महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-8, chapter-32
धृतराष्ट्र उवाच ।
तथा व्यूढेष्वनीकेषु संसक्तेषु च संजय ।
संशप्तकान्कथं पार्थो गतः कर्णश्च पाण्डवान् ॥१॥
तथा व्यूढेष्वनीकेषु संसक्तेषु च संजय ।
संशप्तकान्कथं पार्थो गतः कर्णश्च पाण्डवान् ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
tathā vyūḍheṣvanīkeṣu saṁsakteṣu ca saṁjaya ,
saṁśaptakānkathaṁ pārtho gataḥ karṇaśca pāṇḍavān.
tathā vyūḍheṣvanīkeṣu saṁsakteṣu ca saṁjaya ,
saṁśaptakānkathaṁ pārtho gataḥ karṇaśca pāṇḍavān.
1.
dhṛtarāṣṭra uvāca tathā vyūḍheṣu anīkeṣu saṃsakteṣu ca
saṃjaya saṃśaptakān kathaṃ pārthaḥ gataḥ karṇaḥ ca pāṇḍavān
saṃjaya saṃśaptakān kathaṃ pārthaḥ gataḥ karṇaḥ ca pāṇḍavān
1.
dhṛtarāṣṭra uvāca saṃjaya,
tathā vyūḍheṣu saṃsakteṣu ca anīkeṣu,
pārthaḥ kathaṃ saṃśaptakān gataḥ (abhūt)? karṇaḥ ca pāṇḍavān (gataḥ kathaṃ abhūt)?
tathā vyūḍheṣu saṃsakteṣu ca anīkeṣu,
pārthaḥ kathaṃ saṃśaptakān gataḥ (abhūt)? karṇaḥ ca pāṇḍavān (gataḥ kathaṃ abhūt)?
1.
Dhṛtarāṣṭra said: "O Saṃjaya, when the armies were thus arrayed and engaged, how did Pārtha (Arjuna) go to the Saṃśaptakas, and Karṇa to the Pāṇḍavas?"
एतद्विस्तरतो युद्धं प्रब्रूहि कुशलो ह्यसि ।
न हि तृप्यामि वीराणां शृण्वानो विक्रमान्रणे ॥२॥
न हि तृप्यामि वीराणां शृण्वानो विक्रमान्रणे ॥२॥
2. etadvistarato yuddhaṁ prabrūhi kuśalo hyasi ,
na hi tṛpyāmi vīrāṇāṁ śṛṇvāno vikramānraṇe.
na hi tṛpyāmi vīrāṇāṁ śṛṇvāno vikramānraṇe.
2.
etat vistarataḥ yuddhaṃ prabrūhi kuśalaḥ hi asi
na hi tṛpyāmi vīrāṇām śṛṇvānaḥ vikramān raṇe
na hi tṛpyāmi vīrāṇām śṛṇvānaḥ vikramān raṇe
2.
hi tvam kuśalaḥ asi,
ataḥ etat yuddhaṃ vistarataḥ prabrūhi.
hi raṇe vīrāṇām vikramān śṛṇvānaḥ (aham) na tṛpyāmi.
ataḥ etat yuddhaṃ vistarataḥ prabrūhi.
hi raṇe vīrāṇām vikramān śṛṇvānaḥ (aham) na tṛpyāmi.
2.
Narrate this battle in detail, for you are indeed an expert. I am never satisfied hearing about the valor of the heroes in battle.
संजय उवाच ।
तत्स्थाने समवस्थाप्य प्रत्यमित्रं महाबलम् ।
अव्यूहतार्जुनो व्यूहं पुत्रस्य तव दुर्नये ॥३॥
तत्स्थाने समवस्थाप्य प्रत्यमित्रं महाबलम् ।
अव्यूहतार्जुनो व्यूहं पुत्रस्य तव दुर्नये ॥३॥
3. saṁjaya uvāca ,
tatsthāne samavasthāpya pratyamitraṁ mahābalam ,
avyūhatārjuno vyūhaṁ putrasya tava durnaye.
tatsthāne samavasthāpya pratyamitraṁ mahābalam ,
avyūhatārjuno vyūhaṁ putrasya tava durnaye.
3.
saṃjaya uvāca tatsthāne samavasthāpya prati-amitraṃ
mahābalam avyūhata arjunaḥ vyūhaṃ putrasya tava durnaye
mahābalam avyūhata arjunaḥ vyūhaṃ putrasya tava durnaye
3.
saṃjaya uvāca tatsthāne mahābalam prati-amitraṃ samavasthāpya,
tava putrasya durnaye (kāraṇāt) arjunaḥ vyūham avyūhata.
tava putrasya durnaye (kāraṇāt) arjunaḥ vyūham avyūhata.
3.
Saṃjaya said: "Having positioned the mighty opposing force in that place, Arjuna then formed a battle formation (vyūha), all due to your son's wicked policy (durnaya)."
तत्सादिनागकलिलं पदातिरथसंकुलम् ।
धृष्टद्युम्नमुखैर्व्यूढमशोभत महद्बलम् ॥४॥
धृष्टद्युम्नमुखैर्व्यूढमशोभत महद्बलम् ॥४॥
4. tatsādināgakalilaṁ padātirathasaṁkulam ,
dhṛṣṭadyumnamukhairvyūḍhamaśobhata mahadbalam.
dhṛṣṭadyumnamukhairvyūḍhamaśobhata mahadbalam.
4.
tat sādināgakalilam padātirathasaṅkulam
dhṛṣṭadyumnamukhaiḥ vyūḍham aśobhata mahat balam
dhṛṣṭadyumnamukhaiḥ vyūḍham aśobhata mahat balam
4.
mahat balam dhṛṣṭadyumnamukhaiḥ vyūḍham tat
sādināgakalilam padātirathasaṅkulam aśobhata
sādināgakalilam padātirathasaṅkulam aśobhata
4.
That great army, arrayed by leaders like Dhṛṣṭadyumna, looked splendid as it was crowded with cavalry and elephants, and densely packed with infantry and chariots.
पारावतसवर्णाश्वश्चन्द्रादित्यसमद्युतिः ।
पार्षतः प्रबभौ धन्वी कालो विग्रहवानिव ॥५॥
पार्षतः प्रबभौ धन्वी कालो विग्रहवानिव ॥५॥
5. pārāvatasavarṇāśvaścandrādityasamadyutiḥ ,
pārṣataḥ prababhau dhanvī kālo vigrahavāniva.
pārṣataḥ prababhau dhanvī kālo vigrahavāniva.
5.
pārāvatasavarṇāśvaḥ candrādityasamadyutiḥ
pārṣataḥ prababau dhanvī kālaḥ vigrahavān iva
pārṣataḥ prababau dhanvī kālaḥ vigrahavān iva
5.
pārṣataḥ dhanvī pārāvatasavarṇāśvaḥ
candrādityasamadyutiḥ vigrahavān kālaḥ iva prababau
candrādityasamadyutiḥ vigrahavān kālaḥ iva prababau
5.
The archer Dhṛṣṭadyumna, the son of Pṛṣata, shone forth with horses the color of doves and a radiance equal to the moon and the sun, appearing as if Time (Kāla) himself had taken a physical form.
पार्षतं त्वभि संतस्थुर्द्रौपदेया युयुत्सवः ।
सानुगा भीमवपुषश्चन्द्रं तारागणा इव ॥६॥
सानुगा भीमवपुषश्चन्द्रं तारागणा इव ॥६॥
6. pārṣataṁ tvabhi saṁtasthurdraupadeyā yuyutsavaḥ ,
sānugā bhīmavapuṣaścandraṁ tārāgaṇā iva.
sānugā bhīmavapuṣaścandraṁ tārāgaṇā iva.
6.
pārṣatam tu abhi santasthuḥ draupadeyāḥ yuyutsavaḥ
sānugāḥ bhīmavapuṣaḥ candram tārāgaṇāḥ iva
sānugāḥ bhīmavapuṣaḥ candram tārāgaṇāḥ iva
6.
tu yuyutsavaḥ sānugāḥ bhīmavapuṣaḥ draupadeyāḥ
pārṣatam abhi santasthuḥ tārāgaṇāḥ candram iva
pārṣatam abhi santasthuḥ tārāgaṇāḥ candram iva
6.
But the sons of Draupadī, eager for battle (yuyutsavaḥ), with their followers and mighty bodies, gathered around Dhṛṣṭadyumna, just as hosts of stars surround the moon.
अथ व्यूढेष्वनीकेषु प्रेक्ष्य संशप्तकान्रणे ।
क्रुद्धोऽर्जुनोऽभिदुद्राव व्याक्षिपन्गाण्डिवं धनुः ॥७॥
क्रुद्धोऽर्जुनोऽभिदुद्राव व्याक्षिपन्गाण्डिवं धनुः ॥७॥
7. atha vyūḍheṣvanīkeṣu prekṣya saṁśaptakānraṇe ,
kruddho'rjuno'bhidudrāva vyākṣipangāṇḍivaṁ dhanuḥ.
kruddho'rjuno'bhidudrāva vyākṣipangāṇḍivaṁ dhanuḥ.
7.
atha vyūḍheṣu anīkeṣu prekṣya saṃśaptakān raṇe
kruddhaḥ arjunaḥ abhidudrāva vyākṣipan gāṇḍivam dhanuḥ
kruddhaḥ arjunaḥ abhidudrāva vyākṣipan gāṇḍivam dhanuḥ
7.
atha anīkeṣu vyūḍheṣu raṇe saṃśaptakān prekṣya
kruddhaḥ arjunaḥ gāṇḍivam dhanuḥ vyākṣipan abhidudrāva
kruddhaḥ arjunaḥ gāṇḍivam dhanuḥ vyākṣipan abhidudrāva
7.
Then, having seen the Saṃśaptakas arrayed in battle among the armies, an enraged Arjuna rushed forward, brandishing his Gāṇḍīva bow.
अथ संशप्तकाः पार्थमभ्यधावन्वधैषिणः ।
विजये कृतसंकल्पा मृत्युं कृत्वा निवर्तनम् ॥८॥
विजये कृतसंकल्पा मृत्युं कृत्वा निवर्तनम् ॥८॥
8. atha saṁśaptakāḥ pārthamabhyadhāvanvadhaiṣiṇaḥ ,
vijaye kṛtasaṁkalpā mṛtyuṁ kṛtvā nivartanam.
vijaye kṛtasaṁkalpā mṛtyuṁ kṛtvā nivartanam.
8.
atha saṃśaptakāḥ pārtham abhyadhāvan vadheṣiṇaḥ
vijaye kṛtasaṅkalpāḥ mṛtyum kṛtvā nivartanam
vijaye kṛtasaṅkalpāḥ mṛtyum kṛtvā nivartanam
8.
atha vadheṣiṇaḥ vijaye kṛtasaṅkalpāḥ mṛtyum
nivartanam kṛtvā saṃśaptakāḥ pārtham abhyadhāvan
nivartanam kṛtvā saṃśaptakāḥ pārtham abhyadhāvan
8.
Then, the Saṃśaptakas, desiring to kill, rushed towards Pārtha (Arjuna). They had made a firm resolve for victory, considering death to be their only way back from the battle.
तदश्वसंघबहुलं मत्तनागरथाकुलम् ।
पत्तिमच्छूरवीरौघैर्द्रुतमर्जुनमाद्रवत् ॥९॥
पत्तिमच्छूरवीरौघैर्द्रुतमर्जुनमाद्रवत् ॥९॥
9. tadaśvasaṁghabahulaṁ mattanāgarathākulam ,
pattimacchūravīraughairdrutamarjunamādravat.
pattimacchūravīraughairdrutamarjunamādravat.
9.
tat aśvasaṅghabahulam mattanāgarathākulam
pattimacchūravīraughaiḥ drutam arjunam ādravat
pattimacchūravīraughaiḥ drutam arjunam ādravat
9.
tat aśvasaṅghabahulam mattanāgarathākulam
pattimacchūravīraughaiḥ drutam arjunam ādravat
pattimacchūravīraughaiḥ drutam arjunam ādravat
9.
That army, abundant with horse troops and swarming with intoxicated elephants and chariots, swiftly rushed towards Arjuna, accompanied by masses of foot soldiers and valiant heroes.
स संप्रहारस्तुमुलस्तेषामासीत्किरीटिना ।
तस्यैव नः श्रुतो यादृङ्निवातकवचैः सह ॥१०॥
तस्यैव नः श्रुतो यादृङ्निवातकवचैः सह ॥१०॥
10. sa saṁprahārastumulasteṣāmāsītkirīṭinā ,
tasyaiva naḥ śruto yādṛṅnivātakavacaiḥ saha.
tasyaiva naḥ śruto yādṛṅnivātakavacaiḥ saha.
10.
saḥ saṃprahāraḥ tumulaḥ teṣām āsīt kirīṭinā
tasya eva naḥ śrutaḥ yādṛk nivātakavacaiḥ saha
tasya eva naḥ śrutaḥ yādṛk nivātakavacaiḥ saha
10.
teṣām kirīṭinā saha saḥ tumulaḥ saṃprahāraḥ āsīt
naḥ yādṛk tasya eva nivātakavacaiḥ saha śrutaḥ
naḥ yādṛk tasya eva nivātakavacaiḥ saha śrutaḥ
10.
That tumultuous clash they had with the crowned one (Arjuna) was, we have heard, like the one he previously had with the Nivātakavacas.
रथानश्वान्ध्वजान्नागान्पत्तीन्रथपतीनपि ।
इषून्धनूंषि खड्गांश्च चक्राणि च परश्वधान् ॥११॥
इषून्धनूंषि खड्गांश्च चक्राणि च परश्वधान् ॥११॥
11. rathānaśvāndhvajānnāgānpattīnrathapatīnapi ,
iṣūndhanūṁṣi khaḍgāṁśca cakrāṇi ca paraśvadhān.
iṣūndhanūṁṣi khaḍgāṁśca cakrāṇi ca paraśvadhān.
