Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-12

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
जम्बूखण्डस्त्वया प्रोक्तो यथावदिह संजय ।
विष्कम्भमस्य प्रब्रूहि परिमाणं च तत्त्वतः ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
jambūkhaṇḍastvayā prokto yathāvadiha saṁjaya ,
viṣkambhamasya prabrūhi parimāṇaṁ ca tattvataḥ.
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca jambūkhaṇḍaḥ tvayā proktaḥ yathāvat iha
sañjaya viṣkambham asya prabrūhi parimāṇam ca tattvataḥ
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca sañjaya tvayā iha jambūkhaṇḍaḥ yathāvat
proktaḥ asya viṣkambham ca parimāṇam tattvataḥ prabrūhi
1. Dhṛtarāṣṭra said: 'O Sañjaya, you have accurately described the Jambukhaṇḍa here. Now, tell me its breadth and its exact measure (dimension) in detail.'
समुद्रस्य प्रमाणं च सम्यगच्छिद्रदर्शन ।
शाकद्वीपं च मे ब्रूहि कुशद्वीपं च संजय ॥२॥
2. samudrasya pramāṇaṁ ca samyagacchidradarśana ,
śākadvīpaṁ ca me brūhi kuśadvīpaṁ ca saṁjaya.
2. samudrasya pramāṇam ca samyak acchidradarśan
śākadvīpam ca me brūhi kuśadvīpam ca sañjaya
2. sañjaya acchidradarśan me samudrasya pramāṇam
ca śākadvīpam ca kuśadvīpam ca samyak brūhi
2. O Sañjaya, O perceiver of flawless things, tell me accurately the measure of the ocean, and also describe to me Śākadvīpa and Kuśadvīpa.
शाल्मलं चैव तत्त्वेन क्रौञ्चद्वीपं तथैव च ।
ब्रूहि गावल्गणे सर्वं राहोः सोमार्कयोस्तथा ॥३॥
3. śālmalaṁ caiva tattvena krauñcadvīpaṁ tathaiva ca ,
brūhi gāvalgaṇe sarvaṁ rāhoḥ somārkayostathā.
3. śālmalam ca eva tattvena krauñcadvīpam tathā eva
ca brūhi gāvargaṇe sarvam rāhoḥ somārkayoḥ tathā
3. gāvargaṇe śālmalam ca eva krauñcadvīpam ca tathā eva
tattvena brūhi tathā rāhoḥ somārkayoḥ sarvam (me) brūhi
3. O son of Gavālgaṇa, describe to me Śālmala and Krauñcadvīpa accurately, and similarly, tell me everything concerning Rāhu, the moon, and the sun.
संजय उवाच ।
राजन्सुबहवो द्वीपा यैरिदं संततं जगत् ।
सप्त त्वहं प्रवक्ष्यामि चन्द्रादित्यौ ग्रहांस्तथा ॥४॥
4. saṁjaya uvāca ,
rājansubahavo dvīpā yairidaṁ saṁtataṁ jagat ,
sapta tvahaṁ pravakṣyāmi candrādityau grahāṁstathā.
4. sañjaya uvāca rājan subahavaḥ dvīpā yaiḥ idam saṃtatam
jagat sapta tu aham pravakṣyāmi candrādityau grahān tathā
4. sañjaya uvāca rājan yaiḥ idam jagat
saṃtatam (asti) (te) subahavaḥ
dvīpā (santi) tu aham sapta candrādityau
grahān tathā (ca) pravakṣyāmi
4. Sañjaya said: "O King, there are many continents by which this world is spread. I will speak of seven (of them), as well as the Moon, the Sun, and the planets."
अष्टादश सहस्राणि योजनानां विशां पते ।
षट्शतानि च पूर्णानि विष्कम्भो जम्बुपर्वतः ॥५॥
5. aṣṭādaśa sahasrāṇi yojanānāṁ viśāṁ pate ,
ṣaṭśatāni ca pūrṇāni viṣkambho jambuparvataḥ.
5. aṣṭādaśa sahasrāṇi yojanānām viśām pate
ṣaṭśatāni ca pūrṇāni viṣkambhaḥ jambuparvataḥ
5. viśām pate jambuparvataḥ aṣṭādaśa sahasrāṇi ca
ṣaṭśatāni pūrṇāni yojanānām viṣkambhaḥ (asti)
5. O lord of the people, the Jambu mountain has a width of eighteen thousand and six hundred complete yojanas.
लावणस्य समुद्रस्य विष्कम्भो द्विगुणः स्मृतः ।
नानाजनपदाकीर्णो मणिविद्रुमचित्रितः ॥६॥
6. lāvaṇasya samudrasya viṣkambho dviguṇaḥ smṛtaḥ ,
nānājanapadākīrṇo maṇividrumacitritaḥ.
