महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-9, chapter-34
जनमेजय उवाच ।
पूर्वमेव यदा रामस्तस्मिन्युद्ध उपस्थिते ।
आमन्त्र्य केशवं यातो वृष्णिभिः सहितः प्रभुः ॥१॥
पूर्वमेव यदा रामस्तस्मिन्युद्ध उपस्थिते ।
आमन्त्र्य केशवं यातो वृष्णिभिः सहितः प्रभुः ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
pūrvameva yadā rāmastasminyuddha upasthite ,
āmantrya keśavaṁ yāto vṛṣṇibhiḥ sahitaḥ prabhuḥ.
pūrvameva yadā rāmastasminyuddha upasthite ,
āmantrya keśavaṁ yāto vṛṣṇibhiḥ sahitaḥ prabhuḥ.
1.
Janamejaya uvāca pūrvam eva yadā rāmaḥ tasmin yuddhe
upasthite āmantrya keśavam yātaḥ vṛṣṇibhiḥ sahitaḥ prabhuḥ
upasthite āmantrya keśavam yātaḥ vṛṣṇibhiḥ sahitaḥ prabhuḥ
1.
Janamejaya uvāca yadā rāmaḥ tasmin yuddhe upasthite pūrvam
eva keśavam āmantrya vṛṣṇibhiḥ sahitaḥ prabhuḥ yātaḥ
eva keśavam āmantrya vṛṣṇibhiḥ sahitaḥ prabhuḥ yātaḥ
1.
Janamejaya said: "When that war was imminent, Lord Rāma, having previously addressed Keśava (Kṛṣṇa), departed accompanied by the Vṛṣṇis."
साहाय्यं धार्तराष्ट्रस्य न च कर्तास्मि केशव ।
न चैव पाण्डुपुत्राणां गमिष्यामि यथागतम् ॥२॥
न चैव पाण्डुपुत्राणां गमिष्यामि यथागतम् ॥२॥
2. sāhāyyaṁ dhārtarāṣṭrasya na ca kartāsmi keśava ,
na caiva pāṇḍuputrāṇāṁ gamiṣyāmi yathāgatam.
na caiva pāṇḍuputrāṇāṁ gamiṣyāmi yathāgatam.
2.
sāhāyyam dhārtarāṣṭrasya na ca kartā asmi keśava
na ca eva pāṇḍuputrāṇām gamiṣyāmi yathā āgatam
na ca eva pāṇḍuputrāṇām gamiṣyāmi yathā āgatam
2.
keśava dhārtarāṣṭrasya sāhāyyam na kartā asmi
ca eva pāṇḍuputrāṇām na gamiṣyāmi yathā āgatam
ca eva pāṇḍuputrāṇām na gamiṣyāmi yathā āgatam
2.
O Keśava (Kṛṣṇa), I will not provide aid to Dhṛtarāṣṭra's sons, nor indeed to Pāṇḍu's sons; I will remain as I came (i.e., neutral).
एवमुक्त्वा तदा रामो यातः शत्रुनिबर्हणः ।
तस्य चागमनं भूयो ब्रह्मञ्शंसितुमर्हसि ॥३॥
तस्य चागमनं भूयो ब्रह्मञ्शंसितुमर्हसि ॥३॥
3. evamuktvā tadā rāmo yātaḥ śatrunibarhaṇaḥ ,
tasya cāgamanaṁ bhūyo brahmañśaṁsitumarhasi.
tasya cāgamanaṁ bhūyo brahmañśaṁsitumarhasi.
3.
evam uktvā tadā rāmaḥ yātaḥ śatrunibarhaṇaḥ
tasya ca āgamanam bhūyaḥ brahman śaṃsitum arhasi
tasya ca āgamanam bhūyaḥ brahman śaṃsitum arhasi
3.
evam uktvā tadā śatrunibarhaṇaḥ rāmaḥ yātaḥ
brahman tasya ca bhūyaḥ āgamanam śaṃsitum arhasi
brahman tasya ca bhūyaḥ āgamanam śaṃsitum arhasi
3.
Having thus spoken, Rāma, the slayer of enemies, then departed. O Brāhmaṇa, you should describe his return again.
आख्याहि मे विस्तरतः कथं राम उपस्थितः ।
कथं च दृष्टवान्युद्धं कुशलो ह्यसि सत्तम ॥४॥
कथं च दृष्टवान्युद्धं कुशलो ह्यसि सत्तम ॥४॥
4. ākhyāhi me vistarataḥ kathaṁ rāma upasthitaḥ ,
kathaṁ ca dṛṣṭavānyuddhaṁ kuśalo hyasi sattama.
kathaṁ ca dṛṣṭavānyuddhaṁ kuśalo hyasi sattama.
4.
ākhyāhi me vistaratas katham rāmaḥ upasthitaḥ
katham ca dṛṣṭavān yuddham kuśalaḥ hi asi sattama
katham ca dṛṣṭavān yuddham kuśalaḥ hi asi sattama
4.
me vistaratas ākhyāhi katham rāmaḥ upasthitaḥ ca
katham yuddham dṛṣṭavān hi sattama asi kuśalaḥ
katham yuddham dṛṣṭavān hi sattama asi kuśalaḥ
4.
Describe to me in detail how Rāma arrived and how he witnessed the war. Indeed, you are most skillful, O best among men!
वैशंपायन उवाच ।
उपप्लव्ये निविष्टेषु पाण्डवेषु महात्मसु ।
प्रेषितो धृतराष्ट्रस्य समीपं मधुसूदनः ।
शमं प्रति महाबाहो हितार्थं सर्वदेहिनाम् ॥५॥
उपप्लव्ये निविष्टेषु पाण्डवेषु महात्मसु ।
प्रेषितो धृतराष्ट्रस्य समीपं मधुसूदनः ।
शमं प्रति महाबाहो हितार्थं सर्वदेहिनाम् ॥५॥
5. vaiśaṁpāyana uvāca ,
upaplavye niviṣṭeṣu pāṇḍaveṣu mahātmasu ,
preṣito dhṛtarāṣṭrasya samīpaṁ madhusūdanaḥ ,
śamaṁ prati mahābāho hitārthaṁ sarvadehinām.
upaplavye niviṣṭeṣu pāṇḍaveṣu mahātmasu ,
preṣito dhṛtarāṣṭrasya samīpaṁ madhusūdanaḥ ,
śamaṁ prati mahābāho hitārthaṁ sarvadehinām.
5.
vaiśaṃpāyana uvāca | upaplavyeye niviṣṭeṣu
pāṇḍaveṣu mahātmasu | preṣitaḥ
dhṛtarāṣṭrasya samīpam madhusūdanaḥ |
śamam prati mahābāho hitārtham sarvadehinām
pāṇḍaveṣu mahātmasu | preṣitaḥ
dhṛtarāṣṭrasya samīpam madhusūdanaḥ |
śamam prati mahābāho hitārtham sarvadehinām
5.
vaiśaṃpāyana uvāca mahābāho,
mahātmasu pāṇaveṣu upaplavyeye niviṣṭeṣu,
madhusūdanaḥ sarvadehinām hitārtham śamam prati dhṛtarāṣṭrasya samīpam preṣitaḥ.
mahātmasu pāṇaveṣu upaplavyeye niviṣṭeṣu,
madhusūdanaḥ sarvadehinām hitārtham śamam prati dhṛtarāṣṭrasya samīpam preṣitaḥ.
5.
Vaiśampāyana said: When the great-souled Pāṇḍavas had settled in Upaplavya, Kṛṣṇa (Madhusūdana) was sent, O mighty-armed king, to Dhṛtarāṣṭra's presence for the sake of peace and the welfare of all embodied beings.
स गत्वा हास्तिनपुरं धृतराष्ट्रं समेत्य च ।
उक्तवान्वचनं तथ्यं हितं चैव विशेषतः ।
न च तत्कृतवान्राजा यथाख्यातं हि ते पुरा ॥६॥
उक्तवान्वचनं तथ्यं हितं चैव विशेषतः ।
न च तत्कृतवान्राजा यथाख्यातं हि ते पुरा ॥६॥
6. sa gatvā hāstinapuraṁ dhṛtarāṣṭraṁ sametya ca ,
uktavānvacanaṁ tathyaṁ hitaṁ caiva viśeṣataḥ ,
na ca tatkṛtavānrājā yathākhyātaṁ hi te purā.
uktavānvacanaṁ tathyaṁ hitaṁ caiva viśeṣataḥ ,
na ca tatkṛtavānrājā yathākhyātaṁ hi te purā.
6.
sa gatvā hāstinapuram dhṛtarāṣṭram
sametya ca | uktavān vacanam tathyam
hitam ca eva viśeṣataḥ | na ca tat
kṛtavān rājā yathākhyātam hi te purā
sametya ca | uktavān vacanam tathyam
hitam ca eva viśeṣataḥ | na ca tat
kṛtavān rājā yathākhyātam hi te purā
6.
sa hāstinapuram gatvā dhṛtarāṣṭram ca sametya,
tathyam hitam ca eva viśeṣataḥ vacanam uktavān.
rājā ca tat yathākhyātam hi te purā na kṛtavān.
tathyam hitam ca eva viśeṣataḥ vacanam uktavān.
rājā ca tat yathākhyātam hi te purā na kṛtavān.
6.
Having gone to Hastināpura and met Dhṛtarāṣṭra, he (Kṛṣṇa) spoke words that were true and particularly beneficial. However, the king (Dhṛtarāṣṭra) did not act as it was narrated to you previously.
अनवाप्य शमं तत्र कृष्णः पुरुषसत्तमः ।
आगच्छत महाबाहुरुपप्लव्यं जनाधिप ॥७॥
आगच्छत महाबाहुरुपप्लव्यं जनाधिप ॥७॥
7. anavāpya śamaṁ tatra kṛṣṇaḥ puruṣasattamaḥ ,
āgacchata mahābāhurupaplavyaṁ janādhipa.
āgacchata mahābāhurupaplavyaṁ janādhipa.
7.
anavāpya śamam tatra kṛṣṇaḥ puruṣasattamaḥ
| āgacchat mahābāhuḥ upaplavyam janādhipa
| āgacchat mahābāhuḥ upaplavyam janādhipa
7.
mahābāho janādhipa,
tatra śamam anavāpya,
puruṣasattamaḥ kṛṣṇaḥ upaplavyam āgacchat.
tatra śamam anavāpya,
puruṣasattamaḥ kṛṣṇaḥ upaplavyam āgacchat.
7.
O mighty-armed king, Kṛṣṇa, the best among men, not having achieved peace there (in Hastināpura), returned to Upaplavya.
ततः प्रत्यागतः कृष्णो धार्तराष्ट्रविसर्जितः ।
अक्रियायां नरव्याघ्र पाण्डवानिदमब्रवीत् ॥८॥
अक्रियायां नरव्याघ्र पाण्डवानिदमब्रवीत् ॥८॥
8. tataḥ pratyāgataḥ kṛṣṇo dhārtarāṣṭravisarjitaḥ ,
akriyāyāṁ naravyāghra pāṇḍavānidamabravīt.
akriyāyāṁ naravyāghra pāṇḍavānidamabravīt.
8.
tataḥ pratyāgataḥ kṛṣṇaḥ dhārtarāṣṭravisarjitaḥ
| akriyāyām naravyāghra pāṇḍavān idam abravīt
| akriyāyām naravyāghra pāṇḍavān idam abravīt
8.
tataḥ dhārtarāṣṭravisarjitaḥ pratyāgataḥ kṛṣṇaḥ,
naravyāghra,
akriyāyām (satyām),
idam pāṇḍavān abravīt.
naravyāghra,
akriyāyām (satyām),
idam pāṇḍavān abravīt.
8.
Then Kṛṣṇa, having returned after being dismissed by Dhṛtarāṣṭra, O tiger among men (Janamejaya), said this to the Pāṇḍavas due to (Dhṛtarāṣṭra's) inaction.
न कुर्वन्ति वचो मह्यं कुरवः कालचोदिताः ।
निर्गच्छध्वं पाण्डवेयाः पुष्येण सहिता मया ॥९॥
निर्गच्छध्वं पाण्डवेयाः पुष्येण सहिता मया ॥९॥
9. na kurvanti vaco mahyaṁ kuravaḥ kālacoditāḥ ,
nirgacchadhvaṁ pāṇḍaveyāḥ puṣyeṇa sahitā mayā.
nirgacchadhvaṁ pāṇḍaveyāḥ puṣyeṇa sahitā mayā.
9.
na kurvanti vacaḥ mahyam kuravaḥ kālacoditāḥ |
nirgacchadhvam pāṇḍaveyāḥ puṣyeṇa sahitā mayā
nirgacchadhvam pāṇḍaveyāḥ puṣyeṇa sahitā mayā
9.
kālacoditāḥ kuravaḥ mahyam vacaḥ na kurvanti
pāṇḍaveyāḥ mayā puṣyeṇa sahitāḥ nirgacchadhvam
pāṇḍaveyāḥ mayā puṣyeṇa sahitāḥ nirgacchadhvam
9.
The Kurus (Kauravas), impelled by destiny, do not heed my words. Therefore, O Pāṇḍavas, you should depart accompanied by me and the constellation Puṣya.
ततो विभज्यमानेषु बलेषु बलिनां वरः ।
प्रोवाच भ्रातरं कृष्णं रौहिणेयो महामनाः ॥१०॥
प्रोवाच भ्रातरं कृष्णं रौहिणेयो महामनाः ॥१०॥
10. tato vibhajyamāneṣu baleṣu balināṁ varaḥ ,
provāca bhrātaraṁ kṛṣṇaṁ rauhiṇeyo mahāmanāḥ.
provāca bhrātaraṁ kṛṣṇaṁ rauhiṇeyo mahāmanāḥ.
10.
tataḥ vibhajyamāneṣu baleṣu balinām varaḥ |
provāca bhrātaram kṛṣṇam rauhiṇeyaḥ mahāmanāḥ
provāca bhrātaram kṛṣṇam rauhiṇeyaḥ mahāmanāḥ
10.
tataḥ baleṣu vibhajyamāneṣu balinām varaḥ
mahāmanāḥ rauhiṇeyaḥ bhrātaram kṛṣṇam provāca
mahāmanāḥ rauhiṇeyaḥ bhrātaram kṛṣṇam provāca
10.
