Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-3

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
व्यास उवाच ।
खरा गोषु प्रजायन्ते रमन्ते मातृभिः सुताः ।
अनार्तवं पुष्पफलं दर्शयन्ति वने द्रुमाः ॥१॥
1. vyāsa uvāca ,
kharā goṣu prajāyante ramante mātṛbhiḥ sutāḥ ,
anārtavaṁ puṣpaphalaṁ darśayanti vane drumāḥ.
1. vyāsaḥ uvāca kharāḥ goṣu prajāyante ramante mātṛbhiḥ
sutāḥ anārtavam puṣpaphalam darśayanti vane drumāḥ
1. vyāsaḥ uvāca kharāḥ goṣu prajāyante sutāḥ mātṛbhiḥ
ramante vane drumāḥ anārtavam puṣpaphalam darśayanti
1. Vyāsa said: Donkeys are born among cows. Sons engage in sexual relations with mothers. Trees (drumas) in the forest (vane) display flowers and fruits out of season.
गर्भिण्यो राजपुत्र्यश्च जनयन्ति विभीषणान् ।
क्रव्यादान्पक्षिणश्चैव गोमायूनपरान्मृगान् ॥२॥
2. garbhiṇyo rājaputryaśca janayanti vibhīṣaṇān ,
kravyādānpakṣiṇaścaiva gomāyūnaparānmṛgān.
2. garbhiṇyaḥ rājaputryaḥ ca janayanti vibhīṣaṇān
kravyādān pakṣiṇaḥ ca eva gomāyūn aparān mṛgān
2. garbhiṇyaḥ rājaputryaḥ ca vibhīṣaṇān janayanti.
ca eva kravyādān pakṣiṇaḥ gomāyūn aparān mṛgān (janayanti)
2. Pregnant princesses (rājaputrīḥ) give birth to terrifying (vibhīṣaṇas) offspring. And carnivorous birds (kravyādān pakṣiṇaḥ) and other jackals (gomāyūs) and wild animals (mṛgāḥ are born).
त्रिविषाणाश्चतुर्नेत्राः पञ्चपादा द्विमेहनाः ।
द्विशीर्षाश्च द्विपुच्छाश्च दंष्ट्रिणः पशवोऽशिवाः ॥३॥
3. triviṣāṇāścaturnetrāḥ pañcapādā dvimehanāḥ ,
dviśīrṣāśca dvipucchāśca daṁṣṭriṇaḥ paśavo'śivāḥ.
3. triviṣāṇāḥ caturnetrāḥ pañcapādāḥ dvimehanāḥ
dviśīrṣāḥ ca dvipucchāḥ ca daṃṣṭriṇaḥ paśavaḥ aśivāḥ
3. aśivāḥ paśavaḥ triviṣāṇāḥ caturnetrāḥ pañcapādāḥ
dvimehanāḥ dviśīrṣāḥ ca dvipucchāḥ ca daṃṣṭriṇaḥ
3. Inauspicious animals are born with three horns, four eyes, five feet, two generative organs, two heads, two tails, and tusks.
जायन्ते विवृतास्याश्च व्याहरन्तोऽशिवा गिरः ।
त्रिपदाः शिखिनस्तार्क्ष्याश्चतुर्दंष्ट्रा विषाणिनः ॥४॥
4. jāyante vivṛtāsyāśca vyāharanto'śivā giraḥ ,
tripadāḥ śikhinastārkṣyāścaturdaṁṣṭrā viṣāṇinaḥ.
4. jāyante vivṛtāsyāḥ ca vyāharantaḥ aśivāḥ giraḥ
tripadāḥ śikhinaḥ tārkṣyāḥ caturdaṃṣṭrāḥ viṣāṇinaḥ
4. vivṛtāsyāḥ ca aśivāḥ giraḥ vyāharantaḥ jāyante
tripadāḥ śikhinaḥ tārkṣyāḥ caturdaṃṣṭrāḥ viṣāṇinaḥ
4. They are born open-mouthed, uttering inauspicious cries. Also appearing are three-footed, crested, eagle-like (tārkṣya), four-tusked, and horned creatures.
तथैवान्याश्च दृश्यन्ते स्त्रियश्च ब्रह्मवादिनाम् ।
वैनतेयान्मयूरांश्च जनयन्त्यः पुरे तव ॥५॥
5. tathaivānyāśca dṛśyante striyaśca brahmavādinām ,
vainateyānmayūrāṁśca janayantyaḥ pure tava.
5. tathā eva anyāḥ ca dṛśyante striyaḥ ca brahmavādinām
vainateyān mayūrān ca janayantyaḥ pure tava
5. tava pure anyāḥ striyaḥ ca brahmavādinām striyaḥ ca
vainateyān mayūrān ca janayantyaḥ tathā eva dṛśyante
5. And similarly, other women, even those of Brahmins (brahmavādin), are seen giving birth to Garuḍa-like birds (vainateya) and peacocks in your city.
गोवत्सं वडवा सूते श्वा सृगालं महीपते ।
क्रकराञ्शारिकाश्चैव शुकांश्चाशुभवादिनः ॥६॥
6. govatsaṁ vaḍavā sūte śvā sṛgālaṁ mahīpate ,
krakarāñśārikāścaiva śukāṁścāśubhavādinaḥ.