6. lāvaṇasya samudrasya viṣkambhaḥ dviguṇaḥ
smṛtaḥ nānājanapadākīrṇaḥ maṇividrumacitritaḥ
6. lāvaṇasya samudrasya viṣkambhaḥ dviguṇaḥ smṛtaḥ (saḥ)
nānājanapadākīrṇaḥ maṇividrumacitritaḥ (ca asti)
6. The width of the salt ocean is considered to be double. It is crowded with various countries and adorned with jewels and corals.
नैकधातुविचित्रैश्च पर्वतैरुपशोभितः ।
सिद्धचारणसंकीर्णः सागरः परिमण्डलः ॥७॥
7. naikadhātuvicitraiśca parvatairupaśobhitaḥ ,
siddhacāraṇasaṁkīrṇaḥ sāgaraḥ parimaṇḍalaḥ.
7. naikadhātuvicitraiḥ ca parvataiḥ upaśobhitaḥ
siddhacāraṇasaṃkīrṇaḥ sāgaraḥ parimaṇḍalaḥ
7. sāgaraḥ ca naikadhātuvicitraiḥ parvataiḥ upaśobhitaḥ
(asti) siddhacāraṇasaṃkīrṇaḥ (asti) parimaṇḍalaḥ (ca asti)
7. And embellished by mountains variegated with many kinds of minerals, the ocean is circular and thronged by Siddhas and Caraṇas.
शाकद्वीपं च वक्ष्यामि यथावदिह पार्थिव ।
शृणु मे त्वं यथान्यायं ब्रुवतः कुरुनन्दन ॥८॥
8. śākadvīpaṁ ca vakṣyāmi yathāvadiha pārthiva ,
śṛṇu me tvaṁ yathānyāyaṁ bruvataḥ kurunandana.
8. śākadvīpam ca vakṣyāmi yathāvat iha pārthiva |
śṛṇu me tvam yathānyāyam bruvataḥ kurunandana
8. pārthiva iha śākadvīpam ca yathāvat vakṣyāmi
kurunandana tvam me bruvataḥ yathānyāyam śṛṇu
8. O King (pārthiva), I will now describe Śākadvīpa to you precisely here. O delight of the Kurus (kurunandana), listen to me appropriately as I speak.
जम्बूद्वीपप्रमाणेन द्विगुणः स नराधिप ।
विष्कम्भेण महाराज सागरोऽपि विभागशः ।
क्षीरोदो भरतश्रेष्ठ येन संपरिवारितः ॥९॥
9. jambūdvīpapramāṇena dviguṇaḥ sa narādhipa ,
viṣkambheṇa mahārāja sāgaro'pi vibhāgaśaḥ ,
kṣīrodo bharataśreṣṭha yena saṁparivāritaḥ.
9. jambūdvīpapramāṇena dviguṇaḥ sa
narādhipa | viṣkambheṇa mahārāja
sāgaraḥ api vibhāgaśaḥ | kṣīrodaḥ
bharataśreṣṭha yena saṃparivāritaḥ
9. narādhipa saḥ jambūdvīpapramāṇena
viṣkambheṇa dviguṇaḥ mahārāja
bharataśreṣṭha yena kṣīrodaḥ
sāgaraḥ api vibhāgaśaḥ saṃparivāritaḥ
9. O King (narādhipa), that (Śākadvīpa) is twice the size of Jambudvīpa in circumference, O great king (mahārāja). It is entirely surrounded by the Milk Ocean (kṣīroda), O best of Bharatas (bharataśreṣṭha), which is also vast and extensive.
तत्र पुण्या जनपदा न तत्र म्रियते जनः ।
कुत एव हि दुर्भिक्षं क्षमातेजोयुता हि ते ॥१०॥
10. tatra puṇyā janapadā na tatra mriyate janaḥ ,
kuta eva hi durbhikṣaṁ kṣamātejoyutā hi te.