Then, while the armies were being divided, the great-minded son of Rohiṇī (Balarāma), the foremost among the strong, spoke to his brother Kṛṣṇa.
तेषामपि महाबाहो साहाय्यं मधुसूदन ।
क्रियतामिति तत्कृष्णो नास्य चक्रे वचस्तदा ॥११॥
क्रियतामिति तत्कृष्णो नास्य चक्रे वचस्तदा ॥११॥
11. teṣāmapi mahābāho sāhāyyaṁ madhusūdana ,
kriyatāmiti tatkṛṣṇo nāsya cakre vacastadā.
kriyatāmiti tatkṛṣṇo nāsya cakre vacastadā.
11.
teṣām api mahābāho sāhāyyam madhusūdana |
kriyatām iti tat kṛṣṇaḥ na asya cakre vacaḥ tadā
kriyatām iti tat kṛṣṇaḥ na asya cakre vacaḥ tadā
11.
mahābāho madhusūdana teṣām api sāhāyyam kriyatām
iti tadā kṛṣṇaḥ asya vacaḥ tat na cakre
iti tadā kṛṣṇaḥ asya vacaḥ tat na cakre
11.
"O mighty-armed (Kṛṣṇa), O slayer of Madhu (Madhusūdana), let help be rendered to them (the Pāṇḍavas) as well," (he said). But Kṛṣṇa then did not heed his (Balarāma's) words.
ततो मन्युपरीतात्मा जगाम यदुनन्दनः ।
तीर्थयात्रां हलधरः सरस्वत्यां महायशाः ।
मैत्रे नक्षत्रयोगे स्म सहितः सर्वयादवैः ॥१२॥
तीर्थयात्रां हलधरः सरस्वत्यां महायशाः ।
मैत्रे नक्षत्रयोगे स्म सहितः सर्वयादवैः ॥१२॥
12. tato manyuparītātmā jagāma yadunandanaḥ ,
tīrthayātrāṁ haladharaḥ sarasvatyāṁ mahāyaśāḥ ,
maitre nakṣatrayoge sma sahitaḥ sarvayādavaiḥ.
tīrthayātrāṁ haladharaḥ sarasvatyāṁ mahāyaśāḥ ,
maitre nakṣatrayoge sma sahitaḥ sarvayādavaiḥ.
12.
tataḥ manyuparītātmā jagāma yadunandanaḥ
| tīrthayātrām haladharaḥ
sarasvatyām mahāyaśāḥ | maitre
nakṣatrayoge sma sahitaḥ sarvayādavaiḥ
| tīrthayātrām haladharaḥ
sarasvatyām mahāyaśāḥ | maitre
nakṣatrayoge sma sahitaḥ sarvayādavaiḥ
12.
tataḥ manyuparītātmā mahāyaśāḥ
yadunandanaḥ haladharaḥ maitre
nakṣatrayoge sarvayādavaiḥ sahitaḥ
sarasvatyām tīrthayātrām jagāma sma
yadunandanaḥ haladharaḥ maitre
nakṣatrayoge sarvayādavaiḥ sahitaḥ
sarasvatyām tīrthayātrām jagāma sma
12.
Then, his mind (ātman) overcome with anger, the greatly renowned son of Yadu (Yadunandana), the wielder of the plough (Haladhara - Balarāma), went on a pilgrimage to the Sarasvatī River, at the auspicious conjunction of the Maitra constellation, accompanied by all the Yadus.
आश्रयामास भोजस्तु दुर्योधनमरिंदमः ।
युयुधानेन सहितो वासुदेवस्तु पाण्डवान् ॥१३॥
युयुधानेन सहितो वासुदेवस्तु पाण्डवान् ॥१३॥
13. āśrayāmāsa bhojastu duryodhanamariṁdamaḥ ,
yuyudhānena sahito vāsudevastu pāṇḍavān.
yuyudhānena sahito vāsudevastu pāṇḍavān.
13.
āśrayām āsa bhojaḥ tu duryodhanam arim-damaḥ
yuyudhānena sahitaḥ vāsudevaḥ tu pāṇḍavān
yuyudhānena sahitaḥ vāsudevaḥ tu pāṇḍavān
13.
bhojaḥ tu arim-damaḥ duryodhanam āśrayām āsa
yuyudhānena sahitaḥ vāsudevaḥ tu pāṇḍavān
yuyudhānena sahitaḥ vāsudevaḥ tu pāṇḍavān
13.
King Bhoja, the vanquisher of enemies, took the side of Duryodhana. But Vāsudeva (Krishna), accompanied by Yuyudhāna (Sātyaki), sided with the Pāṇḍavas.
रौहिणेये गते शूरे पुष्येण मधुसूदनः ।
पाण्डवेयान्पुरस्कृत्य ययावभिमुखः कुरून् ॥१४॥
पाण्डवेयान्पुरस्कृत्य ययावभिमुखः कुरून् ॥१४॥
14. rauhiṇeye gate śūre puṣyeṇa madhusūdanaḥ ,
pāṇḍaveyānpuraskṛtya yayāvabhimukhaḥ kurūn.
pāṇḍaveyānpuraskṛtya yayāvabhimukhaḥ kurūn.
14.
rauhiṇeye gate śūre puṣyeṇa madhusūdanaḥ
pāṇḍaveyān puraskṛtya yayau abhimukhaḥ kurūn
pāṇḍaveyān puraskṛtya yayau abhimukhaḥ kurūn
14.
śūre rauhiṇeye gate madhusūdanaḥ puṣyeṇa
pāṇḍaveyān puraskṛtya kurūn abhimukhaḥ yayau
pāṇḍaveyān puraskṛtya kurūn abhimukhaḥ yayau
14.
After the brave son of Rohiṇī (Balarama) had departed, Madhusūdana (Krishna), making the Pāṇḍavas his vanguard and under the auspicious constellation (puṣyeṇa), went forth to face the Kurus.
गच्छन्नेव पथिस्थस्तु रामः प्रेष्यानुवाच ह ।
संभारांस्तीर्थयात्रायां सर्वोपकरणानि च ।
आनयध्वं द्वारकाया अग्नीन्वै याजकांस्तथा ॥१५॥
संभारांस्तीर्थयात्रायां सर्वोपकरणानि च ।
आनयध्वं द्वारकाया अग्नीन्वै याजकांस्तथा ॥१५॥
15. gacchanneva pathisthastu rāmaḥ preṣyānuvāca ha ,
saṁbhārāṁstīrthayātrāyāṁ sarvopakaraṇāni ca ,
ānayadhvaṁ dvārakāyā agnīnvai yājakāṁstathā.
saṁbhārāṁstīrthayātrāyāṁ sarvopakaraṇāni ca ,
ānayadhvaṁ dvārakāyā agnīnvai yājakāṁstathā.
15.
gacchan eva pathisthaḥ tu rāmaḥ
preṣyān uvāca ha sambhārān tīrthayātrāyām
sarvopakaraṇāni ca ānayadhvam
dvārakāyāḥ agnīn vai yājakān tathā
preṣyān uvāca ha sambhārān tīrthayātrāyām
sarvopakaraṇāni ca ānayadhvam
dvārakāyāḥ agnīn vai yājakān tathā
15.
rāmaḥ gacchan eva pathisthaḥ tu ha
preṣyān uvāca tīrthayātrāyām
sambhārān ca sarvopakaraṇāni agnīn vai
tathā yājakān dvārakāyāḥ ānayadhvam
preṣyān uvāca tīrthayātrāyām
sambhārān ca sarvopakaraṇāni agnīn vai
tathā yājakān dvārakāyāḥ ānayadhvam
15.
As he was proceeding on the road, Rāma (Balarama) addressed his servants, saying: "Bring immediately from Dvārakā the provisions for the pilgrimage (tīrthayātrā), all necessary equipment, as well as the sacred fires and the officiating priests."
सुवर्णं रजतं चैव धेनूर्वासांसि वाजिनः ।
कुञ्जरांश्च रथांश्चैव खरोष्ट्रं वाहनानि च ।
क्षिप्रमानीयतां सर्वं तीर्थहेतोः परिच्छदम् ॥१६॥
कुञ्जरांश्च रथांश्चैव खरोष्ट्रं वाहनानि च ।
क्षिप्रमानीयतां सर्वं तीर्थहेतोः परिच्छदम् ॥१६॥
16. suvarṇaṁ rajataṁ caiva dhenūrvāsāṁsi vājinaḥ ,
kuñjarāṁśca rathāṁścaiva kharoṣṭraṁ vāhanāni ca ,
kṣipramānīyatāṁ sarvaṁ tīrthahetoḥ paricchadam.
kuñjarāṁśca rathāṁścaiva kharoṣṭraṁ vāhanāni ca ,
kṣipramānīyatāṁ sarvaṁ tīrthahetoḥ paricchadam.
16.
suvarṇam rajatam ca eva dhenūḥ vāsāṃsi
vājinaḥ kuñjarān ca rathān ca
eva kharoṣṭram vāhanāni ca kṣipram
ānīyatām sarvam tīrthahetoḥ paricchadam
vājinaḥ kuñjarān ca rathān ca
eva kharoṣṭram vāhanāni ca kṣipram
ānīyatām sarvam tīrthahetoḥ paricchadam
16.
suvarṇam rajatam ca eva dhenūḥ vāsāṃsi
vājinaḥ kuñjarān ca rathān ca
eva kharoṣṭram ca vāhanāni sarvam
paricchadam tīrthahetoḥ kṣipram ānīyatām
vājinaḥ kuñjarān ca rathān ca
eva kharoṣṭram ca vāhanāni sarvam
paricchadam tīrthahetoḥ kṣipram ānīyatām
16.
"Let all the necessary equipment for the pilgrimage (tīrthayātrā) - including gold, silver, cows, garments, horses, elephants, chariots, donkeys, camels, and other conveyances - be quickly brought forth."
प्रतिस्रोतः सरस्वत्या गच्छध्वं शीघ्रगामिनः ।
ऋत्विजश्चानयध्वं वै शतशश्च द्विजर्षभान् ॥१७॥
ऋत्विजश्चानयध्वं वै शतशश्च द्विजर्षभान् ॥१७॥
17. pratisrotaḥ sarasvatyā gacchadhvaṁ śīghragāminaḥ ,
ṛtvijaścānayadhvaṁ vai śataśaśca dvijarṣabhān.
ṛtvijaścānayadhvaṁ vai śataśaśca dvijarṣabhān.
17.
pratisrotaḥ sarasvatyā gacchadhvaṃ śīghragāminaḥ
ṛtvijaḥ ca ānayadhvaṃ vai śataśaḥ ca dvijarṣabhān
ṛtvijaḥ ca ānayadhvaṃ vai śataśaḥ ca dvijarṣabhān
17.
śīghragāminaḥ sarasvatyā pratisrotaḥ gacchadhvaṃ
ca vai śataśaḥ ṛtvijaḥ ca dvijarṣabhān ānayadhvaṃ
ca vai śataśaḥ ṛtvijaḥ ca dvijarṣabhān ānayadhvaṃ
17.
O swift-moving ones, go upstream along the Sarasvati (sarasvatī) river. And indeed, bring hundreds of priests and foremost Brahmins (dvija).
एवं संदिश्य तु प्रेष्यान्बलदेवो महाबलः ।
तीर्थयात्रां ययौ राजन्कुरूणां वैशसे तदा ।
सरस्वतीं प्रतिस्रोतः समुद्रादभिजग्मिवान् ॥१८॥
तीर्थयात्रां ययौ राजन्कुरूणां वैशसे तदा ।
सरस्वतीं प्रतिस्रोतः समुद्रादभिजग्मिवान् ॥१८॥
18. evaṁ saṁdiśya tu preṣyānbaladevo mahābalaḥ ,
tīrthayātrāṁ yayau rājankurūṇāṁ vaiśase tadā ,
sarasvatīṁ pratisrotaḥ samudrādabhijagmivān.
tīrthayātrāṁ yayau rājankurūṇāṁ vaiśase tadā ,
sarasvatīṁ pratisrotaḥ samudrādabhijagmivān.
18.
evaṃ saṃdiśya tu preṣyān baladevaḥ
mahābalaḥ tīrthayātrāṃ yayau
rājan kurūṇāṃ vaiśase tadā sarasvatīṃ
pratisrotaḥ samudrāt abhijagmivān
mahābalaḥ tīrthayātrāṃ yayau
rājan kurūṇāṃ vaiśase tadā sarasvatīṃ
pratisrotaḥ samudrāt abhijagmivān
18.
rājan evaṃ preṣyān saṃdiśya tu tadā
kurūṇāṃ vaiśase mahābalaḥ
baladevaḥ tīrthayātrāṃ yayau sarasvatīṃ
pratisrotaḥ samudrāt abhijagmivān
kurūṇāṃ vaiśase mahābalaḥ
baladevaḥ tīrthayātrāṃ yayau sarasvatīṃ
pratisrotaḥ samudrāt abhijagmivān
18.
O king (rājan), after thus instructing his messengers, the mighty Baladeva (baladeva) then set out on a pilgrimage to sacred places (tīrthayātrā) at the time of the great slaughter of the Kurus. He travelled upstream along the Sarasvati (sarasvatī) starting from the ocean.
ऋत्विग्भिश्च सुहृद्भिश्च तथान्यैर्द्विजसत्तमैः ।
रथैर्गजैस्तथाश्वैश्च प्रेष्यैश्च भरतर्षभ ।
गोखरोष्ट्रप्रयुक्तैश्च यानैश्च बहुभिर्वृतः ॥१९॥
रथैर्गजैस्तथाश्वैश्च प्रेष्यैश्च भरतर्षभ ।
गोखरोष्ट्रप्रयुक्तैश्च यानैश्च बहुभिर्वृतः ॥१९॥
19. ṛtvigbhiśca suhṛdbhiśca tathānyairdvijasattamaiḥ ,
rathairgajaistathāśvaiśca preṣyaiśca bharatarṣabha ,
gokharoṣṭraprayuktaiśca yānaiśca bahubhirvṛtaḥ.
rathairgajaistathāśvaiśca preṣyaiśca bharatarṣabha ,
gokharoṣṭraprayuktaiśca yānaiśca bahubhirvṛtaḥ.
