महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-98
संजय उवाच ।
दुःशासनरथं दृष्ट्वा समीपे पर्यवस्थितम् ।
भारद्वाजस्ततो वाक्यं दुःशासनमथाब्रवीत् ॥१॥
दुःशासनरथं दृष्ट्वा समीपे पर्यवस्थितम् ।
भारद्वाजस्ततो वाक्यं दुःशासनमथाब्रवीत् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
duḥśāsanarathaṁ dṛṣṭvā samīpe paryavasthitam ,
bhāradvājastato vākyaṁ duḥśāsanamathābravīt.
duḥśāsanarathaṁ dṛṣṭvā samīpe paryavasthitam ,
bhāradvājastato vākyaṁ duḥśāsanamathābravīt.
1.
saṃjayaḥ uvāca duḥśāsanaratham dṛṣṭvā samīpe paryavasthitam
bhāradvājaḥ tataḥ vākyam duḥśāsanam atha abravīt
bhāradvājaḥ tataḥ vākyam duḥśāsanam atha abravīt
1.
saṃjayaḥ uvāca bhāradvājaḥ samīpe paryavasthitam
duḥśāsanaratham dṛṣṭvā tataḥ atha duḥśāsanam vākyam abravīt
duḥśāsanaratham dṛṣṭvā tataḥ atha duḥśāsanam vākyam abravīt
1.
Saṃjaya said: Having seen Duḥśāsana's chariot standing nearby, Bhāradvāja (Droṇa) then spoke these words to Duḥśāsana.
दुःशासन रथाः सर्वे कस्मादेते प्रविद्रुताः ।
कच्चित्क्षेमं तु नृपतेः कच्चिज्जीवति सैन्धवः ॥२॥
कच्चित्क्षेमं तु नृपतेः कच्चिज्जीवति सैन्धवः ॥२॥
2. duḥśāsana rathāḥ sarve kasmādete pravidrutāḥ ,
kaccitkṣemaṁ tu nṛpateḥ kaccijjīvati saindhavaḥ.
kaccitkṣemaṁ tu nṛpateḥ kaccijjīvati saindhavaḥ.
2.
duḥśāsana rathāḥ sarve kasmāt ete pravidrutāḥ
kaccit kṣemam tu nṛpateḥ kaccit jīvati saindhavaḥ
kaccit kṣemam tu nṛpateḥ kaccit jīvati saindhavaḥ
2.
duḥśāsana ete sarve rathāḥ kasmāt pravidrutāḥ
kaccit nṛpateḥ kṣemam tu kaccit saindhavaḥ jīvati
kaccit nṛpateḥ kṣemam tu kaccit saindhavaḥ jīvati
2.
O Duḥśāsana, why have all these chariots dispersed? Is the king indeed safe? And does Saṃdhava still live?
राजपुत्रो भवानत्र राजभ्राता महारथः ।
किमर्थं द्रवसे युद्धे यौवराज्यमवाप्य हि ॥३॥
किमर्थं द्रवसे युद्धे यौवराज्यमवाप्य हि ॥३॥
3. rājaputro bhavānatra rājabhrātā mahārathaḥ ,
kimarthaṁ dravase yuddhe yauvarājyamavāpya hi.
kimarthaṁ dravase yuddhe yauvarājyamavāpya hi.
3.
rājaputraḥ bhavān atra rājabhrātā mahārathaḥ
kimartham dravase yuddhe yauvarājyam avāpya hi
kimartham dravase yuddhe yauvarājyam avāpya hi
3.
bhavān atra rājaputraḥ rājabhrātā mahārathaḥ
hi yauvarājyam avāpya kimartham yuddhe dravase
hi yauvarājyam avāpya kimartham yuddhe dravase
3.
You are a prince here, the king's brother, and a great warrior (mahāratha). Why do you flee from battle, especially after having indeed obtained the position of crown prince?
स्वयं वैरं महत्कृत्वा पाञ्चालैः पाण्डवैः सह ।
एकं सात्यकिमासाद्य कथं भीतोऽसि संयुगे ॥४॥
एकं सात्यकिमासाद्य कथं भीतोऽसि संयुगे ॥४॥
4. svayaṁ vairaṁ mahatkṛtvā pāñcālaiḥ pāṇḍavaiḥ saha ,
ekaṁ sātyakimāsādya kathaṁ bhīto'si saṁyuge.
ekaṁ sātyakimāsādya kathaṁ bhīto'si saṁyuge.
4.
svayam vairam mahat kṛtvā pāñcālaiḥ pāṇḍavaiḥ saha
ekam sātyakim āsādya katham bhītaḥ asi saṃyuge
ekam sātyakim āsādya katham bhītaḥ asi saṃyuge
4.
svayam mahat vairam pāñcālaiḥ pāṇḍavaiḥ saha kṛtvā
ekam sātyakim āsādya saṃyuge katham bhītaḥ asi
ekam sātyakim āsādya saṃyuge katham bhītaḥ asi
4.
Having yourself created great enmity with the Panchalas and Pandavas, how are you now afraid in battle, merely upon encountering a single Satyaki?
न जानीषे पुरा त्वं तु गृह्णन्नक्षान्दुरोदरे ।
शरा ह्येते भविष्यन्ति दारुणाशीविषोपमाः ॥५॥
शरा ह्येते भविष्यन्ति दारुणाशीविषोपमाः ॥५॥
5. na jānīṣe purā tvaṁ tu gṛhṇannakṣāndurodare ,
śarā hyete bhaviṣyanti dāruṇāśīviṣopamāḥ.
śarā hyete bhaviṣyanti dāruṇāśīviṣopamāḥ.
5.
na jānīṣe purā tvam tu gṛhṇan akṣān durodare
śarāḥ hi ete bhaviṣyanti dāruṇāḥ āśīviṣopamāḥ
śarāḥ hi ete bhaviṣyanti dāruṇāḥ āśīviṣopamāḥ
5.
purā tvam akṣān durodare gṛhṇan tu na jānīṣe,
hi ete śarāḥ dāruṇāḥ āśīviṣopamāḥ bhaviṣyanti
hi ete śarāḥ dāruṇāḥ āśīviṣopamāḥ bhaviṣyanti
5.
Surely, you did not know in the past, when you were grasping the dice in the gambling game, that these [arrows] would indeed be terrible and comparable to venomous snakes.
अप्रियाणां च वचनं पाण्डवेषु विशेषतः ।
द्रौपद्याश्च परिक्लेशस्त्वन्मूलो ह्यभवत्पुरा ॥६॥
द्रौपद्याश्च परिक्लेशस्त्वन्मूलो ह्यभवत्पुरा ॥६॥
6. apriyāṇāṁ ca vacanaṁ pāṇḍaveṣu viśeṣataḥ ,
draupadyāśca parikleśastvanmūlo hyabhavatpurā.
draupadyāśca parikleśastvanmūlo hyabhavatpurā.
6.
apriyāṇām ca vacanam pāṇḍaveṣu viśeṣataḥ
draupadyāḥ ca parikleśaḥ tvammūlaḥ hi abhavat purā
draupadyāḥ ca parikleśaḥ tvammūlaḥ hi abhavat purā
6.
purā ca pāṇḍaveṣu viśeṣataḥ apriyāṇām vacanam
draupadyāḥ ca parikleśaḥ hi tvammūlaḥ abhavat
draupadyāḥ ca parikleśaḥ hi tvammūlaḥ abhavat
6.
And in the past, the disagreeable words spoken particularly to the Pandavas, as well as Draupadi's deep distress, indeed originated from you.
क्व ते मानश्च दर्पश्च क्व च तद्वीर गर्जितम् ।
आशीविषसमान्पार्थान्कोपयित्वा क्व यास्यसि ॥७॥
आशीविषसमान्पार्थान्कोपयित्वा क्व यास्यसि ॥७॥
7. kva te mānaśca darpaśca kva ca tadvīra garjitam ,
āśīviṣasamānpārthānkopayitvā kva yāsyasi.
āśīviṣasamānpārthānkopayitvā kva yāsyasi.
7.
kva te mānaḥ ca darpaḥ ca kva ca tat vīra garjitam
āśīviṣasamān pārthān kopayitvā kva yāsyasi
āśīviṣasamān pārthān kopayitvā kva yāsyasi
7.
vīra,
te mānaḥ ca darpaḥ ca kva? ca tat garjitam kva? āśīviṣasamān pārthān kopayitvā kva yāsyasi?
te mānaḥ ca darpaḥ ca kva? ca tat garjitam kva? āśīviṣasamān pārthān kopayitvā kva yāsyasi?
7.
O hero, where now is your pride and arrogance? And where is that boastful roar? Having provoked the Pārthas, who are like venomous snakes, where will you flee?
शोच्येयं भारती सेना राजा चैव सुयोधनः ।
यस्य त्वं कर्कशो भ्राता पलायनपरायणः ॥८॥
यस्य त्वं कर्कशो भ्राता पलायनपरायणः ॥८॥
8. śocyeyaṁ bhāratī senā rājā caiva suyodhanaḥ ,
yasya tvaṁ karkaśo bhrātā palāyanaparāyaṇaḥ.
yasya tvaṁ karkaśo bhrātā palāyanaparāyaṇaḥ.
8.