11.
rathān aśvān dhvajān nāgān pattīn rathapatīn api
iṣūn dhanūṃṣi khaḍgān ca cakrāṇi ca paraśvadhān
iṣūn dhanūṃṣi khaḍgān ca cakrāṇi ca paraśvadhān
11.
rathān aśvān dhvajān nāgān pattīn rathapatīn api
iṣūn dhanūṃṣi khaḍgān ca cakrāṇi ca paraśvadhān
iṣūn dhanūṃṣi khaḍgān ca cakrāṇi ca paraśvadhān
11.
Chariots, horses, banners, elephants, foot soldiers, and even chariot commanders; arrows, bows, swords, along with wheels (or discuses) and battle-axes.
सायुधानुद्यतान्बाहूनुद्यतान्यायुधानि च ।
चिच्छेद द्विषतां पार्थः शिरांसि च सहस्रशः ॥१२॥
चिच्छेद द्विषतां पार्थः शिरांसि च सहस्रशः ॥१२॥
12. sāyudhānudyatānbāhūnudyatānyāyudhāni ca ,
ciccheda dviṣatāṁ pārthaḥ śirāṁsi ca sahasraśaḥ.
ciccheda dviṣatāṁ pārthaḥ śirāṁsi ca sahasraśaḥ.
12.
sāyudhān udyatān bāhūn udyatāni āyudhāni ca
ciccheda dviṣatām pārthaḥ śirāṃsi ca sahasraśaḥ
ciccheda dviṣatām pārthaḥ śirāṃsi ca sahasraśaḥ
12.
pārthaḥ dviṣatām sāyudhān udyatān bāhūn ca udyatāni
āyudhāni ca śirāṃsi ca sahasraśaḥ ciccheda
āyudhāni ca śirāṃsi ca sahasraśaḥ ciccheda
12.
Arjuna (Pārthaḥ) severed thousands of the enemies' uplifted arms along with their weapons, as well as their upraised weapons and their heads.
तस्मिन्सैन्ये महावर्ते पातालावर्तसंनिभे ।
निमग्नं तं रथं मत्वा नेदुः संशप्तका मुदा ॥१३॥
निमग्नं तं रथं मत्वा नेदुः संशप्तका मुदा ॥१३॥
13. tasminsainye mahāvarte pātālāvartasaṁnibhe ,
nimagnaṁ taṁ rathaṁ matvā neduḥ saṁśaptakā mudā.
nimagnaṁ taṁ rathaṁ matvā neduḥ saṁśaptakā mudā.
13.
tasmin sainye mahāvarte pātālāvarta-saṃnibhe
nimagnaṃ tam ratham matvā neduḥ saṃśaptakā mudā
nimagnaṃ tam ratham matvā neduḥ saṃśaptakā mudā
13.
saṃśaptakāḥ tasmin pātālāvarta-saṃnibhe mahāvarte
sainye tam ratham nimagnam matvā mudā neduḥ
sainye tam ratham nimagnam matvā mudā neduḥ
13.
The Saṃśaptakas, believing that chariot to be submerged in that army - a great whirlpool resembling the eddies of the netherworld (Pātāla) - roared with delight.
स पुरस्तादरीन्हत्वा पश्चार्धेनोत्तरेण च ।
दक्षिणेन च बीभत्सुः क्रुद्धो रुद्रः पशूनिव ॥१४॥
दक्षिणेन च बीभत्सुः क्रुद्धो रुद्रः पशूनिव ॥१४॥
14. sa purastādarīnhatvā paścārdhenottareṇa ca ,
dakṣiṇena ca bībhatsuḥ kruddho rudraḥ paśūniva.
dakṣiṇena ca bībhatsuḥ kruddho rudraḥ paśūniva.
14.
saḥ purastāt arīn hatvā paścārdhena uttareṇa ca
dakṣiṇena ca bībhatsuḥ kruddhaḥ rudraḥ paśūn iva
dakṣiṇena ca bībhatsuḥ kruddhaḥ rudraḥ paśūn iva
14.
saḥ bībhatsuḥ purastāt paścārdhena ca uttareṇa ca
dakṣiṇena ca arīn hatvā kruddhaḥ rudraḥ paśūn iva
dakṣiṇena ca arīn hatvā kruddhaḥ rudraḥ paśūn iva
14.
Having slain enemies from the front, from the western half, from the north, and from the south, Bibhatsu (Arjuna) acted like an enraged Rudra destroying sacrificial animals.
अथ पाञ्चालचेदीनां सृञ्जयानां च मारिष ।
त्वदीयैः सह संग्राम आसीत्परमदारुणः ॥१५॥
त्वदीयैः सह संग्राम आसीत्परमदारुणः ॥१५॥
15. atha pāñcālacedīnāṁ sṛñjayānāṁ ca māriṣa ,
tvadīyaiḥ saha saṁgrāma āsītparamadāruṇaḥ.
tvadīyaiḥ saha saṁgrāma āsītparamadāruṇaḥ.
15.
atha pāñcāla-cedīnām sṛñjayānām ca māriṣa
tvadīyaiḥ saha saṃgrāmaḥ āsīt parama-dāruṇaḥ
tvadīyaiḥ saha saṃgrāmaḥ āsīt parama-dāruṇaḥ
15.
atha māriṣa pāñcāla-cedīnām ca sṛñjayānām ca
tvadīyaiḥ saha parama-dāruṇaḥ saṃgrāmaḥ āsīt
tvadīyaiḥ saha parama-dāruṇaḥ saṃgrāmaḥ āsīt
15.
Then, O respected one (māriṣa), an exceedingly dreadful battle (saṃgrāma) ensued between your warriors and those of the Pañcālas, Cedis, and Sṛñjayas.
कृपश्च कृतवर्मा च शकुनिश्चापि सौबलः ।
हृष्टसेनाः सुसंरब्धा रथानीकैः प्रहारिणः ॥१६॥
हृष्टसेनाः सुसंरब्धा रथानीकैः प्रहारिणः ॥१६॥
16. kṛpaśca kṛtavarmā ca śakuniścāpi saubalaḥ ,
hṛṣṭasenāḥ susaṁrabdhā rathānīkaiḥ prahāriṇaḥ.
hṛṣṭasenāḥ susaṁrabdhā rathānīkaiḥ prahāriṇaḥ.
16.
kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca śakuniḥ ca api saubalaḥ
hṛṣṭasenāḥ susaṃrabdhāḥ rathānīkaiḥ prahāriṇaḥ
hṛṣṭasenāḥ susaṃrabdhāḥ rathānīkaiḥ prahāriṇaḥ
16.
kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca śakuniḥ ca api saubalaḥ
hṛṣṭasenāḥ susaṃrabdhāḥ rathānīkaiḥ prahāriṇaḥ
hṛṣṭasenāḥ susaṃrabdhāḥ rathānīkaiḥ prahāriṇaḥ
16.
Kripa, Kritavarma, and Shakuni, the son of Subala, were greatly enraged. With their eager armies, they attacked with their chariot divisions.
कोसलैः काशिमत्स्यैश्च कारूषैः केकयैरपि ।
शूरसेनैः शूरवीरैर्युयुधुर्युद्धदुर्मदाः ॥१७॥
शूरसेनैः शूरवीरैर्युयुधुर्युद्धदुर्मदाः ॥१७॥
17. kosalaiḥ kāśimatsyaiśca kārūṣaiḥ kekayairapi ,
śūrasenaiḥ śūravīrairyuyudhuryuddhadurmadāḥ.
śūrasenaiḥ śūravīrairyuyudhuryuddhadurmadāḥ.
17.
kosalaiḥ kāśimatsyaiḥ ca kārūṣaiḥ kekayaiḥ api
śūrasenaiḥ śūravīraiḥ yuyudhuḥ yuddhadurmadāḥ
śūrasenaiḥ śūravīraiḥ yuyudhuḥ yuddhadurmadāḥ
17.
yuddhadurmadāḥ kosalaiḥ kāśimatsyaiḥ ca kārūṣaiḥ
kekayaiḥ api śūrasenaiḥ śūravīraiḥ yuyudhuḥ
kekayaiḥ api śūrasenaiḥ śūravīraiḥ yuyudhuḥ
17.
They, intoxicated with battle, fought alongside the Kosalas, the Kaśis and Matsyas, the Karūṣas, the Kekayas, and also the Śūrasenas, who were all brave heroes.
तेषामन्तकरं युद्धं देहपाप्मप्रणाशनम् ।
शूद्रविट्क्षत्रवीराणां धर्म्यं स्वर्ग्यं यशस्करम् ॥१८॥
शूद्रविट्क्षत्रवीराणां धर्म्यं स्वर्ग्यं यशस्करम् ॥१८॥
18. teṣāmantakaraṁ yuddhaṁ dehapāpmapraṇāśanam ,
śūdraviṭkṣatravīrāṇāṁ dharmyaṁ svargyaṁ yaśaskaram.
śūdraviṭkṣatravīrāṇāṁ dharmyaṁ svargyaṁ yaśaskaram.
18.
teṣām antakaram yuddham dehapāpmapraṇāśanam
śūdraviṭkṣatravīrāṇām dharmyam svargyam yaśaskaram
śūdraviṭkṣatravīrāṇām dharmyam svargyam yaśaskaram
18.
teṣām śūdraviṭkṣatravīrāṇām yuddham antakaram
dehapāpmapraṇāśanam dharmyam svargyam yaśaskaram
dehapāpmapraṇāśanam dharmyam svargyam yaśaskaram
18.
For them (referring to the brave warriors of the Śūdras, Vaiśyas, and Kṣatriyas), this battle brings an end to their lives and destroys their bodily sins. It is righteous (dharmya), leads to heaven, and brings fame.
दुर्योधनोऽपि सहितो भ्रातृभिर्भरतर्षभ ।
गुप्तः कुरुप्रवीरैश्च मद्राणां च महारथैः ॥१९॥
गुप्तः कुरुप्रवीरैश्च मद्राणां च महारथैः ॥१९॥
19. duryodhano'pi sahito bhrātṛbhirbharatarṣabha ,
guptaḥ kurupravīraiśca madrāṇāṁ ca mahārathaiḥ.
guptaḥ kurupravīraiśca madrāṇāṁ ca mahārathaiḥ.
19.
duryodhanaḥ api sahitaḥ bhrātṛbhiḥ bharatarṣabha
guptaḥ kuruprvīraiḥ ca madrāṇām ca mahārathaiḥ
guptaḥ kuruprvīraiḥ ca madrāṇām ca mahārathaiḥ
19.
bharatarṣabha duryodhanaḥ api bhrātṛbhiḥ sahitaḥ
kuruprvīraiḥ ca madrāṇām ca mahārathaiḥ guptaḥ
kuruprvīraiḥ ca madrāṇām ca mahārathaiḥ guptaḥ
19.
O best of the Bharatas, Duryodhana, accompanied by his brothers, was protected by the chief Kuru warriors and also by the great charioteers of the Madras.
पाण्डवैः सहपाञ्चालैश्चेदिभिः सात्यकेन च ।
युध्यमानं रणे कर्णं कुरुवीरोऽभ्यपालयत् ॥२०॥
युध्यमानं रणे कर्णं कुरुवीरोऽभ्यपालयत् ॥२०॥
20. pāṇḍavaiḥ sahapāñcālaiścedibhiḥ sātyakena ca ,
yudhyamānaṁ raṇe karṇaṁ kuruvīro'bhyapālayat.
yudhyamānaṁ raṇe karṇaṁ kuruvīro'bhyapālayat.
20.
pāṇḍavaiḥ saha pāñcālaiḥ ca cedibhiḥ sātyakena ca
yudhyamānam raṇe karṇam kuruvīraḥ abhyapālayat
yudhyamānam raṇe karṇam kuruvīraḥ abhyapālayat
20.
kuruvīraḥ raṇe pāṇḍavaiḥ saha pāñcālaiḥ ca cedibhiḥ
sātyakena ca yudhyamānam karṇam abhyapālayat
sātyakena ca yudhyamānam karṇam abhyapālayat
20.
A Kuru hero protected Karṇa on the battlefield, as Karṇa fought against the Pāṇḍavas, along with the Pāñcālas, the Cedis, and Sātyaki.
कर्णोऽपि निशितैर्बाणैर्विनिहत्य महाचमूम् ।
प्रमृद्य च रथश्रेष्ठान्युधिष्ठिरमपीडयत् ॥२१॥
प्रमृद्य च रथश्रेष्ठान्युधिष्ठिरमपीडयत् ॥२१॥
21. karṇo'pi niśitairbāṇairvinihatya mahācamūm ,
pramṛdya ca rathaśreṣṭhānyudhiṣṭhiramapīḍayat.
pramṛdya ca rathaśreṣṭhānyudhiṣṭhiramapīḍayat.
21.
karṇaḥ api niśitaiḥ bāṇaiḥ vinihatya mahācamūm
pramṛdya ca rathaśreṣṭhān yudhiṣṭhiram apīḍayat
pramṛdya ca rathaśreṣṭhān yudhiṣṭhiram apīḍayat
21.
karṇaḥ api niśitaiḥ bāṇaiḥ mahācamūm vinihatya
ca rathaśreṣṭhān pramṛdya yudhiṣṭhiram apīḍayat
ca rathaśreṣṭhān pramṛdya yudhiṣṭhiram apīḍayat
21.
Karṇa, too, having struck down the great army with his sharp arrows and having crushed the foremost charioteers, afflicted Yudhiṣṭhira.