6. govatsam vaḍavā sūte śvā sṛgālam mahīpate
krakarān śārikāḥ ca eva śukān ca aśubhavādinaḥ
6. mahīpate,
vaḍavā govatsam sūte,
śvā sṛgālam (sūte) krakarān śārikāḥ ca eva śukān ca aśubhavādinaḥ (bhavanti)
6. O King (mahīpati), a mare gives birth to a calf, and a dog gives birth to a jackal. Moreover, francolins, mynah birds, and parrots are also uttering inauspicious sounds.
स्त्रियः काश्चित्प्रजायन्ते चतस्रः पञ्च कन्यकाः ।
ता जातमात्रा नृत्यन्ति गायन्ति च हसन्ति च ॥७॥
7. striyaḥ kāścitprajāyante catasraḥ pañca kanyakāḥ ,
tā jātamātrā nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca.
7. striyaḥ kāścit prajāyante catasraḥ pañca kanyakāḥ
tāḥ jātamātrāḥ nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca
7. kāścit striyaḥ catasraḥ pañca kanyakāḥ prajāyante
tāḥ jātamātrāḥ nṛtyanti gāyanti ca hasanti ca
7. Some women give birth to four or five daughters who, as soon as they are born, dance, sing, and laugh.
पृथग्जनस्य कुडकाः स्तनपाः स्तेनवेश्मनि ।
नृत्यन्ति परिगायन्ति वेदयन्तो महद्भयम् ॥८॥
8. pṛthagjanasya kuḍakāḥ stanapāḥ stenaveśmani ,
nṛtyanti parigāyanti vedayanto mahadbhayam.
8. pṛthagjanasya kuḍakāḥ stanapāḥ stenaveśmani
nṛtyanti parigāyanti vedayantaḥ mahat bhayam
8. pṛthagjanasya stanapāḥ kuḍakāḥ stenaveśmani
nṛtyanti parigāyanti mahat bhayam vedayantaḥ
8. Children of common people, still suckling, dance and sing in the house of thieves, announcing a great fear.
प्रतिमाश्चालिखन्त्यन्ये सशस्त्राः कालचोदिताः ।
अन्योन्यमभिधावन्ति शिशवो दण्डपाणयः ।
उपरुन्धन्ति कृत्वा च नगराणि युयुत्सवः ॥९॥
9. pratimāścālikhantyanye saśastrāḥ kālacoditāḥ ,
anyonyamabhidhāvanti śiśavo daṇḍapāṇayaḥ ,
uparundhanti kṛtvā ca nagarāṇi yuyutsavaḥ.
9. pratimāḥ ca ālikhanti anye saśastrāḥ
kālacoditāḥ anyonyam abhidhāvanti
śiśavaḥ daṇḍapāṇayaḥ uparundhanti
kṛtvā ca nagarāṇi yuyutsavaḥ
9. anye kālacoditāḥ saśastrāḥ pratimāḥ
ca ālikhanti daṇḍapāṇayaḥ śiśavaḥ
anyonyam abhidhāvanti ca
yuyutsavaḥ nagarāṇi kṛtvā uparundhanti
9. Others, driven by fate, draw images of armed figures. Children, staffs in hand, attack each other. And belligerent individuals, having taken over cities, lay siege to them.
पद्मोत्पलानि वृक्षेषु जायन्ते कुमुदानि च ।
विष्वग्वाताश्च वान्त्युग्रा रजो न व्युपशाम्यति ॥१०॥
10. padmotpalāni vṛkṣeṣu jāyante kumudāni ca ,
viṣvagvātāśca vāntyugrā rajo na vyupaśāmyati.
10. padmotpalāni vṛkṣeṣu jāyante kumudāni ca
viṣvagvātāḥ ca vānti ugrāḥ rajaḥ na vyupaśāmyati
10. padmotpalāni kumudāni ca vṛkṣeṣu jāyante ca
ugrāḥ viṣvagvātāḥ vānti rajaḥ na vyupaśāmyati
10. Lotuses and water-lilies grow on trees, and white water-lilies also appear. Fierce winds blow in all directions, and the dust does not settle.
अभीक्ष्णं कम्पते भूमिरर्कं राहुस्तथाग्रसत् ।
श्वेतो ग्रहस्तथा चित्रां समतिक्रम्य तिष्ठति ॥११॥
11. abhīkṣṇaṁ kampate bhūmirarkaṁ rāhustathāgrasat ,
śveto grahastathā citrāṁ samatikramya tiṣṭhati.
11. abhīkṣṇam kampate bhūmiḥ arkam rāhuḥ tathā agrasat
| śvetaḥ grahaḥ tathā citrām samatikramya tiṣṭhati
11. bhūmiḥ abhīkṣṇam kampate tathā rāhuḥ arkam agrasat
tathā śvetaḥ grahaḥ citrām samatikramya tiṣṭhati
11. The earth trembles constantly. Similarly, Rāhu has seized the sun. And likewise, the white planet stands, having crossed the Citrā constellation.
अभावं हि विशेषेण कुरूणां प्रतिपश्यति ।
धूमकेतुर्महाघोरः पुष्यमाक्रम्य तिष्ठति ॥१२॥
12. abhāvaṁ hi viśeṣeṇa kurūṇāṁ pratipaśyati ,
dhūmaketurmahāghoraḥ puṣyamākramya tiṣṭhati.
