महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-13, chapter-61
युधिष्ठिर उवाच ।
इदं देयमिदं देयमितीयं श्रुतिचोदना ।
बहुदेयाश्च राजानः किं स्विद्देयमनुत्तमम् ॥१॥
इदं देयमिदं देयमितीयं श्रुतिचोदना ।
बहुदेयाश्च राजानः किं स्विद्देयमनुत्तमम् ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
idaṁ deyamidaṁ deyamitīyaṁ śruticodanā ,
bahudeyāśca rājānaḥ kiṁ sviddeyamanuttamam.
idaṁ deyamidaṁ deyamitīyaṁ śruticodanā ,
bahudeyāśca rājānaḥ kiṁ sviddeyamanuttamam.
1.
yudhiṣṭhira uvāca idam deyam idam deyam iti iyam
śruti-codanā bahu-deyāḥ ca rājānaḥ kim svit deyam anuttamam
śruti-codanā bahu-deyāḥ ca rājānaḥ kim svit deyam anuttamam
1.
yudhiṣṭhira uvāca: iyam śruti-codanā iti idam deyam,
idam deyam.
rājānaḥ ca bahu-deyāḥ.
kim svit anuttamam deyam?
idam deyam.
rājānaḥ ca bahu-deyāḥ.
kim svit anuttamam deyam?
1.
Yudhiṣṭhira said: "This is to be given, this is to be given" - such is the scriptural injunction (śruti-codanā). Kings, moreover, are those who must give much. What then is the unsurpassed (anuttama) gift?
भीष्म उवाच ।
अति दानानि सर्वाणि पृथिवीदानमुच्यते ।
अचला ह्यक्षया भूमिर्दोग्ध्री कामाननुत्तमान् ॥२॥
अति दानानि सर्वाणि पृथिवीदानमुच्यते ।
अचला ह्यक्षया भूमिर्दोग्ध्री कामाननुत्तमान् ॥२॥
2. bhīṣma uvāca ,
ati dānāni sarvāṇi pṛthivīdānamucyate ,
acalā hyakṣayā bhūmirdogdhrī kāmānanuttamān.
ati dānāni sarvāṇi pṛthivīdānamucyate ,
acalā hyakṣayā bhūmirdogdhrī kāmānanuttamān.
2.
bhīṣma uvāca | ati dānāni sarvāṇi pṛthivīdānam ucyate
| acalā hi akṣayā bhūmiḥ dogdhrī kāmān anuttamān
| acalā hi akṣayā bhūmiḥ dogdhrī kāmān anuttamān
2.
bhīṣma uvāca sarvāṇi dānāni ati pṛthivīdānam ucyate
hi acalā akṣayā bhūmiḥ anuttamān kāmān dogdhrī
hi acalā akṣayā bhūmiḥ anuttamān kāmān dogdhrī
2.
Bhishma said: Among all gifts, the gift of land is declared to be supreme. For the earth, being steadfast and imperishable, yields the highest desires.
दोग्ध्री वासांसि रत्नानि पशून्व्रीहियवांस्तथा ।
भूमिदः सर्वभूतेषु शाश्वतीरेधते समाः ॥३॥
भूमिदः सर्वभूतेषु शाश्वतीरेधते समाः ॥३॥
3. dogdhrī vāsāṁsi ratnāni paśūnvrīhiyavāṁstathā ,
bhūmidaḥ sarvabhūteṣu śāśvatīredhate samāḥ.
bhūmidaḥ sarvabhūteṣu śāśvatīredhate samāḥ.
3.
dogdhrī vāsāṃsi ratnāni paśūn vrīhiyavān tathā
| bhūmidaḥ sarvabhūteṣu śāśvatīḥ edhate samāḥ
| bhūmidaḥ sarvabhūteṣu śāśvatīḥ edhate samāḥ
3.
dogdhrī vāsāṃsi ratnāni paśūn vrīhiyavān tathā
bhūmidaḥ sarvabhūteṣu śāśvatīḥ samāḥ edhate
bhūmidaḥ sarvabhūteṣu śāśvatīḥ samāḥ edhate
3.
It (the earth) yields clothes, jewels, animals, rice, and barley. The giver of land flourishes among all beings for eternal years.
यावद्भूमेरायुरिह तावद्भूमिद एधते ।
न भूमिदानादस्तीह परं किंचिद्युधिष्ठिर ॥४॥
न भूमिदानादस्तीह परं किंचिद्युधिष्ठिर ॥४॥
4. yāvadbhūmerāyuriha tāvadbhūmida edhate ,
na bhūmidānādastīha paraṁ kiṁcidyudhiṣṭhira.
na bhūmidānādastīha paraṁ kiṁcidyudhiṣṭhira.
4.
yāvat bhūmeḥ āyuḥ iha tāvat bhūmidaḥ edhate |
na bhūmidānāt asti iha param kiñcit yudhiṣṭhira
na bhūmidānāt asti iha param kiñcit yudhiṣṭhira
4.
yāvat bhūmeḥ āyuḥ iha,
tāvat bhūmidaḥ edhate yudhiṣṭhira,
iha bhūmidānāt param kiñcit na asti
tāvat bhūmidaḥ edhate yudhiṣṭhira,
iha bhūmidānāt param kiñcit na asti
4.
As long as the earth's lifespan endures in this world, so long does the giver of land prosper. O Yudhishthira, there is nothing superior to the gift of land here.
अप्यल्पं प्रददुः पूर्वे पृथिव्या इति नः श्रुतम् ।
भूमिमेते ददुः सर्वे ये भूमिं भुञ्जते जनाः ॥५॥
भूमिमेते ददुः सर्वे ये भूमिं भुञ्जते जनाः ॥५॥
5. apyalpaṁ pradaduḥ pūrve pṛthivyā iti naḥ śrutam ,
bhūmimete daduḥ sarve ye bhūmiṁ bhuñjate janāḥ.
bhūmimete daduḥ sarve ye bhūmiṁ bhuñjate janāḥ.
5.
api alpam pradaduḥ pūrve pṛthivyā iti naḥ śrutam
| bhūmim ete daduḥ sarve ye bhūmim bhuñjate janāḥ
| bhūmim ete daduḥ sarve ye bhūmim bhuñjate janāḥ
5.
naḥ iti śrutam api pūrve pṛthivyā alpam pradaduḥ ye janāḥ bhūmim bhuñjate,
ete sarve bhūmim daduḥ
ete sarve bhūmim daduḥ
5.
We have heard that our ancestors gave away even small portions of land. Indeed, all those people who enjoy the land are themselves givers of land.
स्वकर्मैवोपजीवन्ति नरा इह परत्र च ।
भूमिर्भूतिर्महादेवी दातारं कुरुते प्रियम् ॥६॥
भूमिर्भूतिर्महादेवी दातारं कुरुते प्रियम् ॥६॥
6. svakarmaivopajīvanti narā iha paratra ca ,
bhūmirbhūtirmahādevī dātāraṁ kurute priyam.
bhūmirbhūtirmahādevī dātāraṁ kurute priyam.
6.
svakarma eva upajīvanti narāḥ iha paratra ca
bhūmiḥ bhūtiḥ mahādevī dātāram kurute priyam
bhūmiḥ bhūtiḥ mahādevī dātāram kurute priyam
6.
narāḥ svakarma eva iha paratra ca upajīvanti
bhūmiḥ bhūtiḥ mahādevī dātāram priyam kurute
bhūmiḥ bhūtiḥ mahādevī dātāram priyam kurute
6.
People subsist solely on their own actions (karma) both in this world and the next. The Earth, the great goddess of prosperity, makes the giver beloved.
य एतां दक्षिणां दद्यादक्षयां पृथिवीपतिः ।
पुनर्नरत्वं संप्राप्य भवेत्स पृथिवीपतिः ॥७॥
पुनर्नरत्वं संप्राप्य भवेत्स पृथिवीपतिः ॥७॥
7. ya etāṁ dakṣiṇāṁ dadyādakṣayāṁ pṛthivīpatiḥ ,
punarnaratvaṁ saṁprāpya bhavetsa pṛthivīpatiḥ.
punarnaratvaṁ saṁprāpya bhavetsa pṛthivīpatiḥ.
7.
yaḥ etām dakṣiṇām dadyāt akṣayām pṛthivīpatiḥ
punaḥ naratvam samprāpya bhavet saḥ pṛthivīpatiḥ
punaḥ naratvam samprāpya bhavet saḥ pṛthivīpatiḥ
7.
yaḥ pṛthivīpatiḥ etām akṣayām dakṣiṇām dadyāt
saḥ punaḥ naratvam samprāpya pṛthivīpatiḥ bhavet
saḥ punaḥ naratvam samprāpya pṛthivīpatiḥ bhavet
7.
Whichever king gives this imperishable offering (dakṣiṇā), he, having attained human birth again, would become a ruler of the earth.
यथा दानं तथा भोग इति धर्मेषु निश्चयः ।
संग्रामे वा तनुं जह्याद्दद्याद्वा पृथिवीमिमाम् ॥८॥
संग्रामे वा तनुं जह्याद्दद्याद्वा पृथिवीमिमाम् ॥८॥
8. yathā dānaṁ tathā bhoga iti dharmeṣu niścayaḥ ,
saṁgrāme vā tanuṁ jahyāddadyādvā pṛthivīmimām.
saṁgrāme vā tanuṁ jahyāddadyādvā pṛthivīmimām.
8.
yathā dānam tathā bhogaḥ iti dharmeṣu niścayaḥ
saṅgrāme vā tanum jahyāt dadyāt vā pṛthivīm imām
saṅgrāme vā tanum jahyāt dadyāt vā pṛthivīm imām
8.
yathā dānam tathā bhogaḥ iti dharmeṣu niścayaḥ
saṅgrāme vā tanum jahyāt vā imām pṛthivīm dadyāt
saṅgrāme vā tanum jahyāt vā imām pṛthivīm dadyāt
8.
As the giving, so is the enjoyment; this is the established principle in matters of natural law (dharma). (One should either) abandon one's body in battle or give away this entire earth.
इत्येतां क्षत्रबन्धूनां वदन्ति परमाशिषम् ।
पुनाति दत्ता पृथिवी दातारमिति शुश्रुम ॥९॥
पुनाति दत्ता पृथिवी दातारमिति शुश्रुम ॥९॥
9. ityetāṁ kṣatrabandhūnāṁ vadanti paramāśiṣam ,
punāti dattā pṛthivī dātāramiti śuśruma.
punāti dattā pṛthivī dātāramiti śuśruma.
9.
iti etām kṣatrabandhūnām vadanti paramām āśiṣam
punāti dattā pṛthivī dātāram iti śuśruma
punāti dattā pṛthivī dātāram iti śuśruma
9.
iti etām kṣatrabandhūnām paramām āśiṣam vadanti
dattā pṛthivī dātāram punāti iti śuśruma
dattā pṛthivī dātāram punāti iti śuśruma
9.
Thus, they declare this to be the supreme blessing for those of the warrior class (kṣatrabandhu): The given land purifies the giver, so we have heard.
अपि पापसमाचारं ब्रह्मघ्नमपि वानृतम् ।
सैव पापं पावयति सैव पापात्प्रमोचयेत् ॥१०॥
सैव पापं पावयति सैव पापात्प्रमोचयेत् ॥१०॥
10. api pāpasamācāraṁ brahmaghnamapi vānṛtam ,
saiva pāpaṁ pāvayati saiva pāpātpramocayet.
saiva pāpaṁ pāvayati saiva pāpātpramocayet.
10.
api pāpasamācāram brahmaghnam api vā anṛtam
sā eva pāpam pāvayaty sā eva pāpāt pramocayet
sā eva pāpam pāvayaty sā eva pāpāt pramocayet
10.
Even one of sinful conduct, even a slayer of a brahmin, or a liar - the Earth itself purifies such sin and liberates one from it.
अपि पापकृतां राज्ञां प्रतिगृह्णन्ति साधवः ।
पृथिवीं नान्यदिच्छन्ति पावनं जननी यथा ॥११॥
पृथिवीं नान्यदिच्छन्ति पावनं जननी यथा ॥११॥
11. api pāpakṛtāṁ rājñāṁ pratigṛhṇanti sādhavaḥ ,
pṛthivīṁ nānyadicchanti pāvanaṁ jananī yathā.
pṛthivīṁ nānyadicchanti pāvanaṁ jananī yathā.
11.
api pāpakṛtām rājñām pratigṛhṇanti sādhavaḥ
pṛthivīm na anyat icchanti pāvanam jananī yathā
pṛthivīm na anyat icchanti pāvanam jananī yathā
11.
Even from sinful kings, virtuous people accept (gifts, specifically referring to the Earth); they desire nothing else but the Earth, which purifies just like a mother.
