Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-11

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
एवमेतन्महाप्राज्ञ यथा वदसि नो मुने ।
अहं चैव विजानामि सर्वे चेमे नराधिपाः ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
evametanmahāprājña yathā vadasi no mune ,
ahaṁ caiva vijānāmi sarve ceme narādhipāḥ.
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca evam etat mahāprājña yathā vadasi
naḥ mune aham ca eva vijānāmi sarve ca ime narādhipāḥ
1. Dhṛtarāṣṭra said: 'O great sage (mahāprājña), O sage (muni), this is exactly as you tell us. Indeed, I myself know this, and all these kings here also know it.'
भवांस्तु मन्यते साधु यत्कुरूणां सुखोदयम् ।
तदेव विदुरोऽप्याह भीष्मो द्रोणश्च मां मुने ॥२॥
2. bhavāṁstu manyate sādhu yatkurūṇāṁ sukhodayam ,
tadeva viduro'pyāha bhīṣmo droṇaśca māṁ mune.
2. bhavān tu manyate sādhu yat kurūṇām sukhodayam
tat eva viduraḥ api āha bhīṣmaḥ droṇaḥ ca mām mune
2. But what you consider good for the prosperity of the Kurus, that very thing Vidura also told me, O sage (muni), as did Bhishma and Drona.
यदि त्वहमनुग्राह्यः कौरवेषु दया यदि ।
अनुशाधि दुरात्मानं पुत्रं दुर्योधनं मम ॥३॥
3. yadi tvahamanugrāhyaḥ kauraveṣu dayā yadi ,
anuśādhi durātmānaṁ putraṁ duryodhanaṁ mama.
3. yadi tu aham anugrāhyaḥ kauraveṣu dayā yadi
anuśādhi durātmānam putram duryodhanam mama
3. However, if I am to be favored, and if there is compassion for the Kauravas, then please instruct my wicked-souled son Duryodhana.
व्यास उवाच ।
अयमायाति वै राजन्मैत्रेयो भगवानृषिः ।
अन्वीय पाण्डवान्भ्रातॄनिहैवास्मद्दिदृक्षया ॥४॥
4. vyāsa uvāca ,
ayamāyāti vai rājanmaitreyo bhagavānṛṣiḥ ,
anvīya pāṇḍavānbhrātṝnihaivāsmaddidṛkṣayā.
4. vyāsaḥ uvāca | ayam āyāti vai rājan maitreyaḥ bhagavān
ṛṣiḥ | anvīya pāṇḍavān bhrātṳ̄n iha eva asmad didṛkṣayā
4. Vyāsa said: "O King, the venerable sage Maitreya is indeed coming here, having followed the Pāṇḍavas, with the desire to see us."
एष दुर्योधनं पुत्रं तव राजन्महानृषिः ।
अनुशास्ता यथान्यायं शमायास्य कुलस्य ते ॥५॥
5. eṣa duryodhanaṁ putraṁ tava rājanmahānṛṣiḥ ,
anuśāstā yathānyāyaṁ śamāyāsya kulasya te.
5. eṣaḥ duryodhanam putram tava rājan mahān ṛṣiḥ
| anuśāstā yathānyāyam śamāya asya kulasya te
5. O King, this great sage will instruct your son Duryodhana appropriately, for the peace of your family.
ब्रूयाद्यदेष राजेन्द्र तत्कार्यमविशङ्कया ।
अक्रियायां हि कार्यस्य पुत्रं ते शप्स्यते रुषा ॥६॥
6. brūyādyadeṣa rājendra tatkāryamaviśaṅkayā ,
akriyāyāṁ hi kāryasya putraṁ te śapsyate ruṣā.
6. brūyāt yat eṣaḥ rājendra tat kāryam aviśaṅkayā
| akriyāyām hi kāryasya putram te śapsyate ruṣā
6. O King of kings, whatever this sage says should be done without hesitation. Indeed, if his instruction is not carried out, he will curse your son with anger.
