Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-97

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
नारद उवाच ।
एतत्तु नागलोकस्य नाभिस्थाने स्थितं पुरम् ।
पातालमिति विख्यातं दैत्यदानवसेवितम् ॥१॥
1. nārada uvāca ,
etattu nāgalokasya nābhisthāne sthitaṁ puram ,
pātālamiti vikhyātaṁ daityadānavasevitam.
1. nārada uvāca etat tu nāgalokasya nābhisthāne sthitam
puram pātālam iti vikhyātam daityadānavasevitam
1. Nārada said: "This city, situated in the central region (nābhi) of the Nāga realm (loka), is renowned as Pātāla (pātāla) and is inhabited by Daityas and Dānavas."
इदमद्भिः समं प्राप्ता ये केचिद्ध्रुवजङ्गमाः ।
प्रविशन्तो महानादं नदन्ति भयपीडिताः ॥२॥
2. idamadbhiḥ samaṁ prāptā ye keciddhruvajaṅgamāḥ ,
praviśanto mahānādaṁ nadanti bhayapīḍitāḥ.
2. idam adbhiḥ samam prāptāḥ ye kecit dhruvajagamāḥ
praviśantaḥ mahānādam nadanti bhayapīḍitāḥ
2. Here, all beings, both stationary and moving, who are carried along by the waters and arrive, enter this place, crying out with a great roar, afflicted by fear.
अत्रासुरोऽग्निः सततं दीप्यते वारिभोजनः ।
व्यापारेण धृतात्मानं निबद्धं समबुध्यत ॥३॥
3. atrāsuro'gniḥ satataṁ dīpyate vāribhojanaḥ ,
vyāpāreṇa dhṛtātmānaṁ nibaddhaṁ samabudhyata.
3. atra asuraḥ agniḥ satatam dīpyate vāribhojanaḥ
vyāpāreṇa dhṛtātmānam nibaddham samabudhyata
3. Here, the demon Agni (fire), which sustains itself by consuming water, constantly burns. Through this activity (vyāpāra), he understood his self (ātman) to be both maintained and confined.
अत्रामृतं सुरैः पीत्वा निहितं निहतारिभिः ।
अतः सोमस्य हानिश्च वृद्धिश्चैव प्रदृश्यते ॥४॥
4. atrāmṛtaṁ suraiḥ pītvā nihitaṁ nihatāribhiḥ ,
ataḥ somasya hāniśca vṛddhiścaiva pradṛśyate.
4. atra amṛtam suraiḥ pītvā nihitam nihitāribhiḥ
ataḥ somasya hāniḥ ca vṛddhiḥ ca eva pradṛśyate
4. Here, the nectar (amṛta) was deposited by the gods (suras) after they, having vanquished their enemies, had drunk it. It is because of this (deposit) that the waning and waxing of Soma (the moon) are observed.
अत्र दिव्यं हयशिरः काले पर्वणि पर्वणि ।
उत्तिष्ठति सुवर्णाभं वार्भिरापूरयञ्जगत् ॥५॥
5. atra divyaṁ hayaśiraḥ kāle parvaṇi parvaṇi ,
uttiṣṭhati suvarṇābhaṁ vārbhirāpūrayañjagat.
5. atra divyam hayaśiraḥ kāle parvaṇi parvaṇi
uttiṣṭhati suvarṇābham vārbhiḥ āpūrayan jagat
5. Here, a divine horse-head, golden in color, rises at every auspicious time, filling the world with water.
यस्मादत्र समग्रास्ताः पतन्ति जलमूर्तयः ।
तस्मात्पातालमित्येतत्ख्यायते पुरमुत्तमम् ॥६॥
6. yasmādatra samagrāstāḥ patanti jalamūrtayaḥ ,
tasmātpātālamityetatkhyāyate puramuttamam.
6. yasmāt atra samagrāḥ tāḥ patanti jalamūrtayaḥ
tasmāt pātālam iti etat khyāyate puram uttamam
6. Because all those forms of water fall here, this excellent city is therefore known as Pātāla.
ऐरावतोऽस्मात्सलिलं गृहीत्वा जगतो हितः ।
मेघेष्वामुञ्चते शीतं यन्महेन्द्रः प्रवर्षति ॥७॥
7. airāvato'smātsalilaṁ gṛhītvā jagato hitaḥ ,
megheṣvāmuñcate śītaṁ yanmahendraḥ pravarṣati.