19.
ṛtvigbhiḥ ca suhṛdbhiḥ ca tathā anyaiḥ
dvijasattamaiḥ rathaiḥ gajaiḥ tathā aśvaiḥ
ca preṣyaiḥ ca bharatarṣabha
gokharoṣṭraprayuktaiḥ ca yānaiḥ ca bahubhiḥ vṛtaḥ
dvijasattamaiḥ rathaiḥ gajaiḥ tathā aśvaiḥ
ca preṣyaiḥ ca bharatarṣabha
gokharoṣṭraprayuktaiḥ ca yānaiḥ ca bahubhiḥ vṛtaḥ
19.
ṛtvigbhiḥ ca suhṛdbhiḥ ca tathā anyaiḥ
dvijasattamaiḥ rathaiḥ gajaiḥ tathā aśvaiḥ
ca preṣyaiḥ ca bharatarṣabha
gokharoṣṭraprayuktaiḥ ca yānaiḥ ca bahubhiḥ vṛtaḥ
dvijasattamaiḥ rathaiḥ gajaiḥ tathā aśvaiḥ
ca preṣyaiḥ ca bharatarṣabha
gokharoṣṭraprayuktaiḥ ca yānaiḥ ca bahubhiḥ vṛtaḥ
19.
O best of the Bhāratas (bharatarṣabha), he was accompanied by priests, by friends, and by other excellent Brahmins (dvija); by chariots, by elephants, by horses, and by messengers; and by many vehicles (yāna) drawn by cows, donkeys, and camels.
श्रान्तानां क्लान्तवपुषां शिशूनां विपुलायुषाम् ।
तानि यानानि देशेषु प्रतीक्ष्यन्ते स्म भारत ।
बुभुक्षितानामर्थाय कॢप्तमन्नं समन्ततः ॥२०॥
तानि यानानि देशेषु प्रतीक्ष्यन्ते स्म भारत ।
बुभुक्षितानामर्थाय कॢप्तमन्नं समन्ततः ॥२०॥
20. śrāntānāṁ klāntavapuṣāṁ śiśūnāṁ vipulāyuṣām ,
tāni yānāni deśeṣu pratīkṣyante sma bhārata ,
bubhukṣitānāmarthāya kḷptamannaṁ samantataḥ.
tāni yānāni deśeṣu pratīkṣyante sma bhārata ,
bubhukṣitānāmarthāya kḷptamannaṁ samantataḥ.
20.
śrāntānāṃ klāntavapuṣāṃ śiśūnāṃ
vipulāyuṣām tāni yānāni deśeṣu
pratīkṣyante sma bhārata bubhukṣitānām
arthāya kḷptam annaṃ samantataḥ
vipulāyuṣām tāni yānāni deśeṣu
pratīkṣyante sma bhārata bubhukṣitānām
arthāya kḷptam annaṃ samantataḥ
20.
bhārata śrāntānāṃ klāntavapuṣāṃ
śiśūnāṃ vipulāyuṣām tāni yānāni
deśeṣu pratīkṣyante sma bubhukṣitānām
arthāya annaṃ samantataḥ kḷptam
śiśūnāṃ vipulāyuṣām tāni yānāni
deśeṣu pratīkṣyante sma bubhukṣitānām
arthāya annaṃ samantataḥ kḷptam
20.
O Bhārata (bhārata), those vehicles (yāna) were kept ready in various places for those who were tired, those with weary bodies, the children, and the aged. Food was also prepared everywhere for the hungry.
यो यो यत्र द्विजो भोक्तुं कामं कामयते तदा ।
तस्य तस्य तु तत्रैवमुपजह्रुस्तदा नृप ॥२१॥
तस्य तस्य तु तत्रैवमुपजह्रुस्तदा नृप ॥२१॥
21. yo yo yatra dvijo bhoktuṁ kāmaṁ kāmayate tadā ,
tasya tasya tu tatraivamupajahrustadā nṛpa.
tasya tasya tu tatraivamupajahrustadā nṛpa.
21.
yaḥ yaḥ yatra dvijaḥ bhoktum kāmam kāmayate tadā
tasya tasya tu tatra evam upajahruḥ tadā nṛpa
tasya tasya tu tatra evam upajahruḥ tadā nṛpa
21.
nṛpa,
tadā,
yaḥ yaḥ dvijaḥ yatra kāmam bhoktum kāmayate,
tadā tu tasya tasya tatra evam upajahruḥ.
tadā,
yaḥ yaḥ dvijaḥ yatra kāmam bhoktum kāmayate,
tadā tu tasya tasya tatra evam upajahruḥ.
21.
O King, at that time, whichever twice-born (dvija) person desired to eat whatever they wished, to each of them it was brought right there, in that very manner.
तत्र स्थिता नरा राजन्रौहिणेयस्य शासनात् ।
भक्ष्यपेयस्य कुर्वन्ति राशींस्तत्र समन्ततः ॥२२॥
भक्ष्यपेयस्य कुर्वन्ति राशींस्तत्र समन्ततः ॥२२॥
22. tatra sthitā narā rājanrauhiṇeyasya śāsanāt ,
bhakṣyapeyasya kurvanti rāśīṁstatra samantataḥ.
bhakṣyapeyasya kurvanti rāśīṁstatra samantataḥ.
22.
tatra sthitāḥ narāḥ rājan rauhiṇeyasya śāsanāt
bhakṣyapeyasya kurvanti rāśīn tatra samantataḥ
bhakṣyapeyasya kurvanti rāśīn tatra samantataḥ
22.
rājan,
tatra sthitāḥ narāḥ rauhiṇeyasya śāsanāt tatra samantataḥ bhakṣyapeyasya rāśīn kurvanti.
tatra sthitāḥ narāḥ rauhiṇeyasya śāsanāt tatra samantataḥ bhakṣyapeyasya rāśīn kurvanti.
22.
O King, the men standing there, by the command of Rohiṇeya, were making piles of food and drink all around in that place.
वासांसि च महार्हाणि पर्यङ्कास्तरणानि च ।
पूजार्थं तत्र कॢप्तानि विप्राणां सुखमिच्छताम् ॥२३॥
पूजार्थं तत्र कॢप्तानि विप्राणां सुखमिच्छताम् ॥२३॥
23. vāsāṁsi ca mahārhāṇi paryaṅkāstaraṇāni ca ,
pūjārthaṁ tatra kḷptāni viprāṇāṁ sukhamicchatām.
pūjārthaṁ tatra kḷptāni viprāṇāṁ sukhamicchatām.
23.
vāsāṃsi ca mahā-arhāṇi paryaṅka-āstaraṇāni ca
pūjā-artham tatra kḷptāni viprāṇām sukham icchatām
pūjā-artham tatra kḷptāni viprāṇām sukham icchatām
23.
ca mahā-arhāṇi vāsāṃsi ca paryaṅka-āstaraṇāni,
tatra sukham icchatām viprāṇām pūjā-artham kḷptāni.
tatra sukham icchatām viprāṇām pūjā-artham kḷptāni.
23.
And there, valuable garments and couch coverings were arranged for the honor of the brahmins (vipra) who desired comfort.
यत्र यः स्वपते विप्रः क्षत्रियो वापि भारत ।
तत्र तत्र तु तस्यैव सर्वं कॢप्तमदृश्यत ॥२४॥
तत्र तत्र तु तस्यैव सर्वं कॢप्तमदृश्यत ॥२४॥
24. yatra yaḥ svapate vipraḥ kṣatriyo vāpi bhārata ,
tatra tatra tu tasyaiva sarvaṁ kḷptamadṛśyata.
tatra tatra tu tasyaiva sarvaṁ kḷptamadṛśyata.
24.
yatra yaḥ svapate vipraḥ kṣatriyaḥ vā api bhārata
tatra tatra tu tasya eva sarvam kḷptam adṛśyata
tatra tatra tu tasya eva sarvam kḷptam adṛśyata
24.
bhārata,
yatra yaḥ vipraḥ vā api kṣatriyaḥ svapate,
tatra tatra tu tasya eva sarvam kḷptam adṛśyata.
yatra yaḥ vipraḥ vā api kṣatriyaḥ svapate,
tatra tatra tu tasya eva sarvam kḷptam adṛśyata.
24.
O descendant of Bharata, wherever any brahmin (vipra) or kṣatriya slept, everything arranged for him alone was seen there, in that very spot.
यथासुखं जनः सर्वस्तिष्ठते याति वा तदा ।
यातुकामस्य यानानि पानानि तृषितस्य च ॥२५॥
यातुकामस्य यानानि पानानि तृषितस्य च ॥२५॥
25. yathāsukhaṁ janaḥ sarvastiṣṭhate yāti vā tadā ,
yātukāmasya yānāni pānāni tṛṣitasya ca.
yātukāmasya yānāni pānāni tṛṣitasya ca.
25.
yathāsukham janaḥ sarvaḥ tiṣṭhate yāti vā
tadā yātukāmasya yānāni pānāni tṛṣitasya ca
tadā yātukāmasya yānāni pānāni tṛṣitasya ca
25.
tadā sarvaḥ janaḥ yathāsukham tiṣṭhate vā
yāti yātukāmasya yānāni ca tṛṣitasya pānāni
yāti yātukāmasya yānāni ca tṛṣitasya pānāni
25.
Then, all the people stayed or departed as they pleased. For those wishing to travel, there were vehicles, and for the thirsty, refreshing drinks.
बुभुक्षितस्य चान्नानि स्वादूनि भरतर्षभ ।
उपजह्रुर्नरास्तत्र वस्त्राण्याभरणानि च ॥२६॥
उपजह्रुर्नरास्तत्र वस्त्राण्याभरणानि च ॥२६॥
26. bubhukṣitasya cānnāni svādūni bharatarṣabha ,
upajahrurnarāstatra vastrāṇyābharaṇāni ca.
upajahrurnarāstatra vastrāṇyābharaṇāni ca.
26.
bubhukṣitasya ca annāni svādūni bharatarṣabha
upajahruḥ narāḥ tatra vastrāṇi ābharaṇāni ca
upajahruḥ narāḥ tatra vastrāṇi ābharaṇāni ca
26.
bharatarṣabha tatra narāḥ bubhukṣitasya svādūni
annāni ca vastrāṇi ābharaṇāni ca upajahruḥ
annāni ca vastrāṇi ābharaṇāni ca upajahruḥ
26.
And for the hungry, delicious foods were brought by people there, along with clothes and ornaments, O best of the Bharatas.
स पन्थाः प्रबभौ राजन्सर्वस्यैव सुखावहः ।
स्वर्गोपमस्तदा वीर नराणां तत्र गच्छताम् ॥२७॥
स्वर्गोपमस्तदा वीर नराणां तत्र गच्छताम् ॥२७॥
27. sa panthāḥ prababhau rājansarvasyaiva sukhāvahaḥ ,
svargopamastadā vīra narāṇāṁ tatra gacchatām.
svargopamastadā vīra narāṇāṁ tatra gacchatām.
27.
sa panthāḥ prababhau rājan sarvasya eva sukhāvahaḥ
svargopamaḥ tadā vīra narāṇām tatra gacchatām
svargopamaḥ tadā vīra narāṇām tatra gacchatām
27.
rājan vīra tadā sa panthāḥ sarvasya eva sukhāvahaḥ
narāṇām tatra gacchatām svargopamaḥ prababhau
narāṇām tatra gacchatām svargopamaḥ prababhau
27.
That path, O King, shone brilliantly, bringing happiness to everyone. It was like heaven, O hero, for the people traveling there.
नित्यप्रमुदितोपेतः स्वादुभक्षः शुभान्वितः ।
विपण्यापणपण्यानां नानाजनशतैर्वृतः ।
नानाद्रुमलतोपेतो नानारत्नविभूषितः ॥२८॥
विपण्यापणपण्यानां नानाजनशतैर्वृतः ।
नानाद्रुमलतोपेतो नानारत्नविभूषितः ॥२८॥
28. nityapramuditopetaḥ svādubhakṣaḥ śubhānvitaḥ ,
vipaṇyāpaṇapaṇyānāṁ nānājanaśatairvṛtaḥ ,
nānādrumalatopeto nānāratnavibhūṣitaḥ.
vipaṇyāpaṇapaṇyānāṁ nānājanaśatairvṛtaḥ ,
nānādrumalatopeto nānāratnavibhūṣitaḥ.
28.
nityapramuditopetaḥ svādubhakṣaḥ
śubhānvitaḥ vipaṇyāpaṇapaṇyānām
nānājanaśataih vṛtaḥ
nānādrumalatopetaḥ nānāratnavibhūṣitaḥ
śubhānvitaḥ vipaṇyāpaṇapaṇyānām
nānājanaśataih vṛtaḥ
nānādrumalatopetaḥ nānāratnavibhūṣitaḥ
28.
(sa panthāḥ) nityapramuditopetaḥ
svādubhakṣaḥ śubhānvitaḥ vipaṇyāpaṇapaṇyānām
nānājanaśataih vṛtaḥ nānādrumalatopetaḥ
nānāratnavibhūṣitaḥ (āsīt)
svādubhakṣaḥ śubhānvitaḥ vipaṇyāpaṇapaṇyānām
nānājanaśataih vṛtaḥ nānādrumalatopetaḥ
nānāratnavibhūṣitaḥ (āsīt)
28.
It (the path) was always filled with joyful people, offering delicious food, and endowed with auspiciousness. It was surrounded by hundreds of various people selling market goods, replete with diverse trees and vines, and adorned with many kinds of jewels.