नामास्याः प्रियदत्तेति गुह्यं देव्याः सनातनम् ।
दानं वाप्यथ वा ज्ञानं नाम्नोऽस्याः परमं प्रियम् ।
तस्मात्प्राप्यैव पृथिवीं दद्याद्विप्राय पार्थिवः ॥१२॥
दानं वाप्यथ वा ज्ञानं नाम्नोऽस्याः परमं प्रियम् ।
तस्मात्प्राप्यैव पृथिवीं दद्याद्विप्राय पार्थिवः ॥१२॥
12. nāmāsyāḥ priyadatteti guhyaṁ devyāḥ sanātanam ,
dānaṁ vāpyatha vā jñānaṁ nāmno'syāḥ paramaṁ priyam ,
tasmātprāpyaiva pṛthivīṁ dadyādviprāya pārthivaḥ.
dānaṁ vāpyatha vā jñānaṁ nāmno'syāḥ paramaṁ priyam ,
tasmātprāpyaiva pṛthivīṁ dadyādviprāya pārthivaḥ.
12.
nāma asyāḥ priyadattā iti guhyam devyāḥ
sanātanam dānam vā api atha vā jñānam
nāmnas asyāḥ paramam priyam tasmāt prāpya
eva pṛthivīm dadyāt viprāya pārthivaḥ
sanātanam dānam vā api atha vā jñānam
nāmnas asyāḥ paramam priyam tasmāt prāpya
eva pṛthivīm dadyāt viprāya pārthivaḥ
12.
Her secret, eternal name, as the Goddess, is Priyadattā. Whether it is an act of giving (dāna) or knowledge, these are supremely dear to her name. Therefore, a king, having acquired the Earth, should give it to a brahmin.
नाभूमिपतिना भूमिरधिष्ठेया कथंचन ।
न वा पात्रेण वा गूहेदन्तर्धानेन वा चरेत् ।
ये चान्ये भूमिमिच्छेयुः कुर्युरेवमसंशयम् ॥१३॥
न वा पात्रेण वा गूहेदन्तर्धानेन वा चरेत् ।
ये चान्ये भूमिमिच्छेयुः कुर्युरेवमसंशयम् ॥१३॥
13. nābhūmipatinā bhūmiradhiṣṭheyā kathaṁcana ,
na vā pātreṇa vā gūhedantardhānena vā caret ,
ye cānye bhūmimiccheyuḥ kuryurevamasaṁśayam.
na vā pātreṇa vā gūhedantardhānena vā caret ,
ye cānye bhūmimiccheyuḥ kuryurevamasaṁśayam.
13.
na abhūmipatinā bhūmiḥ adhiṣṭheyā
kathaṃcana na vā pātreṇa vā gūhet
antardhānena vā caret ye ca anye
bhūmim iccheyuḥ kuryuḥ evam asaṃśayam
kathaṃcana na vā pātreṇa vā gūhet
antardhānena vā caret ye ca anye
bhūmim iccheyuḥ kuryuḥ evam asaṃśayam
13.
No land should ever be possessed by one who is not its rightful owner. Nor should one conceal (land that should be given) from a worthy recipient, nor hide it (for oneself), nor act in any other improper way. And those others who wish to obtain land should undoubtedly act in this manner.
यः साधोर्भूमिमादत्ते न भूमिं विन्दते तु सः ।
भूमिं तु दत्त्वा साधुभ्यो विन्दते भूमिमेव हि ।
प्रेत्येह च स धर्मात्मा संप्राप्नोति महद्यशः ॥१४॥
भूमिं तु दत्त्वा साधुभ्यो विन्दते भूमिमेव हि ।
प्रेत्येह च स धर्मात्मा संप्राप्नोति महद्यशः ॥१४॥
14. yaḥ sādhorbhūmimādatte na bhūmiṁ vindate tu saḥ ,
bhūmiṁ tu dattvā sādhubhyo vindate bhūmimeva hi ,
pretyeha ca sa dharmātmā saṁprāpnoti mahadyaśaḥ.
bhūmiṁ tu dattvā sādhubhyo vindate bhūmimeva hi ,
pretyeha ca sa dharmātmā saṁprāpnoti mahadyaśaḥ.
14.
yaḥ sādhoḥ bhūmim ādatte na bhūmim
vindate tu saḥ bhūmim tu dattvā sādhubhyaḥ
vindate bhūmim eva hi pretya iha
ca saḥ dharmātmā samprāpnoti mahat yaśaḥ
vindate tu saḥ bhūmim tu dattvā sādhubhyaḥ
vindate bhūmim eva hi pretya iha
ca saḥ dharmātmā samprāpnoti mahat yaśaḥ
14.
yaḥ sādhoḥ bhūmim ādatte saḥ bhūmim tu
na vindate sādhubhyaḥ bhūmim tu dattvā
saḥ bhūmim eva hi vindate saḥ dharmātmā
iha ca pretya mahat yaśaḥ samprāpnoti
na vindate sādhubhyaḥ bhūmim tu dattvā
saḥ bhūmim eva hi vindate saḥ dharmātmā
iha ca pretya mahat yaśaḥ samprāpnoti
14.
He who seizes the land of a righteous person will not obtain land. But he who gives land to righteous persons surely obtains land. Such a person, whose inner nature is aligned with natural law (dharma), attains great fame both in this world and in the next.
यस्य विप्रानुशासन्ति साधोर्भूमिं सदैव हि ।
न तस्य शत्रवो राजन्प्रशासन्ति वसुंधराम् ॥१५॥
न तस्य शत्रवो राजन्प्रशासन्ति वसुंधराम् ॥१५॥
15. yasya viprānuśāsanti sādhorbhūmiṁ sadaiva hi ,
na tasya śatravo rājanpraśāsanti vasuṁdharām.
na tasya śatravo rājanpraśāsanti vasuṁdharām.
15.
yasya viprāḥ anuśāsanti sādhoḥ bhūmim sadā eva hi
na tasya śatravaḥ rājan praśāsanti vasundharām
na tasya śatravaḥ rājan praśāsanti vasundharām
15.
rājan yasya sādhoḥ bhūmim hi viprāḥ sadā eva
anuśāsanti tasya śatravaḥ vasundharām na praśāsanti
anuśāsanti tasya śatravaḥ vasundharām na praśāsanti
15.
O King, the enemies of that person, for whom Brahmins always administer the land of the righteous, do not rule the entire earth.
यत्किंचित्पुरुषः पापं कुरुते वृत्तिकर्शितः ।
अपि गोचर्ममात्रेण भूमिदानेन पूयते ॥१६॥
अपि गोचर्ममात्रेण भूमिदानेन पूयते ॥१६॥
16. yatkiṁcitpuruṣaḥ pāpaṁ kurute vṛttikarśitaḥ ,
api gocarmamātreṇa bhūmidānena pūyate.
api gocarmamātreṇa bhūmidānena pūyate.
16.
yat kiñcit puruṣaḥ pāpam kurute vṛttikarśitaḥ
api gocarmamātreṇa bhūmidānena pūyate
api gocarmamātreṇa bhūmidānena pūyate
16.
vṛttikarśitaḥ puruṣaḥ yat kiñcit pāpam
kurute api gocarmamātreṇa bhūmidānena pūyate
kurute api gocarmamātreṇa bhūmidānena pūyate
16.
Whatever sin a person, distressed in livelihood, commits, he is purified even by a land grant of merely a cowhide's area.
येऽपि संकीर्णकर्माणो राजानो रौद्रकर्मिणः ।
तेभ्यः पवित्रमाख्येयं भूमिदानमनुत्तमम् ॥१७॥
तेभ्यः पवित्रमाख्येयं भूमिदानमनुत्तमम् ॥१७॥
17. ye'pi saṁkīrṇakarmāṇo rājāno raudrakarmiṇaḥ ,
tebhyaḥ pavitramākhyeyaṁ bhūmidānamanuttamam.
tebhyaḥ pavitramākhyeyaṁ bhūmidānamanuttamam.
17.
ye api saṃkīrṇakarmāṇaḥ rājānaḥ raudrakarmiṇaḥ
tebhyaḥ pavitram ākhyeyam bhūmidānam anuttamam
tebhyaḥ pavitram ākhyeyam bhūmidānam anuttamam
17.
ye api saṃkīrṇakarmāṇaḥ raudrakarmiṇaḥ rājānaḥ
tebhyaḥ anuttamam bhūmidānam pavitram ākhyeyam
tebhyaḥ anuttamam bhūmidānam pavitram ākhyeyam
17.
Even for those kings whose actions are impure and who perform cruel deeds, the unsurpassed land grant should be declared as purifying.
अल्पान्तरमिदं शश्वत्पुराणा मेनिरे जनाः ।
यो यजेदश्वमेधेन दद्याद्वा साधवे महीम् ॥१८॥
यो यजेदश्वमेधेन दद्याद्वा साधवे महीम् ॥१८॥
18. alpāntaramidaṁ śaśvatpurāṇā menire janāḥ ,
yo yajedaśvamedhena dadyādvā sādhave mahīm.
yo yajedaśvamedhena dadyādvā sādhave mahīm.
18.
alpāntaram idam śaśvat purāṇāḥ menire janāḥ
yaḥ yajet aśvamedhena dadyāt vā sādhave mahīm
yaḥ yajet aśvamedhena dadyāt vā sādhave mahīm
18.
Ancient people always considered this a small difference: whoever would perform an aśvamedha (Vedic ritual) or give land to a virtuous person.
अपि चेत्सुकृतं कृत्वा शङ्केरन्नपि पण्डिताः ।
अशक्यमेकमेवैतद्भूमिदानमनुत्तमम् ॥१९॥
अशक्यमेकमेवैतद्भूमिदानमनुत्तमम् ॥१९॥
19. api cetsukṛtaṁ kṛtvā śaṅkerannapi paṇḍitāḥ ,
aśakyamekamevaitadbhūmidānamanuttamam.
aśakyamekamevaitadbhūmidānamanuttamam.
19.
api cet sukṛtam kṛtvā śaṅkeran api paṇḍitāḥ
aśakyam ekam eva etat bhūmidānam anuttamam
aśakyam ekam eva etat bhūmidānam anuttamam
19.
Even if scholars, having performed meritorious deeds, might entertain doubts, this singular gift of land (bhūmidāna) is unsurpassed and cannot be matched.
सुवर्णं रजतं वस्त्रं मणिमुक्तावसूनि च ।
सर्वमेतन्महाप्राज्ञ ददाति वसुधां ददत् ॥२०॥
सर्वमेतन्महाप्राज्ञ ददाति वसुधां ददत् ॥२०॥
20. suvarṇaṁ rajataṁ vastraṁ maṇimuktāvasūni ca ,
sarvametanmahāprājña dadāti vasudhāṁ dadat.
sarvametanmahāprājña dadāti vasudhāṁ dadat.
20.
suvarṇam rajatam vastram maṇimuktāvasūni ca
sarvam etat mahāprājña dadāti vasudhām dadat
sarvam etat mahāprājña dadāti vasudhām dadat
20.
O greatly wise one, by giving land, one bestows all these: gold, silver, clothes, jewels, pearls, and other riches.
तपो यज्ञः श्रुतं शीलमलोभः सत्यसंधता ।
गुरुदैवतपूजा च नातिवर्तन्ति भूमिदम् ॥२१॥
गुरुदैवतपूजा च नातिवर्तन्ति भूमिदम् ॥२१॥
21. tapo yajñaḥ śrutaṁ śīlamalobhaḥ satyasaṁdhatā ,
gurudaivatapūjā ca nātivartanti bhūmidam.
gurudaivatapūjā ca nātivartanti bhūmidam.
21.
tapaḥ yajñaḥ śrutam śīlam alobhaḥ satyasaṃdhatā
gurudaivatapūjā ca na ativartanti bhūmidam
gurudaivatapūjā ca na ativartanti bhūmidam
21.
Asceticism (tapas), performance of Vedic ritual (yajña), sacred knowledge, good moral conduct, non-greed (alobha), adherence to truth, and the worship of gurus and deities - even these do not surpass the one who gives land.
भर्तुर्निःश्रेयसे युक्तास्त्यक्तात्मानो रणे हताः ।
ब्रह्मलोकगताः सिद्धा नातिक्रामन्ति भूमिदम् ॥२२॥
ब्रह्मलोकगताः सिद्धा नातिक्रामन्ति भूमिदम् ॥२२॥
22. bharturniḥśreyase yuktāstyaktātmāno raṇe hatāḥ ,
brahmalokagatāḥ siddhā nātikrāmanti bhūmidam.
brahmalokagatāḥ siddhā nātikrāmanti bhūmidam.
22.
bhartuḥ niḥśreyase yuktāḥ tyaktātmānaḥ raṇe hatāḥ
brahmalokagatāḥ siddhāḥ na atikrāmanti bhūmidam
brahmalokagatāḥ siddhāḥ na atikrāmanti bhūmidam
22.
yuktāḥ tyaktātmānaḥ hatāḥ raṇe bhartuḥ niḥśreyase
brahmalokagatāḥ siddhāḥ bhūmidam na atikrāmanti
brahmalokagatāḥ siddhāḥ bhūmidam na atikrāmanti
22.
Those who, dedicated to their master's ultimate welfare, gave up their lives and were slain in battle, becoming perfected beings who reached the world of Brahmā, still do not surpass the giver of land.
यथा जनित्री क्षीरेण स्वपुत्रं भरते सदा ।
अनुगृह्णाति दातारं तथा सर्वरसैर्मही ॥२३॥
अनुगृह्णाति दातारं तथा सर्वरसैर्मही ॥२३॥
23. yathā janitrī kṣīreṇa svaputraṁ bharate sadā ,
anugṛhṇāti dātāraṁ tathā sarvarasairmahī.
anugṛhṇāti dātāraṁ tathā sarvarasairmahī.
