महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-123
धृतराष्ट्र उवाच ।
तथा गतेषु शूरेषु तेषां मम च संजय ।
किं वै भीमस्तदाकार्षीत्तन्ममाचक्ष्व संजय ॥१॥
तथा गतेषु शूरेषु तेषां मम च संजय ।
किं वै भीमस्तदाकार्षीत्तन्ममाचक्ष्व संजय ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
tathā gateṣu śūreṣu teṣāṁ mama ca saṁjaya ,
kiṁ vai bhīmastadākārṣīttanmamācakṣva saṁjaya.
tathā gateṣu śūreṣu teṣāṁ mama ca saṁjaya ,
kiṁ vai bhīmastadākārṣīttanmamācakṣva saṁjaya.
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca tathā gateṣu śūreṣu teṣām mama ca
saṃjaya kim vai bhīmaḥ tadā akārṣīt tat mama ācakṣva saṃjaya
saṃjaya kim vai bhīmaḥ tadā akārṣīt tat mama ācakṣva saṃjaya
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca saṃjaya,
tathā teṣām mama ca śūreṣu gateṣu,
tadā bhīmaḥ kim vai akārṣīt? tat mama ācakṣva,
saṃjaya
tathā teṣām mama ca śūreṣu gateṣu,
tadā bhīmaḥ kim vai akārṣīt? tat mama ācakṣva,
saṃjaya
1.
Dhritarashtra said: "O Sanjaya, when those heroes, both ours and theirs, had thus fallen, what indeed did Bhima do then? Please narrate that to me, O Sanjaya."
संजय उवाच ।
विरथो भीमसेनो वै कर्णवाक्शल्यपीडितः ।
अमर्षवशमापन्नः फल्गुनं वाक्यमब्रवीत् ॥२॥
विरथो भीमसेनो वै कर्णवाक्शल्यपीडितः ।
अमर्षवशमापन्नः फल्गुनं वाक्यमब्रवीत् ॥२॥
2. saṁjaya uvāca ,
viratho bhīmaseno vai karṇavākśalyapīḍitaḥ ,
amarṣavaśamāpannaḥ phalgunaṁ vākyamabravīt.
viratho bhīmaseno vai karṇavākśalyapīḍitaḥ ,
amarṣavaśamāpannaḥ phalgunaṁ vākyamabravīt.
2.
saṃjayaḥ uvāca virathaḥ bhīmasenaḥ vai karṇavākśalyapīḍitaḥ
amarṣavaśam āpannaḥ phalgunam vākyam abravīt
amarṣavaśam āpannaḥ phalgunam vākyam abravīt
2.
saṃjayaḥ uvāca vai virathaḥ karṇavākśalyapīḍitaḥ
bhīmasenaḥ amarṣavaśam āpannaḥ phalgunam vākyam abravīt
bhīmasenaḥ amarṣavaśam āpannaḥ phalgunam vākyam abravīt
2.
Sanjaya said: "Indeed, Bhimasena, dismounted from his chariot and tormented by Karna's taunting words, became overwhelmed with indignation and spoke to Phalguna (Arjuna)."
पुनः पुनस्तूबरक मूढ औदरिकेति च ।
अकृतास्त्रक मा योधीर्बाल संग्रामकातर ॥३॥
अकृतास्त्रक मा योधीर्बाल संग्रामकातर ॥३॥
3. punaḥ punastūbaraka mūḍha audariketi ca ,
akṛtāstraka mā yodhīrbāla saṁgrāmakātara.
akṛtāstraka mā yodhīrbāla saṁgrāmakātara.
3.
punaḥ punaḥ tūbaraka mūḍha audarika iti ca
akṛtāstraka mā yodhīḥ bāla saṃgrāmakātara
akṛtāstraka mā yodhīḥ bāla saṃgrāmakātara
3.
punaḥ punaḥ,
tūbaraka mūḍha audarika iti ca,
akṛtāstraka bāla saṃgrāmakātara mā yodhīḥ
tūbaraka mūḍha audarika iti ca,
akṛtāstraka bāla saṃgrāmakātara mā yodhīḥ
3.
Again and again, Karna called me 'Oh wretch, oh fool, oh glutton!' and said, 'Oh you unskilled in weaponry, oh boy timid of battle, do not fight!'
इति मामब्रवीत्कर्णः पश्यतस्ते धनंजय ।
एवं वक्ता च मे वध्यस्तेन चोक्तोऽस्मि भारत ॥४॥
एवं वक्ता च मे वध्यस्तेन चोक्तोऽस्मि भारत ॥४॥
4. iti māmabravītkarṇaḥ paśyataste dhanaṁjaya ,
evaṁ vaktā ca me vadhyastena cokto'smi bhārata.
evaṁ vaktā ca me vadhyastena cokto'smi bhārata.
4.
iti mām abravīt karṇaḥ paśyataḥ te dhanaṃjaya evam
vaktā ca me vadhyaḥ tena ca uktaḥ asmi bhārata
vaktā ca me vadhyaḥ tena ca uktaḥ asmi bhārata
4.
dhanaṃjaya,
te paśyataḥ karṇaḥ iti mām abravīt.
ca bhārata,
evam vaktā me vadhyaḥ,
tena ca uktaḥ asmi.
te paśyataḥ karṇaḥ iti mām abravīt.
ca bhārata,
evam vaktā me vadhyaḥ,
tena ca uktaḥ asmi.
4.
O Dhananjaya, Karna spoke to me thus, while you were watching. And he who spoke these words is destined to be killed by me, O Bharata; I have been spoken to by him.
एतद्व्रतं महाबाहो त्वया सह कृतं मया ।
यथैतन्मम कौन्तेय तथा तव न संशयः ॥५॥
यथैतन्मम कौन्तेय तथा तव न संशयः ॥५॥
5. etadvrataṁ mahābāho tvayā saha kṛtaṁ mayā ,
yathaitanmama kaunteya tathā tava na saṁśayaḥ.
yathaitanmama kaunteya tathā tava na saṁśayaḥ.
5.
etat vratam mahābāho tvayā saha kṛtam mayā
yathā etat mama kaunteya tathā tava na saṃśayaḥ
yathā etat mama kaunteya tathā tava na saṃśayaḥ
5.
mahābāho,
etat vratam mayā tvayā saha kṛtam.
kaunteya,
yathā etat mama,
tathā tava; na saṃśayaḥ.
etat vratam mayā tvayā saha kṛtam.
kaunteya,
yathā etat mama,
tathā tava; na saṃśayaḥ.
5.
O mighty-armed (Arjuna), this vow was undertaken by me together with you. O son of Kunti, just as this (vow) is binding upon me, so too is it upon you, without a doubt.
तद्वधाय नरश्रेष्ठ स्मरैतद्वचनं मम ।
यथा भवति तत्सत्यं तथा कुरु धनंजय ॥६॥
यथा भवति तत्सत्यं तथा कुरु धनंजय ॥६॥
6. tadvadhāya naraśreṣṭha smaraitadvacanaṁ mama ,
yathā bhavati tatsatyaṁ tathā kuru dhanaṁjaya.
yathā bhavati tatsatyaṁ tathā kuru dhanaṁjaya.