10. tatra puṇyā janapadā na tatra mriyate janaḥ
| kutaḥ eva hi durbhikṣam kṣamātejoyutā hi te
10. tatra janapadāḥ puṇyāḥ (santi) tatra janaḥ na mriyate hi kutaḥ eva durbhikṣam (bhavet)? hi te kṣamātejoyutāḥ (santi).
10. There, the regions are pure, and people do not die. How then could there be famine? For they (the inhabitants) are endowed with forbearance and splendor.
शाकद्वीपस्य संक्षेपो यथावद्भरतर्षभ ।
उक्त एष महाराज किमन्यच्छ्रोतुमिच्छसि ॥११॥
11. śākadvīpasya saṁkṣepo yathāvadbharatarṣabha ,
ukta eṣa mahārāja kimanyacchrotumicchasi.
11. śākadvīpasya saṃkṣepaḥ yathāvat bharatarṣabha
| uktaḥ eṣa mahārāja kim anyat śrotum icchasi
11. bharatarṣabha mahārāja eṣaḥ śākadvīpasya
saṃkṣepaḥ yathāvat uktaḥ kim anyat śrotum icchasi?
11. O best of Bharatas (bharatarṣabha), this brief description of Śākadvīpa has been given to you precisely, O great king (mahārāja). What else do you wish to hear?
धृतराष्ट्र उवाच ।
शाकद्वीपस्य संक्षेपो यथावदिह संजय ।
उक्तस्त्वया महाभाग विस्तरं ब्रूहि तत्त्वतः ॥१२॥
12. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
śākadvīpasya saṁkṣepo yathāvadiha saṁjaya ,
uktastvayā mahābhāga vistaraṁ brūhi tattvataḥ.
12. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca | śākadvīpasya saṃkṣepaḥ yathāvat iha
saṃjaya | uktaḥ tvayā mahābhāga vistaraṃ brūhi tattvataḥ
12. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca mahābhāga saṃjaya tvayā iha śākadvīpasya
saṃkṣepaḥ yathāvat uktaḥ tattvataḥ vistaraṃ brūhi
12. Dhṛtarāṣṭra said: O illustrious Saṃjaya, you have properly provided a summary of Śākadvīpa here. Now, please describe its full extent in essence.
संजय उवाच ।
तथैव पर्वता राजन्सप्तात्र मणिभूषिताः ।
रत्नाकरास्तथा नद्यस्तेषां नामानि मे शृणु ।
अतीवगुणवत्सर्वं तत्र पुण्यं जनाधिप ॥१३॥
13. saṁjaya uvāca ,
tathaiva parvatā rājansaptātra maṇibhūṣitāḥ ,
ratnākarāstathā nadyasteṣāṁ nāmāni me śṛṇu ,
atīvaguṇavatsarvaṁ tatra puṇyaṁ janādhipa.
13. saṃjayaḥ uvāca | tathā eva parvatāḥ rājan
sapta atra maṇibhūṣitāḥ | ratnākarāḥ
tathā nadyaḥ teṣām nāmāni me śṛṇu |
atīva guṇavat sarvaṃ tatra puṇyaṃ janādhipa
13. saṃjayaḥ uvāca rājan,
atra sapta maṇibhūṣitāḥ parvatāḥ tathā eva ratnākarāḥ nadyaḥ (ca santi) teṣām nāmāni me śṛṇu janādhipa tatra sarvaṃ atīva guṇavat puṇyaṃ (ca asti)
13. Saṃjaya said: And similarly, O King, there are seven mountains here adorned with jewels, as well as oceans and rivers. Listen to me, I will tell you their names. O Lord of the people, everything there is exceedingly endowed with good qualities and sacred.
देवर्षिगन्धर्वयुतः परमो मेरुरुच्यते ।
प्रागायतो महाराज मलयो नाम पर्वतः ।
यतो मेघाः प्रवर्तन्ते प्रभवन्ति च सर्वशः ॥१४॥
14. devarṣigandharvayutaḥ paramo merurucyate ,
prāgāyato mahārāja malayo nāma parvataḥ ,
yato meghāḥ pravartante prabhavanti ca sarvaśaḥ.
14. devarṣigandharvayutaḥ paramaḥ meruḥ
ucyate | prāgāyataḥ mahārāja
malayaḥ nāma parvataḥ | yataḥ meghāḥ
pravartante prabhavanti ca sarvaśaḥ
14. (ayam) devarṣigandharvayutaḥ paramaḥ meruḥ ucyate mahārāja,
prāgāyataḥ malayaḥ nāma parvataḥ (asti) yataḥ meghāḥ pravartante ca sarvaśaḥ prabhavanti
14. The supreme Meru, accompanied by gods, sages, and Gandharvas, is thus named. O great king, there is also a mountain called Malaya, which stretches eastward, from which clouds originate and spread in all directions.