विपत्रायुधदेहासून्कृत्वा शत्रून्सहस्रशः ।
युक्त्वा स्वर्गयशोभ्यां च स्वेभ्यो मुदमुदावहत् ॥२२॥
युक्त्वा स्वर्गयशोभ्यां च स्वेभ्यो मुदमुदावहत् ॥२२॥
22. vipatrāyudhadehāsūnkṛtvā śatrūnsahasraśaḥ ,
yuktvā svargayaśobhyāṁ ca svebhyo mudamudāvahat.
yuktvā svargayaśobhyāṁ ca svebhyo mudamudāvahat.
22.
vipatrayudhadehāsūn kṛtvā śatrūn sahasraśaḥ
yuktvā svargayaśobhyām ca svebhyaḥ mudam udāvahat
yuktvā svargayaśobhyām ca svebhyaḥ mudam udāvahat
22.
(saḥ) sahasraśaḥ śatrūn vipatrāyudhadehāsūn kṛtvā
ca svargayaśobhyām yuktvā svebhyaḥ mudam udāvahat
ca svargayaśobhyām yuktvā svebhyaḥ mudam udāvahat
22.
Having rendered thousands of enemies without weapons and without life, he attained both heaven and renown, and brought joy to his own people.
धृतराष्ट्र उवाच ।
यत्तत्प्रविश्य पार्थानां सेनां कुर्वञ्जनक्षयम् ।
कर्णो राजानमभ्यर्च्छत्तन्ममाचक्ष्व संजय ॥२३॥
यत्तत्प्रविश्य पार्थानां सेनां कुर्वञ्जनक्षयम् ।
कर्णो राजानमभ्यर्च्छत्तन्ममाचक्ष्व संजय ॥२३॥
23. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
yattatpraviśya pārthānāṁ senāṁ kurvañjanakṣayam ,
karṇo rājānamabhyarcchattanmamācakṣva saṁjaya.
yattatpraviśya pārthānāṁ senāṁ kurvañjanakṣayam ,
karṇo rājānamabhyarcchattanmamācakṣva saṁjaya.
23.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca yat tat
praviśya pārthānām senām kurvan
janakṣayam karṇaḥ rājānam
abhyarcchat tat mama ācakṣva sañjaya
praviśya pārthānām senām kurvan
janakṣayam karṇaḥ rājānam
abhyarcchat tat mama ācakṣva sañjaya
23.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca sañjaya,
yat tat karṇaḥ pārthānām senām praviśya janakṣayam kurvan rājānam abhyarcchat,
tat mama ācakṣva.
yat tat karṇaḥ pārthānām senām praviśya janakṣayam kurvan rājānam abhyarcchat,
tat mama ācakṣva.
23.
Dhṛtarāṣṭra said: "O Sañjaya, tell me how Karṇa, having penetrated the army of the Pārthas and inflicting great slaughter, then approached King Yudhiṣṭhira."
के च प्रवीराः पार्थानां युधि कर्णमवारयन् ।
कांश्च प्रमथ्याधिरथिर्युधिष्ठिरमपीडयत् ॥२४॥
कांश्च प्रमथ्याधिरथिर्युधिष्ठिरमपीडयत् ॥२४॥
24. ke ca pravīrāḥ pārthānāṁ yudhi karṇamavārayan ,
kāṁśca pramathyādhirathiryudhiṣṭhiramapīḍayat.
kāṁśca pramathyādhirathiryudhiṣṭhiramapīḍayat.
24.
ke ca pravīrāḥ pārthānām yudhi karṇam avārayan
kān ca pramathya adhirathiḥ yudhiṣṭhiram apīḍayat
kān ca pramathya adhirathiḥ yudhiṣṭhiram apīḍayat
24.
ke ca pārthānām pravīrāḥ yudhi karṇam avārayan?
adhirathiḥ ca kān pramathya yudhiṣṭhiram apīḍayat?
adhirathiḥ ca kān pramathya yudhiṣṭhiram apīḍayat?
24.
And which great heroes among the Pārthas (Pāṇḍavas) obstructed Karṇa in battle? And having crushed whom, did Karṇa, the son of Adhiratha, torment Yudhiṣṭhira?
संजय उवाच ।
धृष्टद्युम्नमुखान्पार्थान्दृष्ट्वा कर्णो व्यवस्थितान् ।
समभ्यधावत्त्वरितः पाञ्चालाञ्शत्रुकर्शनः ॥२५॥
धृष्टद्युम्नमुखान्पार्थान्दृष्ट्वा कर्णो व्यवस्थितान् ।
समभ्यधावत्त्वरितः पाञ्चालाञ्शत्रुकर्शनः ॥२५॥
25. saṁjaya uvāca ,
dhṛṣṭadyumnamukhānpārthāndṛṣṭvā karṇo vyavasthitān ,
samabhyadhāvattvaritaḥ pāñcālāñśatrukarśanaḥ.
dhṛṣṭadyumnamukhānpārthāndṛṣṭvā karṇo vyavasthitān ,
samabhyadhāvattvaritaḥ pāñcālāñśatrukarśanaḥ.
25.
saṃjaya uvāca dhṛṣṭadyumnamukhān pārthān dṛṣṭvā karṇaḥ
vyavasthitān sam abhi adhāvat tvaritaḥ pāñcālān śatrukārśanaḥ
vyavasthitān sam abhi adhāvat tvaritaḥ pāñcālān śatrukārśanaḥ
25.
saṃjaya uvāca śatrukārśanaḥ karṇaḥ dhṛṣṭadyumnamukhān
vyavasthitān pārthān dṛṣṭvā tvaritaḥ pāñcālān sam abhi adhāvat
vyavasthitān pārthān dṛṣṭvā tvaritaḥ pāñcālān sam abhi adhāvat
25.
Sañjaya said: Seeing the Pārthas (Pāṇḍavas), with Dhṛṣṭadyumna as their leader, arrayed (for battle), Karṇa, the tormentor of enemies, swiftly rushed towards the Pañcālas.
तं तूर्णमभिधावन्तं पाञ्चाला जितकाशिनः ।
प्रत्युद्ययुर्महाराज हंसा इव महार्णवम् ॥२६॥
प्रत्युद्ययुर्महाराज हंसा इव महार्णवम् ॥२६॥
26. taṁ tūrṇamabhidhāvantaṁ pāñcālā jitakāśinaḥ ,
pratyudyayurmahārāja haṁsā iva mahārṇavam.
pratyudyayurmahārāja haṁsā iva mahārṇavam.
26.
tam tūrṇam abhidhāvantam pāñcālāḥ jitakāśinaḥ
prati ud iyuḥ mahārāja haṃsāḥ iva mahārṇavam
prati ud iyuḥ mahārāja haṃsāḥ iva mahārṇavam
26.
mahārāja,
jitakāśinaḥ pāñcālāḥ tūrṇam abhidhāvantam tam haṃsāḥ mahārṇavam iva,
prati ud iyuḥ
jitakāśinaḥ pāñcālāḥ tūrṇam abhidhāvantam tam haṃsāḥ mahārṇavam iva,
prati ud iyuḥ
26.
O great king, the victorious Pañcālas went to meet him as he rushed swiftly, just like swans (advance towards) a great ocean.
ततः शङ्खसहस्राणां निस्वनो हृदयंगमः ।
प्रादुरासीदुभयतो भेरीशब्दश्च दारुणः ॥२७॥
प्रादुरासीदुभयतो भेरीशब्दश्च दारुणः ॥२७॥
27. tataḥ śaṅkhasahasrāṇāṁ nisvano hṛdayaṁgamaḥ ,
prādurāsīdubhayato bherīśabdaśca dāruṇaḥ.
prādurāsīdubhayato bherīśabdaśca dāruṇaḥ.
27.
tataḥ śaṅkhasahasrāṇām nisvanaḥ hṛdayaṃgamaḥ
prāduḥ āsīt ubhayataḥ bherīśabdaḥ ca dāruṇaḥ
prāduḥ āsīt ubhayataḥ bherīśabdaḥ ca dāruṇaḥ
27.
tataḥ śaṅkhasahasrāṇām hṛdayaṃgamaḥ nisvanaḥ,
ca ubhayataḥ dāruṇaḥ bherīśabdaḥ prāduḥ āsīt
ca ubhayataḥ dāruṇaḥ bherīśabdaḥ prāduḥ āsīt
27.
Then, a captivating sound of thousands of conches arose, and from both sides, a terrible sound of drums also appeared.
नानावादित्रनादश्च द्विपाश्वरथनिस्वनः ।
सिंहनादश्च वीराणामभवद्दारुणस्तदा ॥२८॥
सिंहनादश्च वीराणामभवद्दारुणस्तदा ॥२८॥
28. nānāvāditranādaśca dvipāśvarathanisvanaḥ ,
siṁhanādaśca vīrāṇāmabhavaddāruṇastadā.
siṁhanādaśca vīrāṇāmabhavaddāruṇastadā.
28.
nānāvāditranādaḥ ca dvipāśvarathanisvanaḥ
siṃhanādaḥ ca vīrāṇām abhavat dāruṇaḥ tadā
siṃhanādaḥ ca vīrāṇām abhavat dāruṇaḥ tadā
28.
tadā vīrāṇām nānāvāditranādaḥ ca
dvipāśvarathanisvanaḥ ca siṃhanādaḥ dāruṇaḥ abhavat
dvipāśvarathanisvanaḥ ca siṃhanādaḥ dāruṇaḥ abhavat
28.
At that time, a terrible din arose, consisting of the sounds of various musical instruments, the roars of elephants, horses, and chariots, and the battle cries of the warriors.
साद्रिद्रुमार्णवा भूमिः सवाताम्बुदमम्बरम् ।
सार्केन्दुग्रहनक्षत्रा द्यौश्च व्यक्तं व्यघूर्णत ॥२९॥
सार्केन्दुग्रहनक्षत्रा द्यौश्च व्यक्तं व्यघूर्णत ॥२९॥
29. sādridrumārṇavā bhūmiḥ savātāmbudamambaram ,
sārkendugrahanakṣatrā dyauśca vyaktaṁ vyaghūrṇata.
sārkendugrahanakṣatrā dyauśca vyaktaṁ vyaghūrṇata.
29.
sādridrumārṇavā bhūmiḥ savātāmbudam ambaram
sārkendugrahanakṣatrā dyauḥ ca vyaktam vyaghūrṇata
sārkendugrahanakṣatrā dyauḥ ca vyaktam vyaghūrṇata
29.
sādridrumārṇavā bhūmiḥ savātāmbudam ambaram ca
sārkendugrahanakṣatrā dyauḥ ca vyaktam vyaghūrṇata
sārkendugrahanakṣatrā dyauḥ ca vyaktam vyaghūrṇata
29.
The earth, along with its mountains, trees, and oceans; the sky, with its winds and clouds; and heaven, with its sun, moon, planets, and stars, clearly began to reel.
अति भूतानि तं शब्दं मेनिरेऽति च विव्यथुः ।
यानि चाप्लवसत्त्वानि प्रायस्तानि मृतानि च ॥३०॥
यानि चाप्लवसत्त्वानि प्रायस्तानि मृतानि च ॥३०॥
30. ati bhūtāni taṁ śabdaṁ menire'ti ca vivyathuḥ ,
yāni cāplavasattvāni prāyastāni mṛtāni ca.
yāni cāplavasattvāni prāyastāni mṛtāni ca.
30.
ati bhūtāni tam śabdam menire ati ca vivyathuḥ
yāni ca āplavasattvāni prāyaḥ tāni mṛtāni ca
yāni ca āplavasattvāni prāyaḥ tāni mṛtāni ca
30.
bhūtāni tam śabdam ati menire ca ati vivyathuḥ
ca yāni āplavasattvāni tāni prāyaḥ mṛtāni
ca yāni āplavasattvāni tāni prāyaḥ mṛtāni
30.
All creatures considered that sound to be overwhelming and trembled excessively. And those aquatic beings, in particular, were mostly killed.
अथ कर्णो भृशं क्रुद्धः शीघ्रमस्त्रमुदीरयन् ।
जघान पाण्डवीं सेनामासुरीं मघवानिव ॥३१॥
जघान पाण्डवीं सेनामासुरीं मघवानिव ॥३१॥
31. atha karṇo bhṛśaṁ kruddhaḥ śīghramastramudīrayan ,
jaghāna pāṇḍavīṁ senāmāsurīṁ maghavāniva.
jaghāna pāṇḍavīṁ senāmāsurīṁ maghavāniva.
31.
atha karṇaḥ bhṛśam kruddhaḥ śīghram astram udīrayan
jaghāna pāṇḍavīm senām āsurīm maghavān iva
jaghāna pāṇḍavīm senām āsurīm maghavān iva
31.
atha bhṛśam kruddhaḥ śīghram astram udīrayan
karṇaḥ pāṇḍavīm senām āsurīm maghavān iva jaghāna
karṇaḥ pāṇḍavīm senām āsurīm maghavān iva jaghāna
31.
Then Karna, intensely enraged and swiftly discharging his missile, struck the Pāṇḍava army just as Indra (Maghavan) would strike a demonic host.
स पाण्डवरथांस्तूर्णं प्रविश्य विसृजञ्शरान् ।
प्रभद्रकाणां प्रवरानहनत्सप्तसप्ततिम् ॥३२॥
प्रभद्रकाणां प्रवरानहनत्सप्तसप्ततिम् ॥३२॥
32. sa pāṇḍavarathāṁstūrṇaṁ praviśya visṛjañśarān ,
prabhadrakāṇāṁ pravarānahanatsaptasaptatim.
prabhadrakāṇāṁ pravarānahanatsaptasaptatim.