23.
yathā janitrī kṣīreṇa svaputram bharate sadā
anugṛhṇāti dātāram tathā sarvarasaiḥ mahī
anugṛhṇāti dātāram tathā sarvarasaiḥ mahī
23.
yathā janitrī svaputram kṣīreṇa sadā bharate
tathā mahī sarvarasaiḥ dātāram anugṛhṇāti
tathā mahī sarvarasaiḥ dātāram anugṛhṇāti
23.
Just as a mother always nourishes her own child with milk, so too does the earth (mahī) bless the giver (of land) with all its essences.
मृत्योर्वै किंकरो दण्डस्तापो वह्नेः सुदारुणः ।
घोराश्च वारुणाः पाशा नोपसर्पन्ति भूमिदम् ॥२४॥
घोराश्च वारुणाः पाशा नोपसर्पन्ति भूमिदम् ॥२४॥
24. mṛtyorvai kiṁkaro daṇḍastāpo vahneḥ sudāruṇaḥ ,
ghorāśca vāruṇāḥ pāśā nopasarpanti bhūmidam.
ghorāśca vāruṇāḥ pāśā nopasarpanti bhūmidam.
24.
mṛtyoḥ vai kiṃkaraḥ daṇḍaḥ tāpaḥ vahneḥ sudāruṇaḥ
ghorāḥ ca vāruṇāḥ pāśāḥ na upasarpanti bhūmidam
ghorāḥ ca vāruṇāḥ pāśāḥ na upasarpanti bhūmidam
24.
vai mṛtyoḥ daṇḍaḥ kiṃkaraḥ vahneḥ sudāruṇaḥ tāpaḥ
ca ghorāḥ vāruṇāḥ pāśāḥ bhūmidam na upasarpanti
ca ghorāḥ vāruṇāḥ pāśāḥ bhūmidam na upasarpanti
24.
Indeed, Death's rod, the very dreadful torment of fire, and the terrible nooses of (the deity) Varuṇa do not approach the giver of land.
पितॄंश्च पितृलोकस्थान्देवलोके च देवताः ।
संतर्पयति शान्तात्मा यो ददाति वसुंधराम् ॥२५॥
संतर्पयति शान्तात्मा यो ददाति वसुंधराम् ॥२५॥
25. pitṝṁśca pitṛlokasthāndevaloke ca devatāḥ ,
saṁtarpayati śāntātmā yo dadāti vasuṁdharām.
saṁtarpayati śāntātmā yo dadāti vasuṁdharām.
25.
pitṝn ca pitṛlokasthān devaloke ca devatāḥ
saṃtarpayati śāntātmā yaḥ dadāti vasundharām
saṃtarpayati śāntātmā yaḥ dadāti vasundharām
25.
yaḥ śāntātmā vasundharām dadāti pitṝn ca
pitṛlokasthān devatāḥ ca devaloke saṃtarpayati
pitṛlokasthān devatāḥ ca devaloke saṃtarpayati
25.
He who, possessing a peaceful spirit, donates land (vasundharā), satisfies his ancestors (pitṝn) who dwell in the ancestral realm (pitṛloka), and the deities in the celestial realm (devaloka).
कृशाय म्रियमाणाय वृत्तिम्लानाय सीदते ।
भूमिं वृत्तिकरीं दत्त्वा सत्री भवति मानवः ॥२६॥
भूमिं वृत्तिकरीं दत्त्वा सत्री भवति मानवः ॥२६॥
26. kṛśāya mriyamāṇāya vṛttimlānāya sīdate ,
bhūmiṁ vṛttikarīṁ dattvā satrī bhavati mānavaḥ.
bhūmiṁ vṛttikarīṁ dattvā satrī bhavati mānavaḥ.
26.
kṛśāya mriyamāṇāya vṛttimlānāya sīdate bhūmim
vṛttikarīm dattvā satrī bhavati mānavaḥ
vṛttikarīm dattvā satrī bhavati mānavaḥ
26.
mānavaḥ kṛśāya mriyamāṇāya vṛttimlānāya
sīdate vṛttikarīm bhūmim dattvā satrī bhavati
sīdate vṛttikarīm bhūmim dattvā satrī bhavati
26.
A human being who gives livelihood-providing land to one who is emaciated, dying, suffering from a failing livelihood, and distressed, becomes a participant in a long (Vedic ritual) (sattra).
यथा धावति गौर्वत्सं क्षीरमभ्युत्सृजन्त्युत ।
एवमेव महाभाग भूमिर्भवति भूमिदम् ॥२७॥
एवमेव महाभाग भूमिर्भवति भूमिदम् ॥२७॥
27. yathā dhāvati gaurvatsaṁ kṣīramabhyutsṛjantyuta ,
evameva mahābhāga bhūmirbhavati bhūmidam.
evameva mahābhāga bhūmirbhavati bhūmidam.
27.
yathā dhāvati gauḥ vatsam kṣīram abhyutsṛjantī
uta evam eva mahābhāga bhūmiḥ bhavati bhūmidam
uta evam eva mahābhāga bhūmiḥ bhavati bhūmidam
27.
yathā gauḥ kṣīram abhyutsṛjantī uta vatsam
dhāvati evam eva mahābhāga bhūmiḥ bhūmidam bhavati
dhāvati evam eva mahābhāga bhūmiḥ bhūmidam bhavati
27.
Just as a cow runs to her calf, letting her milk flow, so too, O highly fortunate one, does the land (bhūmi) become devoted to the giver of land.
हलकृष्टां महीं दत्त्वा सबीजां सफलामपि ।
उदीर्णं वापि शरणं तथा भवति कामदः ॥२८॥
उदीर्णं वापि शरणं तथा भवति कामदः ॥२८॥
28. halakṛṣṭāṁ mahīṁ dattvā sabījāṁ saphalāmapi ,
udīrṇaṁ vāpi śaraṇaṁ tathā bhavati kāmadaḥ.
udīrṇaṁ vāpi śaraṇaṁ tathā bhavati kāmadaḥ.
28.
halakṛṣṭām mahīm dattvā sabījām saphalām api
udīrṇam vā api śaraṇam tathā bhavati kāmadaḥ
udīrṇam vā api śaraṇam tathā bhavati kāmadaḥ
28.
halakṛṣṭām sabījām saphalām mahīm dattvā
udīrṇam śaraṇam vā api tathā kāmadaḥ bhavati
udīrṇam śaraṇam vā api tathā kāmadaḥ bhavati
28.
Having given plowed land, which is both seeded and fertile, or even a splendid shelter, one thus becomes a fulfiller of desires.
ब्राह्मणं वृत्तसंपन्नमाहिताग्निं शुचिव्रतम् ।
नरः प्रतिग्राह्य महीं न याति यमसादनम् ॥२९॥
नरः प्रतिग्राह्य महीं न याति यमसादनम् ॥२९॥
29. brāhmaṇaṁ vṛttasaṁpannamāhitāgniṁ śucivratam ,
naraḥ pratigrāhya mahīṁ na yāti yamasādanam.
naraḥ pratigrāhya mahīṁ na yāti yamasādanam.
29.
brāhmaṇam vṛttisampannam āhitāgnim śucivratam
naraḥ pratigrāhya mahīm na yāti yamasādanam
naraḥ pratigrāhya mahīm na yāti yamasādanam
29.
naraḥ vṛttisampannam āhitāgnim śucivratam
brāhmaṇam mahīm pratigrāhya yamasādanam na yāti
brāhmaṇam mahīm pratigrāhya yamasādanam na yāti
29.
A man who gives land to a (brāhmaṇa) endowed with good conduct, who maintains the sacred fires (āhitāgni) for (Vedic rituals), and who observes pure vows, does not go to the abode of Yama.
यथा चन्द्रमसो वृद्धिरहन्यहनि जायते ।
तथा भूमिकृतं दानं सस्ये सस्ये विवर्धते ॥३०॥
तथा भूमिकृतं दानं सस्ये सस्ये विवर्धते ॥३०॥
30. yathā candramaso vṛddhirahanyahani jāyate ,
tathā bhūmikṛtaṁ dānaṁ sasye sasye vivardhate.
tathā bhūmikṛtaṁ dānaṁ sasye sasye vivardhate.
30.
yathā candramasaḥ vṛddhiḥ ahanyahani jāyate
tathā bhūmikṛtam dānam sasye sasye vivardhate
tathā bhūmikṛtam dānam sasye sasye vivardhate
30.
Just as the moon's growth occurs day by day, so too a gift (dāna) of land increases with every successive crop.
अत्र गाथा भूमिगीताः कीर्तयन्ति पुराविदः ।
याः श्रुत्वा जामदग्न्येन दत्ता भूः काश्यपाय वै ॥३१॥
याः श्रुत्वा जामदग्न्येन दत्ता भूः काश्यपाय वै ॥३१॥
31. atra gāthā bhūmigītāḥ kīrtayanti purāvidaḥ ,
yāḥ śrutvā jāmadagnyena dattā bhūḥ kāśyapāya vai.
yāḥ śrutvā jāmadagnyena dattā bhūḥ kāśyapāya vai.
31.
atra gāthāḥ bhūmigītāḥ kīrtayanti purāvidaḥ yāḥ
śrutvā jāmadagnyena dattā bhūḥ kāśyapāya vai
śrutvā jāmadagnyena dattā bhūḥ kāśyapāya vai
31.
In this connection, ancient scholars recount the verses sung by the Earth, which, upon hearing, Jamadagni's son (Paraśurāma) gave the land (bhūḥ) to Kaśyapa.
मामेवादत्त मां दत्त मां दत्त्वा मामवाप्स्यथ ।
अस्मिँल्लोके परे चैव ततश्चाजनने पुनः ॥३२॥
अस्मिँल्लोके परे चैव ततश्चाजनने पुनः ॥३२॥
32. māmevādatta māṁ datta māṁ dattvā māmavāpsyatha ,
asmiँlloke pare caiva tataścājanane punaḥ.
asmiँlloke pare caiva tataścājanane punaḥ.
32.
mām eva datta mām datta mām dattvā mām avāpsyatha
asmin loke pare ca eva tataḥ ca ajanane punaḥ
asmin loke pare ca eva tataḥ ca ajanane punaḥ
32.
"Give me alone! Give me! By giving me, you will indeed attain me (my benefits) in this world, in the next, and thereafter, no longer subject to rebirth.
य इमां व्याहृतिं वेद ब्राह्मणो ब्रह्मसंश्रितः ।
श्राद्धस्य हूयमानस्य ब्रह्मभूयं स गच्छति ॥३३॥
श्राद्धस्य हूयमानस्य ब्रह्मभूयं स गच्छति ॥३३॥
33. ya imāṁ vyāhṛtiṁ veda brāhmaṇo brahmasaṁśritaḥ ,
śrāddhasya hūyamānasya brahmabhūyaṁ sa gacchati.
śrāddhasya hūyamānasya brahmabhūyaṁ sa gacchati.
33.
yaḥ imām vyāhṛtim veda brāhmaṇaḥ brahmasaṃśritaḥ
śrāddhasya hūyamānasya brahmabhūyam saḥ gacchati
śrāddhasya hūyamānasya brahmabhūyam saḥ gacchati
33.
That brāhmaṇa (brāhmaṇa) who, being truly established in the ultimate reality (brahman), knows this sacred utterance concerning the offering of a śrāddha (śrāddha) ritual, he attains the state of ultimate reality (brahman).
कृत्यानामभिशस्तानां दुरिष्टशमनं महत् ।
प्रायश्चित्तमहं कृत्वा पुनात्युभयतो दश ॥३४॥
प्रायश्चित्तमहं कृत्वा पुनात्युभयतो दश ॥३४॥
34. kṛtyānāmabhiśastānāṁ duriṣṭaśamanaṁ mahat ,
prāyaścittamahaṁ kṛtvā punātyubhayato daśa.
prāyaścittamahaṁ kṛtvā punātyubhayato daśa.
34.
kṛtyānām abhiśastānām duriṣṭaśamanam mahat
prāyaścittam aham kṛtvā punāti ubhayataḥ daśa
prāyaścittam aham kṛtvā punāti ubhayataḥ daśa
34.
aham prāyaścittam kṛtvā,
kṛtyānām abhiśastānām mahat duriṣṭaśamanam ubhayataḥ daśa punāti
kṛtyānām abhiśastānām mahat duriṣṭaśamanam ubhayataḥ daśa punāti
34.
Having performed the expiation (prāyaścitta), the great alleviation of evil consequences for heinous deeds and for those who are cursed, purifies ten generations on both sides of the family.
पुनाति य इदं वेद वेद चाहं तथैव च ।
प्रकृतिः सर्वभूतानां भूमिर्वै शाश्वती मता ॥३५॥
प्रकृतिः सर्वभूतानां भूमिर्वै शाश्वती मता ॥३५॥
35. punāti ya idaṁ veda veda cāhaṁ tathaiva ca ,
prakṛtiḥ sarvabhūtānāṁ bhūmirvai śāśvatī matā.
prakṛtiḥ sarvabhūtānāṁ bhūmirvai śāśvatī matā.
