महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-129
धृतराष्ट्र उवाच ।
यत्तदा प्राविशत्पाण्डूनाचार्यः कुपितो वशी ।
उक्त्वा दुर्योधनं सम्यङ्मम शास्त्रातिगं सुतम् ॥१॥
यत्तदा प्राविशत्पाण्डूनाचार्यः कुपितो वशी ।
उक्त्वा दुर्योधनं सम्यङ्मम शास्त्रातिगं सुतम् ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
yattadā prāviśatpāṇḍūnācāryaḥ kupito vaśī ,
uktvā duryodhanaṁ samyaṅmama śāstrātigaṁ sutam.
yattadā prāviśatpāṇḍūnācāryaḥ kupito vaśī ,
uktvā duryodhanaṁ samyaṅmama śāstrātigaṁ sutam.
1.
dhṛtarāṣṭra uvāca | yat tadā prāviśat pāṇḍūn ācāryaḥ kupitaḥ
vaśī | uktvā duryodhanam samyak mama śāstrātigam sutam
vaśī | uktvā duryodhanam samyak mama śāstrātigam sutam
1.
dhṛtarāṣṭra uvāca mama śāstrātigam sutam duryodhanam samyak uktvā,
yat tadā kupitaḥ vaśī ācāryaḥ pāṇḍūn prāviśat.
.
.
yat tadā kupitaḥ vaśī ācāryaḥ pāṇḍūn prāviśat.
.
.
1.
Dhritarashtra said: "When the preceptor (ācārya) Drona, though self-controlled (vaśī) but angered, confronted the Pandavas, after having thoroughly spoken to my son Duryodhana, who disregarded the scriptures...
प्रविश्य विचरन्तं च रणे शूरमवस्थितम् ।
कथं द्रोणं महेष्वासं पाण्डवाः पर्यवारयन् ॥२॥
कथं द्रोणं महेष्वासं पाण्डवाः पर्यवारयन् ॥२॥
2. praviśya vicarantaṁ ca raṇe śūramavasthitam ,
kathaṁ droṇaṁ maheṣvāsaṁ pāṇḍavāḥ paryavārayan.
kathaṁ droṇaṁ maheṣvāsaṁ pāṇḍavāḥ paryavārayan.
2.
praviśya vicarantaṃ ca raṇe śūram avasthitam |
katham droṇam maheṣvāsam pāṇḍavāḥ paryavārayan
katham droṇam maheṣvāsam pāṇḍavāḥ paryavārayan
2.
praviśya ca raṇe vicarantaṃ avasthitam śūram
maheṣvāsam droṇam pāṇḍavāḥ katham paryavārayan
maheṣvāsam droṇam pāṇḍavāḥ katham paryavārayan
2.
...and had entered the fray as a heroic, great archer (maheṣvāsa) moving about and holding his ground in battle, how then did the Pandavas manage to surround Drona?
केऽरक्षन्दक्षिणं चक्रमाचार्यस्य महात्मनः ।
के चोत्तरमरक्षन्त निघ्नतः शात्रवान्रणे ॥३॥
के चोत्तरमरक्षन्त निघ्नतः शात्रवान्रणे ॥३॥
3. ke'rakṣandakṣiṇaṁ cakramācāryasya mahātmanaḥ ,
ke cottaramarakṣanta nighnataḥ śātravānraṇe.
ke cottaramarakṣanta nighnataḥ śātravānraṇe.
3.
ke arakṣan dakṣiṇam cakram ācāryasya mahātmanaḥ
| ke ca uttaram arakṣanta nighnataḥ śātravān raṇe
| ke ca uttaram arakṣanta nighnataḥ śātravān raṇe
3.
mahātmanaḥ ācāryasya dakṣiṇam cakram ke arakṣan
raṇe śātravān nighnataḥ uttaram ca ke arakṣanta
raṇe śātravān nighnataḥ uttaram ca ke arakṣanta
3.
Who protected the right flank of that great-souled (mahātman) preceptor (ācārya)? And who protected his left flank while he was striking down enemies in battle?