ततः परेण कौरव्य जलधारो महागिरिः ।
यत्र नित्यमुपादत्ते वासवः परमं जलम् ।
यतो वर्षं प्रभवति वर्षाकाले जनेश्वर ॥१५॥
15. tataḥ pareṇa kauravya jaladhāro mahāgiriḥ ,
yatra nityamupādatte vāsavaḥ paramaṁ jalam ,
yato varṣaṁ prabhavati varṣākāle janeśvara.
15. tataḥ pareṇa kauravya jaladhāraḥ
mahāgiriḥ | yatra nityaṃ upādatte
vāsavaḥ paramaṃ jalam | yataḥ
varṣaṃ prabhavati varṣākāle janeśvara
15. kauravya tataḥ pareṇa jaladhāraḥ mahāgiriḥ (asti) yatra vāsavaḥ nityaṃ paramaṃ jalam upādatte janeśvara,
yataḥ varṣākāle varṣaṃ prabhavati
15. Beyond that, O Kauravya, is the great mountain Jaladhāra (the water-bearer). There, Vāsava (Indra) constantly receives the supreme water, from which rain originates during the rainy season, O lord of men.
उच्चैर्गिरी रैवतको यत्र नित्यं प्रतिष्ठितः ।
रेवती दिवि नक्षत्रं पितामहकृतो विधिः ॥१६॥
16. uccairgirī raivatako yatra nityaṁ pratiṣṭhitaḥ ,
revatī divi nakṣatraṁ pitāmahakṛto vidhiḥ.
16. uccaiḥ giriḥ raivatakaḥ yatra nityaṃ pratiṣṭhitaḥ
revatī divi nakṣatraṃ pitāmahākṛtaḥ vidhiḥ
16. yatra uccaiḥ giriḥ raivatakaḥ nityaṃ pratiṣṭhitaḥ [asti],
[yatra] divi revatī nakṣatraṃ pitāmaha-kṛtaḥ vidhiḥ [asti].
16. Where the high mountain Revataka always stands established, and in the sky, the Revatī constellation is an arrangement made by Pitāmaha (Brahmā).
उत्तरेण तु राजेन्द्र श्यामो नाम महागिरिः ।
यतः श्यामत्वमापन्नाः प्रजा जनपदेश्वर ॥१७॥
17. uttareṇa tu rājendra śyāmo nāma mahāgiriḥ ,
yataḥ śyāmatvamāpannāḥ prajā janapadeśvara.
17. uttareṇa tu rājendra śyāmaḥ nāma mahāgiriḥ
yataḥ śyāmatvaṃ āpannāḥ prajāḥ janapadeśvara
17. rājendra,
janapadeśvara,
tu uttareṇa śyāmaḥ nāma mahāgiriḥ [asti],
yataḥ prajāḥ śyāmatvaṃ āpannāḥ [babhūvuḥ].
17. Indeed, O King of kings, to the north is a great mountain named Shyāma (Dark). From this mountain, O Lord of the people, the populace attained a dark complexion.
धृतराष्ट्र उवाच ।
सुमहान्संशयो मेऽद्य प्रोक्तं संजय यत्त्वया ।
प्रजाः कथं सूतपुत्र संप्राप्ताः श्यामतामिह ॥१८॥
18. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
sumahānsaṁśayo me'dya proktaṁ saṁjaya yattvayā ,
prajāḥ kathaṁ sūtaputra saṁprāptāḥ śyāmatāmiha.
18. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca sumahān saṃśayaḥ me adya proktam saṃjaya
yat tvayā prajāḥ kathaṃ sūtaputra samprāptāḥ śyāmatām iha
18. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca: saṃjaya,
sūtaputra,
adya tvayā yat proktam [tatra] me sumahān saṃśayaḥ [asti].
iha prajāḥ kathaṃ śyāmatām samprāptāḥ [babhūvuḥ]?
18. Dhṛtarāṣṭra said: 'O Saṃjaya, a very great doubt has arisen in me today concerning what you have said. O Sūtaputra, how did the people here attain a dark complexion?'
