Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-98

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
दुःशासनरथं दृष्ट्वा समीपे पर्यवस्थितम् ।
भारद्वाजस्ततो वाक्यं दुःशासनमथाब्रवीत् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
duḥśāsanarathaṁ dṛṣṭvā samīpe paryavasthitam ,
bhāradvājastato vākyaṁ duḥśāsanamathābravīt.
1. saṃjayaḥ uvāca duḥśāsanaratham dṛṣṭvā samīpe paryavasthitam
bhāradvājaḥ tataḥ vākyam duḥśāsanam atha abravīt
1. saṃjayaḥ uvāca bhāradvājaḥ samīpe paryavasthitam
duḥśāsanaratham dṛṣṭvā tataḥ atha duḥśāsanam vākyam abravīt
1. Saṃjaya said: Having seen Duḥśāsana's chariot standing nearby, Bhāradvāja (Droṇa) then spoke these words to Duḥśāsana.
दुःशासन रथाः सर्वे कस्मादेते प्रविद्रुताः ।
कच्चित्क्षेमं तु नृपतेः कच्चिज्जीवति सैन्धवः ॥२॥
2. duḥśāsana rathāḥ sarve kasmādete pravidrutāḥ ,
kaccitkṣemaṁ tu nṛpateḥ kaccijjīvati saindhavaḥ.
2. duḥśāsana rathāḥ sarve kasmāt ete pravidrutāḥ
kaccit kṣemam tu nṛpateḥ kaccit jīvati saindhavaḥ
2. duḥśāsana ete sarve rathāḥ kasmāt pravidrutāḥ
kaccit nṛpateḥ kṣemam tu kaccit saindhavaḥ jīvati
2. O Duḥśāsana, why have all these chariots dispersed? Is the king indeed safe? And does Saṃdhava still live?
राजपुत्रो भवानत्र राजभ्राता महारथः ।
किमर्थं द्रवसे युद्धे यौवराज्यमवाप्य हि ॥३॥
3. rājaputro bhavānatra rājabhrātā mahārathaḥ ,
kimarthaṁ dravase yuddhe yauvarājyamavāpya hi.
3. rājaputraḥ bhavān atra rājabhrātā mahārathaḥ
kimartham dravase yuddhe yauvarājyam avāpya hi
3. bhavān atra rājaputraḥ rājabhrātā mahārathaḥ
hi yauvarājyam avāpya kimartham yuddhe dravase
3. You are a prince here, the king's brother, and a great warrior (mahāratha). Why do you flee from battle, especially after having indeed obtained the position of crown prince?
स्वयं वैरं महत्कृत्वा पाञ्चालैः पाण्डवैः सह ।
एकं सात्यकिमासाद्य कथं भीतोऽसि संयुगे ॥४॥
4. svayaṁ vairaṁ mahatkṛtvā pāñcālaiḥ pāṇḍavaiḥ saha ,
ekaṁ sātyakimāsādya kathaṁ bhīto'si saṁyuge.
4. svayam vairam mahat kṛtvā pāñcālaiḥ pāṇḍavaiḥ saha
ekam sātyakim āsādya katham bhītaḥ asi saṃyuge
4. svayam mahat vairam pāñcālaiḥ pāṇḍavaiḥ saha kṛtvā
ekam sātyakim āsādya saṃyuge katham bhītaḥ asi
4. Having yourself created great enmity with the Panchalas and Pandavas, how are you now afraid in battle, merely upon encountering a single Satyaki?
न जानीषे पुरा त्वं तु गृह्णन्नक्षान्दुरोदरे ।
शरा ह्येते भविष्यन्ति दारुणाशीविषोपमाः ॥५॥
5. na jānīṣe purā tvaṁ tu gṛhṇannakṣāndurodare ,
śarā hyete bhaviṣyanti dāruṇāśīviṣopamāḥ.
5. na jānīṣe purā tvam tu gṛhṇan akṣān durodare
śarāḥ hi ete bhaviṣyanti dāruṇāḥ āśīviṣopamāḥ
5. purā tvam akṣān durodare gṛhṇan tu na jānīṣe,
hi ete śarāḥ dāruṇāḥ āśīviṣopamāḥ bhaviṣyanti
5. Surely, you did not know in the past, when you were grasping the dice in the gambling game, that these [arrows] would indeed be terrible and comparable to venomous snakes.
अप्रियाणां च वचनं पाण्डवेषु विशेषतः ।
द्रौपद्याश्च परिक्लेशस्त्वन्मूलो ह्यभवत्पुरा ॥६॥
6. apriyāṇāṁ ca vacanaṁ pāṇḍaveṣu viśeṣataḥ ,
draupadyāśca parikleśastvanmūlo hyabhavatpurā.
6. apriyāṇām ca vacanam pāṇḍaveṣu viśeṣataḥ
draupadyāḥ ca parikleśaḥ tvammūlaḥ hi abhavat purā
6. purā ca pāṇḍaveṣu viśeṣataḥ apriyāṇām vacanam
draupadyāḥ ca parikleśaḥ hi tvammūlaḥ abhavat
6. And in the past, the disagreeable words spoken particularly to the Pandavas, as well as Draupadi's deep distress, indeed originated from you.
क्व ते मानश्च दर्पश्च क्व च तद्वीर गर्जितम् ।
आशीविषसमान्पार्थान्कोपयित्वा क्व यास्यसि ॥७॥
7. kva te mānaśca darpaśca kva ca tadvīra garjitam ,
āśīviṣasamānpārthānkopayitvā kva yāsyasi.
7. kva te mānaḥ ca darpaḥ ca kva ca tat vīra garjitam
āśīviṣasamān pārthān kopayitvā kva yāsyasi
7. vīra,
te mānaḥ ca darpaḥ ca kva? ca tat garjitam kva? āśīviṣasamān pārthān kopayitvā kva yāsyasi?
7. O hero, where now is your pride and arrogance? And where is that boastful roar? Having provoked the Pārthas, who are like venomous snakes, where will you flee?
शोच्येयं भारती सेना राजा चैव सुयोधनः ।
यस्य त्वं कर्कशो भ्राता पलायनपरायणः ॥८॥
8. śocyeyaṁ bhāratī senā rājā caiva suyodhanaḥ ,
yasya tvaṁ karkaśo bhrātā palāyanaparāyaṇaḥ.