वैशंपायन उवाच ।
एवमुक्त्वा ययौ व्यासो मैत्रेयः प्रत्यदृश्यत ।
पूजया प्रतिजग्राह सपुत्रस्तं नराधिपः ॥७॥
7. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamuktvā yayau vyāso maitreyaḥ pratyadṛśyata ,
pūjayā pratijagrāha saputrastaṁ narādhipaḥ.
7. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | evam uktvā yayau vyāsaḥ maitreyaḥ
prati adṛśyata | pūjayā pratijagrāha saputraḥ tam narādhipaḥ
7. Vaiśampāyana said: Having spoken thus, Vyāsa departed. Then Maitreya appeared, and the king, along with his son, received him with honor.
दत्त्वार्घ्याद्याः क्रियाः सर्वा विश्रान्तं मुनिपुंगवम् ।
प्रश्रयेणाब्रवीद्राजा धृतराष्ट्रोऽम्बिकासुतः ॥८॥
8. dattvārghyādyāḥ kriyāḥ sarvā viśrāntaṁ munipuṁgavam ,
praśrayeṇābravīdrājā dhṛtarāṣṭro'mbikāsutaḥ.
8. datṭvā arghya-ādyāḥ kriyāḥ sarvāḥ viśrāntam munipuṅgavam
praśrayeṇa abravīt rājā dhṛtarāṣṭraḥ ambikāsutaḥ
8. After performing all the introductory rites, such as offering respectful greetings (arghya), to the rested, eminent sage, King Dhritarashtra, son of Ambikā, spoke to him humbly.
सुखेनागमनं कच्चिद्भगवन्कुरुजाङ्गले ।
कच्चित्कुशलिनो वीरा भ्रातरः पञ्च पाण्डवाः ॥९॥
9. sukhenāgamanaṁ kaccidbhagavankurujāṅgale ,
kaccitkuśalino vīrā bhrātaraḥ pañca pāṇḍavāḥ.
9. sukhena āgamanam kaccit bhagavan kurujāṅgale
kaccit kuśalinaḥ vīrāḥ bhrātaraḥ pañca pāṇḍavāḥ
9. O revered sir (bhagavan), I hope your journey to Kurujāṅgala was comfortable. And are the five heroic Pāṇḍava brothers all well?
समये स्थातुमिच्छन्ति कच्चिच्च पुरुषर्षभाः ।
कच्चित्कुरूणां सौभ्रात्रमव्युच्छिन्नं भविष्यति ॥१०॥
10. samaye sthātumicchanti kaccicca puruṣarṣabhāḥ ,
kaccitkurūṇāṁ saubhrātramavyucchinnaṁ bhaviṣyati.
10. samaye sthātum icchanti kaccit ca puruṣarṣabhāḥ
kaccit kurūṇām saubhrātram avyucchinnam bhaviṣyati
10. And I hope that those excellent men (the Pāṇḍavas) desire to abide by the agreement. I also hope that the good brotherhood among the Kurus will remain unbroken.
मैत्रेय उवाच ।
तीर्थयात्रामनुक्रामन्प्राप्तोऽस्मि कुरुजाङ्गलम् ।
यदृच्छया धर्मराजं दृष्टवान्काम्यके वने ॥११॥
11. maitreya uvāca ,
tīrthayātrāmanukrāmanprāpto'smi kurujāṅgalam ,
yadṛcchayā dharmarājaṁ dṛṣṭavānkāmyake vane.
11. maitreyaḥ uvāca tīrthayātrām anukrāman prāptaḥ asmi
kurujāṅgalam yadṛcchayā dharmarājam dṛṣṭavān kāmyake vane
11. Maitreya said: "While traversing on a pilgrimage, I arrived at Kurujāṅgala. By chance, I saw Dharmarāja (Yudhiṣṭhira) in the Kāmyaka forest."