संजय उवाच ।
सर्वेष्वेव महाप्राज्ञ द्वीपेषु कुरुनन्दन ।
गौरः कृष्णश्च वर्णौ द्वौ तयोर्वर्णान्तरं नृप ॥१९॥
19. saṁjaya uvāca ,
sarveṣveva mahāprājña dvīpeṣu kurunandana ,
gauraḥ kṛṣṇaśca varṇau dvau tayorvarṇāntaraṁ nṛpa.
19. saṃjayaḥ uvāca sarveṣu eva mahāprājña dvīpeṣu kurunandana
gauraḥ kṛṣṇaḥ ca varṇau dvau tayoḥ varṇāntaram nṛpa
19. saṃjayaḥ uvāca: mahāprājña,
kurunandana,
nṛpa,
sarveṣu dvīpeṣu eva dvau varṇau,
gauraḥ ca kṛṣṇaḥ [ca,
staḥ].
tayoḥ [paraṃ] varṇāntaram [na asti].
19. Saṃjaya said: 'O greatly wise one, O delight of the Kurus, in all the continents (dvīpas), there are indeed two primary complexions (varṇas): fair and dark. O King, there is no other color beyond these two.'
श्यामो यस्मात्प्रवृत्तो वै तत्ते वक्ष्यामि भारत ।
आस्तेऽत्र भगवान्कृष्णस्तत्कान्त्या श्यामतां गतः ॥२०॥
20. śyāmo yasmātpravṛtto vai tatte vakṣyāmi bhārata ,
āste'tra bhagavānkṛṣṇastatkāntyā śyāmatāṁ gataḥ.
20. śyāmaḥ yasmāt pravṛttaḥ vai tat te vakṣyāmi bhārata
āste atra bhagavān kṛṣṇaḥ tatkāntyā śyāmatām gataḥ
20. bhārata yasmāt śyāmaḥ vai pravṛttaḥ tat te vakṣyāmi
atra bhagavān kṛṣṇaḥ āste tatkāntyā śyāmatām gataḥ
20. O Bhārata, I will certainly tell you the reason why it became dark (śyāmatā). Here resides the revered Lord Kṛṣṇa, who has attained a dark hue by His own splendor.
ततः परं कौरवेन्द्र दुर्गशैलो महोदयः ।
केसरी केसरयुतो यतो वातः प्रवायति ॥२१॥
21. tataḥ paraṁ kauravendra durgaśailo mahodayaḥ ,
kesarī kesarayuto yato vātaḥ pravāyati.
21. tataḥ param kauravendra durgaśailaḥ mahodayaḥ
kesarī kesarayutaḥ yataḥ vātaḥ pravāyati
21. kauravendra tataḥ param mahodayaḥ kesarī
kesarayutaḥ durgaśailaḥ yataḥ vātaḥ pravāyati
21. Thereafter, O chief of the Kauravas (kauravendra), is the magnificent mountain Durgha, resembling a lion with its prominent peaks (like a mane), and from where the wind blows.
तेषां योजनविष्कम्भो द्विगुणः प्रविभागशः ।
वर्षाणि तेषु कौरव्य संप्रोक्तानि मनीषिभिः ॥२२॥
22. teṣāṁ yojanaviṣkambho dviguṇaḥ pravibhāgaśaḥ ,
varṣāṇi teṣu kauravya saṁproktāni manīṣibhiḥ.
22. teṣām yojanaviṣkambhaḥ dviguṇaḥ pravibhāgaśaḥ
varṣāṇi teṣu kauravya samproktāni manīṣibhiḥ
22. kauravya teṣām yojanaviṣkambhaḥ pravibhāgaśaḥ
dviguṇaḥ manīṣibhiḥ teṣu varṣāṇi samproktāni
22. O descendant of Kuru (kauravya), their expanse (viṣkambha) in yojanas is double, divided section by section. The wise have declared the regions (varṣāṇi) within them.
महामेरुर्महाकाशो जलदः कुमुदोत्तरः ।
जलधारात्परो राजन्सुकुमार इति स्मृतः ॥२३॥
23. mahāmerurmahākāśo jaladaḥ kumudottaraḥ ,
jaladhārātparo rājansukumāra iti smṛtaḥ.