8. śocyā iyam bhāratī senā rājā ca eva suyodhanaḥ
yasya tvam karkaśaḥ bhrātā palāyanaparāyaṇaḥ
8. tvam yasya karkaśaḥ palāyanaparāyaṇaḥ bhrātā
iyam bhāratī senā ca rājā suyodhanaḥ eva śocyā
8. This Indian army is pitiable, and so is King Suyodhana, because you, his harsh brother, are intent on fleeing.
ननु नाम त्वया वीर दीर्यमाणा भयार्दिता ।
स्वबाहुबलमास्थाय रक्षितव्या ह्यनीकिनी ।
स त्वमद्य रणं त्यक्त्वा भीतो हर्षयसे परान् ॥९॥
9. nanu nāma tvayā vīra dīryamāṇā bhayārditā ,
svabāhubalamāsthāya rakṣitavyā hyanīkinī ,
sa tvamadya raṇaṁ tyaktvā bhīto harṣayase parān.
9. nanu nāma tvayā vīra dīryamāṇā bhaya
ārditā svabāhubalam āsthāya
rakṣitavyā hi anīkinī saḥ tvam adya
raṇam tyaktvā bhītaḥ harṣayase parān
9. vīra tvayā dīryamāṇā bhayārditā
anīkinī nanu nāma svabāhubalam
āsthāya hi rakṣitavyā saḥ tvam adya
raṇam tyaktvā bhītaḥ parān harṣayase
9. Indeed, O hero, when your army (anīkinī) was being torn apart and afflicted by fear, it should have been protected by you, relying on your own mighty arms. Yet today, you, having abandoned the battle out of fear, delight the enemies.
विद्रुते त्वयि सैन्यस्य नायके शत्रुसूदन ।
कोऽन्यः स्थास्यति संग्रामे भीतो भीते व्यपाश्रये ॥१०॥
10. vidrute tvayi sainyasya nāyake śatrusūdana ,
ko'nyaḥ sthāsyati saṁgrāme bhīto bhīte vyapāśraye.
10. vidrute tvayi sainyasya nāyake śatrusūdana kaḥ
anyaḥ sthāsyati saṃgrāme bhītaḥ bhīte vyapāśraye
10. śatrusūdana sainyasya nāyake tvayi vidrute bhītaḥ
kaḥ anyaḥ bhīte vyapāśraye saṃgrāme sthāsyati
10. When you, the leader (nāyaka) of the army and destroyer of enemies, have fled, who else will stand in battle (saṃgrāma), fearful, when the very refuge (vyapāśraya) itself is afraid?
एकेन सात्वतेनाद्य युध्यमानस्य चानघ ।
पलायने तव मतिः संग्रामाद्धि प्रवर्तते ॥११॥
11. ekena sātvatenādya yudhyamānasya cānagha ,
palāyane tava matiḥ saṁgrāmāddhi pravartate.
11. ekena sātvatena adya yudhyamānasya ca anagha
palāyane tava matiḥ saṃgrāmāt hi pravartate
11. anagha adya ekena sātvatena yudhyamānasya ca
tava matiḥ saṃgrāmāt palāyane hi pravartate
11. And, O sinless one (anagha), your mind (mati) is indeed intent on fleeing from the battle (saṃgrāma) today, even while you are fighting with a single Sātvata warrior.
यदा गाण्डीवधन्वानं भीमसेनं च कौरव ।
यमौ च युधि द्रष्टासि तदा त्वं किं करिष्यसि ॥१२॥
12. yadā gāṇḍīvadhanvānaṁ bhīmasenaṁ ca kaurava ,
yamau ca yudhi draṣṭāsi tadā tvaṁ kiṁ kariṣyasi.
12. yadā gāṇḍīvadhanvānam bhīmasenam ca kaurava
yamau ca yudhi draṣṭāsi tadā tvam kim kariṣyasi
12. kaurava yadā yudhi gāṇḍīvadhanvānam bhīmasenam
ca yamau ca draṣṭāsi tadā tvam kim kariṣyasi
12. O Kaurava, when you see Arjuna, the wielder of the Gāṇḍīva bow, along with Bhīmasena and the two twins (Nakula and Sahadeva) in battle, what will you do then?
युधि फल्गुनबाणानां सूर्याग्निसमतेजसाम् ।
न तुल्याः सात्यकिशरा येषां भीतः पलायसे ॥१३॥
13. yudhi phalgunabāṇānāṁ sūryāgnisamatejasām ,
na tulyāḥ sātyakiśarā yeṣāṁ bhītaḥ palāyase.
13. yudhi phalgunabāṇānām sūryāgnisamatejasām na
tulyāḥ sātyakiśarāḥ yeṣām bhītaḥ palāyase
13. yudhi sūryāgnisamatejasām phalgunabāṇānām na
tulyāḥ sātyakiśarāḥ yeṣām bhītaḥ palāyase
13. In battle, Sātyaki's arrows, from which you are terrified and flee, cannot compare to Arjuna's arrows, which possess a brilliance equal to that of the sun and fire.
यदि तावत्कृता बुद्धिः पलायनपरायणा ।
पृथिवी धर्मराजस्य शमेनैव प्रदीयताम् ॥१४॥
14. yadi tāvatkṛtā buddhiḥ palāyanaparāyaṇā ,
pṛthivī dharmarājasya śamenaiva pradīyatām.
14. yadi tāvat kṛtā buddhiḥ palāyanaparāyaṇā
pṛthivī dharmarājasya śamena eva pradīyatām
14. yadi tāvat buddhiḥ palāyanaparāyaṇā kṛtā
dharmarājasya pṛthivī śamena eva pradīyatām
14. If your decision is indeed fixed on fleeing, then let the entire earth be handed over to the King of (natural law) Dharma (Yudhiṣṭhira) through peaceful means alone.
यावत्फल्गुननाराचा निर्मुक्तोरगसंनिभाः ।
नाविशन्ति शरीरं ते तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१५॥
15. yāvatphalgunanārācā nirmuktoragasaṁnibhāḥ ,
nāviśanti śarīraṁ te tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
15. yāvat phalgunanārācāḥ nirmuktoragasaṃnibhāḥ na
āviśanti śarīram te tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
15. yāvat nirmuktoragasaṃnibhāḥ phalgunanārācāḥ te
śarīram na āviśanti tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
15. As long as Arjuna's arrows, which resemble shed snakes, have not yet pierced your body, make peace with the Pāṇḍavas.
