महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-22
धृतराष्ट्र उवाच ।
सर्वेषामेव मे ब्रूहि रथचिह्नानि संजय ।
ये द्रोणमभ्यवर्तन्त क्रुद्धा भीमपुरोगमाः ॥१॥
सर्वेषामेव मे ब्रूहि रथचिह्नानि संजय ।
ये द्रोणमभ्यवर्तन्त क्रुद्धा भीमपुरोगमाः ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
sarveṣāmeva me brūhi rathacihnāni saṁjaya ,
ye droṇamabhyavartanta kruddhā bhīmapurogamāḥ.
sarveṣāmeva me brūhi rathacihnāni saṁjaya ,
ye droṇamabhyavartanta kruddhā bhīmapurogamāḥ.
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca | sarveṣām eva me brūhi rathacihnāni
saṃjaya | ye droṇam abhyavartanta kruddhāḥ bhīmapurogamāḥ
saṃjaya | ye droṇam abhyavartanta kruddhāḥ bhīmapurogamāḥ
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca saṃjaya,
ye kruddhāḥ bhīmapurogamāḥ droṇam abhyavartanta,
teṣām sarveṣām eva rathacihnāni me brūhi
ye kruddhāḥ bhīmapurogamāḥ droṇam abhyavartanta,
teṣām sarveṣām eva rathacihnāni me brūhi
1.
Dhṛtarāṣṭra said: O Saṃjaya, tell me the distinguishing marks on the chariots of all those who, enraged and led by Bhīma, advanced against Droṇa.
संजय उवाच ।
ऋश्यवर्णैर्हयैर्दृष्ट्वा व्यायच्छन्तं वृकोदरम् ।
रजताश्वस्ततः शूरः शैनेयः संन्यवर्तत ॥२॥
ऋश्यवर्णैर्हयैर्दृष्ट्वा व्यायच्छन्तं वृकोदरम् ।
रजताश्वस्ततः शूरः शैनेयः संन्यवर्तत ॥२॥
2. saṁjaya uvāca ,
ṛśyavarṇairhayairdṛṣṭvā vyāyacchantaṁ vṛkodaram ,
rajatāśvastataḥ śūraḥ śaineyaḥ saṁnyavartata.
ṛśyavarṇairhayairdṛṣṭvā vyāyacchantaṁ vṛkodaram ,
rajatāśvastataḥ śūraḥ śaineyaḥ saṁnyavartata.
2.
saṃjayaḥ uvāca | ṛśyavarṇaiḥ hayaiḥ dṛṣṭvā vyāyacchantaṃ
vṛkodaram | rajatāśvaḥ tataḥ śūraḥ śaineyaḥ saṃnyavartata
vṛkodaram | rajatāśvaḥ tataḥ śūraḥ śaineyaḥ saṃnyavartata
2.
saṃjayaḥ uvāca ṛśyavarṇaiḥ hayaiḥ vyāyacchantaṃ vṛkodaram dṛṣṭvā,
tataḥ rajatāśvaḥ śūraḥ śaineyaḥ saṃnyavartata
tataḥ rajatāśvaḥ śūraḥ śaineyaḥ saṃnyavartata
2.
Saṃjaya said: Seeing Vṛkodara (Bhīma) fighting with horses the color of white antelopes, the valiant Śaineya (Sātyaki), whose horses were silver-colored, then turned back.
दर्शनीयास्तु काम्बोजाः शुकपत्रपरिच्छदाः ।
वहन्तो नकुलं शीघ्रं तावकानभिदुद्रुवुः ॥३॥
वहन्तो नकुलं शीघ्रं तावकानभिदुद्रुवुः ॥३॥
3. darśanīyāstu kāmbojāḥ śukapatraparicchadāḥ ,
vahanto nakulaṁ śīghraṁ tāvakānabhidudruvuḥ.
vahanto nakulaṁ śīghraṁ tāvakānabhidudruvuḥ.
3.
darśanīyāḥ tu kāmbjāḥ śukapatraparicchadāḥ |
vahantaḥ nakulam śīghram tāvakān abhidudruvuḥ
vahantaḥ nakulam śīghram tāvakān abhidudruvuḥ
3.
tu darśanīyāḥ śukapatraparicchadāḥ kāmbjāḥ nakulam vahantaḥ,
śīghram tāvakān abhidudruvuḥ
śīghram tāvakān abhidudruvuḥ
3.
And the attractive Kāmbojas, adorned with parrot-feathered garments, carrying Nakula swiftly rushed towards your forces.
कृष्णास्तु मेघसंकाशाः सहदेवमुदायुधम् ।
भीमवेगा नरव्याघ्रमवहन्वातरंहसः ॥४॥
भीमवेगा नरव्याघ्रमवहन्वातरंहसः ॥४॥
4. kṛṣṇāstu meghasaṁkāśāḥ sahadevamudāyudham ,
bhīmavegā naravyāghramavahanvātaraṁhasaḥ.
bhīmavegā naravyāghramavahanvātaraṁhasaḥ.
4.
kṛṣṇāḥ tu meghasaṃkāśāḥ sahadevam udāyudham
| bhīmavegāḥ naravyāghram avahan vātaraṃhasaḥ
| bhīmavegāḥ naravyāghram avahan vātaraṃhasaḥ
4.
tu kṛṣṇāḥ meghasaṃkāśāḥ bhīmavegāḥ vātaraṃhasaḥ
(hayāḥ) udāyudham naravyāghram sahadevam avahan
(hayāḥ) udāyudham naravyāghram sahadevam avahan
4.
And dark, cloud-like, terribly fast, and wind-swift horses carried Sahadeva, the tiger among men, who had uplifted his weapons.
हेमोत्तमप्रतिच्छन्नैर्हयैर्वातसमैर्जवे ।
अभ्यवर्तन्त सैन्यानि सर्वाण्येव युधिष्ठिरम् ॥५॥
अभ्यवर्तन्त सैन्यानि सर्वाण्येव युधिष्ठिरम् ॥५॥
5. hemottamapraticchannairhayairvātasamairjave ,
abhyavartanta sainyāni sarvāṇyeva yudhiṣṭhiram.
abhyavartanta sainyāni sarvāṇyeva yudhiṣṭhiram.
5.
hemottamapraticchannaiḥ hayaiḥ vātasamaiḥ jave
abhi avartanta sainyāni sarvāṇi eva yudhiṣṭhiram
abhi avartanta sainyāni sarvāṇi eva yudhiṣṭhiram
5.
sarvāṇi eva sainyāni hemottamapraticchannaiḥ
vātasamaiḥ hayaiḥ jave yudhiṣṭhiram abhi avartanta
vātasamaiḥ hayaiḥ jave yudhiṣṭhiram abhi avartanta
5.
All the armies, with horses adorned with the finest gold coverings and swift as the wind, certainly advanced towards Yudhiṣṭhira with great speed.
राज्ञस्त्वनन्तरं राजा पाञ्चाल्यो द्रुपदोऽभवत् ।
जातरूपमयच्छत्रः सर्वैः स्वैरभिरक्षितः ॥६॥
जातरूपमयच्छत्रः सर्वैः स्वैरभिरक्षितः ॥६॥
6. rājñastvanantaraṁ rājā pāñcālyo drupado'bhavat ,
jātarūpamayacchatraḥ sarvaiḥ svairabhirakṣitaḥ.
jātarūpamayacchatraḥ sarvaiḥ svairabhirakṣitaḥ.
6.
rājñaḥ tu anantaram rājā pāñcālyaḥ drupadaḥ abhavat
jātarūpamayacchattraḥ sarvaiḥ svaiḥ abhirakṣitaḥ
jātarūpamayacchattraḥ sarvaiḥ svaiḥ abhirakṣitaḥ
6.
tu anantaram rājñaḥ pāñcālyaḥ rājā drupadaḥ abhavat;
(saḥ) jātarūpamayacchattraḥ sarvaiḥ svaiḥ abhirakṣitaḥ
(saḥ) jātarūpamayacchattraḥ sarvaiḥ svaiḥ abhirakṣitaḥ
6.
Next, King Drupada, the ruler of Pañcāla, came forth. He was distinguished by a golden umbrella and was well-protected by all his own men.
ललामैर्हरिभिर्युक्तैः सर्वशब्दक्षमैर्युधि ।
राज्ञां मध्ये महेष्वासः शान्तभीरभ्यवर्तत ॥७॥
राज्ञां मध्ये महेष्वासः शान्तभीरभ्यवर्तत ॥७॥
7. lalāmairharibhiryuktaiḥ sarvaśabdakṣamairyudhi ,
rājñāṁ madhye maheṣvāsaḥ śāntabhīrabhyavartata.
rājñāṁ madhye maheṣvāsaḥ śāntabhīrabhyavartata.
7.
lalamaiḥ haribhiḥ yuktaiḥ sarvaśabdakṣamaiḥ yudhi
rājñām madhye maheṣvāsaḥ śāntabhīḥ abhi avartata
rājñām madhye maheṣvāsaḥ śāntabhīḥ abhi avartata
7.
yudhi rājñām madhye maheṣvāsaḥ śāntabhīḥ lalamaiḥ
haribhiḥ yuktaiḥ sarvaśabdakṣamaiḥ abhi avartata
haribhiḥ yuktaiḥ sarvaśabdakṣamaiḥ abhi avartata
7.
In the midst of the kings, the great archer, who was fearless, advanced into battle with his tawny horses, which were adorned with frontlets and capable of responding to all commands.
तं विराटोऽन्वयात्पश्चात्सह शूरैर्महारथैः ।
केकयाश्च शिखण्डी च धृष्टकेतुस्तथैव च ।
स्वैः स्वैः सैन्यैः परिवृता मत्स्यराजानमन्वयुः ॥८॥
केकयाश्च शिखण्डी च धृष्टकेतुस्तथैव च ।
स्वैः स्वैः सैन्यैः परिवृता मत्स्यराजानमन्वयुः ॥८॥
8. taṁ virāṭo'nvayātpaścātsaha śūrairmahārathaiḥ ,
kekayāśca śikhaṇḍī ca dhṛṣṭaketustathaiva ca ,
svaiḥ svaiḥ sainyaiḥ parivṛtā matsyarājānamanvayuḥ.
kekayāśca śikhaṇḍī ca dhṛṣṭaketustathaiva ca ,
svaiḥ svaiḥ sainyaiḥ parivṛtā matsyarājānamanvayuḥ.