7. airāvataḥ asmāt salilam gṛhītvā jagataḥ hitaḥ
megheṣu āmuñcate śītam yat mahendraḥ pravarṣati
7. Airāvata (Indra's elephant), who is beneficial to the world, takes water from this place and releases it as cold (water) into the clouds, which the great Indra (Mahendra) then showers down.
अत्र नानाविधाकारास्तिमयो नैकरूपिणः ।
अप्सु सोमप्रभां पीत्वा वसन्ति जलचारिणः ॥८॥
8. atra nānāvidhākārāstimayo naikarūpiṇaḥ ,
apsu somaprabhāṁ pītvā vasanti jalacāriṇaḥ.
8. atra nānāvidhākārāḥ timayaḥ na ekarūpiṇaḥ
apsu somaprabhām pītvā vasanti jalacāriṇaḥ
8. Here, fish (timi) of various forms, not uniform in appearance, dwell in the waters, having drunk the moon's radiance.
अत्र सूर्यांशुभिर्भिन्नाः पातालतलमाश्रिताः ।
मृता दिवसतः सूत पुनर्जीवन्ति ते निशि ॥९॥
9. atra sūryāṁśubhirbhinnāḥ pātālatalamāśritāḥ ,
mṛtā divasataḥ sūta punarjīvanti te niśi.
9. atra sūryāṃśubhiḥ bhinnāḥ pātālatalam āśritāḥ
mṛtāḥ divasataḥ sūta punaḥ jīvanti te niśi
9. Here, O Sūta, those who dwell in the nether regions (Pātāla), tormented by the sun's rays, die during the day and come back to life again at night.
उदये नित्यशश्चात्र चन्द्रमा रश्मिभिर्वृतः ।
अमृतं स्पृश्य संस्पर्शात्संजीवयति देहिनः ॥१०॥
10. udaye nityaśaścātra candramā raśmibhirvṛtaḥ ,
amṛtaṁ spṛśya saṁsparśātsaṁjīvayati dehinaḥ.
10. udaye nityaśaḥ ca atra candramā raśmibhiḥ vṛtaḥ
amṛtam spṛśya saṃsparśāt saṃjīvayati dehinaḥ
10. And here, at its rising, the moon, always enveloped by its rays, revives all embodied beings (dehinaḥ) by touching nectar (amṛtam) and through that contact.
अत्र तेऽधर्मनिरता बद्धाः कालेन पीडिताः ।
दैतेया निवसन्ति स्म वासवेन हृतश्रियः ॥११॥
11. atra te'dharmaniratā baddhāḥ kālena pīḍitāḥ ,
daiteyā nivasanti sma vāsavena hṛtaśriyaḥ.
11. atra te adharmaniratāḥ baddhāḥ kālena pīḍitāḥ
daiteyāḥ nivasanti sma vāsavena hṛtaśriyaḥ
11. Here, the Daityas, who were devoted to unrighteousness (adharma), bound and tormented by time (Kāla), and whose glory was taken away by Indra (Vāsava), used to dwell.
अत्र भूतपतिर्नाम सर्वभूतमहेश्वरः ।
भूतये सर्वभूतानामचरत्तप उत्तमम् ॥१२॥
12. atra bhūtapatirnāma sarvabhūtamaheśvaraḥ ,
bhūtaye sarvabhūtānāmacarattapa uttamam.
12. atra bhūtapatiḥ nāma sarvabhūtamaheśvaraḥ
bhūtaye sarvabhūtānām acarat tapaḥ uttamam
12. Here, Bhūtapati by name, the great lord of all beings, practiced excellent austerity (tapas) for the welfare of all beings.
अत्र गोव्रतिनो विप्राः स्वाध्यायाम्नायकर्शिताः ।
त्यक्तप्राणा जितस्वर्गा निवसन्ति महर्षयः ॥१३॥
13. atra govratino viprāḥ svādhyāyāmnāyakarśitāḥ ,
tyaktaprāṇā jitasvargā nivasanti maharṣayaḥ.
13. atra govratinaḥ viprāḥ svādhyāyāmnāyakarśitāḥ
tyaktaprāṇāḥ jitasvargāḥ nivasanti maharṣayaḥ
13. Here reside great sages, Brahmins (vipra) who have undertaken the cow vow (govrata), emaciated from their Vedic study (svādhyāya) and sacred traditions (āmnāya), who have relinquished their vital breaths and conquered the heavens.