यावत्ते पृथिवीं पार्था हत्वा भ्रातृशतं रणे ।
नाक्षिपन्ति महात्मानस्तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१६॥
16. yāvatte pṛthivīṁ pārthā hatvā bhrātṛśataṁ raṇe ,
nākṣipanti mahātmānastāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
16. yāvat te pṛthivīm pārthāḥ hatvā bhrātṛśatam raṇe
na ākṣipanti mahātmānaḥ tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
16. te mahātmānaḥ pārthāḥ raṇe bhrātṛśatam hatvā yāvat
pṛthivīm na ākṣipanti tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
16. As long as those great-souled Pārthas do not seize your kingdom (pṛthivī) after killing your hundred brothers in battle, make peace with the Pāṇḍavas.
यावन्न क्रुध्यते राजा धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ।
कृष्णश्च समरश्लाघी तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१७॥
17. yāvanna krudhyate rājā dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ ,
kṛṣṇaśca samaraślāghī tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
17. yāvat na krudhyate rājā dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
kṛṣṇaḥ ca samaraślāghī tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
17. rājā dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ yāvat na krudhyate
ca samaraślāghī kṛṣṇaḥ tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
17. As long as King Yudhiṣṭhira, the son of (natural law) dharma, does not become angry, and Kṛṣṇa, who is glorified in battle, (does not act), until then, make peace with the Pāṇḍavas.
यावद्भीमो महाबाहुर्विगाह्य महतीं चमूम् ।
सोदरांस्ते न मृद्नाति तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१८॥
18. yāvadbhīmo mahābāhurvigāhya mahatīṁ camūm ,
sodarāṁste na mṛdnāti tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
18. yāvat bhīmaḥ mahābāhuḥ vigāhya mahatīm camūm
sodarān te na mṛdnāti tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
18. mahābāhuḥ bhīmaḥ yāvat mahatīm camūm vigāhya
te sodarān na mṛdnāti tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
18. As long as mighty-armed Bhīma, after plunging into your vast army, does not crush your (sodarān) brothers, until then, make peace with the Pāṇḍavas.
पूर्वमुक्तश्च ते भ्राता भीष्मेण स सुयोधनः ।
अजेयाः पाण्डवाः संख्ये सौम्य संशाम्य पाण्डवैः ।
न च तत्कृतवान्मन्दस्तव भ्राता सुयोधनः ॥१९॥
19. pūrvamuktaśca te bhrātā bhīṣmeṇa sa suyodhanaḥ ,
ajeyāḥ pāṇḍavāḥ saṁkhye saumya saṁśāmya pāṇḍavaiḥ ,
na ca tatkṛtavānmandastava bhrātā suyodhanaḥ.
19. pūrvam uktaḥ ca te bhrātā bhīṣmeṇa
saḥ suyodhanaḥ ajeyāḥ pāṇḍavāḥ saṅkhye
saumya saṃśāmya pāṇḍavaiḥ na ca tat
kṛtavān mandaḥ tava bhrātā suyodhanaḥ
19. te bhrātā saḥ suyodhanaḥ pūrvam bhīṣmeṇa
uktaḥ ca saumya pāṇḍavāḥ saṅkhye
ajeyāḥ pāṇḍavaiḥ saṃśāmya ca mandaḥ
tava bhrātā suyodhanaḥ tat na kṛtavān
19. Your brother Suyodhana was previously told by Bhīṣma: 'O gentle one, the Pāṇḍavas are unconquerable in battle; make peace with the Pāṇḍavas.' But that foolish brother of yours, Suyodhana, did not do that.
स युद्धे धृतिमास्थाय यत्तो युध्यस्व पाण्डवैः ।
गच्छ तूर्णं रथेनैव तत्र तिष्ठति सात्यकिः ॥२०॥
20. sa yuddhe dhṛtimāsthāya yatto yudhyasva pāṇḍavaiḥ ,
gaccha tūrṇaṁ rathenaiva tatra tiṣṭhati sātyakiḥ.
20. saḥ yuddhe dhṛtim āsthāya yattaḥ yudhyasva pāṇḍavaiḥ
| gaccha tūrṇam rathena eva tatra tiṣṭhati sātyakiḥ
20. saḥ yuddhe dhṛtim āsthāya yattaḥ pāṇḍavaiḥ yudhyasva
tūrṇam rathena eva gaccha tatra sātyakiḥ tiṣṭhati
20. You, having adopted firmness in battle, fight diligently with the Pandavas. Go quickly by chariot itself; Satyaki stands there.
त्वया हीनं बलं ह्येतद्विद्रविष्यति भारत ।
आत्मार्थं योधय रणे सात्यकिं सत्यविक्रमम् ॥२१॥
21. tvayā hīnaṁ balaṁ hyetadvidraviṣyati bhārata ,
ātmārthaṁ yodhaya raṇe sātyakiṁ satyavikramam.
21. tvayā hīnam balam hi etat vidraviṣyati bhārata |
ātma-artham yodhay raṇe sātyakim satya-vikramam
21. bhārata,
tvayā hīnam etat balam hi vidraviṣyati ātma-artham raṇe satya-vikramam sātyakim yodhay
21. O Bhārata, this army, deprived of you, will indeed flee. Therefore, for your own sake (ātman), fight Satyaki - the one of true valor - in battle.
एवमुक्तस्तव सुतो नाब्रवीत्किंचिदप्यसौ ।
श्रुतं चाश्रुतवत्कृत्वा प्रायाद्येन स सात्यकिः ॥२२॥
22. evamuktastava suto nābravītkiṁcidapyasau ,
śrutaṁ cāśrutavatkṛtvā prāyādyena sa sātyakiḥ.
22. evam uktaḥ tava sutaḥ na abravīt kiñcit api asau |
śrutam ca aśrutavat kṛtvā prāyāt yena saḥ sātyakiḥ
22. evam uktaḥ tava sutaḥ asau kiñcit api na abravīt ca śrutam aśrutavat kṛtvā,
yena saḥ sātyakiḥ prāyāt
22. Thus addressed, your son (Duryodhana) said nothing at all. And, pretending that what he heard was unheard, he went to where that Satyaki was.
सैन्येन महता युक्तो म्लेच्छानामनिवर्तिनाम् ।
आसाद्य च रणे यत्तो युयुधानमयोधयत् ॥२३॥
23. sainyena mahatā yukto mlecchānāmanivartinām ,
āsādya ca raṇe yatto yuyudhānamayodhayat.