ततो महात्मा नियमे स्थितात्मा पुण्येषु तीर्थेषु वसूनि राजन् ।
ददौ द्विजेभ्यः क्रतुदक्षिणाश्च यदुप्रवीरो हलभृत्प्रतीतः ॥२९॥
ददौ द्विजेभ्यः क्रतुदक्षिणाश्च यदुप्रवीरो हलभृत्प्रतीतः ॥२९॥
29. tato mahātmā niyame sthitātmā; puṇyeṣu tīrtheṣu vasūni rājan ,
dadau dvijebhyaḥ kratudakṣiṇāśca; yadupravīro halabhṛtpratītaḥ.
dadau dvijebhyaḥ kratudakṣiṇāśca; yadupravīro halabhṛtpratītaḥ.
29.
tataḥ mahātmā niyame sthitātmā
puṇyeṣu tīrtheṣu vasūni rājan
dadau dvijebhyaḥ kratudakṣiṇāḥ ca
yadupravīraḥ halabhṛt pratītaḥ
puṇyeṣu tīrtheṣu vasūni rājan
dadau dvijebhyaḥ kratudakṣiṇāḥ ca
yadupravīraḥ halabhṛt pratītaḥ
29.
rājan tataḥ mahātmā niyame
sthitātmā pratītaḥ yadupravīraḥ
halabhṛt puṇyeṣu tīrtheṣu dvijebhyaḥ
vasūni ca kratudakṣiṇāḥ dadau
sthitātmā pratītaḥ yadupravīraḥ
halabhṛt puṇyeṣu tīrtheṣu dvijebhyaḥ
vasūni ca kratudakṣiṇāḥ dadau
29.
Then, O King, the great-souled one, Balarama (halabhṛt), the chief among the Yadus, renowned and steadfast in self-restraint (niyama), gave abundant wealth and sacrificial fees to the brahmins at various sacred pilgrimage sites.
दोग्ध्रीश्च धेनूश्च सहस्रशो वै सुवाससः काञ्चनबद्धशृङ्गीः ।
हयांश्च नानाविधदेशजातान्यानानि दासीश्च तथा द्विजेभ्यः ॥३०॥
हयांश्च नानाविधदेशजातान्यानानि दासीश्च तथा द्विजेभ्यः ॥३०॥
30. dogdhrīśca dhenūśca sahasraśo vai; suvāsasaḥ kāñcanabaddhaśṛṅgīḥ ,
hayāṁśca nānāvidhadeśajātā;nyānāni dāsīśca tathā dvijebhyaḥ.
hayāṁśca nānāvidhadeśajātā;nyānāni dāsīśca tathā dvijebhyaḥ.
30.
dogdhrīḥ ca dhenūḥ ca sahasraśaḥ
vai suvāsasaḥ kāñcanabaddhaśṛṅgīḥ
hayān ca nānāvidhadeśajātān
yānāni dāsīḥ ca tathā dvijebhyaḥ
vai suvāsasaḥ kāñcanabaddhaśṛṅgīḥ
hayān ca nānāvidhadeśajātān
yānāni dāsīḥ ca tathā dvijebhyaḥ
30.
vai dvijebhyaḥ sahasraśaḥ dogdhrīḥ
ca suvāsasaḥ kāñcanabaddhaśṛṅgīḥ
dhenūḥ ca nānāvidhadeśajātān
hayān ca yānāni ca tathā dāsīḥ
ca suvāsasaḥ kāñcanabaddhaśṛṅgīḥ
dhenūḥ ca nānāvidhadeśajātān
hayān ca yānāni ca tathā dāsīḥ
30.
And indeed, to the brahmins he gave thousands of milk-giving cows, beautifully adorned and with horns bound in gold. Similarly, he gave horses born in various countries, as well as conveyances and maidservants.
रत्नानि मुक्तामणिविद्रुमं च शृङ्गीसुवर्णं रजतं च शुभ्रम् ।
अयस्मयं ताम्रमयं च भाण्डं ददौ द्विजातिप्रवरेषु रामः ॥३१॥
अयस्मयं ताम्रमयं च भाण्डं ददौ द्विजातिप्रवरेषु रामः ॥३१॥
31. ratnāni muktāmaṇividrumaṁ ca; śṛṅgīsuvarṇaṁ rajataṁ ca śubhram ,
ayasmayaṁ tāmramayaṁ ca bhāṇḍaṁ; dadau dvijātipravareṣu rāmaḥ.
ayasmayaṁ tāmramayaṁ ca bhāṇḍaṁ; dadau dvijātipravareṣu rāmaḥ.
31.
ratnāni muktāmaṇividrumam ca
śṛṅgīsuvarṇam rajatam ca śubhram
ayasmayam tāmramayam ca bhāṇḍam
dadau dvijātipravareṣu rāmaḥ
śṛṅgīsuvarṇam rajatam ca śubhram
ayasmayam tāmramayam ca bhāṇḍam
dadau dvijātipravareṣu rāmaḥ
31.
rāmaḥ dvijātipravareṣu ratnāni
muktāmaṇividrumam ca śṛṅgīsuvarṇam
ca śubhram rajatam ca ayasmayam
ca tāmramayam bhāṇḍam ca dadau
muktāmaṇividrumam ca śṛṅgīsuvarṇam
ca śubhram rajatam ca ayasmayam
ca tāmramayam bhāṇḍam ca dadau
31.
Rama (Balarama) gave jewels, pearls and coral, pure gold (śṛṅgīsuvarṇam), shining silver, and vessels made of iron and copper, to the foremost among the twice-born (dvijāti).
एवं स वित्तं प्रददौ महात्मा सरस्वतीतीर्थवरेषु भूरि ।
ययौ क्रमेणाप्रतिमप्रभावस्ततः कुरुक्षेत्रमुदारवृत्तः ॥३२॥
ययौ क्रमेणाप्रतिमप्रभावस्ततः कुरुक्षेत्रमुदारवृत्तः ॥३२॥
32. evaṁ sa vittaṁ pradadau mahātmā; sarasvatītīrthavareṣu bhūri ,
yayau krameṇāpratimaprabhāva;stataḥ kurukṣetramudāravṛttaḥ.
yayau krameṇāpratimaprabhāva;stataḥ kurukṣetramudāravṛttaḥ.
32.
evam saḥ vittam pradadau mahātmā
sarasvatītīrthavareṣu bhūri
yayau krameṇa apratimaprabhāvaḥ
tataḥ kurukṣetram udāravṛttaḥ
sarasvatītīrthavareṣu bhūri
yayau krameṇa apratimaprabhāvaḥ
tataḥ kurukṣetram udāravṛttaḥ
32.
evam saḥ mahātmā apratimaprabhāvaḥ
udāravṛttaḥ sarasvatītīrthavareṣu
bhūri vittam pradadau
tataḥ krameṇa kurukṣetram yayau
udāravṛttaḥ sarasvatītīrthavareṣu
bhūri vittam pradadau
tataḥ krameṇa kurukṣetram yayau
32.
Thus, that great-souled one (mahātmā), of incomparable power and noble conduct, abundantly bestowed wealth at the foremost pilgrimage sites of the Sarasvati. Then, in due course, he proceeded from there to Kurukshetra.
जनमेजय उवाच ।
सारस्वतानां तीर्थानां गुणोत्पत्तिं वदस्व मे ।
फलं च द्विपदां श्रेष्ठ कर्मनिर्वृत्तिमेव च ॥३३॥
सारस्वतानां तीर्थानां गुणोत्पत्तिं वदस्व मे ।
फलं च द्विपदां श्रेष्ठ कर्मनिर्वृत्तिमेव च ॥३३॥
33. janamejaya uvāca ,
sārasvatānāṁ tīrthānāṁ guṇotpattiṁ vadasva me ,
phalaṁ ca dvipadāṁ śreṣṭha karmanirvṛttimeva ca.
sārasvatānāṁ tīrthānāṁ guṇotpattiṁ vadasva me ,
phalaṁ ca dvipadāṁ śreṣṭha karmanirvṛttimeva ca.
33.
janamejaya uvāca sārasvatānāṃ tīrthānāṃ guṇa utpattiṃ
vadasva me phalam ca dvipadām śreṣṭha karma nirvṛttim eva ca
vadasva me phalam ca dvipadām śreṣṭha karma nirvṛttim eva ca
33.
dvipadām śreṣṭha me sārasvatānāṃ tīrthānāṃ guṇa utpattiṃ
phalam ca karma nirvṛttim eva ca vadasva janamejaya uvāca
phalam ca karma nirvṛttim eva ca vadasva janamejaya uvāca
33.
Janamejaya said: "O best among bipeds, please describe to me the origin of the merits associated with the sacred places (tīrtha) of the Sarasvatī river, as well as the benefits derived from them, and the successful completion of rituals (karma)."
यथाक्रमं च भगवंस्तीर्थानामनुपूर्वशः ।
ब्रह्मन्ब्रह्मविदां श्रेष्ठ परं कौतूहलं हि मे ॥३४॥
ब्रह्मन्ब्रह्मविदां श्रेष्ठ परं कौतूहलं हि मे ॥३४॥
34. yathākramaṁ ca bhagavaṁstīrthānāmanupūrvaśaḥ ,
brahmanbrahmavidāṁ śreṣṭha paraṁ kautūhalaṁ hi me.
brahmanbrahmavidāṁ śreṣṭha paraṁ kautūhalaṁ hi me.
34.
yathākramam ca bhagavan tīrthānām anupūrvaśaḥ
brahman brahmavidām śreṣṭha param kautūhalam hi me
brahman brahmavidām śreṣṭha param kautūhalam hi me
34.
bhagavan brahman brahmavidām śreṣṭha tīrthānām
anupūrvaśaḥ ca yathākramam param kautūhalam hi me
anupūrvaśaḥ ca yathākramam param kautūhalam hi me
34.
Janamejaya continued: "O revered one (bhagavan), and O Brāhmaṇa, O best among the knowers of the Absolute (brahman), please tell me about these sacred places (tīrtha) in their proper sequence and order. Indeed, my curiosity is immense."
वैशंपायन उवाच ।
तीर्थानां विस्तरं राजन्गुणोत्पत्तिं च सर्वशः ।
मयोच्यमानां शृणु वै पुण्यां राजेन्द्र कृत्स्नशः ॥३५॥
तीर्थानां विस्तरं राजन्गुणोत्पत्तिं च सर्वशः ।
मयोच्यमानां शृणु वै पुण्यां राजेन्द्र कृत्स्नशः ॥३५॥
35. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tīrthānāṁ vistaraṁ rājanguṇotpattiṁ ca sarvaśaḥ ,
mayocyamānāṁ śṛṇu vai puṇyāṁ rājendra kṛtsnaśaḥ.
tīrthānāṁ vistaraṁ rājanguṇotpattiṁ ca sarvaśaḥ ,
mayocyamānāṁ śṛṇu vai puṇyāṁ rājendra kṛtsnaśaḥ.
35.
vaiśaṃpāyana uvāca tīrthānām vistaram rājan guṇa utpattiṃ ca
sarvaśaḥ mayā ucyamānām śṛṇu vai puṇyām rājendra kṛtsnaśaḥ
sarvaśaḥ mayā ucyamānām śṛṇu vai puṇyām rājendra kṛtsnaśaḥ
35.
vaiśaṃpāyana uvāca rājan rājendra
mayā ucyamānām puṇyām
tīrthānām vistaram ca guṇa utpattiṃ
ca sarvaśaḥ kṛtsnaśaḥ vai śṛṇu
mayā ucyamānām puṇyām
tīrthānām vistaram ca guṇa utpattiṃ
ca sarvaśaḥ kṛtsnaśaḥ vai śṛṇu
35.
Vaiśampāyana said: "O King (rājan), O lord of kings (rājendra), listen carefully and completely to the extensive account of these sacred places (tīrtha) and the origin of their merits, which I am about to narrate."
पूर्वं महाराज यदुप्रवीर ऋत्विक्सुहृद्विप्रगणैश्च सार्धम् ।
पुण्यं प्रभासं समुपाजगाम यत्रोडुराड्यक्ष्मणा क्लिश्यमानः ॥३६॥
पुण्यं प्रभासं समुपाजगाम यत्रोडुराड्यक्ष्मणा क्लिश्यमानः ॥३६॥
36. pūrvaṁ mahārāja yadupravīra; ṛtviksuhṛdvipragaṇaiśca sārdham ,
puṇyaṁ prabhāsaṁ samupājagāma; yatroḍurāḍyakṣmaṇā kliśyamānaḥ.
puṇyaṁ prabhāsaṁ samupājagāma; yatroḍurāḍyakṣmaṇā kliśyamānaḥ.
36.
pūrvam mahārāja yadupravīra ṛtvik
suhṛt vipragaṇaiḥ ca sārdham
puṇyam prabhāsam samupājagāma
yatra uḍurāṭ yakṣmaṇā kliśyamānaḥ
suhṛt vipragaṇaiḥ ca sārdham
puṇyam prabhāsam samupājagāma
yatra uḍurāṭ yakṣmaṇā kliśyamānaḥ
36.
mahārāja yadupravīra pūrvam ṛtvik
suhṛt vipragaṇaiḥ ca sārdham
puṇyam prabhāsam samupājagāma
yatra uḍurāṭ yakṣmaṇā kliśyamānaḥ
suhṛt vipragaṇaiḥ ca sārdham
puṇyam prabhāsam samupājagāma
yatra uḍurāṭ yakṣmaṇā kliśyamānaḥ
36.
Vaiśampāyana continued: "O great King (mahārāja), O chief of the Yadus (yadupravīra), in ancient times, accompanied by priests (ṛtvik), friends, and groups of Brāhmaṇas, he approached the sacred Prabhasa (tīrtha), where the Moon-god (uḍurāṭ) was afflicted by consumption."
विमुक्तशापः पुनराप्य तेजः सर्वं जगद्भासयते नरेन्द्र ।
एवं तु तीर्थप्रवरं पृथिव्यां प्रभासनात्तस्य ततः प्रभासः ॥३७॥
एवं तु तीर्थप्रवरं पृथिव्यां प्रभासनात्तस्य ततः प्रभासः ॥३७॥
37. vimuktaśāpaḥ punarāpya tejaḥ; sarvaṁ jagadbhāsayate narendra ,
evaṁ tu tīrthapravaraṁ pṛthivyāṁ; prabhāsanāttasya tataḥ prabhāsaḥ.
evaṁ tu tīrthapravaraṁ pṛthivyāṁ; prabhāsanāttasya tataḥ prabhāsaḥ.