नृत्यन्स रथमार्गेषु सर्वशस्त्रभृतां वरः ।
धूमकेतुरिव क्रुद्धः कथं मृत्युमुपेयिवान् ॥४॥
धूमकेतुरिव क्रुद्धः कथं मृत्युमुपेयिवान् ॥४॥
4. nṛtyansa rathamārgeṣu sarvaśastrabhṛtāṁ varaḥ ,
dhūmaketuriva kruddhaḥ kathaṁ mṛtyumupeyivān.
dhūmaketuriva kruddhaḥ kathaṁ mṛtyumupeyivān.
4.
nṛtyan saḥ rathamārgeṣu sarvaśastrabhṛtām varaḥ
| dhūmaketuḥ iva kruddhaḥ katham mṛtyum upeyivān
| dhūmaketuḥ iva kruddhaḥ katham mṛtyum upeyivān
4.
saḥ sarvaśastrabhṛtām varaḥ rathamārgeṣu nṛtyan
kruddhaḥ dhūmaketuḥ iva katham mṛtyum upeyivān
kruddhaḥ dhūmaketuḥ iva katham mṛtyum upeyivān
4.
How did he, the best among all weapon-bearers, maneuvering skillfully (nṛtyan) on the chariot courses, enraged like a blazing comet (dhūmaketu), meet his death?
संजय उवाच ।
सायाह्ने सैन्धवं हत्वा राज्ञा पार्थः समेत्य च ।
सात्यकिश्च महेष्वासो द्रोणमेवाभ्यधावताम् ॥५॥
सायाह्ने सैन्धवं हत्वा राज्ञा पार्थः समेत्य च ।
सात्यकिश्च महेष्वासो द्रोणमेवाभ्यधावताम् ॥५॥
5. saṁjaya uvāca ,
sāyāhne saindhavaṁ hatvā rājñā pārthaḥ sametya ca ,
sātyakiśca maheṣvāso droṇamevābhyadhāvatām.
sāyāhne saindhavaṁ hatvā rājñā pārthaḥ sametya ca ,
sātyakiśca maheṣvāso droṇamevābhyadhāvatām.
5.
sañjaya uvāca sāyāhne saindhavaṃ hatvā rājñā pārthaḥ
sametya ca sātyakiḥ ca maheṣvāsaḥ droṇam eva abhyadhāvatām
sametya ca sātyakiḥ ca maheṣvāsaḥ droṇam eva abhyadhāvatām
5.
sañjaya uvāca sāyāhne saindhavaṃ hatvā pārthaḥ ca rājñā
sametya ca maheṣvāsaḥ sātyakiḥ droṇam eva abhyadhāvatām
sametya ca maheṣvāsaḥ sātyakiḥ droṇam eva abhyadhāvatām
5.
Sañjaya said: In the evening, after having killed Saṁdhava, Arjuna (pārtha), having met with the king (Yudhiṣṭhira), and Sātyaki, the great archer, both indeed rushed towards Droṇa.
तथा युधिष्ठिरस्तूर्णं भीमसेनश्च पाण्डवः ।
पृथक्चमूभ्यां संसक्तौ द्रोणमेवाभ्यधावताम् ॥६॥
पृथक्चमूभ्यां संसक्तौ द्रोणमेवाभ्यधावताम् ॥६॥
6. tathā yudhiṣṭhirastūrṇaṁ bhīmasenaśca pāṇḍavaḥ ,
pṛthakcamūbhyāṁ saṁsaktau droṇamevābhyadhāvatām.
pṛthakcamūbhyāṁ saṁsaktau droṇamevābhyadhāvatām.
6.
tathā yudhiṣṭhiraḥ tūrṇaṃ bhīmasenaḥ ca pāṇḍavaḥ
pṛthak camūbhyāṃ saṃsaktāu droṇam eva abhyadhāvatām
pṛthak camūbhyāṃ saṃsaktāu droṇam eva abhyadhāvatām
6.
tathā yudhiṣṭhiraḥ ca pāṇḍavaḥ bhīmasenaḥ tūrṇaṃ
pṛthak camūbhyāṃ saṃsaktāu droṇam eva abhyadhāvatām
pṛthak camūbhyāṃ saṃsaktāu droṇam eva abhyadhāvatām
6.
Likewise, Yudhiṣṭhira swiftly, and Bhīmasena, the Pāṇḍava, with their separate armies having joined, both rushed towards Droṇa.