32.
sa pāṇḍavarathān tūrṇam praviśya visṛjan śarān
| prabhadrkāṇām pravarān ahanat saptasaptatim
| prabhadrkāṇām pravarān ahanat saptasaptatim
32.
sa tūrṇam pāṇḍavarathān praviśya śarān visṛjan
prabhadrkāṇām pravarān saptasaptatim ahanat
prabhadrkāṇām pravarān saptasaptatim ahanat
32.
Approaching the Pandava chariots swiftly and discharging arrows, he killed seventy-seven of the foremost Prabhadrakas.
ततः सुपुङ्खैर्निशितै रथश्रेष्ठो रथेषुभिः ।
अवधीत्पञ्चविंशत्या पाञ्चालान्पञ्चविंशतिम् ॥३३॥
अवधीत्पञ्चविंशत्या पाञ्चालान्पञ्चविंशतिम् ॥३३॥
33. tataḥ supuṅkhairniśitai rathaśreṣṭho ratheṣubhiḥ ,
avadhītpañcaviṁśatyā pāñcālānpañcaviṁśatim.
avadhītpañcaviṁśatyā pāñcālānpañcaviṁśatim.
33.
tataḥ supuṅkhaiḥ niśitaiḥ rathaśreṣṭhaḥ ratheṣubhiḥ
| avadhīt pañcaviṃśatyā pāñcālān pañcaviṃśatim
| avadhīt pañcaviṃśatyā pāñcālān pañcaviṃśatim
33.
tataḥ rathaśreṣṭhaḥ niśitaiḥ supuṅkhaiḥ ratheṣubhiḥ
pañcaviṃśatyā pāñcālān pañcaviṃśatim avadhīt
pañcaviṃśatyā pāñcālān pañcaviṃśatim avadhīt
33.
Then, that best of charioteers killed twenty-five Pañcālas with twenty-five sharp, well-feathered chariot-arrows.
सुवर्णपुङ्खैर्नाराचैः परकायविदारणैः ।
चेदिकानवधीद्वीरः शतशोऽथ सहस्रशः ॥३४॥
चेदिकानवधीद्वीरः शतशोऽथ सहस्रशः ॥३४॥
34. suvarṇapuṅkhairnārācaiḥ parakāyavidāraṇaiḥ ,
cedikānavadhīdvīraḥ śataśo'tha sahasraśaḥ.
cedikānavadhīdvīraḥ śataśo'tha sahasraśaḥ.
34.
suvarṇapuṅkhaiḥ nārācaiḥ parakāyavidāraṇaiḥ |
cedikān avadhīt vīraḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
cedikān avadhīt vīraḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
34.
vīraḥ suvarṇapuṅkhaiḥ parakāyavidāraṇaiḥ
nārācaiḥ cedikān śataśaḥ atha sahasraśaḥ avadhīt
nārācaiḥ cedikān śataśaḥ atha sahasraśaḥ avadhīt
34.
The hero killed the Chedis by hundreds and then by thousands, using gold-feathered iron arrows that tore apart the bodies of his enemies.
तं तथा समरे कर्म कुर्वाणमतिमानुषम् ।
परिवव्रुर्महाराज पाञ्चालानां रथव्रजाः ॥३५॥
परिवव्रुर्महाराज पाञ्चालानां रथव्रजाः ॥३५॥
35. taṁ tathā samare karma kurvāṇamatimānuṣam ,
parivavrurmahārāja pāñcālānāṁ rathavrajāḥ.
parivavrurmahārāja pāñcālānāṁ rathavrajāḥ.
35.
tam tathā samare karma kurvāṇam atimānuṣam
| parivavruḥ mahārāja pāñcālānām rathavrajāḥ
| parivavruḥ mahārāja pāñcālānām rathavrajāḥ
35.
mahārāja samare tathā atimānuṣam karma
kurvāṇam tam pāñcālānām rathavrajāḥ परिवव्रुः
kurvāṇam tam pāñcālānām rathavrajāḥ परिवव्रुः
35.
O great king, the divisions of chariots of the Pañcālas surrounded him, who was performing such a superhuman feat (karma) in battle.
ततः संधाय विशिखान्पञ्च भारत दुःसहान् ।
पाञ्चालानवधीत्पञ्च कर्णो वैकर्तनो वृषः ॥३६॥
पाञ्चालानवधीत्पञ्च कर्णो वैकर्तनो वृषः ॥३६॥
36. tataḥ saṁdhāya viśikhānpañca bhārata duḥsahān ,
pāñcālānavadhītpañca karṇo vaikartano vṛṣaḥ.
pāñcālānavadhītpañca karṇo vaikartano vṛṣaḥ.
36.
tataḥ saṃdhāya viśikhān pañca bhārata duḥsahān
pāñcālān avadhīt pañca karṇaḥ vaikartanaḥ vṛṣaḥ
pāñcālān avadhīt pañca karṇaḥ vaikartanaḥ vṛṣaḥ
36.
bhārata tataḥ vaikartanaḥ vṛṣaḥ karṇaḥ pañca
duḥsahān viśikhān saṃdhāya pañca pāñcālān avadhīt
duḥsahān viśikhān saṃdhāya pañca pāñcālān avadhīt
36.
Then, O Bhārata, Karṇa, the mighty son of Vikartana, having aimed five unbearable arrows, killed five Pāñcālas.
भानुदेवं चित्रसेनं सेनाबिन्दुं च भारत ।
तपनं शूरसेनं च पाञ्चालानवधीद्रणे ॥३७॥
तपनं शूरसेनं च पाञ्चालानवधीद्रणे ॥३७॥
37. bhānudevaṁ citrasenaṁ senābinduṁ ca bhārata ,
tapanaṁ śūrasenaṁ ca pāñcālānavadhīdraṇe.
tapanaṁ śūrasenaṁ ca pāñcālānavadhīdraṇe.
37.
bhānudevam citrasenam senābindum ca bhārata
tapanam śūrasenam ca pāñcālān avadhīt raṇe
tapanam śūrasenam ca pāñcālān avadhīt raṇe
37.
bhārata ca bhānudevam citrasenam senābindum
ca tapanam śūrasenam pāñcālān raṇe avadhīt
ca tapanam śūrasenam pāñcālān raṇe avadhīt
37.
And, O Bhārata, he killed Bhānudeva, Citrasena, Senābindu, Tapana, and Śūrasena – these Pāñcālas – in battle.
पाञ्चालेषु च शूरेषु वध्यमानेषु सायकैः ।
हाहाकारो महानासीत्पाञ्चालानां महाहवे ॥३८॥
हाहाकारो महानासीत्पाञ्चालानां महाहवे ॥३८॥
38. pāñcāleṣu ca śūreṣu vadhyamāneṣu sāyakaiḥ ,
hāhākāro mahānāsītpāñcālānāṁ mahāhave.
hāhākāro mahānāsītpāñcālānāṁ mahāhave.
38.
pāñcāleṣu ca śūreṣu vadhyamāneṣu sāyakaiḥ
hāhākāraḥ mahān āsīt pāñcālānām mahāhave
hāhākāraḥ mahān āsīt pāñcālānām mahāhave
38.
ca pāñcāleṣu śūreṣu sāyakaiḥ vadhyamāneṣu
mahāhave pāñcālānām mahān hāhākāraḥ āsīt
mahāhave pāñcālānām mahān hāhākāraḥ āsīt
38.
And as the brave Pāñcālas were being killed by arrows in the great battle, a loud cry of distress arose among the Pāñcālas.
तेषां संकीर्यमाणानां हाहाकारकृता दिशः ।
पुनरेव च तान्कर्णो जघानाशु पतत्रिभिः ॥३९॥
पुनरेव च तान्कर्णो जघानाशु पतत्रिभिः ॥३९॥
39. teṣāṁ saṁkīryamāṇānāṁ hāhākārakṛtā diśaḥ ,
punareva ca tānkarṇo jaghānāśu patatribhiḥ.
punareva ca tānkarṇo jaghānāśu patatribhiḥ.
39.
teṣām saṃkīryamāṇānām hāhākārakṛtā diśaḥ punaḥ
eva ca tān karṇaḥ jaghāna āśu patatribhiḥ
eva ca tān karṇaḥ jaghāna āśu patatribhiḥ
39.
teṣām saṃkīryamāṇānām hāhākārakṛtā diśaḥ ca
karṇaḥ punaḥ eva tān āśu patatribhiḥ jaghāna
karṇaḥ punaḥ eva tān āśu patatribhiḥ jaghāna
39.
While they were being scattered and the directions were filled with cries of distress, Karṇa quickly struck them again with his arrows.
चक्ररक्षौ तु कर्णस्य पुत्रौ मारिष दुर्जयौ ।
सुषेणः सत्यसेनश्च त्यक्त्वा प्राणानयुध्यताम् ॥४०॥
सुषेणः सत्यसेनश्च त्यक्त्वा प्राणानयुध्यताम् ॥४०॥
40. cakrarakṣau tu karṇasya putrau māriṣa durjayau ,
suṣeṇaḥ satyasenaśca tyaktvā prāṇānayudhyatām.
suṣeṇaḥ satyasenaśca tyaktvā prāṇānayudhyatām.
40.
cakrarakṣau tu karṇasya putrau māriṣa durjayau
suṣeṇaḥ satyasenaḥ ca tyaktvā prāṇān ayudhyatām
suṣeṇaḥ satyasenaḥ ca tyaktvā prāṇān ayudhyatām
40.
māriṣa tu karṇasya durjayau putrau cakrarakṣau
suṣeṇaḥ ca satyasenaḥ prāṇān tyaktvā ayudhyatām
suṣeṇaḥ ca satyasenaḥ prāṇān tyaktvā ayudhyatām
40.
O respected one, Karṇa's two unconquerable sons, Susheṇa and Satyaseṇa, who served as his chariot-wheel protectors, fought having abandoned their lives.
पृष्ठगोपस्तु कर्णस्य ज्येष्ठः पुत्रो महारथः ।
वृषसेनः स्वयं कर्णं पृष्ठतः पर्यपालयत् ॥४१॥
वृषसेनः स्वयं कर्णं पृष्ठतः पर्यपालयत् ॥४१॥
41. pṛṣṭhagopastu karṇasya jyeṣṭhaḥ putro mahārathaḥ ,
vṛṣasenaḥ svayaṁ karṇaṁ pṛṣṭhataḥ paryapālayat.
vṛṣasenaḥ svayaṁ karṇaṁ pṛṣṭhataḥ paryapālayat.
41.
pṛṣṭhagopaḥ tu karṇasya jyeṣṭhaḥ putraḥ mahārathaḥ
vṛṣasenaḥ svayam karṇam pṛṣṭhataḥ paryapālayat
vṛṣasenaḥ svayam karṇam pṛṣṭhataḥ paryapālayat
41.
tu karṇasya jyeṣṭhaḥ putraḥ mahārathaḥ pṛṣṭhagopaḥ
vṛṣasenaḥ svayam karṇam pṛṣṭhataḥ paryapālayat
vṛṣasenaḥ svayam karṇam pṛṣṭhataḥ paryapālayat
41.
But Karṇa's eldest son, the great charioteer (mahāratha) Vṛṣasena, himself protected Karṇa from behind, serving as his rear protector.
धृष्टद्युम्नः सात्यकिश्च द्रौपदेया वृकोदरः ।
जनमेजयः शिखण्डी च प्रवीराश्च प्रभद्रकाः ॥४२॥
जनमेजयः शिखण्डी च प्रवीराश्च प्रभद्रकाः ॥४२॥
42. dhṛṣṭadyumnaḥ sātyakiśca draupadeyā vṛkodaraḥ ,
janamejayaḥ śikhaṇḍī ca pravīrāśca prabhadrakāḥ.
janamejayaḥ śikhaṇḍī ca pravīrāśca prabhadrakāḥ.
42.
dhṛṣṭadyumnaḥ sātyakiḥ ca draupadeyāḥ vṛkodaraḥ
janamejayaḥ śikhaṇḍī ca pravīrāḥ ca prabhadrākāḥ
janamejayaḥ śikhaṇḍī ca pravīrāḥ ca prabhadrākāḥ
42.
dhṛṣṭadyumnaḥ ca sātyakiḥ draupadeyāḥ vṛkodaraḥ
janamejayaḥ ca śikhaṇḍī ca pravīrāḥ prabhadrākāḥ
janamejayaḥ ca śikhaṇḍī ca pravīrāḥ prabhadrākāḥ
42.
Dhṛṣṭadyumna, Satyaki, the sons of Draupadi, Vṛkodara (Bhīma), Janamejaya, Śikhaṇḍī, and the great heroes (pravīrāḥ) and the Prabhadrakas (a specific contingent of warriors) were present.
चेदिकेकयपाञ्चाला यमौ मत्स्याश्च दंशिताः ।
समभ्यधावन्राधेयं जिघांसन्तः प्रहारिणः ॥४३॥
समभ्यधावन्राधेयं जिघांसन्तः प्रहारिणः ॥४३॥
43. cedikekayapāñcālā yamau matsyāśca daṁśitāḥ ,
samabhyadhāvanrādheyaṁ jighāṁsantaḥ prahāriṇaḥ.
samabhyadhāvanrādheyaṁ jighāṁsantaḥ prahāriṇaḥ.
43.
cedikekayapāñcālāḥ yamau matsyāḥ ca daṃśitāḥ sam
abhi adhāvan rādheyam jighāṃsantaḥ prahāriṇaḥ
abhi adhāvan rādheyam jighāṃsantaḥ prahāriṇaḥ
43.
cedikekayapāñcālāḥ yamau ca matsyāḥ daṃśitāḥ
prahāriṇaḥ jighāṃsantaḥ rādheyam sam abhi adhāvan
prahāriṇaḥ jighāṃsantaḥ rādheyam sam abhi adhāvan
43.