12. abhāvam hi viśeṣeṇa kurūṇām pratipaśyati |
dhūmaketuh mahāghoraḥ puṣyam ākramya tiṣṭhati
12. (saḥ) hi kurūṇām abhāvam viśeṣeṇa pratipaśyati
mahāghoraḥ dhūmaketuh puṣyam ākramya tiṣṭhati
12. Indeed, he (the observer) sees the destruction of the Kurus specifically. The exceedingly dreadful comet (dhūmaketuh) stands, having assailed the Puṣya constellation.
सेनयोरशिवं घोरं करिष्यति महाग्रहः ।
मघास्वङ्गारको वक्रः श्रवणे च बृहस्पतिः ॥१३॥
13. senayoraśivaṁ ghoraṁ kariṣyati mahāgrahaḥ ,
maghāsvaṅgārako vakraḥ śravaṇe ca bṛhaspatiḥ.
13. senayoḥ aśivam ghoram kariṣyati mahāgrahaḥ |
maghāsu aṅgārakaḥ vakraḥ śravaṇe ca bṛhaspatiḥ
13. mahāgrahaḥ senayoḥ ghoram aśivam kariṣyati
aṅgārakaḥ maghāsu vakraḥ ca bṛhaspatiḥ śravaṇe
13. A great planet (mahāgrahaḥ) will cause dreadful misfortune for the two armies. Mars (aṅgārakaḥ) is retrograde in Maghā, and Jupiter (bṛhaspatiḥ) is in Śravaṇa.
भाग्यं नक्षत्रमाक्रम्य सूर्यपुत्रेण पीड्यते ।
शुक्रः प्रोष्ठपदे पूर्वे समारुह्य विशां पते ।
उत्तरे तु परिक्रम्य सहितः प्रत्युदीक्षते ॥१४॥
14. bhāgyaṁ nakṣatramākramya sūryaputreṇa pīḍyate ,
śukraḥ proṣṭhapade pūrve samāruhya viśāṁ pate ,
uttare tu parikramya sahitaḥ pratyudīkṣate.
14. bhāgyam nakṣatram ākramya sūryaputreṇa
pīḍyate | śukraḥ proṣṭhapade
pūrve samāruhya viśām pate | uttare
tu parikramya sahitaḥ pratyudīkṣate
14. sūryaputreṇa bhāgyam nakṣatram
ākramya pīḍyate śukraḥ pūrve proṣṭhapade
samāruhya tu uttare parikramya
sahitaḥ pratyudīkṣate he viśām pate
14. The Bhāgya constellation (Pūrva Phalguni) is oppressed by Saturn (sūryaputreṇa) after it (Saturn) has assailed it. O Lord of the people (viśām pate)! Venus (śukraḥ) having mounted (entered) the Pūrva Proṣṭhapada (Pūrvabhādrapadā) constellation, and then having traversed the Uttara (Uttarabhādrapadā), remains gazing.
श्यामो ग्रहः प्रज्वलितः सधूमः सहपावकः ।
ऐन्द्रं तेजस्वि नक्षत्रं ज्येष्ठामाक्रम्य तिष्ठति ॥१५॥
15. śyāmo grahaḥ prajvalitaḥ sadhūmaḥ sahapāvakaḥ ,
aindraṁ tejasvi nakṣatraṁ jyeṣṭhāmākramya tiṣṭhati.
15. śyāmaḥ grahaḥ prajvalitaḥ sadhūmaḥ sahapāvakaḥ
aindraṃ tejasvi nakṣatraṃ jyeṣṭhām ākramya tiṣṭhati
15. śyāmaḥ sadhūmaḥ sahapāvakaḥ prajvalitaḥ grahaḥ
aindraṃ tejasvi nakṣatraṃ jyeṣṭhām ākramya tiṣṭhati
15. A dark planet, blazing with smoke and fire, occupies the brilliant constellation Jyeṣṭhā, which is associated with Indra.
ध्रुवः प्रज्वलितो घोरमपसव्यं प्रवर्तते ।
चित्रास्वात्यन्तरे चैव धिष्ठितः परुषो ग्रहः ॥१६॥
16. dhruvaḥ prajvalito ghoramapasavyaṁ pravartate ,
citrāsvātyantare caiva dhiṣṭhitaḥ paruṣo grahaḥ.
16. dhruvaḥ prajvalitaḥ ghoram apasavyaṃ pravartate
citrāsvātyantare ca eva dhiṣṭhitaḥ paruṣaḥ grahaḥ
16. dhruvaḥ prajvalitaḥ ghoram apasavyam pravartate
ca eva citrāsvātyantare paruṣaḥ grahaḥ dhiṣṭhitaḥ
16. The North Star (Dhruva), blazing fiercely, moves inauspiciously (counter-clockwise). Furthermore, a harsh planet is situated between the constellations Citrā and Svāti.
वक्रानुवक्रं कृत्वा च श्रवणे पावकप्रभः ।
ब्रह्मराशिं समावृत्य लोहिताङ्गो व्यवस्थितः ॥१७॥
17. vakrānuvakraṁ kṛtvā ca śravaṇe pāvakaprabhaḥ ,
brahmarāśiṁ samāvṛtya lohitāṅgo vyavasthitaḥ.