35.
punāti yaḥ idam veda veda ca aham tathā eva ca
prakṛtiḥ sarvabhūtānām bhūmiḥ vai śāśvatī matā
prakṛtiḥ sarvabhūtānām bhūmiḥ vai śāśvatī matā
35.
yaḥ idam veda punāti,
ca aham tathā eva veda ca.
sarvabhūtānām prakṛtiḥ vai śāśvatī bhūmiḥ matā
ca aham tathā eva veda ca.
sarvabhūtānām prakṛtiḥ vai śāśvatī bhūmiḥ matā
35.
He who knows this purifies, and I indeed know it thus. The primal nature (prakṛti) of all beings is verily considered the eternal substratum.
अभिषिच्यैव नृपतिं श्रावयेदिममागमम् ।
यथा श्रुत्वा महीं दद्यान्नादद्यात्साधुतश्च ताम् ॥३६॥
यथा श्रुत्वा महीं दद्यान्नादद्यात्साधुतश्च ताम् ॥३६॥
36. abhiṣicyaiva nṛpatiṁ śrāvayedimamāgamam ,
yathā śrutvā mahīṁ dadyānnādadyātsādhutaśca tām.
yathā śrutvā mahīṁ dadyānnādadyātsādhutaśca tām.
36.
abhiṣicyā eva nṛpatim śrāvayet imam āgamam yathā
śrutvā mahīm dadyāt na ādadhyāt sādhutaḥ ca tām
śrutvā mahīm dadyāt na ādadhyāt sādhutaḥ ca tām
36.
nṛpatim abhiṣicyā eva,
imam āgamam śrāvayet.
yathā (saḥ) śrutvā,
mahīm dadyāt ca tām sādhutaḥ na ādadhyāt
imam āgamam śrāvayet.
yathā (saḥ) śrutvā,
mahīm dadyāt ca tām sādhutaḥ na ādadhyāt
36.
Having anointed the king, one should indeed make him hear this tradition (āgama). So that, having heard it, he may give away land, and not take it unjustly.
सोऽयं कृत्स्नो ब्राह्मणार्थो राजार्थश्चाप्यसंशयम् ।
राजा हि धर्मकुशलः प्रथमं भूतिलक्षणम् ॥३७॥
राजा हि धर्मकुशलः प्रथमं भूतिलक्षणम् ॥३७॥
37. so'yaṁ kṛtsno brāhmaṇārtho rājārthaścāpyasaṁśayam ,
rājā hi dharmakuśalaḥ prathamaṁ bhūtilakṣaṇam.
rājā hi dharmakuśalaḥ prathamaṁ bhūtilakṣaṇam.
37.
saḥ ayam kṛtsnaḥ brāhmaṇārthaḥ rājārthaḥ ca api
asaṃśayam rājā hi dharmakuśalaḥ prathamam bhūtilakṣaṇam
asaṃśayam rājā hi dharmakuśalaḥ prathamam bhūtilakṣaṇam
37.
saḥ ayam kṛtsnaḥ brāhmaṇārthaḥ ca api rājārthaḥ asaṃśayam.
hi rājā dharmakuśalaḥ prathamam bhūtilakṣaṇam (asti)
hi rājā dharmakuśalaḥ prathamam bhūtilakṣaṇam (asti)
37.
This entire matter pertains to the interests of both the brahmins and, undoubtedly, the king. For indeed, a king skilled in (dharma) is the primary sign of prosperity.
अथ येषामधर्मज्ञो राजा भवति नास्तिकः ।
न ते सुखं प्रबुध्यन्ते न सुखं प्रस्वपन्ति च ॥३८॥
न ते सुखं प्रबुध्यन्ते न सुखं प्रस्वपन्ति च ॥३८॥
38. atha yeṣāmadharmajño rājā bhavati nāstikaḥ ,
na te sukhaṁ prabudhyante na sukhaṁ prasvapanti ca.
na te sukhaṁ prabudhyante na sukhaṁ prasvapanti ca.
38.
atha yeṣām adharmaprajñaḥ rājā bhavati nāstikaḥ na
te sukham prabudhyante na sukham prasvapanti ca
te sukham prabudhyante na sukham prasvapanti ca
38.
atha yeṣām rājā adharmaprajñaḥ nāstikaḥ bhavati te
sukham na prabudhyante sukham na prasvapanti ca
sukham na prabudhyante sukham na prasvapanti ca
38.
Now, those people whose king is ignorant of natural law (dharma) and disbelieving, do not wake up happily, nor do they sleep soundly.
सदा भवन्ति चोद्विग्नास्तस्य दुश्चरितैर्नराः ।
योगक्षेमा हि बहवो राष्ट्रं नास्याविशन्ति तत् ॥३९॥
योगक्षेमा हि बहवो राष्ट्रं नास्याविशन्ति तत् ॥३९॥
39. sadā bhavanti codvignāstasya duścaritairnarāḥ ,
yogakṣemā hi bahavo rāṣṭraṁ nāsyāviśanti tat.
yogakṣemā hi bahavo rāṣṭraṁ nāsyāviśanti tat.
39.
sadā bhavanti ca udvignāḥ tasya duścaritaiḥ narāḥ
yogakṣemāḥ hi bahavaḥ rāṣṭram na asya āviśanti tat
yogakṣemāḥ hi bahavaḥ rāṣṭram na asya āviśanti tat
39.
ca narāḥ sadā tasya duścaritaiḥ udvignāḥ bhavanti
hi bahavaḥ yogakṣemāḥ asya tat rāṣṭram na āviśanti
hi bahavaḥ yogakṣemāḥ asya tat rāṣṭram na āviśanti
39.
And the people are always agitated by his misdeeds. Indeed, many forms of acquisition and preservation (yogakṣema) do not enter that kingdom of his.
अथ येषां पुनः प्राज्ञो राजा भवति धार्मिकः ।
सुखं ते प्रतिबुध्यन्ते सुसुखं प्रस्वपन्ति च ॥४०॥
सुखं ते प्रतिबुध्यन्ते सुसुखं प्रस्वपन्ति च ॥४०॥
40. atha yeṣāṁ punaḥ prājño rājā bhavati dhārmikaḥ ,
sukhaṁ te pratibudhyante susukhaṁ prasvapanti ca.
sukhaṁ te pratibudhyante susukhaṁ prasvapanti ca.
40.
atha yeṣām punaḥ prājñaḥ rājā bhavati dhārmikaḥ
sukham te pratibudhyante susukham prasvapanti ca
sukham te pratibudhyante susukham prasvapanti ca
40.
atha punaḥ yeṣām rājā prājñaḥ dhārmikaḥ bhavati
te sukham pratibudhyante susukham prasvapanti ca
te sukham pratibudhyante susukham prasvapanti ca
40.
Now, on the other hand, those whose king is wise and righteous (dhārmika), they wake up happily and sleep very soundly.
तस्य राज्ञः शुभैरार्यैः कर्मभिर्निर्वृताः प्रजाः ।
योगक्षेमेण वृष्ट्या च विवर्धन्ते स्वकर्मभिः ॥४१॥
योगक्षेमेण वृष्ट्या च विवर्धन्ते स्वकर्मभिः ॥४१॥
41. tasya rājñaḥ śubhairāryaiḥ karmabhirnirvṛtāḥ prajāḥ ,
yogakṣemeṇa vṛṣṭyā ca vivardhante svakarmabhiḥ.
yogakṣemeṇa vṛṣṭyā ca vivardhante svakarmabhiḥ.
41.
tasya rājñaḥ śubhaiḥ āryaiḥ karmabhiḥ nirvṛtāḥ prajāḥ
yogakṣemeṇa vṛṣṭyā ca vivardhante svakarmabhiḥ
yogakṣemeṇa vṛṣṭyā ca vivardhante svakarmabhiḥ
41.
tasya rājñaḥ śubhaiḥ āryaiḥ karmabhiḥ nirvṛtāḥ prajāḥ
yogakṣemeṇa vṛṣṭyā ca svakarmabhiḥ vivardhante
yogakṣemeṇa vṛṣṭyā ca svakarmabhiḥ vivardhante
41.
His subjects, made content by the auspicious and noble deeds of that king, prosper through well-being and security (yogakṣema), rain, and their own efforts.
स कुलीनः स पुरुषः स बन्धुः स च पुण्यकृत् ।
स दाता स च विक्रान्तो यो ददाति वसुंधराम् ॥४२॥
स दाता स च विक्रान्तो यो ददाति वसुंधराम् ॥४२॥
42. sa kulīnaḥ sa puruṣaḥ sa bandhuḥ sa ca puṇyakṛt ,
sa dātā sa ca vikrānto yo dadāti vasuṁdharām.
sa dātā sa ca vikrānto yo dadāti vasuṁdharām.
42.
saḥ kulīnaḥ saḥ puruṣaḥ saḥ bandhuḥ saḥ ca puṇyakṛt
saḥ dātā saḥ ca vikrāntaḥ yaḥ dadāti vasuṃdharām
saḥ dātā saḥ ca vikrāntaḥ yaḥ dadāti vasuṃdharām
42.
yaḥ vasuṃdharām dadāti,
saḥ kulīnaḥ,
saḥ puruṣaḥ,
saḥ bandhuḥ,
saḥ ca puṇyakṛt,
saḥ dātā,
saḥ ca vikrāntaḥ.
saḥ kulīnaḥ,
saḥ puruṣaḥ,
saḥ bandhuḥ,
saḥ ca puṇyakṛt,
saḥ dātā,
saḥ ca vikrāntaḥ.
42.
He is of noble lineage, he is a true man, he is a kinsman, and he is a doer of merit; he is a giver, and he is valorous, who bestows land.
आदित्या इव दीप्यन्ते तेजसा भुवि मानवाः ।
ददन्ति वसुधां स्फीतां ये वेदविदुषि द्विजे ॥४३॥
ददन्ति वसुधां स्फीतां ये वेदविदुषि द्विजे ॥४३॥
43. ādityā iva dīpyante tejasā bhuvi mānavāḥ ,
dadanti vasudhāṁ sphītāṁ ye vedaviduṣi dvije.
dadanti vasudhāṁ sphītāṁ ye vedaviduṣi dvije.
43.
ādityāḥ iva dīpyante tejasā bhuvi mānavāḥ
dadanti vasudhām sphītām ye vedaviduṣi dvije
dadanti vasudhām sphītām ye vedaviduṣi dvije
43.
ye vedaviduṣi dvije sphītām vasudhām dadanti,
te mānavāḥ ādityāḥ iva tejasā bhuvi dīpyante.
te mānavāḥ ādityāḥ iva tejasā bhuvi dīpyante.
43.
Those who bestow fertile land upon a Brahmin knowledgeable in the Vedas shine on earth with their brilliance, just like the suns (ādityas).
यथा बीजानि रोहन्ति प्रकीर्णानि महीतले ।
तथा कामाः प्ररोहन्ति भूमिदानसमार्जिताः ॥४४॥
तथा कामाः प्ररोहन्ति भूमिदानसमार्जिताः ॥४४॥
44. yathā bījāni rohanti prakīrṇāni mahītale ,
tathā kāmāḥ prarohanti bhūmidānasamārjitāḥ.
tathā kāmāḥ prarohanti bhūmidānasamārjitāḥ.
44.
yathā bījāni rohanti prakīrṇāni mahītale
tathā kāmāḥ prarohanti bhūmidānasamārjitāḥ
tathā kāmāḥ prarohanti bhūmidānasamārjitāḥ
44.
yathā prakīrṇāni bījāni mahītale rohanti,
tathā bhūmidānasamārjitāḥ kāmāḥ prarohanti.
tathā bhūmidānasamārjitāḥ kāmāḥ prarohanti.
44.
Just as seeds, when scattered upon the earth's surface, sprout and grow, so too do the desires that are acquired through the gift of land (bhūmidāna) flourish.
आदित्यो वरुणो विष्णुर्ब्रह्मा सोमो हुताशनः ।
शूलपाणिश्च भगवान्प्रतिनन्दन्ति भूमिदम् ॥४५॥
शूलपाणिश्च भगवान्प्रतिनन्दन्ति भूमिदम् ॥४५॥
45. ādityo varuṇo viṣṇurbrahmā somo hutāśanaḥ ,
śūlapāṇiśca bhagavānpratinandanti bhūmidam.
śūlapāṇiśca bhagavānpratinandanti bhūmidam.
45.
ādityaḥ varuṇaḥ viṣṇuḥ brahmā somaḥ hutāśanaḥ
śūlapāṇiḥ ca bhagavān pratinandanti bhūmidam
śūlapāṇiḥ ca bhagavān pratinandanti bhūmidam
45.
ādityaḥ,
varuṇaḥ,
viṣṇuḥ,
brahmā,
somaḥ,
hutāśanaḥ ca bhagavān śūlapāṇiḥ (ime sarve) bhūmidam pratinandanti.
varuṇaḥ,
viṣṇuḥ,
brahmā,
somaḥ,
hutāśanaḥ ca bhagavān śūlapāṇiḥ (ime sarve) bhūmidam pratinandanti.
45.
Āditya (the Sun god), Varuṇa, Viṣṇu, Brahmā, Soma, Hutāśana (the Fire god), and the divine lord Śūlapāṇi (Śiva) all rejoice in the giver of land (bhūmida).
