महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-6, chapter-3
व्यास उवाच ।
खरा गोषु प्रजायन्ते रमन्ते मातृभिः सुताः ।
अनार्तवं पुष्पफलं दर्शयन्ति वने द्रुमाः ॥१॥
खरा गोषु प्रजायन्ते रमन्ते मातृभिः सुताः ।
अनार्तवं पुष्पफलं दर्शयन्ति वने द्रुमाः ॥१॥
1. vyāsa uvāca ,
kharā goṣu prajāyante ramante mātṛbhiḥ sutāḥ ,
anārtavaṁ puṣpaphalaṁ darśayanti vane drumāḥ.
kharā goṣu prajāyante ramante mātṛbhiḥ sutāḥ ,
anārtavaṁ puṣpaphalaṁ darśayanti vane drumāḥ.
1.
vyāsaḥ uvāca kharāḥ goṣu prajāyante ramante mātṛbhiḥ
sutāḥ anārtavam puṣpaphalam darśayanti vane drumāḥ
sutāḥ anārtavam puṣpaphalam darśayanti vane drumāḥ
1.
vyāsaḥ uvāca kharāḥ goṣu prajāyante sutāḥ mātṛbhiḥ
ramante vane drumāḥ anārtavam puṣpaphalam darśayanti
ramante vane drumāḥ anārtavam puṣpaphalam darśayanti
1. Vyāsa said: Donkeys are born among cows. Sons engage in sexual relations with mothers. Trees (drumas) in the forest (vane) display flowers and fruits out of season.
1. וְיָאסַה אמר: חמורים נולדים מפרות, בנים מזדווגים עם אמותיהם, והעצים ביער מראים פרחים ופירות שלא בעונתם.
गर्भिण्यो राजपुत्र्यश्च जनयन्ति विभीषणान् ।
क्रव्यादान्पक्षिणश्चैव गोमायूनपरान्मृगान् ॥२॥
क्रव्यादान्पक्षिणश्चैव गोमायूनपरान्मृगान् ॥२॥
2. garbhiṇyo rājaputryaśca janayanti vibhīṣaṇān ,
kravyādānpakṣiṇaścaiva gomāyūnaparānmṛgān.
kravyādānpakṣiṇaścaiva gomāyūnaparānmṛgān.
2.
garbhiṇyaḥ rājaputryaḥ ca janayanti vibhīṣaṇān
kravyādān pakṣiṇaḥ ca eva gomāyūn aparān mṛgān
kravyādān pakṣiṇaḥ ca eva gomāyūn aparān mṛgān
2.
garbhiṇyaḥ rājaputryaḥ ca vibhīṣaṇān janayanti.
ca eva kravyādān pakṣiṇaḥ gomāyūn aparān mṛgān (janayanti)
ca eva kravyādān pakṣiṇaḥ gomāyūn aparān mṛgān (janayanti)
2. Pregnant princesses (rājaputrīḥ) give birth to terrifying (vibhīṣaṇas) offspring. And carnivorous birds (kravyādān pakṣiṇaḥ) and other jackals (gomāyūs) and wild animals (mṛgāḥ are born).
2. נשים הרות מבנות המלכים יולדות יצורים מפחידים, עופות טורפי בשר, תנים וחיות נוספות.
त्रिविषाणाश्चतुर्नेत्राः पञ्चपादा द्विमेहनाः ।
द्विशीर्षाश्च द्विपुच्छाश्च दंष्ट्रिणः पशवोऽशिवाः ॥३॥
द्विशीर्षाश्च द्विपुच्छाश्च दंष्ट्रिणः पशवोऽशिवाः ॥३॥
3. triviṣāṇāścaturnetrāḥ pañcapādā dvimehanāḥ ,
dviśīrṣāśca dvipucchāśca daṁṣṭriṇaḥ paśavo'śivāḥ.
dviśīrṣāśca dvipucchāśca daṁṣṭriṇaḥ paśavo'śivāḥ.
3.
triviṣāṇāḥ caturnetrāḥ pañcapādāḥ dvimehanāḥ
dviśīrṣāḥ ca dvipucchāḥ ca daṃṣṭriṇaḥ paśavaḥ aśivāḥ
dviśīrṣāḥ ca dvipucchāḥ ca daṃṣṭriṇaḥ paśavaḥ aśivāḥ
3.
aśivāḥ paśavaḥ triviṣāṇāḥ caturnetrāḥ pañcapādāḥ
dvimehanāḥ dviśīrṣāḥ ca dvipucchāḥ ca daṃṣṭriṇaḥ
dvimehanāḥ dviśīrṣāḥ ca dvipucchāḥ ca daṃṣṭriṇaḥ
3. Inauspicious animals are born with three horns, four eyes, five feet, two generative organs, two heads, two tails, and tusks.
3. בהמות מבשרות רעה, בעלות שלוש קרניים, ארבע עיניים, חמש רגליים ושני איברי מין, בעלות שני ראשים ושני זנבות וניבים,
जायन्ते विवृतास्याश्च व्याहरन्तोऽशिवा गिरः ।
त्रिपदाः शिखिनस्तार्क्ष्याश्चतुर्दंष्ट्रा विषाणिनः ॥४॥
त्रिपदाः शिखिनस्तार्क्ष्याश्चतुर्दंष्ट्रा विषाणिनः ॥४॥
4. jāyante vivṛtāsyāśca vyāharanto'śivā giraḥ ,
tripadāḥ śikhinastārkṣyāścaturdaṁṣṭrā viṣāṇinaḥ.
tripadāḥ śikhinastārkṣyāścaturdaṁṣṭrā viṣāṇinaḥ.
4.
jāyante vivṛtāsyāḥ ca vyāharantaḥ aśivāḥ giraḥ
tripadāḥ śikhinaḥ tārkṣyāḥ caturdaṃṣṭrāḥ viṣāṇinaḥ
tripadāḥ śikhinaḥ tārkṣyāḥ caturdaṃṣṭrāḥ viṣāṇinaḥ
4.
vivṛtāsyāḥ ca aśivāḥ giraḥ vyāharantaḥ jāyante
tripadāḥ śikhinaḥ tārkṣyāḥ caturdaṃṣṭrāḥ viṣāṇinaḥ
tripadāḥ śikhinaḥ tārkṣyāḥ caturdaṃṣṭrāḥ viṣāṇinaḥ
4. They are born open-mouthed, uttering inauspicious cries. Also appearing are three-footed, crested, eagle-like (tārkṣya), four-tusked, and horned creatures.
4. (נולדות) כשפיהן פעור ומשמיעות קולות מבשרי רעה. נולדים גם בעלי שלוש רגליים, טווסים, ציפורי טַארְקְשְׁיַה, בעלי ארבעה ניבים ובעלי קרניים.
तथैवान्याश्च दृश्यन्ते स्त्रियश्च ब्रह्मवादिनाम् ।
वैनतेयान्मयूरांश्च जनयन्त्यः पुरे तव ॥५॥
वैनतेयान्मयूरांश्च जनयन्त्यः पुरे तव ॥५॥
5. tathaivānyāśca dṛśyante striyaśca brahmavādinām ,
vainateyānmayūrāṁśca janayantyaḥ pure tava.
vainateyānmayūrāṁśca janayantyaḥ pure tava.
5.
tathā eva anyāḥ ca dṛśyante striyaḥ ca brahmavādinām
vainateyān mayūrān ca janayantyaḥ pure tava
vainateyān mayūrān ca janayantyaḥ pure tava
5.
tava pure anyāḥ striyaḥ ca brahmavādinām striyaḥ ca
vainateyān mayūrān ca janayantyaḥ tathā eva dṛśyante
vainateyān mayūrān ca janayantyaḥ tathā eva dṛśyante
5. And similarly, other women, even those of Brahmins (brahmavādin), are seen giving birth to Garuḍa-like birds (vainateya) and peacocks in your city.
5. וכך נראות גם נשים אחרות, נשות הבְּרַהְמִינִים המלמדים את הוֵדוֹת, שיולדות בעירך נשרי וַינַטֵיַה וטווסים.
गोवत्सं वडवा सूते श्वा सृगालं महीपते ।
क्रकराञ्शारिकाश्चैव शुकांश्चाशुभवादिनः ॥६॥
क्रकराञ्शारिकाश्चैव शुकांश्चाशुभवादिनः ॥६॥
6. govatsaṁ vaḍavā sūte śvā sṛgālaṁ mahīpate ,
krakarāñśārikāścaiva śukāṁścāśubhavādinaḥ.
krakarāñśārikāścaiva śukāṁścāśubhavādinaḥ.