तं जटाजिनसंवीतं तपोवननिवासिनम् ।
समाजग्मुर्महात्मानं द्रष्टुं मुनिगणाः प्रभो ॥१२॥
12. taṁ jaṭājinasaṁvītaṁ tapovananivāsinam ,
samājagmurmahātmānaṁ draṣṭuṁ munigaṇāḥ prabho.
12. tam jaṭājinasamvītam tapovananivāsinam
samājagmuḥ mahātmānam draṣṭum munigaṇāḥ prabho
12. O lord, groups of sages gathered to see that great-souled one, who was clothed in matted hair and deerskin and resided in a hermitage.
तत्राश्रौषं महाराज पुत्राणां तव विभ्रमम् ।
अनयं द्यूतरूपेण महापायमुपस्थितम् ॥१३॥
13. tatrāśrauṣaṁ mahārāja putrāṇāṁ tava vibhramam ,
anayaṁ dyūtarūpeṇa mahāpāyamupasthitam.
13. tatra aśrauṣam mahārāja putrāṇām tava vibhramam
anayam dyūtarūpeṇa mahāpāyam upasthitam
13. O great king, it was there that I heard about your sons' misbehavior and the great danger that had arisen in the form of gambling.
ततोऽहं त्वामनुप्राप्तः कौरवाणामवेक्षया ।
सदा ह्यभ्यधिकः स्नेहः प्रीतिश्च त्वयि मे प्रभो ॥१४॥
14. tato'haṁ tvāmanuprāptaḥ kauravāṇāmavekṣayā ,
sadā hyabhyadhikaḥ snehaḥ prītiśca tvayi me prabho.
14. tataḥ aham tvām anuprāptaḥ kauravāṇām avekṣayā sadā
hi abhyadhikaḥ snehaḥ prītiḥ ca tvayi me prabho
14. Therefore, O lord, I have come to you out of concern for the Kauravas, for my affection and love for you are always especially great.
नैतदौपयिकं राजंस्त्वयि भीष्मे च जीवति ।
यदन्योन्येन ते पुत्रा विरुध्यन्ते नराधिप ॥१५॥
15. naitadaupayikaṁ rājaṁstvayi bhīṣme ca jīvati ,
yadanyonyena te putrā virudhyante narādhipa.
15. na etat aupayikam rājan tvayi bhīṣme ca jīvati
yat anyonyena te putrā virudhyante narādhipa
15. O king, O ruler of men, it is not proper that your sons are fighting with each other while you and Bhishma are still alive.
मेढीभूतः स्वयं राजन्निग्रहे प्रग्रहे भवान् ।
किमर्थमनयं घोरमुत्पतन्तमुपेक्षसे ॥१६॥
16. meḍhībhūtaḥ svayaṁ rājannigrahe pragrahe bhavān ,
kimarthamanayaṁ ghoramutpatantamupekṣase.
16. meḍībhūtaḥ svayam rājan nigrahe pragrahe bhavān
kimartham anayam ghoram utpatantam upekṣase
16. O King, you yourself are the central support for both restraint and control. Why, then, do you tolerate this terrible impropriety that is now occurring?
दस्यूनामिव यद्वृत्तं सभायां कुरुनन्दन ।
तेन न भ्राजसे राजंस्तापसानां समागमे ॥१७॥
17. dasyūnāmiva yadvṛttaṁ sabhāyāṁ kurunandana ,
tena na bhrājase rājaṁstāpasānāṁ samāgame.
17. dasyūnām iva yat vṛttam sabhāyām kurunandana
tena na bhrājase rājan tāpasānām samāgame
17. O delight of the Kurus, your behavior in this assembly is like that of robbers. Because of this, O King, you do not shine in a gathering of sages.