23. sainyena mahatā yuktaḥ mlecchānām anivartinām
| āsādya ca raṇe yattaḥ yuyudhānam ayodhayat
23. mahatā anivartinām mlecchānām sainyena yuktaḥ ca yattaḥ (asau),
raṇe yuyudhānam āsādya ayodhayat
23. Accompanied by a large army of Mlecchas who do not retreat, he (Duryodhana), being prepared, advanced and fought Yuyudhana (Satyaki) in battle.
द्रोणोऽपि रथिनां श्रेष्ठः पाञ्चालान्पाण्डवांस्तथा ।
अभ्यद्रवत संक्रुद्धो जवमास्थाय मध्यमम् ॥२४॥
24. droṇo'pi rathināṁ śreṣṭhaḥ pāñcālānpāṇḍavāṁstathā ,
abhyadravata saṁkruddho javamāsthāya madhyamam.
24. droṇaḥ api rathinām śreṣṭhaḥ pāñcālān pāṇḍavān tathā
abhyadravata saṃkruddhaḥ javam āsthāya madhyamam
24. saṃkruddhaḥ rathinām śreṣṭhaḥ droṇaḥ api madhyamam
javam āsthāya pāñcālān tathā pāṇḍavān abhyadravata
24. The enraged Droṇa, who was the foremost among charioteers, also advanced against the Pañcālas and the Pāṇḍavas, having adopted a moderate speed.
प्रविश्य च रणे द्रोणः पाञ्चालानां वरूथिनीम् ।
द्रावयामास योधान्वै शतशोऽथ सहस्रशः ॥२५॥
25. praviśya ca raṇe droṇaḥ pāñcālānāṁ varūthinīm ,
drāvayāmāsa yodhānvai śataśo'tha sahasraśaḥ.
25. praviśya ca raṇe droṇaḥ pāñcālānām varūthinīm
drāvayām āsa yodhān vai śataśaḥ atha sahasraśaḥ
25. ca droṇaḥ raṇe praviśya pāñcālānām varūthinīm
yoṣān vai śataśaḥ atha sahasraśaḥ drāvayām āsa
25. Having entered the battle, Droṇa then routed the army of the Pañcālas, indeed causing their warriors to flee by hundreds and thousands.
ततो द्रोणो महाराज नाम विश्राव्य संयुगे ।
पाण्डुपाञ्चालमत्स्यानां प्रचक्रे कदनं महत् ॥२६॥
26. tato droṇo mahārāja nāma viśrāvya saṁyuge ,
pāṇḍupāñcālamatsyānāṁ pracakre kadanaṁ mahat.
26. tataḥ droṇaḥ mahārāja nāma viśrāvya saṃyuge
pāṇḍupāñcālamatsyānām pracakre kadanam mahat
26. mahārāja tataḥ droṇaḥ saṃyuge nāma viśrāvya
pāṇḍupāñcālamatsyānām mahat kadanam pracakre
26. Then, O great king, Droṇa, after proclaiming his name in the battle, wrought great destruction upon the Pāṇḍus, Pañcālas, and Matsyas.
तं जयन्तमनीकानि भारद्वाजं ततस्ततः ।
पाञ्चालपुत्रो द्युतिमान्वीरकेतुः समभ्ययात् ॥२७॥
27. taṁ jayantamanīkāni bhāradvājaṁ tatastataḥ ,
pāñcālaputro dyutimānvīraketuḥ samabhyayāt.
27. tam jayantam anīkāni bhāradvājam tataḥ tataḥ
pāñcālaputraḥ dyutimān vīraketuḥ samabhyayāt
27. tataḥ tataḥ anīkāni jayantam tam bhāradvājam
dyutimān pāñcālaputraḥ vīraketuḥ samabhyayāt
27. Then, from various directions, the radiant son of the Pañcāla king, Vīraketu, advanced towards Droṇa, the son of Bharadvāja, who was conquering armies.
स द्रोणं पञ्चभिर्विद्ध्वा शरैः संनतपर्वभिः ।
ध्वजमेकेन विव्याध सारथिं चास्य सप्तभिः ॥२८॥
28. sa droṇaṁ pañcabhirviddhvā śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
dhvajamekena vivyādha sārathiṁ cāsya saptabhiḥ.
28. sa droṇam pañcabhiḥ viddhvā śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
dhvajam ekena vivyādha sārathim ca asya saptabhiḥ
28. sa saṃnataparvabhiḥ pañcabhiḥ śaraiḥ droṇam viddhvā
ekena dhvajam ca saptabhiḥ asya sārathim vivyādha
28. He pierced Drona with five arrows that had bent nodes, and (then) struck Drona's banner with one (arrow) and his charioteer with seven (arrows).
तत्राद्भुतं महाराज दृष्टवानस्मि संयुगे ।
यद्द्रोणो रभसं युद्धे पाञ्चाल्यं नाभ्यवर्तत ॥२९॥
29. tatrādbhutaṁ mahārāja dṛṣṭavānasmi saṁyuge ,
yaddroṇo rabhasaṁ yuddhe pāñcālyaṁ nābhyavartata.
29. tatra adbhutam mahārāja dṛṣṭavān asmi saṃyuge yat
droṇaḥ rabhasam yuddhe pāñcālyam na abhyavartata
29. mahārāja tatra saṃyuge adbhutam dṛṣṭavān asmi yat
droṇaḥ yuddhe rabhasam pāñcālyam na abhyavartata
29. O great king, I saw a wonder in that battle, namely that Drona, despite his impetuous nature in combat, did not turn to face Pañcālya (Dhrishtadyumna).
संनिरुद्धं रणे द्रोणं पाञ्चाला वीक्ष्य मारिष ।
आवव्रुः सर्वतो राजन्धर्मपुत्रजयैषिणः ॥३०॥
30. saṁniruddhaṁ raṇe droṇaṁ pāñcālā vīkṣya māriṣa ,
āvavruḥ sarvato rājandharmaputrajayaiṣiṇaḥ.
30. saṃniruddham raṇe droṇam pāñcālāḥ vīkṣya māriṣa
āvavruḥ sarvataḥ rājan dharmaputrajayaiṣiṇaḥ
30. māriṣa rājan,
raṇe saṃniruddham droṇam vīkṣya,
dharmaputrajayaiṣiṇaḥ pāñcālāḥ sarvataḥ āvavruḥ
30. O respected one, O king, seeing Drona thus confined in battle, the Pañcalas, who desired the victory of Yudhishthira (dharmaputra), surrounded him from all sides.