37.
vimuktaśāpaḥ punar āpya tejaḥ
sarvam jagat bhāsayate narendra evam
tu tīrthapravaram pṛthivyām
prabhāsanāt tasya tataḥ prabhāsaḥ
sarvam jagat bhāsayate narendra evam
tu tīrthapravaram pṛthivyām
prabhāsanāt tasya tataḥ prabhāsaḥ
37.
narendra vimuktaśāpaḥ punar āpya
tejaḥ sarvam jagat bhāsayate evam
tu tasya prabhāsanāt tataḥ
pṛthivyām tīrthapravaram prabhāsaḥ
tejaḥ sarvam jagat bhāsayate evam
tu tasya prabhāsanāt tataḥ
pṛthivyām tīrthapravaram prabhāsaḥ
37.
O king, having been freed from the curse, it regained its splendor and illuminates the entire world. Thus, because of its shining forth, that foremost holy place on earth is called Prabhasa.
जनमेजय उवाच ।
किमर्थं भगवान्सोमो यक्ष्मणा समगृह्यत ।
कथं च तीर्थप्रवरे तस्मिंश्चन्द्रो न्यमज्जत ॥३८॥
किमर्थं भगवान्सोमो यक्ष्मणा समगृह्यत ।
कथं च तीर्थप्रवरे तस्मिंश्चन्द्रो न्यमज्जत ॥३८॥
38. janamejaya uvāca ,
kimarthaṁ bhagavānsomo yakṣmaṇā samagṛhyata ,
kathaṁ ca tīrthapravare tasmiṁścandro nyamajjata.
kimarthaṁ bhagavānsomo yakṣmaṇā samagṛhyata ,
kathaṁ ca tīrthapravare tasmiṁścandro nyamajjata.
38.
janamejaya uvāca kimartham bhagavān somaḥ yakṣmaṇā
samagṛhyata katham ca tīrthapravare tasmin candraḥ nyamajjata
samagṛhyata katham ca tīrthapravare tasmin candraḥ nyamajjata
38.
janamejaya uvāca kimartham bhagavān somaḥ yakṣmaṇā
samagṛhyata ca katham candraḥ tīrthapravare tasmin nyamajjata
samagṛhyata ca katham candraḥ tīrthapravare tasmin nyamajjata
38.
Janamejaya asked, 'For what reason was the revered Soma afflicted by consumption (yakṣman)? And how did the Moon immerse itself in that foremost holy place?'
कथमाप्लुत्य तस्मिंस्तु पुनराप्यायितः शशी ।
एतन्मे सर्वमाचक्ष्व विस्तरेण महामुने ॥३९॥
एतन्मे सर्वमाचक्ष्व विस्तरेण महामुने ॥३९॥
39. kathamāplutya tasmiṁstu punarāpyāyitaḥ śaśī ,
etanme sarvamācakṣva vistareṇa mahāmune.
etanme sarvamācakṣva vistareṇa mahāmune.
39.
katham āplutya tasmin tu punar āpyāyitaḥ śaśī
etat me sarvam ācakṣva vistareṇa mahāmune
etat me sarvam ācakṣva vistareṇa mahāmune
39.
mahāmune katham śaśī tasmin tu āplutya punar
āpyāyitaḥ etat sarvam me vistareṇa ācakṣva
āpyāyitaḥ etat sarvam me vistareṇa ācakṣva
39.
How was the Moon, having bathed in that very place, restored again? Please recount all this to me in detail, O great sage.
वैशंपायन उवाच ।
दक्षस्य तनया यास्ताः प्रादुरासन्विशां पते ।
स सप्तविंशतिं कन्या दक्षः सोमाय वै ददौ ॥४०॥
दक्षस्य तनया यास्ताः प्रादुरासन्विशां पते ।
स सप्तविंशतिं कन्या दक्षः सोमाय वै ददौ ॥४०॥
40. vaiśaṁpāyana uvāca ,
dakṣasya tanayā yāstāḥ prādurāsanviśāṁ pate ,
sa saptaviṁśatiṁ kanyā dakṣaḥ somāya vai dadau.
dakṣasya tanayā yāstāḥ prādurāsanviśāṁ pate ,
sa saptaviṁśatiṁ kanyā dakṣaḥ somāya vai dadau.
40.
vaiśaṃpāyana uvāca dakṣasya tanayāḥ yāḥ tāḥ prādurāsan
viśām pate saḥ saptaviṃśatim kanyāḥ dakṣaḥ somāya vai dadau
viśām pate saḥ saptaviṃśatim kanyāḥ dakṣaḥ somāya vai dadau
40.
vaiśaṃpāyana uvāca viśām pate dakṣasya yāḥ tāḥ tanayāḥ
prādurāsan saḥ dakṣaḥ vai saptaviṃśatim kanyāḥ somāya dadau
prādurāsan saḥ dakṣaḥ vai saptaviṃśatim kanyāḥ somāya dadau
40.
Vaiśampāyana said, 'O lord of the people, Dakṣa had daughters who were born; he indeed gave twenty-seven of these daughters to Soma.'
नक्षत्रयोगनिरताः संख्यानार्थं च भारत ।
पत्न्यो वै तस्य राजेन्द्र सोमस्य शुभलक्षणाः ॥४१॥
पत्न्यो वै तस्य राजेन्द्र सोमस्य शुभलक्षणाः ॥४१॥
41. nakṣatrayoganiratāḥ saṁkhyānārthaṁ ca bhārata ,
patnyo vai tasya rājendra somasya śubhalakṣaṇāḥ.
patnyo vai tasya rājendra somasya śubhalakṣaṇāḥ.
41.
nakṣatrayoganiratāḥ saṃkhyānārtham ca bhārata
patnyaḥ vai tasya rājendra somasya śubhalakṣaṇāḥ
patnyaḥ vai tasya rājendra somasya śubhalakṣaṇāḥ
41.
bhārata rājendra tasya somasya śubhalakṣaṇāḥ
patnyaḥ vai nakṣatrayoganiratāḥ ca saṃkhyānārtham
patnyaḥ vai nakṣatrayoganiratāḥ ca saṃkhyānārtham
41.
O Bhārata, O King of kings, the wives of Soma (the Moon god), who were endowed with auspicious signs, were dedicated to the conjunctions of the lunar mansions (nakṣatra) for the purpose of calculation.
तास्तु सर्वा विशालाक्ष्यो रूपेणाप्रतिमा भुवि ।
अत्यरिच्यत तासां तु रोहिणी रूपसंपदा ॥४२॥
अत्यरिच्यत तासां तु रोहिणी रूपसंपदा ॥४२॥
42. tāstu sarvā viśālākṣyo rūpeṇāpratimā bhuvi ,
atyaricyata tāsāṁ tu rohiṇī rūpasaṁpadā.
atyaricyata tāsāṁ tu rohiṇī rūpasaṁpadā.
42.
tāḥ tu sarvāḥ viśālākṣyaḥ rūpeṇa apratimā
bhuvi atyaricyata tāsām tu rohiṇī rūpasaṃpadā
bhuvi atyaricyata tāsām tu rohiṇī rūpasaṃpadā
42.
sarvāḥ tāḥ tu viśālākṣyaḥ bhuvi rūpeṇa apratimā
tu tāsām rohiṇī rūpasaṃpadā atyaricyata
tu tāsām rohiṇī rūpasaṃpadā atyaricyata
42.
All of those broad-eyed women were indeed incomparable in beauty on earth. However, among them, Rohiṇī particularly excelled in her abundance of beauty.
ततस्तस्यां स भगवान्प्रीतिं चक्रे निशाकरः ।
सास्य हृद्या बभूवाथ तस्मात्तां बुभुजे सदा ॥४३॥
सास्य हृद्या बभूवाथ तस्मात्तां बुभुजे सदा ॥४३॥
43. tatastasyāṁ sa bhagavānprītiṁ cakre niśākaraḥ ,
sāsya hṛdyā babhūvātha tasmāttāṁ bubhuje sadā.
sāsya hṛdyā babhūvātha tasmāttāṁ bubhuje sadā.
43.
tataḥ tasyām saḥ bhagavān prītim cakre niśākaraḥ
sā asya hṛdyā babhūva atha tasmāt tām bubhuje sadā
sā asya hṛdyā babhūva atha tasmāt tām bubhuje sadā
43.
tataḥ saḥ bhagavān niśākaraḥ tasyām prītim cakre
atha sā asya hṛdyā babhūva tasmāt tām sadā bubhuje
atha sā asya hṛdyā babhūva tasmāt tām sadā bubhuje
43.
Then, that venerable lord, the Moon god (niśākara), conceived great affection for her. She became dear to his heart, and therefore, he always enjoyed her company.
पुरा हि सोमो राजेन्द्र रोहिण्यामवसच्चिरम् ।
ततोऽस्य कुपितान्यासन्नक्षत्राणि महात्मनः ॥४४॥
ततोऽस्य कुपितान्यासन्नक्षत्राणि महात्मनः ॥४४॥
44. purā hi somo rājendra rohiṇyāmavasacciram ,
tato'sya kupitānyāsannakṣatrāṇi mahātmanaḥ.
tato'sya kupitānyāsannakṣatrāṇi mahātmanaḥ.
44.
purā hi somaḥ rājendra rohiṇyām avasat ciram
tataḥ asya kupitāni āsan nakṣatrāṇi mahātmanaḥ
tataḥ asya kupitāni āsan nakṣatrāṇi mahātmanaḥ
44.
purā hi rājendra somaḥ rohiṇyām ciram avasat
tataḥ asya mahātmanaḥ nakṣatrāṇi kupitāni āsan
tataḥ asya mahātmanaḥ nakṣatrāṇi kupitāni āsan
44.
Indeed, in the past, O King of kings, Soma resided for a long time exclusively with Rohiṇī. Consequently, the other lunar mansions (nakṣatra) belonging to that great being (ātman) became angry with him.
ता गत्वा पितरं प्राहुः प्रजापतिमतन्द्रिताः ।
सोमो वसति नास्मासु रोहिणीं भजते सदा ॥४५॥
सोमो वसति नास्मासु रोहिणीं भजते सदा ॥४५॥
45. tā gatvā pitaraṁ prāhuḥ prajāpatimatandritāḥ ,
somo vasati nāsmāsu rohiṇīṁ bhajate sadā.
somo vasati nāsmāsu rohiṇīṁ bhajate sadā.
45.
tāḥ gatvā pitaram prāhuḥ prajāpatim atandritāḥ
somaḥ vasati na asmāsu rohiṇīm bhajate sadā
somaḥ vasati na asmāsu rohiṇīm bhajate sadā
45.
tāḥ atandritāḥ pitaram prajāpatim gatvā prāhuḥ somaḥ asmāsu na vasati,
sadā rohiṇīm bhajate
sadā rohiṇīm bhajate
45.
Unwearied, they went to their father, Prajāpati, and said: 'Soma does not reside with us; he always favors Rohiṇī.'
ता वयं सहिताः सर्वास्त्वत्सकाशे प्रजेश्वर ।
वत्स्यामो नियताहारास्तपश्चरणतत्पराः ॥४६॥
वत्स्यामो नियताहारास्तपश्चरणतत्पराः ॥४६॥
46. tā vayaṁ sahitāḥ sarvāstvatsakāśe prajeśvara ,
vatsyāmo niyatāhārāstapaścaraṇatatparāḥ.
vatsyāmo niyatāhārāstapaścaraṇatatparāḥ.
46.
tāḥ vayam sahitāḥ sarvāḥ tvat-sakāśe prajā-īśvara
vatsyāmaḥ niyata-āhārāḥ tapas-caraṇa-tatparāḥ
vatsyāmaḥ niyata-āhārāḥ tapas-caraṇa-tatparāḥ
46.
prajā-īśvara vayam tāḥ sarvāḥ sahitāḥ niyata-āhārāḥ
tapas-caraṇa-tatparāḥ tvat-sakāśe vatsyāmaḥ
tapas-caraṇa-tatparāḥ tvat-sakāśe vatsyāmaḥ
46.
O Lord of creatures (prajā-īśvara), all of us together, with regulated diets and intent on performing austerities (tapas), will reside in your presence.
श्रुत्वा तासां तु वचनं दक्षः सोममथाब्रवीत् ।
समं वर्तस्व भार्यासु मा त्वाधर्मो महान्स्पृशेत् ॥४७॥
समं वर्तस्व भार्यासु मा त्वाधर्मो महान्स्पृशेत् ॥४७॥
47. śrutvā tāsāṁ tu vacanaṁ dakṣaḥ somamathābravīt ,
samaṁ vartasva bhāryāsu mā tvādharmo mahānspṛśet.
samaṁ vartasva bhāryāsu mā tvādharmo mahānspṛśet.
47.
śrutvā tāsām tu vacanam dakṣaḥ somam atha abravīt
samam vartasva bhāryāsu mā tvā adharmaḥ mahān spṛśet
samam vartasva bhāryāsu mā tvā adharmaḥ mahān spṛśet
47.
tu dakṣaḥ tāsām vacanam śrutvā atha somam abravīt
bhāryāsu samam vartasva mahān adharmaḥ tvā mā spṛśet
bhāryāsu samam vartasva mahān adharmaḥ tvā mā spṛśet
47.
Indeed, having heard their words, Dakṣa then said to Soma: 'Behave impartially towards your wives, lest great unrighteousness (adharma) befall you.'
ताश्च सर्वाब्रवीद्दक्षो गच्छध्वं सोममन्तिकात् ।
समं वत्स्यति सर्वासु चन्द्रमा मम शासनात् ॥४८॥
समं वत्स्यति सर्वासु चन्द्रमा मम शासनात् ॥४८॥
48. tāśca sarvābravīddakṣo gacchadhvaṁ somamantikāt ,
samaṁ vatsyati sarvāsu candramā mama śāsanāt.
samaṁ vatsyati sarvāsu candramā mama śāsanāt.