17. vakra anuvakraṃ kṛtvā ca śravaṇe pāvakaprabhaḥ
brahmarāśiṃ samāvṛtya lohitāṅgaḥ vyavasthitaḥ
17. ca pāvakaprabhaḥ vakra anuvakram kṛtvā śravaṇe
lohitāṅgaḥ brahmarāśim samāvṛtya vyavasthitaḥ
17. A planet, radiant like fire, moves in a winding and re-winding path through Śravaṇa. The Red-bodied one (Mars) is positioned, having covered the Brahma-rāśi constellation.
सर्वसस्यप्रतिच्छन्ना पृथिवी फलमालिनी ।
पञ्चशीर्षा यवाश्चैव शतशीर्षाश्च शालयः ॥१८॥
18. sarvasasyapraticchannā pṛthivī phalamālinī ,
pañcaśīrṣā yavāścaiva śataśīrṣāśca śālayaḥ.
18. sarvasasyapraticchannā pṛthivī phalamālinī
pañcaśīrṣā yavāḥ ca eva śataśīrṣāḥ ca śālayaḥ
18. pṛthivī sarvasasyapraticchannā phalamālinī ca
eva yavāḥ pañcaśīrṣāḥ ca śālayaḥ śataśīrṣāḥ
18. The earth will be covered with all kinds of crops and adorned with abundant fruits. Barley will have five heads, and rice will have a hundred heads.
प्रधानाः सर्वलोकस्य यास्वायत्तमिदं जगत् ।
ता गावः प्रस्नुता वत्सैः शोणितं प्रक्षरन्त्युत ॥१९॥
19. pradhānāḥ sarvalokasya yāsvāyattamidaṁ jagat ,
tā gāvaḥ prasnutā vatsaiḥ śoṇitaṁ prakṣarantyuta.
19. pradhānāḥ sarvalokasya yāsu āyattam idam jagat tāḥ
gāvaḥ prasnutāḥ vatsaiḥ śoṇitam prakṣaranti uta
19. yāsu idam jagat āyattam tāḥ gāvaḥ sarvalokasya
pradhānāḥ vatsaiḥ prasnutāḥ śoṇitam uta prakṣaranti
19. Those principal cows of all the worlds, upon whom this universe depends, having suckled their calves, are indeed discharging blood.
निश्चेरुरपिधानेभ्यः खड्गाः प्रज्वलिता भृशम् ।
व्यक्तं पश्यन्ति शस्त्राणि संग्रामं समुपस्थितम् ॥२०॥
20. niścerurapidhānebhyaḥ khaḍgāḥ prajvalitā bhṛśam ,
vyaktaṁ paśyanti śastrāṇi saṁgrāmaṁ samupasthitam.
20. niśceruḥ apidhānebhyah khaḍgāḥ prajvalitāḥ bhṛśam
vyaktam paśyanti śastrāṇi saṃgrāmam samupasthitam
20. khaḍgāḥ prajvalitāḥ bhṛśam apidhānebhyah niśceruḥ
śastrāṇi samupasthitam saṃgrāmam vyaktam paśyanti
20. Swords, intensely blazing, emerged from their sheaths. It is evident that the weapons perceive the battle (saṃgrāma) as imminent.
अग्निवर्णा यथा भासः शस्त्राणामुदकस्य च ।
कवचानां ध्वजानां च भविष्यति महान्क्षयः ॥२१॥
21. agnivarṇā yathā bhāsaḥ śastrāṇāmudakasya ca ,
kavacānāṁ dhvajānāṁ ca bhaviṣyati mahānkṣayaḥ.
21. agnivarṇāḥ yathā bhāsaḥ śastrāṇām udakasya ca
kavacānām dhvajānām ca bhaviṣyati mahān kṣayaḥ
21. śastrāṇām udakasya ca kavacānām dhvajānām ca
bhāsaḥ yathā agnivarṇāḥ mahān kṣayaḥ bhaviṣyati
21. There will be a great destruction (kṣaya), as the glow of weapons and water, and of armors and banners, will be like fire.
दिक्षु प्रज्वलितास्याश्च व्याहरन्ति मृगद्विजाः ।
अत्याहितं दर्शयन्तो वेदयन्ति महद्भयम् ॥२२॥
22. dikṣu prajvalitāsyāśca vyāharanti mṛgadvijāḥ ,
atyāhitaṁ darśayanto vedayanti mahadbhayam.
22. dikṣu prajvalitāsyāḥ ca vyāharanti mṛgadvijāḥ
atyāhitam darśayantaḥ vedayanti mahat bhayam
22. dikṣu mṛgadvijāḥ prajvalitāsyāḥ ca vyāharanti
atyāhitam darśayantaḥ mahat bhayam vedayanti
22. In all directions, animals and birds, with mouths ablaze, cry out. Showing a great calamity (atyāhita), they foretell immense fear.
एकपक्षाक्षिचरणः शकुनिः खचरो निशि ।
रौद्रं वदति संरब्धः शोणितं छर्दयन्मुहुः ॥२३॥
23. ekapakṣākṣicaraṇaḥ śakuniḥ khacaro niśi ,
raudraṁ vadati saṁrabdhaḥ śoṇitaṁ chardayanmuhuḥ.
23. ekapakṣākṣicaraṇaḥ śakuniḥ khacaraḥ niśi raudram
vadati saṃrabdhaḥ śoṇitam chardayan muhuḥ
23. niśi ekapakṣākṣicaraṇaḥ saṃrabdhaḥ khacaraḥ
śakuniḥ muhuḥ śoṇitam chardayan raudram vadati
23. A one-winged, one-eyed, one-footed bird, agitated and flying in the night sky, repeatedly vomits blood and utters a dreadful sound.