8.
tam virāṭaḥ anu ayāt paścāt saha śūraiḥ
mahārathaiḥ kekayāḥ ca śikhaṇḍī ca
dhṛṣṭaketuḥ tathā eva ca svaiḥ svaiḥ
sainyaiḥ parivṛtāḥ matsyarājānam anu ayuḥ
mahārathaiḥ kekayāḥ ca śikhaṇḍī ca
dhṛṣṭaketuḥ tathā eva ca svaiḥ svaiḥ
sainyaiḥ parivṛtāḥ matsyarājānam anu ayuḥ
8.
virāṭaḥ paścāt tam śūraiḥ mahārathaiḥ
saha anu ayāt ca tathā eva ca kekayāḥ ca
śikhaṇḍī ca dhṛṣṭaketuḥ svaiḥ svaiḥ
sainyaiḥ parivṛtāḥ matsyarājānam anu ayuḥ
saha anu ayāt ca tathā eva ca kekayāḥ ca
śikhaṇḍī ca dhṛṣṭaketuḥ svaiḥ svaiḥ
sainyaiḥ parivṛtāḥ matsyarājānam anu ayuḥ
8.
Virāṭa then followed him (Drupada), accompanied by heroic great charioteers. And similarly, the Kekayas, Śikhaṇḍī, and Dhṛṣṭaketu, each surrounded by their own armies, followed the king of Matsya (Virāṭa).
ते तु पाटलपुष्पाणां समवर्णा हयोत्तमाः ।
वहमाना व्यराजन्त मत्स्यस्यामित्रघातिनः ॥९॥
वहमाना व्यराजन्त मत्स्यस्यामित्रघातिनः ॥९॥
9. te tu pāṭalapuṣpāṇāṁ samavarṇā hayottamāḥ ,
vahamānā vyarājanta matsyasyāmitraghātinaḥ.
vahamānā vyarājanta matsyasyāmitraghātinaḥ.
9.
te tu pāṭalapuṣpāṇām samavarṇāḥ hayottamāḥ
vahamānāḥ vi arājanta matsyasya amitraghātinaḥ
vahamānāḥ vi arājanta matsyasya amitraghātinaḥ
9.
tu te pāṭalapuṣpāṇām samavarṇāḥ hayottamāḥ
amitraghātinaḥ matsyasya vahamānāḥ vi arājanta
amitraghātinaḥ matsyasya vahamānāḥ vi arājanta
9.
Indeed, those excellent horses, the color of rose blossoms, shone splendidly as they carried (the warriors) of Matsya, the foe-slayer.
हारिद्रसमवर्णास्तु जवना हेममालिनः ।
पुत्रं विराटराजस्य सत्वराः समुदावहन् ॥१०॥
पुत्रं विराटराजस्य सत्वराः समुदावहन् ॥१०॥
10. hāridrasamavarṇāstu javanā hemamālinaḥ ,
putraṁ virāṭarājasya satvarāḥ samudāvahan.
putraṁ virāṭarājasya satvarāḥ samudāvahan.
10.
hāridrasamavarṇāḥ tu javanāḥ hemamālinaḥ
putraṃ virāṭarājasya satvarāḥ sam ud āvahan
putraṃ virāṭarājasya satvarāḥ sam ud āvahan
10.
tu hāridrasamavarṇāḥ hemamālinaḥ javanāḥ
satvarāḥ virāṭarājasya putraṃ sam ud āvahan
satvarāḥ virāṭarājasya putraṃ sam ud āvahan
10.
Indeed, the swift horses, the color of turmeric, adorned with golden garlands, swiftly carried the son of King Virāṭa.
इन्द्रगोपकवर्णैस्तु भ्रातरः पञ्च केकयाः ।
जातरूपसमाभासः सर्वे लोहितकध्वजाः ॥११॥
जातरूपसमाभासः सर्वे लोहितकध्वजाः ॥११॥
11. indragopakavarṇaistu bhrātaraḥ pañca kekayāḥ ,
jātarūpasamābhāsaḥ sarve lohitakadhvajāḥ.
jātarūpasamābhāsaḥ sarve lohitakadhvajāḥ.
11.
indragopakavarṇaiḥ tu bhrātaraḥ pañca kekayāḥ
jātarūpasamābhāsaḥ sarve lohitakadhvajāḥ
jātarūpasamābhāsaḥ sarve lohitakadhvajāḥ
11.
tu pañca kekayāḥ bhrātaraḥ sarve indragopakavarṇaiḥ
jātarūpasamābhāsaḥ lohitakadhvajāḥ
jātarūpasamābhāsaḥ lohitakadhvajāḥ
11.
Indeed, the five Kekaya brothers, all of them, were crimson like indragopa insects, shining like gold, and bore red banners.
ते हेममालिनः शूराः सर्वे युद्धविशारदाः ।
वर्षन्त इव जीमूताः प्रत्यदृश्यन्त दंशिताः ॥१२॥
वर्षन्त इव जीमूताः प्रत्यदृश्यन्त दंशिताः ॥१२॥
12. te hemamālinaḥ śūrāḥ sarve yuddhaviśāradāḥ ,
varṣanta iva jīmūtāḥ pratyadṛśyanta daṁśitāḥ.
varṣanta iva jīmūtāḥ pratyadṛśyanta daṁśitāḥ.
12.
te hemamālinaḥ śūrāḥ sarve yuddhaviśāradāḥ
varṣantaḥ iva jīmūtāḥ prati adṛśyanta daṃśitāḥ
varṣantaḥ iva jīmūtāḥ prati adṛśyanta daṃśitāḥ
12.
te sarve hemamālinaḥ śūrāḥ yuddhaviśāradāḥ
daṃśitāḥ varṣantaḥ jīmūtāḥ iva prati adṛśyanta
daṃśitāḥ varṣantaḥ jīmūtāḥ iva prati adṛśyanta
12.
All of them, those brave warriors, adorned with golden garlands and skilled in battle, appeared armored, like raining clouds.
आमपात्रनिभाकाराः पाञ्चाल्यममितौजसम् ।
दान्तास्ताम्रारुणा युक्ताः शिखण्डिनमुदावहन् ॥१३॥
दान्तास्ताम्रारुणा युक्ताः शिखण्डिनमुदावहन् ॥१३॥
13. āmapātranibhākārāḥ pāñcālyamamitaujasam ,
dāntāstāmrāruṇā yuktāḥ śikhaṇḍinamudāvahan.
dāntāstāmrāruṇā yuktāḥ śikhaṇḍinamudāvahan.
13.
āmapātranibhākārāḥ pāñcālyam amitojasam
dāntāḥ tāmrāruṇāḥ yuktāḥ śikhaṇḍinam udāvahan
dāntāḥ tāmrāruṇāḥ yuktāḥ śikhaṇḍinam udāvahan
13.
dāntāḥ tāmrāruṇāḥ āmapātranibhākārāḥ yuktāḥ
amitojasam pāñcālyam śikhaṇḍinam udāvahan
amitojasam pāñcālyam śikhaṇḍinam udāvahan
13.
Disciplined, reddish-brown horses, whose appearance was like unbaked clay pots, were yoked and carried Śikhaṇḍin, the Pāñcāla prince of immeasurable strength.
तथा द्वादशसाहस्राः पाञ्चालानां महारथाः ।
तेषां तु षट्सहस्राणि ये शिखण्डिनमन्वयुः ॥१४॥
तेषां तु षट्सहस्राणि ये शिखण्डिनमन्वयुः ॥१४॥
14. tathā dvādaśasāhasrāḥ pāñcālānāṁ mahārathāḥ ,
teṣāṁ tu ṣaṭsahasrāṇi ye śikhaṇḍinamanvayuḥ.
teṣāṁ tu ṣaṭsahasrāṇi ye śikhaṇḍinamanvayuḥ.
14.
tathā dvādaśasāhasrāḥ pāñcālānām mahārathāḥ
teṣām tu ṣaṭsāhasrāṇi ye śikhaṇḍinam anvayuḥ
teṣām tu ṣaṭsāhasrāṇi ye śikhaṇḍinam anvayuḥ
14.
tathā dvādaśasāhasrāḥ pāñcālānām mahārathāḥ
teṣām tu ye ṣaṭsāhasrāṇi śikhaṇḍinam anvayuḥ
teṣām tu ye ṣaṭsāhasrāṇi śikhaṇḍinam anvayuḥ
14.
Similarly, twelve thousand great chariot-warriors of the Pāñcālas were present. But of them, six thousand followed Śikhaṇḍin.
पुत्रं तु शिशुपालस्य नरसिंहस्य मारिष ।
आक्रीडन्तो वहन्ति स्म सारङ्गशबला हयाः ॥१५॥
आक्रीडन्तो वहन्ति स्म सारङ्गशबला हयाः ॥१५॥
15. putraṁ tu śiśupālasya narasiṁhasya māriṣa ,
ākrīḍanto vahanti sma sāraṅgaśabalā hayāḥ.
ākrīḍanto vahanti sma sāraṅgaśabalā hayāḥ.
15.
putram tu śiśupālasya narasiṃhasya māriṣa
ākrīḍantaḥ vahanti sma sāraṅgaśabalāḥ hayāḥ
ākrīḍantaḥ vahanti sma sāraṅgaśabalāḥ hayāḥ
15.
māriṣa,
tu sāraṅgaśabalāḥ hayāḥ ākrīḍantaḥ śiśupālasya narasiṃhasya putram vahanti sma
tu sāraṅgaśabalāḥ hayāḥ ākrīḍantaḥ śiśupālasya narasiṃhasya putram vahanti sma
15.
O respected one (māriṣa), dappled horses, frolicking playfully, carried Narasiṃha, the son of Śiśupāla.
धृष्टकेतुश्च चेदीनामृषभोऽतिबलोदितः ।
काम्बोजैः शबलैरश्वैरभ्यवर्तत दुर्जयः ॥१६॥
काम्बोजैः शबलैरश्वैरभ्यवर्तत दुर्जयः ॥१६॥
16. dhṛṣṭaketuśca cedīnāmṛṣabho'tibaloditaḥ ,
kāmbojaiḥ śabalairaśvairabhyavartata durjayaḥ.
kāmbojaiḥ śabalairaśvairabhyavartata durjayaḥ.