6.
govatsam vaḍavā sūte śvā sṛgālam mahīpate
krakarān śārikāḥ ca eva śukān ca aśubhavādinaḥ
krakarān śārikāḥ ca eva śukān ca aśubhavādinaḥ
6.
mahīpate,
vaḍavā govatsam sūte,
śvā sṛgālam (sūte) krakarān śārikāḥ ca eva śukān ca aśubhavādinaḥ (bhavanti)
vaḍavā govatsam sūte,
śvā sṛgālam (sūte) krakarān śārikāḥ ca eva śukān ca aśubhavādinaḥ (bhavanti)
6. O King (mahīpati), a mare gives birth to a calf, and a dog gives birth to a jackal. Moreover, francolins, mynah birds, and parrots are also uttering inauspicious sounds.
6. הו מלך, סוסה יולדת עגל, כלבה יולדת תן, ו(יולדות) גם חוגלות, זרזירים ותוכים המדברים דברי מזל רע.
स्त्रियः काश्चित्प्रजायन्ते चतस्रः पञ्च कन्यकाः ।
ता जातमात्रा नृत्यन्ति गायन्ति च हसन्ति च ॥७॥
ता जातमात्रा नृत्यन्ति गायन्ति च हसन्ति च ॥७॥
7. striyaḥ kāścitprajāyante catasraḥ pañca kanyakāḥ ,
tā jātamātrā nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca.
tā jātamātrā nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca.
7.
striyaḥ kāścit prajāyante catasraḥ pañca kanyakāḥ
tāḥ jātamātrāḥ nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca
tāḥ jātamātrāḥ nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca
7.
kāścit striyaḥ catasraḥ pañca kanyakāḥ prajāyante
tāḥ jātamātrāḥ nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca
tāḥ jātamātrāḥ nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca
7. Some women give birth to four or five daughters who, as soon as they are born, dance, sing, and laugh.
7. נשים מסוימות יולדות ארבע או חמש בנות, ואלה, מיד עם לידתן, רוקדות, שרות וצוחקות.
पृथग्जनस्य कुडकाः स्तनपाः स्तेनवेश्मनि ।
नृत्यन्ति परिगायन्ति वेदयन्तो महद्भयम् ॥८॥
नृत्यन्ति परिगायन्ति वेदयन्तो महद्भयम् ॥८॥
8. pṛthagjanasya kuḍakāḥ stanapāḥ stenaveśmani ,
nṛtyanti parigāyanti vedayanto mahadbhayam.
nṛtyanti parigāyanti vedayanto mahadbhayam.
8.
pṛthagjanasya kuḍakāḥ stanapāḥ stenaveśmani
nṛtyanti parigāyanti vedayantaḥ mahat bhayam
nṛtyanti parigāyanti vedayantaḥ mahat bhayam
8.
pṛthagjanasya stanapāḥ kuḍakāḥ stenaveśmani
nṛtyanti parigāyanti mahat bhayam vedayantaḥ
nṛtyanti parigāyanti mahat bhayam vedayantaḥ
8. Children of common people, still suckling, dance and sing in the house of thieves, announcing a great fear.
8. בבית גנב, ילדים קטנים של איש פשוט, תינוקות יונקים, רוקדים ושרים מסביב ומבשרים פחד גדול.
प्रतिमाश्चालिखन्त्यन्ये सशस्त्राः कालचोदिताः ।
अन्योन्यमभिधावन्ति शिशवो दण्डपाणयः ।
उपरुन्धन्ति कृत्वा च नगराणि युयुत्सवः ॥९॥
अन्योन्यमभिधावन्ति शिशवो दण्डपाणयः ।
उपरुन्धन्ति कृत्वा च नगराणि युयुत्सवः ॥९॥
9. pratimāścālikhantyanye saśastrāḥ kālacoditāḥ ,
anyonyamabhidhāvanti śiśavo daṇḍapāṇayaḥ ,
uparundhanti kṛtvā ca nagarāṇi yuyutsavaḥ.
anyonyamabhidhāvanti śiśavo daṇḍapāṇayaḥ ,
uparundhanti kṛtvā ca nagarāṇi yuyutsavaḥ.
9.
pratimāḥ ca ālikhanti anye saśastrāḥ
kālacoditāḥ anyonyam abhidhāvanti
śiśavaḥ daṇḍapāṇayaḥ uparundhanti
kṛtvā ca nagarāṇi yuyutsavaḥ
kālacoditāḥ anyonyam abhidhāvanti
śiśavaḥ daṇḍapāṇayaḥ uparundhanti
kṛtvā ca nagarāṇi yuyutsavaḥ
9.
anye kālacoditāḥ saśastrāḥ pratimāḥ
ca ālikhanti daṇḍapāṇayaḥ śiśavaḥ
anyonyam abhidhāvanti ca
yuyutsavaḥ nagarāṇi kṛtvā uparundhanti
ca ālikhanti daṇḍapāṇayaḥ śiśavaḥ
anyonyam abhidhāvanti ca
yuyutsavaḥ nagarāṇi kṛtvā uparundhanti
9. Others, driven by fate, draw images of armed figures. Children, staffs in hand, attack each other. And belligerent individuals, having taken over cities, lay siege to them.
9. אחרים, חמושים ומונעים בידי הזמן, מציירים דמויות. ילדים אוחזים מקלות רצים זה על זה, ובונים (ערים דמיוניות) ומצרים עליהן, להוטים להילחם.
पद्मोत्पलानि वृक्षेषु जायन्ते कुमुदानि च ।
विष्वग्वाताश्च वान्त्युग्रा रजो न व्युपशाम्यति ॥१०॥
विष्वग्वाताश्च वान्त्युग्रा रजो न व्युपशाम्यति ॥१०॥
10. padmotpalāni vṛkṣeṣu jāyante kumudāni ca ,
viṣvagvātāśca vāntyugrā rajo na vyupaśāmyati.
viṣvagvātāśca vāntyugrā rajo na vyupaśāmyati.
10.
padmotpalāni vṛkṣeṣu jāyante kumudāni ca
viṣvagvātāḥ ca vānti ugrāḥ rajaḥ na vyupaśāmyati
viṣvagvātāḥ ca vānti ugrāḥ rajaḥ na vyupaśāmyati
10.
padmotpalāni kumudāni ca vṛkṣeṣu jāyante ca
ugrāḥ viṣvagvātāḥ vānti rajaḥ na vyupaśāmyati
ugrāḥ viṣvagvātāḥ vānti rajaḥ na vyupaśāmyati
10. Lotuses and water-lilies grow on trees, and white water-lilies also appear. Fierce winds blow in all directions, and the dust does not settle.
10. פרחי לוטוס וחבצלות מים צומחים על עצים, וגם פרחי קוּמוּדַה, רוחות עזות נושבות מכל הכיוונים, והאבק אינו שוקע.
अभीक्ष्णं कम्पते भूमिरर्कं राहुस्तथाग्रसत् ।
श्वेतो ग्रहस्तथा चित्रां समतिक्रम्य तिष्ठति ॥११॥
श्वेतो ग्रहस्तथा चित्रां समतिक्रम्य तिष्ठति ॥११॥
11. abhīkṣṇaṁ kampate bhūmirarkaṁ rāhustathāgrasat ,
śveto grahastathā citrāṁ samatikramya tiṣṭhati.
śveto grahastathā citrāṁ samatikramya tiṣṭhati.
11.
abhīkṣṇam kampate bhūmiḥ arkam rāhuḥ tathā agrasat
| śvetaḥ grahaḥ tathā citrām samatikramya tiṣṭhati
| śvetaḥ grahaḥ tathā citrām samatikramya tiṣṭhati
11.
bhūmiḥ abhīkṣṇam kampate tathā rāhuḥ arkam agrasat
tathā śvetaḥ grahaḥ citrām samatikramya tiṣṭhati
tathā śvetaḥ grahaḥ citrām samatikramya tiṣṭhati
11. The earth trembles constantly. Similarly, Rāhu has seized the sun. And likewise, the white planet stands, having crossed the Citrā constellation.
11. האדמה רועדת שוב ושוב, ורָאהוּ בלע את השמש. כוכב הלכת הלבן עומד אחרי שעבר את הכוכב צ׳ִיטְרָה.
अभावं हि विशेषेण कुरूणां प्रतिपश्यति ।
धूमकेतुर्महाघोरः पुष्यमाक्रम्य तिष्ठति ॥१२॥
धूमकेतुर्महाघोरः पुष्यमाक्रम्य तिष्ठति ॥१२॥
12. abhāvaṁ hi viśeṣeṇa kurūṇāṁ pratipaśyati ,
dhūmaketurmahāghoraḥ puṣyamākramya tiṣṭhati.
dhūmaketurmahāghoraḥ puṣyamākramya tiṣṭhati.
12.
abhāvam hi viśeṣeṇa kurūṇām pratipaśyati |
dhūmaketuh mahāghoraḥ puṣyam ākramya tiṣṭhati
dhūmaketuh mahāghoraḥ puṣyam ākramya tiṣṭhati
12.