48.
tāḥ ca sarvāḥ abravīt dakṣaḥ gacchadhvam somam
antikāt samam vatsyati sarvāsu candramāḥ mama śāsanāt
antikāt samam vatsyati sarvāsu candramāḥ mama śāsanāt
48.
ca dakṣaḥ tāḥ sarvāḥ abravīt (yūyam) somam antikāt
gacchadhvam candramāḥ mama śāsanāt sarvāsu samam vatsyati
gacchadhvam candramāḥ mama śāsanāt sarvāsu samam vatsyati
48.
And Dakṣa said to all of them: 'Go to Soma from here! The Moon (candramā) will reside equally among all of you by my command.'
विसृष्टास्तास्तदा जग्मुः शीतांशुभवनं तदा ।
तथापि सोमो भगवान्पुनरेव महीपते ।
रोहिणीं निवसत्येव प्रीयमाणो मुहुर्मुहुः ॥४९॥
तथापि सोमो भगवान्पुनरेव महीपते ।
रोहिणीं निवसत्येव प्रीयमाणो मुहुर्मुहुः ॥४९॥
49. visṛṣṭāstāstadā jagmuḥ śītāṁśubhavanaṁ tadā ,
tathāpi somo bhagavānpunareva mahīpate ,
rohiṇīṁ nivasatyeva prīyamāṇo muhurmuhuḥ.
tathāpi somo bhagavānpunareva mahīpate ,
rohiṇīṁ nivasatyeva prīyamāṇo muhurmuhuḥ.
49.
visṛṣṭāḥ tāḥ tadā jagmuḥ
śītāṃśubhavanam tadā tathāpi somaḥ bhagavān
punareva mahīpate rohiṇīm
nivasati eva prīyamāṇaḥ muhurmuhuḥ
śītāṃśubhavanam tadā tathāpi somaḥ bhagavān
punareva mahīpate rohiṇīm
nivasati eva prīyamāṇaḥ muhurmuhuḥ
49.
mahīpate visṛṣṭāḥ tāḥ tadā
śītāṃśubhavanam jagmuḥ tathāpi bhagavān
somaḥ punareva prīyamāṇaḥ
muhurmuhuḥ rohiṇīm eva nivasati
śītāṃśubhavanam jagmuḥ tathāpi bhagavān
somaḥ punareva prīyamāṇaḥ
muhurmuhuḥ rohiṇīm eva nivasati
49.
Having been dismissed, they then went to the abode of the Moon. Nevertheless, O King, the venerable Soma repeatedly delighted in dwelling with Rohini alone.
ततस्ताः सहिताः सर्वा भूयः पितरमब्रुवन् ।
तव शुश्रूषणे युक्ता वत्स्यामो हि तवाश्रमे ।
सोमो वसति नास्मासु नाकरोद्वचनं तव ॥५०॥
तव शुश्रूषणे युक्ता वत्स्यामो हि तवाश्रमे ।
सोमो वसति नास्मासु नाकरोद्वचनं तव ॥५०॥
50. tatastāḥ sahitāḥ sarvā bhūyaḥ pitaramabruvan ,
tava śuśrūṣaṇe yuktā vatsyāmo hi tavāśrame ,
somo vasati nāsmāsu nākarodvacanaṁ tava.
tava śuśrūṣaṇe yuktā vatsyāmo hi tavāśrame ,
somo vasati nāsmāsu nākarodvacanaṁ tava.
50.
tataḥ tāḥ sahitāḥ sarvāḥ bhūyaḥ
pitaram abruvan tava śuśrūṣaṇe yuktāḥ
vatsyāmaḥ hi tava āśrame somaḥ vasati
na asmāsu na akarot vacanam tava
pitaram abruvan tava śuśrūṣaṇe yuktāḥ
vatsyāmaḥ hi tava āśrame somaḥ vasati
na asmāsu na akarot vacanam tava
50.
tataḥ tāḥ sarvāḥ sahitāḥ bhūyaḥ
pitaram abruvan hi tava śuśrūṣaṇe yuktāḥ
vatsyāmaḥ tava āśrame somaḥ na
asmāsu vasati na tava vacanam akarot
pitaram abruvan hi tava śuśrūṣaṇe yuktāḥ
vatsyāmaḥ tava āśrame somaḥ na
asmāsu vasati na tava vacanam akarot
50.
Then all of them, united, spoke again to their father: 'We shall indeed dwell in your hermitage (āśrama), engaged in serving you. Soma does not reside with us, nor did he follow your word.'
तासां तद्वचनं श्रुत्वा दक्षः सोममथाब्रवीत् ।
समं वर्तस्व भार्यासु मा त्वां शप्स्ये विरोचन ॥५१॥
समं वर्तस्व भार्यासु मा त्वां शप्स्ये विरोचन ॥५१॥
51. tāsāṁ tadvacanaṁ śrutvā dakṣaḥ somamathābravīt ,
samaṁ vartasva bhāryāsu mā tvāṁ śapsye virocana.
samaṁ vartasva bhāryāsu mā tvāṁ śapsye virocana.
51.
tāsām tat vacanam śrutvā dakṣaḥ somam atha abravīt
samam vartasva bhāryāsu mā tvām śapsye virocana
samam vartasva bhāryāsu mā tvām śapsye virocana
51.
tāsām tat vacanam śrutvā dakṣaḥ atha somam abravīt
virocana bhāryāsu samam vartasva mā tvām śapsye
virocana bhāryāsu samam vartasva mā tvām śapsye
51.
Having heard their words, Daksha then spoke to Soma: 'Behave equally towards your wives, lest I curse you, O Virocana!'
अनादृत्य तु तद्वाक्यं दक्षस्य भगवाञ्शशी ।
रोहिण्या सार्धमवसत्ततस्ताः कुपिताः पुनः ॥५२॥
रोहिण्या सार्धमवसत्ततस्ताः कुपिताः पुनः ॥५२॥
52. anādṛtya tu tadvākyaṁ dakṣasya bhagavāñśaśī ,
rohiṇyā sārdhamavasattatastāḥ kupitāḥ punaḥ.
rohiṇyā sārdhamavasattatastāḥ kupitāḥ punaḥ.
52.
anādṛtya tu tat vākyam dakṣasya bhagavān śaśī
rohiṇyā sārdham avasat tataḥ tāḥ kupitāḥ punaḥ
rohiṇyā sārdham avasat tataḥ tāḥ kupitāḥ punaḥ
52.
tu bhagavān śaśī dakṣasya tat vākyam anādṛtya
rohiṇyā sārdham avasat tataḥ tāḥ punaḥ kupitāḥ
rohiṇyā sārdham avasat tataḥ tāḥ punaḥ kupitāḥ
52.
But the venerable Moon, disregarding that command of Daksha, continued to dwell with Rohini. Thereupon, they (the other wives) became angry again.
गत्वा च पितरं प्राहुः प्रणम्य शिरसा तदा ।
सोमो वसति नास्मासु तस्मान्नः शरणं भव ॥५३॥
सोमो वसति नास्मासु तस्मान्नः शरणं भव ॥५३॥
53. gatvā ca pitaraṁ prāhuḥ praṇamya śirasā tadā ,
somo vasati nāsmāsu tasmānnaḥ śaraṇaṁ bhava.
somo vasati nāsmāsu tasmānnaḥ śaraṇaṁ bhava.
53.
gatvā ca pitaram prāhuḥ praṇamya śirasā tadā
somaḥ vasati na asmāsu tasmāt naḥ śaraṇam bhava
somaḥ vasati na asmāsu tasmāt naḥ śaraṇam bhava
53.
gatvā praṇamya śirasā ca tadā pitaram prāhuḥ
somaḥ na asmāsu vasati tasmāt naḥ śaraṇam bhava
somaḥ na asmāsu vasati tasmāt naḥ śaraṇam bhava
53.
And having gone to their father, they bowed with their heads and then said: "The Moon (Soma) does not reside with us. Therefore, be our refuge."
रोहिण्यामेव भगवन्सदा वसति चन्द्रमाः ।
तस्मान्नस्त्राहि सर्वा वै यथा नः सोम आविशेत् ॥५४॥
तस्मान्नस्त्राहि सर्वा वै यथा नः सोम आविशेत् ॥५४॥
54. rohiṇyāmeva bhagavansadā vasati candramāḥ ,
tasmānnastrāhi sarvā vai yathā naḥ soma āviśet.
tasmānnastrāhi sarvā vai yathā naḥ soma āviśet.
54.
rohiṇyām eva bhagavan sadā vasati candramāḥ tasmāt
naḥ trāhi sarvāḥ vai yathā naḥ somaḥ āviśet
naḥ trāhi sarvāḥ vai yathā naḥ somaḥ āviśet
54.
bhagavan candramāḥ sadā rohiṇyām eva vasati
tasmāt naḥ sarvāḥ trāhi yathā somaḥ naḥ āviśet
tasmāt naḥ sarvāḥ trāhi yathā somaḥ naḥ āviśet
54.
"O Lord, the Moon (candra) always resides only in Rohiṇī. Therefore, protect all of us, so that the Moon (Soma) may visit us."
तच्छ्रुत्वा भगवान्क्रुद्धो यक्ष्माणं पृथिवीपते ।
ससर्ज रोषात्सोमाय स चोडुपतिमाविशत् ॥५५॥
ससर्ज रोषात्सोमाय स चोडुपतिमाविशत् ॥५५॥
55. tacchrutvā bhagavānkruddho yakṣmāṇaṁ pṛthivīpate ,
sasarja roṣātsomāya sa coḍupatimāviśat.
sasarja roṣātsomāya sa coḍupatimāviśat.
55.
tat śrutvā bhagavān kruddhaḥ yakṣmāṇam pṛthivīpate
sasarja roṣāt somāya sa ca uḍupatim āviśat
sasarja roṣāt somāya sa ca uḍupatim āviśat
55.
pṛthivīpate tat śrutvā bhagavān kruddhaḥ roṣāt
somāya yakṣmāṇam sasarja ca sa uḍupatim āviśat
somāya yakṣmāṇam sasarja ca sa uḍupatim āviśat
55.
Having heard that, the Lord Dakṣa became enraged, O king. Out of anger, he released the disease of consumption (yakṣman) upon the Moon (Soma), and it entered the lord of stars (uḍupati), the Moon.
स यक्ष्मणाभिभूतात्माक्षीयताहरहः शशी ।
यत्नं चाप्यकरोद्राजन्मोक्षार्थं तस्य यक्ष्मणः ॥५६॥
यत्नं चाप्यकरोद्राजन्मोक्षार्थं तस्य यक्ष्मणः ॥५६॥
56. sa yakṣmaṇābhibhūtātmākṣīyatāharahaḥ śaśī ,
yatnaṁ cāpyakarodrājanmokṣārthaṁ tasya yakṣmaṇaḥ.
yatnaṁ cāpyakarodrājanmokṣārthaṁ tasya yakṣmaṇaḥ.
56.
saḥ yakṣmaṇā abhibhūtātmā akṣīyata aharahaḥ śaśī
yatnam ca api akarot rājan mokṣārtham tasya yakṣmaṇaḥ
yatnam ca api akarot rājan mokṣārtham tasya yakṣmaṇaḥ
56.
rājan saḥ śaśī yakṣmaṇā abhibhūtātmā aharahaḥ akṣīyata
ca saḥ tasya yakṣmaṇaḥ mokṣārtham yatnam api akarot
ca saḥ tasya yakṣmaṇaḥ mokṣārtham yatnam api akarot
56.
That Moon (śaśin), whose very being (ātman) was overwhelmed by consumption (yakṣman), wasted away day by day. And he, O King, made efforts for the liberation (mokṣa) from that disease.
इष्ट्वेष्टिभिर्महाराज विविधाभिर्निशाकरः ।
न चामुच्यत शापाद्वै क्षयं चैवाभ्यगच्छत ॥५७॥
न चामुच्यत शापाद्वै क्षयं चैवाभ्यगच्छत ॥५७॥
57. iṣṭveṣṭibhirmahārāja vividhābhirniśākaraḥ ,
na cāmucyata śāpādvai kṣayaṁ caivābhyagacchata.
na cāmucyata śāpādvai kṣayaṁ caivābhyagacchata.
57.
iṣṭvā iṣṭibhiḥ mahārāja vividhābhiḥ niśākaraḥ na
ca amucyata śāpāt vai kṣayam ca eva abhyagacchata
ca amucyata śāpāt vai kṣayam ca eva abhyagacchata
57.
mahārāja niśākaraḥ vividhābhiḥ iṣṭibhiḥ iṣṭvā
śāpāt na amucyata vai ca kṣayam eva abhyagacchata
śāpāt na amucyata vai ca kṣayam eva abhyagacchata
57.
O great king, even though the Moon god (niśākara) performed various sacrifices, he was not released from the curse and indeed met with decline.
क्षीयमाणे ततः सोमे ओषध्यो न प्रजज्ञिरे ।
निरास्वादरसाः सर्वा हतवीर्याश्च सर्वशः ॥५८॥
निरास्वादरसाः सर्वा हतवीर्याश्च सर्वशः ॥५८॥
58. kṣīyamāṇe tataḥ some oṣadhyo na prajajñire ,
nirāsvādarasāḥ sarvā hatavīryāśca sarvaśaḥ.
nirāsvādarasāḥ sarvā hatavīryāśca sarvaśaḥ.
58.
kṣīyamāṇe tataḥ some oṣadhyaḥ na prajajñire
nirāsvādarasāḥ sarvāḥ hatavīryāḥ ca sarvaśaḥ
nirāsvādarasāḥ sarvāḥ hatavīryāḥ ca sarvaśaḥ
58.
tataḥ some kṣīyamāṇe oṣadhyaḥ na prajajñire
sarvāḥ nirāsvādarasāḥ ca sarvaśaḥ hatavīryāḥ
sarvāḥ nirāsvādarasāḥ ca sarvaśaḥ hatavīryāḥ
58.
Then, as the Moon god (soma) began to wane, medicinal plants (oṣadhi) ceased to grow. All of them became completely devoid of taste and essence, and entirely lost their potency.