16.
dhṛṣṭaketuḥ ca cedīnām ṛṣabhaḥ atibaloditaḥ
kāmbojaiḥ śabalaiḥ aśvaiḥ abhyavartata durjayaḥ
kāmbojaiḥ śabalaiḥ aśvaiḥ abhyavartata durjayaḥ
16.
ca dhṛṣṭaketuḥ cedīnām ṛṣabhaḥ atibaloditaḥ
durjayaḥ kāmbojaiḥ śabalaiḥ aśvaiḥ abhyavartata
durjayaḥ kāmbojaiḥ śabalaiḥ aśvaiḥ abhyavartata
16.
And Dhṛṣṭaketu, the chief of the Cedis, of exceedingly great power and unconquerable, advanced (mounted) on dappled Kamboja horses.
बृहत्क्षत्रं तु कैकेयं सुकुमारं हयोत्तमाः ।
पलालधूमवर्णाभाः सैन्धवाः शीघ्रमावहन् ॥१७॥
पलालधूमवर्णाभाः सैन्धवाः शीघ्रमावहन् ॥१७॥
17. bṛhatkṣatraṁ tu kaikeyaṁ sukumāraṁ hayottamāḥ ,
palāladhūmavarṇābhāḥ saindhavāḥ śīghramāvahan.
palāladhūmavarṇābhāḥ saindhavāḥ śīghramāvahan.
17.
bṛhatkṣatram tu kaikeyam sukumāram hayottamāḥ
palāladhūmavarṇābhāḥ saindhavāḥ śīghram āvahan
palāladhūmavarṇābhāḥ saindhavāḥ śīghram āvahan
17.
tu palāladhūmavarṇābhāḥ hayottamāḥ saindhavāḥ
śīghram sukumāram kaikeyam bṛhatkṣatram āvahan
śīghram sukumāram kaikeyam bṛhatkṣatram āvahan
17.
The excellent Sindhu horses, resembling the color of straw smoke, swiftly carried the exceedingly delicate Kaikeya prince, Bṛhatkṣatra.
मल्लिकाक्षाः पद्मवर्णा बाह्लिजाताः स्वलंकृताः ।
शूरं शिखण्डिनः पुत्रं क्षत्रदेवमुदावहन् ॥१८॥
शूरं शिखण्डिनः पुत्रं क्षत्रदेवमुदावहन् ॥१८॥
18. mallikākṣāḥ padmavarṇā bāhlijātāḥ svalaṁkṛtāḥ ,
śūraṁ śikhaṇḍinaḥ putraṁ kṣatradevamudāvahan.
śūraṁ śikhaṇḍinaḥ putraṁ kṣatradevamudāvahan.
18.
mallikākṣāḥ padmavarṇāḥ bāhlijātāḥ svalaṅkṛtāḥ
śūram śikhaṇḍinaḥ putram kṣatradevam udāvahan
śūram śikhaṇḍinaḥ putram kṣatradevam udāvahan
18.
mallikākṣāḥ padmavarṇāḥ bāhlijātāḥ svalaṅkṛtāḥ
śikhaṇḍinaḥ putram śūram kṣatradevam udāvahan
śikhaṇḍinaḥ putram śūram kṣatradevam udāvahan
18.
With eyes like jasmine flowers and lotus-like complexions, the well-adorned horses, born in Bāhlika, carried the heroic son of Śikhaṇḍin, Kṣatradeva.
युवानमवहन्युद्धे क्रौञ्चवर्णा हयोत्तमाः ।
काश्यस्याभिभुवः पुत्रं सुकुमारं महारथम् ॥१९॥
काश्यस्याभिभुवः पुत्रं सुकुमारं महारथम् ॥१९॥
19. yuvānamavahanyuddhe krauñcavarṇā hayottamāḥ ,
kāśyasyābhibhuvaḥ putraṁ sukumāraṁ mahāratham.
kāśyasyābhibhuvaḥ putraṁ sukumāraṁ mahāratham.
19.
yuvānam avahan yuddhe krauñcavarnāḥ hayottamāḥ
kāśyasya abhibhuvaḥ putram sukumāram mahāratham
kāśyasya abhibhuvaḥ putram sukumāram mahāratham
19.
yuddhe krauñcavarnāḥ hayottamāḥ yuvānam sukumāram
mahāratham kāśyasya abhibhuvaḥ putram avahan
mahāratham kāśyasya abhibhuvaḥ putram avahan
19.
In battle, the excellent horses of crane-bird color carried the youthful, exceedingly delicate, great chariot-warrior prince, the son of Abhibhū of Kāśya.
श्वेतास्तु प्रतिविन्ध्यं तं कृष्णग्रीवा मनोजवाः ।
यन्तुः प्रेष्यकरा राजन्राजपुत्रमुदावहन् ॥२०॥
यन्तुः प्रेष्यकरा राजन्राजपुत्रमुदावहन् ॥२०॥
20. śvetāstu prativindhyaṁ taṁ kṛṣṇagrīvā manojavāḥ ,
yantuḥ preṣyakarā rājanrājaputramudāvahan.
yantuḥ preṣyakarā rājanrājaputramudāvahan.
20.
śvetāḥ tu praticvindhyam tam kṛṣṇagrīvāḥ manojavāḥ
yantuḥ preṣyakārāḥ rājan rājaputram udāvahan
yantuḥ preṣyakārāḥ rājan rājaputram udāvahan
20.
rājan tu śvetāḥ kṛṣṇagrīvāḥ manojavāḥ yantuḥ
preṣyakārāḥ tam praticvindhyam rājaputram udāvahan
preṣyakārāḥ tam praticvindhyam rājaputram udāvahan
20.
O King, indeed, the white horses, black-necked and swift as thought, obedient to the charioteer, carried that prince Prativindhya forth.
सुतसोमं तु यं धौम्यात्पार्थः पुत्रमयाचत ।
माषपुष्पसवर्णास्तमवहन्वाजिनो रणे ॥२१॥
माषपुष्पसवर्णास्तमवहन्वाजिनो रणे ॥२१॥
21. sutasomaṁ tu yaṁ dhaumyātpārthaḥ putramayācata ,
māṣapuṣpasavarṇāstamavahanvājino raṇe.
māṣapuṣpasavarṇāstamavahanvājino raṇe.
21.
sutasomam tu yam dhaumyāt pārthaḥ putram ayācata
māṣapuṣpasavarṇāḥ tam avahan vājinaḥ raṇe
māṣapuṣpasavarṇāḥ tam avahan vājinaḥ raṇe
21.
tu pārthaḥ yam putram dhaumyāt ayācata tam
sutasomam māṣapuṣpasavarṇāḥ vājinaḥ raṇe avahan
sutasomam māṣapuṣpasavarṇāḥ vājinaḥ raṇe avahan
21.
Indeed, the horses, the color of bean blossoms, carried him in battle - the same Sutasoma whom Arjuna (pārtha) had requested as a son from Dhaumya.
सहस्रसोमप्रतिमा बभूवुः पुरे कुरूणामुदयेन्दुनाम्नि ।
तस्मिञ्जातः सोमसंक्रन्दमध्ये यस्मात्तस्मात्सुतसोमोऽभवत्सः ॥२२॥
तस्मिञ्जातः सोमसंक्रन्दमध्ये यस्मात्तस्मात्सुतसोमोऽभवत्सः ॥२२॥
22. sahasrasomapratimā babhūvuḥ; pure kurūṇāmudayendunāmni ,
tasmiñjātaḥ somasaṁkrandamadhye; yasmāttasmātsutasomo'bhavatsaḥ.
tasmiñjātaḥ somasaṁkrandamadhye; yasmāttasmātsutasomo'bhavatsaḥ.
22.
sahasrasomapratimāḥ babhūvuḥ pure
kurūṇām udayendunāmni tasmin
jātaḥ somasaṃkrandamadhye yasmāt
tasmāt sutasomaḥ abhavat saḥ
kurūṇām udayendunāmni tasmin
jātaḥ somasaṃkrandamadhye yasmāt
tasmāt sutasomaḥ abhavat saḥ
22.
kurūṇām udayendunāmni pure
sahasrasomapratimāḥ babhūvuḥ tasmin
somasaṃkrandamadhye jātaḥ yasmāt
tasmāt saḥ sutasomaḥ abhavat
sahasrasomapratimāḥ babhūvuḥ tasmin
somasaṃkrandamadhye jātaḥ yasmāt
tasmāt saḥ sutasomaḥ abhavat
22.
In the city of the Kurus named Udayendu, there were ceremonies resembling a thousand Soma (yajña) sacrifices. Because he was born there amidst Soma and Saṃkranda, he became known as Sutasoma.
नाकुलिं तु शतानीकं शालपुष्पनिभा हयाः ।
आदित्यतरुणप्रख्याः श्लाघनीयमुदावहन् ॥२३॥
आदित्यतरुणप्रख्याः श्लाघनीयमुदावहन् ॥२३॥
23. nākuliṁ tu śatānīkaṁ śālapuṣpanibhā hayāḥ ,
ādityataruṇaprakhyāḥ ślāghanīyamudāvahan.
ādityataruṇaprakhyāḥ ślāghanīyamudāvahan.
23.
nākulim tu śatānīkam śālapuṣpanibhāḥ hayāḥ
ādityataruṇaprakhyāḥ ślāghanīyam udāvahan
ādityataruṇaprakhyāḥ ślāghanīyam udāvahan
23.
tu śālapuṣpanibhāḥ ādityataruṇaprakhyāḥ
hayāḥ nākulim śatānīkam ślāghanīyam udāvahan
hayāḥ nākulim śatānīkam ślāghanīyam udāvahan
23.
And horses, resembling śāla blossoms and shining like the young sun, commendably carried Nakula's son, Shataanika.