भूमौ जायन्ति पुरुषा भूमौ निष्ठां व्रजन्ति च ।
चतुर्विधो हि लोकोऽयं योऽयं भूमिगुणात्मकः ॥४६॥
चतुर्विधो हि लोकोऽयं योऽयं भूमिगुणात्मकः ॥४६॥
46. bhūmau jāyanti puruṣā bhūmau niṣṭhāṁ vrajanti ca ,
caturvidho hi loko'yaṁ yo'yaṁ bhūmiguṇātmakaḥ.
caturvidho hi loko'yaṁ yo'yaṁ bhūmiguṇātmakaḥ.
46.
bhūmau jāyanti puruṣāḥ bhūmau niṣṭhām vrajanti ca
caturvidhaḥ hi lokaḥ ayam yaḥ ayam bhūmiguṇātmakaḥ
caturvidhaḥ hi lokaḥ ayam yaḥ ayam bhūmiguṇātmakaḥ
46.
Human beings are born on the earth, and on the earth they find their end. Indeed, this world, which is characterized by the qualities of the earth, is of four kinds.
एषा माता पिता चैव जगतः पृथिवीपते ।
नानया सदृशं भूतं किंचिदस्ति जनाधिप ॥४७॥
नानया सदृशं भूतं किंचिदस्ति जनाधिप ॥४७॥
47. eṣā mātā pitā caiva jagataḥ pṛthivīpate ,
nānayā sadṛśaṁ bhūtaṁ kiṁcidasti janādhipa.
nānayā sadṛśaṁ bhūtaṁ kiṁcidasti janādhipa.
47.
eṣā mātā pitā ca eva jagataḥ pṛthivīpate na
anayā sadṛśam bhūtam kiñcit asti janādhipa
anayā sadṛśam bhūtam kiñcit asti janādhipa
47.
O King, this [earth] is indeed the mother and father of all beings (jagat). O ruler of people, there is nothing that exists comparable to her.
अत्राप्युदाहरन्तीममितिहासं पुरातनम् ।
बृहस्पतेश्च संवादमिन्द्रस्य च युधिष्ठिर ॥४८॥
बृहस्पतेश्च संवादमिन्द्रस्य च युधिष्ठिर ॥४८॥
48. atrāpyudāharantīmamitihāsaṁ purātanam ,
bṛhaspateśca saṁvādamindrasya ca yudhiṣṭhira.
bṛhaspateśca saṁvādamindrasya ca yudhiṣṭhira.
48.
atra api udāharanti imam itihāsam purātanam
bṛhaspateḥ ca saṃvādam indrasya ca yudhiṣṭhira
bṛhaspateḥ ca saṃvādam indrasya ca yudhiṣṭhira
48.
O Yudhishthira, in this regard, they also narrate this ancient historical account: the dialogue between Bṛhaspati and Indra.
इष्ट्वा क्रतुशतेनाथ महता दक्षिणावता ।
मघवा वाग्विदां श्रेष्ठं पप्रच्छेदं बृहस्पतिम् ॥४९॥
मघवा वाग्विदां श्रेष्ठं पप्रच्छेदं बृहस्पतिम् ॥४९॥
49. iṣṭvā kratuśatenātha mahatā dakṣiṇāvatā ,
maghavā vāgvidāṁ śreṣṭhaṁ papracchedaṁ bṛhaspatim.
maghavā vāgvidāṁ śreṣṭhaṁ papracchedaṁ bṛhaspatim.
49.
iṣṭvā kratuśatena atha mahatā dakṣiṇāvatā maghavā
vāgvidām śreṣṭham papraccha idam bṛhaspatim
vāgvidām śreṣṭham papraccha idam bṛhaspatim
49.
Then, Maghavan (Indra), having performed a hundred great Vedic rituals (yajña) accompanied by ample ritual fees, asked this of Bṛhaspati, who was the foremost among those skilled in speech.
भगवन्केन दानेन स्वर्गतः सुखमेधते ।
यदक्षयं महार्घं च तद्ब्रूहि वदतां वर ॥५०॥
यदक्षयं महार्घं च तद्ब्रूहि वदतां वर ॥५०॥
50. bhagavankena dānena svargataḥ sukhamedhate ,
yadakṣayaṁ mahārghaṁ ca tadbrūhi vadatāṁ vara.
yadakṣayaṁ mahārghaṁ ca tadbrūhi vadatāṁ vara.
50.
bhagavan kena dānena svargataḥ sukham edhate
yat akṣayam mahārgham ca tat brūhi vadatām vara
yat akṣayam mahārgham ca tat brūhi vadatām vara
50.
O Lord, O best among speakers, by what kind of donation does happiness in heaven increase? Tell me about that which is imperishable and highly valuable.
इत्युक्तः स सुरेन्द्रेण ततो देवपुरोहितः ।
बृहस्पतिर्महातेजाः प्रत्युवाच शतक्रतुम् ॥५१॥
बृहस्पतिर्महातेजाः प्रत्युवाच शतक्रतुम् ॥५१॥
51. ityuktaḥ sa surendreṇa tato devapurohitaḥ ,
bṛhaspatirmahātejāḥ pratyuvāca śatakratum.
bṛhaspatirmahātejāḥ pratyuvāca śatakratum.
51.
iti uktaḥ saḥ surendreṇa tataḥ devapurohitaḥ
bṛhaspatiḥ mahātejāḥ prati uvāca śatakratum
bṛhaspatiḥ mahātejāḥ prati uvāca śatakratum
51.
Addressed thus by the lord of gods (Indra), thereupon Bṛhaspati, the greatly resplendent priest of the gods, replied to Śatakratu (Indra).
सुवर्णदानं गोदानं भूमिदानं च वृत्रहन् ।
दददेतान्महाप्राज्ञः सर्वपापैः प्रमुच्यते ॥५२॥
दददेतान्महाप्राज्ञः सर्वपापैः प्रमुच्यते ॥५२॥
52. suvarṇadānaṁ godānaṁ bhūmidānaṁ ca vṛtrahan ,
dadadetānmahāprājñaḥ sarvapāpaiḥ pramucyate.
dadadetānmahāprājñaḥ sarvapāpaiḥ pramucyate.
52.
suvarṇadānam godānam bhūmidānam ca vṛtrahan
dadat etān mahāprājñaḥ sarvapāpaiḥ pramucyate
dadat etān mahāprājñaḥ sarvapāpaiḥ pramucyate
52.
O slayer of Vṛtra (Indra), the very wise person who gives these donations of gold, cows, and land is liberated (mokṣa) from all sins.
न भूमिदानाद्देवेन्द्र परं किंचिदिति प्रभो ।
विशिष्टमिति मन्यामि यथा प्राहुर्मनीषिणः ॥५३॥
विशिष्टमिति मन्यामि यथा प्राहुर्मनीषिणः ॥५३॥
53. na bhūmidānāddevendra paraṁ kiṁciditi prabho ,
viśiṣṭamiti manyāmi yathā prāhurmanīṣiṇaḥ.
viśiṣṭamiti manyāmi yathā prāhurmanīṣiṇaḥ.
53.
na bhūmidānāt devendra param kiñcit iti prabho
viśiṣṭam iti manyāmi yathā prāhuḥ manīṣiṇaḥ
viśiṣṭam iti manyāmi yathā prāhuḥ manīṣiṇaḥ
53.
O Lord (prabhu), O Lord of gods (devendra), there is nothing superior to the gift of land – thus I consider it especially significant, just as the wise ones declare.
ये शूरा निहता युद्धे स्वर्याता दानगृद्धिनः ।
सर्वे ते विबुधश्रेष्ठ नातिक्रामन्ति भूमिदम् ॥५४॥
सर्वे ते विबुधश्रेष्ठ नातिक्रामन्ति भूमिदम् ॥५४॥
54. ye śūrā nihatā yuddhe svaryātā dānagṛddhinaḥ ,
sarve te vibudhaśreṣṭha nātikrāmanti bhūmidam.
sarve te vibudhaśreṣṭha nātikrāmanti bhūmidam.
54.
ye śūrāḥ nihatāḥ yuddhe svaryātāḥ dānagṛddhinaḥ
sarve te vibudhaśreṣṭha na atikrāmanti bhūmidam
sarve te vibudhaśreṣṭha na atikrāmanti bhūmidam
54.
vibudhaśreṣṭha ye śūrāḥ yuddhe nihatāḥ svaryātāḥ
dānagṛddhinaḥ te sarve bhūmidam na atikrāmanti
dānagṛddhinaḥ te sarve bhūmidam na atikrāmanti
54.
O best among the wise, those heroes who are killed in battle, ascended to heaven, and are desirous of rewards - all of them do not surpass the giver of land.
भर्तुर्निःश्रेयसे युक्तास्त्यक्तात्मानो रणे हताः ।
ब्रह्मलोकगताः शूरा नातिक्रामन्ति भूमिदम् ॥५५॥
ब्रह्मलोकगताः शूरा नातिक्रामन्ति भूमिदम् ॥५५॥
55. bharturniḥśreyase yuktāstyaktātmāno raṇe hatāḥ ,
brahmalokagatāḥ śūrā nātikrāmanti bhūmidam.
brahmalokagatāḥ śūrā nātikrāmanti bhūmidam.
55.
bhartuḥ niḥśreyase yuktāḥ tyaktātmānaḥ raṇe hatāḥ
brahmalokagatāḥ śūrāḥ na atikrāmanti bhūmidam
brahmalokagatāḥ śūrāḥ na atikrāmanti bhūmidam
55.
śūrāḥ bhartuḥ niḥśreyase yuktāḥ tyaktātmānaḥ raṇe
hatāḥ brahmalokagatāḥ bhūmidam na atikrāmanti
hatāḥ brahmalokagatāḥ bhūmidam na atikrāmanti
55.
Those heroes who, engaged for the supreme welfare of their lord, have abandoned their lives and been killed in battle, and have attained the world of (brahman) - they do not surpass the giver of land.
पञ्च पूर्वादिपुरुषाः षट्च ये वसुधां गताः ।
एकादश ददद्भूमिं परित्रातीह मानवः ॥५६॥
एकादश ददद्भूमिं परित्रातीह मानवः ॥५६॥
56. pañca pūrvādipuruṣāḥ ṣaṭca ye vasudhāṁ gatāḥ ,
ekādaśa dadadbhūmiṁ paritrātīha mānavaḥ.
ekādaśa dadadbhūmiṁ paritrātīha mānavaḥ.
56.
pañca pūrvādipuruṣāḥ ṣaṭ ca ye vasudhām gatāḥ
ekādaśa dadat bhūmim paritrāti iha mānavaḥ
ekādaśa dadat bhūmim paritrāti iha mānavaḥ
56.
iha bhūmim dadat mānavaḥ pañca pūrvādipuruṣāḥ
ca ye ṣaṭ vasudhām gatāḥ ekādaśa paritrāti
ca ye ṣaṭ vasudhām gatāḥ ekādaśa paritrāti
56.
A person giving land here completely protects eleven individuals: five ancestors and six others who have passed away.
रत्नोपकीर्णां वसुधां यो ददाति पुरंदर ।
स मुक्तः सर्वकलुषैः स्वर्गलोके महीयते ॥५७॥
स मुक्तः सर्वकलुषैः स्वर्गलोके महीयते ॥५७॥
57. ratnopakīrṇāṁ vasudhāṁ yo dadāti puraṁdara ,
sa muktaḥ sarvakaluṣaiḥ svargaloke mahīyate.
sa muktaḥ sarvakaluṣaiḥ svargaloke mahīyate.
57.
ratnopakīrṇām vasudhām yaḥ dadāti purandara
saḥ muktaḥ sarvakalūṣaiḥ svargaloke mahīyate
saḥ muktaḥ sarvakalūṣaiḥ svargaloke mahīyate
57.
purandara yaḥ ratnopakīrṇām vasudhām dadāti
saḥ sarvakalūṣaiḥ muktaḥ svargaloke mahīyate
saḥ sarvakalūṣaiḥ muktaḥ svargaloke mahīyate
57.
O Purandara (Indra), whoever gives land adorned with jewels, that person is freed from all impurities and is glorified in the heavenly world.
महीं स्फीतां ददद्राजा सर्वकामगुणान्विताम् ।
राजाधिराजो भवति तद्धि दानमनुत्तमम् ॥५८॥
राजाधिराजो भवति तद्धि दानमनुत्तमम् ॥५८॥
58. mahīṁ sphītāṁ dadadrājā sarvakāmaguṇānvitām ,
rājādhirājo bhavati taddhi dānamanuttamam.
rājādhirājo bhavati taddhi dānamanuttamam.
58.
mahīm sphītām dadat rājā sarvakāmaguṇānvitām
rājādhirājaḥ bhavati tat hi dānam anuttamam
rājādhirājaḥ bhavati tat hi dānam anuttamam
58.
rājā sphītām sarvakāmaguṇānvitām mahīm dadat
rājādhirājaḥ bhavati hi tat dānam anuttamam
rājādhirājaḥ bhavati hi tat dānam anuttamam
58.
A king who bestows a vast earth, endowed with all desirable qualities, becomes an emperor; for that is indeed an unparalleled gift (dāna).