śocyā iyam bhāratī senā rājā ca eva suyodhanaḥ
yasya tvam karkaśaḥ bhrātā palāyanaparāyaṇaḥ
yasya tvam karkaśaḥ bhrātā palāyanaparāyaṇaḥ
8.
tvam yasya karkaśaḥ palāyanaparāyaṇaḥ bhrātā
iyam bhāratī senā ca rājā suyodhanaḥ eva śocyā
iyam bhāratī senā ca rājā suyodhanaḥ eva śocyā
8.
This Indian army is pitiable, and so is King Suyodhana, because you, his harsh brother, are intent on fleeing.
ननु नाम त्वया वीर दीर्यमाणा भयार्दिता ।
स्वबाहुबलमास्थाय रक्षितव्या ह्यनीकिनी ।
स त्वमद्य रणं त्यक्त्वा भीतो हर्षयसे परान् ॥९॥
स्वबाहुबलमास्थाय रक्षितव्या ह्यनीकिनी ।
स त्वमद्य रणं त्यक्त्वा भीतो हर्षयसे परान् ॥९॥
9. nanu nāma tvayā vīra dīryamāṇā bhayārditā ,
svabāhubalamāsthāya rakṣitavyā hyanīkinī ,
sa tvamadya raṇaṁ tyaktvā bhīto harṣayase parān.
svabāhubalamāsthāya rakṣitavyā hyanīkinī ,
sa tvamadya raṇaṁ tyaktvā bhīto harṣayase parān.
9.
nanu nāma tvayā vīra dīryamāṇā bhaya
ārditā svabāhubalam āsthāya
rakṣitavyā hi anīkinī saḥ tvam adya
raṇam tyaktvā bhītaḥ harṣayase parān
ārditā svabāhubalam āsthāya
rakṣitavyā hi anīkinī saḥ tvam adya
raṇam tyaktvā bhītaḥ harṣayase parān
9.
vīra tvayā dīryamāṇā bhayārditā
anīkinī nanu nāma svabāhubalam
āsthāya hi rakṣitavyā saḥ tvam adya
raṇam tyaktvā bhītaḥ parān harṣayase
anīkinī nanu nāma svabāhubalam
āsthāya hi rakṣitavyā saḥ tvam adya
raṇam tyaktvā bhītaḥ parān harṣayase
9.
Indeed, O hero, when your army (anīkinī) was being torn apart and afflicted by fear, it should have been protected by you, relying on your own mighty arms. Yet today, you, having abandoned the battle out of fear, delight the enemies.
विद्रुते त्वयि सैन्यस्य नायके शत्रुसूदन ।
कोऽन्यः स्थास्यति संग्रामे भीतो भीते व्यपाश्रये ॥१०॥
कोऽन्यः स्थास्यति संग्रामे भीतो भीते व्यपाश्रये ॥१०॥
10. vidrute tvayi sainyasya nāyake śatrusūdana ,
ko'nyaḥ sthāsyati saṁgrāme bhīto bhīte vyapāśraye.
ko'nyaḥ sthāsyati saṁgrāme bhīto bhīte vyapāśraye.
10.
vidrute tvayi sainyasya nāyake śatrusūdana kaḥ
anyaḥ sthāsyati saṃgrāme bhītaḥ bhīte vyapāśraye
anyaḥ sthāsyati saṃgrāme bhītaḥ bhīte vyapāśraye
10.
śatrusūdana sainyasya nāyake tvayi vidrute bhītaḥ
kaḥ anyaḥ bhīte vyapāśraye saṃgrāme sthāsyati
kaḥ anyaḥ bhīte vyapāśraye saṃgrāme sthāsyati
10.
When you, the leader (nāyaka) of the army and destroyer of enemies, have fled, who else will stand in battle (saṃgrāma), fearful, when the very refuge (vyapāśraya) itself is afraid?
एकेन सात्वतेनाद्य युध्यमानस्य चानघ ।
पलायने तव मतिः संग्रामाद्धि प्रवर्तते ॥११॥
पलायने तव मतिः संग्रामाद्धि प्रवर्तते ॥११॥
11. ekena sātvatenādya yudhyamānasya cānagha ,
palāyane tava matiḥ saṁgrāmāddhi pravartate.
palāyane tava matiḥ saṁgrāmāddhi pravartate.
11.
ekena sātvatena adya yudhyamānasya ca anagha
palāyane tava matiḥ saṃgrāmāt hi pravartate
palāyane tava matiḥ saṃgrāmāt hi pravartate
11.
anagha adya ekena sātvatena yudhyamānasya ca
tava matiḥ saṃgrāmāt palāyane hi pravartate
tava matiḥ saṃgrāmāt palāyane hi pravartate
11.
And, O sinless one (anagha), your mind (mati) is indeed intent on fleeing from the battle (saṃgrāma) today, even while you are fighting with a single Sātvata warrior.
यदा गाण्डीवधन्वानं भीमसेनं च कौरव ।
यमौ च युधि द्रष्टासि तदा त्वं किं करिष्यसि ॥१२॥
यमौ च युधि द्रष्टासि तदा त्वं किं करिष्यसि ॥१२॥
12. yadā gāṇḍīvadhanvānaṁ bhīmasenaṁ ca kaurava ,
yamau ca yudhi draṣṭāsi tadā tvaṁ kiṁ kariṣyasi.
yamau ca yudhi draṣṭāsi tadā tvaṁ kiṁ kariṣyasi.
12.
yadā gāṇḍīvadhanvānam bhīmasenam ca kaurava
yamau ca yudhi draṣṭāsi tadā tvam kim kariṣyasi
yamau ca yudhi draṣṭāsi tadā tvam kim kariṣyasi
12.
kaurava yadā yudhi gāṇḍīvadhanvānam bhīmasenam
ca yamau ca draṣṭāsi tadā tvam kim kariṣyasi
ca yamau ca draṣṭāsi tadā tvam kim kariṣyasi
12.
O Kaurava, when you see Arjuna, the wielder of the Gāṇḍīva bow, along with Bhīmasena and the two twins (Nakula and Sahadeva) in battle, what will you do then?
युधि फल्गुनबाणानां सूर्याग्निसमतेजसाम् ।
न तुल्याः सात्यकिशरा येषां भीतः पलायसे ॥१३॥
न तुल्याः सात्यकिशरा येषां भीतः पलायसे ॥१३॥
13. yudhi phalgunabāṇānāṁ sūryāgnisamatejasām ,
na tulyāḥ sātyakiśarā yeṣāṁ bhītaḥ palāyase.
na tulyāḥ sātyakiśarā yeṣāṁ bhītaḥ palāyase.
13.
yudhi phalgunabāṇānām sūryāgnisamatejasām na
tulyāḥ sātyakiśarāḥ yeṣām bhītaḥ palāyase
tulyāḥ sātyakiśarāḥ yeṣām bhītaḥ palāyase
13.
yudhi sūryāgnisamatejasām phalgunabāṇānām na
tulyāḥ sātyakiśarāḥ yeṣām bhītaḥ palāyase
tulyāḥ sātyakiśarāḥ yeṣām bhītaḥ palāyase
13.
In battle, Sātyaki's arrows, from which you are terrified and flee, cannot compare to Arjuna's arrows, which possess a brilliance equal to that of the sun and fire.
यदि तावत्कृता बुद्धिः पलायनपरायणा ।
पृथिवी धर्मराजस्य शमेनैव प्रदीयताम् ॥१४॥
पृथिवी धर्मराजस्य शमेनैव प्रदीयताम् ॥१४॥
14. yadi tāvatkṛtā buddhiḥ palāyanaparāyaṇā ,
pṛthivī dharmarājasya śamenaiva pradīyatām.
pṛthivī dharmarājasya śamenaiva pradīyatām.
14.
yadi tāvat kṛtā buddhiḥ palāyanaparāyaṇā
pṛthivī dharmarājasya śamena eva pradīyatām
pṛthivī dharmarājasya śamena eva pradīyatām
14.
yadi tāvat buddhiḥ palāyanaparāyaṇā kṛtā
dharmarājasya pṛthivī śamena eva pradīyatām
dharmarājasya pṛthivī śamena eva pradīyatām
14.
If your decision is indeed fixed on fleeing, then let the entire earth be handed over to the King of (natural law) Dharma (Yudhiṣṭhira) through peaceful means alone.
यावत्फल्गुननाराचा निर्मुक्तोरगसंनिभाः ।
नाविशन्ति शरीरं ते तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१५॥
नाविशन्ति शरीरं ते तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१५॥
15. yāvatphalgunanārācā nirmuktoragasaṁnibhāḥ ,
nāviśanti śarīraṁ te tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
nāviśanti śarīraṁ te tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
15.
yāvat phalgunanārācāḥ nirmuktoragasaṃnibhāḥ na
āviśanti śarīram te tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
āviśanti śarīram te tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
15.
yāvat nirmuktoragasaṃnibhāḥ phalgunanārācāḥ te
śarīram na āviśanti tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
śarīram na āviśanti tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
15.
As long as Arjuna's arrows, which resemble shed snakes, have not yet pierced your body, make peace with the Pāṇḍavas.