(saḥ) hi kurūṇām abhāvam viśeṣeṇa pratipaśyati
mahāghoraḥ dhūmaketuh puṣyam ākramya tiṣṭhati
mahāghoraḥ dhūmaketuh puṣyam ākramya tiṣṭhati
12. Indeed, he (the observer) sees the destruction of the Kurus specifically. The exceedingly dreadful comet (dhūmaketuh) stands, having assailed the Puṣya constellation.
12. כי הוא צופה במיוחד את חורבנם של הקוּרוּ. גם שביט נורא ביותר עומד אחרי שעלה על הכוכב פּוּשְׁיַה.
सेनयोरशिवं घोरं करिष्यति महाग्रहः ।
मघास्वङ्गारको वक्रः श्रवणे च बृहस्पतिः ॥१३॥
मघास्वङ्गारको वक्रः श्रवणे च बृहस्पतिः ॥१३॥
13. senayoraśivaṁ ghoraṁ kariṣyati mahāgrahaḥ ,
maghāsvaṅgārako vakraḥ śravaṇe ca bṛhaspatiḥ.
maghāsvaṅgārako vakraḥ śravaṇe ca bṛhaspatiḥ.
13.
senayoḥ aśivam ghoram kariṣyati mahāgrahaḥ |
maghāsu aṅgārakaḥ vakraḥ śravaṇe ca bṛhaspatiḥ
maghāsu aṅgārakaḥ vakraḥ śravaṇe ca bṛhaspatiḥ
13.
mahāgrahaḥ senayoḥ ghoram aśivam kariṣyati
aṅgārakaḥ maghāsu vakraḥ ca bṛhaspatiḥ śravaṇe
aṅgārakaḥ maghāsu vakraḥ ca bṛhaspatiḥ śravaṇe
13. A great planet (mahāgrahaḥ) will cause dreadful misfortune for the two armies. Mars (aṅgārakaḥ) is retrograde in Maghā, and Jupiter (bṛhaspatiḥ) is in Śravaṇa.
13. כוכב הלכת הגדול יגרום לשני הצבאות אסון נורא. מאדים (אַנְגָארַקַה) נע לאחור במזל מַגְהָא, וצדק (בְּרְהַסְפַּטִי) במזל שְׁרַוַנַה.
भाग्यं नक्षत्रमाक्रम्य सूर्यपुत्रेण पीड्यते ।
शुक्रः प्रोष्ठपदे पूर्वे समारुह्य विशां पते ।
उत्तरे तु परिक्रम्य सहितः प्रत्युदीक्षते ॥१४॥
शुक्रः प्रोष्ठपदे पूर्वे समारुह्य विशां पते ।
उत्तरे तु परिक्रम्य सहितः प्रत्युदीक्षते ॥१४॥
14. bhāgyaṁ nakṣatramākramya sūryaputreṇa pīḍyate ,
śukraḥ proṣṭhapade pūrve samāruhya viśāṁ pate ,
uttare tu parikramya sahitaḥ pratyudīkṣate.
śukraḥ proṣṭhapade pūrve samāruhya viśāṁ pate ,
uttare tu parikramya sahitaḥ pratyudīkṣate.
14.
bhāgyam nakṣatram ākramya sūryaputreṇa
pīḍyate | śukraḥ proṣṭhapade
pūrve samāruhya viśām pate | uttare
tu parikramya sahitaḥ pratyudīkṣate
pīḍyate | śukraḥ proṣṭhapade
pūrve samāruhya viśām pate | uttare
tu parikramya sahitaḥ pratyudīkṣate
14.
sūryaputreṇa bhāgyam nakṣatram
ākramya pīḍyate śukraḥ pūrve proṣṭhapade
samāruhya tu uttare parikramya
sahitaḥ pratyudīkṣate he viśām pate
ākramya pīḍyate śukraḥ pūrve proṣṭhapade
samāruhya tu uttare parikramya
sahitaḥ pratyudīkṣate he viśām pate
14. The Bhāgya constellation (Pūrva Phalguni) is oppressed by Saturn (sūryaputreṇa) after it (Saturn) has assailed it. O Lord of the people (viśām pate)! Venus (śukraḥ) having mounted (entered) the Pūrva Proṣṭhapada (Pūrvabhādrapadā) constellation, and then having traversed the Uttara (Uttarabhādrapadā), remains gazing.
14. המזל בְּהָאגְיַה (פּוּרְוַה פַּלְגוּנִי) נלחץ על ידי בן השמש, שבתאי. הו אדון העם, נוגה (שׁוּקְרַה) עלה על פּוּרְוַה פְּרוֹשְׁתְהַפַּדַה, ולאחר שהקיף את הצפוני שבהם הוא נשאר ומביט בצוותא (עם האחרים).
श्यामो ग्रहः प्रज्वलितः सधूमः सहपावकः ।
ऐन्द्रं तेजस्वि नक्षत्रं ज्येष्ठामाक्रम्य तिष्ठति ॥१५॥
ऐन्द्रं तेजस्वि नक्षत्रं ज्येष्ठामाक्रम्य तिष्ठति ॥१५॥
15. śyāmo grahaḥ prajvalitaḥ sadhūmaḥ sahapāvakaḥ ,
aindraṁ tejasvi nakṣatraṁ jyeṣṭhāmākramya tiṣṭhati.
aindraṁ tejasvi nakṣatraṁ jyeṣṭhāmākramya tiṣṭhati.
15.
śyāmaḥ grahaḥ prajvalitaḥ sadhūmaḥ sahapāvakaḥ
aindraṃ tejasvi nakṣatraṃ jyeṣṭhām ākramya tiṣṭhati
aindraṃ tejasvi nakṣatraṃ jyeṣṭhām ākramya tiṣṭhati
15.
śyāmaḥ sadhūmaḥ sahapāvakaḥ prajvalitaḥ grahaḥ
aindraṃ tejasvi nakṣatraṃ jyeṣṭhām ākramya tiṣṭhati
aindraṃ tejasvi nakṣatraṃ jyeṣṭhām ākramya tiṣṭhati
15. A dark planet, blazing with smoke and fire, occupies the brilliant constellation Jyeṣṭhā, which is associated with Indra.
15. כוכב לכת כהה, בוער ומלווה בעשן ובאש, עומד לאחר שעלה על המזל ג׳ְיֵשְׁתְהָא, הכוכב הזוהר ששייך לאִינְדְרַה.
ध्रुवः प्रज्वलितो घोरमपसव्यं प्रवर्तते ।
चित्रास्वात्यन्तरे चैव धिष्ठितः परुषो ग्रहः ॥१६॥
चित्रास्वात्यन्तरे चैव धिष्ठितः परुषो ग्रहः ॥१६॥
16. dhruvaḥ prajvalito ghoramapasavyaṁ pravartate ,
citrāsvātyantare caiva dhiṣṭhitaḥ paruṣo grahaḥ.
citrāsvātyantare caiva dhiṣṭhitaḥ paruṣo grahaḥ.
16.
dhruvaḥ prajvalitaḥ ghoram apasavyaṃ pravartate
citrāsvātyantare ca eva dhiṣṭhitaḥ paruṣaḥ grahaḥ
citrāsvātyantare ca eva dhiṣṭhitaḥ paruṣaḥ grahaḥ
16.
dhruvaḥ prajvalitaḥ ghoram apasavyam pravartate
ca eva citrāsvātyantare paruṣaḥ grahaḥ dhiṣṭhitaḥ
ca eva citrāsvātyantare paruṣaḥ grahaḥ dhiṣṭhitaḥ
16. The North Star (Dhruva), blazing fiercely, moves inauspiciously (counter-clockwise). Furthermore, a harsh planet is situated between the constellations Citrā and Svāti.
16. כוכב הצפון (דְהְרוּוַה) בוער ונע בצורה נוראה נגד כיוון השעון, וכוכב לכת קשוח ניצב בין צ׳ִיטְרָה לבין סְוָאטִי.
वक्रानुवक्रं कृत्वा च श्रवणे पावकप्रभः ।
ब्रह्मराशिं समावृत्य लोहिताङ्गो व्यवस्थितः ॥१७॥
ब्रह्मराशिं समावृत्य लोहिताङ्गो व्यवस्थितः ॥१७॥
17. vakrānuvakraṁ kṛtvā ca śravaṇe pāvakaprabhaḥ ,
brahmarāśiṁ samāvṛtya lohitāṅgo vyavasthitaḥ.
brahmarāśiṁ samāvṛtya lohitāṅgo vyavasthitaḥ.