6.
tat vadhāya naraśreṣṭha smara etat vacanam mama
yathā bhavati tat satyam tathā kuru dhanaṃjaya
yathā bhavati tat satyam tathā kuru dhanaṃjaya
6.
naraśreṣṭha,
tat vadhāya mama etat vacanam smara.
dhanaṃjaya,
yathā tat satyam bhavati,
tathā kuru.
tat vadhāya mama etat vacanam smara.
dhanaṃjaya,
yathā tat satyam bhavati,
tathā kuru.
6.
O best among men (Arjuna), remember this promise of mine for his slaying. O Dhananjaya, act so that this (promise) becomes true.
तच्छ्रुत्वा वचनं तस्य भीमस्यामितविक्रमः ।
ततोऽर्जुनोऽब्रवीत्कर्णं किंचिदभ्येत्य संयुगे ॥७॥
ततोऽर्जुनोऽब्रवीत्कर्णं किंचिदभ्येत्य संयुगे ॥७॥
7. tacchrutvā vacanaṁ tasya bhīmasyāmitavikramaḥ ,
tato'rjuno'bravītkarṇaṁ kiṁcidabhyetya saṁyuge.
tato'rjuno'bravītkarṇaṁ kiṁcidabhyetya saṁyuge.
7.
tat śrutvā vacanam tasya bhīmasya amita-vikramaḥ
tataḥ arjunaḥ abravīt karṇam kiñcit abhyetya saṃyuge
tataḥ arjunaḥ abravīt karṇam kiñcit abhyetya saṃyuge
7.
amita-vikramaḥ arjunaḥ tasya bhīmasya vacanam
śrutvā tataḥ saṃyuge kiñcit abhyetya karṇam abravīt
śrutvā tataḥ saṃyuge kiñcit abhyetya karṇam abravīt
7.
Having heard those words of Bhīma, Arjuna, of immeasurable valor, then, drawing a little closer in battle, spoke to Karṇa.
कर्ण कर्ण वृथादृष्टे सूतपुत्रात्मसंस्तुत ।
अधर्मबुद्धे शृणु मे यत्त्वा वक्ष्यामि सांप्रतम् ॥८॥
अधर्मबुद्धे शृणु मे यत्त्वा वक्ष्यामि सांप्रतम् ॥८॥
8. karṇa karṇa vṛthādṛṣṭe sūtaputrātmasaṁstuta ,
adharmabuddhe śṛṇu me yattvā vakṣyāmi sāṁpratam.
adharmabuddhe śṛṇu me yattvā vakṣyāmi sāṁpratam.
8.
karṇa karṇa vṛthā-dṛṣṭe sūta-putra-ātma-saṃstuta
adharma-buddhe śṛṇu me yat tvā vakṣyāmi sāmpratam
adharma-buddhe śṛṇu me yat tvā vakṣyāmi sāmpratam
8.
karṇa karṇa vṛthā-dṛṣṭe sūta-putra-ātma-saṃstuta
adharma-buddhe me yat tvā sāmpratam vakṣyāmi śṛṇu
adharma-buddhe me yat tvā sāmpratam vakṣyāmi śṛṇu
8.
O Karṇa, O Karṇa, whose understanding is flawed, who praises himself as the son of a charioteer, whose intellect is fixed on what is contrary to natural law (dharma), listen to what I will now tell you.
द्विविधं कर्म शूराणां युद्धे जयपराजयौ ।
तौ चाप्यनित्यौ राधेय वासवस्यापि युध्यतः ॥९॥
तौ चाप्यनित्यौ राधेय वासवस्यापि युध्यतः ॥९॥
9. dvividhaṁ karma śūrāṇāṁ yuddhe jayaparājayau ,
tau cāpyanityau rādheya vāsavasyāpi yudhyataḥ.
tau cāpyanityau rādheya vāsavasyāpi yudhyataḥ.
9.
dvividham karma śūrāṇām yuddhe jaya-parājayau tau
ca api anityau rādheya vāsavasya api yudhyataḥ
ca api anityau rādheya vāsavasya api yudhyataḥ
9.
rādheya śūrāṇām yuddhe karma dvividham jaya-parājayau.
tau api anityau vāsavasya api yudhyataḥ.
tau api anityau vāsavasya api yudhyataḥ.
9.
For heroes in battle, action (karma) is of two kinds: victory and defeat. And these two, O son of Rādhā, are impermanent, even for Indra (Vāsava) when he fights.
मुमूर्षुर्युयुधानेन विरथोऽसि विसर्जितः ।
यदृच्छया भीमसेनं विरथं कृतवानसि ॥१०॥
यदृच्छया भीमसेनं विरथं कृतवानसि ॥१०॥
10. mumūrṣuryuyudhānena viratho'si visarjitaḥ ,
yadṛcchayā bhīmasenaṁ virathaṁ kṛtavānasi.
yadṛcchayā bhīmasenaṁ virathaṁ kṛtavānasi.
10.
mumūrṣuḥ yuyudhānena virathaḥ asi visarjitaḥ
yadṛcchayā bhīmasenam viratham kṛtavān asi
yadṛcchayā bhīmasenam viratham kṛtavān asi
10.
mumūrṣuḥ virathaḥ yuyudhānena visarjitaḥ asi.
yadṛcchayā bhīmasenam viratham kṛtavān asi.
yadṛcchayā bhīmasenam viratham kṛtavān asi.
10.
Desiring death, you were released by Yuyudhāna (Satyaki) after being dismounted from your chariot. Yet, by mere chance, you succeeded in making Bhīmasena chariot-less.
अधर्मस्त्वेष राधेय यत्त्वं भीममवोचथाः ।
युद्धधर्मं विजानन्वै युध्यन्तमपलायिनम् ।
पूरयन्तं यथाशक्ति शूरकर्माहवे तथा ॥११॥
युद्धधर्मं विजानन्वै युध्यन्तमपलायिनम् ।
पूरयन्तं यथाशक्ति शूरकर्माहवे तथा ॥११॥
11. adharmastveṣa rādheya yattvaṁ bhīmamavocathāḥ ,
yuddhadharmaṁ vijānanvai yudhyantamapalāyinam ,
pūrayantaṁ yathāśakti śūrakarmāhave tathā.
yuddhadharmaṁ vijānanvai yudhyantamapalāyinam ,
pūrayantaṁ yathāśakti śūrakarmāhave tathā.
11.
adharmaḥ tu eṣa radheya yat tvam
bhīmam avocathāḥ yuddhadharmam vijānan
vai yudhyantam apalāyinam pūrayantam
yathāśakti śūrakarma āhave tathā
bhīmam avocathāḥ yuddhadharmam vijānan
vai yudhyantam apalāyinam pūrayantam
yathāśakti śūrakarma āhave tathā
11.
radheya eṣaḥ tu adharmaḥ yat tvam
bhīmam avocathāḥ yuddhadharmam
vijānan vai yudhyantam apalāyinam
yathāśakti śūrakarma āhave tathā
bhīmam avocathāḥ yuddhadharmam
vijānan vai yudhyantam apalāyinam
yathāśakti śūrakarma āhave tathā
11.