ग्रहौ ताम्रारुणशिखौ प्रज्वलन्ताविव स्थितौ ।
सप्तर्षीणामुदाराणां समवच्छाद्य वै प्रभाम् ॥२४॥
24. grahau tāmrāruṇaśikhau prajvalantāviva sthitau ,
saptarṣīṇāmudārāṇāṁ samavacchādya vai prabhām.
24. grahau tāmraruṇaśikhau prajvalantau iva sthitau
saptarṣīṇām udārāṇām samavacchādya vai prabhām
24. tāmraruṇaśikhau prajvalantau iva sthitau grahau
udārāṇām saptarṣīṇām prabhām vai samavacchādya
24. Two planets, appearing as if blazing with coppery-red flames, stood, indeed completely obscuring the splendor of the noble (saptarṣi) Seven Sages.
संवत्सरस्थायिनौ च ग्रहौ प्रज्वलितावुभौ ।
विशाखयोः समीपस्थौ बृहस्पतिशनैश्चरौ ॥२५॥
25. saṁvatsarasthāyinau ca grahau prajvalitāvubhau ,
viśākhayoḥ samīpasthau bṛhaspatiśanaiścarau.
25. saṃvatsarasthāyinau ca grahau prajvalitau ubhau
viśākhayoḥ samīpasthau bṛhaspatiśanaiścarau
25. ca ubhau grahau bṛhaspatiśanaiścarau
saṃvatsarasthāyinau prajvalitau viśākhayoḥ samīpasthau
25. And both planets, Jupiter (bṛhaspati) and Saturn (śanaiścara), blazing intensely and positioned for a year, were located near the (nakṣatra) Viśākha.
कृत्तिकासु ग्रहस्तीव्रो नक्षत्रे प्रथमे ज्वलन् ।
वपूंष्यपहरन्भासा धूमकेतुरिव स्थितः ॥२६॥
26. kṛttikāsu grahastīvro nakṣatre prathame jvalan ,
vapūṁṣyapaharanbhāsā dhūmaketuriva sthitaḥ.
26. kṛttikāsu grahaḥ tīvraḥ nakṣatre prathame jvalan
vapūṃṣi apaharan bhāsā dhūmaketuḥ iva sthitaḥ
26. prathame nakṣatre kṛttikāsu tīvraḥ grahaḥ jvalan
dhūmaketuḥ iva bhāsā vapūṃṣi apaharan sthitaḥ
26. A fierce planet, blazing intensely in the first constellation (nakṣatra) of Kṛttikā, stood like a comet, diminishing beings with its brilliance.
त्रिषु पूर्वेषु सर्वेषु नक्षत्रेषु विशां पते ।
बुधः संपततेऽभीक्ष्णं जनयन्सुमहद्भयम् ॥२७॥
27. triṣu pūrveṣu sarveṣu nakṣatreṣu viśāṁ pate ,
budhaḥ saṁpatate'bhīkṣṇaṁ janayansumahadbhayam.
27. triṣu pūrveṣu sarveṣu nakṣatreṣu viśām pate
budhaḥ saṃpatate abhīkṣṇam janayan sumahadbhayam
27. viśām pate,
budhaḥ triṣu pūrveṣu sarveṣu nakṣatreṣu abhīkṣṇam saṃpatate,
sumahadbhayam janayan
27. O Lord of the people (viśām pate), Mercury constantly appears in all three former constellations, generating great fear.
चतुर्दशीं पञ्चदशीं भूतपूर्वां च षोडशीम् ।
इमां तु नाभिजानामि अमावास्यां त्रयोदशीम् ॥२८॥
28. caturdaśīṁ pañcadaśīṁ bhūtapūrvāṁ ca ṣoḍaśīm ,
imāṁ tu nābhijānāmi amāvāsyāṁ trayodaśīm.
28. caturdaśīm pañcadaśīm bhūtapūrvām ca ṣoḍaśīm
imām tu na abhijānāmi amāvāsyām trayodaśīm
28. aham caturdaśīm,
pañcadaśīm,
bhūtapūrvām ca ṣoḍaśīm (ca) abhijānāmi; tu imām trayodaśīm amāvāsyām na abhijānāmi
28. I know the fourteenth, the fifteenth, and even the sixteenth day which occurred previously, but I do not know this new moon (amāvāsyā) on the thirteenth day.
चन्द्रसूर्यावुभौ ग्रस्तावेकमासे त्रयोदशीम् ।
अपर्वणि ग्रहावेतौ प्रजाः संक्षपयिष्यतः ॥२९॥
29. candrasūryāvubhau grastāvekamāse trayodaśīm ,
aparvaṇi grahāvetau prajāḥ saṁkṣapayiṣyataḥ.
29. candrasūryau ubhau grastau ekamāse trayodaśīm
aparvaṇi grahau etau prajāḥ saṃkṣapayiṣyataḥ
29. candrasūryau ubhau ekamāse trayodaśīm grastau (sthaḥ).
etau grahau aparvaṇi prajāḥ saṃkṣapayiṣyataḥ.