वैशंपायन उवाच ।
ततो व्यावृत्य राजानं दुर्योधनममर्षणम् ।
उवाच श्लक्ष्णया वाचा मैत्रेयो भगवानृषिः ॥१८॥
18. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tato vyāvṛtya rājānaṁ duryodhanamamarṣaṇam ,
uvāca ślakṣṇayā vācā maitreyo bhagavānṛṣiḥ.
18. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ vyāvṛtya rājānam duryodhanam
amarṣaṇam uvāca ślakṣṇayā vācā maitreyaḥ bhagavān ṛṣiḥ
18. Vaiśampāyana said: Then, the venerable sage Maitreya, turning towards the intolerant King Duryodhana, spoke to him with gentle words.
दुर्योधन महाबाहो निबोध वदतां वर ।
वचनं मे महाप्राज्ञ ब्रुवतो यद्धितं तव ॥१९॥
19. duryodhana mahābāho nibodha vadatāṁ vara ,
vacanaṁ me mahāprājña bruvato yaddhitaṁ tava.
19. duryodhana mahābāho nibodha vadatām vara
vacanam me mahāprājña bruvataḥ yat hitam tava
19. O Duryodhana, O mighty-armed one, O best among speakers and greatly wise one, please listen to my words, which are for your benefit, as I speak them.
मा द्रुहः पाण्डवान्राजन्कुरुष्व हितमात्मनः ।
पाण्डवानां कुरूणां च लोकस्य च नरर्षभ ॥२०॥
20. mā druhaḥ pāṇḍavānrājankuruṣva hitamātmanaḥ ,
pāṇḍavānāṁ kurūṇāṁ ca lokasya ca nararṣabha.
20. mā druhaḥ pāṇḍavān rājan kuruṣva hitam ātmanaḥ
pāṇḍavānām kurūṇām ca lokasya ca nara-ṛṣabha
20. O King, do not bear malice towards the Pāṇḍavas. Accomplish what is beneficial for yourself (ātman), and for the Pāṇḍavas, the Kurus, and the people (loka), O best of men.
ते हि सर्वे नरव्याघ्राः शूरा विक्रान्तयोधिनः ।
सर्वे नागायुतप्राणा वज्रसंहनना दृढाः ॥२१॥
21. te hi sarve naravyāghrāḥ śūrā vikrāntayodhinaḥ ,
sarve nāgāyutaprāṇā vajrasaṁhananā dṛḍhāḥ.
21. te hi sarve naravyāghrāḥ śūrāḥ vikrāntayodhinaḥ
sarve nāgāyutaprāṇāḥ vajrasaṃhananāḥ dṛḍhāḥ
21. Indeed, all of them are the best among men, heroes, and valiant warriors. All of them possess the strength of ten thousand elephants, have bodies as hard as a thunderbolt, and are exceedingly strong.
सत्यव्रतपराः सर्वे सर्वे पुरुषमानिनः ।
हन्तारो देवशत्रूणां रक्षसां कामरूपिणाम् ।
हिडिम्बबकमुख्यानां किर्मीरस्य च रक्षसः ॥२२॥
22. satyavrataparāḥ sarve sarve puruṣamāninaḥ ,
hantāro devaśatrūṇāṁ rakṣasāṁ kāmarūpiṇām ,
hiḍimbabakamukhyānāṁ kirmīrasya ca rakṣasaḥ.
22. satyavrataparāḥ sarve sarve
puruṣamāninaḥ hantāraḥ devaśatrūṇām
rakṣasām kāmarūpiṇām hiḍimbabakamukhyānām
kirmīrasya ca rakṣasaḥ
22. All of them are dedicated to truth and vows, and all are proud (puruṣa-mānin) men. They are the slayers of the enemies of the gods, and of the rākṣasas (rakṣas) who can assume any form at will, including the prominent ones like Hiḍimba and Baka, and the rākṣasa (rakṣas) Kirmīra.