ते शरैरग्निसंकाशैस्तोमरैश्च महाधनैः ।
शस्त्रैश्च विविधै राजन्द्रोणमेकमवाकिरन् ॥३१॥
31. te śarairagnisaṁkāśaistomaraiśca mahādhanaiḥ ,
śastraiśca vividhai rājandroṇamekamavākiran.
31. te śaraiḥ agnisaṃkāśaiḥ tomaraiḥ ca mahādhanaiḥ
śastraiḥ ca vividhaiḥ rājan droṇam ekam avākiran
31. rājan te agnisaṃkāśaiḥ śaraiḥ ca mahādhanaiḥ
tomaraiḥ ca vividhaiḥ śastraiḥ ekam droṇam avākiran
31. O king, they (the Pañcalas) showered Drona, who was all alone, with fiery arrows, powerful lances, and various other weapons.
निहत्य तान्बाणगणान्द्रोणो राजन्समन्ततः ।
महाजलधरान्व्योम्नि मातरिश्वा विवानिव ॥३२॥
32. nihatya tānbāṇagaṇāndroṇo rājansamantataḥ ,
mahājaladharānvyomni mātariśvā vivāniva.
32. nihatya tān bāṇagaṇān droṇaḥ rājan samantataḥ
mahājaladharān vyomni mātariśvā vi vān iva
32. rājan droṇaḥ samantataḥ tān bāṇagaṇān
nihatya vyomni mātariśvā vi vān iva
32. O King, Droṇa struck down those multitudes of arrows from all sides, just as the wind (mātariśvā) disperses great rain clouds in the sky.
ततः शरं महाघोरं सूर्यपावकसंनिभम् ।
संदधे परवीरघ्नो वीरकेतुरथं प्रति ॥३३॥
33. tataḥ śaraṁ mahāghoraṁ sūryapāvakasaṁnibham ,
saṁdadhe paravīraghno vīraketurathaṁ prati.
33. tataḥ śaram mahāghoram sūryapāvakasannibham
sandadhe paravīraghnaḥ vīraketuratham prati
33. tataḥ paravīraghnaḥ sūryapāvakasannibham
mahāghoram śaram vīraketuratham prati sandadhe
33. Then, the slayer of hostile heroes aimed a very terrible arrow, resembling the sun and fire, at Viraketu's chariot.
स भित्त्वा तु शरो राजन्पाञ्चाल्यं कुलनन्दनम् ।
अभ्यगाद्धरणीं तूर्णं लोहितार्द्रो ज्वलन्निव ॥३४॥
34. sa bhittvā tu śaro rājanpāñcālyaṁ kulanandanam ,
abhyagāddharaṇīṁ tūrṇaṁ lohitārdro jvalanniva.
34. sa bhittvā tu śaraḥ rājan pāñcālyam kulanandanam
abhyagāt dharaṇīm tūrṇam lohitārdraḥ jvalan iva
34. rājan sa śaraḥ tu pāñcālyam kulanandanam bhittvā
lohitārdraḥ jvalan iva tūrṇam dharaṇīm abhyagāt
34. O King, that arrow, having pierced the Pāñcāla prince, the delight of his family, quickly struck the ground, covered in blood and as if ablaze.
ततोऽपतद्रथात्तूर्णं पाञ्चाल्यः कुलनन्दनः ।
पर्वताग्रादिव महांश्चम्पको वायुपीडितः ॥३५॥
35. tato'patadrathāttūrṇaṁ pāñcālyaḥ kulanandanaḥ ,
parvatāgrādiva mahāṁścampako vāyupīḍitaḥ.
35. tataḥ apatat rathāt tūrṇam pāñcālyaḥ kulanandanaḥ
parvatāgrāt iva mahān campakaḥ vāyupīḍitaḥ
35. tataḥ pāñcālyaḥ kulanandanaḥ tūrṇam rathāt apatat,
mahān campakaḥ vāyupīḍitaḥ parvatāgrāt iva
35. Then the Pāñcāla prince, the delight of his family, quickly fell from his chariot, just as a large Campaka tree, tormented by the wind, falls from a mountain peak.
तस्मिन्हते महेष्वासे राजपुत्रे महाबले ।
पाञ्चालास्त्वरिता द्रोणं समन्तात्पर्यवारयन् ॥३६॥
36. tasminhate maheṣvāse rājaputre mahābale ,
pāñcālāstvaritā droṇaṁ samantātparyavārayan.
36. tasmin hate maheṣvāse rājaputre mahābale
pāñcālāḥ tvaritā droṇam samantāt paryavārayan
36. tasmin maheṣvāse mahābale rājaputre hate
pāñcālāḥ tvaritā samantāt droṇam paryavārayan
36. When that mighty prince, a great archer, was killed, the Panchalas swiftly surrounded Drona from all sides.
चित्रकेतुः सुधन्वा च चित्रवर्मा च भारत ।
तथा चित्ररथश्चैव भ्रातृव्यसनकर्षिताः ॥३७॥
37. citraketuḥ sudhanvā ca citravarmā ca bhārata ,
tathā citrarathaścaiva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ.
37. citraketuḥ sudhanvā ca citravarmā ca bhārata
tathā citrarathaḥ ca eva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ
37. bhārata citraketuḥ ca sudhanvā ca citravarmā
tathā ca citrarathaḥ eva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ
37. O Bhārata, Chitraketu, Sudhanvan, Chitravarmā, and also Chitraratha, afflicted by the grief of their brother's death,
अभ्यद्रवन्त सहिता भारद्वाजं युयुत्सवः ।
मुञ्चन्तः शरवर्षाणि तपान्ते जलदा इव ॥३८॥
38. abhyadravanta sahitā bhāradvājaṁ yuyutsavaḥ ,
muñcantaḥ śaravarṣāṇi tapānte jaladā iva.
38. abhyadravanta sahitāḥ bhāradvājam yuyutsavaḥ
muñcantaḥ śaravarṣāṇi tapānte jaladāḥ iva
38. sahitāḥ yuyutsavaḥ muñcantaḥ śaravarṣāṇi
tapānte jaladāḥ iva bhāradvājam abhyadravanta
38. Together, eager to fight, they rushed towards Drona (Bhāradvāja), showering arrows like clouds at the end of the hot season.