O son of Rādhā (Rādheya), it is indeed an act against natural law (adharma) that you spoke to Bhīma in such a way. For he was fighting, not fleeing, and performing heroic deeds to the best of his ability in battle, while well aware of the natural law (dharma) of warfare.
पश्यतां सर्वसैन्यानां केशवस्य ममैव च ।
विरथो भीमसेनेन कृतोऽसि बहुशो रणे ।
न च त्वां परुषं किंचिदुक्तवान्पण्डुनन्दनः ॥१२॥
विरथो भीमसेनेन कृतोऽसि बहुशो रणे ।
न च त्वां परुषं किंचिदुक्तवान्पण्डुनन्दनः ॥१२॥
12. paśyatāṁ sarvasainyānāṁ keśavasya mamaiva ca ,
viratho bhīmasenena kṛto'si bahuśo raṇe ,
na ca tvāṁ paruṣaṁ kiṁciduktavānpaṇḍunandanaḥ.
viratho bhīmasenena kṛto'si bahuśo raṇe ,
na ca tvāṁ paruṣaṁ kiṁciduktavānpaṇḍunandanaḥ.
12.
paśyatām sarvasainyānām keśavasya
mama eva ca virathaḥ bhīmasenena
kṛtaḥ asi bahuśaḥ raṇe na ca tvām
paruṣam kiñcit uktavān pāṇḍunandanaḥ
mama eva ca virathaḥ bhīmasenena
kṛtaḥ asi bahuśaḥ raṇe na ca tvām
paruṣam kiñcit uktavān pāṇḍunandanaḥ
12.
sarvasainyānām keśavasya mama eva
ca paśyatām raṇe bhīmasenena bahuśaḥ
virathaḥ kṛtaḥ asi ca pāṇḍunandanaḥ
tvām kiñcit paruṣam na uktavān
ca paśyatām raṇe bhīmasenena bahuśaḥ
virathaḥ kṛtaḥ asi ca pāṇḍunandanaḥ
tvām kiñcit paruṣam na uktavān
12.
While all the armies, Keśava, and I myself were watching, you were made charipless by Bhīmasena many times in battle. And yet, the son of Pāṇḍu (Pāṇḍunandana) did not speak anything harsh to you.
यस्मात्तु बहु रूक्षं च श्रावितस्ते वृकोदरः ।
परोक्षं यच्च सौभद्रो युष्माभिर्निहतो मम ॥१३॥
परोक्षं यच्च सौभद्रो युष्माभिर्निहतो मम ॥१३॥
13. yasmāttu bahu rūkṣaṁ ca śrāvitaste vṛkodaraḥ ,
parokṣaṁ yacca saubhadro yuṣmābhirnihato mama.
parokṣaṁ yacca saubhadro yuṣmābhirnihato mama.
13.
yasmāt tu bahu rūkṣam ca śrāvitaḥ te vṛkodaraḥ
parokṣam yat ca saubhadraḥ yuṣmābhiḥ nihataḥ mama
parokṣam yat ca saubhadraḥ yuṣmābhiḥ nihataḥ mama
13.
yasmāt tu te vṛkodaraḥ bahu rūkṣam śrāvitaḥ ca
yat mama saubhadraḥ yuṣmābhiḥ parokṣam nihataḥ
yat mama saubhadraḥ yuṣmābhiḥ parokṣam nihataḥ
13.
Because it was by you that Vṛkodara (Bhīma) was made to hear many harsh words; and also because Saubhadra (Abhimanyu), my son, was killed by you all in my absence.
तस्मादस्यावलेपस्य सद्यः फलमवाप्नुहि ।
त्वया तस्य धनुश्छिन्नमात्मनाशाय दुर्मते ॥१४॥
त्वया तस्य धनुश्छिन्नमात्मनाशाय दुर्मते ॥१४॥
14. tasmādasyāvalepasya sadyaḥ phalamavāpnuhi ,
tvayā tasya dhanuśchinnamātmanāśāya durmate.
tvayā tasya dhanuśchinnamātmanāśāya durmate.
14.
tasmāt asya avalepasya sadyaḥ phalam avāpnuhi
tvayā tasya dhanuḥ chinnam ātmanāśāya durmate
tvayā tasya dhanuḥ chinnam ātmanāśāya durmate
14.
tasmāt asya avalepasya phalam sadyaḥ avāpnuhi durmate,
tvayā ātmanāśāya tasya dhanuḥ chinnam
tvayā ātmanāśāya tasya dhanuḥ chinnam
14.
Therefore, immediately reap the fruit of this arrogance (avalepa)! O evil-minded one (durmate), his bow was cut by you for your own destruction (ātmanāśa).
तस्माद्वध्योऽसि मे मूढ सभृत्यबलवाहनः ।
कुरु त्वं सर्वकृत्यानि महत्ते भयमागतम् ॥१५॥
कुरु त्वं सर्वकृत्यानि महत्ते भयमागतम् ॥१५॥
15. tasmādvadhyo'si me mūḍha sabhṛtyabalavāhanaḥ ,
kuru tvaṁ sarvakṛtyāni mahatte bhayamāgatam.
kuru tvaṁ sarvakṛtyāni mahatte bhayamāgatam.
15.
tasmāt vadhyaḥ asi me mūḍha sa-bhṛtya-bala-vāhanaḥ
| kuru tvam sarva-kṛtyāni mahat te bhayam āgatam
| kuru tvam sarva-kṛtyāni mahat te bhayam āgatam
15.
tasmāt mūḍha sa-bhṛtya-bala-vāhanaḥ me vadhyaḥ
asi mahat bhayam te āgatam tvam sarva-kṛtyāni kuru
asi mahat bhayam te āgatam tvam sarva-kṛtyāni kuru
15.
Therefore, you, deluded one, deserve to be killed by me, along with your servants, army, and vehicles. Great fear has come upon you, so fulfill all your duties now.
हन्तास्मि वृषसेनं ते प्रेक्षमाणस्य संयुगे ।
ये चान्येऽप्युपयास्यन्ति बुद्धिमोहेन मां नृपाः ।
तांश्च सर्वान्हनिष्यामि सत्येनायुधमालभे ॥१६॥
ये चान्येऽप्युपयास्यन्ति बुद्धिमोहेन मां नृपाः ।
तांश्च सर्वान्हनिष्यामि सत्येनायुधमालभे ॥१६॥
16. hantāsmi vṛṣasenaṁ te prekṣamāṇasya saṁyuge ,
ye cānye'pyupayāsyanti buddhimohena māṁ nṛpāḥ ,
tāṁśca sarvānhaniṣyāmi satyenāyudhamālabhe.
ye cānye'pyupayāsyanti buddhimohena māṁ nṛpāḥ ,
tāṁśca sarvānhaniṣyāmi satyenāyudhamālabhe.