इतः प्रच्यवतां रात्रौ यः स तेषां महात्मनाम् ।
आवृत्य मार्गं रौद्रात्मा तस्थौ गिरिरिवाचलः ॥२३॥
23. itaḥ pracyavatāṁ rātrau yaḥ sa teṣāṁ mahātmanām ,
āvṛtya mārgaṁ raudrātmā tasthau giririvācalaḥ.
23. itaḥ pracyavatām rātrau yaḥ saḥ teṣām mahātmanām
āvṛtya mārgam raudrātmā tasthau giriḥ iva acalaḥ
23. That fierce-natured (raudrātman) demon, who, at night, blocked the path of those great-souled (mahātman) ones as they were departing from here, stood like an immovable mountain.
तं भीमः समरश्लाघी बलेन बलिनां वरः ।
जघान पशुमारेण व्याघ्रः क्षुद्रमृगं यथा ॥२४॥
24. taṁ bhīmaḥ samaraślāghī balena balināṁ varaḥ ,
jaghāna paśumāreṇa vyāghraḥ kṣudramṛgaṁ yathā.
24. tam bhīmaḥ samaraślāghī balena balinām varaḥ
jaghāna paśumāreṇa vyāghraḥ kṣudramṛgaṃ yathā
24. Bhima, glorious in battle and pre-eminent among the strong, killed him with his might, just as a tiger slays a weak animal, with the ease of an animal slaughter.
पश्य दिग्विजये राजन्यथा भीमेन पातितः ।
जरासंधो महेष्वासो नागायुतबलो युधि ॥२५॥
25. paśya digvijaye rājanyathā bhīmena pātitaḥ ,
jarāsaṁdho maheṣvāso nāgāyutabalo yudhi.
25. paśya digvijaye rājan yathā bhīmena pātitaḥ
jarāsandhaḥ mahāiṣvāsaḥ nāgāyutabalaḥ yudhi
25. Behold, O King, how Jarāsandha, that mighty archer endowed with the strength of ten thousand elephants, was struck down by Bhima in battle during the conquest of the quarters.
संबन्धी वासुदेवश्च येषां श्यालश्च पार्षतः ।
कस्तान्युधि समासीत जरामरणवान्नरः ॥२६॥
26. saṁbandhī vāsudevaśca yeṣāṁ śyālaśca pārṣataḥ ,
kastānyudhi samāsīta jarāmaraṇavānnaraḥ.
26. sambandhī vāsudevaḥ ca yeṣām śyālaḥ ca pārṣataḥ
kaḥ tān yudhi samāsīta jarāmaraṇavān naraḥ
26. Who among mortal men, subject to old age and death, would confront them in battle, when Vāsudeva (Kṛṣṇa) is their kinsman and Pārṣata (Dhṛṣṭadyumna) their brother-in-law?
तस्य ते शम एवास्तु पाण्डवैर्भरतर्षभ ।
कुरु मे वचनं राजन्मा मृत्युवशमन्वगाः ॥२७॥
27. tasya te śama evāstu pāṇḍavairbharatarṣabha ,
kuru me vacanaṁ rājanmā mṛtyuvaśamanvagāḥ.
27. tasya te śamaḥ eva astu pāṇḍavaiḥ bharatarṣabha
kuru me vacanam rājan mā mṛtyuvaśam anvagaḥ
27. O best of the Bharatas, let there be only peace for you with the Pāṇḍavas regarding this. O King, heed my words, lest you fall under the sway of death.
एवं तु ब्रुवतस्तस्य मैत्रेयस्य विशां पते ।
ऊरुं गजकराकारं करेणाभिजघान सः ॥२८॥
28. evaṁ tu bruvatastasya maitreyasya viśāṁ pate ,
ūruṁ gajakarākāraṁ kareṇābhijaghāna saḥ.
28. evam tu bruvataḥ tasya maitreyasya viśām pate
ūrum gajakarākāram kareṇa abhijaghāna saḥ
28. While Maitreya was speaking thus, O lord of men, Duryodhana struck his own thigh, which was shaped like an elephant's trunk, with his hand.