काञ्चनप्रतिमैर्योक्त्रैर्मयूरग्रीवसंनिभाः ।
द्रौपदेयं नरव्याघ्रं श्रुतकर्माणमावहन् ॥२४॥
द्रौपदेयं नरव्याघ्रं श्रुतकर्माणमावहन् ॥२४॥
24. kāñcanapratimairyoktrairmayūragrīvasaṁnibhāḥ ,
draupadeyaṁ naravyāghraṁ śrutakarmāṇamāvahan.
draupadeyaṁ naravyāghraṁ śrutakarmāṇamāvahan.
24.
kāñcanapratimaiḥ yoktraiḥ mayūragrīvasaṃnibhāḥ
draupadeyam naravyāghram śrutakarmāṇam āvahan
draupadeyam naravyāghram śrutakarmāṇam āvahan
24.
kāñcanapratimaiḥ yoktraiḥ mayūragrīvasaṃnibhāḥ
draupadeyam naravyāghram śrutakarmāṇam āvahan
draupadeyam naravyāghram śrutakarmāṇam āvahan
24.
With golden reins and resembling peacock necks, they carried Draupadi's son, Shrutakarman, who was a tiger among men.
श्रुतकीर्तिं श्रुतनिधिं द्रौपदेयं हयोत्तमाः ।
ऊहुः पार्थसमं युद्धे चाषपत्रनिभा हयाः ॥२५॥
ऊहुः पार्थसमं युद्धे चाषपत्रनिभा हयाः ॥२५॥
25. śrutakīrtiṁ śrutanidhiṁ draupadeyaṁ hayottamāḥ ,
ūhuḥ pārthasamaṁ yuddhe cāṣapatranibhā hayāḥ.
ūhuḥ pārthasamaṁ yuddhe cāṣapatranibhā hayāḥ.
25.
śrutakīrtiṃ śrutanidhiṃ draupadeyaṃ hayottamāḥ
ūhuḥ pārthasamaṃ yuddhe cāṣapatranibhāḥ hayāḥ
ūhuḥ pārthasamaṃ yuddhe cāṣapatranibhāḥ hayāḥ
25.
cāṣapatranibhāḥ hayottamāḥ hayāḥ yuddhe pārthasamaṃ
śrutakīrtiṃ śrutanidhiṃ draupadeyaṃ ūhuḥ
śrutakīrtiṃ śrutanidhiṃ draupadeyaṃ ūhuḥ
25.
The excellent horses, resembling kingfisher feathers, carried Shrutakirti, the son of Draupadī, a treasure of learning, who was equal to Arjuna (Pārtha) in battle.
यमाहुरध्यर्धगुणं कृष्णात्पार्थाच्च संयुगे ।
अभिमन्युं पिशङ्गास्तं कुमारमवहन्रणे ॥२६॥
अभिमन्युं पिशङ्गास्तं कुमारमवहन्रणे ॥२६॥
26. yamāhuradhyardhaguṇaṁ kṛṣṇātpārthācca saṁyuge ,
abhimanyuṁ piśaṅgāstaṁ kumāramavahanraṇe.
abhimanyuṁ piśaṅgāstaṁ kumāramavahanraṇe.
26.
yam āhuḥ adhyardhaguṇaṃ kṛṣṇāt pārthāt ca saṃyuge
abhimanyuṃ piśaṅgāḥ taṃ kumāram avahan raṇe
abhimanyuṃ piśaṅgāḥ taṃ kumāram avahan raṇe
26.
piśaṅgāḥ (hayāḥ) taṃ kumāram abhimanyuṃ raṇe avahan,
yam saṃyuge kṛṣṇāt ca pārthāt adhyardhaguṇaṃ āhuḥ
yam saṃyuge kṛṣṇāt ca pārthāt adhyardhaguṇaṃ āhuḥ
26.
Tawny horses carried that young prince Abhimanyu (who was called one and a half times superior to Krishna and Arjuna (Pārtha) in battle) in combat.
एकस्तु धार्तराष्ट्रेभ्यः पाण्डवान्यः समाश्रितः ।
तं बृहन्तो महाकाया युयुत्सुमवहन्रणे ॥२७॥
तं बृहन्तो महाकाया युयुत्सुमवहन्रणे ॥२७॥
27. ekastu dhārtarāṣṭrebhyaḥ pāṇḍavānyaḥ samāśritaḥ ,
taṁ bṛhanto mahākāyā yuyutsumavahanraṇe.
taṁ bṛhanto mahākāyā yuyutsumavahanraṇe.
27.
ekaḥ tu dhārtarāṣṭrebhyaḥ pāṇḍavānyaḥ samāśritaḥ
tam bṛhantaḥ mahākāyāḥ yuyutsuṃ avahan raṇe
tam bṛhantaḥ mahākāyāḥ yuyutsuṃ avahan raṇe
27.
tu ekaḥ yaḥ dhārtarāṣṭrebhyaḥ pāṇḍavānyaḥ samāśritaḥ,
bṛhantaḥ mahākāyāḥ (hayāḥ) taṃ yuyutsuṃ raṇe avahan
bṛhantaḥ mahākāyāḥ (hayāḥ) taṃ yuyutsuṃ raṇe avahan
27.
But one, Yuyutsu, who had left the Dhārtarāṣṭras (Kauravas) and taken refuge with the Pāṇḍavas, him the large, mighty-bodied horses carried in battle.
पलालकाण्डवर्णास्तु वार्धक्षेमिं तरस्विनम् ।
ऊहुः सुतुमुले युद्धे हया हृष्टाः स्वलंकृताः ॥२८॥
ऊहुः सुतुमुले युद्धे हया हृष्टाः स्वलंकृताः ॥२८॥
28. palālakāṇḍavarṇāstu vārdhakṣemiṁ tarasvinam ,
ūhuḥ sutumule yuddhe hayā hṛṣṭāḥ svalaṁkṛtāḥ.
ūhuḥ sutumule yuddhe hayā hṛṣṭāḥ svalaṁkṛtāḥ.
28.
palālakāṇḍavarṇāḥ tu vārdhakṣemiṃ tarasvinam
ūhuḥ sutumule yuddhe hayāḥ hṛṣṭāḥ svalaṅkṛtāḥ
ūhuḥ sutumule yuddhe hayāḥ hṛṣṭāḥ svalaṅkṛtāḥ
28.
tu palālakāṇḍavarṇāḥ hṛṣṭāḥ svalaṅkṛtāḥ hayāḥ
sutumule yuddhe tarasvinam vārdhakṣemiṃ ūhuḥ
sutumule yuddhe tarasvinam vārdhakṣemiṃ ūhuḥ
28.
But the spirited and well-decorated horses, whose color was like straw stems, carried the energetic Vārdhakṣemi in the very tumultuous battle.
कुमारं शितिपादास्तु रुक्मपत्रैरुरश्छदैः ।
सौचित्तिमवहन्युद्धे यन्तुः प्रेष्यकरा हयाः ॥२९॥
सौचित्तिमवहन्युद्धे यन्तुः प्रेष्यकरा हयाः ॥२९॥
29. kumāraṁ śitipādāstu rukmapatrairuraśchadaiḥ ,
saucittimavahanyuddhe yantuḥ preṣyakarā hayāḥ.
saucittimavahanyuddhe yantuḥ preṣyakarā hayāḥ.
29.
kumāram śitipādāḥ tu rukmapatraiḥ uraśchadaiḥ
saucitim avahan yuddhe yantuḥ preṣyakarāḥ hayāḥ
saucitim avahan yuddhe yantuḥ preṣyakarāḥ hayāḥ
29.
śitipādāḥ tu rukmapatraiḥ uraśchadaiḥ preṣyakarāḥ
hayāḥ yantuḥ kumāram saucitim yuddhe avahan
hayāḥ yantuḥ kumāram saucitim yuddhe avahan
29.
The white-footed horses, indeed, adorned with breast-plates made of golden plates, carried both the prince and Saucitti in battle; they were obedient to the charioteer.
रुक्मपृष्ठावकीर्णास्तु कौशेयसदृशा हयाः ।
सुवर्णमालिनः क्षान्ताः श्रेणिमन्तमुदावहन् ॥३०॥
सुवर्णमालिनः क्षान्ताः श्रेणिमन्तमुदावहन् ॥३०॥
30. rukmapṛṣṭhāvakīrṇāstu kauśeyasadṛśā hayāḥ ,
suvarṇamālinaḥ kṣāntāḥ śreṇimantamudāvahan.
suvarṇamālinaḥ kṣāntāḥ śreṇimantamudāvahan.
30.
rukmapṛṣṭhāvakīrṇāḥ tu kauśeyasadṛśāḥ hayāḥ
suvarṇamālinaḥ kṣāntāḥ śreṇimantam udāvahan
suvarṇamālinaḥ kṣāntāḥ śreṇimantam udāvahan
30.
tu rukmapṛṣṭhāvakīrṇāḥ kauśeyasadṛśāḥ
suvarṇamālinaḥ kṣāntāḥ hayāḥ śreṇimantam udāvahan
suvarṇamālinaḥ kṣāntāḥ hayāḥ śreṇimantam udāvahan
30.
Indeed, the horses, whose backs were covered with gold, appeared like silk, were adorned with golden garlands, and were patient; they carried Sreṇimat forth.
रुक्ममालाधराः शूरा हेमवर्णाः स्वलंकृताः ।
काशिराजं हयश्रेष्ठाः श्लाघनीयमुदावहन् ॥३१॥
काशिराजं हयश्रेष्ठाः श्लाघनीयमुदावहन् ॥३१॥
31. rukmamālādharāḥ śūrā hemavarṇāḥ svalaṁkṛtāḥ ,
kāśirājaṁ hayaśreṣṭhāḥ ślāghanīyamudāvahan.
kāśirājaṁ hayaśreṣṭhāḥ ślāghanīyamudāvahan.
31.
rukmamālādharāḥ śūrāḥ hemavarṇāḥ svalaṅkṛtāḥ
kāśirājam hayaśreṣṭhāḥ ślāghanīyam udāvahan
kāśirājam hayaśreṣṭhāḥ ślāghanīyam udāvahan
31.
rukmamālādharāḥ śūrāḥ hemavarṇāḥ svalaṅkṛtāḥ
hayaśreṣṭhāḥ ślāghanīyam kāśirājam udāvahan
hayaśreṣṭhāḥ ślāghanīyam kāśirājam udāvahan
31.