17.
vakra anuvakraṃ kṛtvā ca śravaṇe pāvakaprabhaḥ
brahmarāśiṃ samāvṛtya lohitāṅgaḥ vyavasthitaḥ
brahmarāśiṃ samāvṛtya lohitāṅgaḥ vyavasthitaḥ
17.
ca pāvakaprabhaḥ vakra anuvakram kṛtvā śravaṇe
lohitāṅgaḥ brahmarāśim samāvṛtya vyavasthitaḥ
lohitāṅgaḥ brahmarāśim samāvṛtya vyavasthitaḥ
17. A planet, radiant like fire, moves in a winding and re-winding path through Śravaṇa. The Red-bodied one (Mars) is positioned, having covered the Brahma-rāśi constellation.
17. לאחר שנע בתנועות לאחור ושוב קדימה, עומד מאדים אדום הגוף ומאיר כמו אש במזל שְׁרַוַנַה, כשהוא מכסה את הקבוצה בְּרַהְמַרָאשִׁי.
सर्वसस्यप्रतिच्छन्ना पृथिवी फलमालिनी ।
पञ्चशीर्षा यवाश्चैव शतशीर्षाश्च शालयः ॥१८॥
पञ्चशीर्षा यवाश्चैव शतशीर्षाश्च शालयः ॥१८॥
18. sarvasasyapraticchannā pṛthivī phalamālinī ,
pañcaśīrṣā yavāścaiva śataśīrṣāśca śālayaḥ.
pañcaśīrṣā yavāścaiva śataśīrṣāśca śālayaḥ.
18.
sarvasasyapraticchannā pṛthivī phalamālinī
pañcaśīrṣā yavāḥ ca eva śataśīrṣāḥ ca śālayaḥ
pañcaśīrṣā yavāḥ ca eva śataśīrṣāḥ ca śālayaḥ
18.
pṛthivī sarvasasyapraticchannā phalamālinī ca
eva yavāḥ pañcaśīrṣāḥ ca śālayaḥ śataśīrṣāḥ
eva yavāḥ pañcaśīrṣāḥ ca śālayaḥ śataśīrṣāḥ
18. The earth will be covered with all kinds of crops and adorned with abundant fruits. Barley will have five heads, and rice will have a hundred heads.
18. האדמה מכוסה בכל מיני יבולים ועטורה בפירות כבזר, השעורה בעלת חמישה שיבולים והאורז בעל מאה שיבולים.
प्रधानाः सर्वलोकस्य यास्वायत्तमिदं जगत् ।
ता गावः प्रस्नुता वत्सैः शोणितं प्रक्षरन्त्युत ॥१९॥
ता गावः प्रस्नुता वत्सैः शोणितं प्रक्षरन्त्युत ॥१९॥
19. pradhānāḥ sarvalokasya yāsvāyattamidaṁ jagat ,
tā gāvaḥ prasnutā vatsaiḥ śoṇitaṁ prakṣarantyuta.
tā gāvaḥ prasnutā vatsaiḥ śoṇitaṁ prakṣarantyuta.
19.
pradhānāḥ sarvalokasya yāsu āyattam idam jagat tāḥ
gāvaḥ prasnutāḥ vatsaiḥ śoṇitam prakṣaranti uta
gāvaḥ prasnutāḥ vatsaiḥ śoṇitam prakṣaranti uta
19.
yāsu idam jagat āyattam tāḥ gāvaḥ sarvalokasya
pradhānāḥ vatsaiḥ prasnutāḥ śoṇitam uta prakṣaranti
pradhānāḥ vatsaiḥ prasnutāḥ śoṇitam uta prakṣaranti
19. Those principal cows of all the worlds, upon whom this universe depends, having suckled their calves, are indeed discharging blood.
19. הפרות הללו, החשובות ביותר לכל העולמות ואשר העולם הזה תלוי בהן, מזליפות דם כשהעגלים יונקים מהן.
निश्चेरुरपिधानेभ्यः खड्गाः प्रज्वलिता भृशम् ।
व्यक्तं पश्यन्ति शस्त्राणि संग्रामं समुपस्थितम् ॥२०॥
व्यक्तं पश्यन्ति शस्त्राणि संग्रामं समुपस्थितम् ॥२०॥
20. niścerurapidhānebhyaḥ khaḍgāḥ prajvalitā bhṛśam ,
vyaktaṁ paśyanti śastrāṇi saṁgrāmaṁ samupasthitam.
vyaktaṁ paśyanti śastrāṇi saṁgrāmaṁ samupasthitam.
20.
niśceruḥ apidhānebhyah khaḍgāḥ prajvalitāḥ bhṛśam
vyaktam paśyanti śastrāṇi saṃgrāmam samupasthitam
vyaktam paśyanti śastrāṇi saṃgrāmam samupasthitam
20.
khaḍgāḥ prajvalitāḥ bhṛśam apidhānebhyah niśceruḥ
śastrāṇi samupasthitam saṃgrāmam vyaktam paśyanti
śastrāṇi samupasthitam saṃgrāmam vyaktam paśyanti
20. Swords, intensely blazing, emerged from their sheaths. It is evident that the weapons perceive the battle (saṃgrāma) as imminent.
20. חרבות בוערות מאוד יצאו מנדניהן, ונראה בבירור שכלי הנשק צופים בקרב הממשמש ובא.
अग्निवर्णा यथा भासः शस्त्राणामुदकस्य च ।
कवचानां ध्वजानां च भविष्यति महान्क्षयः ॥२१॥
कवचानां ध्वजानां च भविष्यति महान्क्षयः ॥२१॥
21. agnivarṇā yathā bhāsaḥ śastrāṇāmudakasya ca ,
kavacānāṁ dhvajānāṁ ca bhaviṣyati mahānkṣayaḥ.
kavacānāṁ dhvajānāṁ ca bhaviṣyati mahānkṣayaḥ.
21.
agnivarṇāḥ yathā bhāsaḥ śastrāṇām udakasya ca
kavacānām dhvajānām ca bhaviṣyati mahān kṣayaḥ
kavacānām dhvajānām ca bhaviṣyati mahān kṣayaḥ
21.
śastrāṇām udakasya ca kavacānām dhvajānām ca
bhāsaḥ yathā agnivarṇāḥ mahān kṣayaḥ bhaviṣyati
bhāsaḥ yathā agnivarṇāḥ mahān kṣayaḥ bhaviṣyati
21. There will be a great destruction (kṣaya), as the glow of weapons and water, and of armors and banners, will be like fire.
21. זוהר כלי הנשק והמים, השריונות והדגלים הוא בצבע אש, ויהיה חורבן גדול.
दिक्षु प्रज्वलितास्याश्च व्याहरन्ति मृगद्विजाः ।
अत्याहितं दर्शयन्तो वेदयन्ति महद्भयम् ॥२२॥
अत्याहितं दर्शयन्तो वेदयन्ति महद्भयम् ॥२२॥
22. dikṣu prajvalitāsyāśca vyāharanti mṛgadvijāḥ ,
atyāhitaṁ darśayanto vedayanti mahadbhayam.
atyāhitaṁ darśayanto vedayanti mahadbhayam.
22.
dikṣu prajvalitāsyāḥ ca vyāharanti mṛgadvijāḥ
atyāhitam darśayantaḥ vedayanti mahat bhayam
atyāhitam darśayantaḥ vedayanti mahat bhayam
22.
dikṣu mṛgadvijāḥ prajvalitāsyāḥ ca vyāharanti
atyāhitam darśayantaḥ mahat bhayam vedayanti
atyāhitam darśayantaḥ mahat bhayam vedayanti
22. In all directions, animals and birds, with mouths ablaze, cry out. Showing a great calamity (atyāhita), they foretell immense fear.
22. חיות ועופות שפיהם בוער משמיעים קולות לכל הכיוונים, מראים סכנה גדולה ומבשרים פחד גדול.
एकपक्षाक्षिचरणः शकुनिः खचरो निशि ।
रौद्रं वदति संरब्धः शोणितं छर्दयन्मुहुः ॥२३॥
रौद्रं वदति संरब्धः शोणितं छर्दयन्मुहुः ॥२३॥
23. ekapakṣākṣicaraṇaḥ śakuniḥ khacaro niśi ,
raudraṁ vadati saṁrabdhaḥ śoṇitaṁ chardayanmuhuḥ.
raudraṁ vadati saṁrabdhaḥ śoṇitaṁ chardayanmuhuḥ.
23.
ekapakṣākṣicaraṇaḥ śakuniḥ khacaraḥ niśi raudram
vadati saṃrabdhaḥ śoṇitam chardayan muhuḥ
vadati saṃrabdhaḥ śoṇitam chardayan muhuḥ
23.
niśi ekapakṣākṣicaraṇaḥ saṃrabdhaḥ khacaraḥ
śakuniḥ muhuḥ śoṇitam chardayan raudram vadati
śakuniḥ muhuḥ śoṇitam chardayan raudram vadati
23. A one-winged, one-eyed, one-footed bird, agitated and flying in the night sky, repeatedly vomits blood and utters a dreadful sound.