तथैव नकुलो धीमान्सहदेवश्च दुर्जयः ।
धृष्टद्युम्नः शतानीको विराटश्च सकेकयः ।
मत्स्याः शाल्वेयसेनाश्च द्रोणमेव ययुर्युधि ॥७॥
धृष्टद्युम्नः शतानीको विराटश्च सकेकयः ।
मत्स्याः शाल्वेयसेनाश्च द्रोणमेव ययुर्युधि ॥७॥
7. tathaiva nakulo dhīmānsahadevaśca durjayaḥ ,
dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīko virāṭaśca sakekayaḥ ,
matsyāḥ śālveyasenāśca droṇameva yayuryudhi.
dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīko virāṭaśca sakekayaḥ ,
matsyāḥ śālveyasenāśca droṇameva yayuryudhi.
7.
tathā eva nakulaḥ dhīmān sahadevaḥ
ca durjayaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīkaḥ
virāṭaḥ ca sakekayaḥ matsyāḥ
śālveyasenāḥ ca droṇam eva yayuḥ yudhi
ca durjayaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīkaḥ
virāṭaḥ ca sakekayaḥ matsyāḥ
śālveyasenāḥ ca droṇam eva yayuḥ yudhi
7.
tathā eva dhīmān nakulaḥ ca durjayaḥ
sahadevaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīkaḥ
ca sakekayaḥ virāṭaḥ ca matsyāḥ
śālveyasenāḥ droṇam eva yudhi yayuḥ
sahadevaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīkaḥ
ca sakekayaḥ virāṭaḥ ca matsyāḥ
śālveyasenāḥ droṇam eva yudhi yayuḥ
7.
And similarly, the wise Nakula, the unconquerable Sahadeva, Dhṛṣṭadyumna, Śatānīka, Virāṭa along with the Kekayas, and the Matsyas and the Śālveya armies - all of them indeed went towards Droṇa in battle.
द्रुपदश्च तथा राजा पाञ्चालैरभिरक्षितः ।
धृष्टद्युम्नपिता राजन्द्रोणमेवाभ्यवर्तत ॥८॥
धृष्टद्युम्नपिता राजन्द्रोणमेवाभ्यवर्तत ॥८॥
8. drupadaśca tathā rājā pāñcālairabhirakṣitaḥ ,
dhṛṣṭadyumnapitā rājandroṇamevābhyavartata.
dhṛṣṭadyumnapitā rājandroṇamevābhyavartata.
8.
drupadaḥ ca tathā rājā pāñcālaiḥ abhirakṣitaḥ
dhṛṣṭadyumnapitā rājan droṇam eva abhyavartata
dhṛṣṭadyumnapitā rājan droṇam eva abhyavartata
8.
rājan drupadaḥ ca tathā rājā pāñcālaiḥ abhirakṣitaḥ
dhṛṣṭadyumnapitā droṇam eva abhyavartata
dhṛṣṭadyumnapitā droṇam eva abhyavartata
8.
And likewise, King Drupada, protected by the Pāñcālas and the father of Dhṛṣṭadyumna, O King, indeed moved towards Droṇa.
द्रौपदेया महेष्वासा राक्षसश्च घटोत्कचः ।
ससेनास्तेऽभ्यवर्तन्त द्रोणमेव महाद्युतिम् ॥९॥
ससेनास्तेऽभ्यवर्तन्त द्रोणमेव महाद्युतिम् ॥९॥
9. draupadeyā maheṣvāsā rākṣasaśca ghaṭotkacaḥ ,
sasenāste'bhyavartanta droṇameva mahādyutim.
sasenāste'bhyavartanta droṇameva mahādyutim.
9.
Draupadeyāḥ maheṣvāsāḥ rākṣasaḥ ca Ghaṭotkacaḥ
sasenāḥ te abhyavartanta Droṇam eva mahādyutim
sasenāḥ te abhyavartanta Droṇam eva mahādyutim
9.
Draupadeyāḥ maheṣvāsāḥ ca rākṣasaḥ Ghaṭotkacaḥ
te sasenāḥ eva mahādyutim Droṇam abhyavartanta
te sasenāḥ eva mahādyutim Droṇam abhyavartanta
9.