23. mahāmeruḥ mahākāśaḥ jaladaḥ kumudottaraḥ
jaladhārāt paraḥ rājan sukumāraḥ iti smṛtaḥ
23. rājan mahāmeruḥ mahākāśaḥ jaladaḥ kumudottaraḥ
jaladhārāt paraḥ sukumāraḥ iti smṛtaḥ
23. O King (rājan), Mahāmeru, Mahākāśa, Jalada, and Kumudottara (are mentioned). Sukumāra is remembered as being beyond the water-stream (jaladhārāt).
रैवतस्य तु कौमारः श्यामस्य तु मणीचकः ।
केसरस्याथ मोदाकी परेण तु महापुमान् ॥२४॥
24. raivatasya tu kaumāraḥ śyāmasya tu maṇīcakaḥ ,
kesarasyātha modākī pareṇa tu mahāpumān.
24. raivatasya tu kaumāraḥ śyāmasya tu maṇīcakaḥ
kesarasya atha modākī pareṇa tu mahāpumān
24. raivatasya kaumāraḥ tu śyāmasya maṇīcakaḥ tu
kesarasya atha modākī pareṇa tu mahāpumān
24. Kaumāra (was born) to Raivata, and Maṇīcaka to Śyāma. Then Modākī (was born) to Kesara, and (he was followed) by another great man (mahāpuruṣa).
परिवार्य तु कौरव्य दैर्घ्यं ह्रस्वत्वमेव च ।
जम्बूद्वीपेन विख्यातस्तस्य मध्ये महाद्रुमः ॥२५॥
25. parivārya tu kauravya dairghyaṁ hrasvatvameva ca ,
jambūdvīpena vikhyātastasya madhye mahādrumaḥ.
25. parivārya tu kauravya dairghyam hrasvatvam eva ca
jambūdvīpena vikhyātaḥ tasya madhye mahādrumaḥ
25. kauravya tu dairghyam hrasvatvam eva ca parivārya
jambūdvīpena vikhyātaḥ tasya madhye mahādrumaḥ
25. O scion of Kuru (Kauravya), encompassing both great length and relative shortness, it became renowned as Jambudvīpa, and in its middle stands a great tree.
शाको नाम महाराज तस्य द्वीपस्य मध्यगः ।
तत्र पुण्या जनपदाः पूज्यते तत्र शंकरः ॥२६॥
26. śāko nāma mahārāja tasya dvīpasya madhyagaḥ ,
tatra puṇyā janapadāḥ pūjyate tatra śaṁkaraḥ.
26. śākaḥ nāma mahārāja tasya dvīpasya madhyagaḥ
tatra puṇyāḥ janapadāḥ pūjyate tatra śaṅkaraḥ
26. mahārāja śākaḥ nāma tasya dvīpasya madhyagaḥ
tatra janapadāḥ puṇyāḥ tatra ca śaṅkaraḥ pūjyate
26. O great king (mahārāja), the (tree) named Śāka is located in the center (madhyagaḥ) of that island (dvīpa). There (tatra), the lands (janapadāḥ) are holy, and Śaṅkara is worshipped there.
तत्र गच्छन्ति सिद्धाश्च चारणा दैवतानि च ।
धार्मिकाश्च प्रजा राजंश्चत्वारोऽतीव भारत ॥२७॥
27. tatra gacchanti siddhāśca cāraṇā daivatāni ca ,
dhārmikāśca prajā rājaṁścatvāro'tīva bhārata.
27. tatra gacchanti siddhāḥ ca cāraṇāḥ devatāni ca
dhārmikāḥ ca prajāḥ rājan catvāraḥ atīva bhārata
27. tatra siddhāḥ ca cāraṇāḥ ca devatāni gacchanti rājan
bhārata dhārmikāḥ ca prajāḥ catvāraḥ atīva (santi)
27. There (tatra), the perfected beings (siddhāḥ), Cāraṇas, and deities (daivatāni) go. And, O king (rājan), O Bhārata, the four classes of people (prajā) are exceedingly virtuous (dhārmikāḥ).
वर्णाः स्वकर्मनिरता न च स्तेनोऽत्र दृश्यते ।
दीर्घायुषो महाराज जरामृत्युविवर्जिताः ॥२८॥
28. varṇāḥ svakarmaniratā na ca steno'tra dṛśyate ,
dīrghāyuṣo mahārāja jarāmṛtyuvivarjitāḥ.