23. בלילה עפה ברקיע ציפור בעלת כנף אחת, עין אחת ורגל אחת, ומדברת בזעם דברים נוראים ומקיאה דם שוב ושוב.
ग्रहौ ताम्रारुणशिखौ प्रज्वलन्ताविव स्थितौ ।
सप्तर्षीणामुदाराणां समवच्छाद्य वै प्रभाम् ॥२४॥
सप्तर्षीणामुदाराणां समवच्छाद्य वै प्रभाम् ॥२४॥
24. grahau tāmrāruṇaśikhau prajvalantāviva sthitau ,
saptarṣīṇāmudārāṇāṁ samavacchādya vai prabhām.
saptarṣīṇāmudārāṇāṁ samavacchādya vai prabhām.
24.
grahau tāmraruṇaśikhau prajvalantau iva sthitau
saptarṣīṇām udārāṇām samavacchādya vai prabhām
saptarṣīṇām udārāṇām samavacchādya vai prabhām
24.
tāmraruṇaśikhau prajvalantau iva sthitau grahau
udārāṇām saptarṣīṇām prabhām vai samavacchādya
udārāṇām saptarṣīṇām prabhām vai samavacchādya
24. Two planets, appearing as if blazing with coppery-red flames, stood, indeed completely obscuring the splendor of the noble (saptarṣi) Seven Sages.
24. שני כוכבי לכת בעלי שביבים אדומים כנחושת, הנראים כבוערים, עומדים לאחר שהסתירו את זוהרם של שבעת החוזים הנעלים (סַפְּטַרְשִׁי).
संवत्सरस्थायिनौ च ग्रहौ प्रज्वलितावुभौ ।
विशाखयोः समीपस्थौ बृहस्पतिशनैश्चरौ ॥२५॥
विशाखयोः समीपस्थौ बृहस्पतिशनैश्चरौ ॥२५॥
25. saṁvatsarasthāyinau ca grahau prajvalitāvubhau ,
viśākhayoḥ samīpasthau bṛhaspatiśanaiścarau.
viśākhayoḥ samīpasthau bṛhaspatiśanaiścarau.
25.
saṃvatsarasthāyinau ca grahau prajvalitau ubhau
viśākhayoḥ samīpasthau bṛhaspatiśanaiścarau
viśākhayoḥ samīpasthau bṛhaspatiśanaiścarau
25.
ca ubhau grahau bṛhaspatiśanaiścarau
saṃvatsarasthāyinau prajvalitau viśākhayoḥ samīpasthau
saṃvatsarasthāyinau prajvalitau viśākhayoḥ samīpasthau
25. And both planets, Jupiter (bṛhaspati) and Saturn (śanaiścara), blazing intensely and positioned for a year, were located near the (nakṣatra) Viśākha.
25. שני כוכבי הלכת הנשארים שנה שלמה במקום אחד, צדק (בְּרְהַסְפַּטִי) ושבתאי (שַׁנֵישְׁצ׳ַרַה), שניהם בוערים, ניצבים סמוך לקבוצת הכוכבים וִישָׁאקְהָא.
कृत्तिकासु ग्रहस्तीव्रो नक्षत्रे प्रथमे ज्वलन् ।
वपूंष्यपहरन्भासा धूमकेतुरिव स्थितः ॥२६॥
वपूंष्यपहरन्भासा धूमकेतुरिव स्थितः ॥२६॥
26. kṛttikāsu grahastīvro nakṣatre prathame jvalan ,
vapūṁṣyapaharanbhāsā dhūmaketuriva sthitaḥ.
vapūṁṣyapaharanbhāsā dhūmaketuriva sthitaḥ.
26.
kṛttikāsu grahaḥ tīvraḥ nakṣatre prathame jvalan
vapūṃṣi apaharan bhāsā dhūmaketuḥ iva sthitaḥ
vapūṃṣi apaharan bhāsā dhūmaketuḥ iva sthitaḥ
26.
prathame nakṣatre kṛttikāsu tīvraḥ grahaḥ jvalan
dhūmaketuḥ iva bhāsā vapūṃṣi apaharan sthitaḥ
dhūmaketuḥ iva bhāsā vapūṃṣi apaharan sthitaḥ
26. A fierce planet, blazing intensely in the first constellation (nakṣatra) of Kṛttikā, stood like a comet, diminishing beings with its brilliance.
26. בקבוצת הכוכבים קְרְטִּיקָה, הראשונה בין קבוצות הכוכבים, ניצב כוכב לכת עז ובוער, המעמעם בזוהרו את הצורות, ונראה כמו שביט.
त्रिषु पूर्वेषु सर्वेषु नक्षत्रेषु विशां पते ।
बुधः संपततेऽभीक्ष्णं जनयन्सुमहद्भयम् ॥२७॥
बुधः संपततेऽभीक्ष्णं जनयन्सुमहद्भयम् ॥२७॥
27. triṣu pūrveṣu sarveṣu nakṣatreṣu viśāṁ pate ,
budhaḥ saṁpatate'bhīkṣṇaṁ janayansumahadbhayam.
budhaḥ saṁpatate'bhīkṣṇaṁ janayansumahadbhayam.
27.
triṣu pūrveṣu sarveṣu nakṣatreṣu viśām pate
budhaḥ saṃpatate abhīkṣṇam janayan sumahadbhayam
budhaḥ saṃpatate abhīkṣṇam janayan sumahadbhayam
27.
viśām pate,
budhaḥ triṣu pūrveṣu sarveṣu nakṣatreṣu abhīkṣṇam saṃpatate,
sumahadbhayam janayan
budhaḥ triṣu pūrveṣu sarveṣu nakṣatreṣu abhīkṣṇam saṃpatate,
sumahadbhayam janayan
27. O Lord of the people (viśām pate), Mercury constantly appears in all three former constellations, generating great fear.
27. הו אדון העם, בכל שלוש קבוצות הכוכבים הנקראות פּוּרְוַה, כוכב חמה נופל שוב ושוב ויוצר פחד גדול מאוד.
चतुर्दशीं पञ्चदशीं भूतपूर्वां च षोडशीम् ।
इमां तु नाभिजानामि अमावास्यां त्रयोदशीम् ॥२८॥
इमां तु नाभिजानामि अमावास्यां त्रयोदशीम् ॥२८॥
28. caturdaśīṁ pañcadaśīṁ bhūtapūrvāṁ ca ṣoḍaśīm ,
imāṁ tu nābhijānāmi amāvāsyāṁ trayodaśīm.
imāṁ tu nābhijānāmi amāvāsyāṁ trayodaśīm.
28.
caturdaśīm pañcadaśīm bhūtapūrvām ca ṣoḍaśīm
imām tu na abhijānāmi amāvāsyām trayodaśīm
imām tu na abhijānāmi amāvāsyām trayodaśīm
28.
aham caturdaśīm,
pañcadaśīm,
bhūtapūrvām ca ṣoḍaśīm (ca) abhijānāmi; tu imām trayodaśīm amāvāsyām na abhijānāmi
pañcadaśīm,
bhūtapūrvām ca ṣoḍaśīm (ca) abhijānāmi; tu imām trayodaśīm amāvāsyām na abhijānāmi
28. I know the fourteenth, the fifteenth, and even the sixteenth day which occurred previously, but I do not know this new moon (amāvāsyā) on the thirteenth day.
28. היו בעבר ימי ירח שהם הארבעה עשר, החמישה עשר ואף השישה עשר, אך ירח חדש ביום השלושה עשר מעולם לא הכרתי.
चन्द्रसूर्यावुभौ ग्रस्तावेकमासे त्रयोदशीम् ।
अपर्वणि ग्रहावेतौ प्रजाः संक्षपयिष्यतः ॥२९॥
अपर्वणि ग्रहावेतौ प्रजाः संक्षपयिष्यतः ॥२९॥
29. candrasūryāvubhau grastāvekamāse trayodaśīm ,
aparvaṇi grahāvetau prajāḥ saṁkṣapayiṣyataḥ.
aparvaṇi grahāvetau prajāḥ saṁkṣapayiṣyataḥ.
29.
candrasūryau ubhau grastau ekamāse trayodaśīm
aparvaṇi grahau etau prajāḥ saṃkṣapayiṣyataḥ
aparvaṇi grahau etau prajāḥ saṃkṣapayiṣyataḥ
29.
candrasūryau ubhau ekamāse trayodaśīm grastau (sthaḥ).
etau grahau aparvaṇi prajāḥ saṃkṣapayiṣyataḥ.
etau grahau aparvaṇi prajāḥ saṃkṣapayiṣyataḥ.