The great archer sons of Draupadi, and also the demon Ghatotkacha, along with their armies, indeed attacked the highly illustrious Drona.
प्रभद्रकाश्च पाञ्चालाः षट्सहस्राः प्रहारिणः ।
द्रोणमेवाभ्यवर्तन्त पुरस्कृत्य शिखण्डिनम् ॥१०॥
द्रोणमेवाभ्यवर्तन्त पुरस्कृत्य शिखण्डिनम् ॥१०॥
10. prabhadrakāśca pāñcālāḥ ṣaṭsahasrāḥ prahāriṇaḥ ,
droṇamevābhyavartanta puraskṛtya śikhaṇḍinam.
droṇamevābhyavartanta puraskṛtya śikhaṇḍinam.
10.
Prabhadrākāḥ ca Pāñcālāḥ ṣaṭsahasrāḥ prahāriṇaḥ
Droṇam eva abhyavartanta puraskṛtya Śikhaṇḍinam
Droṇam eva abhyavartanta puraskṛtya Śikhaṇḍinam
10.
ca Prabhadrākāḥ Pāñcālāḥ ṣaṭsahasrāḥ prahāriṇaḥ
Śikhaṇḍinam puraskṛtya Droṇam eva abhyavartanta
Śikhaṇḍinam puraskṛtya Droṇam eva abhyavartanta
10.
And the six thousand strong attackers, the Prabhadrakas and Pancalas, placing Shikhandin at their head, certainly attacked Drona.
तथेतरे नरव्याघ्राः पाण्डवानां महारथाः ।
सहिताः संन्यवर्तन्त द्रोणमेव द्विजर्षभम् ॥११॥
सहिताः संन्यवर्तन्त द्रोणमेव द्विजर्षभम् ॥११॥
11. tathetare naravyāghrāḥ pāṇḍavānāṁ mahārathāḥ ,
sahitāḥ saṁnyavartanta droṇameva dvijarṣabham.
sahitāḥ saṁnyavartanta droṇameva dvijarṣabham.
11.
tathā itare naravyāghrāḥ Pāṇḍavānām mahārathāḥ
sahitāḥ saṃnyavartanta Droṇam eva dvijarṣabham
sahitāḥ saṃnyavartanta Droṇam eva dvijarṣabham
11.
tathā itare Pāṇḍavānām naravyāghrāḥ mahārathāḥ
sahitāḥ eva dvijarṣabham Droṇam saṃnyavartanta
sahitāḥ eva dvijarṣabham Droṇam saṃnyavartanta
11.
And similarly, other great charioteers among the Pandavas, who were like tigers among men, united, indeed advanced against Drona, the foremost of the twice-born (dvija).
तेषु शूरेषु युद्धाय गतेषु भरतर्षभ ।
बभूव रजनी घोरा भीरूणां भयवर्धिनी ॥१२॥
बभूव रजनी घोरा भीरूणां भयवर्धिनी ॥१२॥
12. teṣu śūreṣu yuddhāya gateṣu bharatarṣabha ,
babhūva rajanī ghorā bhīrūṇāṁ bhayavardhinī.
babhūva rajanī ghorā bhīrūṇāṁ bhayavardhinī.
12.
teṣu śūreṣu yuddhāya gateṣu Bharatarṣabha
babhūva rajanī ghorā bhīrūṇām bhayavardhinī
babhūva rajanī ghorā bhīrūṇām bhayavardhinī
12.
Bharatarṣabha,
teṣu śūreṣu yuddhāya gateṣu,
ghorā bhayavardhinī rajanī bhīrūṇām babhūva
teṣu śūreṣu yuddhāya gateṣu,
ghorā bhayavardhinī rajanī bhīrūṇām babhūva
12.
O foremost of the Bharatas, when those heroes had gone into battle, a dreadful night fell, intensifying the fear of the timid.
योधानामशिवा रौद्रा राजन्नन्तकगामिनी ।
कुञ्जराश्वमनुष्याणां प्राणान्तकरणी तदा ॥१३॥
कुञ्जराश्वमनुष्याणां प्राणान्तकरणी तदा ॥१३॥
13. yodhānāmaśivā raudrā rājannantakagāminī ,
kuñjarāśvamanuṣyāṇāṁ prāṇāntakaraṇī tadā.
kuñjarāśvamanuṣyāṇāṁ prāṇāntakaraṇī tadā.