28. varṇāḥ svakarma-niratāḥ na ca stenaḥ atra dṛśyate
dīrghāyuṣaḥ mahārāja jarā-mṛtyu-vivarjitāḥ
28. mahārāja varṇāḥ svakarma-niratāḥ ca na stenaḥ
atra dṛśyate dīrghāyuṣaḥ jarā-mṛtyu-vivarjitāḥ
28. O great king, the social classes (varṇāḥ) are devoted to their specific duties (karma), and no thief is observed here. They are long-lived and free from old age and death.
प्रजास्तत्र विवर्धन्ते वर्षास्विव समुद्रगाः ।
नद्यः पुण्यजलास्तत्र गङ्गा च बहुधागतिः ॥२९॥
29. prajāstatra vivardhante varṣāsviva samudragāḥ ,
nadyaḥ puṇyajalāstatra gaṅgā ca bahudhāgatiḥ.
29. prajāḥ tatra vivardhante varṣāsu iva samudragāḥ
nadyaḥ puṇya-jalāḥ tatra gaṅgā ca bahudhā-gatiḥ
29. tatra prajāḥ vivardhante varṣāsu iva samudragāḥ
tatra nadyaḥ puṇya-jalāḥ ca gaṅgā bahudhā-gatiḥ
29. There, the people (prajāḥ) thrive like rivers (samudragāḥ) swelling in the rainy season. There, the rivers possess sacred waters, and even the Gaṅgā flows in many different courses.
सुकुमारी कुमारी च सीता कावेरका तथा ।
महानदी च कौरव्य तथा मणिजला नदी ।
इक्षुवर्धनिका चैव तथा भरतसत्तम ॥३०॥
30. sukumārī kumārī ca sītā kāverakā tathā ,
mahānadī ca kauravya tathā maṇijalā nadī ,
ikṣuvardhanikā caiva tathā bharatasattama.
30. sukumārī kumārī ca sītā kāverakā
tathā mahānadī ca kauravya
tathā maṇi-jalā nadī ikṣu-vardhanikā
ca eva tathā bharatasattama
30. kauravya sukumārī kumārī ca sītā
kāverakā tathā mahānadī ca
tathā maṇi-jalā nadī ca eva tathā
bharatasattama ikṣu-vardhanikā
30. O descendant of Kuru (kauravya), there are the rivers Sukumarī, Kumārī, Sītā, and Kāverakā. And also, the Mahānadī and the river Maṇijalā. And similarly, O best among Bharatas (bharatasattama), there is Ikṣuvardhanikā.
ततः प्रवृत्ताः पुण्योदा नद्यः कुरुकुलोद्वह ।
सहस्राणां शतान्येव यतो वर्षति वासवः ॥३१॥
31. tataḥ pravṛttāḥ puṇyodā nadyaḥ kurukulodvaha ,
sahasrāṇāṁ śatānyeva yato varṣati vāsavaḥ.
31. tataḥ pravṛttāḥ puṇya-udāḥ nadyaḥ kurukulodvaha
sahasrāṇām śatāni eva yataḥ varṣati vāsavaḥ
31. kurukulodvaha tataḥ sahasrāṇām śatāni eva
puṇya-udāḥ nadyaḥ pravṛttāḥ yataḥ vāsavaḥ varṣati
31. From there, O upholder of the Kuru lineage (kurukulodvaha), hundreds of thousands of rivers with sacred waters flow forth. It is from that place (yataḥ) that Indra (Vāsava) sends rain.
न तासां नामधेयानि परिमाणं तथैव च ।
शक्यते परिसंख्यातुं पुण्यास्ता हि सरिद्वराः ॥३२॥
32. na tāsāṁ nāmadheyāni parimāṇaṁ tathaiva ca ,
śakyate parisaṁkhyātuṁ puṇyāstā hi saridvarāḥ.
32. na tāsām nāmadheyāni parimāṇam tathā eva ca
śakyate parisaṃkhyātum puṇyāḥ tāḥ hi saridvarāḥ
32. hi tāḥ saridvarāḥ puṇyāḥ,
tāsām nāmadheyāni tathā eva ca parimāṇam na parisaṃkhyātum śakyate
32. Indeed, the names and quantities of those excellent rivers cannot be fully enumerated, for they are sacred.
तत्र पुण्या जनपदाश्चत्वारो लोकसंमताः ।
मगाश्च मशकाश्चैव मानसा मन्दगास्तथा ॥३३॥
33. tatra puṇyā janapadāścatvāro lokasaṁmatāḥ ,
magāśca maśakāścaiva mānasā mandagāstathā.