29. Both the Moon and the Sun are eclipsed on the thirteenth day within a single month. These two celestial bodies (grahas), eclipsing on an inauspicious occasion (aparvaṇi), will destroy the people (prajāḥ).
29. הירח והשמש שניהם נבלעו בליקוי באותו חודש, ביום השלושה עשר. שני הליקויים האלה, שבאו שלא בעיתם, יכלו את בני האדם.
रजोवृता दिशः सर्वाः पांसुवर्षैः समन्ततः ।
उत्पातमेघा रौद्राश्च रात्रौ वर्षन्ति शोणितम् ॥३०॥
उत्पातमेघा रौद्राश्च रात्रौ वर्षन्ति शोणितम् ॥३०॥
30. rajovṛtā diśaḥ sarvāḥ pāṁsuvarṣaiḥ samantataḥ ,
utpātameghā raudrāśca rātrau varṣanti śoṇitam.
utpātameghā raudrāśca rātrau varṣanti śoṇitam.
30.
rajovṛtā diśaḥ sarvāḥ pāṃsuvarṣaiḥ samantataḥ
utpātameghāḥ raudrāḥ ca rātrau varṣanti śoṇitam
utpātameghāḥ raudrāḥ ca rātrau varṣanti śoṇitam
30.
sarvāḥ diśaḥ pāṃsuvarṣaiḥ samantataḥ rajovṛtāḥ (santi).
ca raudrāḥ utpātameghāḥ rātrau śoṇitam varṣanti.
ca raudrāḥ utpātameghāḥ rātrau śoṇitam varṣanti.
30. All directions are covered with dust by showers of dust from all sides. And dreadful, ominous clouds rain down blood at night.
30. כל הכיוונים עטופים אבק, וגשמי עפר יורדים מכל עבר. ענני אותות רעים ואיומים מורידים בלילה דם.
मांसवर्षं पुनस्तीव्रमासीत्कृष्णचतुर्दशीम् ।
अर्धरात्रे महाघोरमतृप्यंस्तत्र राक्षसाः ॥३१॥
अर्धरात्रे महाघोरमतृप्यंस्तत्र राक्षसाः ॥३१॥
31. māṁsavarṣaṁ punastīvramāsītkṛṣṇacaturdaśīm ,
ardharātre mahāghoramatṛpyaṁstatra rākṣasāḥ.
ardharātre mahāghoramatṛpyaṁstatra rākṣasāḥ.
31.
māṃsavarṣam punaḥ tīvram āsīt kṛṣṇacaturdaśīm
ardharātre mahāghoram atṛpyan tatra rākṣasāḥ
ardharātre mahāghoram atṛpyan tatra rākṣasāḥ
31.
punaḥ kṛṣṇacaturdaśīm ardharātre tīvram mahāghoram
māṃsavarṣam āsīt tatra rākṣasāḥ atṛpyan
māṃsavarṣam āsīt tatra rākṣasāḥ atṛpyan
31. Furthermore, on the fourteenth day of the dark fortnight, at midnight, there was a dreadful and intense rain of flesh. The rākṣasas (demons) there were satiated by it.
31. ביום הארבעה עשר של מחצית הירח הכהה ירד שוב גשם בשר עז. בחצות הלילה, באופן נורא מאוד, הרָאקְשַׁסוֹת שם לא שבעו.
प्रतिस्रोतोऽवहन्नद्यः सरितः शोणितोदकाः ।
फेनायमानाः कूपाश्च नर्दन्ति वृषभा इव ।
पतन्त्युल्काः सनिर्घाताः शुष्काशनिविमिश्रिताः ॥३२॥
फेनायमानाः कूपाश्च नर्दन्ति वृषभा इव ।
पतन्त्युल्काः सनिर्घाताः शुष्काशनिविमिश्रिताः ॥३२॥
32. pratisroto'vahannadyaḥ saritaḥ śoṇitodakāḥ ,
phenāyamānāḥ kūpāśca nardanti vṛṣabhā iva ,
patantyulkāḥ sanirghātāḥ śuṣkāśanivimiśritāḥ.
phenāyamānāḥ kūpāśca nardanti vṛṣabhā iva ,
patantyulkāḥ sanirghātāḥ śuṣkāśanivimiśritāḥ.
32.
pratisrotaḥ avahan nadyaḥ saritaḥ
śoṇitodakāḥ phenāyamānāḥ kūpāḥ ca
nardanti vṛṣabhāḥ iva patanti
ulkāḥ sanirghātāḥ śuṣkāśanivimiśritāḥ
śoṇitodakāḥ phenāyamānāḥ kūpāḥ ca
nardanti vṛṣabhāḥ iva patanti
ulkāḥ sanirghātāḥ śuṣkāśanivimiśritāḥ
32.
śoṇitodakāḥ nadyaḥ saritaḥ pratisrotaḥ
avahan ca phenāyamānāḥ kūpāḥ
vṛṣabhāḥ iva nardanti sanirghātāḥ
śuṣkāśanivimiśritāḥ ulkāḥ patanti
avahan ca phenāyamānāḥ kūpāḥ
vṛṣabhāḥ iva nardanti sanirghātāḥ
śuṣkāśanivimiśritāḥ ulkāḥ patanti
32. Rivers and streams, filled with bloody water, flowed upstream. Foaming wells roared like bulls. Meteors fell, accompanied by crashing sounds and mixed with dry thunderbolts.
32. נהרות זרמו נגד הזרם, ומי הנחלים הפכו לדם. בארות מעלות קצף ושואגות כמו פרים. מטאורים נופלים בקול רעם, ובתוכם נופלים גם ברקים יבשים.
अद्य चैव निशां व्युष्टामुदये भानुराहतः ।
ज्वलन्तीभिर्महोल्काभिश्चतुर्भिः सर्वतोदिशम् ॥३३॥
ज्वलन्तीभिर्महोल्काभिश्चतुर्भिः सर्वतोदिशम् ॥३३॥
33. adya caiva niśāṁ vyuṣṭāmudaye bhānurāhataḥ ,
jvalantībhirmaholkābhiścaturbhiḥ sarvatodiśam.
jvalantībhirmaholkābhiścaturbhiḥ sarvatodiśam.
33.
adya ca eva niśām vyuṣṭām udaye bhānuḥ āhataḥ
jvalantībhiḥ maholkābhiḥ caturbhiḥ sarvatodiśam
jvalantībhiḥ maholkābhiḥ caturbhiḥ sarvatodiśam
33.
adya ca eva niśām vyuṣṭām udaye bhānuḥ caturbhiḥ
jvalantībhiḥ maholkābhiḥ sarvatodiśam āhataḥ
jvalantībhiḥ maholkābhiḥ sarvatodiśam āhataḥ
33. And indeed, today, when the night had ended and the sun rose, the sun was assailed by four burning great meteors from all directions.
33. והיום, עם סיום הלילה ובעלות השחר, נפגעה השמש בארבעה מטאורים גדולים ובוערים מכל הכיוונים,
आदित्यमुपतिष्ठद्भिस्तत्र चोक्तं महर्षिभिः ।
भूमिपालसहस्राणां भूमिः पास्यति शोणितम् ॥३४॥
भूमिपालसहस्राणां भूमिः पास्यति शोणितम् ॥३४॥
34. ādityamupatiṣṭhadbhistatra coktaṁ maharṣibhiḥ ,
bhūmipālasahasrāṇāṁ bhūmiḥ pāsyati śoṇitam.
bhūmipālasahasrāṇāṁ bhūmiḥ pāsyati śoṇitam.
34.
ādityam upatiṣṭhadbhiḥ tatra ca uktam maharṣibhiḥ
bhūmipālasahasrāṇām bhūmiḥ pāsyati śoṇitam
bhūmipālasahasrāṇām bhūmiḥ pāsyati śoṇitam
34.
tatra ca ādityam upatiṣṭhadbhiḥ maharṣibhiḥ
uktam bhūmiḥ bhūmipālasahasrāṇām śoṇitam pāsyati
uktam bhūmiḥ bhūmipālasahasrāṇām śoṇitam pāsyati
34. And there, it was declared by the great sages (maharṣis), as they stood before the sun: 'The earth will drink the blood of thousands of kings.'
34. וחוזים גדולים ששהו שם ופנו בתפילה אל השמש אמרו (אז) שהאדמה תשתה את דמם של אלפי מלכים.
कैलासमन्दराभ्यां तु तथा हिमवतो गिरेः ।
सहस्रशो महाशब्दं शिखराणि पतन्ति च ॥३५॥
सहस्रशो महाशब्दं शिखराणि पतन्ति च ॥३५॥
35. kailāsamandarābhyāṁ tu tathā himavato gireḥ ,
sahasraśo mahāśabdaṁ śikharāṇi patanti ca.
sahasraśo mahāśabdaṁ śikharāṇi patanti ca.