13.
yodhānām aśivā raudrā rājan antakagāminī
kuñjarāśvamanuṣyāṇām prāṇāntakaraṇī tadā
kuñjarāśvamanuṣyāṇām prāṇāntakaraṇī tadā
13.
rājan tadā yodhānām kuñjarāśvamanuṣyāṇām
aśivā raudrā antakagāminī prāṇāntakaraṇī
aśivā raudrā antakagāminī prāṇāntakaraṇī
13.
O king, at that time, it was an inauspicious and dreadful [situation], which was leading the warriors, elephants, horses, and humans towards their ultimate demise and causing the end of their lives.
तस्यां रजन्यां घोरायां नदन्त्यः सर्वतः शिवाः ।
न्यवेदयन्भयं घोरं सज्वालकवलैर्मुखैः ॥१४॥
न्यवेदयन्भयं घोरं सज्वालकवलैर्मुखैः ॥१४॥
14. tasyāṁ rajanyāṁ ghorāyāṁ nadantyaḥ sarvataḥ śivāḥ ,
nyavedayanbhayaṁ ghoraṁ sajvālakavalairmukhaiḥ.
nyavedayanbhayaṁ ghoraṁ sajvālakavalairmukhaiḥ.
14.
tasyām rajanyām ghorāyām nadantyaḥ sarvataḥ śivāḥ
nyavedayan bhayam ghoram sajjvālakavalaiḥ mukhaiḥ
nyavedayan bhayam ghoram sajjvālakavalaiḥ mukhaiḥ
14.
tasyām ghorāyām rajanyām sarvataḥ nadantyaḥ śivāḥ
sajjvālakavalaiḥ mukhaiḥ ghoram bhayam nyavedayan
sajjvālakavalaiḥ mukhaiḥ ghoram bhayam nyavedayan
14.
In that dreadful night, jackals howling from all directions proclaimed a terrible fear with their mouths appearing as if they had fiery mouthfuls.
उलूकाश्चाप्यदृश्यन्त शंसन्तो विपुलं भयम् ।
विशेषतः कौरवाणां ध्वजिन्यामतिदारुणम् ॥१५॥
विशेषतः कौरवाणां ध्वजिन्यामतिदारुणम् ॥१५॥
15. ulūkāścāpyadṛśyanta śaṁsanto vipulaṁ bhayam ,
viśeṣataḥ kauravāṇāṁ dhvajinyāmatidāruṇam.
viśeṣataḥ kauravāṇāṁ dhvajinyāmatidāruṇam.
15.
ulūkāḥ ca api adṛśyanta śaṃsantaḥ vipulam bhayam
viśeṣataḥ kauravāṇām dhvajinyām atidāruṇam
viśeṣataḥ kauravāṇām dhvajinyām atidāruṇam
15.
ca api ulūkāḥ vipulam atidāruṇam bhayam śaṃsantaḥ adṛśyanta,
viśeṣataḥ kauravāṇām dhvajinyām
viśeṣataḥ kauravāṇām dhvajinyām
15.
And owls were also seen, proclaiming a great and exceedingly terrible fear, particularly within the army of the Kauravas.
ततः सैन्येषु राजेन्द्र शब्दः समभवन्महान् ।
भेरीशब्देन महता मृदङ्गानां स्वनेन च ॥१६॥
भेरीशब्देन महता मृदङ्गानां स्वनेन च ॥१६॥
16. tataḥ sainyeṣu rājendra śabdaḥ samabhavanmahān ,
bherīśabdena mahatā mṛdaṅgānāṁ svanena ca.
bherīśabdena mahatā mṛdaṅgānāṁ svanena ca.
16.
tataḥ sainyeṣu rājendra śabdaḥ samabhavat
mahān bherīśabdena mahatā mṛdaṅgānām svanena ca
mahān bherīśabdena mahatā mṛdaṅgānām svanena ca
16.
rājerndra tataḥ sainyeṣu mahān śabdaḥ samabhavat,
mahatā bherīśabdena mṛdaṅgānām svanena ca
mahatā bherīśabdena mṛdaṅgānām svanena ca
16.