16.
hantā asmi vṛṣasenam te prekṣamāṇasya
saṃyuge | ye ca anye api upayāsyanti
buddhimōhena mām nṛpāḥ | tān ca
sarvān haniṣyāmi satyena āyudham ālabhe
saṃyuge | ye ca anye api upayāsyanti
buddhimōhena mām nṛpāḥ | tān ca
sarvān haniṣyāmi satyena āyudham ālabhe
16.
(aham) te vṛṣasenam prekṣamāṇasya saṃyuge
hantā asmi ye ca anye api nṛpāḥ
buddhimōhena mām upayāsyanti tān ca sarvān
haniṣyāmi (aham) satyena āyudham ālabhe
hantā asmi ye ca anye api nṛpāḥ
buddhimōhena mām upayāsyanti tān ca sarvān
haniṣyāmi (aham) satyena āyudham ālabhe
16.
I will kill your Vṛṣasena right before your eyes in battle. And any other kings who, out of delusion (buddhimoha), approach me, I will kill them all. I swear this by my weapon.
त्वां च मूढाकृतप्रज्ञमतिमानिनमाहवे ।
दृष्ट्वा दुर्योधनो मन्दो भृशं तप्स्यति पातितम् ॥१७॥
दृष्ट्वा दुर्योधनो मन्दो भृशं तप्स्यति पातितम् ॥१७॥
17. tvāṁ ca mūḍhākṛtaprajñamatimāninamāhave ,
dṛṣṭvā duryodhano mando bhṛśaṁ tapsyati pātitam.
dṛṣṭvā duryodhano mando bhṛśaṁ tapsyati pātitam.
17.
tvām ca mūḍha-akṛta-prajñam ati-māninam āhave |
dṛṣṭvā duryodhanaḥ mandaḥ bhṛśam tapsyati pātitam
dṛṣṭvā duryodhanaḥ mandaḥ bhṛśam tapsyati pātitam
17.
duryodhanaḥ mandaḥ mūḍha-akṛta-prajñam ati-māninam
tvām ca āhave pātitam dṛṣṭvā bhṛśam tapsyati
tvām ca āhave pātitam dṛṣṭvā bhṛśam tapsyati
17.
And Duryodhana, that dull-witted fellow, will grieve greatly when he sees you - foolish, lacking in wisdom (prajña), and excessively arrogant - fallen in battle.
अर्जुनेन प्रतिज्ञाते वधे कर्णसुतस्य तु ।
महान्सुतुमुलः शब्दो बभूव रथिनां तदा ॥१८॥
महान्सुतुमुलः शब्दो बभूव रथिनां तदा ॥१८॥
18. arjunena pratijñāte vadhe karṇasutasya tu ,
mahānsutumulaḥ śabdo babhūva rathināṁ tadā.
mahānsutumulaḥ śabdo babhūva rathināṁ tadā.
18.
arjunena pratijñāte vadhe karṇa-sutasya tu |
mahān su-tumulaḥ śabdaḥ babhūva rathinām tadā
mahān su-tumulaḥ śabdaḥ babhūva rathinām tadā
18.
arjunena karṇa-sutasya vadhe pratijñāte tu
tadā rathinām mahān su-tumulaḥ śabdaḥ babhūva
tadā rathinām mahān su-tumulaḥ śabdaḥ babhūva
18.
When Arjuna swore to kill Karna's son, a great and tumultuous roar arose from the charioteers at that moment.
तस्मिन्नाकुलसंग्रामे वर्तमाने महाभये ।
मन्दरश्मिः सहस्रांशुरस्तं गिरिमुपागमत् ॥१९॥
मन्दरश्मिः सहस्रांशुरस्तं गिरिमुपागमत् ॥१९॥
19. tasminnākulasaṁgrāme vartamāne mahābhaye ,
mandaraśmiḥ sahasrāṁśurastaṁ girimupāgamat.
mandaraśmiḥ sahasrāṁśurastaṁ girimupāgamat.
19.
tasmin ākula-saṅgrāme vartamāne mahābhaye
mandaraśmiḥ sahasrāṁśuḥ astam girim upāgamat
mandaraśmiḥ sahasrāṁśuḥ astam girim upāgamat
19.
mahābhaye ākula-saṅgrāme tasmin vartamāne
mandaraśmiḥ sahasrāṁśuḥ astam girim upāgamat
mandaraśmiḥ sahasrāṁśuḥ astam girim upāgamat
19.
While that turbulent and greatly fearsome battle was ongoing, the sun, with its dimming rays, went towards the setting mountain (i.e., set).
ततो राजन्हृषीकेशः संग्रामशिरसि स्थितम् ।
तीर्णप्रतिज्ञं बीभत्सुं परिष्वज्येदमब्रवीत् ॥२०॥
तीर्णप्रतिज्ञं बीभत्सुं परिष्वज्येदमब्रवीत् ॥२०॥
20. tato rājanhṛṣīkeśaḥ saṁgrāmaśirasi sthitam ,
tīrṇapratijñaṁ bībhatsuṁ pariṣvajyedamabravīt.
tīrṇapratijñaṁ bībhatsuṁ pariṣvajyedamabravīt.
20.
tataḥ rājan hṛṣīkeśaḥ saṅgrāma-śirasi sthitam
tīrṇa-pratijñam bībhatsum pariṣvajya idam abravīt
tīrṇa-pratijñam bībhatsum pariṣvajya idam abravīt
20.
rājan tataḥ hṛṣīkeśaḥ saṅgrāma-śirasi sthitam
tīrṇa-pratijñam bībhatsum pariṣvajya idam abravīt
tīrṇa-pratijñam bībhatsum pariṣvajya idam abravīt
20.
Then, O king, Hrishikesha (Kṛṣṇa) embraced Bībhatsu (Arjuna), who stood at the forefront of the battle having fulfilled his vow (pratijñā), and said this.
दिष्ट्या संपादिता जिष्णो प्रतिज्ञा महती त्वया ।
दिष्ट्या च निहतः पापो वृद्धक्षत्रः सहात्मजः ॥२१॥
दिष्ट्या च निहतः पापो वृद्धक्षत्रः सहात्मजः ॥२१॥
21. diṣṭyā saṁpāditā jiṣṇo pratijñā mahatī tvayā ,
diṣṭyā ca nihataḥ pāpo vṛddhakṣatraḥ sahātmajaḥ.
diṣṭyā ca nihataḥ pāpo vṛddhakṣatraḥ sahātmajaḥ.
21.
diṣṭyā saṁpāditā jiṣṇo pratijñā mahatī tvayā
diṣṭyā ca nihataḥ pāpaḥ vṛddhakṣatraḥ saha-ātmajaḥ
diṣṭyā ca nihataḥ pāpaḥ vṛddhakṣatraḥ saha-ātmajaḥ
21.
jiṣṇo diṣṭyā tvayā mahatī pratijñā saṁpāditā ca
diṣṭyā pāpaḥ vṛddhakṣatraḥ saha-ātmajaḥ nihataḥ
diṣṭyā pāpaḥ vṛddhakṣatraḥ saha-ātmajaḥ nihataḥ
21.
Fortunately, O Jiṣṇu (Arjuna), that great vow (pratijñā) was fulfilled by you. And fortunately, the wicked Vṛddhakṣatra was slain along with his son.