29. Both the Moon and the Sun are eclipsed on the thirteenth day within a single month. These two celestial bodies (grahas), eclipsing on an inauspicious occasion (aparvaṇi), will destroy the people (prajāḥ).
रजोवृता दिशः सर्वाः पांसुवर्षैः समन्ततः ।
उत्पातमेघा रौद्राश्च रात्रौ वर्षन्ति शोणितम् ॥३०॥
30. rajovṛtā diśaḥ sarvāḥ pāṁsuvarṣaiḥ samantataḥ ,
utpātameghā raudrāśca rātrau varṣanti śoṇitam.
30. rajovṛtā diśaḥ sarvāḥ pāṃsuvarṣaiḥ samantataḥ
utpātameghāḥ raudrāḥ ca rātrau varṣanti śoṇitam
30. sarvāḥ diśaḥ pāṃsuvarṣaiḥ samantataḥ rajovṛtāḥ (santi).
ca raudrāḥ utpātameghāḥ rātrau śoṇitam varṣanti.
30. All directions are covered with dust by showers of dust from all sides. And dreadful, ominous clouds rain down blood at night.
मांसवर्षं पुनस्तीव्रमासीत्कृष्णचतुर्दशीम् ।
अर्धरात्रे महाघोरमतृप्यंस्तत्र राक्षसाः ॥३१॥
31. māṁsavarṣaṁ punastīvramāsītkṛṣṇacaturdaśīm ,
ardharātre mahāghoramatṛpyaṁstatra rākṣasāḥ.
31. māṃsavarṣam punaḥ tīvram āsīt kṛṣṇacaturdaśīm
ardharātre mahāghoram atṛpyan tatra rākṣasāḥ
31. punaḥ kṛṣṇacaturdaśīm ardharātre tīvram mahāghoram
māṃsavarṣam āsīt tatra rākṣasāḥ atṛpyan
31. Furthermore, on the fourteenth day of the dark fortnight, at midnight, there was a dreadful and intense rain of flesh. The rākṣasas (demons) there were satiated by it.
प्रतिस्रोतोऽवहन्नद्यः सरितः शोणितोदकाः ।
फेनायमानाः कूपाश्च नर्दन्ति वृषभा इव ।
पतन्त्युल्काः सनिर्घाताः शुष्काशनिविमिश्रिताः ॥३२॥
32. pratisroto'vahannadyaḥ saritaḥ śoṇitodakāḥ ,
phenāyamānāḥ kūpāśca nardanti vṛṣabhā iva ,
patantyulkāḥ sanirghātāḥ śuṣkāśanivimiśritāḥ.
32. pratisrotaḥ avahan nadyaḥ saritaḥ
śoṇitodakāḥ phenāyamānāḥ kūpāḥ ca
nardanti vṛṣabhāḥ iva patanti
ulkāḥ sanirghātāḥ śuṣkāśanivimiśritāḥ
32. śoṇitodakāḥ nadyaḥ saritaḥ pratisrotaḥ
avahan ca phenāyamānāḥ kūpāḥ
vṛṣabhāḥ iva nardanti sanirghātāḥ
śuṣkāśanivimiśritāḥ ulkāḥ patanti
32. Rivers and streams, filled with bloody water, flowed upstream. Foaming wells roared like bulls. Meteors fell, accompanied by crashing sounds and mixed with dry thunderbolts.
अद्य चैव निशां व्युष्टामुदये भानुराहतः ।
ज्वलन्तीभिर्महोल्काभिश्चतुर्भिः सर्वतोदिशम् ॥३३॥
33. adya caiva niśāṁ vyuṣṭāmudaye bhānurāhataḥ ,
jvalantībhirmaholkābhiścaturbhiḥ sarvatodiśam.
33. adya ca eva niśām vyuṣṭām udaye bhānuḥ āhataḥ
jvalantībhiḥ maholkābhiḥ caturbhiḥ sarvatodiśam
33. adya ca eva niśām vyuṣṭām udaye bhānuḥ caturbhiḥ
jvalantībhiḥ maholkābhiḥ sarvatodiśam āhataḥ
33. And indeed, today, when the night had ended and the sun rose, the sun was assailed by four burning great meteors from all directions.
आदित्यमुपतिष्ठद्भिस्तत्र चोक्तं महर्षिभिः ।
भूमिपालसहस्राणां भूमिः पास्यति शोणितम् ॥३४॥
34. ādityamupatiṣṭhadbhistatra coktaṁ maharṣibhiḥ ,
bhūmipālasahasrāṇāṁ bhūmiḥ pāsyati śoṇitam.
34. ādityam upatiṣṭhadbhiḥ tatra ca uktam maharṣibhiḥ
bhūmipālasahasrāṇām bhūmiḥ pāsyati śoṇitam
34. tatra ca ādityam upatiṣṭhadbhiḥ maharṣibhiḥ
uktam bhūmiḥ bhūmipālasahasrāṇām śoṇitam pāsyati
34. And there, it was declared by the great sages (maharṣis), as they stood before the sun: 'The earth will drink the blood of thousands of kings.'
कैलासमन्दराभ्यां तु तथा हिमवतो गिरेः ।
सहस्रशो महाशब्दं शिखराणि पतन्ति च ॥३५॥
35. kailāsamandarābhyāṁ tu tathā himavato gireḥ ,
sahasraśo mahāśabdaṁ śikharāṇi patanti ca.