दुर्योधनः स्मितं कृत्वा चरणेनालिखन्महीम् ।
न किंचिदुक्त्वा दुर्मेधास्तस्थौ किंचिदवाङ्मुखः ॥२९॥
29. duryodhanaḥ smitaṁ kṛtvā caraṇenālikhanmahīm ,
na kiṁciduktvā durmedhāstasthau kiṁcidavāṅmukhaḥ.
29. duryodhanaḥ smitam kṛtvā caraṇena alikhat mahīm na
kiñcit uktvā durmedhāḥ tasthau kiñcit avāṅmukhaḥ
29. Duryodhana, having merely smiled, scratched the earth with his foot. The ill-minded one stood without saying anything, somewhat downcast.
तमशुश्रूषमाणं तु विलिखन्तं वसुंधराम् ।
दृष्ट्वा दुर्योधनं राजन्मैत्रेयं कोप आविशत् ॥३०॥
30. tamaśuśrūṣamāṇaṁ tu vilikhantaṁ vasuṁdharām ,
dṛṣṭvā duryodhanaṁ rājanmaitreyaṁ kopa āviśat.
30. tam aśuśrūṣamāṇam tu vilikhantam vasuṃdharām
dṛṣṭvā duryodhanam rājan maitreyam kopaḥ āviśat
30. O king, seeing Duryodhana thus disregarding (him) and scratching the earth, anger seized Maitreya.
स कोपवशमापन्नो मैत्रेयो मुनिसत्तमः ।
विधिना संप्रयुक्तश्च शापायास्य मनो दधे ॥३१॥
31. sa kopavaśamāpanno maitreyo munisattamaḥ ,
vidhinā saṁprayuktaśca śāpāyāsya mano dadhe.
31. saḥ kopavaśam āpannaḥ maitreyaḥ munisattamaḥ
vidhinā samprayuktaḥ ca śāpāya asya manaḥ dadhe
31. That Maitreya, the foremost among sages, having fallen under the sway of anger and also impelled by fate, set his mind on cursing him.
ततः स वार्युपस्पृश्य कोपसंरक्तलोचनः ।
मैत्रेयो धार्तराष्ट्रं तमशपद्दुष्टचेतसम् ॥३२॥
32. tataḥ sa vāryupaspṛśya kopasaṁraktalocanaḥ ,
maitreyo dhārtarāṣṭraṁ tamaśapadduṣṭacetasam.
32. tataḥ saḥ vāri upasṛśya kopa-saṃrakta-locanaḥ
maitreyaḥ dhārtarāṣṭram tam aśapat duṣṭa-cetasam
32. Then, having sipped water for ritual purification, Maitreya, whose eyes were reddened by anger, cursed that wicked-minded son of Dhritarashtra (Duryodhana).
यस्मात्त्वं मामनादृत्य नेमां वाचं चिकीर्षसि ।
तस्मादस्याभिमानस्य सद्यः फलमवाप्नुहि ॥३३॥
33. yasmāttvaṁ māmanādṛtya nemāṁ vācaṁ cikīrṣasi ,
tasmādasyābhimānasya sadyaḥ phalamavāpnuhi.
33. yasmāt tvam mām anādṛtya na imām vācam cikīrṣasi
tasmāt asya abhimānasya sadyaḥ phalam avāpnuhi
33. "Because you are disrespecting me and disregarding this advice, therefore, immediately obtain the consequence of this arrogance!"
त्वदभिद्रोहसंयुक्तं युद्धमुत्पत्स्यते महत् ।
यत्र भीमो गदापातैस्तवोरुं भेत्स्यते बली ॥३४॥
34. tvadabhidrohasaṁyuktaṁ yuddhamutpatsyate mahat ,
yatra bhīmo gadāpātaistavoruṁ bhetsyate balī.