यावत्ते पृथिवीं पार्था हत्वा भ्रातृशतं रणे ।
नाक्षिपन्ति महात्मानस्तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१६॥
नाक्षिपन्ति महात्मानस्तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१६॥
16. yāvatte pṛthivīṁ pārthā hatvā bhrātṛśataṁ raṇe ,
nākṣipanti mahātmānastāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
nākṣipanti mahātmānastāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
16.
yāvat te pṛthivīm pārthāḥ hatvā bhrātṛśatam raṇe
na ākṣipanti mahātmānaḥ tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
na ākṣipanti mahātmānaḥ tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
16.
te mahātmānaḥ pārthāḥ raṇe bhrātṛśatam hatvā yāvat
pṛthivīm na ākṣipanti tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
pṛthivīm na ākṣipanti tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
16.
As long as those great-souled Pārthas do not seize your kingdom (pṛthivī) after killing your hundred brothers in battle, make peace with the Pāṇḍavas.
यावन्न क्रुध्यते राजा धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ।
कृष्णश्च समरश्लाघी तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१७॥
कृष्णश्च समरश्लाघी तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१७॥
17. yāvanna krudhyate rājā dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ ,
kṛṣṇaśca samaraślāghī tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
kṛṣṇaśca samaraślāghī tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
17.
yāvat na krudhyate rājā dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
kṛṣṇaḥ ca samaraślāghī tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
kṛṣṇaḥ ca samaraślāghī tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
17.
rājā dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ yāvat na krudhyate
ca samaraślāghī kṛṣṇaḥ tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
ca samaraślāghī kṛṣṇaḥ tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
17.
As long as King Yudhiṣṭhira, the son of (natural law) dharma, does not become angry, and Kṛṣṇa, who is glorified in battle, (does not act), until then, make peace with the Pāṇḍavas.
यावद्भीमो महाबाहुर्विगाह्य महतीं चमूम् ।
सोदरांस्ते न मृद्नाति तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१८॥
सोदरांस्ते न मृद्नाति तावत्संशाम्य पाण्डवैः ॥१८॥
18. yāvadbhīmo mahābāhurvigāhya mahatīṁ camūm ,
sodarāṁste na mṛdnāti tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
sodarāṁste na mṛdnāti tāvatsaṁśāmya pāṇḍavaiḥ.
18.
yāvat bhīmaḥ mahābāhuḥ vigāhya mahatīm camūm
sodarān te na mṛdnāti tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
sodarān te na mṛdnāti tāvat saṃśāmya pāṇḍavaiḥ
18.
mahābāhuḥ bhīmaḥ yāvat mahatīm camūm vigāhya
te sodarān na mṛdnāti tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
te sodarān na mṛdnāti tāvat pāṇḍavaiḥ saṃśāmya
18.
As long as mighty-armed Bhīma, after plunging into your vast army, does not crush your (sodarān) brothers, until then, make peace with the Pāṇḍavas.
पूर्वमुक्तश्च ते भ्राता भीष्मेण स सुयोधनः ।
अजेयाः पाण्डवाः संख्ये सौम्य संशाम्य पाण्डवैः ।
न च तत्कृतवान्मन्दस्तव भ्राता सुयोधनः ॥१९॥
अजेयाः पाण्डवाः संख्ये सौम्य संशाम्य पाण्डवैः ।
न च तत्कृतवान्मन्दस्तव भ्राता सुयोधनः ॥१९॥
19. pūrvamuktaśca te bhrātā bhīṣmeṇa sa suyodhanaḥ ,
ajeyāḥ pāṇḍavāḥ saṁkhye saumya saṁśāmya pāṇḍavaiḥ ,
na ca tatkṛtavānmandastava bhrātā suyodhanaḥ.
ajeyāḥ pāṇḍavāḥ saṁkhye saumya saṁśāmya pāṇḍavaiḥ ,
na ca tatkṛtavānmandastava bhrātā suyodhanaḥ.
19.
pūrvam uktaḥ ca te bhrātā bhīṣmeṇa
saḥ suyodhanaḥ ajeyāḥ pāṇḍavāḥ saṅkhye
saumya saṃśāmya pāṇḍavaiḥ na ca tat
kṛtavān mandaḥ tava bhrātā suyodhanaḥ
saḥ suyodhanaḥ ajeyāḥ pāṇḍavāḥ saṅkhye
saumya saṃśāmya pāṇḍavaiḥ na ca tat
kṛtavān mandaḥ tava bhrātā suyodhanaḥ
19.
te bhrātā saḥ suyodhanaḥ pūrvam bhīṣmeṇa
uktaḥ ca saumya pāṇḍavāḥ saṅkhye
ajeyāḥ pāṇḍavaiḥ saṃśāmya ca mandaḥ
tava bhrātā suyodhanaḥ tat na kṛtavān
uktaḥ ca saumya pāṇḍavāḥ saṅkhye
ajeyāḥ pāṇḍavaiḥ saṃśāmya ca mandaḥ
tava bhrātā suyodhanaḥ tat na kṛtavān
19.
Your brother Suyodhana was previously told by Bhīṣma: 'O gentle one, the Pāṇḍavas are unconquerable in battle; make peace with the Pāṇḍavas.' But that foolish brother of yours, Suyodhana, did not do that.
स युद्धे धृतिमास्थाय यत्तो युध्यस्व पाण्डवैः ।
गच्छ तूर्णं रथेनैव तत्र तिष्ठति सात्यकिः ॥२०॥
गच्छ तूर्णं रथेनैव तत्र तिष्ठति सात्यकिः ॥२०॥
20. sa yuddhe dhṛtimāsthāya yatto yudhyasva pāṇḍavaiḥ ,
gaccha tūrṇaṁ rathenaiva tatra tiṣṭhati sātyakiḥ.
gaccha tūrṇaṁ rathenaiva tatra tiṣṭhati sātyakiḥ.
20.
saḥ yuddhe dhṛtim āsthāya yattaḥ yudhyasva pāṇḍavaiḥ
| gaccha tūrṇam rathena eva tatra tiṣṭhati sātyakiḥ
| gaccha tūrṇam rathena eva tatra tiṣṭhati sātyakiḥ
20.
saḥ yuddhe dhṛtim āsthāya yattaḥ pāṇḍavaiḥ yudhyasva
tūrṇam rathena eva gaccha tatra sātyakiḥ tiṣṭhati
tūrṇam rathena eva gaccha tatra sātyakiḥ tiṣṭhati
20.
You, having adopted firmness in battle, fight diligently with the Pandavas. Go quickly by chariot itself; Satyaki stands there.
त्वया हीनं बलं ह्येतद्विद्रविष्यति भारत ।
आत्मार्थं योधय रणे सात्यकिं सत्यविक्रमम् ॥२१॥
आत्मार्थं योधय रणे सात्यकिं सत्यविक्रमम् ॥२१॥
21. tvayā hīnaṁ balaṁ hyetadvidraviṣyati bhārata ,
ātmārthaṁ yodhaya raṇe sātyakiṁ satyavikramam.
ātmārthaṁ yodhaya raṇe sātyakiṁ satyavikramam.
21.
tvayā hīnam balam hi etat vidraviṣyati bhārata |
ātma-artham yodhay raṇe sātyakim satya-vikramam
ātma-artham yodhay raṇe sātyakim satya-vikramam
21.
bhārata,
tvayā hīnam etat balam hi vidraviṣyati ātma-artham raṇe satya-vikramam sātyakim yodhay
tvayā hīnam etat balam hi vidraviṣyati ātma-artham raṇe satya-vikramam sātyakim yodhay
21.
O Bhārata, this army, deprived of you, will indeed flee. Therefore, for your own sake (ātman), fight Satyaki - the one of true valor - in battle.
एवमुक्तस्तव सुतो नाब्रवीत्किंचिदप्यसौ ।
श्रुतं चाश्रुतवत्कृत्वा प्रायाद्येन स सात्यकिः ॥२२॥
श्रुतं चाश्रुतवत्कृत्वा प्रायाद्येन स सात्यकिः ॥२२॥
22. evamuktastava suto nābravītkiṁcidapyasau ,
śrutaṁ cāśrutavatkṛtvā prāyādyena sa sātyakiḥ.
śrutaṁ cāśrutavatkṛtvā prāyādyena sa sātyakiḥ.
22.
evam uktaḥ tava sutaḥ na abravīt kiñcit api asau |
śrutam ca aśrutavat kṛtvā prāyāt yena saḥ sātyakiḥ
śrutam ca aśrutavat kṛtvā prāyāt yena saḥ sātyakiḥ
22.
evam uktaḥ tava sutaḥ asau kiñcit api na abravīt ca śrutam aśrutavat kṛtvā,
yena saḥ sātyakiḥ prāyāt
yena saḥ sātyakiḥ prāyāt
22.
Thus addressed, your son (Duryodhana) said nothing at all. And, pretending that what he heard was unheard, he went to where that Satyaki was.
सैन्येन महता युक्तो म्लेच्छानामनिवर्तिनाम् ।
आसाद्य च रणे यत्तो युयुधानमयोधयत् ॥२३॥
आसाद्य च रणे यत्तो युयुधानमयोधयत् ॥२३॥
23. sainyena mahatā yukto mlecchānāmanivartinām ,
āsādya ca raṇe yatto yuyudhānamayodhayat.
āsādya ca raṇe yatto yuyudhānamayodhayat.