35.
kailāsamandarābhyām tu tathā himavataḥ gireḥ
sahasraśaḥ mahāśabdam śikharāṇi patanti ca
sahasraśaḥ mahāśabdam śikharāṇi patanti ca
35.
kailāsamandarābhyām tu tathā himavataḥ gireḥ
sahasraśaḥ mahāśabdam śikharāṇi patanti ca
sahasraśaḥ mahāśabdam śikharāṇi patanti ca
35. From Kailasa and Mandara, and similarly from the Himalaya mountain, thousands of peaks fall with a great roar.
35. וגם מהרי קַילָאסַה ומַנְדַרַה, וכן מהר הִימַוַט, אלפי פסגות נופלות בקול רעש גדול.
महाभूता भूमिकम्पे चतुरः सागरान्पृथक् ।
वेलामुद्वर्तयन्ति स्म क्षोभयन्तः पुनः पुनः ॥३६॥
वेलामुद्वर्तयन्ति स्म क्षोभयन्तः पुनः पुनः ॥३६॥
36. mahābhūtā bhūmikampe caturaḥ sāgarānpṛthak ,
velāmudvartayanti sma kṣobhayantaḥ punaḥ punaḥ.
velāmudvartayanti sma kṣobhayantaḥ punaḥ punaḥ.
36.
mahābhūtāḥ bhūmikampe caturaḥ sāgarān pṛthak
velām udvartayanti sma kṣobhayantaḥ punaḥ punaḥ
velām udvartayanti sma kṣobhayantaḥ punaḥ punaḥ
36.
bhūmikampe mahābhūtāḥ caturaḥ sāgarān pṛthak
velām udvartayanti sma punaḥ punaḥ kṣobhayantaḥ
velām udvartayanti sma punaḥ punaḥ kṣobhayantaḥ
36. During an earthquake, the great elements (mahābhūta) cause the four oceans, each separately, to swell past their shores, agitating them repeatedly.
36. בעת רעידת האדמה יצורים אדירים הגעישו את ארבעת האוקיינוסים, כל אחד לחוד, והציפו את חופיהם שוב ושוב.
वृक्षानुन्मथ्य वान्त्युग्रा वाताः शर्करकर्षिणः ।
पतन्ति चैत्यवृक्षाश्च ग्रामेषु नगरेषु च ॥३७॥
पतन्ति चैत्यवृक्षाश्च ग्रामेषु नगरेषु च ॥३७॥
37. vṛkṣānunmathya vāntyugrā vātāḥ śarkarakarṣiṇaḥ ,
patanti caityavṛkṣāśca grāmeṣu nagareṣu ca.
patanti caityavṛkṣāśca grāmeṣu nagareṣu ca.
37.
vṛkṣān unmathya vānti ugrāḥ vātāḥ śarkarakarṣiṇaḥ
patanti caityavṛkṣāḥ ca grāmeṣu nagareṣu ca
patanti caityavṛkṣāḥ ca grāmeṣu nagareṣu ca
37.
ugrāḥ śarkarakarṣiṇaḥ vātāḥ vṛkṣān unmathya
vānti ca caityavṛkṣāḥ grāmeṣu nagareṣu ca patanti
vānti ca caityavṛkṣāḥ grāmeṣu nagareṣu ca patanti
37. Fierce winds that uproot trees and carry gravel blow violently. And sacred shrine-trees (caityavṛkṣa) fall in villages and cities.
37. רוחות עזות הגורפות חצץ נושבות ועוקרות עצים, וגם עצים קדושים הנטועים במקומות פולחן נופלים בכפרים ובערים.
पीतलोहितनीलश्च ज्वलत्यग्निर्हुतो द्विजैः ।
वामार्चिः शावगन्धी च धूमप्रायः खरस्वनः ।
स्पर्शा गन्धा रसाश्चैव विपरीता महीपते ॥३८॥
वामार्चिः शावगन्धी च धूमप्रायः खरस्वनः ।
स्पर्शा गन्धा रसाश्चैव विपरीता महीपते ॥३८॥
38. pītalohitanīlaśca jvalatyagnirhuto dvijaiḥ ,
vāmārciḥ śāvagandhī ca dhūmaprāyaḥ kharasvanaḥ ,
sparśā gandhā rasāścaiva viparītā mahīpate.
vāmārciḥ śāvagandhī ca dhūmaprāyaḥ kharasvanaḥ ,
sparśā gandhā rasāścaiva viparītā mahīpate.
38.
pītalohitanīlaḥ ca jvalati agniḥ
hutaḥ dvijaiḥ vāmārciḥ śāvagandhī ca
dhūmaprāyaḥ kharasvanaḥ sparśāḥ
gandhāḥ rasāḥ ca eva viparītāḥ mahīpate
hutaḥ dvijaiḥ vāmārciḥ śāvagandhī ca
dhūmaprāyaḥ kharasvanaḥ sparśāḥ
gandhāḥ rasāḥ ca eva viparītāḥ mahīpate
38.
mahīpate dvijaiḥ hutaḥ agniḥ pītalohitanīlaḥ vāmārciḥ śāvagandhī ca dhūmaprāyaḥ kharasvanaḥ ca jvalati.
sparśāḥ gandhāḥ rasāḥ ca eva viparītāḥ
sparśāḥ gandhāḥ rasāḥ ca eva viparītāḥ
38. The fire, offered by the twice-born (dvija), blazes with yellow, red, and blue flames. Its flame turns left, it smells of corpses, is mostly smoke, and emits a harsh sound. Furthermore, O ruler of the earth, touches, smells, and tastes become distorted.
38. האש שבְּרַהְמִינִים מגישים לה מנחות בוערת בצהוב, באדום ובכחול. להבותיה נוטות שמאלה, ריחה כריח גופות, היא מעלה בעיקר עשן וקולה צורם. מגעים, ריחות וטעמים הפוכים מכפי שהם, הו אדון הארץ.
धूमायन्ते ध्वजा राज्ञां कम्पमाना मुहुर्मुहुः ।
मुञ्चन्त्यङ्गारवर्षाणि भेर्योऽथ पटहास्तथा ॥३९॥
मुञ्चन्त्यङ्गारवर्षाणि भेर्योऽथ पटहास्तथा ॥३९॥
39. dhūmāyante dhvajā rājñāṁ kampamānā muhurmuhuḥ ,
muñcantyaṅgāravarṣāṇi bheryo'tha paṭahāstathā.
muñcantyaṅgāravarṣāṇi bheryo'tha paṭahāstathā.
39.
dhūmāyante dhvajāḥ rājñām kampamānāḥ muhurmuhuḥ
muñcanti aṅgāravarṣāṇi bheryaḥ atha paṭahāḥ tathā
muñcanti aṅgāravarṣāṇi bheryaḥ atha paṭahāḥ tathā
39.
rājñām kampamānāḥ dhvajāḥ muhurmuhuḥ dhūmāyante
atha bheryaḥ tathā paṭahāḥ aṅgāravarṣāṇi muñcanti
atha bheryaḥ tathā paṭahāḥ aṅgāravarṣāṇi muñcanti
39. The flags of the kings are emitting smoke and shaking repeatedly. Likewise, the kettledrums and other drums are showering embers.
39. דגלי המלכים מעלים עשן ורועדים שוב ושוב, ותופי הקרב מכל הסוגים פולטים גשמי גחלים.
प्रासादशिखराग्रेषु पुरद्वारेषु चैव हि ।
गृध्राः परिपतन्त्युग्रा वामं मण्डलमाश्रिताः ॥४०॥
गृध्राः परिपतन्त्युग्रा वामं मण्डलमाश्रिताः ॥४०॥
40. prāsādaśikharāgreṣu puradvāreṣu caiva hi ,
gṛdhrāḥ paripatantyugrā vāmaṁ maṇḍalamāśritāḥ.
gṛdhrāḥ paripatantyugrā vāmaṁ maṇḍalamāśritāḥ.
40.
prāsādaśikharāgreṣu puradvāreṣu ca eva hi
gṛdhrāḥ paripatanti ugrāḥ vāmam maṇḍalam āśritāḥ
gṛdhrāḥ paripatanti ugrāḥ vāmam maṇḍalam āśritāḥ
40.
ugrāḥ gṛdhrāḥ prāsādaśikharāgreṣu puradvāreṣu
ca eva hi vāmam maṇḍalam āśritāḥ paripatanti
ca eva hi vāmam maṇḍalam āśritāḥ paripatanti
40. Fierce vultures are flying around the tops of palace spires and at the city gates, indeed, circling ominously to the left.
40. על ראשי צריחי הארמונות ועל שערי הערים מקיפים נשרים אכזריים בעיגול שמאלי.