The Chedis, Kekayas, Panchalas, the two twins (Nakula and Sahadeva), and the Matsyas, all armored and acting as assailants, rushed towards Rādheya (Karṇa) desiring to kill him.
त एनं विविधैः शस्त्रैः शरधाराभिरेव च ।
अभ्यवर्षन्विमृद्नन्तः प्रावृषीवाम्बुदा गिरिम् ॥४४॥
अभ्यवर्षन्विमृद्नन्तः प्रावृषीवाम्बुदा गिरिम् ॥४४॥
44. ta enaṁ vividhaiḥ śastraiḥ śaradhārābhireva ca ,
abhyavarṣanvimṛdnantaḥ prāvṛṣīvāmbudā girim.
abhyavarṣanvimṛdnantaḥ prāvṛṣīvāmbudā girim.
44.
ta enam vividhaiḥ śastraiḥ śaradhārābhiḥ eva ca |
abhyavarṣan vimṛdnantaḥ prāvṛṣī iva ambudāḥ girim
abhyavarṣan vimṛdnantaḥ prāvṛṣī iva ambudāḥ girim
44.
taḥ enam vividhaiḥ śastraiḥ śaradhārābhiḥ ca eva
prāvṛṣī ambudāḥ girim iva vimṛdnantaḥ abhyavarṣan
prāvṛṣī ambudāḥ girim iva vimṛdnantaḥ abhyavarṣan
44.
They showered him with various weapons and torrents of arrows, crushing him like clouds in the rainy season deluge a mountain.
पितरं तु परीप्सन्तः कर्णपुत्राः प्रहारिणः ।
त्वदीयाश्चापरे राजन्वीरा वीरानवारयन् ॥४५॥
त्वदीयाश्चापरे राजन्वीरा वीरानवारयन् ॥४५॥
45. pitaraṁ tu parīpsantaḥ karṇaputrāḥ prahāriṇaḥ ,
tvadīyāścāpare rājanvīrā vīrānavārayan.
tvadīyāścāpare rājanvīrā vīrānavārayan.
45.
pitaram tu parīpsantaḥ karṇaputrāḥ prahāriṇaḥ
| tvadīyāḥ ca apare rājan vīrāḥ vīrān avārayan
| tvadīyāḥ ca apare rājan vīrāḥ vīrān avārayan
45.
rājan tu pitaram parīpsantaḥ prahāriṇaḥ
karṇaputrāḥ ca apare tvadīyāḥ vīrāḥ vīrān avārayan
karṇaputrāḥ ca apare tvadīyāḥ vīrāḥ vīrān avārayan
45.
However, Karna's sons, striking forcefully and eager to protect their father, as well as your other warriors, O King, held back (the enemy) warriors.
सुषेणो भीमसेनस्य छित्त्वा भल्लेन कार्मुकम् ।
नाराचैः सप्तभिर्विद्ध्वा हृदि भीमं ननाद ह ॥४६॥
नाराचैः सप्तभिर्विद्ध्वा हृदि भीमं ननाद ह ॥४६॥
46. suṣeṇo bhīmasenasya chittvā bhallena kārmukam ,
nārācaiḥ saptabhirviddhvā hṛdi bhīmaṁ nanāda ha.
nārācaiḥ saptabhirviddhvā hṛdi bhīmaṁ nanāda ha.
46.
suṣeṇaḥ bhīmasenasya chittvā bhallena kārmukam |
nārācaiḥ saptabhiḥ viddhvā hṛdi bhīmam nanāda ha
nārācaiḥ saptabhiḥ viddhvā hṛdi bhīmam nanāda ha
46.
suṣeṇaḥ bhallena bhīmasenasya kārmukam chittvā
saptabhiḥ nārācaiḥ bhīmam hṛdi viddhvā nanāda ha
saptabhiḥ nārācaiḥ bhīmam hṛdi viddhvā nanāda ha
46.
Suṣeṇa, having cut Bhīmasena's bow with a broad-headed arrow (bhalla), then pierced Bhīma in the heart with seven iron arrows (nārāca) and roared.
अथान्यद्धनुरादाय सुदृढं भीमविक्रमः ।
सज्यं वृकोदरः कृत्वा सुषेणस्याच्छिनद्धनुः ॥४७॥
सज्यं वृकोदरः कृत्वा सुषेणस्याच्छिनद्धनुः ॥४७॥
47. athānyaddhanurādāya sudṛḍhaṁ bhīmavikramaḥ ,
sajyaṁ vṛkodaraḥ kṛtvā suṣeṇasyācchinaddhanuḥ.
sajyaṁ vṛkodaraḥ kṛtvā suṣeṇasyācchinaddhanuḥ.
47.
atha anyat dhanuḥ ādāya sudṛḍham bhīmavikramaḥ |
sajyam vṛkodaraḥ kṛtvā suṣeṇasya acchinat dhanuḥ
sajyam vṛkodaraḥ kṛtvā suṣeṇasya acchinat dhanuḥ
47.
atha bhīmavikramaḥ vṛkodaraḥ anyat sudṛḍham dhanuḥ
ādāya sajyam kṛtvā suṣeṇasya dhanuḥ acchinat
ādāya sajyam kṛtvā suṣeṇasya dhanuḥ acchinat
47.
Then, Bhīma, the one of terrible might, taking up another very strong bow and stringing it, cut Suṣeṇa's bow.
विव्याध चैनं नवभिः क्रुद्धो नृत्यन्निवेषुभिः ।
कर्णं च तूर्णं विव्याध त्रिसप्तत्या शितैः शरैः ॥४८॥
कर्णं च तूर्णं विव्याध त्रिसप्तत्या शितैः शरैः ॥४८॥
48. vivyādha cainaṁ navabhiḥ kruddho nṛtyanniveṣubhiḥ ,
karṇaṁ ca tūrṇaṁ vivyādha trisaptatyā śitaiḥ śaraiḥ.
karṇaṁ ca tūrṇaṁ vivyādha trisaptatyā śitaiḥ śaraiḥ.
48.
vivyādha ca enam navabhiḥ kruddhaḥ nṛtyan iva iṣubhiḥ
karṇam ca tūrṇam vivyādha trisaptatyā śitaiḥ śaraiḥ
karṇam ca tūrṇam vivyādha trisaptatyā śitaiḥ śaraiḥ
48.
kruddhaḥ nṛtyan iva (saḥ) enam navabhiḥ iṣubhiḥ vivyādha
ca karṇam ca tūrṇam trisaptatyā śitaiḥ śaraiḥ vivyādha
ca karṇam ca tūrṇam trisaptatyā śitaiḥ śaraiḥ vivyādha
48.
Enraged, and as if dancing, he struck him with nine arrows, and then quickly pierced Karṇa with seventy-three sharp arrows.
सत्यसेनं च दशभिः साश्वसूतध्वजायुधम् ।
पश्यतां सुहृदां मध्ये कर्णपुत्रमपातयत् ॥४९॥
पश्यतां सुहृदां मध्ये कर्णपुत्रमपातयत् ॥४९॥
49. satyasenaṁ ca daśabhiḥ sāśvasūtadhvajāyudham ,
paśyatāṁ suhṛdāṁ madhye karṇaputramapātayat.
paśyatāṁ suhṛdāṁ madhye karṇaputramapātayat.
49.
satyasenam ca daśabhiḥ sāśvasūtadhvajāyudham
paśyatām suhṛdām madhye karṇaputram apātayat
paśyatām suhṛdām madhye karṇaputram apātayat
49.
ca daśabhiḥ sāśvasūtadhvajāyudham karṇaputram
satyasenam apātayat paśyatām suhṛdām madhye
satyasenam apātayat paśyatām suhṛdām madhye
49.
And, with ten (arrows), he struck down Karṇa's son, Satyaseṇa, along with his horses, charioteer, banner, and weapons, in the midst of his watching friends.
क्षुरप्रणुन्नं तत्तस्य शिरश्चन्द्रनिभाननम् ।
शुभदर्शनमेवासीन्नालभ्रष्टमिवाम्बुजम् ॥५०॥
शुभदर्शनमेवासीन्नालभ्रष्टमिवाम्बुजम् ॥५०॥
50. kṣurapraṇunnaṁ tattasya śiraścandranibhānanam ,
śubhadarśanamevāsīnnālabhraṣṭamivāmbujam.
śubhadarśanamevāsīnnālabhraṣṭamivāmbujam.
50.
kṣurapraṇunnam tat tasya śiraḥ candranibhānanam
śubhadarśanam eva āsīt na ālabhraṣṭam iva ambujam
śubhadarśanam eva āsīt na ālabhraṣṭam iva ambujam
50.
tasya kṣurapraṇunnam candranibhānanam śiraḥ tat śubhadarśanam eva āsīt,
na ālabhraṣṭam iva ambujam
na ālabhraṣṭam iva ambujam
50.
That head of his, with a moon-like face and pierced by a razor-arrow, was indeed beautiful to behold; it was not merely like a lotus fallen from its stalk.
हत्वा कर्णसुतं भीमस्तावकान्पुनरार्दयत् ।
कृपहार्दिक्ययोश्छित्त्वा चापे तावप्यथार्दयत् ॥५१॥
कृपहार्दिक्ययोश्छित्त्वा चापे तावप्यथार्दयत् ॥५१॥
51. hatvā karṇasutaṁ bhīmastāvakānpunarārdayat ,
kṛpahārdikyayośchittvā cāpe tāvapyathārdayat.
kṛpahārdikyayośchittvā cāpe tāvapyathārdayat.
51.
hatvā karṇasutam bhīmaḥ tāvakān punaḥ ārdayat
kṛpahārdikyayoḥ chittvā cāpe tau api atha ārdayat
kṛpahārdikyayoḥ chittvā cāpe tau api atha ārdayat
51.
karṇasutam hatvā bhīmaḥ punaḥ tāvakān ārdayat
atha kṛpahārdikyayoḥ cāpe chittvā tau api ārdayat
atha kṛpahārdikyayoḥ cāpe chittvā tau api ārdayat
51.
Having slain Karṇa's son, Bhīma again harassed your men. Then, having severed the bows of Kṛpa and Hārdikya, he tormented those two as well.
दुःशासनं त्रिभिर्विद्ध्वा शकुनिं षड्भिरायसैः ।
उलूकं च पतत्रिं च चकार विरथावुभौ ॥५२॥
उलूकं च पतत्रिं च चकार विरथावुभौ ॥५२॥
52. duḥśāsanaṁ tribhirviddhvā śakuniṁ ṣaḍbhirāyasaiḥ ,
ulūkaṁ ca patatriṁ ca cakāra virathāvubhau.
ulūkaṁ ca patatriṁ ca cakāra virathāvubhau.
52.
duḥśāsanam tribhiḥ viddhvā śakunim ṣaḍbhiḥ āyasaiḥ
ulūkam ca patatrim ca cakāra virathau ubhau
ulūkam ca patatrim ca cakāra virathau ubhau
52.
(bhīmaḥ) duḥśāsanam tribhiḥ (bāṇaiḥ) viddhvā,
śakunim ṣaḍbhiḥ āyasaiḥ (bāṇaiḥ) ca (viddhvā),
ulūkam ca patatrim ca ubhau virathau cakāra.
śakunim ṣaḍbhiḥ āyasaiḥ (bāṇaiḥ) ca (viddhvā),
ulūkam ca patatrim ca ubhau virathau cakāra.
52.
Having struck Duḥśāsana with three (arrows) and Śakuni with six iron (arrows), (Bhīma) rendered both Ulūka and Patatri chariot-less.
हे सुषेण हतोऽसीति ब्रुवन्नादत्त सायकम् ।
तमस्य कर्णश्चिच्छेद त्रिभिश्चैनमताडयत् ॥५३॥
तमस्य कर्णश्चिच्छेद त्रिभिश्चैनमताडयत् ॥५३॥
53. he suṣeṇa hato'sīti bruvannādatta sāyakam ,
tamasya karṇaściccheda tribhiścainamatāḍayat.
tamasya karṇaściccheda tribhiścainamatāḍayat.
53.
he suṣeṇa hataḥ asi iti bruvan ādatta sāyakam
tam asya karṇaḥ ciccheda tribhiḥ ca enam atāḍayat
tam asya karṇaḥ ciccheda tribhiḥ ca enam atāḍayat
53.
(saḥ) "he suṣeṇa,
tvam hataḥ asi!" iti bruvan sāyakam ādatta.
karṇaḥ tu asya tam (sāyakam) ciccheda,
ca enam tribhiḥ (bāṇaiḥ) atāḍayat.
tvam hataḥ asi!" iti bruvan sāyakam ādatta.
karṇaḥ tu asya tam (sāyakam) ciccheda,
ca enam tribhiḥ (bāṇaiḥ) atāḍayat.
53.
Saying, "O Suṣeṇa, you are slain!", (Bhīma) took an arrow. Karṇa, however, cut off that arrow of his and struck him (Bhīma) with three (arrows).
अथान्यमपि जग्राह सुपर्वाणं सुतेजनम् ।
सुषेणायासृजद्भीमस्तमप्यस्याच्छिनद्वृषः ॥५४॥
सुषेणायासृजद्भीमस्तमप्यस्याच्छिनद्वृषः ॥५४॥
54. athānyamapi jagrāha suparvāṇaṁ sutejanam ,
suṣeṇāyāsṛjadbhīmastamapyasyācchinadvṛṣaḥ.
suṣeṇāyāsṛjadbhīmastamapyasyācchinadvṛṣaḥ.