23.
sainyena mahatā yuktaḥ mlecchānām anivartinām
| āsādya ca raṇe yattaḥ yuyudhānam ayodhayat
| āsādya ca raṇe yattaḥ yuyudhānam ayodhayat
23.
mahatā anivartinām mlecchānām sainyena yuktaḥ ca yattaḥ (asau),
raṇe yuyudhānam āsādya ayodhayat
raṇe yuyudhānam āsādya ayodhayat
23.
Accompanied by a large army of Mlecchas who do not retreat, he (Duryodhana), being prepared, advanced and fought Yuyudhana (Satyaki) in battle.
द्रोणोऽपि रथिनां श्रेष्ठः पाञ्चालान्पाण्डवांस्तथा ।
अभ्यद्रवत संक्रुद्धो जवमास्थाय मध्यमम् ॥२४॥
अभ्यद्रवत संक्रुद्धो जवमास्थाय मध्यमम् ॥२४॥
24. droṇo'pi rathināṁ śreṣṭhaḥ pāñcālānpāṇḍavāṁstathā ,
abhyadravata saṁkruddho javamāsthāya madhyamam.
abhyadravata saṁkruddho javamāsthāya madhyamam.
24.
droṇaḥ api rathinām śreṣṭhaḥ pāñcālān pāṇḍavān tathā
abhyadravata saṃkruddhaḥ javam āsthāya madhyamam
abhyadravata saṃkruddhaḥ javam āsthāya madhyamam
24.
saṃkruddhaḥ rathinām śreṣṭhaḥ droṇaḥ api madhyamam
javam āsthāya pāñcālān tathā pāṇḍavān abhyadravata
javam āsthāya pāñcālān tathā pāṇḍavān abhyadravata
24.
The enraged Droṇa, who was the foremost among charioteers, also advanced against the Pañcālas and the Pāṇḍavas, having adopted a moderate speed.
प्रविश्य च रणे द्रोणः पाञ्चालानां वरूथिनीम् ।
द्रावयामास योधान्वै शतशोऽथ सहस्रशः ॥२५॥
द्रावयामास योधान्वै शतशोऽथ सहस्रशः ॥२५॥
25. praviśya ca raṇe droṇaḥ pāñcālānāṁ varūthinīm ,
drāvayāmāsa yodhānvai śataśo'tha sahasraśaḥ.
drāvayāmāsa yodhānvai śataśo'tha sahasraśaḥ.
25.
praviśya ca raṇe droṇaḥ pāñcālānām varūthinīm
drāvayām āsa yodhān vai śataśaḥ atha sahasraśaḥ
drāvayām āsa yodhān vai śataśaḥ atha sahasraśaḥ
25.
ca droṇaḥ raṇe praviśya pāñcālānām varūthinīm
yoṣān vai śataśaḥ atha sahasraśaḥ drāvayām āsa
yoṣān vai śataśaḥ atha sahasraśaḥ drāvayām āsa
25.
Having entered the battle, Droṇa then routed the army of the Pañcālas, indeed causing their warriors to flee by hundreds and thousands.
ततो द्रोणो महाराज नाम विश्राव्य संयुगे ।
पाण्डुपाञ्चालमत्स्यानां प्रचक्रे कदनं महत् ॥२६॥
पाण्डुपाञ्चालमत्स्यानां प्रचक्रे कदनं महत् ॥२६॥
26. tato droṇo mahārāja nāma viśrāvya saṁyuge ,
pāṇḍupāñcālamatsyānāṁ pracakre kadanaṁ mahat.
pāṇḍupāñcālamatsyānāṁ pracakre kadanaṁ mahat.
26.
tataḥ droṇaḥ mahārāja nāma viśrāvya saṃyuge
pāṇḍupāñcālamatsyānām pracakre kadanam mahat
pāṇḍupāñcālamatsyānām pracakre kadanam mahat
26.
mahārāja tataḥ droṇaḥ saṃyuge nāma viśrāvya
pāṇḍupāñcālamatsyānām mahat kadanam pracakre
pāṇḍupāñcālamatsyānām mahat kadanam pracakre
26.
Then, O great king, Droṇa, after proclaiming his name in the battle, wrought great destruction upon the Pāṇḍus, Pañcālas, and Matsyas.
तं जयन्तमनीकानि भारद्वाजं ततस्ततः ।
पाञ्चालपुत्रो द्युतिमान्वीरकेतुः समभ्ययात् ॥२७॥
पाञ्चालपुत्रो द्युतिमान्वीरकेतुः समभ्ययात् ॥२७॥
27. taṁ jayantamanīkāni bhāradvājaṁ tatastataḥ ,
pāñcālaputro dyutimānvīraketuḥ samabhyayāt.
pāñcālaputro dyutimānvīraketuḥ samabhyayāt.
27.
tam jayantam anīkāni bhāradvājam tataḥ tataḥ
pāñcālaputraḥ dyutimān vīraketuḥ samabhyayāt
pāñcālaputraḥ dyutimān vīraketuḥ samabhyayāt
27.
tataḥ tataḥ anīkāni jayantam tam bhāradvājam
dyutimān pāñcālaputraḥ vīraketuḥ samabhyayāt
dyutimān pāñcālaputraḥ vīraketuḥ samabhyayāt
27.
Then, from various directions, the radiant son of the Pañcāla king, Vīraketu, advanced towards Droṇa, the son of Bharadvāja, who was conquering armies.
स द्रोणं पञ्चभिर्विद्ध्वा शरैः संनतपर्वभिः ।
ध्वजमेकेन विव्याध सारथिं चास्य सप्तभिः ॥२८॥
ध्वजमेकेन विव्याध सारथिं चास्य सप्तभिः ॥२८॥
28. sa droṇaṁ pañcabhirviddhvā śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
dhvajamekena vivyādha sārathiṁ cāsya saptabhiḥ.
dhvajamekena vivyādha sārathiṁ cāsya saptabhiḥ.
28.
sa droṇam pañcabhiḥ viddhvā śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
dhvajam ekena vivyādha sārathim ca asya saptabhiḥ
dhvajam ekena vivyādha sārathim ca asya saptabhiḥ
28.
sa saṃnataparvabhiḥ pañcabhiḥ śaraiḥ droṇam viddhvā
ekena dhvajam ca saptabhiḥ asya sārathim vivyādha
ekena dhvajam ca saptabhiḥ asya sārathim vivyādha
28.
He pierced Drona with five arrows that had bent nodes, and (then) struck Drona's banner with one (arrow) and his charioteer with seven (arrows).
तत्राद्भुतं महाराज दृष्टवानस्मि संयुगे ।
यद्द्रोणो रभसं युद्धे पाञ्चाल्यं नाभ्यवर्तत ॥२९॥
यद्द्रोणो रभसं युद्धे पाञ्चाल्यं नाभ्यवर्तत ॥२९॥
29. tatrādbhutaṁ mahārāja dṛṣṭavānasmi saṁyuge ,
yaddroṇo rabhasaṁ yuddhe pāñcālyaṁ nābhyavartata.
yaddroṇo rabhasaṁ yuddhe pāñcālyaṁ nābhyavartata.
29.
tatra adbhutam mahārāja dṛṣṭavān asmi saṃyuge yat
droṇaḥ rabhasam yuddhe pāñcālyam na abhyavartata
droṇaḥ rabhasam yuddhe pāñcālyam na abhyavartata
29.
mahārāja tatra saṃyuge adbhutam dṛṣṭavān asmi yat
droṇaḥ yuddhe rabhasam pāñcālyam na abhyavartata
droṇaḥ yuddhe rabhasam pāñcālyam na abhyavartata
29.
O great king, I saw a wonder in that battle, namely that Drona, despite his impetuous nature in combat, did not turn to face Pañcālya (Dhrishtadyumna).
संनिरुद्धं रणे द्रोणं पाञ्चाला वीक्ष्य मारिष ।
आवव्रुः सर्वतो राजन्धर्मपुत्रजयैषिणः ॥३०॥
आवव्रुः सर्वतो राजन्धर्मपुत्रजयैषिणः ॥३०॥
30. saṁniruddhaṁ raṇe droṇaṁ pāñcālā vīkṣya māriṣa ,
āvavruḥ sarvato rājandharmaputrajayaiṣiṇaḥ.
āvavruḥ sarvato rājandharmaputrajayaiṣiṇaḥ.
30.
saṃniruddham raṇe droṇam pāñcālāḥ vīkṣya māriṣa
āvavruḥ sarvataḥ rājan dharmaputrajayaiṣiṇaḥ
āvavruḥ sarvataḥ rājan dharmaputrajayaiṣiṇaḥ
30.
māriṣa rājan,
raṇe saṃniruddham droṇam vīkṣya,
dharmaputrajayaiṣiṇaḥ pāñcālāḥ sarvataḥ āvavruḥ
raṇe saṃniruddham droṇam vīkṣya,
dharmaputrajayaiṣiṇaḥ pāñcālāḥ sarvataḥ āvavruḥ
30.
O respected one, O king, seeing Drona thus confined in battle, the Pañcalas, who desired the victory of Yudhishthira (dharmaputra), surrounded him from all sides.