पक्वापक्वेति सुभृशं वावाश्यन्ते वयांसि च ।
निलीयन्ते ध्वजाग्रेषु क्षयाय पृथिवीक्षिताम् ॥४१॥
निलीयन्ते ध्वजाग्रेषु क्षयाय पृथिवीक्षिताम् ॥४१॥
41. pakvāpakveti subhṛśaṁ vāvāśyante vayāṁsi ca ,
nilīyante dhvajāgreṣu kṣayāya pṛthivīkṣitām.
nilīyante dhvajāgreṣu kṣayāya pṛthivīkṣitām.
41.
pakvāpakvā iti subhṛśam vāvāśyante vayāṃsi ca
nilīyante dhvajāgreṣu kṣayāya pṛthivīkṣitām
nilīyante dhvajāgreṣu kṣayāya pṛthivīkṣitām
41.
vayāṃsi ca pakvāpakvā iti subhṛśam vāvāśyante
pṛthivīkṣitām kṣayāya dhvajāgreṣu nilīyante
pṛthivīkṣitām kṣayāya dhvajāgreṣu nilīyante
41. And birds are loudly screaming "Ripe! Unripe!" (or "cooked! uncooked!") and perching on the tops of flags, portending the destruction of the rulers of the earth (pṛthivīkṣitām).
41. עופות צועקים בקול רם פעם אחר פעם 'בשל, לא בשל', ונחים על ראשי הדגלים, לכיליון המלכים.
ध्यायन्तः प्रकिरन्तश्च वालान्वेपथुसंयुताः ।
रुदन्ति दीनास्तुरगा मातङ्गाश्च सहस्रशः ॥४२॥
रुदन्ति दीनास्तुरगा मातङ्गाश्च सहस्रशः ॥४२॥
42. dhyāyantaḥ prakirantaśca vālānvepathusaṁyutāḥ ,
rudanti dīnāsturagā mātaṅgāśca sahasraśaḥ.
rudanti dīnāsturagā mātaṅgāśca sahasraśaḥ.
42.
dhyāyantaḥ prakirantaḥ ca vālān vepathusaṃyutāḥ
rudanti dīnāḥ turagāḥ mātaṅgāḥ ca sahasraśaḥ
rudanti dīnāḥ turagāḥ mātaṅgāḥ ca sahasraśaḥ
42.
sahasraśaḥ dīnāḥ vepathusaṃyutāḥ turagāḥ ca
mātaṅgāḥ ca vālān prakirantaḥ dhyāyantaḥ rudanti
mātaṅgāḥ ca vālān prakirantaḥ dhyāyantaḥ rudanti
42. Thousands of horses and elephants, miserable and trembling, are crying out, appearing to be brooding and scattering their hairs (or manes/tails).
42. אלפי סוסים ופילים, שקועים במחשבות, מפזרים את שערות זנבותיהם ורועדים, ובוכים בעצבות.
एतच्छ्रुत्वा भवानत्र प्राप्तकालं व्यवस्यताम् ।
यथा लोकः समुच्छेदं नायं गच्छेत भारत ॥४३॥
यथा लोकः समुच्छेदं नायं गच्छेत भारत ॥४३॥
43. etacchrutvā bhavānatra prāptakālaṁ vyavasyatām ,
yathā lokaḥ samucchedaṁ nāyaṁ gaccheta bhārata.
yathā lokaḥ samucchedaṁ nāyaṁ gaccheta bhārata.
43.
etat śrutvā bhavān atra prāptakālam vyavasyatām
yathā lokaḥ samucchedam na ayam gaccheta bhārata
yathā lokaḥ samucchedam na ayam gaccheta bhārata
43.
bhārata etat śrutvā bhavān atra prāptakālam
vyavasyatām yathā ayam lokaḥ samucchedam na gaccheta
vyavasyatām yathā ayam lokaḥ samucchedam na gaccheta
43. O Bhārata (Dhṛtarāṣṭra), having heard this, you should determine what is timely in this matter, so that these people do not reach utter destruction.
43. לאחר ששמעת זאת, קבע כעת מה ראוי לעשות, כדי שהעולם הזה לא יגיע לכליה, הו בְּהָארַטַה.
वैशंपायन उवाच ।
पितुर्वचो निशम्यैतद्धृतराष्ट्रोऽब्रवीदिदम् ।
दिष्टमेतत्पुरा मन्ये भविष्यति न संशयः ॥४४॥
पितुर्वचो निशम्यैतद्धृतराष्ट्रोऽब्रवीदिदम् ।
दिष्टमेतत्पुरा मन्ये भविष्यति न संशयः ॥४४॥
44. vaiśaṁpāyana uvāca ,
piturvaco niśamyaitaddhṛtarāṣṭro'bravīdidam ,
diṣṭametatpurā manye bhaviṣyati na saṁśayaḥ.
piturvaco niśamyaitaddhṛtarāṣṭro'bravīdidam ,
diṣṭametatpurā manye bhaviṣyati na saṁśayaḥ.
44.
vaiśaṃpāyanaḥ uvāca pituḥ vacaḥ niśamya etat dhṛtarāṣṭraḥ
abravīt idam diṣṭam etat purā manye bhaviṣyati na saṃśayaḥ
abravīt idam diṣṭam etat purā manye bhaviṣyati na saṃśayaḥ
44.
vaiśaṃpāyanaḥ uvāca dhṛtarāṣṭraḥ
pituḥ etat vacaḥ niśamya idam abravīt
manye etat purā diṣṭam (asti) na
saṃśayaḥ (yathā etat) bhaviṣyati
pituḥ etat vacaḥ niśamya idam abravīt
manye etat purā diṣṭam (asti) na
saṃśayaḥ (yathā etat) bhaviṣyati
44. Vaiśaṃpāyana said: Having heard these words of his father (Vidura), Dhṛtarāṣṭra spoke this: "I believe that this is already destined; there is no doubt it will happen."
44. וַישַׁמְפָּאיַנַה אמר: לאחר ששמע את דברי אביו, דְהְרְטַרָאשְׁתְרַה אמר את הדברים הבאים. אני סבור שזה נקבע מראש זה מכבר והדבר יתרחש, אין בכך ספק.
क्षत्रियाः क्षत्रधर्मेण वध्यन्ते यदि संयुगे ।
वीरलोकं समासाद्य सुखं प्राप्स्यन्ति केवलम् ॥४५॥
वीरलोकं समासाद्य सुखं प्राप्स्यन्ति केवलम् ॥४५॥
45. kṣatriyāḥ kṣatradharmeṇa vadhyante yadi saṁyuge ,
vīralokaṁ samāsādya sukhaṁ prāpsyanti kevalam.
vīralokaṁ samāsādya sukhaṁ prāpsyanti kevalam.
45.
kṣatriyāḥ kṣatradharmeṇa vadhyante yadi saṃyuge
vīralokam samāsādya sukham prāpsyanti kevalam
vīralokam samāsādya sukham prāpsyanti kevalam
45.
yadi kṣatriyāḥ saṃyuge kṣatradharmeṇa vadhyante (tarhi
te) vīralokam samāsādya kevalam sukham prāpsyanti
te) vīralokam samāsādya kevalam sukham prāpsyanti
45. If kṣatriyas are killed in battle in accordance with their warrior's constitution (dharma), they will attain the world of heroes and experience only happiness.
45. אם לוחמים ייהרגו בקרב על פי חוק דרך הלוחם, הם יגיעו לעולם הגיבורים וישיגו שם אושר טהור,
इह कीर्तिं परे लोके दीर्घकालं महत्सुखम् ।
प्राप्स्यन्ति पुरुषव्याघ्राः प्राणांस्त्यक्त्वा महाहवे ॥४६॥
प्राप्स्यन्ति पुरुषव्याघ्राः प्राणांस्त्यक्त्वा महाहवे ॥४६॥
46. iha kīrtiṁ pare loke dīrghakālaṁ mahatsukham ,
prāpsyanti puruṣavyāghrāḥ prāṇāṁstyaktvā mahāhave.
prāpsyanti puruṣavyāghrāḥ prāṇāṁstyaktvā mahāhave.
46.
iha kīrtim pare loke dīrghakālam mahat sukham
prāpsyanti puruṣavyāghrāḥ prāṇān tyaktvā mahāhave
prāpsyanti puruṣavyāghrāḥ prāṇān tyaktvā mahāhave
46.
puruṣavyāghrāḥ mahāhave prāṇān tyaktvā iha kīrtim
(ca) pare loke dīrghakālam mahat sukham prāpsyanti
(ca) pare loke dīrghakālam mahat sukham prāpsyanti
46. The tiger-like men (heroes), having given up their lives in a great battle, will obtain fame in this world and great, long-lasting happiness in the other world.
46. וכך (ישיגו) כאן תהילה, ובעולם הבא אושר גדול לזמן רב. הלוחמים האדירים ישיגו זאת לאחר שיוותרו על חייהם בקרב הגדול.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3 (current chapter)
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47