सर्वकामसमायुक्तां काश्यपीं यः प्रयच्छति ।
सर्वभूतानि मन्यन्ते मां ददातीति वासव ॥५९॥
सर्वभूतानि मन्यन्ते मां ददातीति वासव ॥५९॥
59. sarvakāmasamāyuktāṁ kāśyapīṁ yaḥ prayacchati ,
sarvabhūtāni manyante māṁ dadātīti vāsava.
sarvabhūtāni manyante māṁ dadātīti vāsava.
59.
sarvakāmasamāyuktām kāśyapīm yaḥ prayacchati
sarvabhūtāni manyante mām dadāti iti vāsava
sarvabhūtāni manyante mām dadāti iti vāsava
59.
vāsava yaḥ sarvakāmasamāyuktām kāśyapīm
prayacchati sarvabhūtāni mām dadāti iti manyante
prayacchati sarvabhūtāni mām dadāti iti manyante
59.
O Vāsava, the one who bestows the earth (kāśyapī) that is endowed with all desired objects, all beings consider that he is giving me.
सर्वकामदुघां धेनुं सर्वकामपुरोगमाम् ।
ददाति यः सहस्राक्ष स स्वर्गं याति मानवः ॥६०॥
ददाति यः सहस्राक्ष स स्वर्गं याति मानवः ॥६०॥
60. sarvakāmadughāṁ dhenuṁ sarvakāmapurogamām ,
dadāti yaḥ sahasrākṣa sa svargaṁ yāti mānavaḥ.
dadāti yaḥ sahasrākṣa sa svargaṁ yāti mānavaḥ.
60.
sarvakāmadughām dhenum sarvakāmapurogamām
dadāti yaḥ sahasrākṣa saḥ svargam yāti mānavaḥ
dadāti yaḥ sahasrākṣa saḥ svargam yāti mānavaḥ
60.
sahasrākṣa yaḥ sarvakāmadughām sarvakāmapurogamām
dhenum dadāti saḥ mānavaḥ svargam yāti
dhenum dadāti saḥ mānavaḥ svargam yāti
60.
O Sahasrāksa, the human who gives a wish-fulfilling cow, which grants all desires, that person goes to heaven.
मधुसर्पिःप्रवाहिन्यः पयोदधिवहास्तथा ।
सरितस्तर्पयन्तीह सुरेन्द्र वसुधाप्रदम् ॥६१॥
सरितस्तर्पयन्तीह सुरेन्द्र वसुधाप्रदम् ॥६१॥
61. madhusarpiḥpravāhinyaḥ payodadhivahāstathā ,
saritastarpayantīha surendra vasudhāpradam.
saritastarpayantīha surendra vasudhāpradam.
61.
madhusarpiḥpravāhinyaḥ payodadhivahāḥ tathā
saritaḥ tarpayanti iha surendra vasudhāpradam
saritaḥ tarpayanti iha surendra vasudhāpradam
61.
surendra iha madhusarpiḥpravāhinyaḥ tathā
payodadhivahāḥ saritaḥ vasudhāpradam tarpayanti
payodadhivahāḥ saritaḥ vasudhāpradam tarpayanti
61.
O chief of the deities, here on earth, rivers flowing with honey and ghee, and also with milk and curds, satisfy the giver of land.
भूमिप्रदानान्नृपतिर्मुच्यते राजकिल्बिषात् ।
न हि भूमिप्रदानेन दानमन्यद्विशिष्यते ॥६२॥
न हि भूमिप्रदानेन दानमन्यद्विशिष्यते ॥६२॥
62. bhūmipradānānnṛpatirmucyate rājakilbiṣāt ,
na hi bhūmipradānena dānamanyadviśiṣyate.
na hi bhūmipradānena dānamanyadviśiṣyate.
62.
bhūmipradānāt nṛpatiḥ mucyate rājakilbiṣāt
na hi bhūmipradānena dānam anyat viśiṣyate
na hi bhūmipradānena dānam anyat viśiṣyate
62.
nṛpatiḥ mucyate rājakilbiṣāt bhūmipradānāt
hi na anyat dānam bhūmipradānena viśiṣyate
hi na anyat dānam bhūmipradānena viśiṣyate
62.
A king is freed from royal offenses by donating land. Indeed, no other gift is considered superior to the giving of land.
ददाति यः समुद्रान्तां पृथिवीं शस्त्रनिर्जिताम् ।
तं जनाः कथयन्तीह यावद्धरति गौरियम् ॥६३॥
तं जनाः कथयन्तीह यावद्धरति गौरियम् ॥६३॥
63. dadāti yaḥ samudrāntāṁ pṛthivīṁ śastranirjitām ,
taṁ janāḥ kathayantīha yāvaddharati gauriyam.
taṁ janāḥ kathayantīha yāvaddharati gauriyam.
63.
dadāti yaḥ samudrāntām pṛthivīm śastranirjitām
tam janāḥ kathayanti iha yāvat dharati gauḥ iyam
tam janāḥ kathayanti iha yāvat dharati gauḥ iyam
63.
yaḥ samudrāntām śastranirjitām pṛthivīm dadāti
tam janāḥ iha yāvat iyam gauḥ dharati kathayanti
tam janāḥ iha yāvat iyam gauḥ dharati kathayanti
63.
The person who donates an entire land, extending to the ocean and conquered by weapons, such a person is spoken of by people in this world as long as this earth (gauḥ) endures.
पुण्यामृद्धरसां भूमिं यो ददाति पुरंदर ।
न तस्य लोकाः क्षीयन्ते भूमिदानगुणार्जिताः ॥६४॥
न तस्य लोकाः क्षीयन्ते भूमिदानगुणार्जिताः ॥६४॥
64. puṇyāmṛddharasāṁ bhūmiṁ yo dadāti puraṁdara ,
na tasya lokāḥ kṣīyante bhūmidānaguṇārjitāḥ.
na tasya lokāḥ kṣīyante bhūmidānaguṇārjitāḥ.
64.
puṇyām ṛddharasām bhūmim yaḥ dadāti purandara
na tasya lokāḥ kṣīyante bhūmidānaguṇārjitāḥ
na tasya lokāḥ kṣīyante bhūmidānaguṇārjitāḥ
64.
purandara yaḥ puṇyām ṛddharasām bhūmim dadāti
tasya bhūmidānaguṇārjitāḥ lokāḥ na kṣīyante
tasya bhūmidānaguṇārjitāḥ lokāḥ na kṣīyante
64.
O Purandara (Indra), for the one who donates fertile land, rich in blessings and resources, the realms (lokāḥ) he has attained through the merit of land donation do not perish.
सर्वथा पार्थिवेनेह सततं भूतिमिच्छता ।
भूर्देया विधिवच्छक्र पात्रे सुखमभीप्सता ॥६५॥
भूर्देया विधिवच्छक्र पात्रे सुखमभीप्सता ॥६५॥
65. sarvathā pārthiveneha satataṁ bhūtimicchatā ,
bhūrdeyā vidhivacchakra pātre sukhamabhīpsatā.
bhūrdeyā vidhivacchakra pātre sukhamabhīpsatā.
65.
sarvathā pārthivena iha satatam bhūtim icchatā
bhūḥ deyā vidhivat śakra pātre sukham abhīpsatā
bhūḥ deyā vidhivat śakra pātre sukham abhīpsatā
65.
śakra iha sarvathā satatam bhūtim icchatā pārthivena
sukham abhīpsatā pātre bhūḥ vidhivat deyā
sukham abhīpsatā pātre bhūḥ vidhivat deyā
65.
O Shakra (Indra), a king in this world, who constantly desires prosperity, should by all means donate land properly to a worthy recipient, desiring happiness.
अपि कृत्वा नरः पापं भूमिं दत्त्वा द्विजातये ।
समुत्सृजति तत्पापं जीर्णां त्वचमिवोरगः ॥६६॥
समुत्सृजति तत्पापं जीर्णां त्वचमिवोरगः ॥६६॥
66. api kṛtvā naraḥ pāpaṁ bhūmiṁ dattvā dvijātaye ,
samutsṛjati tatpāpaṁ jīrṇāṁ tvacamivoragaḥ.
samutsṛjati tatpāpaṁ jīrṇāṁ tvacamivoragaḥ.
66.
api kṛtvā naraḥ pāpam bhūmim dattvā dvijātaye
samutsṛjati tat pāpam jīrṇām tvacam iva uragaḥ
samutsṛjati tat pāpam jīrṇām tvacam iva uragaḥ
66.
api naraḥ pāpam kṛtvā dvijātaye bhūmim dattvā
uragaḥ jīrṇām tvacam iva tat pāpam samutsṛjati
uragaḥ jīrṇām tvacam iva tat pāpam samutsṛjati
66.
Even having committed a sin (pāpam), a man, by giving land to a brahmin (dvijātaye), sheds that sin just as a snake sheds its worn-out skin.
सागरान्सरितः शैलान्काननानि च सर्वशः ।
सर्वमेतन्नरः शक्र ददाति वसुधां ददत् ॥६७॥
सर्वमेतन्नरः शक्र ददाति वसुधां ददत् ॥६७॥
67. sāgarānsaritaḥ śailānkānanāni ca sarvaśaḥ ,
sarvametannaraḥ śakra dadāti vasudhāṁ dadat.
sarvametannaraḥ śakra dadāti vasudhāṁ dadat.
67.
sāgarān saritaḥ śailān kānanāni ca sarvaśaḥ
sarvam etad naraḥ śakra dadāti vasudhām dadat
sarvam etad naraḥ śakra dadāti vasudhām dadat
67.
śakra vasudhām dadat naraḥ sāgarān saritaḥ
śailān ca sarvaśaḥ kānanāni sarvam etad dadāti
śailān ca sarvaśaḥ kānanāni sarvam etad dadāti
67.
O Śakra! A man who gives land (vasudhā) bestows all of these: oceans, rivers, mountains, and all kinds of forests.
तडागान्युदपानानि स्रोतांसि च सरांसि च ।
स्नेहान्सर्वरसांश्चैव ददाति वसुधां ददत् ॥६८॥
स्नेहान्सर्वरसांश्चैव ददाति वसुधां ददत् ॥६८॥
68. taḍāgānyudapānāni srotāṁsi ca sarāṁsi ca ,
snehānsarvarasāṁścaiva dadāti vasudhāṁ dadat.
snehānsarvarasāṁścaiva dadāti vasudhāṁ dadat.
68.
taḍāgāni udapānāni srotāmsi ca sarāmsi ca
snehān sarvarasān ca eva dadāti vasudhām dadat
snehān sarvarasān ca eva dadāti vasudhām dadat
68.
vasudhām dadat naraḥ taḍāgāni udapānāni srotāmsi
ca sarāmsi ca snehān sarvarasān ca eva dadāti
ca sarāmsi ca snehān sarvarasān ca eva dadāti
68.
A man who gives land (vasudhā) bestows ponds, wells, springs, and lakes, along with all affections and all flavors.
ओषधीः क्षीरसंपन्ना नगान्पुष्पफलान्वितान् ।
काननोपलशैलांश्च ददाति वसुधां ददत् ॥६९॥
काननोपलशैलांश्च ददाति वसुधां ददत् ॥६९॥
69. oṣadhīḥ kṣīrasaṁpannā nagānpuṣpaphalānvitān ,
kānanopalaśailāṁśca dadāti vasudhāṁ dadat.
kānanopalaśailāṁśca dadāti vasudhāṁ dadat.
69.
oṣadhīḥ kṣīrasampannāḥ nagān puṣpaphalānvitān
kānanopalaśailān ca dadāti vasudhām dadat
kānanopalaśailān ca dadāti vasudhām dadat
69.
vasudhām dadat naraḥ kṣīrasampannāḥ oṣadhīḥ
puṣpaphalānvitān nagān ca kānanopalaśailān dadāti
puṣpaphalānvitān nagān ca kānanopalaśailān dadāti
69.
A man who gives land (vasudhā) also bestows plants abundant in milky sap, trees bearing flowers and fruits, and forests along with rocks and mountains.
अग्निष्टोमप्रभृतिभिरिष्ट्वा च स्वाप्तदक्षिणैः ।
न तत्फलमवाप्नोति भूमिदानाद्यदश्नुते ॥७०॥
न तत्फलमवाप्नोति भूमिदानाद्यदश्नुते ॥७०॥
70. agniṣṭomaprabhṛtibhiriṣṭvā ca svāptadakṣiṇaiḥ ,
na tatphalamavāpnoti bhūmidānādyadaśnute.
na tatphalamavāpnoti bhūmidānādyadaśnute.
70.
agniṣṭomaprabhṛtibhiḥ iṣṭvā ca svāptadakṣiṇaiḥ
na tat phalam avāpnoti bhūmidānāt yat aśnute
na tat phalam avāpnoti bhūmidānāt yat aśnute
70.
yat bhūmidānāt aśnute phalam agniṣṭomaprabhṛtibhiḥ
svāptadakṣiṇaiḥ ca iṣṭvā na avāpnoti
svāptadakṣiṇaiḥ ca iṣṭvā na avāpnoti
70.
One does not attain the same merit (phalam) that one receives from donating land, even after performing Agniṣṭoma and other Vedic rituals (yajña)s with properly offered ritual fees.