धार्तराष्ट्रबलं प्राप्य देवसेनापि भारत ।
सीदेत समरे जिष्णो नात्र कार्या विचारणा ॥२२॥
सीदेत समरे जिष्णो नात्र कार्या विचारणा ॥२२॥
22. dhārtarāṣṭrabalaṁ prāpya devasenāpi bhārata ,
sīdeta samare jiṣṇo nātra kāryā vicāraṇā.
sīdeta samare jiṣṇo nātra kāryā vicāraṇā.
22.
dhārtarāṣṭra-balam prāpya deva-senā api bhārata
sīdet samare jiṣṇo na atra kāryā vicāraṇā
sīdet samare jiṣṇo na atra kāryā vicāraṇā
22.
bhārata jiṣṇo dhārtarāṣṭra-balam prāpya
deva-senā api samare sīdet atra vicāraṇā na kāryā
deva-senā api samare sīdet atra vicāraṇā na kāryā
22.
O Bhārata, even the army of the gods, upon encountering the Dhārtarāṣṭra army, would become dejected in battle, O Jiṣṇu (Arjuna). There is no need for deliberation here.
न तं पश्यामि लोकेषु चिन्तयन्पुरुषं क्वचित् ।
त्वदृते पुरुषव्याघ्र य एतद्योधयेद्बलम् ॥२३॥
त्वदृते पुरुषव्याघ्र य एतद्योधयेद्बलम् ॥२३॥
23. na taṁ paśyāmi lokeṣu cintayanpuruṣaṁ kvacit ,
tvadṛte puruṣavyāghra ya etadyodhayedbalam.
tvadṛte puruṣavyāghra ya etadyodhayedbalam.
23.
na tam paśyāmi lokeṣu cintayan puruṣam kvacit
tvat ṛte puruṣavyāghra yaḥ etat yodhayet balam
tvat ṛte puruṣavyāghra yaḥ etat yodhayet balam
23.
puruṣavyāghra cintayan aham lokeṣu kvacit tam
puruṣam na paśyāmi yaḥ tvat ṛte etat balam yodhayet
puruṣam na paśyāmi yaḥ tvat ṛte etat balam yodhayet
23.
O tiger among men (puruṣavyāghra), pondering, I do not see anyone anywhere in the worlds (lokeṣu), except for you, who could lead this army in battle.
महाप्रभावा बहवस्त्वया तुल्याधिकापि वा ।
समेताः पृथिवीपाला धार्तराष्ट्रस्य कारणात् ।
ते त्वां प्राप्य रणे क्रुद्धं नाभ्यवर्तन्त दंशिताः ॥२४॥
समेताः पृथिवीपाला धार्तराष्ट्रस्य कारणात् ।
ते त्वां प्राप्य रणे क्रुद्धं नाभ्यवर्तन्त दंशिताः ॥२४॥
24. mahāprabhāvā bahavastvayā tulyādhikāpi vā ,
sametāḥ pṛthivīpālā dhārtarāṣṭrasya kāraṇāt ,
te tvāṁ prāpya raṇe kruddhaṁ nābhyavartanta daṁśitāḥ.
sametāḥ pṛthivīpālā dhārtarāṣṭrasya kāraṇāt ,
te tvāṁ prāpya raṇe kruddhaṁ nābhyavartanta daṁśitāḥ.
24.
mahāprabhāvāḥ bahavaḥ tvayā tulyādhikāḥ
api vā sametāḥ pṛthivīpālāḥ
dhārtarāṣṭrasya kāraṇāt te tvām prāpya
raṇe kruddham na abhyavartanta daṃśitāḥ
api vā sametāḥ pṛthivīpālāḥ
dhārtarāṣṭrasya kāraṇāt te tvām prāpya
raṇe kruddham na abhyavartanta daṃśitāḥ
24.
dhārtarāṣṭrasya kāraṇāt bahavaḥ
mahāprabhāvāḥ tvayā tulyādhikāḥ api vā
pṛthivīpālāḥ sametāḥ te daṃśitāḥ raṇe
kruddham tvām prāpya na abhyavartanta
mahāprabhāvāḥ tvayā tulyādhikāḥ api vā
pṛthivīpālāḥ sametāḥ te daṃśitāḥ raṇe
kruddham tvām prāpya na abhyavartanta
24.
Many kings (pṛthivīpālāḥ) of great power (mahāprabhāvāḥ), even those equal to or greater than you, gathered for Duryodhana's sake. Yet, though fully armored, they did not turn to face you when they encountered you, enraged, in battle (raṇa).
तव वीर्यं बलं चैव रुद्रशक्रान्तकोपमम् ।
नेदृशं शक्नुयात्कश्चिद्रणे कर्तुं पराक्रमम् ।
यादृशं कृतवानद्य त्वमेकः शत्रुतापनः ॥२५॥
नेदृशं शक्नुयात्कश्चिद्रणे कर्तुं पराक्रमम् ।
यादृशं कृतवानद्य त्वमेकः शत्रुतापनः ॥२५॥
25. tava vīryaṁ balaṁ caiva rudraśakrāntakopamam ,
nedṛśaṁ śaknuyātkaścidraṇe kartuṁ parākramam ,
yādṛśaṁ kṛtavānadya tvamekaḥ śatrutāpanaḥ.
nedṛśaṁ śaknuyātkaścidraṇe kartuṁ parākramam ,
yādṛśaṁ kṛtavānadya tvamekaḥ śatrutāpanaḥ.
25.
tava vīryam balam ca eva rudraśakrāntakopam
am na īdṛśam śaknuyāt
kaścit raṇe kartum parākramam yādṛśam
kṛtavān adya tvam ekaḥ śatrutāpanaḥ
am na īdṛśam śaknuyāt
kaścit raṇe kartum parākramam yādṛśam
kṛtavān adya tvam ekaḥ śatrutāpanaḥ
25.
tava vīryam balam ca eva rudraśakrāntakopam
am kaścit raṇe īdṛśam
parākramam kartum śaknuyāt yādṛśam
ekaḥ tvam śatrutāpanaḥ adya kṛtavān
am kaścit raṇe īdṛśam
parākramam kartum śaknuyāt yādṛśam
ekaḥ tvam śatrutāpanaḥ adya kṛtavān
25.
Your valor (vīrya) and strength (bala) are indeed like the wrath of Rudra, Śakra (Indra), and Antaka (Yama). No one could display such prowess (parākrama) in battle (raṇa) as you, the tormentor of foes, have done alone today.
एवमेव हते कर्णे सानुबन्धे दुरात्मनि ।
वर्धयिष्यामि भूयस्त्वां विजितारिं हतद्विषम् ॥२६॥
वर्धयिष्यामि भूयस्त्वां विजितारिं हतद्विषम् ॥२६॥
26. evameva hate karṇe sānubandhe durātmani ,
vardhayiṣyāmi bhūyastvāṁ vijitāriṁ hatadviṣam.
vardhayiṣyāmi bhūyastvāṁ vijitāriṁ hatadviṣam.