Then, O great king, a great sound arose among the armies, caused by the mighty sound of war-drums and the clamor of mṛdaṅgas.
गजानां गर्जितैश्चापि तुरङ्गाणां च हेषितैः ।
खुरशब्दनिपातैश्च तुमुलः सर्वतोऽभवत् ॥१७॥
खुरशब्दनिपातैश्च तुमुलः सर्वतोऽभवत् ॥१७॥
17. gajānāṁ garjitaiścāpi turaṅgāṇāṁ ca heṣitaiḥ ,
khuraśabdanipātaiśca tumulaḥ sarvato'bhavat.
khuraśabdanipātaiśca tumulaḥ sarvato'bhavat.
17.
gajānām garjitaiḥ ca api turaṅgāṇām ca heṣitaiḥ
khuraśabdanipātaiḥ ca tumulaḥ sarvataḥ abhavat
khuraśabdanipātaiḥ ca tumulaḥ sarvataḥ abhavat
17.
gajānām garjitaiḥ ca api turaṅgāṇām heṣitaiḥ ca
khuraśabdanipātaiḥ ca sarvataḥ tumulaḥ abhavat
khuraśabdanipātaiḥ ca sarvataḥ tumulaḥ abhavat
17.
A tumultuous uproar arose everywhere, caused by the trumpeting of elephants, the neighing of horses, and the thunderous pounding of hooves.
ततः समभवद्युद्धं संध्यायामतिदारुणम् ।
द्रोणस्य च महाराज सृञ्जयानां च सर्वशः ॥१८॥
द्रोणस्य च महाराज सृञ्जयानां च सर्वशः ॥१८॥
18. tataḥ samabhavadyuddhaṁ saṁdhyāyāmatidāruṇam ,
droṇasya ca mahārāja sṛñjayānāṁ ca sarvaśaḥ.
droṇasya ca mahārāja sṛñjayānāṁ ca sarvaśaḥ.
18.
tataḥ samabhavat yuddham sandhyāyām atidāruṇam
droṇasya ca mahārāja sṛñjayānām ca sarvaśaḥ
droṇasya ca mahārāja sṛñjayānām ca sarvaśaḥ
18.
mahārāja tataḥ sandhyāyām atidāruṇam yuddham
droṇasya ca sṛñjayānām ca sarvaśaḥ samabhavat
droṇasya ca sṛñjayānām ca sarvaśaḥ samabhavat
18.
O great king, then a most terrible battle took place at twilight, engaging Droṇa against all the Sañjayas.
तमसा चावृते लोके न प्राज्ञायत किंचन ।
सैन्येन रजसा चैव समन्तादुत्थितेन ह ॥१९॥
सैन्येन रजसा चैव समन्तादुत्थितेन ह ॥१९॥
19. tamasā cāvṛte loke na prājñāyata kiṁcana ,
sainyena rajasā caiva samantādutthitena ha.
sainyena rajasā caiva samantādutthitena ha.
19.
tamasā ca āvṛte loke na prājñāyata kiñcana
sainyena rajasā ca eva samantāt utthitena ha
sainyena rajasā ca eva samantāt utthitena ha
19.
ha tamasā ca sainyena samantāt utthitena
rajasā ca eva loke āvṛte kiñcana na prājñāyata
rajasā ca eva loke āvṛte kiñcana na prājñāyata
19.
Indeed, as the region was enveloped by both darkness and the dust raised by the army from all directions, nothing at all could be discerned.
नरस्याश्वस्य नागस्य समसज्जत शोणितम् ।
नापश्याम रजो भौमं कश्मलेनाभिसंवृताः ॥२०॥
नापश्याम रजो भौमं कश्मलेनाभिसंवृताः ॥२०॥
20. narasyāśvasya nāgasya samasajjata śoṇitam ,
nāpaśyāma rajo bhaumaṁ kaśmalenābhisaṁvṛtāḥ.
nāpaśyāma rajo bhaumaṁ kaśmalenābhisaṁvṛtāḥ.