35. kailāsamandarābhyām tu tathā himavataḥ gireḥ
sahasraśaḥ mahāśabdam śikharāṇi patanti ca
35. kailāsamandarābhyām tu tathā himavataḥ gireḥ
sahasraśaḥ mahāśabdam śikharāṇi patanti ca
35. From Kailasa and Mandara, and similarly from the Himalaya mountain, thousands of peaks fall with a great roar.
महाभूता भूमिकम्पे चतुरः सागरान्पृथक् ।
वेलामुद्वर्तयन्ति स्म क्षोभयन्तः पुनः पुनः ॥३६॥
36. mahābhūtā bhūmikampe caturaḥ sāgarānpṛthak ,
velāmudvartayanti sma kṣobhayantaḥ punaḥ punaḥ.
36. mahābhūtāḥ bhūmikampe caturaḥ sāgarān pṛthak
velām udvartayanti sma kṣobhayantaḥ punaḥ punaḥ
36. bhūmikampe mahābhūtāḥ caturaḥ sāgarān pṛthak
velām udvartayanti sma punaḥ punaḥ kṣobhayantaḥ
36. During an earthquake, the great elements (mahābhūta) cause the four oceans, each separately, to swell past their shores, agitating them repeatedly.
वृक्षानुन्मथ्य वान्त्युग्रा वाताः शर्करकर्षिणः ।
पतन्ति चैत्यवृक्षाश्च ग्रामेषु नगरेषु च ॥३७॥
37. vṛkṣānunmathya vāntyugrā vātāḥ śarkarakarṣiṇaḥ ,
patanti caityavṛkṣāśca grāmeṣu nagareṣu ca.
37. vṛkṣān unmathya vānti ugrāḥ vātāḥ śarkarakarṣiṇaḥ
patanti caityavṛkṣāḥ ca grāmeṣu nagareṣu ca
37. ugrāḥ śarkarakarṣiṇaḥ vātāḥ vṛkṣān unmathya
vānti ca caityavṛkṣāḥ grāmeṣu nagareṣu ca patanti
37. Fierce winds that uproot trees and carry gravel blow violently. And sacred shrine-trees (caityavṛkṣa) fall in villages and cities.
पीतलोहितनीलश्च ज्वलत्यग्निर्हुतो द्विजैः ।
वामार्चिः शावगन्धी च धूमप्रायः खरस्वनः ।
स्पर्शा गन्धा रसाश्चैव विपरीता महीपते ॥३८॥
38. pītalohitanīlaśca jvalatyagnirhuto dvijaiḥ ,
vāmārciḥ śāvagandhī ca dhūmaprāyaḥ kharasvanaḥ ,
sparśā gandhā rasāścaiva viparītā mahīpate.
38. pītalohitanīlaḥ ca jvalati agniḥ
hutaḥ dvijaiḥ vāmārciḥ śāvagandhī ca
dhūmaprāyaḥ kharasvanaḥ sparśāḥ
gandhāḥ rasāḥ ca eva viparītāḥ mahīpate
38. mahīpate dvijaiḥ hutaḥ agniḥ pītalohitanīlaḥ vāmārciḥ śāvagandhī ca dhūmaprāyaḥ kharasvanaḥ ca jvalati.
sparśāḥ gandhāḥ rasāḥ ca eva viparītāḥ
38. The fire, offered by the twice-born (dvija), blazes with yellow, red, and blue flames. Its flame turns left, it smells of corpses, is mostly smoke, and emits a harsh sound. Furthermore, O ruler of the earth, touches, smells, and tastes become distorted.
धूमायन्ते ध्वजा राज्ञां कम्पमाना मुहुर्मुहुः ।
मुञ्चन्त्यङ्गारवर्षाणि भेर्योऽथ पटहास्तथा ॥३९॥
39. dhūmāyante dhvajā rājñāṁ kampamānā muhurmuhuḥ ,
muñcantyaṅgāravarṣāṇi bheryo'tha paṭahāstathā.
39. dhūmāyante dhvajāḥ rājñām kampamānāḥ muhurmuhuḥ
muñcanti aṅgāravarṣāṇi bheryaḥ atha paṭahāḥ tathā
39. rājñām kampamānāḥ dhvajāḥ muhurmuhuḥ dhūmāyante
atha bheryaḥ tathā paṭahāḥ aṅgāravarṣāṇi muñcanti
39. The flags of the kings are emitting smoke and shaking repeatedly. Likewise, the kettledrums and other drums are showering embers.
प्रासादशिखराग्रेषु पुरद्वारेषु चैव हि ।
गृध्राः परिपतन्त्युग्रा वामं मण्डलमाश्रिताः ॥४०॥
40. prāsādaśikharāgreṣu puradvāreṣu caiva hi ,
gṛdhrāḥ paripatantyugrā vāmaṁ maṇḍalamāśritāḥ.
40. prāsādaśikharāgreṣu puradvāreṣu ca eva hi
gṛdhrāḥ paripatanti ugrāḥ vāmam maṇḍalam āśritāḥ
40. ugrāḥ gṛdhrāḥ prāsādaśikharāgreṣu puradvāreṣu
ca eva hi vāmam maṇḍalam āśritāḥ paripatanti
40. Fierce vultures are flying around the tops of palace spires and at the city gates, indeed, circling ominously to the left.