26.
evam eva hate karṇe sānubandhe durātmani
vardhayiṣyāmi bhūyas tvām vijitārim hatadviṣam
vardhayiṣyāmi bhūyas tvām vijitārim hatadviṣam
26.
evam eva durātmani sānubandhe karṇe hate aham
bhūyas tvām vijitārim hatadviṣam vardhayiṣyāmi
bhūyas tvām vijitārim hatadviṣam vardhayiṣyāmi
26.
Now that the wicked Karṇa, along with his followers, has been slain, I shall further enhance your prosperity, for you have conquered your adversaries and killed your enemies.
तमर्जुनः प्रत्युवाच प्रसादात्तव माधव ।
प्रतिज्ञेयं मयोत्तीर्णा विबुधैरपि दुस्तरा ॥२७॥
प्रतिज्ञेयं मयोत्तीर्णा विबुधैरपि दुस्तरा ॥२७॥
27. tamarjunaḥ pratyuvāca prasādāttava mādhava ,
pratijñeyaṁ mayottīrṇā vibudhairapi dustarā.
pratijñeyaṁ mayottīrṇā vibudhairapi dustarā.
27.
tam arjunaḥ prati uvāca prasādāt tava mādhava
pratijñā iyam mayā uttīrṇā vibudhaiḥ api dustarā
pratijñā iyam mayā uttīrṇā vibudhaiḥ api dustarā
27.
mādhava tava prasādāt tam arjunaḥ prati uvāca
iyam pratijñā vibudhaiḥ api dustarā mayā uttīrṇā
iyam pratijñā vibudhaiḥ api dustarā mayā uttīrṇā
27.
Arjuna replied to him, "O Madhava, by your grace, this vow, difficult to fulfill even for the gods, has been accomplished by me."
अनाश्चर्यो जयस्तेषां येषां नाथोऽसि माधव ।
त्वत्प्रसादान्महीं कृत्स्नां संप्राप्स्यति युधिष्ठिरः ॥२८॥
त्वत्प्रसादान्महीं कृत्स्नां संप्राप्स्यति युधिष्ठिरः ॥२८॥
28. anāścaryo jayasteṣāṁ yeṣāṁ nātho'si mādhava ,
tvatprasādānmahīṁ kṛtsnāṁ saṁprāpsyati yudhiṣṭhiraḥ.
tvatprasādānmahīṁ kṛtsnāṁ saṁprāpsyati yudhiṣṭhiraḥ.
28.
anāścaryaḥ jayaḥ teṣām yeṣām nāthaḥ asi mādhava tvat
prasādāt mahīm kṛtsnām samprāpsyati yudhiṣṭhiraḥ
prasādāt mahīm kṛtsnām samprāpsyati yudhiṣṭhiraḥ
28.
mādhava yeṣām tvaṃ nāthaḥ asi teṣām jayaḥ anāścaryaḥ
tvat prasādāt yudhiṣṭhiraḥ kṛtsnām mahīm samprāpsyati
tvat prasādāt yudhiṣṭhiraḥ kṛtsnām mahīm samprāpsyati
28.
O Madhava, the victory of those whose protector you are is not surprising. By your grace, Yudhishthira will obtain the entire earth.
तवैव भारो वार्ष्णेय तवैव विजयः प्रभो ।
वर्धनीयास्तव वयं प्रेष्याश्च मधुसूदन ॥२९॥
वर्धनीयास्तव वयं प्रेष्याश्च मधुसूदन ॥२९॥
29. tavaiva bhāro vārṣṇeya tavaiva vijayaḥ prabho ,
vardhanīyāstava vayaṁ preṣyāśca madhusūdana.
vardhanīyāstava vayaṁ preṣyāśca madhusūdana.
29.
tava eva bhāraḥ vārṣṇeya tava eva vijayaḥ prabho
vardhanīyāḥ tava vayam preṣyāḥ ca madhusūdana
vardhanīyāḥ tava vayam preṣyāḥ ca madhusūdana
29.
vārṣṇeya prabho madhusūdana bhāraḥ tava eva
vijayaḥ tava eva vayam tava vardhanīyāḥ ca preṣyāḥ
vijayaḥ tava eva vayam tava vardhanīyāḥ ca preṣyāḥ
29.
O descendant of Vrishni (Vārṣṇeya), O Lord (prabho), the responsibility is indeed yours, and the victory is indeed yours. We are to be sustained by you, and we are your servants, O destroyer of Madhu (madhusūdana).
एवमुक्तः स्मयन्कृष्णः शनकैर्वाहयन्हयान् ।
दर्शयामास पार्थाय क्रूरमायोधनं महत् ॥३०॥
दर्शयामास पार्थाय क्रूरमायोधनं महत् ॥३०॥
30. evamuktaḥ smayankṛṣṇaḥ śanakairvāhayanhayān ,
darśayāmāsa pārthāya krūramāyodhanaṁ mahat.
darśayāmāsa pārthāya krūramāyodhanaṁ mahat.
30.
evam uktaḥ smayan kṛṣṇaḥ śanakaiḥ vāhayan hayān
darśayāmāsa pārthāya krūram āyodhanam mahat
darśayāmāsa pārthāya krūram āyodhanam mahat
30.
evam uktaḥ kṛṣṇaḥ smayan śanakaiḥ hayān vāhayan
pārthāya krūram mahat āyodhanam darśayāmāsa
pārthāya krūram mahat āyodhanam darśayāmāsa
30.
Having been spoken to in this manner, Krishna, smiling and slowly driving the horses, showed Arjuna (Pārtha) the vast, fierce battlefield.
श्रीकृष्ण उवाच ।
प्रार्थयन्तो जयं युद्धे प्रथितं च महद्यशः ।
पृथिव्यां शेरते शूराः पार्थिवास्त्वच्छरैर्हताः ॥३१॥
प्रार्थयन्तो जयं युद्धे प्रथितं च महद्यशः ।
पृथिव्यां शेरते शूराः पार्थिवास्त्वच्छरैर्हताः ॥३१॥
31. śrīkṛṣṇa uvāca ,
prārthayanto jayaṁ yuddhe prathitaṁ ca mahadyaśaḥ ,
pṛthivyāṁ śerate śūrāḥ pārthivāstvaccharairhatāḥ.
prārthayanto jayaṁ yuddhe prathitaṁ ca mahadyaśaḥ ,
pṛthivyāṁ śerate śūrāḥ pārthivāstvaccharairhatāḥ.
31.
śrīkṛṣṇa uvāca | prārthayantaḥ
jayam yuddhe prathitam ca mahat
yaśaḥ | pṛthivyām śerate
śūrāḥ pārthivāḥ tvat śaraiḥ hatāḥ
jayam yuddhe prathitam ca mahat
yaśaḥ | pṛthivyām śerate
śūrāḥ pārthivāḥ tvat śaraiḥ hatāḥ
31.
śrīkṛṣṇa uvāca yuddhe jayam ca mahat prathitam yaśaḥ
prārthayantaḥ śūrāḥ pārthivāḥ tvat śaraiḥ hatāḥ pṛthivyām śerate
prārthayantaḥ śūrāḥ pārthivāḥ tvat śaraiḥ hatāḥ pṛthivyām śerate
31.