यत्रतत्रशयो नित्यं येनकेनचिदाशितः ।
येनकेनचिदाच्छन्नः स गोव्रत इहोच्यते ॥१४॥
14. yatratatraśayo nityaṁ yenakenacidāśitaḥ ,
yenakenacidācchannaḥ sa govrata ihocyate.
14. yatra tatra śayaḥ nityam yena kena cit āśitaḥ
yena kena cit ācchannaḥ saḥ govrataḥ iha ucyate
14. One who constantly sleeps just anywhere, consumes whatever he obtains, and is covered by anything at all – he is declared here to be observing the cow vow (govrata).
ऐरावतो नागराजो वामनः कुमुदोऽञ्जनः ।
प्रसूताः सुप्रतीकस्य वंशे वारणसत्तमाः ॥१५॥
15. airāvato nāgarājo vāmanaḥ kumudo'ñjanaḥ ,
prasūtāḥ supratīkasya vaṁśe vāraṇasattamāḥ.
15. airāvataḥ nāgarājaḥ vāmanaḥ kumudaḥ añjanaḥ
prasūtāḥ supratīkasya vaṃśe vāraṇasattamāḥ
15. Airāvata, the king of elephants, along with Vāmana, Kumuda, and Añjana – these foremost elephants were born in the lineage of Supratīka.
पश्य यद्यत्र ते कश्चिद्रोचते गुणतो वरः ।
वरयिष्याव तं गत्वा यत्नमास्थाय मातले ॥१६॥
16. paśya yadyatra te kaścidrocate guṇato varaḥ ,
varayiṣyāva taṁ gatvā yatnamāsthāya mātale.
16. paśya yadi atra te kaścit rocate guṇataḥ varaḥ
varayiṣyāva tam gatvā yatnam āsthāya mātale
16. Mātali, observe if any among these (elephants) pleases you due to his qualities and is superior. If so, we two will go and select him after making a diligent effort.
अण्डमेतज्जले न्यस्तं दीप्यमानमिव श्रिया ।
आ प्रजानां निसर्गाद्वै नोद्भिद्यति न सर्पति ॥१७॥
17. aṇḍametajjale nyastaṁ dīpyamānamiva śriyā ,
ā prajānāṁ nisargādvai nodbhidyati na sarpati.
17. aṇḍam etat jale nyastam dīpyamānam iva śriyā | ā
prajānām nisargāt vai na udbhidhyati na sarpati
17. This egg, placed in water, shines as if with splendor. Until the creation of beings, it neither bursts open nor moves.
नास्य जातिं निसर्गं वा कथ्यमानं शृणोमि वै ।
पितरं मातरं वापि नास्य जानाति कश्चन ॥१८॥
18. nāsya jātiṁ nisargaṁ vā kathyamānaṁ śṛṇomi vai ,
pitaraṁ mātaraṁ vāpi nāsya jānāti kaścana.
18. na asya jātim nisargam vā kathyāmānam śṛṇomi vai
| pitaram mātaram vā api na asya jānāti kaścana
18. I certainly do not hear its lineage or inherent nature (nisarga) being recounted. No one knows its father or mother either.
अतः किल महानग्निरन्तकाले समुत्थितः ।
धक्ष्यते मातले सर्वं त्रैलोक्यं सचराचरम् ॥१९॥
19. ataḥ kila mahānagnirantakāle samutthitaḥ ,
dhakṣyate mātale sarvaṁ trailokyaṁ sacarācaram.
19. ataḥ kila mahān agniḥ antakāle samutthitaḥ |
dhakṣyate mātale sarvam trailokyam sacarācaram
19. Therefore, indeed, a great fire (agni) will arise at the time of dissolution. It will burn, O Mātali, all three worlds, including both moving and non-moving beings.
कण्व उवाच ।
मातलिस्त्वब्रवीच्छ्रुत्वा नारदस्याथ भाषितम् ।
न मेऽत्र रोचते कश्चिदन्यतो व्रज माचिरम् ॥२०॥
20. kaṇva uvāca ,
mātalistvabravīcchrutvā nāradasyātha bhāṣitam ,
na me'tra rocate kaścidanyato vraja māciram.
20. kaṇva uvāca | mātaliḥ tu abravīt śrutvā nāradasya atha
bhāṣitam | na me atra rocate kaścit anyataḥ vraja mā ciram
20. Kaṇva said: But Mātali, having heard Nārada's speech, then spoke: 'Nothing here pleases me. Go elsewhere, do not delay.'