स वध्यमानो बहुधा राजपुत्रैर्महारथैः ।
व्यश्वसूतरथांश्चक्रे कुमारान्कुपितो रणे ॥३९॥
39. sa vadhyamāno bahudhā rājaputrairmahārathaiḥ ,
vyaśvasūtarathāṁścakre kumārānkupito raṇe.
39. saḥ vadhyamānaḥ bahudhā rājaputraiḥ mahārathaiḥ
vyaśvasūtarathān cakre kumārān kupitaḥ raṇe
39. saḥ kupitaḥ raṇe bahudhā mahārathaiḥ rājaputraiḥ
vadhyamānaḥ kumārān vyaśvasūtarathān cakre
39. Being struck repeatedly in many ways by the princes, who were great chariot-warriors, Drona, enraged in battle, rendered those young princes without horses, charioteers, or chariots.
तथापरैः सुनिशितैर्भल्लैस्तेषां महायशाः ।
पुष्पाणीव विचिन्वन्हि सोत्तमाङ्गान्यपातयत् ॥४०॥
40. tathāparaiḥ suniśitairbhallaisteṣāṁ mahāyaśāḥ ,
puṣpāṇīva vicinvanhi sottamāṅgānyapātayat.
40. tathā aparaiḥ suniśitaiḥ bhallaiḥ teṣām mahāyaśāḥ
puṣpāṇi iva vicinvan hi saḥ uttamāṅgāni apātayat
40. mahāyaśāḥ saḥ tathā aparaiḥ suniśitaiḥ bhallaiḥ
puṣpāṇi iva vicinvan hi teṣām uttamāṅgāni apātayat
40. Indeed, that greatly renowned (Droṇa), with his very sharp lances, struck down their heads as if plucking flowers.
ते रथेभ्यो हताः पेतुः क्षितौ राजन्सुवर्चसः ।
देवासुरे पुरा युद्धे यथा दैतेयदानवाः ॥४१॥
41. te rathebhyo hatāḥ petuḥ kṣitau rājansuvarcasaḥ ,
devāsure purā yuddhe yathā daiteyadānavāḥ.
41. te rathebhyas hatāḥ petuḥ kṣitau rājan suvarcasaḥ
devāsure purā yuddhe yathā daiteyadānavāḥ
41. rājan te suvarcasaḥ hatāḥ rathebhyas kṣitau
petuḥ yathā purā devāsure yuddhe daiteyadānavāḥ
41. O King, those glorious warriors, struck down, fell from their chariots to the ground, just as the Daityas and Danavas fell in the ancient battle between the gods and asuras.
तान्निहत्य रणे राजन्भारद्वाजः प्रतापवान् ।
कार्मुकं भ्रामयामास हेमपृष्ठं दुरासदम् ॥४२॥
42. tānnihatya raṇe rājanbhāradvājaḥ pratāpavān ,
kārmukaṁ bhrāmayāmāsa hemapṛṣṭhaṁ durāsadam.
42. tān nihatya raṇe rājan bhāradvājaḥ pratāpavān
kārmukam bhrāmayāmāsa hemapṛṣṭham durāsadam
42. rājan pratāpavān bhāradvājaḥ tān raṇe nihatya
hemapṛṣṭham durāsadam kārmukam bhrāmayāmāsa
42. O King, having slain those (warriors) in battle, the mighty Bhāradvāja (Droṇa) whirled his formidable, gold-backed bow.
पाञ्चालान्निहतान्दृष्ट्वा देवकल्पान्महारथान् ।
धृष्टद्युम्नो भृशं क्रुद्धो नेत्राभ्यां पातयञ्जलम् ।
अभ्यवर्तत संग्रामे क्रुद्धो द्रोणरथं प्रति ॥४३॥
43. pāñcālānnihatāndṛṣṭvā devakalpānmahārathān ,
dhṛṣṭadyumno bhṛśaṁ kruddho netrābhyāṁ pātayañjalam ,
abhyavartata saṁgrāme kruddho droṇarathaṁ prati.
43. pāñcālān nihatān dṛṣṭvā devakalpān
mahārathān dhṛṣṭadyumnaḥ bhṛśam kruddhaḥ
netrābhyām pātayan jalam abhyavartata
saṅgrāme kruddhaḥ droṇaratham prati
43. pāñcālān devakalpān mahārathān nihatān dṛṣṭvā,
dhṛṣṭadyumnaḥ bhṛśam kruddhaḥ netrābhyām jalam pātayan kruddhaḥ saṅgrāme droṇaratham prati abhyavartata
43. Having seen the god-like, great charioteers, the Pañcālas, slain, Dhṛṣṭadyumna, exceedingly enraged, shedding tears from his eyes, advanced fiercely in battle towards Droṇa's chariot.
ततो हा हेति सहसा नादः समभवन्नृप ।
पाञ्चाल्येन रणे दृष्ट्वा द्रोणमावारितं शरैः ॥४४॥
44. tato hā heti sahasā nādaḥ samabhavannṛpa ,
pāñcālyena raṇe dṛṣṭvā droṇamāvāritaṁ śaraiḥ.
44. tataḥ hā heti sahasā nādaḥ samabhavat nṛpa
pāñcālyena raṇe dṛṣṭvā droṇam āvāritam śaraiḥ
44. nṛpa tataḥ pāñcālyena raṇe droṇam śaraiḥ
āvāritam dṛṣṭvā sahasā hā heti nādaḥ samabhavat
44. Then, O king, a sudden cry of 'Oh! Alas!' arose when Droṇa was seen in battle, covered with arrows by Dhṛṣṭadyumna, the son of Pāñcāla.
संछाद्यमानो बहुधा पार्षतेन महात्मना ।
न विव्यथे ततो द्रोणः स्मयन्नेवान्वयुध्यत ॥४५॥
45. saṁchādyamāno bahudhā pārṣatena mahātmanā ,
na vivyathe tato droṇaḥ smayannevānvayudhyata.
45. saṃchādyamānaḥ bahudhā pārṣatena mahātmanā na
vivyathe tataḥ droṇaḥ smayan eva anvayudhyata
45. pārṣatena mahātmanā bahudhā saṃchādyamānaḥ api
tataḥ droṇaḥ na vivyathe smayan eva anvayudhyata
45. Though being thoroughly covered in many ways by the great-souled Dhṛṣṭadyumna, the son of Pṛṣata, Droṇa was not distressed by this. Instead, he fought back, merely smiling.