पक्वापक्वेति सुभृशं वावाश्यन्ते वयांसि च ।
निलीयन्ते ध्वजाग्रेषु क्षयाय पृथिवीक्षिताम् ॥४१॥
41. pakvāpakveti subhṛśaṁ vāvāśyante vayāṁsi ca ,
nilīyante dhvajāgreṣu kṣayāya pṛthivīkṣitām.
41. pakvāpakvā iti subhṛśam vāvāśyante vayāṃsi ca
nilīyante dhvajāgreṣu kṣayāya pṛthivīkṣitām
41. vayāṃsi ca pakvāpakvā iti subhṛśam vāvāśyante
pṛthivīkṣitām kṣayāya dhvajāgreṣu nilīyante
41. And birds are loudly screaming "Ripe! Unripe!" (or "cooked! uncooked!") and perching on the tops of flags, portending the destruction of the rulers of the earth (pṛthivīkṣitām).
ध्यायन्तः प्रकिरन्तश्च वालान्वेपथुसंयुताः ।
रुदन्ति दीनास्तुरगा मातङ्गाश्च सहस्रशः ॥४२॥
42. dhyāyantaḥ prakirantaśca vālānvepathusaṁyutāḥ ,
rudanti dīnāsturagā mātaṅgāśca sahasraśaḥ.
42. dhyāyantaḥ prakirantaḥ ca vālān vepathusaṃyutāḥ
rudanti dīnāḥ turagāḥ mātaṅgāḥ ca sahasraśaḥ
42. sahasraśaḥ dīnāḥ vepathusaṃyutāḥ turagāḥ ca
mātaṅgāḥ ca vālān prakirantaḥ dhyāyantaḥ rudanti
42. Thousands of horses and elephants, miserable and trembling, are crying out, appearing to be brooding and scattering their hairs (or manes/tails).
एतच्छ्रुत्वा भवानत्र प्राप्तकालं व्यवस्यताम् ।
यथा लोकः समुच्छेदं नायं गच्छेत भारत ॥४३॥
43. etacchrutvā bhavānatra prāptakālaṁ vyavasyatām ,
yathā lokaḥ samucchedaṁ nāyaṁ gaccheta bhārata.
43. etat śrutvā bhavān atra prāptakālam vyavasyatām
yathā lokaḥ samucchedam na ayam gaccheta bhārata
43. bhārata etat śrutvā bhavān atra prāptakālam
vyavasyatām yathā ayam lokaḥ samucchedam na gaccheta
43. O Bhārata (Dhṛtarāṣṭra), having heard this, you should determine what is timely in this matter, so that these people do not reach utter destruction.
वैशंपायन उवाच ।
पितुर्वचो निशम्यैतद्धृतराष्ट्रोऽब्रवीदिदम् ।
दिष्टमेतत्पुरा मन्ये भविष्यति न संशयः ॥४४॥
44. vaiśaṁpāyana uvāca ,
piturvaco niśamyaitaddhṛtarāṣṭro'bravīdidam ,
diṣṭametatpurā manye bhaviṣyati na saṁśayaḥ.
44. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca pituḥ vacaḥ niśamya etat dhṛtarāṣṭraḥ
abravīt idam diṣṭam etat purā manye bhaviṣyati na saṃśayaḥ
44. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca dhṛtarāṣṭraḥ
pituḥ etat vacaḥ niśamya idam abravīt
manye etat purā diṣṭam (asti) na
saṃśayaḥ (yathā etat) bhaviṣyati
44. Vaiśaṃpāyana said: Having heard these words of his father (Vidura), Dhṛtarāṣṭra spoke this: "I believe that this is already destined; there is no doubt it will happen."
क्षत्रियाः क्षत्रधर्मेण वध्यन्ते यदि संयुगे ।
वीरलोकं समासाद्य सुखं प्राप्स्यन्ति केवलम् ॥४५॥
45. kṣatriyāḥ kṣatradharmeṇa vadhyante yadi saṁyuge ,
vīralokaṁ samāsādya sukhaṁ prāpsyanti kevalam.
45. kṣatriyāḥ kṣatradharmeṇa vadhyante yadi saṃyuge
vīralokam samāsādya sukham prāpsyanti kevalam
45. yadi kṣatriyāḥ saṃyuge kṣatradharmeṇa vadhyante (tarhi
te) vīralokam samāsādya kevalam sukham prāpsyanti
45. If kṣatriyas are killed in battle in accordance with their warrior's constitution (dharma), they will attain the world of heroes and experience only happiness.
इह कीर्तिं परे लोके दीर्घकालं महत्सुखम् ।
प्राप्स्यन्ति पुरुषव्याघ्राः प्राणांस्त्यक्त्वा महाहवे ॥४६॥
46. iha kīrtiṁ pare loke dīrghakālaṁ mahatsukham ,
prāpsyanti puruṣavyāghrāḥ prāṇāṁstyaktvā mahāhave.
46. iha kīrtim pare loke dīrghakālam mahat sukham
prāpsyanti puruṣavyāghrāḥ prāṇān tyaktvā mahāhave
46. puruṣavyāghrāḥ mahāhave prāṇān tyaktvā iha kīrtim
(ca) pare loke dīrghakālam mahat sukham prāpsyanti
46. The tiger-like men (heroes), having given up their lives in a great battle, will obtain fame in this world and great, long-lasting happiness in the other world.