The excellent horses (hayaśreṣṭhāḥ), wearing golden garlands, valorous, golden-colored, and well-decorated, carried forth the praiseworthy King of Kashi.
अस्त्राणां च धनुर्वेदे ब्राह्मे वेदे च पारगम् ।
तं सत्यधृतिमायान्तमरुणाः समुदावहन् ॥३२॥
तं सत्यधृतिमायान्तमरुणाः समुदावहन् ॥३२॥
32. astrāṇāṁ ca dhanurvede brāhme vede ca pāragam ,
taṁ satyadhṛtimāyāntamaruṇāḥ samudāvahan.
taṁ satyadhṛtimāyāntamaruṇāḥ samudāvahan.
32.
astrāṇām ca dhanurvede brāhme vede ca pāragam
tam satyadhṛtim āyāntam aruṇāḥ samudāvahan
tam satyadhṛtim āyāntam aruṇāḥ samudāvahan
32.
ca aruṇāḥ astrāṇām dhanurvede ca brāhme vede
pāragam āyāntam tam satyadhṛtim samudāvahan
pāragam āyāntam tam satyadhṛtim samudāvahan
32.
And the red horses (aruṇāḥ) carried forth that Satyadhṛti, who was approaching and was a master of the science of weapons, the science of archery, and Brahmanical (brāhma) knowledge (veda).
यः स पाञ्चालसेनानीर्द्रोणमंशमकल्पयत् ।
पारावतसवर्णाश्वा धृष्टद्युम्नमुदावहन् ॥३३॥
पारावतसवर्णाश्वा धृष्टद्युम्नमुदावहन् ॥३३॥
33. yaḥ sa pāñcālasenānīrdroṇamaṁśamakalpayat ,
pārāvatasavarṇāśvā dhṛṣṭadyumnamudāvahan.
pārāvatasavarṇāśvā dhṛṣṭadyumnamudāvahan.
33.
yaḥ saḥ pāñcālasenānīḥ droṇam aṃśam akalpayat
pārāvatasavarṇāśvāḥ dhṛṣṭadyumnam udāvahan
pārāvatasavarṇāśvāḥ dhṛṣṭadyumnam udāvahan
33.
pārāvatasavarṇāśvāḥ dhṛṣṭadyumnam udāvahan
yaḥ saḥ pāñcālasenānīḥ droṇam aṃśam akalpayat
yaḥ saḥ pāñcālasenānīḥ droṇam aṃśam akalpayat
33.
Pigeon-colored horses carried Dhṛṣṭadyumna, that commander of the Pañcālas, who was destined to be the instrument of Drona's demise.
तमन्वयात्सत्यधृतिः सौचित्तिर्युद्धदुर्मदः ।
श्रेणिमान्वसुदानश्च पुत्रः काश्यस्य चाभिभो ॥३४॥
श्रेणिमान्वसुदानश्च पुत्रः काश्यस्य चाभिभो ॥३४॥
34. tamanvayātsatyadhṛtiḥ saucittiryuddhadurmadaḥ ,
śreṇimānvasudānaśca putraḥ kāśyasya cābhibho.
śreṇimānvasudānaśca putraḥ kāśyasya cābhibho.
34.
tam anvāyāt satyadhṛtiḥ saucittiḥ yuddhadurmadaḥ
śreṇimān vasudānaḥ ca putraḥ kāśyasya ca abhibho
śreṇimān vasudānaḥ ca putraḥ kāśyasya ca abhibho
34.
abhibho satyadhṛtiḥ saucittiḥ yuddhadurmadaḥ
śreṇimān vasudānaḥ ca kāśyasya putraḥ ca tam anvāyāt
śreṇimān vasudānaḥ ca kāśyasya putraḥ ca tam anvāyāt
34.
O Lord, Satyadhṛti, Saucitytti (fierce in battle), Śreṇimān, Vasudāna, and the son of Kāśya followed him.
युक्तैः परमकाम्बोजैर्जवनैर्हेममालिभिः ।
भीषयन्तो द्विषत्सैन्यं यमवैश्रवणोपमाः ॥३५॥
भीषयन्तो द्विषत्सैन्यं यमवैश्रवणोपमाः ॥३५॥
35. yuktaiḥ paramakāmbojairjavanairhemamālibhiḥ ,
bhīṣayanto dviṣatsainyaṁ yamavaiśravaṇopamāḥ.
bhīṣayanto dviṣatsainyaṁ yamavaiśravaṇopamāḥ.
35.
yuktaiḥ paramakāmbojaiḥ javanaiḥ hemamālibhiḥ
bhīṣayantaḥ dviṣatsainyam yamavaiśravaṇopamāḥ
bhīṣayantaḥ dviṣatsainyam yamavaiśravaṇopamāḥ
35.
yuktaiḥ paramakāmbojaiḥ javanaiḥ hemamālibhiḥ
dviṣatsainyam bhīṣayantaḥ yamavaiśravaṇopamāḥ
dviṣatsainyam bhīṣayantaḥ yamavaiśravaṇopamāḥ
35.
They, accompanied by excellent, swift Kamboja horses, adorned with golden garlands, terrified the enemy army, resembling Yama and Kubera (Vaiśravaṇa).
प्रभद्रकास्तु पाञ्चालाः षट्सहस्राण्युदायुधाः ।
नानावर्णैर्हयश्रेष्ठैर्हेमचित्ररथध्वजाः ॥३६॥
नानावर्णैर्हयश्रेष्ठैर्हेमचित्ररथध्वजाः ॥३६॥
36. prabhadrakāstu pāñcālāḥ ṣaṭsahasrāṇyudāyudhāḥ ,
nānāvarṇairhayaśreṣṭhairhemacitrarathadhvajāḥ.
nānāvarṇairhayaśreṣṭhairhemacitrarathadhvajāḥ.
36.
prabhadrakāḥ tu pāñcālāḥ ṣaṭsahasrāṇi udāyudhāḥ
nānāvarṇaiḥ hayaśreṣṭhaiḥ hemacitrarathadhvajāḥ
nānāvarṇaiḥ hayaśreṣṭhaiḥ hemacitrarathadhvajāḥ
36.
tu ṣaṭsahasrāṇi udāyudhāḥ nānāvarṇaiḥ hayaśreṣṭhaiḥ
hemacitrarathadhvajāḥ prabhadrakāḥ pāñcālāḥ
hemacitrarathadhvajāḥ prabhadrakāḥ pāñcālāḥ
36.
And indeed, the six thousand Prabhadrakas and Pañcālas, with uplifted weapons, and with excellent, multi-colored horses, had chariots adorned with golden patterns and banners.
शरव्रातैर्विधुन्वन्तः शत्रून्विततकार्मुकाः ।
समानमृत्यवो भूत्वा धृष्टद्युम्नं समन्वयुः ॥३७॥
समानमृत्यवो भूत्वा धृष्टद्युम्नं समन्वयुः ॥३७॥
37. śaravrātairvidhunvantaḥ śatrūnvitatakārmukāḥ ,
samānamṛtyavo bhūtvā dhṛṣṭadyumnaṁ samanvayuḥ.
samānamṛtyavo bhūtvā dhṛṣṭadyumnaṁ samanvayuḥ.
37.
śaravrādaiḥ vidhunvantaḥ śatrūn vitatakārmukāḥ
samānamṛtyavaḥ bhūtvā dhṛṣṭadyumnaṃ samanvayuḥ
samānamṛtyavaḥ bhūtvā dhṛṣṭadyumnaṃ samanvayuḥ
37.
vitatakārmukāḥ śaravrādaiḥ śatrūn vidhunvantaḥ
samānamṛtyavaḥ bhūtvā dhṛṣṭadyumnaṃ samanvayuḥ
samānamṛtyavaḥ bhūtvā dhṛṣṭadyumnaṃ samanvayuḥ
37.
With their bows drawn, shaking down enemies with showers of arrows, they became resolved to face death together and followed Dhṛṣṭadyumna.
बभ्रुकौशेयवर्णास्तु सुवर्णवरमालिनः ।
ऊहुरग्लानमनसश्चेकितानं हयोत्तमाः ॥३८॥
ऊहुरग्लानमनसश्चेकितानं हयोत्तमाः ॥३८॥
38. babhrukauśeyavarṇāstu suvarṇavaramālinaḥ ,
ūhuraglānamanasaścekitānaṁ hayottamāḥ.
ūhuraglānamanasaścekitānaṁ hayottamāḥ.
38.
babhrukauśeyavarṇāḥ tu suvarṇavaramālinaḥ
ūhuḥ aglānamanasaḥ cekitānaṃ hayottamāḥ
ūhuḥ aglānamanasaḥ cekitānaṃ hayottamāḥ
38.
hayottamāḥ babhrukauśeyavarṇāḥ tu
suvarṇavaramālinaḥ aglānamanasaḥ cekitānaṃ ūhuḥ
suvarṇavaramālinaḥ aglānamanasaḥ cekitānaṃ ūhuḥ
38.
The excellent horses, of tawny-silk color and adorned with splendid golden garlands, carried Chekitāna with unwearied spirits.
इन्द्रायुधसवर्णैस्तु कुन्तिभोजो हयोत्तमैः ।
आयात्सुवश्यैः पुरुजिन्मातुलः सव्यसाचिनः ॥३९॥
आयात्सुवश्यैः पुरुजिन्मातुलः सव्यसाचिनः ॥३९॥
39. indrāyudhasavarṇaistu kuntibhojo hayottamaiḥ ,
āyātsuvaśyaiḥ purujinmātulaḥ savyasācinaḥ.
āyātsuvaśyaiḥ purujinmātulaḥ savyasācinaḥ.
39.
indrāyudhasavarṇaiḥ tu kuntibhojaḥ hayottamaiḥ
āyāt suvaśyaiḥ purujit mātulaḥ savyasācinaḥ
āyāt suvaśyaiḥ purujit mātulaḥ savyasācinaḥ
39.
tu savyasācinaḥ mātulaḥ kuntibhojaḥ purujit
indrāyudhasavarṇaiḥ suvaśyaiḥ hayottamaiḥ āyāt
indrāyudhasavarṇaiḥ suvaśyaiḥ hayottamaiḥ āyāt
39.