ततो द्रोणं महाराज पाञ्चाल्यः क्रोधमूर्छितः ।
आजघानोरसि क्रुद्धो नवत्या नतपर्वणाम् ॥४६॥
46. tato droṇaṁ mahārāja pāñcālyaḥ krodhamūrchitaḥ ,
ājaghānorasi kruddho navatyā nataparvaṇām.
46. tataḥ droṇam mahārāja pāñcālyaḥ krodhamūrcchitaḥ
ājaghāna urasi kruddhaḥ navatyā nataparvaṇām
46. mahārāja tataḥ kruddhaḥ krodhamūrcchitaḥ pāñcālyaḥ
navatyā nataparvaṇām droṇam urasi ājaghāna
46. Then, O great king, Dhṛṣṭadyumna, the son of Pāñcāla, enraged and overcome with anger, struck Droṇa on the chest with ninety arrows having bent shafts.
स गाढविद्धो बलिना भारद्वाजो महायशाः ।
निषसाद रथोपस्थे कश्मलं च जगाम ह ॥४७॥
47. sa gāḍhaviddho balinā bhāradvājo mahāyaśāḥ ,
niṣasāda rathopasthe kaśmalaṁ ca jagāma ha.
47. saḥ gāḍhaviddhaḥ balinā bhāradvājaḥ mahāyaśāḥ
niṣasāda rathopasthe kaśmalam ca jagāma ha
47. saḥ mahāyaśāḥ bhāradvājaḥ balinā gāḍhaviddhaḥ
rathopasthe niṣasāda ca kaśmalam jagāma ha
47. He, the greatly renowned son of Bharadvāja (Droṇa), having been deeply pierced by the powerful Dhṛṣṭadyumna, sat down in the chariot's seat and indeed fell into a swoon.
तं वै तथागतं दृष्ट्वा धृष्टद्युम्नः पराक्रमी ।
समुत्सृज्य धनुस्तूर्णमसिं जग्राह वीर्यवान् ॥४८॥
48. taṁ vai tathāgataṁ dṛṣṭvā dhṛṣṭadyumnaḥ parākramī ,
samutsṛjya dhanustūrṇamasiṁ jagrāha vīryavān.
48. tam vai tathāgatam dṛṣṭvā dhṛṣṭadyumnaḥ parākramī
samutsṛjya dhanuḥ tūrṇam asim jagrāha vīryavān
48. parākramī vīryavān dhṛṣṭadyumnaḥ tathāgatam tam dṛṣṭvā,
dhanuḥ samutsṛjya,
tūrṇam asim vai jagrāha
48. Seeing him (Drona) thus having arrived, the mighty and valorous Dhrishtadyumna quickly abandoned his bow and seized a sword.
अवप्लुत्य रथाच्चापि त्वरितः स महारथः ।
आरुरोह रथं तूर्णं भारद्वाजस्य मारिष ।
हर्तुमैच्छच्छिरः कायात्क्रोधसंरक्तलोचनः ॥४९॥
49. avaplutya rathāccāpi tvaritaḥ sa mahārathaḥ ,
āruroha rathaṁ tūrṇaṁ bhāradvājasya māriṣa ,
hartumaicchacchiraḥ kāyātkrodhasaṁraktalocanaḥ.
49. avaplutya rathāt ca api tvaritaḥ
saḥ mahārathaḥ āruroha ratham tūrṇam
bhāradvājasya māriṣa hartum aicchat
śiraḥ kāyāt krodhasaṃraktalocanaḥ
49. māriṣa! tvaritaḥ saḥ mahārathaḥ rathāt ca api avaplutya,
bhāradvājasya ratham tūrṇam āruroha.
krodhasaṃraktalocanaḥ [saḥ] kāyāt śiraḥ hartum aicchat
49. O esteemed one, having jumped down from his (own) chariot, that swift great warrior quickly ascended the chariot of Bharadvaja (Drona), his eyes red with anger, desiring to sever (Drona's) head from his body.
प्रत्याश्वस्तस्ततो द्रोणो धनुर्गृह्य महाबलः ।
शरैर्वैतस्तिकै राजन्नित्यमासन्नयोधिभिः ।
योधयामास समरे धृष्टद्युम्नं महारथम् ॥५०॥
50. pratyāśvastastato droṇo dhanurgṛhya mahābalaḥ ,
śarairvaitastikai rājannityamāsannayodhibhiḥ ,
yodhayāmāsa samare dhṛṣṭadyumnaṁ mahāratham.
50. pratyāśvastaḥ tataḥ droṇaḥ dhanuḥ
gṛhya mahābalaḥ śaraiḥ vaitastikaiḥ
rājan nityam āsannayodhibhiḥ yodhayāmāsa
samare dhṛṣṭadyumnam mahāratham
50. rājan! tataḥ pratyāśvastaḥ mahābalaḥ droṇaḥ dhanuḥ gṛhya,
nityam āsannayodhibhiḥ vaitastikaiḥ śaraiḥ samare mahāratham dhṛṣṭadyumnam yodhayāmāsa
50. Then, O King, the immensely powerful Drona, having recovered (his composure), took up his bow and fought the great warrior Dhrishtadyumna in battle with Vaitastika arrows, which are always used for close-quarters combat.
ते हि वैतस्तिका नाम शरा आसन्नयोधिनः ।
द्रोणस्य विदिता राजन्धृष्टद्युम्नमवाक्षिपन् ॥५१॥
51. te hi vaitastikā nāma śarā āsannayodhinaḥ ,
droṇasya viditā rājandhṛṣṭadyumnamavākṣipan.
51. te hi vaitastikā nāma śarāḥ āsannayodhinaḥ
droṇasya viditā rājan dhṛṣṭadyumnam avākṣipan
51. rājan! droṇasya viditāḥ te hi vaitastikā nāma
āsannayodhinaḥ śarāḥ dhṛṣṭadyumnam avākṣipan
51. For those very arrows, named Vaitastika, O King, which are known to Drona for fighting at close quarters, struck Dhrishtadyumna.
स वध्यमानो बहुभिः सायकैस्तैर्महाबलः ।
अवप्लुत्य रथात्तूर्णं भग्नवेगः पराक्रमी ॥५२॥
52. sa vadhyamāno bahubhiḥ sāyakaistairmahābalaḥ ,
avaplutya rathāttūrṇaṁ bhagnavegaḥ parākramī.