ते शरैरग्निसंकाशैस्तोमरैश्च महाधनैः ।
शस्त्रैश्च विविधै राजन्द्रोणमेकमवाकिरन् ॥३१॥
शस्त्रैश्च विविधै राजन्द्रोणमेकमवाकिरन् ॥३१॥
31. te śarairagnisaṁkāśaistomaraiśca mahādhanaiḥ ,
śastraiśca vividhai rājandroṇamekamavākiran.
śastraiśca vividhai rājandroṇamekamavākiran.
31.
te śaraiḥ agnisaṃkāśaiḥ tomaraiḥ ca mahādhanaiḥ
śastraiḥ ca vividhaiḥ rājan droṇam ekam avākiran
śastraiḥ ca vividhaiḥ rājan droṇam ekam avākiran
31.
rājan te agnisaṃkāśaiḥ śaraiḥ ca mahādhanaiḥ
tomaraiḥ ca vividhaiḥ śastraiḥ ekam droṇam avākiran
tomaraiḥ ca vividhaiḥ śastraiḥ ekam droṇam avākiran
31.
O king, they (the Pañcalas) showered Drona, who was all alone, with fiery arrows, powerful lances, and various other weapons.
निहत्य तान्बाणगणान्द्रोणो राजन्समन्ततः ।
महाजलधरान्व्योम्नि मातरिश्वा विवानिव ॥३२॥
महाजलधरान्व्योम्नि मातरिश्वा विवानिव ॥३२॥
32. nihatya tānbāṇagaṇāndroṇo rājansamantataḥ ,
mahājaladharānvyomni mātariśvā vivāniva.
mahājaladharānvyomni mātariśvā vivāniva.
32.
nihatya tān bāṇagaṇān droṇaḥ rājan samantataḥ
mahājaladharān vyomni mātariśvā vi vān iva
mahājaladharān vyomni mātariśvā vi vān iva
32.
rājan droṇaḥ samantataḥ tān bāṇagaṇān
nihatya vyomni mātariśvā vi vān iva
nihatya vyomni mātariśvā vi vān iva
32.
O King, Droṇa struck down those multitudes of arrows from all sides, just as the wind (mātariśvā) disperses great rain clouds in the sky.
ततः शरं महाघोरं सूर्यपावकसंनिभम् ।
संदधे परवीरघ्नो वीरकेतुरथं प्रति ॥३३॥
संदधे परवीरघ्नो वीरकेतुरथं प्रति ॥३३॥
33. tataḥ śaraṁ mahāghoraṁ sūryapāvakasaṁnibham ,
saṁdadhe paravīraghno vīraketurathaṁ prati.
saṁdadhe paravīraghno vīraketurathaṁ prati.
33.
tataḥ śaram mahāghoram sūryapāvakasannibham
sandadhe paravīraghnaḥ vīraketuratham prati
sandadhe paravīraghnaḥ vīraketuratham prati
33.
tataḥ paravīraghnaḥ sūryapāvakasannibham
mahāghoram śaram vīraketuratham prati sandadhe
mahāghoram śaram vīraketuratham prati sandadhe
33.
Then, the slayer of hostile heroes aimed a very terrible arrow, resembling the sun and fire, at Viraketu's chariot.
स भित्त्वा तु शरो राजन्पाञ्चाल्यं कुलनन्दनम् ।
अभ्यगाद्धरणीं तूर्णं लोहितार्द्रो ज्वलन्निव ॥३४॥
अभ्यगाद्धरणीं तूर्णं लोहितार्द्रो ज्वलन्निव ॥३४॥
34. sa bhittvā tu śaro rājanpāñcālyaṁ kulanandanam ,
abhyagāddharaṇīṁ tūrṇaṁ lohitārdro jvalanniva.
abhyagāddharaṇīṁ tūrṇaṁ lohitārdro jvalanniva.
34.
sa bhittvā tu śaraḥ rājan pāñcālyam kulanandanam
abhyagāt dharaṇīm tūrṇam lohitārdraḥ jvalan iva
abhyagāt dharaṇīm tūrṇam lohitārdraḥ jvalan iva
34.
rājan sa śaraḥ tu pāñcālyam kulanandanam bhittvā
lohitārdraḥ jvalan iva tūrṇam dharaṇīm abhyagāt
lohitārdraḥ jvalan iva tūrṇam dharaṇīm abhyagāt
34.
O King, that arrow, having pierced the Pāñcāla prince, the delight of his family, quickly struck the ground, covered in blood and as if ablaze.
ततोऽपतद्रथात्तूर्णं पाञ्चाल्यः कुलनन्दनः ।
पर्वताग्रादिव महांश्चम्पको वायुपीडितः ॥३५॥
पर्वताग्रादिव महांश्चम्पको वायुपीडितः ॥३५॥
35. tato'patadrathāttūrṇaṁ pāñcālyaḥ kulanandanaḥ ,
parvatāgrādiva mahāṁścampako vāyupīḍitaḥ.
parvatāgrādiva mahāṁścampako vāyupīḍitaḥ.
35.
tataḥ apatat rathāt tūrṇam pāñcālyaḥ kulanandanaḥ
parvatāgrāt iva mahān campakaḥ vāyupīḍitaḥ
parvatāgrāt iva mahān campakaḥ vāyupīḍitaḥ
35.
tataḥ pāñcālyaḥ kulanandanaḥ tūrṇam rathāt apatat,
mahān campakaḥ vāyupīḍitaḥ parvatāgrāt iva
mahān campakaḥ vāyupīḍitaḥ parvatāgrāt iva
35.
Then the Pāñcāla prince, the delight of his family, quickly fell from his chariot, just as a large Campaka tree, tormented by the wind, falls from a mountain peak.
तस्मिन्हते महेष्वासे राजपुत्रे महाबले ।
पाञ्चालास्त्वरिता द्रोणं समन्तात्पर्यवारयन् ॥३६॥
पाञ्चालास्त्वरिता द्रोणं समन्तात्पर्यवारयन् ॥३६॥
36. tasminhate maheṣvāse rājaputre mahābale ,
pāñcālāstvaritā droṇaṁ samantātparyavārayan.
pāñcālāstvaritā droṇaṁ samantātparyavārayan.
36.
tasmin hate maheṣvāse rājaputre mahābale
pāñcālāḥ tvaritā droṇam samantāt paryavārayan
pāñcālāḥ tvaritā droṇam samantāt paryavārayan
36.
tasmin maheṣvāse mahābale rājaputre hate
pāñcālāḥ tvaritā samantāt droṇam paryavārayan
pāñcālāḥ tvaritā samantāt droṇam paryavārayan
36.
When that mighty prince, a great archer, was killed, the Panchalas swiftly surrounded Drona from all sides.
चित्रकेतुः सुधन्वा च चित्रवर्मा च भारत ।
तथा चित्ररथश्चैव भ्रातृव्यसनकर्षिताः ॥३७॥
तथा चित्ररथश्चैव भ्रातृव्यसनकर्षिताः ॥३७॥
37. citraketuḥ sudhanvā ca citravarmā ca bhārata ,
tathā citrarathaścaiva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ.
tathā citrarathaścaiva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ.
37.
citraketuḥ sudhanvā ca citravarmā ca bhārata
tathā citrarathaḥ ca eva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ
tathā citrarathaḥ ca eva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ
37.
bhārata citraketuḥ ca sudhanvā ca citravarmā
tathā ca citrarathaḥ eva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ
tathā ca citrarathaḥ eva bhrātṛvyasanakarṣitāḥ
37.
O Bhārata, Chitraketu, Sudhanvan, Chitravarmā, and also Chitraratha, afflicted by the grief of their brother's death,
अभ्यद्रवन्त सहिता भारद्वाजं युयुत्सवः ।
मुञ्चन्तः शरवर्षाणि तपान्ते जलदा इव ॥३८॥
मुञ्चन्तः शरवर्षाणि तपान्ते जलदा इव ॥३८॥
38. abhyadravanta sahitā bhāradvājaṁ yuyutsavaḥ ,
muñcantaḥ śaravarṣāṇi tapānte jaladā iva.
muñcantaḥ śaravarṣāṇi tapānte jaladā iva.
38.
abhyadravanta sahitāḥ bhāradvājam yuyutsavaḥ
muñcantaḥ śaravarṣāṇi tapānte jaladāḥ iva
muñcantaḥ śaravarṣāṇi tapānte jaladāḥ iva
38.
sahitāḥ yuyutsavaḥ muñcantaḥ śaravarṣāṇi
tapānte jaladāḥ iva bhāradvājam abhyadravanta
tapānte jaladāḥ iva bhāradvājam abhyadravanta
38.
Together, eager to fight, they rushed towards Drona (Bhāradvāja), showering arrows like clouds at the end of the hot season.
स वध्यमानो बहुधा राजपुत्रैर्महारथैः ।
व्यश्वसूतरथांश्चक्रे कुमारान्कुपितो रणे ॥३९॥
व्यश्वसूतरथांश्चक्रे कुमारान्कुपितो रणे ॥३९॥
39. sa vadhyamāno bahudhā rājaputrairmahārathaiḥ ,
vyaśvasūtarathāṁścakre kumārānkupito raṇe.
vyaśvasūtarathāṁścakre kumārānkupito raṇe.