54.
atha anyam api jagrāha suparvāṇam sutejanam
suṣeṇāya asṛjat bhīmaḥ tam api asya acchinat vṛṣaḥ
suṣeṇāya asṛjat bhīmaḥ tam api asya acchinat vṛṣaḥ
54.
atha (bhīmaḥ) anyam api suparvāṇam sutejanam (sāyakam) jagrāha.
bhīmaḥ (tam) suṣeṇāya asṛjat.
vṛṣaḥ (karṇaḥ) api asya tam (sāyakam) acchinat.
bhīmaḥ (tam) suṣeṇāya asṛjat.
vṛṣaḥ (karṇaḥ) api asya tam (sāyakam) acchinat.
54.
Then (Bhīma) took yet another well-jointed, very sharp (arrow). Bhīma discharged it towards Suṣeṇa, but the Bull (Karṇa) also cut off that (arrow) of his.
पुनः कर्णस्त्रिसप्तत्या भीमसेनं रथेषुभिः ।
पुत्रं परीप्सन्विव्याध क्रूरं क्रूरैर्जिघांसया ॥५५॥
पुत्रं परीप्सन्विव्याध क्रूरं क्रूरैर्जिघांसया ॥५५॥
55. punaḥ karṇastrisaptatyā bhīmasenaṁ ratheṣubhiḥ ,
putraṁ parīpsanvivyādha krūraṁ krūrairjighāṁsayā.
putraṁ parīpsanvivyādha krūraṁ krūrairjighāṁsayā.
55.
punaḥ karṇaḥ trisaptatyā bhīmasenam ratheṣubhiḥ
putram parīpsan vivyādha krūram krūraiḥ jighāṃsayā
putram parīpsan vivyādha krūram krūraiḥ jighāṃsayā
55.
punaḥ,
putram parīpsan karṇaḥ trisaptatyā ratheṣubhiḥ krūram bhīmasenam vivyādha,
(ca) krūraiḥ jighāṃsayā (vivyādha).
putram parīpsan karṇaḥ trisaptatyā ratheṣubhiḥ krūram bhīmasenam vivyādha,
(ca) krūraiḥ jighāṃsayā (vivyādha).
55.
Again, Karṇa, desiring to protect his son, struck the formidable Bhīmasena with seventy-three chariot-arrows, piercing the cruel one with cruel (arrows) with the intention to kill.
सुषेणस्तु धनुर्गृह्य भारसाधनमुत्तमम् ।
नकुलं पञ्चभिर्बाणैर्बाह्वोरुरसि चार्दयत् ॥५६॥
नकुलं पञ्चभिर्बाणैर्बाह्वोरुरसि चार्दयत् ॥५६॥
56. suṣeṇastu dhanurgṛhya bhārasādhanamuttamam ,
nakulaṁ pañcabhirbāṇairbāhvorurasi cārdayat.
nakulaṁ pañcabhirbāṇairbāhvorurasi cārdayat.
56.
सुषेणः तु धनुः गृह्य भारसाधनम् उत्तमम्
नकुलम् पञ्चभिः बाणैः बाह्वोः उरसि च अर्दयत्
नकुलम् पञ्चभिः बाणैः बाह्वोः उरसि च अर्दयत्
56.
तु सुषेणः उत्तमम् भारसाधनम् धनुः गृह्य
पञ्चभिः बाणैः नकुलम् बाह्वोः च उरसि अर्दयत्
पञ्चभिः बाणैः नकुलम् बाह्वोः च उरसि अर्दयत्
56.
Suṣeṇa, however, taking up his excellent bow, which was capable of bearing heavy strain, tormented Nakula with five arrows in both his arms and his chest.
नकुलस्तं तु विंशत्या विद्ध्वा भारसहैर्दृढैः ।
ननाद बलवन्नादं कर्णस्य भयमादधत् ॥५७॥
ननाद बलवन्नादं कर्णस्य भयमादधत् ॥५७॥
57. nakulastaṁ tu viṁśatyā viddhvā bhārasahairdṛḍhaiḥ ,
nanāda balavannādaṁ karṇasya bhayamādadhat.
nanāda balavannādaṁ karṇasya bhayamādadhat.
57.
नकुलः तम् तु विंशत्या विद्ध्वा भारसहैः
दृढैः ननाद बलवत् नादम् कर्णस्य भयम् आदधत्
दृढैः ननाद बलवत् नादम् कर्णस्य भयम् आदधत्
57.
तु नकुलः तम् विंशत्या भारसहैः दृढैः विद्ध्वा
बलवत् नादम् ननाद कर्णस्य भयम् आदधत्
बलवत् नादम् ननाद कर्णस्य भयम् आदधत्
57.
But Nakula, having pierced him (Suṣeṇa) with twenty strong arrows capable of bearing heavy strain, let out a mighty roar, causing fear to Karṇa.
तं सुषेणो महाराज विद्ध्वा दशभिराशुगैः ।
चिच्छेद च धनुः शीघ्रं क्षुरप्रेण महारथः ॥५८॥
चिच्छेद च धनुः शीघ्रं क्षुरप्रेण महारथः ॥५८॥
58. taṁ suṣeṇo mahārāja viddhvā daśabhirāśugaiḥ ,
ciccheda ca dhanuḥ śīghraṁ kṣurapreṇa mahārathaḥ.
ciccheda ca dhanuḥ śīghraṁ kṣurapreṇa mahārathaḥ.
58.
तम् सुषेणः महाराज विद्ध्वा दशभिः आशुगैः
चिच्छेद च धनुः शीघ्रम् क्षुरप्रेण महारथः
चिच्छेद च धनुः शीघ्रम् क्षुरप्रेण महारथः
58.
महाराज तम् सुषेणः महारथः दशभिः आशुगैः
विद्ध्वा च शीघ्रम् क्षुरप्रेण धनुः चिच्छेद
विद्ध्वा च शीघ्रम् क्षुरप्रेण धनुः चिच्छेद
58.
O great king, Suṣeṇa, that great warrior (mahāratha), having struck him (Nakula) with ten swift arrows, swiftly cut off his (Nakula's) bow with a razor-sharp arrow.
अथान्यद्धनुरादाय नकुलः क्रोधमूर्च्छितः ।
सुषेणं बहुभिर्बाणैर्वारयामास संयुगे ॥५९॥
सुषेणं बहुभिर्बाणैर्वारयामास संयुगे ॥५९॥
59. athānyaddhanurādāya nakulaḥ krodhamūrcchitaḥ ,
suṣeṇaṁ bahubhirbāṇairvārayāmāsa saṁyuge.
suṣeṇaṁ bahubhirbāṇairvārayāmāsa saṁyuge.
59.
अथ अन्यत् धनुः आदाय नकुलः क्रोधमूर्च्छितः
सुषेणम् बहुभिः बाणैः वारयामास संयुगे
सुषेणम् बहुभिः बाणैः वारयामास संयुगे
59.
अथ नकुलः क्रोधमूर्च्छितः अन्यत् धनुः आदाय
संयुगे सुषेणम् बहुभिः बाणैः वारयामास
संयुगे सुषेणम् बहुभिः बाणैः वारयामास
59.
Then Nakula, overcome with anger, took up another bow and restrained Suṣeṇa with many arrows in the battle.
स तु बाणैर्दिशो राजन्नाच्छाद्य परवीरहा ।
आजघ्ने सारथिं चास्य सुषेणं च ततस्त्रिभिः ।
चिच्छेद चास्य सुदृढं धनुर्भल्लैस्त्रिभिस्त्रिधा ॥६०॥
आजघ्ने सारथिं चास्य सुषेणं च ततस्त्रिभिः ।
चिच्छेद चास्य सुदृढं धनुर्भल्लैस्त्रिभिस्त्रिधा ॥६०॥
60. sa tu bāṇairdiśo rājannācchādya paravīrahā ,
ājaghne sārathiṁ cāsya suṣeṇaṁ ca tatastribhiḥ ,
ciccheda cāsya sudṛḍhaṁ dhanurbhallaistribhistridhā.
ājaghne sārathiṁ cāsya suṣeṇaṁ ca tatastribhiḥ ,
ciccheda cāsya sudṛḍhaṁ dhanurbhallaistribhistridhā.
60.
saḥ tu bāṇaiḥ diśaḥ rājan ācchādya
paravīrahā ājaghne sārathim ca asya suṣeṇam
ca tataḥ tribhiḥ ciccheda ca asya
sudṛḍham dhanuḥ bhallaiḥ tribhiḥ tridhā
paravīrahā ājaghne sārathim ca asya suṣeṇam
ca tataḥ tribhiḥ ciccheda ca asya
sudṛḍham dhanuḥ bhallaiḥ tribhiḥ tridhā
60.
rājan,
saḥ tu paravīrahā bāṇaiḥ diśaḥ ācchādya,
asya sārathim ca suṣeṇam ca tataḥ tribhiḥ ājaghne,
asya sudṛḍham dhanuḥ ca tribhiḥ bhallaiḥ tridhā ciccheda.
saḥ tu paravīrahā bāṇaiḥ diśaḥ ācchādya,
asya sārathim ca suṣeṇam ca tataḥ tribhiḥ ājaghne,
asya sudṛḍham dhanuḥ ca tribhiḥ bhallaiḥ tridhā ciccheda.
60.
O king, that slayer of enemy heroes, having covered all directions with arrows, then struck his charioteer and Suṣeṇa with three (arrows). And with three sharp arrows, he cut his very strong bow into three pieces.
अथान्यद्धनुरादाय सुषेणः क्रोधमूर्छितः ।
अविध्यन्नकुलं षष्ट्या सहदेवं च सप्तभिः ॥६१॥
अविध्यन्नकुलं षष्ट्या सहदेवं च सप्तभिः ॥६१॥
61. athānyaddhanurādāya suṣeṇaḥ krodhamūrchitaḥ ,
avidhyannakulaṁ ṣaṣṭyā sahadevaṁ ca saptabhiḥ.
avidhyannakulaṁ ṣaṣṭyā sahadevaṁ ca saptabhiḥ.
61.
atha anyat dhanuḥ ādāya suṣeṇaḥ krodhamūrcchitaḥ
avidhyat nakulam ṣaṣṭyā sahadevam ca saptabhiḥ
avidhyat nakulam ṣaṣṭyā sahadevam ca saptabhiḥ
61.
atha,
krodhamūrcchitaḥ suṣeṇaḥ anyat dhanuḥ ādāya,
nakulam ṣaṣṭyā,
ca sahadevam saptabhiḥ avidhyat.
krodhamūrcchitaḥ suṣeṇaḥ anyat dhanuḥ ādāya,
nakulam ṣaṣṭyā,
ca sahadevam saptabhiḥ avidhyat.
61.
Then, Suṣeṇa, overcome with rage, taking another bow, pierced Nakula with sixty (arrows) and Sahadeva with seven (arrows).
तद्युद्धं सुमहद्घोरमासीद्देवासुरोपमम् ।
निघ्नतां सायकैस्तूर्णमन्योन्यस्य वधं प्रति ॥६२॥
निघ्नतां सायकैस्तूर्णमन्योन्यस्य वधं प्रति ॥६२॥
62. tadyuddhaṁ sumahadghoramāsīddevāsuropamam ,
nighnatāṁ sāyakaistūrṇamanyonyasya vadhaṁ prati.
nighnatāṁ sāyakaistūrṇamanyonyasya vadhaṁ prati.
62.
tat yuddham sumahat ghoram āsīt devāsurupamam
nighnatām sāyakaiḥ tūrṇam anyonyasya vadham prati
nighnatām sāyakaiḥ tūrṇam anyonyasya vadham prati
62.
tat yuddham sumahat ghoram devāsurupamam āsīt,
sāyakaiḥ tūrṇam anyonyasya vadham prati nighnatām.
sāyakaiḥ tūrṇam anyonyasya vadham prati nighnatām.
62.
That battle was exceedingly terrible and resembled a conflict between gods and demons, as they rapidly struck each other to kill.
सात्यकिर्वृषसेनस्य हत्वा सूतं त्रिभिः शरैः ।
धनुश्चिच्छेद भल्लेन जघानाश्वांश्च सप्तभिः ।
ध्वजमेकेषुणोन्मथ्य त्रिभिस्तं हृद्यताडयत् ॥६३॥
धनुश्चिच्छेद भल्लेन जघानाश्वांश्च सप्तभिः ।
ध्वजमेकेषुणोन्मथ्य त्रिभिस्तं हृद्यताडयत् ॥६३॥
63. sātyakirvṛṣasenasya hatvā sūtaṁ tribhiḥ śaraiḥ ,
dhanuściccheda bhallena jaghānāśvāṁśca saptabhiḥ ,
dhvajamekeṣuṇonmathya tribhistaṁ hṛdyatāḍayat.
dhanuściccheda bhallena jaghānāśvāṁśca saptabhiḥ ,
dhvajamekeṣuṇonmathya tribhistaṁ hṛdyatāḍayat.
63.
sātyakiḥ vṛṣasenasya hatvā sūtam tribhiḥ
śaraiḥ dhanuḥ ciccheda bhallena
jaghāna aśvān ca saptabhiḥ dhvajam
ekeṣuṇā unmathya tribhiḥ tam hṛdi atāḍayat
śaraiḥ dhanuḥ ciccheda bhallena
jaghāna aśvān ca saptabhiḥ dhvajam
ekeṣuṇā unmathya tribhiḥ tam hṛdi atāḍayat
63.
sātyakiḥ vṛṣasenasya sūtam tribhiḥ śaraiḥ hatvā,
bhallena dhanuḥ ciccheda,
ca saptabhiḥ aśvān jaghāna.
ekeṣuṇā dhvajam unmathya,
tribhiḥ tam hṛdi atāḍayat.
bhallena dhanuḥ ciccheda,
ca saptabhiḥ aśvān jaghāna.
ekeṣuṇā dhvajam unmathya,
tribhiḥ tam hṛdi atāḍayat.
63.