Śrī Kṛṣṇa spoke: The heroes and kings who prayed for victory in battle and great renown now lie on the earth, slain by your arrows.
विकीर्णशस्त्राभरणा विपन्नाश्वरथद्विपाः ।
संछिन्नभिन्नवर्माणो वैक्लव्यं परमं गताः ॥३२॥
संछिन्नभिन्नवर्माणो वैक्लव्यं परमं गताः ॥३२॥
32. vikīrṇaśastrābharaṇā vipannāśvarathadvipāḥ ,
saṁchinnabhinnavarmāṇo vaiklavyaṁ paramaṁ gatāḥ.
saṁchinnabhinnavarmāṇo vaiklavyaṁ paramaṁ gatāḥ.
32.
vikīrṇaśastrābharaṇāḥ vipannāśvarathadvipāḥ |
saṃchinnabhinnavarmāṇaḥ vaiklavyam paramam gatāḥ
saṃchinnabhinnavarmāṇaḥ vaiklavyam paramam gatāḥ
32.
paramam vaiklavyam gatāḥ vikīrṇaśastrābharaṇāḥ
vipannāśvarathadvipāḥ saṃchinnabhinnavarmāṇaḥ
vipannāśvarathadvipāḥ saṃchinnabhinnavarmāṇaḥ
32.
They lie with their weapons and ornaments scattered, their horses, chariots, and elephants fallen, and their armors shattered and broken; they have reached the utmost state of distress.
ससत्त्वा गतसत्त्वाश्च प्रभया परया युताः ।
सजीवा इव लक्ष्यन्ते गतसत्त्वा नराधिपाः ॥३३॥
सजीवा इव लक्ष्यन्ते गतसत्त्वा नराधिपाः ॥३३॥
33. sasattvā gatasattvāśca prabhayā parayā yutāḥ ,
sajīvā iva lakṣyante gatasattvā narādhipāḥ.
sajīvā iva lakṣyante gatasattvā narādhipāḥ.
33.
sasattvāḥ gatasattvāḥ ca prabhayā parayā yutāḥ
| sajīvāḥ iva lakṣyante gatasattvāḥ narādhipāḥ
| sajīvāḥ iva lakṣyante gatasattvāḥ narādhipāḥ
33.
gatasattvāḥ narādhipāḥ ca sasattvāḥ
prabhayā parayā yutāḥ sajīvāḥ iva lakṣyante
prabhayā parayā yutāḥ sajīvāḥ iva lakṣyante
33.
The kings, devoid of life (gatasattvā), yet appear as if still possessing vitality (sasattvā), endowed with supreme splendor, seeming to be alive.
तेषां शरैः स्वर्णपुङ्खैः शस्त्रैश्च विविधैः शितैः ।
वाहनैरायुधैश्चैव संपूर्णां पश्य मेदिनीम् ॥३४॥
वाहनैरायुधैश्चैव संपूर्णां पश्य मेदिनीम् ॥३४॥
34. teṣāṁ śaraiḥ svarṇapuṅkhaiḥ śastraiśca vividhaiḥ śitaiḥ ,
vāhanairāyudhaiścaiva saṁpūrṇāṁ paśya medinīm.
vāhanairāyudhaiścaiva saṁpūrṇāṁ paśya medinīm.
34.
teṣām śaraiḥ svarṇapuṅkhaiḥ śastraiḥ ca vividhaiḥ śitaiḥ
| vāhanaiḥ āyudhaiḥ ca eva saṃpūrṇām paśya medinīm
| vāhanaiḥ āyudhaiḥ ca eva saṃpūrṇām paśya medinīm
34.
paśya teṣām svarṇapuṅkhaiḥ śaraiḥ ca vividhaiḥ śitaiḥ
śastraiḥ vāhanaiḥ ca eva āyudhaiḥ saṃpūrṇām medinīm
śastraiḥ vāhanaiḥ ca eva āyudhaiḥ saṃpūrṇām medinīm
34.
Behold the earth completely filled with their golden-feathered arrows, various sharp weapons, conveyances, and arms.
वर्मभिश्चर्मभिर्हारैः शिरोभिश्च सकुण्डलैः ।
उष्णीषैर्मुकुटैः स्रग्भिश्चूडामणिभिरम्बरैः ॥३५॥
उष्णीषैर्मुकुटैः स्रग्भिश्चूडामणिभिरम्बरैः ॥३५॥
35. varmabhiścarmabhirhāraiḥ śirobhiśca sakuṇḍalaiḥ ,
uṣṇīṣairmukuṭaiḥ sragbhiścūḍāmaṇibhirambaraiḥ.
uṣṇīṣairmukuṭaiḥ sragbhiścūḍāmaṇibhirambaraiḥ.
35.
varmabhiḥ carmabhiḥ hāraiḥ śirobhiḥ ca sakuṇḍalaiḥ
uṣṇīṣaiḥ mukuṭaiḥ sragbhiḥ cūḍāmaṇibhiḥ ambaraiḥ
uṣṇīṣaiḥ mukuṭaiḥ sragbhiḥ cūḍāmaṇibhiḥ ambaraiḥ
35.
varmabhiḥ carmabhiḥ hāraiḥ śirobhiḥ sakuṇḍalaiḥ ca
uṣṇīṣaiḥ mukuṭaiḥ sragbhiḥ cūḍāmaṇibhiḥ ambaraiḥ
uṣṇīṣaiḥ mukuṭaiḥ sragbhiḥ cūḍāmaṇibhiḥ ambaraiḥ
35.
With armors, shields, necklaces, and heads adorned with earrings, with turbans, crowns, garlands, crest-jewels, and garments.
कण्ठसूत्रैरङ्गदैश्च निष्कैरपि च सुप्रभैः ।
अन्यैश्चाभरणैश्चित्रैर्भाति भारत मेदिनी ॥३६॥
अन्यैश्चाभरणैश्चित्रैर्भाति भारत मेदिनी ॥३६॥
36. kaṇṭhasūtrairaṅgadaiśca niṣkairapi ca suprabhaiḥ ,
anyaiścābharaṇaiścitrairbhāti bhārata medinī.
anyaiścābharaṇaiścitrairbhāti bhārata medinī.
36.
kaṇṭhasūtraiḥ aṅgadaiḥ ca niṣkaiḥ api ca suprabhaiḥ
anyaiḥ ca ābharaṇaiḥ citraiḥ bhāti bhārata medinī
anyaiḥ ca ābharaṇaiḥ citraiḥ bhāti bhārata medinī
36.
bhārata medinī kaṇṭhasūtraiḥ aṅgadaiḥ niṣkaiḥ
suprabhaiḥ api ca anyaiḥ citraiḥ ābharaṇaiḥ ca bhāti
suprabhaiḥ api ca anyaiḥ citraiḥ ābharaṇaiḥ ca bhāti
36.
O Bharata, the earth shines with neck-chains, armlets, and also with resplendent golden ornaments, and with other variegated and wonderful adornments.