But Kuntibhoja, the maternal uncle of Savyasācin (Arjuna), and Purujit arrived with excellent, well-trained horses that were the color of a rainbow.
अन्तरिक्षसवर्णास्तु तारकाचित्रिता इव ।
राजानं रोचमानं ते हयाः संख्ये समावहन् ॥४०॥
राजानं रोचमानं ते हयाः संख्ये समावहन् ॥४०॥
40. antarikṣasavarṇāstu tārakācitritā iva ,
rājānaṁ rocamānaṁ te hayāḥ saṁkhye samāvahan.
rājānaṁ rocamānaṁ te hayāḥ saṁkhye samāvahan.
40.
antarikṣasavarṇāḥ tu tārakācitritāḥ iva
rājānaṃ rocamānaṃ te hayāḥ saṃkhye samāvahan
rājānaṃ rocamānaṃ te hayāḥ saṃkhye samāvahan
40.
tu te hayāḥ antarikṣasavarṇāḥ tārakācitritāḥ
iva saṃkhye rājānaṃ rocamānaṃ samāvahan
iva saṃkhye rājānaṃ rocamānaṃ samāvahan
40.
Those horses, the color of the sky and as if studded with stars, carried the shining king in battle.
कर्बुराः शितिपादास्तु स्वर्णजालपरिच्छदाः ।
जारासंधिं हयश्रेष्ठाः सहदेवमुदावहन् ॥४१॥
जारासंधिं हयश्रेष्ठाः सहदेवमुदावहन् ॥४१॥
41. karburāḥ śitipādāstu svarṇajālaparicchadāḥ ,
jārāsaṁdhiṁ hayaśreṣṭhāḥ sahadevamudāvahan.
jārāsaṁdhiṁ hayaśreṣṭhāḥ sahadevamudāvahan.
41.
karburāḥ śitipādāḥ tu svarṇajālaparicchadāḥ
jārāsaṃdhiṃ hayaśreṣṭhāḥ sahadevam udāvahan
jārāsaṃdhiṃ hayaśreṣṭhāḥ sahadevam udāvahan
41.
tu karburāḥ śitipādāḥ svarṇajālaparicchadāḥ
jārāsaṃdhiṃ hayaśreṣṭhāḥ sahadevam udāvahan
jārāsaṃdhiṃ hayaśreṣṭhāḥ sahadevam udāvahan
41.
The excellent horses, variegated and white-footed, adorned with golden nets - horses from Jarasandha's region - carried Sahadeva.
ये तु पुष्करनालस्य समवर्णा हयोत्तमाः ।
जवे श्येनसमाश्चित्राः सुदामानमुदावहन् ॥४२॥
जवे श्येनसमाश्चित्राः सुदामानमुदावहन् ॥४२॥
42. ye tu puṣkaranālasya samavarṇā hayottamāḥ ,
jave śyenasamāścitrāḥ sudāmānamudāvahan.
jave śyenasamāścitrāḥ sudāmānamudāvahan.
42.
ye tu puṣkaranālasya samavarṇāḥ hayottamāḥ
jave śyenasamāḥ citrāḥ sudāmānam udāvahan
jave śyenasamāḥ citrāḥ sudāmānam udāvahan
42.
ye tu puṣkaranālasya samavarṇāḥ śyenasamāḥ
citrāḥ hayottamāḥ jave sudāmānam udāvahan
citrāḥ hayottamāḥ jave sudāmānam udāvahan
42.
And those excellent horses, of a color similar to a lotus stalk, variegated, and swift as hawks, carried Sudaman.
शशलोहितवर्णास्तु पाण्डुरोद्गतराजयः ।
पाञ्चाल्यं गोपतेः पुत्रं सिंहसेनमुदावहन् ॥४३॥
पाञ्चाल्यं गोपतेः पुत्रं सिंहसेनमुदावहन् ॥४३॥
43. śaśalohitavarṇāstu pāṇḍurodgatarājayaḥ ,
pāñcālyaṁ gopateḥ putraṁ siṁhasenamudāvahan.
pāñcālyaṁ gopateḥ putraṁ siṁhasenamudāvahan.
43.
śaśalohitavarṇāḥ tu pāṇḍurodgatārajayaḥ
pāñcālyaṃ gopateḥ putraṃ siṃhasenam udāvahan
pāñcālyaṃ gopateḥ putraṃ siṃhasenam udāvahan
43.
tu śaśalohitavarṇāḥ pāṇḍurodgatārajayaḥ
pāñcālyaṃ gopateḥ putraṃ siṃhasenam udāvahan
pāñcālyaṃ gopateḥ putraṃ siṃhasenam udāvahan
43.
And those horses, of the color of rabbit's blood and with raised whitish stripes, carried Simhasena, the prince of Pañcāla (Pāñcālya), son of the king (gopati).
पाञ्चालानां नरव्याघ्रो यः ख्यातो जनमेजयः ।
तस्य सर्षपपुष्पाणां तुल्यवर्णा हयोत्तमाः ॥४४॥
तस्य सर्षपपुष्पाणां तुल्यवर्णा हयोत्तमाः ॥४४॥
44. pāñcālānāṁ naravyāghro yaḥ khyāto janamejayaḥ ,
tasya sarṣapapuṣpāṇāṁ tulyavarṇā hayottamāḥ.
tasya sarṣapapuṣpāṇāṁ tulyavarṇā hayottamāḥ.
44.
pāñcālānām naravyāghraḥ yaḥ khyātaḥ janamejayaḥ
tasya sarṣapapuṣpāṇām tulyavarṇāḥ hayottamāḥ
tasya sarṣapapuṣpāṇām tulyavarṇāḥ hayottamāḥ
44.
yaḥ pāñcālānām naravyāghraḥ khyātaḥ janamejayaḥ
tasya sarṣapapuṣpāṇām tulyavarṇāḥ hayottamāḥ
tasya sarṣapapuṣpāṇām tulyavarṇāḥ hayottamāḥ
44.
Janamejaya, who was famous as a tiger among the men of the Pañcālas, had excellent horses whose color was like that of mustard flowers.
माषवर्णास्तु जवना बृहन्तो हेममालिनः ।
दधिपृष्ठाश्चन्द्रमुखाः पाञ्चाल्यमवहन्द्रुतम् ॥४५॥
दधिपृष्ठाश्चन्द्रमुखाः पाञ्चाल्यमवहन्द्रुतम् ॥४५॥
45. māṣavarṇāstu javanā bṛhanto hemamālinaḥ ,
dadhipṛṣṭhāścandramukhāḥ pāñcālyamavahandrutam.
dadhipṛṣṭhāścandramukhāḥ pāñcālyamavahandrutam.
45.
māṣavarṇāḥ tu javanāḥ bṛhantaḥ hemamālinaḥ
dadhipṛṣṭhāḥ ca candramukhāḥ pāñcālyam avahan drutam
dadhipṛṣṭhāḥ ca candramukhāḥ pāñcālyam avahan drutam
45.
tu māṣavarṇāḥ javanāḥ bṛhantaḥ hemamālinaḥ
dadhipṛṣṭhāḥ ca candramukhāḥ pāñcālyam drutam avahan
dadhipṛṣṭhāḥ ca candramukhāḥ pāñcālyam drutam avahan
45.
But swift, large, gold-garlanded horses, with the color of black beans, having backs like curds and faces like the moon, swiftly carried the daughter of Pañcāla.
शूराश्च भद्रकाश्चैव शरकाण्डनिभा हयाः ।
पद्मकिञ्जल्कवर्णाभा दण्डधारमुदावहन् ॥४६॥
पद्मकिञ्जल्कवर्णाभा दण्डधारमुदावहन् ॥४६॥
46. śūrāśca bhadrakāścaiva śarakāṇḍanibhā hayāḥ ,
padmakiñjalkavarṇābhā daṇḍadhāramudāvahan.
padmakiñjalkavarṇābhā daṇḍadhāramudāvahan.
46.
śūrāḥ ca bhadrakāḥ ca eva śarakāṇḍanibhāḥ hayāḥ
padmakiñjalkavarṇābhāḥ daṇḍadhāram ud avahan
padmakiñjalkavarṇābhāḥ daṇḍadhāram ud avahan
46.
śūrāḥ ca bhadrakāḥ ca eva śarakāṇḍanibhāḥ
padmakiñjalkavarṇābhāḥ hayāḥ daṇḍadhāram ud avahan
padmakiñjalkavarṇābhāḥ hayāḥ daṇḍadhāram ud avahan
46.
And brave and noble horses, resembling arrow shafts and possessing the brilliant color of lotus filaments, carried Daṇḍadhāra.
बिभ्रतो हेममालाश्च चक्रवाकोदरा हयाः ।
कोसलाधिपतेः पुत्रं सुक्षत्रं वाजिनोऽवहन् ॥४७॥
कोसलाधिपतेः पुत्रं सुक्षत्रं वाजिनोऽवहन् ॥४७॥
47. bibhrato hemamālāśca cakravākodarā hayāḥ ,
kosalādhipateḥ putraṁ sukṣatraṁ vājino'vahan.
kosalādhipateḥ putraṁ sukṣatraṁ vājino'vahan.
47.
bibhrataḥ hemamālāḥ ca cakravākodarāḥ hayāḥ
kosalādhipateḥ putram sukṣatram vājinaḥ avahan
kosalādhipateḥ putram sukṣatram vājinaḥ avahan
47.
hemamālāḥ bibhrataḥ ca cakravākodarāḥ hayāḥ
vājinaḥ kosalādhipateḥ putram sukṣatram avahan
vājinaḥ kosalādhipateḥ putram sukṣatram avahan
47.
And horses, bearing golden garlands and having bellies like cakravāka birds, carried Sukṣatra, the son of the king of Kosala.
शबलास्तु बृहन्तोऽश्वा दान्ता जाम्बूनदस्रजः ।
युद्धे सत्यधृतिं क्षैमिमवहन्प्रांशवः शुभाः ॥४८॥
युद्धे सत्यधृतिं क्षैमिमवहन्प्रांशवः शुभाः ॥४८॥
48. śabalāstu bṛhanto'śvā dāntā jāmbūnadasrajaḥ ,
yuddhe satyadhṛtiṁ kṣaimimavahanprāṁśavaḥ śubhāḥ.
yuddhe satyadhṛtiṁ kṣaimimavahanprāṁśavaḥ śubhāḥ.