Sātyaki, having killed Vṛṣasena's charioteer with three arrows, cut his bow with a sharp arrow, and killed his horses with seven (arrows). Having overthrown his banner with one arrow, he then struck him in the heart with three (arrows).
अथावसन्नः स्वरथे मुहूर्तात्पुनरुत्थितः ।
अथो जिघांसुः शैनेयं खड्गचर्मभृदभ्ययात् ॥६४॥
अथो जिघांसुः शैनेयं खड्गचर्मभृदभ्ययात् ॥६४॥
64. athāvasannaḥ svarathe muhūrtātpunarutthitaḥ ,
atho jighāṁsuḥ śaineyaṁ khaḍgacarmabhṛdabhyayāt.
atho jighāṁsuḥ śaineyaṁ khaḍgacarmabhṛdabhyayāt.
64.
atha avasannaḥ svarathe muhūrtāt punar utthitaḥ
atho jighāṃsuḥ śaineyam khaḍgacarmabhṛt abhyayāt
atho jighāṃsuḥ śaineyam khaḍgacarmabhṛt abhyayāt
64.
atha avasannaḥ svarathe muhūrtāt punar utthitaḥ
atho jighāṃsuḥ śaineyam khaḍgacarmabhṛt abhyayāt
atho jighāṃsuḥ śaineyam khaḍgacarmabhṛt abhyayāt
64.
Then, having fallen unconscious in his own chariot, he rose again after a moment. And then, desiring to kill Saityaki (Śaineya), he advanced, bearing a sword and shield.
तस्य चाप्लवतः शीघ्रं वृषसेनस्य सात्यकिः ।
वराहकर्णैर्दशभिरविध्यदसिचर्मणी ॥६५॥
वराहकर्णैर्दशभिरविध्यदसिचर्मणी ॥६५॥
65. tasya cāplavataḥ śīghraṁ vṛṣasenasya sātyakiḥ ,
varāhakarṇairdaśabhiravidhyadasicarmaṇī.
varāhakarṇairdaśabhiravidhyadasicarmaṇī.
65.
tasya ca āplavataḥ śīghram vṛṣasenasya sātyakiḥ
varāhakarṇaiḥ daśabhiḥ avidhyat asicarmaṇī
varāhakarṇaiḥ daśabhiḥ avidhyat asicarmaṇī
65.
sātyakiḥ ca tasya śīghram āplavataḥ vṛṣasenasya
asicarmaṇī daśabhiḥ varāhakarṇaiḥ avidhyat
asicarmaṇī daśabhiḥ varāhakarṇaiḥ avidhyat
65.
And Saityaki (Śaineya) quickly pierced the sword and shield of Vṛṣasena, who was leaping forward, with ten boar-eared arrows.
दुःशासनस्तु तं दृष्ट्वा विरथं व्यायुधं कृतम् ।
आरोप्य स्वरथे तूर्णमपोवाह रथान्तरम् ॥६६॥
आरोप्य स्वरथे तूर्णमपोवाह रथान्तरम् ॥६६॥
66. duḥśāsanastu taṁ dṛṣṭvā virathaṁ vyāyudhaṁ kṛtam ,
āropya svarathe tūrṇamapovāha rathāntaram.
āropya svarathe tūrṇamapovāha rathāntaram.
66.
duḥśāsanaḥ tu tam dṛṣṭvā viratham vyāyudham
kṛtam āropya svarathe tūrṇam apovāha rathāntaram
kṛtam āropya svarathe tūrṇam apovāha rathāntaram
66.
duḥśāsanaḥ tu tam viratham vyāyudham kṛtam dṛṣṭvā
tūrṇam svarathe āropya rathāntaram apovāha
tūrṇam svarathe āropya rathāntaram apovāha
66.
But Duśśāsana, seeing him (Vṛṣasena) rendered charioless and weaponless, quickly took him up into his own chariot and carried him away to a different position.
अथान्यं रथमास्थाय वृषसेनो महारथः ।
कर्णस्य युधि दुर्धर्षः पुनः पृष्ठमपालयत् ॥६७॥
कर्णस्य युधि दुर्धर्षः पुनः पृष्ठमपालयत् ॥६७॥
67. athānyaṁ rathamāsthāya vṛṣaseno mahārathaḥ ,
karṇasya yudhi durdharṣaḥ punaḥ pṛṣṭhamapālayat.
karṇasya yudhi durdharṣaḥ punaḥ pṛṣṭhamapālayat.
67.
atha anyam ratham āsthāya vṛṣasenaḥ mahārathaḥ
karṇasya yudhi durdharṣaḥ punaḥ pṛṣṭham apālayat
karṇasya yudhi durdharṣaḥ punaḥ pṛṣṭham apālayat
67.
atha mahārathaḥ yudhi durdharṣaḥ vṛṣasenaḥ anyam
ratham āsthāya punaḥ karṇasya pṛṣṭham apālayat
ratham āsthāya punaḥ karṇasya pṛṣṭham apālayat
67.
Then, Vṛṣasena, the great warrior (mahāratha) and irresistible in battle, having mounted another chariot, again guarded Karṇa's rear.
दुःशासनं तु शैनेयो नवैर्नवभिराशुगैः ।
विसूताश्वरथं कृत्वा ललाटे त्रिभिरार्पयत् ॥६८॥
विसूताश्वरथं कृत्वा ललाटे त्रिभिरार्पयत् ॥६८॥
68. duḥśāsanaṁ tu śaineyo navairnavabhirāśugaiḥ ,
visūtāśvarathaṁ kṛtvā lalāṭe tribhirārpayat.
visūtāśvarathaṁ kṛtvā lalāṭe tribhirārpayat.
68.
duḥśāsanam tu śaineyaḥ navaiḥ navabhiḥ āśugaiḥ
visūtāśvaratham kṛtvā lalāṭe tribhiḥ ārapayat
visūtāśvaratham kṛtvā lalāṭe tribhiḥ ārapayat
68.
śaineyaḥ duḥśāsanam navaiḥ navabhiḥ āśugaiḥ
visūtāśvaratham kṛtvā tu tribhiḥ lalāṭe ārapayat
visūtāśvaratham kṛtvā tu tribhiḥ lalāṭe ārapayat
68.
Śaineya, however, using eighty-one swift arrows, first deprived Duḥśāsana of his charioteer, horses, and chariot. Then, he struck him on the forehead with three (more arrows).
स त्वन्यं रथमास्थाय विधिवत्कल्पितं पुनः ।
युयुधे पाण्डुभिः सार्धं कर्णस्याप्याययन्बलम् ॥६९॥
युयुधे पाण्डुभिः सार्धं कर्णस्याप्याययन्बलम् ॥६९॥
69. sa tvanyaṁ rathamāsthāya vidhivatkalpitaṁ punaḥ ,
yuyudhe pāṇḍubhiḥ sārdhaṁ karṇasyāpyāyayanbalam.
yuyudhe pāṇḍubhiḥ sārdhaṁ karṇasyāpyāyayanbalam.
69.
saḥ tu anyam ratham āsthāya vidhivat kalpitam punaḥ
yuyudhe pāṇḍubhiḥ sārdham karṇasya āpyāyayan balam
yuyudhe pāṇḍubhiḥ sārdham karṇasya āpyāyayan balam
69.
saḥ tu punaḥ vidhivat kalpitam anyam ratham āsthāya
pāṇḍubhiḥ sārdham yuyudhe karṇasya balam āpyāyayan
pāṇḍubhiḥ sārdham yuyudhe karṇasya balam āpyāyayan
69.
He (Duḥśāsana), however, having mounted another chariot that was properly prepared, fought again with the Pāṇḍavas, thereby increasing Karṇa's strength.
धृष्टद्युम्नस्ततः कर्णमविध्यद्दशभिः शरैः ।
द्रौपदेयास्त्रिसप्तत्या युयुधानस्तु सप्तभिः ॥७०॥
द्रौपदेयास्त्रिसप्तत्या युयुधानस्तु सप्तभिः ॥७०॥
70. dhṛṣṭadyumnastataḥ karṇamavidhyaddaśabhiḥ śaraiḥ ,
draupadeyāstrisaptatyā yuyudhānastu saptabhiḥ.
draupadeyāstrisaptatyā yuyudhānastu saptabhiḥ.
70.
dhṛṣṭadyumnaḥ tataḥ karṇam avidhyat daśabhiḥ śaraiḥ
draupadeyāḥ trisaptatyā yuyudhānaḥ tu saptabhiḥ
draupadeyāḥ trisaptatyā yuyudhānaḥ tu saptabhiḥ
70.
tataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ karṇam
daśabhiḥ śaraiḥ avidhyat draupadeyāḥ
trisaptatyā (avidhyan) tu
yuyudhānaḥ saptabhiḥ (avidhyat)
daśabhiḥ śaraiḥ avidhyat draupadeyāḥ
trisaptatyā (avidhyan) tu
yuyudhānaḥ saptabhiḥ (avidhyat)
70.
Then Dhṛṣṭadyumna struck Karṇa with ten arrows. The sons of Draupadī (struck him) with seventy-three, and Yuyudhāna with seven.
भीमसेनश्चतुःषष्ट्या सहदेवश्च पञ्चभिः ।
नकुलस्त्रिंशता बाणैः शतानीकश्च सप्तभिः ।
शिखण्डी दशभिर्वीरो धर्मराजः शतेन तु ॥७१॥
नकुलस्त्रिंशता बाणैः शतानीकश्च सप्तभिः ।
शिखण्डी दशभिर्वीरो धर्मराजः शतेन तु ॥७१॥
71. bhīmasenaścatuḥṣaṣṭyā sahadevaśca pañcabhiḥ ,
nakulastriṁśatā bāṇaiḥ śatānīkaśca saptabhiḥ ,
śikhaṇḍī daśabhirvīro dharmarājaḥ śatena tu.
nakulastriṁśatā bāṇaiḥ śatānīkaśca saptabhiḥ ,
śikhaṇḍī daśabhirvīro dharmarājaḥ śatena tu.
71.
bhīmasenaḥ catuḥṣaṣṭyā sahadevaḥ ca
pañcabhiḥ nakulaḥ triṃśatā bāṇaiḥ
śatānīkaḥ ca saptabhiḥ śikhaṇḍī
daśabhiḥ vīraḥ dharmarājaḥ śatena tu
pañcabhiḥ nakulaḥ triṃśatā bāṇaiḥ
śatānīkaḥ ca saptabhiḥ śikhaṇḍī
daśabhiḥ vīraḥ dharmarājaḥ śatena tu
71.
bhīmasenaḥ catuḥṣaṣṭyā (avidhyat) ca sahadevaḥ
pañcabhiḥ (avidhyat) nakulaḥ triṃśatā bāṇaiḥ (avidhyat)
ca śatānīkaḥ saptabhiḥ (avidhyat) vīraḥ śikhaṇḍī
daśabhiḥ (avidhyat) tu dharmarājaḥ śatena (avidhyat)
pañcabhiḥ (avidhyat) nakulaḥ triṃśatā bāṇaiḥ (avidhyat)
ca śatānīkaḥ saptabhiḥ (avidhyat) vīraḥ śikhaṇḍī
daśabhiḥ (avidhyat) tu dharmarājaḥ śatena (avidhyat)
71.
Bhīmasena (struck him) with sixty-four (arrows); Sahadeva with five; Nakula with thirty arrows; and Śatānīka with seven. The hero Śikhaṇḍī (struck him) with ten, and Dharmarāja (Yudhiṣṭhira) with a hundred.
एते चान्ये च राजेन्द्र प्रवीरा जयगृद्धिनः ।
अभ्यर्दयन्महेष्वासं सूतपुत्रं महामृधे ॥७२॥
अभ्यर्दयन्महेष्वासं सूतपुत्रं महामृधे ॥७२॥
72. ete cānye ca rājendra pravīrā jayagṛddhinaḥ ,
abhyardayanmaheṣvāsaṁ sūtaputraṁ mahāmṛdhe.
abhyardayanmaheṣvāsaṁ sūtaputraṁ mahāmṛdhe.
72.
ete ca anye ca rājendra pravīrāḥ jayagṛddhinaḥ
abhyardayan maheṣvāsam sūtaputram mahāmṛdhe
abhyardayan maheṣvāsam sūtaputram mahāmṛdhe
72.
Rājendra,
ete ca anye ca jayagṛddhinaḥ pravīrāḥ mahāmṛdhe maheṣvāsam sūtaputram abhyardayan.
ete ca anye ca jayagṛddhinaḥ pravīrāḥ mahāmṛdhe maheṣvāsam sūtaputram abhyardayan.
72.
O King (rājendra), these and other great heroes, eager for victory, attacked the great archer, Karna (sūtaputra), in the great battle.
तान्सूतपुत्रो विशिखैर्दशभिर्दशभिः शितैः ।
रथे चारु चरन्वीरः प्रत्यविध्यदरिंदमः ॥७३॥
रथे चारु चरन्वीरः प्रत्यविध्यदरिंदमः ॥७३॥
73. tānsūtaputro viśikhairdaśabhirdaśabhiḥ śitaiḥ ,
rathe cāru caranvīraḥ pratyavidhyadariṁdamaḥ.
rathe cāru caranvīraḥ pratyavidhyadariṁdamaḥ.
73.
tān sūtaputraḥ viśikhaiḥ daśabhiḥ daśabhiḥ śitaiḥ
rathe cāru caran vīraḥ pratyavidhyat arindamaḥ
rathe cāru caran vīraḥ pratyavidhyat arindamaḥ
73.
Saḥ arindamaḥ vīraḥ sūtaputraḥ rathe cāru caran,
tān daśabhiḥ daśabhiḥ śitaiḥ viśikhaiḥ pratyavidhyat.
tān daśabhiḥ daśabhiḥ śitaiḥ viśikhaiḥ pratyavidhyat.