दाता दशानुगृह्णाति दश हन्ति तथा क्षिपन् ।
पूर्वदत्तां हरन्भूमिं नरकायोपगच्छति ॥७१॥
पूर्वदत्तां हरन्भूमिं नरकायोपगच्छति ॥७१॥
71. dātā daśānugṛhṇāti daśa hanti tathā kṣipan ,
pūrvadattāṁ haranbhūmiṁ narakāyopagacchati.
pūrvadattāṁ haranbhūmiṁ narakāyopagacchati.
71.
dātā daśa anugṛhṇāti daśa hanti tathā kṣipan
pūrvadattām haran bhūmim narākāya upagacchati
pūrvadattām haran bhūmim narākāya upagacchati
71.
dātā daśa anugṛhṇāti kṣipan tathā daśa hanti
pūrvadattām bhūmim haran narākāya upagacchati
pūrvadattām bhūmim haran narākāya upagacchati
71.
The giver (of land) benefits ten generations, and one who condemns (such a donation) similarly harms ten generations. He who reclaims land previously donated goes to hell (naraka).
न ददाति प्रतिश्रुत्य दत्त्वा वा हरते तु यः ।
स बद्धो वारुणैः पाशैस्तप्यते मृत्युशासनात् ॥७२॥
स बद्धो वारुणैः पाशैस्तप्यते मृत्युशासनात् ॥७२॥
72. na dadāti pratiśrutya dattvā vā harate tu yaḥ ,
sa baddho vāruṇaiḥ pāśaistapyate mṛtyuśāsanāt.
sa baddho vāruṇaiḥ pāśaistapyate mṛtyuśāsanāt.
72.
na dadāti pratiśrutya dattvā vā harate tu yaḥ
saḥ baddhaḥ vāruṇaiḥ pāśaiḥ tapyate mṛtyuśāsanāt
saḥ baddhaḥ vāruṇaiḥ pāśaiḥ tapyate mṛtyuśāsanāt
72.
yaḥ pratiśrutya na dadāti vā dattvā harate tu
saḥ vāruṇaiḥ pāśaiḥ baddhaḥ mṛtyuśāsanāt tapyate
saḥ vāruṇaiḥ pāśaiḥ baddhaḥ mṛtyuśāsanāt tapyate
72.
That person who, after promising, does not give, or having given, reclaims it, he is bound by Varuṇa's fetters and suffers by the command of Death.
आहिताग्निं सदायज्ञं कृशभृत्यं प्रियातिथिम् ।
ये भरन्ति द्विजश्रेष्ठं नोपसर्पन्ति ते यमम् ॥७३॥
ये भरन्ति द्विजश्रेष्ठं नोपसर्पन्ति ते यमम् ॥७३॥
73. āhitāgniṁ sadāyajñaṁ kṛśabhṛtyaṁ priyātithim ,
ye bharanti dvijaśreṣṭhaṁ nopasarpanti te yamam.
ye bharanti dvijaśreṣṭhaṁ nopasarpanti te yamam.
73.
āhitāgnim sadāyajñam kṛśabhṛtyam priyātithim ye
bharanti dvijaśreṣṭham na upasaranti te yamam
bharanti dvijaśreṣṭham na upasaranti te yamam
73.
ye āhitāgnim sadāyajñam kṛśabhṛtyam priyātithim
dvijaśreṣṭham bharanti te yamam na upasaranti
dvijaśreṣṭham bharanti te yamam na upasaranti
73.
Those who support an excellent Brahmin (dvijaśreṣṭha) who maintains the sacred fires (āhitāgni), always performs Vedic rituals (yajña), has humble servants, and is fond of guests - they do not approach Yama (the god of death).
ब्राह्मणेष्वृणभूतं स्यात्पार्थिवस्य पुरंदर ।
इतरेषां तु वर्णानां तारयेत्कृशदुर्बलान् ॥७४॥
इतरेषां तु वर्णानां तारयेत्कृशदुर्बलान् ॥७४॥
74. brāhmaṇeṣvṛṇabhūtaṁ syātpārthivasya puraṁdara ,
itareṣāṁ tu varṇānāṁ tārayetkṛśadurbalān.
itareṣāṁ tu varṇānāṁ tārayetkṛśadurbalān.
74.
brāhmaṇeṣu ṛṇabhūtam syāt pārthivasya purandara
itareṣām tu varṇānām tārayet kṛśadurbalān
itareṣām tu varṇānām tārayet kṛśadurbalān
74.
purandara pārthivasya brāhmaṇeṣu ṛṇabhūtam
syāt tu itareṣām varṇānām kṛśadurbalān tārayet
syāt tu itareṣām varṇānām kṛśadurbalān tārayet
74.
O Purandara, a king should consider it a debt to the brahmins. As for the other social classes (varṇas), he should protect those who are weak and vulnerable.
नाच्छिन्द्यात्स्पर्शितां भूमिं परेण त्रिदशाधिप ।
ब्राह्मणाय सुरश्रेष्ठ कृशभृत्याय कश्चन ॥७५॥
ब्राह्मणाय सुरश्रेष्ठ कृशभृत्याय कश्चन ॥७५॥
75. nācchindyātsparśitāṁ bhūmiṁ pareṇa tridaśādhipa ,
brāhmaṇāya suraśreṣṭha kṛśabhṛtyāya kaścana.
brāhmaṇāya suraśreṣṭha kṛśabhṛtyāya kaścana.
75.
na ācchindyāt sparśitām bhūmim pareṇa tridaśādhipa
brāhmaṇāya suraśreṣṭha kṛśabhṛtyāya kaścana
brāhmaṇāya suraśreṣṭha kṛśabhṛtyāya kaścana
75.
tridaśādhipa suraśreṣṭha kaścana pareṇa sparśitām
bhūmim brāhmaṇāya kṛśabhṛtyāya na ācchindyāt
bhūmim brāhmaṇāya kṛśabhṛtyāya na ācchindyāt
75.
O Lord of the Thirty (devas), O Best among Gods, no one should ever seize land that has been previously assigned by another, even if it is for a brahmin (brāhmaṇa) who is a poor servant.
अथाश्रु पतितं तेषां दीनानामवसीदताम् ।
ब्राह्मणानां हृते क्षेत्रे हन्यात्त्रिपुरुषं कुलम् ॥७६॥
ब्राह्मणानां हृते क्षेत्रे हन्यात्त्रिपुरुषं कुलम् ॥७६॥
76. athāśru patitaṁ teṣāṁ dīnānāmavasīdatām ,
brāhmaṇānāṁ hṛte kṣetre hanyāttripuruṣaṁ kulam.
brāhmaṇānāṁ hṛte kṣetre hanyāttripuruṣaṁ kulam.
76.
atha aśru patitam teṣām dīnānām avasīdatām
brāhmaṇānām hṛte kṣetre hanyāt tripuruṣam kulam
brāhmaṇānām hṛte kṣetre hanyāt tripuruṣam kulam
76.
atha teṣām dīnānām avasīdatām brāhmaṇānām kṣetre
hṛte patitam aśru tripuruṣam kulam hanyāt
hṛte patitam aśru tripuruṣam kulam hanyāt
76.
Now, if their land is seized, the tears that fall from those distressed and sorrowful brahmins (brāhmaṇas) would destroy the family responsible for three generations.
भूमिपालं च्युतं राष्ट्राद्यस्तु संस्थापयेत्पुनः ।
तस्य वासः सहस्राक्ष नाकपृष्ठे महीयते ॥७७॥
तस्य वासः सहस्राक्ष नाकपृष्ठे महीयते ॥७७॥
77. bhūmipālaṁ cyutaṁ rāṣṭrādyastu saṁsthāpayetpunaḥ ,
tasya vāsaḥ sahasrākṣa nākapṛṣṭhe mahīyate.
tasya vāsaḥ sahasrākṣa nākapṛṣṭhe mahīyate.
77.
bhūmipālam cyutam rāṣṭrāt yaḥ tu saṃsthāpayet
punaḥ tasya vāsaḥ sahasrākṣa nākapṛṣṭhe mahīyate
punaḥ tasya vāsaḥ sahasrākṣa nākapṛṣṭhe mahīyate
77.
sahasrākṣa yaḥ tu rāṣṭrāt cyutam bhūmipālam punaḥ
saṃsthāpayet tasya vāsaḥ nākapṛṣṭhe mahīyate
saṃsthāpayet tasya vāsaḥ nākapṛṣṭhe mahīyate
77.
O Thousand-Eyed One, whoever re-establishes a king (bhūmipāla) who has been deposed from his kingdom (rāṣṭra), his dwelling is glorified in the highest heaven (nākapṛṣṭha).
इक्षुभिः संततां भूमिं यवगोधूमसंकुलाम् ।
गोश्ववाहनसंपूर्णां बाहुवीर्यसमार्जिताम् ॥७८॥
गोश्ववाहनसंपूर्णां बाहुवीर्यसमार्जिताम् ॥७८॥
78. ikṣubhiḥ saṁtatāṁ bhūmiṁ yavagodhūmasaṁkulām ,
gośvavāhanasaṁpūrṇāṁ bāhuvīryasamārjitām.
gośvavāhanasaṁpūrṇāṁ bāhuvīryasamārjitām.
78.
ikṣubhiḥ saṃtatām bhūmim yavagodhūmasaṅkulām
gośvavāhanasaṃpūrṇām bāhuvīryasamārjitām
gośvavāhanasaṃpūrṇām bāhuvīryasamārjitām
78.
bhūmim ikṣubhiḥ saṃtatām yavagodhūmasaṅkulām
gośvavāhanasaṃpūrṇām bāhuvīryasamārjitām
gośvavāhanasaṃpūrṇām bāhuvīryasamārjitām
78.
A land, covered with sugarcane, teeming with barley and wheat, abundant with cows, horses, and various vehicles, acquired through the might of one's arms.
निधिगर्भां ददद्भूमिं सर्वरत्नपरिच्छदाम् ।
अक्षयाँल्लभते लोकान्भूमिसत्रं हि तस्य तत् ॥७९॥
अक्षयाँल्लभते लोकान्भूमिसत्रं हि तस्य तत् ॥७९॥
79. nidhigarbhāṁ dadadbhūmiṁ sarvaratnaparicchadām ,
akṣayāँllabhate lokānbhūmisatraṁ hi tasya tat.
akṣayāँllabhate lokānbhūmisatraṁ hi tasya tat.
79.
nidhigarbhām dadat bhūmim sarvaratnaparicchadām
akṣayān labhate lokān bhūmisatram hi tasya tat
akṣayān labhate lokān bhūmisatram hi tasya tat
79.
yaḥ nidhigarbhām sarvaratnaparicchadām bhūmim dadat
saḥ akṣayān lokān labhate tat hi tasya bhūmisatram
saḥ akṣayān lokān labhate tat hi tasya bhūmisatram
79.
One who gives land, which contains hidden treasures and is adorned with all kinds of jewels, obtains imperishable worlds; truly, that is his land-giving (bhūmisatra).
विधूय कलुषं सर्वं विरजाः संमतः सताम् ।
लोके महीयते सद्भिर्यो ददाति वसुंधराम् ॥८०॥
लोके महीयते सद्भिर्यो ददाति वसुंधराम् ॥८०॥
80. vidhūya kaluṣaṁ sarvaṁ virajāḥ saṁmataḥ satām ,
loke mahīyate sadbhiryo dadāti vasuṁdharām.
loke mahīyate sadbhiryo dadāti vasuṁdharām.
80.
vidhūya kaluṣam sarvam virajāḥ saṃmataḥ satām
loke mahīyate sadbhiḥ yaḥ dadāti vasundharām
loke mahīyate sadbhiḥ yaḥ dadāti vasundharām
80.
yaḥ sarvam kaluṣam vidhūya virajāḥ satām saṃmataḥ
vasundharām dadāti saḥ loke sadbhiḥ mahīyate
vasundharām dadāti saḥ loke sadbhiḥ mahīyate
80.
Having shaken off all impurity, becoming pure and esteemed by the virtuous, he who gives the earth (vasundharā) is highly honored in the world by good people.
यथाप्सु पतितः शक्र तैलबिन्दुर्विसर्पति ।
तथा भूमिकृतं दानं सस्ये सस्ये विसर्पति ॥८१॥
तथा भूमिकृतं दानं सस्ये सस्ये विसर्पति ॥८१॥
81. yathāpsu patitaḥ śakra tailabindurvisarpati ,
tathā bhūmikṛtaṁ dānaṁ sasye sasye visarpati.
tathā bhūmikṛtaṁ dānaṁ sasye sasye visarpati.
81.
yathā apsu patitaḥ śakra tailabinduḥ visarpati
tathā bhūmikṛtam dānam sasye sasye visarpati
tathā bhūmikṛtam dānam sasye sasye visarpati
81.
śakra yathā apsu patitaḥ tailabinduḥ visarpati
tathā bhūmikṛtam dānam sasye sasye visarpati
tathā bhūmikṛtam dānam sasye sasye visarpati
81.
Just as, O Śakra, a drop of oil spreads when it falls into water, so too a gift of land (dāna) proliferates with every harvest.