48.
śabalāḥ tu bṛhantaḥ aśvāḥ dāntāḥ jāmbūnadastrajāḥ
yuddhe satyadhṛtim kṣaimim avahan prāṃśavaḥ śubhāḥ
yuddhe satyadhṛtim kṣaimim avahan prāṃśavaḥ śubhāḥ
48.
tu bṛhantaḥ śabalāḥ dāntāḥ jāmbūnadastrajāḥ prāṃśavaḥ
śubhāḥ aśvāḥ yuddhe satyadhṛtim kṣaimim avahan
śubhāḥ aśvāḥ yuddhe satyadhṛtim kṣaimim avahan
48.
But large, dappled, tamed, auspicious, and tall horses, wearing golden garlands, carried Satyadhṛti Kṣaimi in battle.
एकवर्णेन सर्वेण ध्वजेन कवचेन च ।
अश्वैश्च धनुषा चैव शुक्लैः शुक्लो न्यवर्तत ॥४९॥
अश्वैश्च धनुषा चैव शुक्लैः शुक्लो न्यवर्तत ॥४९॥
49. ekavarṇena sarveṇa dhvajena kavacena ca ,
aśvaiśca dhanuṣā caiva śuklaiḥ śuklo nyavartata.
aśvaiśca dhanuṣā caiva śuklaiḥ śuklo nyavartata.
49.
ekavarṇena sarveṇa dhvajena kavacena ca aśvaiḥ
ca dhanuṣā ca eva śuklaiḥ śuklaḥ nyavartata
ca dhanuṣā ca eva śuklaiḥ śuklaḥ nyavartata
49.
śuklaḥ ekavarṇena sarveṇa dhvajena ca kavacena
ca śuklaiḥ aśvaiḥ ca dhanuṣā eva nyavartata
ca śuklaiḥ aśvaiḥ ca dhanuṣā eva nyavartata
49.
A warrior, entirely clad in white, with a white banner, white armor, white horses, and a white bow, returned.
समुद्रसेनपुत्रं तु सामुद्रा रुद्रतेजसम् ।
अश्वाः शशाङ्कसदृशाश्चन्द्रदेवमुदावहन् ॥५०॥
अश्वाः शशाङ्कसदृशाश्चन्द्रदेवमुदावहन् ॥५०॥
50. samudrasenaputraṁ tu sāmudrā rudratejasam ,
aśvāḥ śaśāṅkasadṛśāścandradevamudāvahan.
aśvāḥ śaśāṅkasadṛśāścandradevamudāvahan.
50.
samudrasenaputram tu sāmudrāḥ rudratejasam
aśvāḥ śaśāṅkasadṛśāḥ candradevam udāvahan
aśvāḥ śaśāṅkasadṛśāḥ candradevam udāvahan
50.
sāmudrāḥ śaśāṅkasadṛśāḥ aśvāḥ tu rudratejasam
samudrasenaputram candradevam udāvahan
samudrasenaputram candradevam udāvahan
50.
The moon-like horses, originating from the ocean, carried Chandradeva, the son of Samudrasena, who possessed the splendor of Rudra.
नीलोत्पलसवर्णास्तु तपनीयविभूषिताः ।
शैब्यं चित्ररथं युद्धे चित्रमाल्यावहन्हयाः ॥५१॥
शैब्यं चित्ररथं युद्धे चित्रमाल्यावहन्हयाः ॥५१॥
51. nīlotpalasavarṇāstu tapanīyavibhūṣitāḥ ,
śaibyaṁ citrarathaṁ yuddhe citramālyāvahanhayāḥ.
śaibyaṁ citrarathaṁ yuddhe citramālyāvahanhayāḥ.
51.
nīlotpalasavarṇāḥ tu tapanīyavibhūṣitāḥ śaibyam
citraratham yuddhe citramālyāḥ āvahan hayāḥ
citraratham yuddhe citramālyāḥ āvahan hayāḥ
51.
nīlotpalasavarṇāḥ tu tapanīyavibhūṣitāḥ hayāḥ
yuddhe śaibyam citraratham citramālyāḥ āvahan
yuddhe śaibyam citraratham citramālyāḥ āvahan
51.
The horses, whose color was like blue water lilies and which were adorned with gold, carried Saibya, Chitraratha, and colorful garlands in battle.
कलायपुष्पवर्णास्तु श्वेतलोहितराजयः ।
रथसेनं हयश्रेष्ठाः समूहुर्युद्धदुर्मदम् ॥५२॥
रथसेनं हयश्रेष्ठाः समूहुर्युद्धदुर्मदम् ॥५२॥
52. kalāyapuṣpavarṇāstu śvetalohitarājayaḥ ,
rathasenaṁ hayaśreṣṭhāḥ samūhuryuddhadurmadam.
rathasenaṁ hayaśreṣṭhāḥ samūhuryuddhadurmadam.
52.
kalāyapuṣpavarṇāḥ tu śvetalohitarājayaḥ
rathasenam hayaśreṣṭhāḥ samūhuḥ yuddhadurmadam
rathasenam hayaśreṣṭhāḥ samūhuḥ yuddhadurmadam
52.
kalāyapuṣpavarṇāḥ tu śvetalohitarājayaḥ
hayaśreṣṭhāḥ yuddhadurmadam rathasenam samūhuḥ
hayaśreṣṭhāḥ yuddhadurmadam rathasenam samūhuḥ
52.
The excellent horses, whose color was like "kalāya" flowers and which had white and red streaks, carried Rathasena, who was fierce in battle.
यं तु सर्वमनुष्येभ्यः प्राहुः शूरतरं नृपम् ।
तं पटच्चरहन्तारं शुकवर्णावहन्हयाः ॥५३॥
तं पटच्चरहन्तारं शुकवर्णावहन्हयाः ॥५३॥
53. yaṁ tu sarvamanuṣyebhyaḥ prāhuḥ śūrataraṁ nṛpam ,
taṁ paṭaccarahantāraṁ śukavarṇāvahanhayāḥ.
taṁ paṭaccarahantāraṁ śukavarṇāvahanhayāḥ.
53.
yam tu sarvamanuṣyebhyaḥ prāhuḥ śūrataram nṛpam
tam paṭaccarahantāram śukavarṇāḥ avahan hayāḥ
tam paṭaccarahantāram śukavarṇāḥ avahan hayāḥ
53.
yam nṛpam tu sarvamanuṣyebhyaḥ śūrataram prāhuḥ,
tam paṭaccarahantāram śukavarṇāḥ hayāḥ avahan
tam paṭaccarahantāram śukavarṇāḥ hayāḥ avahan
53.
Indeed, the parrot-colored horses carried that king whom they declared to be braver than all men, the killer of the Paṭaccaras.
चित्रायुधं चित्रमाल्यं चित्रवर्मायुधध्वजम् ।
ऊहुः किंशुकपुष्पाणां तुल्यवर्णा हयोत्तमाः ॥५४॥
ऊहुः किंशुकपुष्पाणां तुल्यवर्णा हयोत्तमाः ॥५४॥
54. citrāyudhaṁ citramālyaṁ citravarmāyudhadhvajam ,
ūhuḥ kiṁśukapuṣpāṇāṁ tulyavarṇā hayottamāḥ.
ūhuḥ kiṁśukapuṣpāṇāṁ tulyavarṇā hayottamāḥ.
54.
citrāyudham citramālyam citravarmāyudhadhvajam
ūhuḥ kiṃśukapuṣpāṇām tulyavarṇāḥ hayottamāḥ
ūhuḥ kiṃśukapuṣpāṇām tulyavarṇāḥ hayottamāḥ
54.
kiṃśukapuṣpāṇām tulyavarṇāḥ hayottamāḥ citrāyudham
citramālyam citravarmāyudhadhvajam ūhuḥ
citramālyam citravarmāyudhadhvajam ūhuḥ
54.
The finest horses, whose color was like that of kiṃśuka flowers, carried (him) who was adorned with variegated weapons, variegated garlands, and variegated armor, weapons, and banners.
एकवर्णेन सर्वेण ध्वजेन कवचेन च ।
धनुषा रथवाहैश्च नीलैर्नीलोऽभ्यवर्तत ॥५५॥
धनुषा रथवाहैश्च नीलैर्नीलोऽभ्यवर्तत ॥५५॥
55. ekavarṇena sarveṇa dhvajena kavacena ca ,
dhanuṣā rathavāhaiśca nīlairnīlo'bhyavartata.
dhanuṣā rathavāhaiśca nīlairnīlo'bhyavartata.
55.
ekavarṇena sarveṇa dhvajena kavacena ca dhanuṣā
rathavāhaiḥ ca nīlaiḥ nīlaḥ abhyavartata
rathavāhaiḥ ca nīlaiḥ nīlaḥ abhyavartata
55.
nīlaḥ ekavarṇena sarveṇa dhvajena kavacena ca
dhanuṣā ca nīlaiḥ rathavāhaiḥ abhyavartata
dhanuṣā ca nīlaiḥ rathavāhaiḥ abhyavartata
55.
The blue-clad (warrior) advanced, accompanied by a banner, armor, and bow, all of a single, entirely blue color, and with blue chariot-pullers.
नानारूपै रत्नचित्रैर्वरूथध्वजकार्मुकैः ।
वाजिध्वजपताकाभिश्चित्रैश्चित्रोऽभ्यवर्तत ॥५६॥
वाजिध्वजपताकाभिश्चित्रैश्चित्रोऽभ्यवर्तत ॥५६॥
56. nānārūpai ratnacitrairvarūthadhvajakārmukaiḥ ,
vājidhvajapatākābhiścitraiścitro'bhyavartata.
vājidhvajapatākābhiścitraiścitro'bhyavartata.
56.
nānārūpaiḥ ratnacitraiḥ varūthadhvajakārmukaiḥ
vājidhavajapatākābhiḥ citraiḥ citraḥ abhyavartata
vājidhavajapatākābhiḥ citraiḥ citraḥ abhyavartata
56.
citraḥ nānārūpaiḥ ratnacitraiḥ varūthadhvajakārmukaiḥ
ca citraiḥ vājidhavajapatākābhiḥ abhyavartata
ca citraiḥ vājidhavajapatākābhiḥ abhyavartata
56.