चामरैर्व्यजनैश्चित्रैर्ध्वजैश्चाश्वरथद्विपैः ।
विविधैश्च परिस्तोमैरश्वानां च प्रकीर्णकैः ॥३७॥
विविधैश्च परिस्तोमैरश्वानां च प्रकीर्णकैः ॥३७॥
37. cāmarairvyajanaiścitrairdhvajaiścāśvarathadvipaiḥ ,
vividhaiśca paristomairaśvānāṁ ca prakīrṇakaiḥ.
vividhaiśca paristomairaśvānāṁ ca prakīrṇakaiḥ.
37.
cāmaraiḥ vyajanaiḥ citraiḥ dhvajaiḥ ca aśvarathadvipaiḥ
vividhaiḥ ca paristomaiḥ aśvānām ca prakīrṇakaiḥ
vividhaiḥ ca paristomaiḥ aśvānām ca prakīrṇakaiḥ
37.
cāmaraiḥ vyajanaiḥ citraiḥ dhvajaiḥ ca aśvarathadvipaiḥ
vividhaiḥ aśvānām paristomaiḥ ca prakīrṇakaiḥ ca
vividhaiḥ aśvānām paristomaiḥ ca prakīrṇakaiḥ ca
37.
With chowries, with variegated fans and banners, with horses, chariots, and elephants; and with various housings for horses, and with their scattered ornaments or decorations.
कुथाभिश्च विचित्राभिर्वरूथैश्च महाधनैः ।
संस्तीर्णां वसुधां पश्य चित्रपट्टैरिवावृताम् ॥३८॥
संस्तीर्णां वसुधां पश्य चित्रपट्टैरिवावृताम् ॥३८॥
38. kuthābhiśca vicitrābhirvarūthaiśca mahādhanaiḥ ,
saṁstīrṇāṁ vasudhāṁ paśya citrapaṭṭairivāvṛtām.
saṁstīrṇāṁ vasudhāṁ paśya citrapaṭṭairivāvṛtām.
38.
kuthābhiḥ ca vicitrābhiḥ varūthaiḥ ca mahādhanaiḥ
saṃstīrṇām vasudhām paśya citrapaṭṭaiḥ iva āvṛtām
saṃstīrṇām vasudhām paśya citrapaṭṭaiḥ iva āvṛtām
38.
paśya kuthābhiḥ vicitrābhiḥ ca mahādhanaiḥ varūthaiḥ
ca saṃstīrṇām vasudhām citrapaṭṭaiḥ iva āvṛtām
ca saṃstīrṇām vasudhām citrapaṭṭaiḥ iva āvṛtām
38.
And with variegated horse blankets, and with very costly chariots or their trappings, behold the earth, strewn and covered as if with painted cloths.
नागेभ्यः पतितानन्यान्कल्पितेभ्यो द्विपैः सह ।
सिंहान्वज्रप्रणुन्नेभ्यो गिर्यग्रेभ्य इव च्युतान् ॥३९॥
सिंहान्वज्रप्रणुन्नेभ्यो गिर्यग्रेभ्य इव च्युतान् ॥३९॥
39. nāgebhyaḥ patitānanyānkalpitebhyo dvipaiḥ saha ,
siṁhānvajrapraṇunnebhyo giryagrebhya iva cyutān.
siṁhānvajrapraṇunnebhyo giryagrebhya iva cyutān.
39.
nāgebhyaḥ patitān anyān kalpitebhyaḥ dvipaiḥ saha |
siṃhān vajrapranuṇṇebhyaḥ giryagrebhyaḥ iva cyutān
siṃhān vajrapranuṇṇebhyaḥ giryagrebhyaḥ iva cyutān
39.
anyān nāgebhyaḥ patitān,
kalpitebhyaḥ dvipaiḥ saha (patitān),
vajrapranuṇṇebhyaḥ giryagrebhyaḥ iva cyutān siṃhān (paśya)
kalpitebhyaḥ dvipaiḥ saha (patitān),
vajrapranuṇṇebhyaḥ giryagrebhyaḥ iva cyutān siṃhān (paśya)
39.
You can see others fallen from elephants, and (others fallen) from the arrayed (formations), along with elephants. You also see lion-like warriors fallen as if from mountain peaks struck down by a thunderbolt.
संस्यूतान्वाजिभिः सार्धं धरण्यां पश्य चापरान् ।
पदातिसादिसंघांश्च क्षतजौघपरिप्लुतान् ॥४०॥
पदातिसादिसंघांश्च क्षतजौघपरिप्लुतान् ॥४०॥
40. saṁsyūtānvājibhiḥ sārdhaṁ dharaṇyāṁ paśya cāparān ,
padātisādisaṁghāṁśca kṣatajaughapariplutān.
padātisādisaṁghāṁśca kṣatajaughapariplutān.
40.
saṃsyūtān vājibhiḥ sārdhaṃ dharaṇyāṃ paśya ca
aparān | padātisādisaṅghān ca kṣatajaughapariprutān
aparān | padātisādisaṅghān ca kṣatajaughapariprutān
40.
ca aparān vājibhiḥ sārdhaṃ dharaṇyāṃ saṃsyūtān,
ca padātisādisaṅghān kṣatajaughapariprutān paśya.
ca padātisādisaṅghān kṣatajaughapariprutān paśya.
40.
And see other (warriors) lying on the earth, intertwined with horses, as well as throngs of infantry and cavalry completely submerged in torrents of blood.
संजय उवाच ।
एवं संदर्शयन्कृष्णो रणभूमिं किरीटिनः ।
स्वैः समेतः स मुदितः पाञ्चजन्यं व्यनादयत् ॥४१॥
एवं संदर्शयन्कृष्णो रणभूमिं किरीटिनः ।
स्वैः समेतः स मुदितः पाञ्चजन्यं व्यनादयत् ॥४१॥
41. saṁjaya uvāca ,
evaṁ saṁdarśayankṛṣṇo raṇabhūmiṁ kirīṭinaḥ ,
svaiḥ sametaḥ sa muditaḥ pāñcajanyaṁ vyanādayat.
evaṁ saṁdarśayankṛṣṇo raṇabhūmiṁ kirīṭinaḥ ,
svaiḥ sametaḥ sa muditaḥ pāñcajanyaṁ vyanādayat.
41.
saṃjaya uvāca | evaṃ saṃdarśayan kṛṣṇaḥ raṇabhūmim
kirīṭinaḥ | svaiḥ sametaḥ sa muditaḥ pāñcajanyam vyanādayat
kirīṭinaḥ | svaiḥ sametaḥ sa muditaḥ pāñcajanyam vyanādayat
41.
saṃjaya uvāca evaṃ kirīṭinaḥ raṇabhūmim saṃdarśayan kṛṣṇaḥ,
svaiḥ sametaḥ,
muditaḥ saḥ,
pāñcajanyam vyanādayat.
svaiḥ sametaḥ,
muditaḥ saḥ,
pāñcajanyam vyanādayat.
41.
Sanjaya said: Thus, showing the battlefield to the crowned one (Arjuna), Kṛṣṇa, delighted and accompanied by his own (kinsmen), blew his conch Pāñcajanya.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123 (current chapter)
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47