39.
saḥ vadhyamānaḥ bahudhā rājaputraiḥ mahārathaiḥ
vyaśvasūtarathān cakre kumārān kupitaḥ raṇe
vyaśvasūtarathān cakre kumārān kupitaḥ raṇe
39.
saḥ kupitaḥ raṇe bahudhā mahārathaiḥ rājaputraiḥ
vadhyamānaḥ kumārān vyaśvasūtarathān cakre
vadhyamānaḥ kumārān vyaśvasūtarathān cakre
39.
Being struck repeatedly in many ways by the princes, who were great chariot-warriors, Drona, enraged in battle, rendered those young princes without horses, charioteers, or chariots.
तथापरैः सुनिशितैर्भल्लैस्तेषां महायशाः ।
पुष्पाणीव विचिन्वन्हि सोत्तमाङ्गान्यपातयत् ॥४०॥
पुष्पाणीव विचिन्वन्हि सोत्तमाङ्गान्यपातयत् ॥४०॥
40. tathāparaiḥ suniśitairbhallaisteṣāṁ mahāyaśāḥ ,
puṣpāṇīva vicinvanhi sottamāṅgānyapātayat.
puṣpāṇīva vicinvanhi sottamāṅgānyapātayat.
40.
tathā aparaiḥ suniśitaiḥ bhallaiḥ teṣām mahāyaśāḥ
puṣpāṇi iva vicinvan hi saḥ uttamāṅgāni apātayat
puṣpāṇi iva vicinvan hi saḥ uttamāṅgāni apātayat
40.
mahāyaśāḥ saḥ tathā aparaiḥ suniśitaiḥ bhallaiḥ
puṣpāṇi iva vicinvan hi teṣām uttamāṅgāni apātayat
puṣpāṇi iva vicinvan hi teṣām uttamāṅgāni apātayat
40.
Indeed, that greatly renowned (Droṇa), with his very sharp lances, struck down their heads as if plucking flowers.
ते रथेभ्यो हताः पेतुः क्षितौ राजन्सुवर्चसः ।
देवासुरे पुरा युद्धे यथा दैतेयदानवाः ॥४१॥
देवासुरे पुरा युद्धे यथा दैतेयदानवाः ॥४१॥
41. te rathebhyo hatāḥ petuḥ kṣitau rājansuvarcasaḥ ,
devāsure purā yuddhe yathā daiteyadānavāḥ.
devāsure purā yuddhe yathā daiteyadānavāḥ.
41.
te rathebhyas hatāḥ petuḥ kṣitau rājan suvarcasaḥ
devāsure purā yuddhe yathā daiteyadānavāḥ
devāsure purā yuddhe yathā daiteyadānavāḥ
41.
rājan te suvarcasaḥ hatāḥ rathebhyas kṣitau
petuḥ yathā purā devāsure yuddhe daiteyadānavāḥ
petuḥ yathā purā devāsure yuddhe daiteyadānavāḥ
41.
O King, those glorious warriors, struck down, fell from their chariots to the ground, just as the Daityas and Danavas fell in the ancient battle between the gods and asuras.
तान्निहत्य रणे राजन्भारद्वाजः प्रतापवान् ।
कार्मुकं भ्रामयामास हेमपृष्ठं दुरासदम् ॥४२॥
कार्मुकं भ्रामयामास हेमपृष्ठं दुरासदम् ॥४२॥
42. tānnihatya raṇe rājanbhāradvājaḥ pratāpavān ,
kārmukaṁ bhrāmayāmāsa hemapṛṣṭhaṁ durāsadam.
kārmukaṁ bhrāmayāmāsa hemapṛṣṭhaṁ durāsadam.
42.
tān nihatya raṇe rājan bhāradvājaḥ pratāpavān
kārmukam bhrāmayāmāsa hemapṛṣṭham durāsadam
kārmukam bhrāmayāmāsa hemapṛṣṭham durāsadam
42.
rājan pratāpavān bhāradvājaḥ tān raṇe nihatya
hemapṛṣṭham durāsadam kārmukam bhrāmayāmāsa
hemapṛṣṭham durāsadam kārmukam bhrāmayāmāsa
42.
O King, having slain those (warriors) in battle, the mighty Bhāradvāja (Droṇa) whirled his formidable, gold-backed bow.
पाञ्चालान्निहतान्दृष्ट्वा देवकल्पान्महारथान् ।
धृष्टद्युम्नो भृशं क्रुद्धो नेत्राभ्यां पातयञ्जलम् ।
अभ्यवर्तत संग्रामे क्रुद्धो द्रोणरथं प्रति ॥४३॥
धृष्टद्युम्नो भृशं क्रुद्धो नेत्राभ्यां पातयञ्जलम् ।
अभ्यवर्तत संग्रामे क्रुद्धो द्रोणरथं प्रति ॥४३॥
43. pāñcālānnihatāndṛṣṭvā devakalpānmahārathān ,
dhṛṣṭadyumno bhṛśaṁ kruddho netrābhyāṁ pātayañjalam ,
abhyavartata saṁgrāme kruddho droṇarathaṁ prati.
dhṛṣṭadyumno bhṛśaṁ kruddho netrābhyāṁ pātayañjalam ,
abhyavartata saṁgrāme kruddho droṇarathaṁ prati.
43.
pāñcālān nihatān dṛṣṭvā devakalpān
mahārathān dhṛṣṭadyumnaḥ bhṛśam kruddhaḥ
netrābhyām pātayan jalam abhyavartata
saṅgrāme kruddhaḥ droṇaratham prati
mahārathān dhṛṣṭadyumnaḥ bhṛśam kruddhaḥ
netrābhyām pātayan jalam abhyavartata
saṅgrāme kruddhaḥ droṇaratham prati
43.
pāñcālān devakalpān mahārathān nihatān dṛṣṭvā,
dhṛṣṭadyumnaḥ bhṛśam kruddhaḥ netrābhyām jalam pātayan kruddhaḥ saṅgrāme droṇaratham prati abhyavartata
dhṛṣṭadyumnaḥ bhṛśam kruddhaḥ netrābhyām jalam pātayan kruddhaḥ saṅgrāme droṇaratham prati abhyavartata
43.
Having seen the god-like, great charioteers, the Pañcālas, slain, Dhṛṣṭadyumna, exceedingly enraged, shedding tears from his eyes, advanced fiercely in battle towards Droṇa's chariot.
ततो हा हेति सहसा नादः समभवन्नृप ।
पाञ्चाल्येन रणे दृष्ट्वा द्रोणमावारितं शरैः ॥४४॥
पाञ्चाल्येन रणे दृष्ट्वा द्रोणमावारितं शरैः ॥४४॥
44. tato hā heti sahasā nādaḥ samabhavannṛpa ,
pāñcālyena raṇe dṛṣṭvā droṇamāvāritaṁ śaraiḥ.
pāñcālyena raṇe dṛṣṭvā droṇamāvāritaṁ śaraiḥ.
44.
tataḥ hā heti sahasā nādaḥ samabhavat nṛpa
pāñcālyena raṇe dṛṣṭvā droṇam āvāritam śaraiḥ
pāñcālyena raṇe dṛṣṭvā droṇam āvāritam śaraiḥ
44.
nṛpa tataḥ pāñcālyena raṇe droṇam śaraiḥ
āvāritam dṛṣṭvā sahasā hā heti nādaḥ samabhavat
āvāritam dṛṣṭvā sahasā hā heti nādaḥ samabhavat
44.
Then, O king, a sudden cry of 'Oh! Alas!' arose when Droṇa was seen in battle, covered with arrows by Dhṛṣṭadyumna, the son of Pāñcāla.
संछाद्यमानो बहुधा पार्षतेन महात्मना ।
न विव्यथे ततो द्रोणः स्मयन्नेवान्वयुध्यत ॥४५॥
न विव्यथे ततो द्रोणः स्मयन्नेवान्वयुध्यत ॥४५॥
45. saṁchādyamāno bahudhā pārṣatena mahātmanā ,
na vivyathe tato droṇaḥ smayannevānvayudhyata.
na vivyathe tato droṇaḥ smayannevānvayudhyata.
45.
saṃchādyamānaḥ bahudhā pārṣatena mahātmanā na
vivyathe tataḥ droṇaḥ smayan eva anvayudhyata
vivyathe tataḥ droṇaḥ smayan eva anvayudhyata
45.
pārṣatena mahātmanā bahudhā saṃchādyamānaḥ api
tataḥ droṇaḥ na vivyathe smayan eva anvayudhyata
tataḥ droṇaḥ na vivyathe smayan eva anvayudhyata
45.
Though being thoroughly covered in many ways by the great-souled Dhṛṣṭadyumna, the son of Pṛṣata, Droṇa was not distressed by this. Instead, he fought back, merely smiling.
ततो द्रोणं महाराज पाञ्चाल्यः क्रोधमूर्छितः ।
आजघानोरसि क्रुद्धो नवत्या नतपर्वणाम् ॥४६॥
आजघानोरसि क्रुद्धो नवत्या नतपर्वणाम् ॥४६॥
46. tato droṇaṁ mahārāja pāñcālyaḥ krodhamūrchitaḥ ,
ājaghānorasi kruddho navatyā nataparvaṇām.
ājaghānorasi kruddho navatyā nataparvaṇām.