The variegated (warrior) advanced, (equipped) with diverse-shaped, jewel-studded chariot-protectors, banners, and bows, and with variegated horse-banners and pennants.
ये तु पुष्करपत्रस्य तुल्यवर्णा हयोत्तमाः ।
ते रोचमानस्य सुतं हेमवर्णमुदावहन् ॥५७॥
ते रोचमानस्य सुतं हेमवर्णमुदावहन् ॥५७॥
57. ye tu puṣkarapatrasya tulyavarṇā hayottamāḥ ,
te rocamānasya sutaṁ hemavarṇamudāvahan.
te rocamānasya sutaṁ hemavarṇamudāvahan.
57.
ye tu puṣkarapatrasya tulyavarṇāḥ haya-uttamāḥ
te rocamānasya sutam hemavarṇam udāvahan
te rocamānasya sutam hemavarṇam udāvahan
57.
ye tu puṣkarapatrasya tulyavarṇāḥ haya-uttamāḥ,
te rocamānasya hemavarṇam sutam udāvahan
te rocamānasya hemavarṇam sutam udāvahan
57.
Those excellent horses, which were the color of a lotus leaf, carried Rocamāna's gold-colored son.
योधाश्च भद्रकाराश्च शरदण्डानुदण्डजाः ।
श्वेताण्डाः कुक्कुटाण्डाभा दण्डकेतुमुदावहन् ॥५८॥
श्वेताण्डाः कुक्कुटाण्डाभा दण्डकेतुमुदावहन् ॥५८॥
58. yodhāśca bhadrakārāśca śaradaṇḍānudaṇḍajāḥ ,
śvetāṇḍāḥ kukkuṭāṇḍābhā daṇḍaketumudāvahan.
śvetāṇḍāḥ kukkuṭāṇḍābhā daṇḍaketumudāvahan.
58.
yodhāḥ ca bhadrakārāḥ ca śaradaṇḍa-anudaṇḍajāḥ
śveta-aṇḍāḥ kukkuṭa-aṇḍa-ābhāḥ daṇḍaketūm udāvahan
śveta-aṇḍāḥ kukkuṭa-aṇḍa-ābhāḥ daṇḍaketūm udāvahan
58.
yodhāḥ ca bhadrakārāḥ ca,
śaradaṇḍa-anudaṇḍajāḥ śveta-aṇḍāḥ kukkuṭa-aṇḍa-ābhāḥ daṇḍaketūm udāvahan
śaradaṇḍa-anudaṇḍajāḥ śveta-aṇḍāḥ kukkuṭa-aṇḍa-ābhāḥ daṇḍaketūm udāvahan
58.
Both the warriors and the Bhadrakāra horses – born from Śaradaṇḍa and Anudaṇḍa, white-egged, and resembling hen's eggs – carried Daṇḍaketu.
आटरूषकपुष्पाभा हयाः पाण्ड्यानुयायिनाम् ।
अवहन्रथमुख्यानामयुतानि चतुर्दश ॥५९॥
अवहन्रथमुख्यानामयुतानि चतुर्दश ॥५९॥
59. āṭarūṣakapuṣpābhā hayāḥ pāṇḍyānuyāyinām ,
avahanrathamukhyānāmayutāni caturdaśa.
avahanrathamukhyānāmayutāni caturdaśa.
59.
āṭarūṣakapuṣpa-ābhāḥ hayāḥ pāṇḍya-anuyāyinām
avahan ratha-mukhyānām ayutāni caturdaśa
avahan ratha-mukhyānām ayutāni caturdaśa
59.
āṭarūṣakapuṣpa-ābhāḥ pāṇḍya-anuyāyinām hayāḥ
caturdaśa ayutāni ratha-mukhyānām avahan
caturdaśa ayutāni ratha-mukhyānām avahan
59.
The horses belonging to the Pāṇḍya followers, which resembled the flowers of the Malabar nut (āṭarūṣaka), carried fourteen tens of thousands of chief chariot-warriors.
नानारूपेण वर्णेन नानाकृतिमुखा हयाः ।
रथचक्रध्वजं वीरं घटोत्कचमुदावहन् ॥६०॥
रथचक्रध्वजं वीरं घटोत्कचमुदावहन् ॥६०॥
60. nānārūpeṇa varṇena nānākṛtimukhā hayāḥ ,
rathacakradhvajaṁ vīraṁ ghaṭotkacamudāvahan.
rathacakradhvajaṁ vīraṁ ghaṭotkacamudāvahan.
60.
nānā-rūpeṇa varṇena nānā-ākṛti-mukhāḥ hayāḥ
ratha-cakra-dhvajam vīram ghaṭotkacam udāvahan
ratha-cakra-dhvajam vīram ghaṭotkacam udāvahan
60.
nānā-rūpeṇa varṇena nānā-ākṛti-mukhāḥ hayāḥ
ratha-cakra-dhvajam vīram ghaṭotkacam udāvahan
ratha-cakra-dhvajam vīram ghaṭotkacam udāvahan
60.
Horses of various forms and colors, having diverse shapes and faces, carried the heroic Ghaṭotkaca, who was marked by a chariot-wheel banner.
सुवर्णवर्णा धर्मज्ञमनीकस्थं युधिष्ठिरम् ।
राजश्रेष्ठं हयश्रेष्ठाः सर्वतः पृष्ठतोऽन्वयुः ।
वर्णैश्चोच्चावचैर्दिव्यैः सदश्वानां प्रभद्रकाः ॥६१॥
राजश्रेष्ठं हयश्रेष्ठाः सर्वतः पृष्ठतोऽन्वयुः ।
वर्णैश्चोच्चावचैर्दिव्यैः सदश्वानां प्रभद्रकाः ॥६१॥
61. suvarṇavarṇā dharmajñamanīkasthaṁ yudhiṣṭhiram ,
rājaśreṣṭhaṁ hayaśreṣṭhāḥ sarvataḥ pṛṣṭhato'nvayuḥ ,
varṇaiścoccāvacairdivyaiḥ sadaśvānāṁ prabhadrakāḥ.
rājaśreṣṭhaṁ hayaśreṣṭhāḥ sarvataḥ pṛṣṭhato'nvayuḥ ,
varṇaiścoccāvacairdivyaiḥ sadaśvānāṁ prabhadrakāḥ.
61.
suvarṇavarṇāḥ dharmajñam anīkastham
yudhiṣṭhiram rājaśreṣṭham hayaśreṣṭhāḥ
sarvataḥ pṛṣṭhataḥ anvayuḥ varṇaiḥ ca
uccāvacaiḥ divyaiḥ sadaśvānām prabhadrākāḥ
yudhiṣṭhiram rājaśreṣṭham hayaśreṣṭhāḥ
sarvataḥ pṛṣṭhataḥ anvayuḥ varṇaiḥ ca
uccāvacaiḥ divyaiḥ sadaśvānām prabhadrākāḥ
61.
hayaśreṣṭhāḥ prabhadrākāḥ suvarṇavarṇāḥ
uccāvacaiḥ divyaiḥ varṇaiḥ ca sadaśvānām
dharmajñam anīkastham rājaśreṣṭham
yudhiṣṭhiram sarvataḥ pṛṣṭhataḥ anvayuḥ
uccāvacaiḥ divyaiḥ varṇaiḥ ca sadaśvānām
dharmajñam anīkastham rājaśreṣṭham
yudhiṣṭhiram sarvataḥ pṛṣṭhataḥ anvayuḥ
61.
The best of horses (hayaśreṣṭhāḥ) and the magnificent steeds (prabhadrākāḥ), golden-colored and adorned with diverse divine hues, followed Yudhiṣṭhira - who was knowledgeable in natural law (dharma), positioned within the army, and the foremost among kings - from all sides, at his back.
ते यत्ता भीमसेनेन सहिताः काञ्चनध्वजाः ।
प्रत्यदृश्यन्त राजेन्द्र सेन्द्रा इव दिवौकसः ॥६२॥
प्रत्यदृश्यन्त राजेन्द्र सेन्द्रा इव दिवौकसः ॥६२॥
62. te yattā bhīmasenena sahitāḥ kāñcanadhvajāḥ ,
pratyadṛśyanta rājendra sendrā iva divaukasaḥ.
pratyadṛśyanta rājendra sendrā iva divaukasaḥ.
62.
te yattāḥ bhīmasenena sahitāḥ kāñcanadhvajāḥ
prati adṛśyanta rājendra sa-indrāḥ iva divaukasaḥ
prati adṛśyanta rājendra sa-indrāḥ iva divaukasaḥ
62.
rājendra te yattāḥ bhīmasenena sahitāḥ kāñcanadhvajāḥ
sa-indrāḥ divaukasaḥ iva prati adṛśyanta
sa-indrāḥ divaukasaḥ iva prati adṛśyanta
62.
O foremost of kings (rājendra), they - vigilant, accompanied by Bhīmasena, and bearing golden banners - appeared like the gods (divaukasaḥ) with Indra.
अत्यरोचत तान्सर्वान्धृष्टद्युम्नः समागतान् ।
सर्वाण्यपि च सैन्यानि भारद्वाजोऽत्यरोचत ॥६३॥
सर्वाण्यपि च सैन्यानि भारद्वाजोऽत्यरोचत ॥६३॥
63. atyarocata tānsarvāndhṛṣṭadyumnaḥ samāgatān ,
sarvāṇyapi ca sainyāni bhāradvājo'tyarocata.
sarvāṇyapi ca sainyāni bhāradvājo'tyarocata.
63.
atyarocata tān sarvān dhṛṣṭadyumnaḥ samāgatān
sarvāṇi api ca sainyāni bhāradvājaḥ atyarocata
sarvāṇi api ca sainyāni bhāradvājaḥ atyarocata
63.
dhṛṣṭadyumnaḥ samāgatān tān sarvān atyarocata
ca bhāradvājaḥ sarvāṇi api sainyāni atyarocata
ca bhāradvājaḥ sarvāṇi api sainyāni atyarocata
63.
Dhṛṣṭadyumna outshone all those who had assembled. And Bhāradvāja (Droṇa) also outshone all the armies.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22 (current chapter)
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47