34. tvat-abhidroha-saṃyuktam yuddham utpatsyate mahat
yatra bhīmaḥ gadāpātaiḥ tava ūrum bhetsyate balī
34. A great war, caused by your hostility, will arise, in which the powerful Bhima will break your thighs with blows from his mace.
इत्येवमुक्ते वचने धृतराष्ट्रो महीपतिः ।
प्रसादयामास मुनिं नैतदेवं भवेदिति ॥३५॥
35. ityevamukte vacane dhṛtarāṣṭro mahīpatiḥ ,
prasādayāmāsa muniṁ naitadevaṁ bhavediti.
35. iti evam ukte vacane dhṛtarāṣṭraḥ mahīpatiḥ
prasādayām āsa munim na etat evam bhavet iti
35. When these words had been spoken, King Dhritarashtra appeased the sage, saying, "May this not come to pass!"
मैत्रेय उवाच ।
शमं यास्यति चेत्पुत्रस्तव राजन्यथा तथा ।
शापो न भविता तात विपरीते भविष्यति ॥३६॥
36. maitreya uvāca ,
śamaṁ yāsyati cetputrastava rājanyathā tathā ,
śāpo na bhavitā tāta viparīte bhaviṣyati.
36. maitreyaḥ uvāca śamam yāsyati cet putraḥ tava rājan
yathā tathā śāpaḥ na bhavitā tāta viparīte bhaviṣyati
36. Maitreya said, "O king, if your son achieves peace, then, dear one, the curse will not come to pass. Otherwise, it will certainly manifest."
वैशंपायन उवाच ।
स विलक्षस्तु राजेन्द्र दुर्योधनपिता तदा ।
मैत्रेयं प्राह किर्मीरः कथं भीमेन पातितः ॥३७॥
37. vaiśaṁpāyana uvāca ,
sa vilakṣastu rājendra duryodhanapitā tadā ,
maitreyaṁ prāha kirmīraḥ kathaṁ bhīmena pātitaḥ.
37. vaiśampāyanaḥ uvāca saḥ vilakṣaḥ tu rājendra duryodhana-pitā
tadā maitreyam prāha kirmīraḥ katham bhīmena pātitaḥ
37. Vaiśampāyana said, "But that king, the father of Duryodhana, feeling embarrassed then, asked Maitreya, 'How was Kirmīra slain by Bhīma?'"
मैत्रेय उवाच ।
नाहं वक्ष्याम्यसूया ते न ते शुश्रूषते सुतः ।
एष ते विदुरः सर्वमाख्यास्यति गते मयि ॥३८॥
38. maitreya uvāca ,
nāhaṁ vakṣyāmyasūyā te na te śuśrūṣate sutaḥ ,
eṣa te viduraḥ sarvamākhyāsyati gate mayi.
38. maitreyaḥ uvāca na aham vakṣyāmi asūyā te na te śuśrūṣate
sutaḥ eṣaḥ te viduraḥ sarvam ākhyāsyati gate mayi
38. Maitreya said, "I will not speak, as you harbor envy (asūyā) and your son does not wish to listen. This Vidura will tell you everything after I have left."
वैशंपायन उवाच ।
इत्येवमुक्त्वा मैत्रेयः प्रातिष्ठत यथागतम् ।
किर्मीरवधसंविग्नो बहिर्दुर्योधनोऽगमत् ॥३९॥
39. vaiśaṁpāyana uvāca ,
ityevamuktvā maitreyaḥ prātiṣṭhata yathāgatam ,
kirmīravadhasaṁvigno bahirduryodhano'gamat.
39. vaiśampāyanaḥ uvāca iti evam uktvā maitreyaḥ prātiṣṭhata
yathā-gatam kirmīra-vadha-saṃvignaḥ bahiḥ duryodhanaḥ agamat
39. Vaiśampāyana said, "Having spoken in this manner, Maitreya departed the way he had arrived. Distressed by the slaying of Kirmīra, Duryodhana went outside."