52. sa vadhyamānaḥ bahubhiḥ sāyakaiḥ taiḥ mahābalaḥ
avaplutya rathāt tūrṇam bhagnavegaḥ parākramī
52. sa mahābalaḥ parākramī taiḥ bahubhiḥ sāyakaiḥ
vadhyamānaḥ bhagnavegaḥ tūrṇam rathāt avaplutya
52. Though being struck by those many arrows, that mighty and valorous warrior, his momentum broken, quickly leaped down from his chariot.
आरुह्य स्वरथं वीरः प्रगृह्य च महद्धनुः ।
विव्याध समरे द्रोणं धृष्टद्युम्नो महारथः ॥५३॥
53. āruhya svarathaṁ vīraḥ pragṛhya ca mahaddhanuḥ ,
vivyādha samare droṇaṁ dhṛṣṭadyumno mahārathaḥ.
53. āruhya svaratham vīraḥ pragṛhya ca mahat dhanuḥ
vivyādha samare droṇam dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ
53. vīraḥ dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ svaratham āruhya
ca mahat dhanuḥ pragṛhya samare droṇam vivyādha
53. The heroic Dhṛṣṭadyumna, a great warrior (mahāratha), having remounted his own chariot and taken up a mighty bow, struck Droṇa in battle.
तदद्भुतं तयोर्युद्धं भूतसंघा ह्यपूजयन् ।
क्षत्रियाश्च महाराज ये चान्ये तत्र सैनिकाः ॥५४॥
54. tadadbhutaṁ tayoryuddhaṁ bhūtasaṁghā hyapūjayan ,
kṣatriyāśca mahārāja ye cānye tatra sainikāḥ.
54. tat adbhutam tayoḥ yuddham bhūtasaṃghāḥ hi apūjayan
kṣatriyāḥ ca mahārāja ye ca anye tatra sainikāḥ
54. mahārāja hi bhūtasaṃghāḥ ca kṣatriyāḥ ca anye
tatra sainikāḥ tat adbhutam tayoḥ yuddham apūjayan
54. O great king, indeed, hosts of beings, as well as the kṣatriyas and other soldiers present there, acclaimed that astonishing battle between the two of them.
अवश्यं समरे द्रोणो धृष्टद्युम्नेन संगतः ।
वशमेष्यति नो राज्ञः पाञ्चाला इति चुक्रुशुः ॥५५॥
55. avaśyaṁ samare droṇo dhṛṣṭadyumnena saṁgataḥ ,
vaśameṣyati no rājñaḥ pāñcālā iti cukruśuḥ.
55. avaśyam samare droṇaḥ dhṛṣṭadyumnena saṃgataḥ
vaśam eṣyati naḥ rājñaḥ pāñcālāḥ iti cukruśuḥ
55. pāñcālāḥ iti cukruśuḥ avaśyam droṇaḥ dhṛṣṭadyumnena
samare saṃgataḥ naḥ rājñaḥ vaśam eṣyati
55. The Pāñcālas cried out, "Surely, Droṇa, when confronted by Dhṛṣṭadyumna in battle, will fall under the control of our king!"
द्रोणस्तु त्वरितो युद्धे धृष्टद्युम्नस्य सारथेः ।
शिरः प्रच्यावयामास फलं पक्वं तरोरिव ।
ततस्ते प्रद्रुता वाहा राजंस्तस्य महात्मनः ॥५६॥
56. droṇastu tvarito yuddhe dhṛṣṭadyumnasya sāratheḥ ,
śiraḥ pracyāvayāmāsa phalaṁ pakvaṁ taroriva ,
tataste pradrutā vāhā rājaṁstasya mahātmanaḥ.
56. droṇaḥ tu tvaritaḥ yuddhe dhṛṣṭadyumnasya
sāratheḥ śiraḥ pracyāvayāmāsa
phalam pakvam taroḥ iva tataḥ te
pradrutāḥ vāhāḥ rājan tasya mahātmanaḥ
56. rājan,
yuddhe droṇaḥ tu tvaritaḥ dhṛṣṭadyumnasya sāratheḥ śiraḥ pracyāvayāmāsa,
pakvam phalam taroḥ iva.
tataḥ tasya mahātmanaḥ te vāhāḥ pradrutāḥ.
56. Droṇa swiftly cut off the head of Dhṛṣṭadyumna's charioteer in battle, just as a ripe fruit falls from a tree. Then, O King, the horses of that great soul (ātman) fled.
तेषु प्रद्रवमाणेषु पाञ्चालान्सृञ्जयांस्तथा ।
व्यद्रावयद्रणे द्रोणस्तत्र तत्र पराक्रमी ॥५७॥
57. teṣu pradravamāṇeṣu pāñcālānsṛñjayāṁstathā ,
vyadrāvayadraṇe droṇastatra tatra parākramī.
57. teṣu pradrāvamāṇeṣu pāñcālān sṛñjayān tathā
vyadrāvayat raṇe droṇaḥ tatra tatra parākramī
57. teṣu pradrāvamāṇeṣu,
parākramī droṇaḥ raṇe pāñcālān sṛñjayān tathā tatra tatra vyadrāvayat.
57. As they were fleeing, the valiant Droṇa scattered the Pañcālas and the Sṛñjayas everywhere in that battle.
विजित्य पाण्डुपाञ्चालान्भारद्वाजः प्रतापवान् ।
स्वं व्यूहं पुनरास्थाय स्थिरोऽभवदरिंदमः ।
न चैनं पाण्डवा युद्धे जेतुमुत्सहिरे प्रभो ॥५८॥
58. vijitya pāṇḍupāñcālānbhāradvājaḥ pratāpavān ,
svaṁ vyūhaṁ punarāsthāya sthiro'bhavadariṁdamaḥ ,
na cainaṁ pāṇḍavā yuddhe jetumutsahire prabho.
58. vijitya pāṇḍupāñcālān bhāradvājaḥ
pratāpavān svam vyūham punaḥ āsthāya
sthiraḥ abhavat ariṃdamaḥ na ca enam
pāṇḍavāḥ yuddhe jetum utsahire prabho
58. prabho,
pratāpavān ariṃdamaḥ bhāradvājaḥ pāṇḍupāñcālān vijitya,
punaḥ svam vyūham āsthāya,
sthiraḥ abhavat.
ca pāṇḍavāḥ enam yuddhe jetum na utsahire.
58. Having conquered the Pāṇḍavas and Pañcālas, the powerful Bhāradvāja (Droṇa), the subduer of enemies, re-established his own battle formation and stood steady. And, O Lord, the Pāṇḍavas were unable to defeat him in battle.