ओषधीनां क्षये जाते प्राणिनामपि संक्षयः ।
कृशाश्चासन्प्रजाः सर्वाः क्षीयमाणे निशाकरे ॥५९॥
कृशाश्चासन्प्रजाः सर्वाः क्षीयमाणे निशाकरे ॥५९॥
59. oṣadhīnāṁ kṣaye jāte prāṇināmapi saṁkṣayaḥ ,
kṛśāścāsanprajāḥ sarvāḥ kṣīyamāṇe niśākare.
kṛśāścāsanprajāḥ sarvāḥ kṣīyamāṇe niśākare.
59.
oṣadhīnām kṣaye jāte prāṇinām api saṃkṣayaḥ
kṛśāḥ ca āsan prajāḥ sarvāḥ kṣīyamāṇe niśākare
kṛśāḥ ca āsan prajāḥ sarvāḥ kṣīyamāṇe niśākare
59.
oṣadhīnām kṣaye jāte prāṇinām api saṃkṣayaḥ
niśākare kṣīyamāṇe sarvāḥ prajāḥ ca kṛśāḥ āsan
niśākare kṣīyamāṇe sarvāḥ prajāḥ ca kṛśāḥ āsan
59.
When the plants (oṣadhi) began to diminish, there was also a complete decline of all living beings. All creatures became weak as the Moon god (niśākara) continued to wane.
ततो देवाः समागम्य सोममूचुर्महीपते ।
किमिदं भवतो रूपमीदृशं न प्रकाशते ॥६०॥
किमिदं भवतो रूपमीदृशं न प्रकाशते ॥६०॥
60. tato devāḥ samāgamya somamūcurmahīpate ,
kimidaṁ bhavato rūpamīdṛśaṁ na prakāśate.
kimidaṁ bhavato rūpamīdṛśaṁ na prakāśate.
60.
tataḥ devāḥ samāgamya somam ūcuḥ mahīpate
kim idam bhavataḥ rūpam īdṛśam na prakāśate
kim idam bhavataḥ rūpam īdṛśam na prakāśate
60.
tataḥ devāḥ samāgamya mahīpate somam ūcuḥ
kim idam bhavataḥ rūpam īdṛśam na prakāśate
kim idam bhavataḥ rūpam īdṛśam na prakāśate
60.
Then, having gathered, the gods said to Soma (soma), 'O king, what is this form of yours? It does not shine like this (as it used to).'
कारणं ब्रूहि नः सर्वं येनेदं ते महद्भयम् ।
श्रुत्वा तु वचनं त्वत्तो विधास्यामस्ततो वयम् ॥६१॥
श्रुत्वा तु वचनं त्वत्तो विधास्यामस्ततो वयम् ॥६१॥
61. kāraṇaṁ brūhi naḥ sarvaṁ yenedaṁ te mahadbhayam ,
śrutvā tu vacanaṁ tvatto vidhāsyāmastato vayam.
śrutvā tu vacanaṁ tvatto vidhāsyāmastato vayam.
61.
kāraṇam brūhi naḥ sarvam yena idam te mahat bhayam
śrutvā tu vacanam tvattaḥ vidhāsyāmaḥ tataḥ vayam
śrutvā tu vacanam tvattaḥ vidhāsyāmaḥ tataḥ vayam
61.
naḥ te mahat bhayam yena idam sarvam kāraṇam brūhi
tvattaḥ vacanam śrutvā tu tataḥ vayam vidhāsyāmaḥ
tvattaḥ vacanam śrutvā tu tataḥ vayam vidhāsyāmaḥ
61.
Tell us the complete reason for this great fear you are experiencing. After hearing your words, we will then determine what to do.
एवमुक्तः प्रत्युवाच सर्वांस्ताञ्शशलक्षणः ।
शापं च कारणं चैव यक्ष्माणं च तथात्मनः ॥६२॥
शापं च कारणं चैव यक्ष्माणं च तथात्मनः ॥६२॥
62. evamuktaḥ pratyuvāca sarvāṁstāñśaśalakṣaṇaḥ ,
śāpaṁ ca kāraṇaṁ caiva yakṣmāṇaṁ ca tathātmanaḥ.
śāpaṁ ca kāraṇaṁ caiva yakṣmāṇaṁ ca tathātmanaḥ.
62.
evam uktaḥ pratyuvāca sarvān tān śaśalakṣaṇaḥ
śāpam ca kāraṇam ca eva yakṣmāṇam ca tathā ātmanaḥ
śāpam ca kāraṇam ca eva yakṣmāṇam ca tathā ātmanaḥ
62.
śaśalakṣaṇaḥ evam uktaḥ sarvān tān pratyuvāca
śāpam ca kāraṇam ca eva tathā ātmanaḥ yakṣmāṇam ca
śāpam ca kāraṇam ca eva tathā ātmanaḥ yakṣmāṇam ca
62.
Thus addressed, Soma, the one marked by a hare, replied to all of them, explaining the curse, its cause, and also the wasting disease (yakṣman) affecting his own being (ātman).
देवास्तस्य वचः श्रुत्वा गत्वा दक्षमथाब्रुवन् ।
प्रसीद भगवन्सोमे शापश्चैष निवर्त्यताम् ॥६३॥
प्रसीद भगवन्सोमे शापश्चैष निवर्त्यताम् ॥६३॥
63. devāstasya vacaḥ śrutvā gatvā dakṣamathābruvan ,
prasīda bhagavansome śāpaścaiṣa nivartyatām.
prasīda bhagavansome śāpaścaiṣa nivartyatām.
63.
devāḥ tasya vacaḥ śrutvā gatvā dakṣam atha abruvan
prasīda bhagavan some śāpaḥ ca eṣaḥ nivartyatām
prasīda bhagavan some śāpaḥ ca eṣaḥ nivartyatām
63.
devāḥ tasya vacaḥ śrutvā dakṣam gatvā atha abruvan
bhagavan some prasīda ca eṣaḥ śāpaḥ nivartyatām
bhagavan some prasīda ca eṣaḥ śāpaḥ nivartyatām
63.
Having heard Soma's words, the gods then went to Dakṣa and pleaded, 'O venerable one (Dakṣa), be gracious concerning Soma! And let this curse be revoked.'
असौ हि चन्द्रमाः क्षीणः किंचिच्छेषो हि लक्ष्यते ।
क्षयाच्चैवास्य देवेश प्रजाश्चापि गताः क्षयम् ॥६४॥
क्षयाच्चैवास्य देवेश प्रजाश्चापि गताः क्षयम् ॥६४॥
64. asau hi candramāḥ kṣīṇaḥ kiṁciccheṣo hi lakṣyate ,
kṣayāccaivāsya deveśa prajāścāpi gatāḥ kṣayam.
kṣayāccaivāsya deveśa prajāścāpi gatāḥ kṣayam.
64.
asau hi candramāḥ kṣīṇaḥ kiñcit śeṣaḥ hi lakṣyate
kṣayāt ca eva asya deveśa prajāḥ ca api gatāḥ kṣayam
kṣayāt ca eva asya deveśa prajāḥ ca api gatāḥ kṣayam
64.
hi asau candramāḥ kṣīṇaḥ kiñcit śeṣaḥ hi lakṣyate
deveśa asya kṣayāt ca eva prajāḥ ca api kṣayam gatāḥ
deveśa asya kṣayāt ca eva prajāḥ ca api kṣayam gatāḥ
64.
Indeed, this moon (Soma) has wasted away; only a small part of him is now visible. And because of his decline, O Lord of gods (Dakṣa), creatures are also facing destruction.
वीरुदोषधयश्चैव बीजानि विविधानि च ।
तथा वयं लोकगुरो प्रसादं कर्तुमर्हसि ॥६५॥
तथा वयं लोकगुरो प्रसादं कर्तुमर्हसि ॥६५॥
65. vīrudoṣadhayaścaiva bījāni vividhāni ca ,
tathā vayaṁ lokaguro prasādaṁ kartumarhasi.
tathā vayaṁ lokaguro prasādaṁ kartumarhasi.
65.
vīrud oṣadhayaḥ ca eva bījāni vividhāni ca
tathā vayam lokaguro prasādam kartum arhasi
tathā vayam lokaguro prasādam kartum arhasi
65.
lokaguro vīrud oṣadhayaḥ ca eva vividhāni
bījāni ca tathā vayam prasādam kartum arhasi
bījāni ca tathā vayam prasādam kartum arhasi
65.
O teacher of the world (lokaguru), just as there are creepers, medicinal plants, and various seeds, so too are we. Therefore, you should grant us your favor.
एवमुक्तस्तदा चिन्त्य प्राह वाक्यं प्रजापतिः ।
नैतच्छक्यं मम वचो व्यावर्तयितुमन्यथा ।
हेतुना तु महाभागा निवर्तिष्यति केनचित् ॥६६॥
नैतच्छक्यं मम वचो व्यावर्तयितुमन्यथा ।
हेतुना तु महाभागा निवर्तिष्यति केनचित् ॥६६॥
66. evamuktastadā cintya prāha vākyaṁ prajāpatiḥ ,
naitacchakyaṁ mama vaco vyāvartayitumanyathā ,
hetunā tu mahābhāgā nivartiṣyati kenacit.
naitacchakyaṁ mama vaco vyāvartayitumanyathā ,
hetunā tu mahābhāgā nivartiṣyati kenacit.
66.
evam uktaḥ tadā cintya prāha vākyam
prajāpatiḥ na etat śakyam mama
vacaḥ vyāvartayitum anyathā hetunā
tu mahābhāgā nivartiṣyati kenacit
prajāpatiḥ na etat śakyam mama
vacaḥ vyāvartayitum anyathā hetunā
tu mahābhāgā nivartiṣyati kenacit
66.
evam uktaḥ tadā prajāpatiḥ cintya
vākyam prāha na etat śakyam mama
vacaḥ vyāvartayitum anyathā tu
mahābhāgā nivartiṣyati kenacit
vākyam prāha na etat śakyam mama
vacaḥ vyāvartayitum anyathā tu
mahābhāgā nivartiṣyati kenacit
66.
Having been addressed in this way, Prajapati then pondered and spoke these words: 'This decree (vacas) of mine cannot be reversed in any other way. However, O highly fortunate ones, it will certainly cease due to some reason.'
समं वर्ततु सर्वासु शशी भार्यासु नित्यशः ।
सरस्वत्या वरे तीर्थे उन्मज्जञ्शशलक्षणः ।
पुनर्वर्धिष्यते देवास्तद्वै सत्यं वचो मम ॥६७॥
सरस्वत्या वरे तीर्थे उन्मज्जञ्शशलक्षणः ।
पुनर्वर्धिष्यते देवास्तद्वै सत्यं वचो मम ॥६७॥
67. samaṁ vartatu sarvāsu śaśī bhāryāsu nityaśaḥ ,
sarasvatyā vare tīrthe unmajjañśaśalakṣaṇaḥ ,
punarvardhiṣyate devāstadvai satyaṁ vaco mama.
sarasvatyā vare tīrthe unmajjañśaśalakṣaṇaḥ ,
punarvardhiṣyate devāstadvai satyaṁ vaco mama.
67.
samam vartatu sarvāsu śaśī bhāryāsu
nityaśaḥ sarasvatyā vare tīrthe
unmajjan śaśalakṣaṇaḥ punar vardhiṣyate
devāḥ tat vai satyam vacaḥ mama
nityaśaḥ sarasvatyā vare tīrthe
unmajjan śaśalakṣaṇaḥ punar vardhiṣyate
devāḥ tat vai satyam vacaḥ mama
67.
śaśī sarvāsu bhāryāsu nityaśaḥ samam
vartatu devāḥ śaśalakṣaṇaḥ
sarasvatyā vare tīrthe unmajjan punar
vardhiṣyate mama tat vacaḥ vai satyam
vartatu devāḥ śaśalakṣaṇaḥ
sarasvatyā vare tīrthe unmajjan punar
vardhiṣyate mama tat vacaḥ vai satyam
67.
Let the Moon (Śaśī) always treat all his wives equally. O gods, the one marked by a hare (śaśalakṣaṇaḥ), by immersing himself in the excellent holy place (tīrtha) associated with Sarasvati, will again flourish. This indeed is my truthful word.
मासार्धं च क्षयं सोमो नित्यमेव गमिष्यति ।
मासार्धं च सदा वृद्धिं सत्यमेतद्वचो मम ॥६८॥
मासार्धं च सदा वृद्धिं सत्यमेतद्वचो मम ॥६८॥
68. māsārdhaṁ ca kṣayaṁ somo nityameva gamiṣyati ,
māsārdhaṁ ca sadā vṛddhiṁ satyametadvaco mama.
māsārdhaṁ ca sadā vṛddhiṁ satyametadvaco mama.
68.
māsārdham ca kṣayam somaḥ nityam eva gamiṣyati
māsārdham ca sadā vṛddhim satyam etat vacaḥ mama
māsārdham ca sadā vṛddhim satyam etat vacaḥ mama
68.
somaḥ nityam eva māsārdham ca kṣayam gamiṣyati
ca māsārdham sadā vṛddhim mama etat vacaḥ satyam
ca māsārdham sadā vṛddhim mama etat vacaḥ satyam
68.
For half a month, the Moon (Soma) will always go into decline, and for half a month, he will always grow. This indeed is my truthful word.
सरस्वतीं ततः सोमो जगाम ऋषिशासनात् ।
प्रभासं परमं तीर्थं सरस्वत्या जगाम ह ॥६९॥
प्रभासं परमं तीर्थं सरस्वत्या जगाम ह ॥६९॥
69. sarasvatīṁ tataḥ somo jagāma ṛṣiśāsanāt ,
prabhāsaṁ paramaṁ tīrthaṁ sarasvatyā jagāma ha.
prabhāsaṁ paramaṁ tīrthaṁ sarasvatyā jagāma ha.
69.
sarasvatīm tataḥ somaḥ jagāma ṛṣiśāsanāt
prabhāsam paramam tīrtham sarasvatyā jagāma ha
prabhāsam paramam tīrtham sarasvatyā jagāma ha
69.
tataḥ ṛṣiśāsanāt somaḥ sarasvatīm jagāma ha
sarasvatyā paramam tīrtham prabhāsam jagāma
sarasvatyā paramam tīrtham prabhāsam jagāma
69.