ये रणाग्रे महीपालाः शूराः समितिशोभनाः ।
वध्यन्तेऽभिमुखाः शक्र ब्रह्मलोकं व्रजन्ति ते ॥८२॥
वध्यन्तेऽभिमुखाः शक्र ब्रह्मलोकं व्रजन्ति ते ॥८२॥
82. ye raṇāgre mahīpālāḥ śūrāḥ samitiśobhanāḥ ,
vadhyante'bhimukhāḥ śakra brahmalokaṁ vrajanti te.
vadhyante'bhimukhāḥ śakra brahmalokaṁ vrajanti te.
82.
ye raṇāgre mahīpālāḥ śūrāḥ samitiśobhanāḥ
vadhyante abhimukhāḥ śakra brahmalokam vrajanti te
vadhyante abhimukhāḥ śakra brahmalokam vrajanti te
82.
O Indra, those brave kings, who are glorious in assemblies and fall facing the enemy at the forefront of battle, they go to the world of Brahmā (brahmaloka).
नृत्यगीतपरा नार्यो दिव्यमाल्यविभूषिताः ।
उपतिष्ठन्ति देवेन्द्र सदा भूमिप्रदं दिवि ॥८३॥
उपतिष्ठन्ति देवेन्द्र सदा भूमिप्रदं दिवि ॥८३॥
83. nṛtyagītaparā nāryo divyamālyavibhūṣitāḥ ,
upatiṣṭhanti devendra sadā bhūmipradaṁ divi.
upatiṣṭhanti devendra sadā bhūmipradaṁ divi.
83.
nṛtyagītaparāḥ nāryaḥ divyamālyavibhūṣitāḥ
upatiṣṭhanti devendra sadā bhūmipradam divi
upatiṣṭhanti devendra sadā bhūmipradam divi
83.
O Indra, women devoted to dance and song, adorned with divine garlands, always attend in heaven the one who donates land.
मोदते च सुखं स्वर्गे देवगन्धर्वपूजितः ।
यो ददाति महीं सम्यग्विधिनेह द्विजातये ॥८४॥
यो ददाति महीं सम्यग्विधिनेह द्विजातये ॥८४॥
84. modate ca sukhaṁ svarge devagandharvapūjitaḥ ,
yo dadāti mahīṁ samyagvidhineha dvijātaye.
yo dadāti mahīṁ samyagvidhineha dvijātaye.
84.
modate ca sukham svarge devagandharvapūjitaḥ
yaḥ dadāti mahīm samyak vidhinā iha dvijātaye
yaḥ dadāti mahīm samyak vidhinā iha dvijātaye
84.
And he who, in this world, properly gives land to a Brahmin (dvija) with due rites, rejoices happily in heaven, worshipped by gods and gandharvas.
शतमप्सरसश्चैव दिव्यमाल्यविभूषिताः ।
उपतिष्ठन्ति देवेन्द्र सदा भूमिप्रदं नरम् ॥८५॥
उपतिष्ठन्ति देवेन्द्र सदा भूमिप्रदं नरम् ॥८५॥
85. śatamapsarasaścaiva divyamālyavibhūṣitāḥ ,
upatiṣṭhanti devendra sadā bhūmipradaṁ naram.
upatiṣṭhanti devendra sadā bhūmipradaṁ naram.
85.
śatam apsarasaḥ ca eva divyamālyavibhūṣitāḥ
upatiṣṭhanti devendra sadā bhūmipradam naram
upatiṣṭhanti devendra sadā bhūmipradam naram
85.
O Indra, a hundred apsaras, adorned with divine garlands, always attend that man who donates land.
शङ्खं भद्रासनं छत्रं वराश्वा वरवारणाः ।
भूमिप्रदानात्पुष्पाणि हिरण्यनिचयास्तथा ॥८६॥
भूमिप्रदानात्पुष्पाणि हिरण्यनिचयास्तथा ॥८६॥
86. śaṅkhaṁ bhadrāsanaṁ chatraṁ varāśvā varavāraṇāḥ ,
bhūmipradānātpuṣpāṇi hiraṇyanicayāstathā.
bhūmipradānātpuṣpāṇi hiraṇyanicayāstathā.
86.
śaṅkham bhadrāsanam chatram varāśvāḥ varavāraṇāḥ
bhūmipradānāt puṣpāṇi hiraṇyanicayāḥ tathā
bhūmipradānāt puṣpāṇi hiraṇyanicayāḥ tathā
86.
bhūmipradānāt śaṅkham bhadrāsanam chatram
varāśvāḥ varavāraṇāḥ puṣpāṇi hiraṇyanicayāḥ tathā
varāśvāḥ varavāraṇāḥ puṣpāṇi hiraṇyanicayāḥ tathā
86.
A conch, an auspicious throne, an umbrella, excellent horses, and noble elephants are obtained. Similarly, flowers and heaps of gold result from the donation of land.
आज्ञा सदाप्रतिहता जयशब्दो भवत्यथ ।
भूमिदानस्य पुष्पाणि फलं स्वर्गः पुरंदर ॥८७॥
भूमिदानस्य पुष्पाणि फलं स्वर्गः पुरंदर ॥८७॥
87. ājñā sadāpratihatā jayaśabdo bhavatyatha ,
bhūmidānasya puṣpāṇi phalaṁ svargaḥ puraṁdara.
bhūmidānasya puṣpāṇi phalaṁ svargaḥ puraṁdara.
87.
ājñā sadā apratihatā jayaśabdaḥ bhavati atha
bhūmidānasya puṣpāṇi phalam svargaḥ purandara
bhūmidānasya puṣpāṇi phalam svargaḥ purandara
87.
purandara ājñā sadā apratihatā jayaśabdaḥ atha
bhavati bhūmidānasya puṣpāṇi phalam svargaḥ
bhavati bhūmidānasya puṣpāṇi phalam svargaḥ
87.
Oh Purandara, an unimpeded command and the sound of victory always arise. The fruits of land donation (dāna) are flowers and heaven.
हिरण्यपुष्पाश्चौषध्यः कुशकाञ्चनशाड्वलाः ।
अमृतप्रसवां भूमिं प्राप्नोति पुरुषो ददत् ॥८८॥
अमृतप्रसवां भूमिं प्राप्नोति पुरुषो ददत् ॥८८॥
88. hiraṇyapuṣpāścauṣadhyaḥ kuśakāñcanaśāḍvalāḥ ,
amṛtaprasavāṁ bhūmiṁ prāpnoti puruṣo dadat.
amṛtaprasavāṁ bhūmiṁ prāpnoti puruṣo dadat.
88.
hiraṇyapuṣpāḥ ca oṣadhyaḥ kuśakāñcanaśāḍvalāḥ
amṛtaprasavām bhūmim prāpnoti puruṣaḥ dadat
amṛtaprasavām bhūmim prāpnoti puruṣaḥ dadat
88.
dadat puruṣaḥ hiraṇyapuṣpāḥ ca oṣadhyaḥ
kuśakāñcanaśāḍvalāḥ amṛtaprasavām bhūmim prāpnoti
kuśakāñcanaśāḍvalāḥ amṛtaprasavām bhūmim prāpnoti
88.
The man who donates obtains land yielding golden flowers and herbs, adorned with meadows of kuśa grass and gold, and producing nectar.
नास्ति भूमिसमं दानं नास्ति मातृसमो गुरुः ।
नास्ति सत्यसमो धर्मो नास्ति दानसमो निधिः ॥८९॥
नास्ति सत्यसमो धर्मो नास्ति दानसमो निधिः ॥८९॥
89. nāsti bhūmisamaṁ dānaṁ nāsti mātṛsamo guruḥ ,
nāsti satyasamo dharmo nāsti dānasamo nidhiḥ.
nāsti satyasamo dharmo nāsti dānasamo nidhiḥ.
89.
na asti bhūmisamam dānam na asti mātṛsamaḥ guruḥ na
asti satyasamaḥ dharmaḥ na asti dānasamaḥ nidhiḥ
asti satyasamaḥ dharmaḥ na asti dānasamaḥ nidhiḥ
89.
bhūmisamam dānam na asti mātṛsamaḥ guruḥ na asti
satyasamaḥ dharmaḥ na asti dānasamaḥ nidhiḥ na asti
satyasamaḥ dharmaḥ na asti dānasamaḥ nidhiḥ na asti
89.
There is no donation (dāna) like that of land. There is no teacher (guru) like a mother. There is no natural law (dharma) like truth. There is no treasure like a donation (dāna).
एतदाङ्गिरसाच्छ्रुत्वा वासवो वसुधामिमाम् ।
वसुरत्नसमाकीर्णां ददावाङ्गिरसे तदा ॥९०॥
वसुरत्नसमाकीर्णां ददावाङ्गिरसे तदा ॥९०॥
90. etadāṅgirasācchrutvā vāsavo vasudhāmimām ,
vasuratnasamākīrṇāṁ dadāvāṅgirase tadā.
vasuratnasamākīrṇāṁ dadāvāṅgirase tadā.
90.
etat āṅgirasāt śrutvā vāsavaḥ vasudhām imām
vasuratnasamākīrṇām dadau āṅgirase tadā
vasuratnasamākīrṇām dadau āṅgirase tadā
90.
vāsavaḥ etat āṅgirasāt śrutvā tadā
vasuratnasamākīrṇām imām vasudhām āṅgirase dadau
vasuratnasamākīrṇām imām vasudhām āṅgirase dadau
90.
Having heard this from Angirasa, Indra then gave this earth, which was filled with wealth and jewels, to Angirasa.
य इमं श्रावयेच्छ्राद्धे भूमिदानस्य संस्तवम् ।
न तस्य रक्षसां भागो नासुराणां भवत्युत ॥९१॥
न तस्य रक्षसां भागो नासुराणां भवत्युत ॥९१॥
91. ya imaṁ śrāvayecchrāddhe bhūmidānasya saṁstavam ,
na tasya rakṣasāṁ bhāgo nāsurāṇāṁ bhavatyuta.
na tasya rakṣasāṁ bhāgo nāsurāṇāṁ bhavatyuta.
91.
yaḥ imam śrāvayet śrāddhe bhūmidānasya saṃstavam
na tasya rakṣasām bhāgaḥ na asurāṇām bhavati uta
na tasya rakṣasām bhāgaḥ na asurāṇām bhavati uta
91.
yaḥ śrāddhe bhūmidānasya imam saṃstavam śrāvayet tasya
rakṣasām bhāgaḥ na bhavati uta asurāṇām na bhavati
rakṣasām bhāgaḥ na bhavati uta asurāṇām na bhavati
91.
Whoever recites this eulogy of the gift of land during a ritual for ancestors (śrāddha), no share of it accrues to the Rākṣasas or even the Asuras.
अक्षयं च भवेद्दत्तं पितृभ्यस्तन्न संशयः ।
तस्माच्छ्राद्धेष्विदं विप्रो भुञ्जतः श्रावयेद्द्विजान् ॥९२॥
तस्माच्छ्राद्धेष्विदं विप्रो भुञ्जतः श्रावयेद्द्विजान् ॥९२॥
92. akṣayaṁ ca bhaveddattaṁ pitṛbhyastanna saṁśayaḥ ,
tasmācchrāddheṣvidaṁ vipro bhuñjataḥ śrāvayeddvijān.
tasmācchrāddheṣvidaṁ vipro bhuñjataḥ śrāvayeddvijān.
92.
akṣayam ca bhavet dattam pitṛbhyaḥ tat na saṃśayaḥ
tasmāt śrāddheṣu idam vipraḥ bhuñjataḥ śrāvayet dvijān
tasmāt śrāddheṣu idam vipraḥ bhuñjataḥ śrāvayet dvijān
92.
ca pitṛbhyaḥ dattam akṣayam bhavet tat na saṃśayaḥ
tasmāt vipraḥ śrāddheṣu bhuñjataḥ dvijān idam śrāvayet
tasmāt vipraḥ śrāddheṣu bhuñjataḥ dvijān idam śrāvayet
92.
And what is given to the ancestors (pitṛs) would be imperishable; there is no doubt about that. Therefore, a Brahmin (vipra) should recite this (eulogy) to the twice-born (dvijas) while they are eating at ancestral rituals (śrāddhas).
इत्येतत्सर्वदानानां श्रेष्ठमुक्तं तवानघ ।
मया भरतशार्दूल किं भूयः श्रोतुमिच्छसि ॥९३॥
मया भरतशार्दूल किं भूयः श्रोतुमिच्छसि ॥९३॥
93. ityetatsarvadānānāṁ śreṣṭhamuktaṁ tavānagha ,
mayā bharataśārdūla kiṁ bhūyaḥ śrotumicchasi.
mayā bharataśārdūla kiṁ bhūyaḥ śrotumicchasi.
93.
iti etat sarvadānānām śreṣṭham uktam tava anagha
mayā bharataśārdūla kim bhūyaḥ śrotum icchasi
mayā bharataśārdūla kim bhūyaḥ śrotum icchasi
93.
iti anagha bharataśārdūla mayā tava sarvadānānām
etat śreṣṭham uktam kim bhūyaḥ śrotum icchasi
etat śreṣṭham uktam kim bhūyaḥ śrotum icchasi
93.
Thus, this, the most excellent of all gifts, has been declared by me to you, O sinless one, O tiger among the Bhāratas. What more do you wish to hear?
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61 (current chapter)
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47