46.
tataḥ droṇam mahārāja pāñcālyaḥ krodhamūrcchitaḥ
ājaghāna urasi kruddhaḥ navatyā nataparvaṇām
ājaghāna urasi kruddhaḥ navatyā nataparvaṇām
46.
mahārāja tataḥ kruddhaḥ krodhamūrcchitaḥ pāñcālyaḥ
navatyā nataparvaṇām droṇam urasi ājaghāna
navatyā nataparvaṇām droṇam urasi ājaghāna
46.
Then, O great king, Dhṛṣṭadyumna, the son of Pāñcāla, enraged and overcome with anger, struck Droṇa on the chest with ninety arrows having bent shafts.
स गाढविद्धो बलिना भारद्वाजो महायशाः ।
निषसाद रथोपस्थे कश्मलं च जगाम ह ॥४७॥
निषसाद रथोपस्थे कश्मलं च जगाम ह ॥४७॥
47. sa gāḍhaviddho balinā bhāradvājo mahāyaśāḥ ,
niṣasāda rathopasthe kaśmalaṁ ca jagāma ha.
niṣasāda rathopasthe kaśmalaṁ ca jagāma ha.
47.
saḥ gāḍhaviddhaḥ balinā bhāradvājaḥ mahāyaśāḥ
niṣasāda rathopasthe kaśmalam ca jagāma ha
niṣasāda rathopasthe kaśmalam ca jagāma ha
47.
saḥ mahāyaśāḥ bhāradvājaḥ balinā gāḍhaviddhaḥ
rathopasthe niṣasāda ca kaśmalam jagāma ha
rathopasthe niṣasāda ca kaśmalam jagāma ha
47.
He, the greatly renowned son of Bharadvāja (Droṇa), having been deeply pierced by the powerful Dhṛṣṭadyumna, sat down in the chariot's seat and indeed fell into a swoon.
तं वै तथागतं दृष्ट्वा धृष्टद्युम्नः पराक्रमी ।
समुत्सृज्य धनुस्तूर्णमसिं जग्राह वीर्यवान् ॥४८॥
समुत्सृज्य धनुस्तूर्णमसिं जग्राह वीर्यवान् ॥४८॥
48. taṁ vai tathāgataṁ dṛṣṭvā dhṛṣṭadyumnaḥ parākramī ,
samutsṛjya dhanustūrṇamasiṁ jagrāha vīryavān.
samutsṛjya dhanustūrṇamasiṁ jagrāha vīryavān.
48.
tam vai tathāgatam dṛṣṭvā dhṛṣṭadyumnaḥ parākramī
samutsṛjya dhanuḥ tūrṇam asim jagrāha vīryavān
samutsṛjya dhanuḥ tūrṇam asim jagrāha vīryavān
48.
parākramī vīryavān dhṛṣṭadyumnaḥ tathāgatam tam dṛṣṭvā,
dhanuḥ samutsṛjya,
tūrṇam asim vai jagrāha
dhanuḥ samutsṛjya,
tūrṇam asim vai jagrāha
48.
Seeing him (Drona) thus having arrived, the mighty and valorous Dhrishtadyumna quickly abandoned his bow and seized a sword.
अवप्लुत्य रथाच्चापि त्वरितः स महारथः ।
आरुरोह रथं तूर्णं भारद्वाजस्य मारिष ।
हर्तुमैच्छच्छिरः कायात्क्रोधसंरक्तलोचनः ॥४९॥
आरुरोह रथं तूर्णं भारद्वाजस्य मारिष ।
हर्तुमैच्छच्छिरः कायात्क्रोधसंरक्तलोचनः ॥४९॥
49. avaplutya rathāccāpi tvaritaḥ sa mahārathaḥ ,
āruroha rathaṁ tūrṇaṁ bhāradvājasya māriṣa ,
hartumaicchacchiraḥ kāyātkrodhasaṁraktalocanaḥ.
āruroha rathaṁ tūrṇaṁ bhāradvājasya māriṣa ,
hartumaicchacchiraḥ kāyātkrodhasaṁraktalocanaḥ.
49.
avaplutya rathāt ca api tvaritaḥ
saḥ mahārathaḥ āruroha ratham tūrṇam
bhāradvājasya māriṣa hartum aicchat
śiraḥ kāyāt krodhasaṃraktalocanaḥ
saḥ mahārathaḥ āruroha ratham tūrṇam
bhāradvājasya māriṣa hartum aicchat
śiraḥ kāyāt krodhasaṃraktalocanaḥ
49.
māriṣa! tvaritaḥ saḥ mahārathaḥ rathāt ca api avaplutya,
bhāradvājasya ratham tūrṇam āruroha.
krodhasaṃraktalocanaḥ [saḥ] kāyāt śiraḥ hartum aicchat
bhāradvājasya ratham tūrṇam āruroha.
krodhasaṃraktalocanaḥ [saḥ] kāyāt śiraḥ hartum aicchat
49.
O esteemed one, having jumped down from his (own) chariot, that swift great warrior quickly ascended the chariot of Bharadvaja (Drona), his eyes red with anger, desiring to sever (Drona's) head from his body.
प्रत्याश्वस्तस्ततो द्रोणो धनुर्गृह्य महाबलः ।
शरैर्वैतस्तिकै राजन्नित्यमासन्नयोधिभिः ।
योधयामास समरे धृष्टद्युम्नं महारथम् ॥५०॥
शरैर्वैतस्तिकै राजन्नित्यमासन्नयोधिभिः ।
योधयामास समरे धृष्टद्युम्नं महारथम् ॥५०॥
50. pratyāśvastastato droṇo dhanurgṛhya mahābalaḥ ,
śarairvaitastikai rājannityamāsannayodhibhiḥ ,
yodhayāmāsa samare dhṛṣṭadyumnaṁ mahāratham.
śarairvaitastikai rājannityamāsannayodhibhiḥ ,
yodhayāmāsa samare dhṛṣṭadyumnaṁ mahāratham.
50.
pratyāśvastaḥ tataḥ droṇaḥ dhanuḥ
gṛhya mahābalaḥ śaraiḥ vaitastikaiḥ
rājan nityam āsannayodhibhiḥ yodhayāmāsa
samare dhṛṣṭadyumnam mahāratham
gṛhya mahābalaḥ śaraiḥ vaitastikaiḥ
rājan nityam āsannayodhibhiḥ yodhayāmāsa
samare dhṛṣṭadyumnam mahāratham
50.
rājan! tataḥ pratyāśvastaḥ mahābalaḥ droṇaḥ dhanuḥ gṛhya,
nityam āsannayodhibhiḥ vaitastikaiḥ śaraiḥ samare mahāratham dhṛṣṭadyumnam yodhayāmāsa
nityam āsannayodhibhiḥ vaitastikaiḥ śaraiḥ samare mahāratham dhṛṣṭadyumnam yodhayāmāsa
50.
Then, O King, the immensely powerful Drona, having recovered (his composure), took up his bow and fought the great warrior Dhrishtadyumna in battle with Vaitastika arrows, which are always used for close-quarters combat.
ते हि वैतस्तिका नाम शरा आसन्नयोधिनः ।
द्रोणस्य विदिता राजन्धृष्टद्युम्नमवाक्षिपन् ॥५१॥
द्रोणस्य विदिता राजन्धृष्टद्युम्नमवाक्षिपन् ॥५१॥
51. te hi vaitastikā nāma śarā āsannayodhinaḥ ,
droṇasya viditā rājandhṛṣṭadyumnamavākṣipan.
droṇasya viditā rājandhṛṣṭadyumnamavākṣipan.
51.
te hi vaitastikā nāma śarāḥ āsannayodhinaḥ
droṇasya viditā rājan dhṛṣṭadyumnam avākṣipan
droṇasya viditā rājan dhṛṣṭadyumnam avākṣipan
51.
rājan! droṇasya viditāḥ te hi vaitastikā nāma
āsannayodhinaḥ śarāḥ dhṛṣṭadyumnam avākṣipan
āsannayodhinaḥ śarāḥ dhṛṣṭadyumnam avākṣipan
51.
For those very arrows, named Vaitastika, O King, which are known to Drona for fighting at close quarters, struck Dhrishtadyumna.
स वध्यमानो बहुभिः सायकैस्तैर्महाबलः ।
अवप्लुत्य रथात्तूर्णं भग्नवेगः पराक्रमी ॥५२॥
अवप्लुत्य रथात्तूर्णं भग्नवेगः पराक्रमी ॥५२॥
52. sa vadhyamāno bahubhiḥ sāyakaistairmahābalaḥ ,
avaplutya rathāttūrṇaṁ bhagnavegaḥ parākramī.
avaplutya rathāttūrṇaṁ bhagnavegaḥ parākramī.
52.
sa vadhyamānaḥ bahubhiḥ sāyakaiḥ taiḥ mahābalaḥ
avaplutya rathāt tūrṇam bhagnavegaḥ parākramī
avaplutya rathāt tūrṇam bhagnavegaḥ parākramī
52.
sa mahābalaḥ parākramī taiḥ bahubhiḥ sāyakaiḥ
vadhyamānaḥ bhagnavegaḥ tūrṇam rathāt avaplutya
vadhyamānaḥ bhagnavegaḥ tūrṇam rathāt avaplutya
52.
Though being struck by those many arrows, that mighty and valorous warrior, his momentum broken, quickly leaped down from his chariot.