Then Soma, by the command of the sages, went to Sarasvati. Indeed, he went to Prabhasa, a supreme holy place situated along the Sarasvati river.
अमावास्यां महातेजास्तत्रोन्मज्जन्महाद्युतिः ।
लोकान्प्रभासयामास शीतांशुत्वमवाप च ॥७०॥
लोकान्प्रभासयामास शीतांशुत्वमवाप च ॥७०॥
70. amāvāsyāṁ mahātejāstatronmajjanmahādyutiḥ ,
lokānprabhāsayāmāsa śītāṁśutvamavāpa ca.
lokānprabhāsayāmāsa śītāṁśutvamavāpa ca.
70.
amāvāsyām mahātejāḥ tatra unmajjan mahādyutiḥ
lokān prabhāsayāmāsa śītāṃśutvam avāpa ca
lokān prabhāsayāmāsa śītāṃśutvam avāpa ca
70.
amāvāsyām tatra unmajjan mahātejāḥ mahādyutiḥ
lokān prabhāsayāmāsa ca śītāṃśutvam avāpa
lokān prabhāsayāmāsa ca śītāṃśutvam avāpa
70.
On the new moon day, the greatly effulgent and highly radiant Soma, by immersing himself there, illuminated the worlds and attained his cool-rayed nature (śītāṃśutva).
देवाश्च सर्वे राजेन्द्र प्रभासं प्राप्य पुष्कलम् ।
सोमेन सहिता भूत्वा दक्षस्य प्रमुखेऽभवन् ॥७१॥
सोमेन सहिता भूत्वा दक्षस्य प्रमुखेऽभवन् ॥७१॥
71. devāśca sarve rājendra prabhāsaṁ prāpya puṣkalam ,
somena sahitā bhūtvā dakṣasya pramukhe'bhavan.
somena sahitā bhūtvā dakṣasya pramukhe'bhavan.
71.
devāḥ ca sarve rājendra prabhāsam prāpya puşkalam
somena sahitā bhūtvā dakṣasya pramukhe abhavan
somena sahitā bhūtvā dakṣasya pramukhe abhavan
71.
rājendra,
sarve devāḥ ca prabhāsam puşkalam prāpya somena sahitā bhūtvā dakṣasya pramukhe abhavan
sarve devāḥ ca prabhāsam puşkalam prāpya somena sahitā bhūtvā dakṣasya pramukhe abhavan
71.
O King of kings, all the gods, having arrived at the excellent Prabhasa and being united with Soma, then appeared before Daksha.
ततः प्रजापतिः सर्वा विससर्जाथ देवताः ।
सोमं च भगवान्प्रीतो भूयो वचनमब्रवीत् ॥७२॥
सोमं च भगवान्प्रीतो भूयो वचनमब्रवीत् ॥७२॥
72. tataḥ prajāpatiḥ sarvā visasarjātha devatāḥ ,
somaṁ ca bhagavānprīto bhūyo vacanamabravīt.
somaṁ ca bhagavānprīto bhūyo vacanamabravīt.
72.
tataḥ prajāpatiḥ sarvāḥ visasarja atha devatāḥ
somam ca bhagavān prītaḥ bhūyaḥ vacanam abravīt
somam ca bhagavān prītaḥ bhūyaḥ vacanam abravīt
72.
tataḥ prajāpatiḥ atha sarvāḥ devatāḥ visasarja
ca prītaḥ bhagavān somam bhūyaḥ vacanam abravīt
ca prītaḥ bhagavān somam bhūyaḥ vacanam abravīt
72.
Then Prajapati dismissed all the deities. And the divine (Bhagavān) Prajapati, being pleased, spoke further words to Soma.
मावमंस्थाः स्त्रियः पुत्र मा च विप्रान्कदाचन ।
गच्छ युक्तः सदा भूत्वा कुरु वै शासनं मम ॥७३॥
गच्छ युक्तः सदा भूत्वा कुरु वै शासनं मम ॥७३॥
73. māvamaṁsthāḥ striyaḥ putra mā ca viprānkadācana ,
gaccha yuktaḥ sadā bhūtvā kuru vai śāsanaṁ mama.
gaccha yuktaḥ sadā bhūtvā kuru vai śāsanaṁ mama.
73.
mā avamaṃsthāḥ striyaḥ putra mā ca viprān kadācana
gaccha yuktaḥ sadā bhūtvā kuru vai śāsanam mama
gaccha yuktaḥ sadā bhūtvā kuru vai śāsanam mama
73.
putra striyaḥ mā avamaṃsthāḥ ca viprān kadācana mā
sadā yuktaḥ bhūtvā gaccha vai mama śāsanam kuru
sadā yuktaḥ bhūtvā gaccha vai mama śāsanam kuru
73.
Son, never disrespect women or Brahmins. Go forth, always be diligent, and indeed, carry out my command.
स विसृष्टो महाराज जगामाथ स्वमालयम् ।
प्रजाश्च मुदिता भूत्वा भोजने च यथा पुरा ॥७४॥
प्रजाश्च मुदिता भूत्वा भोजने च यथा पुरा ॥७४॥
74. sa visṛṣṭo mahārāja jagāmātha svamālayam ,
prajāśca muditā bhūtvā bhojane ca yathā purā.
prajāśca muditā bhūtvā bhojane ca yathā purā.
74.
sa visṛṣṭaḥ mahārāja jagāma atha svam ālayam
prajāḥ ca muditā bhūtvā bhojane ca yathā purā
prajāḥ ca muditā bhūtvā bhojane ca yathā purā
74.
mahārāja sa visṛṣṭaḥ atha svam ālayam jagāma
ca prajāḥ muditā bhūtvā ca bhojane purā yathā
ca prajāḥ muditā bhūtvā ca bhojane purā yathā
74.
O great king, being dismissed, he then went to his own abode. And the people, having become delighted, resumed their meals as before.
एतत्ते सर्वमाख्यातं यथा शप्तो निशाकरः ।
प्रभासं च यथा तीर्थं तीर्थानां प्रवरं ह्यभूत् ॥७५॥
प्रभासं च यथा तीर्थं तीर्थानां प्रवरं ह्यभूत् ॥७५॥
75. etatte sarvamākhyātaṁ yathā śapto niśākaraḥ ,
prabhāsaṁ ca yathā tīrthaṁ tīrthānāṁ pravaraṁ hyabhūt.
prabhāsaṁ ca yathā tīrthaṁ tīrthānāṁ pravaraṁ hyabhūt.
75.
etat te sarvam ākhyātam yathā śaptaḥ niśākaraḥ
prabhāsam ca yathā tīrtham tīrthānām pravaram hi abhūt
prabhāsam ca yathā tīrtham tīrthānām pravaram hi abhūt
75.
te etat sarvam ākhyātam yathā niśākaraḥ śaptaḥ ca
yathā prabhāsam tīrthānām pravaram tīrtham hi abhūt
yathā prabhāsam tīrthānām pravaram tīrtham hi abhūt
75.
All this has been narrated to you: how the moon (niśākara) was cursed, and how Prabhāsa became a sacred place (tīrtha), indeed, the foremost among sacred places (tīrthas).
अमावास्यां महाराज नित्यशः शशलक्षणः ।
स्नात्वा ह्याप्यायते श्रीमान्प्रभासे तीर्थ उत्तमे ॥७६॥
स्नात्वा ह्याप्यायते श्रीमान्प्रभासे तीर्थ उत्तमे ॥७६॥
76. amāvāsyāṁ mahārāja nityaśaḥ śaśalakṣaṇaḥ ,
snātvā hyāpyāyate śrīmānprabhāse tīrtha uttame.
snātvā hyāpyāyate śrīmānprabhāse tīrtha uttame.
76.
amāvāsyām mahārāja nityaśaḥ śaśalakṣaṇaḥ snātvā
hi āpyāyate śrīmān prabhāse tīrthe uttame
hi āpyāyate śrīmān prabhāse tīrthe uttame
76.
mahārāja amāvāsyām nityaśaḥ śrīmān śaśalakṣaṇaḥ
prabhāse uttame tīrthe snātvā hi āpyāyate
prabhāse uttame tīrthe snātvā hi āpyāyate
76.
O great king, on the new moon day (amāvāsyā), the glorious moon, marked with a hare (śaśalakṣaṇa), regularly bathes in the excellent sacred place (tīrtha) of Prabhāsa and is indeed nourished (or grows full).
अतश्चैनं प्रजानन्ति प्रभासमिति भूमिप ।
प्रभां हि परमां लेभे तस्मिन्नुन्मज्ज्य चन्द्रमाः ॥७७॥
प्रभां हि परमां लेभे तस्मिन्नुन्मज्ज्य चन्द्रमाः ॥७७॥
77. ataścainaṁ prajānanti prabhāsamiti bhūmipa ,
prabhāṁ hi paramāṁ lebhe tasminnunmajjya candramāḥ.
prabhāṁ hi paramāṁ lebhe tasminnunmajjya candramāḥ.
77.
ataḥ ca enam prajānanti prabhāsam iti bhūmipa
prabhām hi paramām lebhe tasmin unmajjya candramāḥ
prabhām hi paramām lebhe tasmin unmajjya candramāḥ
77.
bhūmipa ataḥ ca enam prabhāsam iti prajānanti hi
candramāḥ tasmin unmajjya paramām prabhām lebhe
candramāḥ tasmin unmajjya paramām prabhām lebhe
77.
O king, people indeed call this place Prabhāsa. For it was there that the moon, emerging (from the water), attained supreme radiance.
ततस्तु चमसोद्भेदमच्युतस्त्वगमद्बली ।
चमसोद्भेद इत्येवं यं जनाः कथयन्त्युत ॥७८॥
चमसोद्भेद इत्येवं यं जनाः कथयन्त्युत ॥७८॥
78. tatastu camasodbhedamacyutastvagamadbalī ,
camasodbheda ityevaṁ yaṁ janāḥ kathayantyuta.
camasodbheda ityevaṁ yaṁ janāḥ kathayantyuta.
78.
tataḥ tu camasodbhedam acyutaḥ tu agamat balī
camasodbheda iti evam yam janāḥ kathayanti uta
camasodbheda iti evam yam janāḥ kathayanti uta
78.
tataḥ tu balī acyutaḥ camasodbhedam agamat
yam janāḥ camasodbheda iti evam uta kathayanti
yam janāḥ camasodbheda iti evam uta kathayanti
78.
Then, the mighty Acyuta (Kṛṣṇa) indeed went to Camasodbheda, which people indeed refer to by that very name.
तत्र दत्त्वा च दानानि विशिष्टानि हलायुधः ।
उषित्वा रजनीमेकां स्नात्वा च विधिवत्तदा ॥७९॥
उषित्वा रजनीमेकां स्नात्वा च विधिवत्तदा ॥७९॥
79. tatra dattvā ca dānāni viśiṣṭāni halāyudhaḥ ,
uṣitvā rajanīmekāṁ snātvā ca vidhivattadā.
uṣitvā rajanīmekāṁ snātvā ca vidhivattadā.
79.
tatra dattvā ca dānāni viśiṣṭāni halāyudhaḥ
uṣitvā rajanīm ekām snātvā ca vidhivat tadā
uṣitvā rajanīm ekām snātvā ca vidhivat tadā
79.
tadā halāyudhaḥ tatra viśiṣṭāni dānāni dattvā
ca ekām rajanīm uṣitvā ca vidhivat snātvā
ca ekām rajanīm uṣitvā ca vidhivat snātvā
79.
Then, Halāyudha (Balarāma), having given special gifts (dāna) there, and having stayed for one night and bathed according to the prescribed rituals...
उदपानमथागच्छत्त्वरावान्केशवाग्रजः ।
आद्यं स्वस्त्ययनं चैव तत्रावाप्य महत्फलम् ॥८०॥
आद्यं स्वस्त्ययनं चैव तत्रावाप्य महत्फलम् ॥८०॥
80. udapānamathāgacchattvarāvānkeśavāgrajaḥ ,
ādyaṁ svastyayanaṁ caiva tatrāvāpya mahatphalam.
ādyaṁ svastyayanaṁ caiva tatrāvāpya mahatphalam.
80.
udapānam atha agacchat tvarāvān keśavāgrajaḥ ādyam
svastyayanam ca eva tatra avāpya mahat phalam
svastyayanam ca eva tatra avāpya mahat phalam
80.
atha tvarāvān keśavāgrajaḥ udapānam agacchat tatra
mahat phalam ca eva ādyam svastyayanam avāpya
mahat phalam ca eva ādyam svastyayanam avāpya
80.
Then, the elder brother of Keśava (Balarāma), being swift, went to the well. There, having obtained a great fruit (phalam) and the foremost blessing (svastyayana)...
स्निग्धत्वादोषधीनां च भूमेश्च जनमेजय ।
जानन्ति सिद्धा राजेन्द्र नष्टामपि सरस्वतीम् ॥८१॥
जानन्ति सिद्धा राजेन्द्र नष्टामपि सरस्वतीम् ॥८१॥
81. snigdhatvādoṣadhīnāṁ ca bhūmeśca janamejaya ,
jānanti siddhā rājendra naṣṭāmapi sarasvatīm.
jānanti siddhā rājendra naṣṭāmapi sarasvatīm.
81.
snigdhatvāt oṣadhīnām ca bhūmeḥ ca janamejaya
jānanti siddhāḥ rājendra naṣṭām api sarasvatīm
jānanti siddhāḥ rājendra naṣṭām api sarasvatīm
81.
janamejaya rājendra siddhāḥ oṣadhīnām ca bhūmeḥ
ca snigdhatvāt naṣṭām api sarasvatīm jānanti
ca snigdhatvāt naṣṭām api sarasvatīm jānanti
81.
O Janamejaya, O king of kings, the perfected ones (siddhāḥ) know the Sarasvati river, even its lost course, owing to the fertility of the herbs and the earth.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34 (current chapter)
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47