33. tatra puṇyāḥ janapadāḥ catvāraḥ lokasaṃmatāḥ
magāḥ ca maśakāḥ ca eva mānasāḥ mandagāḥ tathā
33. tatra catvāraḥ lokasaṃmatāḥ puṇyāḥ janapadāḥ,
magāḥ ca maśakāḥ ca eva tathā mānasāḥ mandagāḥ
33. There, four sacred regions, revered by the people, are the Magas, Mashakas, Manasas, and Mandagas.
मगा ब्राह्मणभूयिष्ठाः स्वकर्मनिरता नृप ।
मशकेषु तु राजन्या धार्मिकाः सर्वकामदाः ॥३४॥
34. magā brāhmaṇabhūyiṣṭhāḥ svakarmaniratā nṛpa ,
maśakeṣu tu rājanyā dhārmikāḥ sarvakāmadāḥ.
34. magāḥ brāhmaṇabhūyiṣṭhāḥ svakarmaniratāḥ nṛpa
maśakeṣu tu rājanyāḥ dhārmikāḥ sarvakāmadaḥ
34. nṛpa,
magāḥ brāhmaṇabhūyiṣṭhāḥ svakarmaniratāḥ.
tu maśakeṣu rājanyāḥ dhārmikāḥ sarvakāmadaḥ
34. O King, the Magas are predominantly Brahmins, dedicated to their own duties. However, among the Mashakas are the Kshatriyas, who are righteous and capable of fulfilling all desires.
मानसेषु महाराज वैश्याः कर्मोपजीविनः ।
सर्वकामसमायुक्ताः शूरा धर्मार्थनिश्चिताः ।
शूद्रास्तु मन्दगे नित्यं पुरुषा धर्मशीलिनः ॥३५॥
35. mānaseṣu mahārāja vaiśyāḥ karmopajīvinaḥ ,
sarvakāmasamāyuktāḥ śūrā dharmārthaniścitāḥ ,
śūdrāstu mandage nityaṁ puruṣā dharmaśīlinaḥ.
35. mānaseṣu mahārāja vaiśyāḥ karmopajīvinaḥ
sarvakāmasamāyuktāḥ śūrāḥ
dharmārthaniścitāḥ śūdrāḥ tu
mandage nityam puruṣāḥ dharmaśīlinaḥ
35. mahārāja,
mānaseṣu vaiśyāḥ karmopajīvinaḥ sarvakāmasamāyuktāḥ śūrāḥ dharmārthaniścitāḥ (bhavanti).
tu mandage śūdrāḥ puruṣāḥ nityam dharmaśīlinaḥ (bhavanti).
35. O Great King, among the Manasas are Vaishyas, who live by their work, possess all desires, are brave, and are resolute in pursuing their natural law (dharma) and material prosperity (artha). However, in the Mandaga region, the Shudra people are always of virtuous conduct (dharma).
न तत्र राजा राजेन्द्र न दण्डो न च दण्डिकाः ।
स्वधर्मेणैव धर्मं च ते रक्षन्ति परस्परम् ॥३६॥
36. na tatra rājā rājendra na daṇḍo na ca daṇḍikāḥ ,
svadharmeṇaiva dharmaṁ ca te rakṣanti parasparam.
36. na tatra rājā rājendra na daṇḍaḥ na ca daṇḍikāḥ
svadharmeṇa eva dharmam ca te rakṣanti parasparam
36. rājendra,
tatra rājā na,
daṇḍaḥ na,
ca daṇḍikāḥ na.
te svadharmeṇa eva dharmam ca parasparam rakṣanti.
36. O King, there is no king there, no punishment, nor any enforcers of punishment. They mutually protect the natural law (dharma) simply by their own intrinsic nature (sva-dharma).
एतावदेव शक्यं तु तस्मिन्द्वीपे प्रभाषितुम् ।
एतावदेव श्रोतव्यं शाकद्वीपे महौजसि ॥३७॥
37. etāvadeva śakyaṁ tu tasmindvīpe prabhāṣitum ,
etāvadeva śrotavyaṁ śākadvīpe mahaujasi.
37. etāvat eva śakyam tu tasmin dvīpe prabhāṣitum
etāvat eva śrotavyam śākadvīpe mahaojasi
37. tasmin dvīpe etāvat eva prabhāṣitum śakyam tu.
mahaojasi śākadvīpe etāvat eva śrotavyam.
37. Only this much can be spoken about that island. And only this much is to be heard regarding the greatly powerful Śāka island.