73.
The heroic Karna (sūtaputra), the subduer of enemies (arindama), skillfully moving on his chariot, struck them back with ten sharp arrows each.
तत्रास्त्रवीर्यं कर्णस्य लाघवं च महात्मनः ।
अपश्याम महाराज तदद्भुतमिवाभवत् ॥७४॥
अपश्याम महाराज तदद्भुतमिवाभवत् ॥७४॥
74. tatrāstravīryaṁ karṇasya lāghavaṁ ca mahātmanaḥ ,
apaśyāma mahārāja tadadbhutamivābhavat.
apaśyāma mahārāja tadadbhutamivābhavat.
74.
tatra astravīryam karṇasya lāghavam ca mahātmanaḥ
apaśyāma mahārāja tat adbhutam iva abhavat
apaśyāma mahārāja tat adbhutam iva abhavat
74.
Mahārāja,
tatra karṇasya mahātmanaḥ astravīryam ca lāghavam apaśyāma.
Tat adbhutam iva abhavat.
tatra karṇasya mahātmanaḥ astravīryam ca lāghavam apaśyāma.
Tat adbhutam iva abhavat.
74.
O great king (mahārāja), then we witnessed the prowess with weapons (astravīrya) and the agility of the great-souled Karna (mahātman); that was truly wondrous.
न ह्याददानं ददृशुः संदधानं च सायकान् ।
विमुञ्चन्तं च संरम्भाद्ददृशुस्ते महारथम् ॥७५॥
विमुञ्चन्तं च संरम्भाद्ददृशुस्ते महारथम् ॥७५॥
75. na hyādadānaṁ dadṛśuḥ saṁdadhānaṁ ca sāyakān ,
vimuñcantaṁ ca saṁrambhāddadṛśuste mahāratham.
vimuñcantaṁ ca saṁrambhāddadṛśuste mahāratham.
75.
na hi ādādānam dadṛśuḥ saṃdadhānam ca sāyakān
vimuñcantam ca saṃrambhāt dadṛśuḥ te mahāratham
vimuñcantam ca saṃrambhāt dadṛśuḥ te mahāratham
75.
Hi,
te sāyakān ādādānam ca saṃdadhānam ca vimuñcantam na dadṛśuḥ.
Saṃrambhāt te mahāratham dadṛśuḥ.
te sāyakān ādādānam ca saṃdadhānam ca vimuñcantam na dadṛśuḥ.
Saṃrambhāt te mahāratham dadṛśuḥ.
75.
Indeed, they did not perceive him taking up arrows, nor stringing them, nor releasing them. They merely saw that great warrior (mahāratha) in the heat of his furious action (saṃrambha).
द्यौर्वियद्भूर्दिशश्चाशु प्रणुन्ना निशितैः शरैः ।
अरुणाभ्रावृताकारं तस्मिन्देशे बभौ वियत् ॥७६॥
अरुणाभ्रावृताकारं तस्मिन्देशे बभौ वियत् ॥७६॥
76. dyaurviyadbhūrdiśaścāśu praṇunnā niśitaiḥ śaraiḥ ,
aruṇābhrāvṛtākāraṁ tasmindeśe babhau viyat.
aruṇābhrāvṛtākāraṁ tasmindeśe babhau viyat.
76.
dyauḥ viyat bhūḥ diśaḥ ca āśu praṇunnā niśitaiḥ
śaraiḥ aruṇābhrāvṛtākāram tasmin deśe babhau viyat
śaraiḥ aruṇābhrāvṛtākāram tasmin deśe babhau viyat
76.
dyauḥ viyat bhūḥ diśaḥ ca āśu niśitaiḥ śaraiḥ
praṇunnā tasmin deśe viyat aruṇābhrāvṛtākāram babhau
praṇunnā tasmin deśe viyat aruṇābhrāvṛtākāram babhau
76.
The heavens, the atmosphere, the earth, and the directions were quickly pierced by sharp arrows. In that region, the sky shone, appearing covered with reddish clouds.
नृत्यन्निव हि राधेयश्चापहस्तः प्रतापवान् ।
यैर्विद्धः प्रत्यविध्यत्तानेकैकं त्रिगुणैः शरैः ॥७७॥
यैर्विद्धः प्रत्यविध्यत्तानेकैकं त्रिगुणैः शरैः ॥७७॥
77. nṛtyanniva hi rādheyaścāpahastaḥ pratāpavān ,
yairviddhaḥ pratyavidhyattānekaikaṁ triguṇaiḥ śaraiḥ.
yairviddhaḥ pratyavidhyattānekaikaṁ triguṇaiḥ śaraiḥ.
77.
nṛtyan iva hi rādheyaḥ cāpahastaḥ pratāpavān yaiḥ
viddhaḥ prati avidhyat tān eka ekam triguṇaiḥ śaraiḥ
viddhaḥ prati avidhyat tān eka ekam triguṇaiḥ śaraiḥ
77.
hi pratāpavān cāpahastaḥ rādheyaḥ nṛtyan iva yaiḥ
viddhaḥ tān eka ekam triguṇaiḥ śaraiḥ prati avidhyat
viddhaḥ tān eka ekam triguṇaiḥ śaraiḥ prati avidhyat
77.
Indeed, the mighty Karṇa, son of Rādhā, with his bow in hand, was as if dancing. Struck by their arrows, he retaliated, piercing each of them with three arrows.
दशभिर्दशभिश्चैनान्पुनर्विद्ध्वा ननाद ह ।
साश्वसूतध्वजच्छत्रास्ततस्ते विवरं ददुः ॥७८॥
साश्वसूतध्वजच्छत्रास्ततस्ते विवरं ददुः ॥७८॥
78. daśabhirdaśabhiścainānpunarviddhvā nanāda ha ,
sāśvasūtadhvajacchatrāstataste vivaraṁ daduḥ.
sāśvasūtadhvajacchatrāstataste vivaraṁ daduḥ.
78.
daśabhiḥ daśabhiḥ ca enān punaḥ viddhvā nanāda ha
sāśvasūtadhvajacchattrāḥ tataḥ te vivaram daduḥ
sāśvasūtadhvajacchattrāḥ tataḥ te vivaram daduḥ
78.
enān daśabhiḥ daśabhiḥ ca punaḥ viddhvā ha nanāda
tataḥ sāśvasūtadhvajacchattrāḥ te vivaram daduḥ
tataḥ sāśvasūtadhvajacchattrāḥ te vivaram daduḥ
78.
Having pierced them again, each with ten arrows, he roared. Then, they - with their horses, charioteers, banners, and umbrellas - gave way.
तान्प्रमृद्नन्महेष्वासान्राधेयः शरवृष्टिभिः ।
राजानीकमसंबाधं प्राविशच्छत्रुकर्शनः ॥७९॥
राजानीकमसंबाधं प्राविशच्छत्रुकर्शनः ॥७९॥
79. tānpramṛdnanmaheṣvāsānrādheyaḥ śaravṛṣṭibhiḥ ,
rājānīkamasaṁbādhaṁ prāviśacchatrukarśanaḥ.
rājānīkamasaṁbādhaṁ prāviśacchatrukarśanaḥ.
79.
tān pramṛdnan maheṣvāsān rādheyaḥ śaravṛṣṭibhiḥ
rājānīkam asaṁbādham prāviśat śatrukarśanaḥ
rājānīkam asaṁbādham prāviśat śatrukarśanaḥ
79.
śatrukarśanaḥ rādheyaḥ śaravṛṣṭibhiḥ tān
maheṣvāsān pramṛdnan asaṁbādham rājānīkam prāviśat
maheṣvāsān pramṛdnan asaṁbādham rājānīkam prāviśat
79.
Crushing those mighty archers with volleys of arrows, Karṇa, the annihilator of foes, entered the royal army unopposed.
स रथांस्त्रिशतान्हत्वा चेदीनामनिवर्तिनाम् ।
राधेयो निशितैर्बाणैस्ततोऽभ्यार्च्छद्युधिष्ठिरम् ॥८०॥
राधेयो निशितैर्बाणैस्ततोऽभ्यार्च्छद्युधिष्ठिरम् ॥८०॥
80. sa rathāṁstriśatānhatvā cedīnāmanivartinām ,
rādheyo niśitairbāṇaistato'bhyārcchadyudhiṣṭhiram.
rādheyo niśitairbāṇaistato'bhyārcchadyudhiṣṭhiram.
80.
sa rathān triśatān hatvā cedīnām anivartinām rādheyaḥ
niśitaiḥ bāṇaiḥ tataḥ abhyārcchat yudhiṣṭhiram
niśitaiḥ bāṇaiḥ tataḥ abhyārcchat yudhiṣṭhiram
80.
sa rādheyaḥ anivartinām cedīnām triśatān rathān
hatvā tataḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ yudhiṣṭhiram abhyārcchat
hatvā tataḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ yudhiṣṭhiram abhyārcchat
80.
After destroying three hundred chariots of the unyielding Chedis, Karna (Rādheya) then attacked Yudhishthira with sharp arrows.
ततस्ते पाण्डवा राजञ्शिखण्डी च ससात्यकिः ।
राधेयात्परिरक्षन्तो राजानं पर्यवारयन् ॥८१॥
राधेयात्परिरक्षन्तो राजानं पर्यवारयन् ॥८१॥
81. tataste pāṇḍavā rājañśikhaṇḍī ca sasātyakiḥ ,
rādheyātparirakṣanto rājānaṁ paryavārayan.
rādheyātparirakṣanto rājānaṁ paryavārayan.
81.
tataḥ te pāṇḍavāḥ rājan śikhaṇḍī ca sa-sātyakiḥ
rādheyāt parirakṣantaḥ rājānam paryavārayan
rādheyāt parirakṣantaḥ rājānam paryavārayan
81.
rājan tataḥ te pāṇḍavāḥ ca śikhaṇḍī sa-sātyakiḥ
ca rādheyāt parirakṣantaḥ rājānam paryavārayan
ca rādheyāt parirakṣantaḥ rājānam paryavārayan
81.
Then, O King, those Pāṇḍavas, along with Śikhaṇḍī and Satyaki, surrounded the king (Yudhiṣṭhira), protecting him from Karna (Rādheya).
तथैव तावकाः सर्वे कर्णं दुर्वारणं रणे ।
यत्ताः सेनामहेष्वासाः पर्यरक्षन्त सर्वशः ॥८२॥
यत्ताः सेनामहेष्वासाः पर्यरक्षन्त सर्वशः ॥८२॥
82. tathaiva tāvakāḥ sarve karṇaṁ durvāraṇaṁ raṇe ,
yattāḥ senāmaheṣvāsāḥ paryarakṣanta sarvaśaḥ.
yattāḥ senāmaheṣvāsāḥ paryarakṣanta sarvaśaḥ.
82.
tathā eva tāvakāḥ sarve karṇam durvāraṇam raṇe
yattāḥ senā-mahā-iṣv-āsāḥ paryarakṣanta sarvaśaḥ
yattāḥ senā-mahā-iṣv-āsāḥ paryarakṣanta sarvaśaḥ
82.
tathā eva sarve tāvakāḥ yattāḥ senā-mahā-iṣv-āsāḥ
raṇe durvāraṇam karṇam sarvaśaḥ paryarakṣanta
raṇe durvāraṇam karṇam sarvaśaḥ paryarakṣanta
82.
Similarly, all your warriors, who were great archers of the army and ready, completely protected Karna, who was irresistible in battle.
नानावादित्रघोषाश्च प्रादुरासन्विशां पते ।
सिंहनादश्च संजज्ञे शूराणामनिवर्तिनाम् ॥८३॥
सिंहनादश्च संजज्ञे शूराणामनिवर्तिनाम् ॥८३॥
83. nānāvāditraghoṣāśca prādurāsanviśāṁ pate ,
siṁhanādaśca saṁjajñe śūrāṇāmanivartinām.
siṁhanādaśca saṁjajñe śūrāṇāmanivartinām.
83.
nānā-vāditra-ghoṣāḥ ca prādur-āsan viśām pate
siṃha-nādaḥ ca saṃjajñe śūrāṇām anivartinām
siṃha-nādaḥ ca saṃjajñe śūrāṇām anivartinām
83.
viśām pate nānā-vāditra-ghoṣāḥ ca prādur-āsan
ca anivartinām śūrāṇām siṃha-nādaḥ saṃjajñe
ca anivartinām śūrāṇām siṃha-nādaḥ saṃjajñe
83.
And, O lord of the people, the sounds of various musical instruments arose, and the lion's roar of the unyielding heroes also resounded.
ततः पुनः समाजग्मुरभीताः कुरुपाण्डवाः ।
युधिष्ठिरमुखाः पार्थाः सूतपुत्रमुखा वयम् ॥८४॥
युधिष्ठिरमुखाः पार्थाः सूतपुत्रमुखा वयम् ॥८४॥
84. tataḥ punaḥ samājagmurabhītāḥ kurupāṇḍavāḥ ,
yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ sūtaputramukhā vayam.
yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ sūtaputramukhā vayam.
84.
tataḥ punaḥ samājagmuḥ abhītāḥ kurupāṇḍavāḥ
yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ sūtaputramukhāḥ vayam
yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ sūtaputramukhāḥ vayam
84.
tataḥ punaḥ abhītāḥ kurupāṇḍavāḥ samājagmuḥ
yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ sūtaputramukhāḥ vayam
yudhiṣṭhiramukhāḥ pārthāḥ sūtaputramukhāḥ vayam
84.
Then again, the fearless warriors of both the Kuru and Pāṇḍava sides gathered. The Pārthas (Pandavas) were led by Yudhishthira, and we (the Kaurava forces) were led by the son of Sūta (Karṇa).
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32 (current chapter)
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47