आरुह्य स्वरथं वीरः प्रगृह्य च महद्धनुः ।
विव्याध समरे द्रोणं धृष्टद्युम्नो महारथः ॥५३॥
विव्याध समरे द्रोणं धृष्टद्युम्नो महारथः ॥५३॥
53. āruhya svarathaṁ vīraḥ pragṛhya ca mahaddhanuḥ ,
vivyādha samare droṇaṁ dhṛṣṭadyumno mahārathaḥ.
vivyādha samare droṇaṁ dhṛṣṭadyumno mahārathaḥ.
53.
āruhya svaratham vīraḥ pragṛhya ca mahat dhanuḥ
vivyādha samare droṇam dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ
vivyādha samare droṇam dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ
53.
vīraḥ dhṛṣṭadyumnaḥ mahārathaḥ svaratham āruhya
ca mahat dhanuḥ pragṛhya samare droṇam vivyādha
ca mahat dhanuḥ pragṛhya samare droṇam vivyādha
53.
The heroic Dhṛṣṭadyumna, a great warrior (mahāratha), having remounted his own chariot and taken up a mighty bow, struck Droṇa in battle.
तदद्भुतं तयोर्युद्धं भूतसंघा ह्यपूजयन् ।
क्षत्रियाश्च महाराज ये चान्ये तत्र सैनिकाः ॥५४॥
क्षत्रियाश्च महाराज ये चान्ये तत्र सैनिकाः ॥५४॥
54. tadadbhutaṁ tayoryuddhaṁ bhūtasaṁghā hyapūjayan ,
kṣatriyāśca mahārāja ye cānye tatra sainikāḥ.
kṣatriyāśca mahārāja ye cānye tatra sainikāḥ.
54.
tat adbhutam tayoḥ yuddham bhūtasaṃghāḥ hi apūjayan
kṣatriyāḥ ca mahārāja ye ca anye tatra sainikāḥ
kṣatriyāḥ ca mahārāja ye ca anye tatra sainikāḥ
54.
mahārāja hi bhūtasaṃghāḥ ca kṣatriyāḥ ca anye
tatra sainikāḥ tat adbhutam tayoḥ yuddham apūjayan
tatra sainikāḥ tat adbhutam tayoḥ yuddham apūjayan
54.
O great king, indeed, hosts of beings, as well as the kṣatriyas and other soldiers present there, acclaimed that astonishing battle between the two of them.
अवश्यं समरे द्रोणो धृष्टद्युम्नेन संगतः ।
वशमेष्यति नो राज्ञः पाञ्चाला इति चुक्रुशुः ॥५५॥
वशमेष्यति नो राज्ञः पाञ्चाला इति चुक्रुशुः ॥५५॥
55. avaśyaṁ samare droṇo dhṛṣṭadyumnena saṁgataḥ ,
vaśameṣyati no rājñaḥ pāñcālā iti cukruśuḥ.
vaśameṣyati no rājñaḥ pāñcālā iti cukruśuḥ.
55.
avaśyam samare droṇaḥ dhṛṣṭadyumnena saṃgataḥ
vaśam eṣyati naḥ rājñaḥ pāñcālāḥ iti cukruśuḥ
vaśam eṣyati naḥ rājñaḥ pāñcālāḥ iti cukruśuḥ
55.
pāñcālāḥ iti cukruśuḥ avaśyam droṇaḥ dhṛṣṭadyumnena
samare saṃgataḥ naḥ rājñaḥ vaśam eṣyati
samare saṃgataḥ naḥ rājñaḥ vaśam eṣyati
55.
The Pāñcālas cried out, "Surely, Droṇa, when confronted by Dhṛṣṭadyumna in battle, will fall under the control of our king!"
द्रोणस्तु त्वरितो युद्धे धृष्टद्युम्नस्य सारथेः ।
शिरः प्रच्यावयामास फलं पक्वं तरोरिव ।
ततस्ते प्रद्रुता वाहा राजंस्तस्य महात्मनः ॥५६॥
शिरः प्रच्यावयामास फलं पक्वं तरोरिव ।
ततस्ते प्रद्रुता वाहा राजंस्तस्य महात्मनः ॥५६॥
56. droṇastu tvarito yuddhe dhṛṣṭadyumnasya sāratheḥ ,
śiraḥ pracyāvayāmāsa phalaṁ pakvaṁ taroriva ,
tataste pradrutā vāhā rājaṁstasya mahātmanaḥ.
śiraḥ pracyāvayāmāsa phalaṁ pakvaṁ taroriva ,
tataste pradrutā vāhā rājaṁstasya mahātmanaḥ.
56.
droṇaḥ tu tvaritaḥ yuddhe dhṛṣṭadyumnasya
sāratheḥ śiraḥ pracyāvayāmāsa
phalam pakvam taroḥ iva tataḥ te
pradrutāḥ vāhāḥ rājan tasya mahātmanaḥ
sāratheḥ śiraḥ pracyāvayāmāsa
phalam pakvam taroḥ iva tataḥ te
pradrutāḥ vāhāḥ rājan tasya mahātmanaḥ
56.
rājan,
yuddhe droṇaḥ tu tvaritaḥ dhṛṣṭadyumnasya sāratheḥ śiraḥ pracyāvayāmāsa,
pakvam phalam taroḥ iva.
tataḥ tasya mahātmanaḥ te vāhāḥ pradrutāḥ.
yuddhe droṇaḥ tu tvaritaḥ dhṛṣṭadyumnasya sāratheḥ śiraḥ pracyāvayāmāsa,
pakvam phalam taroḥ iva.
tataḥ tasya mahātmanaḥ te vāhāḥ pradrutāḥ.
56.
Droṇa swiftly cut off the head of Dhṛṣṭadyumna's charioteer in battle, just as a ripe fruit falls from a tree. Then, O King, the horses of that great soul (ātman) fled.
तेषु प्रद्रवमाणेषु पाञ्चालान्सृञ्जयांस्तथा ।
व्यद्रावयद्रणे द्रोणस्तत्र तत्र पराक्रमी ॥५७॥
व्यद्रावयद्रणे द्रोणस्तत्र तत्र पराक्रमी ॥५७॥
57. teṣu pradravamāṇeṣu pāñcālānsṛñjayāṁstathā ,
vyadrāvayadraṇe droṇastatra tatra parākramī.
vyadrāvayadraṇe droṇastatra tatra parākramī.
57.
teṣu pradrāvamāṇeṣu pāñcālān sṛñjayān tathā
vyadrāvayat raṇe droṇaḥ tatra tatra parākramī
vyadrāvayat raṇe droṇaḥ tatra tatra parākramī
57.
teṣu pradrāvamāṇeṣu,
parākramī droṇaḥ raṇe pāñcālān sṛñjayān tathā tatra tatra vyadrāvayat.
parākramī droṇaḥ raṇe pāñcālān sṛñjayān tathā tatra tatra vyadrāvayat.
57.
As they were fleeing, the valiant Droṇa scattered the Pañcālas and the Sṛñjayas everywhere in that battle.
विजित्य पाण्डुपाञ्चालान्भारद्वाजः प्रतापवान् ।
स्वं व्यूहं पुनरास्थाय स्थिरोऽभवदरिंदमः ।
न चैनं पाण्डवा युद्धे जेतुमुत्सहिरे प्रभो ॥५८॥
स्वं व्यूहं पुनरास्थाय स्थिरोऽभवदरिंदमः ।
न चैनं पाण्डवा युद्धे जेतुमुत्सहिरे प्रभो ॥५८॥
58. vijitya pāṇḍupāñcālānbhāradvājaḥ pratāpavān ,
svaṁ vyūhaṁ punarāsthāya sthiro'bhavadariṁdamaḥ ,
na cainaṁ pāṇḍavā yuddhe jetumutsahire prabho.
svaṁ vyūhaṁ punarāsthāya sthiro'bhavadariṁdamaḥ ,
na cainaṁ pāṇḍavā yuddhe jetumutsahire prabho.
58.
vijitya pāṇḍupāñcālān bhāradvājaḥ
pratāpavān svam vyūham punaḥ āsthāya
sthiraḥ abhavat ariṃdamaḥ na ca enam
pāṇḍavāḥ yuddhe jetum utsahire prabho
pratāpavān svam vyūham punaḥ āsthāya
sthiraḥ abhavat ariṃdamaḥ na ca enam
pāṇḍavāḥ yuddhe jetum utsahire prabho
58.
prabho,
pratāpavān ariṃdamaḥ bhāradvājaḥ pāṇḍupāñcālān vijitya,
punaḥ svam vyūham āsthāya,
sthiraḥ abhavat.
ca pāṇḍavāḥ enam yuddhe jetum na utsahire.
pratāpavān ariṃdamaḥ bhāradvājaḥ pāṇḍupāñcālān vijitya,
punaḥ svam vyūham āsthāya,
sthiraḥ abhavat.
ca pāṇḍavāḥ enam yuddhe jetum na utsahire.
58.
Having conquered the Pāṇḍavas and Pañcālas, the powerful Bhāradvāja (Droṇa), the subduer of enemies, re-established his own battle formation and stood steady. And, O Lord, the Pāṇḍavas were unable to defeat him in battle.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98 (current chapter)
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47