20.
narasya aśvasya nāgasya samasajjata śoṇitam na
apaśyāma rajas bhaumam kaśmalena abhisaṃvṛtāḥ
apaśyāma rajas bhaumam kaśmalena abhisaṃvṛtāḥ
20.
narasya aśvasya nāgasya śoṇitam samasajjata kaśmalena
abhisaṃvṛtāḥ (vayam) bhaumam rajas na apaśyāma
abhisaṃvṛtāḥ (vayam) bhaumam rajas na apaśyāma
20.
The blood of men, horses, and elephants became intermingled. Enveloped in bewilderment, we could not perceive the dust of the ground.
रात्रौ वंशवनस्येव दह्यमानस्य पर्वते ।
घोरश्चटचटाशब्दः शस्त्राणां पततामभूत् ॥२१॥
घोरश्चटचटाशब्दः शस्त्राणां पततामभूत् ॥२१॥
21. rātrau vaṁśavanasyeva dahyamānasya parvate ,
ghoraścaṭacaṭāśabdaḥ śastrāṇāṁ patatāmabhūt.
ghoraścaṭacaṭāśabdaḥ śastrāṇāṁ patatāmabhūt.
21.
rātrau vaṃśavanasya iva dahyamānasya parvate
ghoraḥ caṭacaṭāśabdaḥ śastrāṇām patatām abhūt
ghoraḥ caṭacaṭāśabdaḥ śastrāṇām patatām abhūt
21.
rātrau parvate dahyamānasya vaṃśavanasya iva
patatām śastrāṇām ghoraḥ caṭacaṭāśabdaḥ abhūt
patatām śastrāṇām ghoraḥ caṭacaṭāśabdaḥ abhūt
21.
At night, on the mountain, there was a terrible crackling sound of falling weapons, like that of a burning bamboo forest.
नैव स्वे न परे राजन्प्राज्ञायन्त तमोवृते ।
उन्मत्तमिव तत्सर्वं बभूव रजनीमुखे ॥२२॥
उन्मत्तमिव तत्सर्वं बभूव रजनीमुखे ॥२२॥
22. naiva sve na pare rājanprājñāyanta tamovṛte ,
unmattamiva tatsarvaṁ babhūva rajanīmukhe.
unmattamiva tatsarvaṁ babhūva rajanīmukhe.
22.
na eva sve na pare rājan prājñāyanta tamovṛte
unmattaṃ iva tat sarvaṃ babhūva rajanīmukhe
unmattaṃ iva tat sarvaṃ babhūva rajanīmukhe
22.
rājan tamovṛte sve na eva pare na prājñāyanta.
rajanīmukhe tat sarvaṃ unmattaṃ iva babhūva
rajanīmukhe tat sarvaṃ unmattaṃ iva babhūva
22.
O King, neither our own men nor the enemies could be distinguished, enveloped as they were in darkness. At the beginning of the night, everything became as if maddened.
भौमं रजोऽथ राजेन्द्र शोणितेन प्रशामितम् ।
शातकौम्भैश्च कवचैर्भूषणैश्च तमोऽभ्यगात् ॥२३॥
शातकौम्भैश्च कवचैर्भूषणैश्च तमोऽभ्यगात् ॥२३॥
23. bhaumaṁ rajo'tha rājendra śoṇitena praśāmitam ,
śātakaumbhaiśca kavacairbhūṣaṇaiśca tamo'bhyagāt.
śātakaumbhaiśca kavacairbhūṣaṇaiśca tamo'bhyagāt.
23.
bhaumaṃ rajaḥ atha rājendra śoṇitena praśāmitam
śātakumbhaiḥ ca kavacaiḥ bhūṣaṇaiḥ ca tamaḥ abhyagāt
śātakumbhaiḥ ca kavacaiḥ bhūṣaṇaiḥ ca tamaḥ abhyagāt
23.
rājendra,
atha śoṇitena bhaumaṃ rajaḥ praśāmitam.
śātakumbhaiḥ ca kavacaiḥ ca bhūṣaṇaiḥ tamaḥ abhyagāt
atha śoṇitena bhaumaṃ rajaḥ praśāmitam.
śātakumbhaiḥ ca kavacaiḥ ca bhūṣaṇaiḥ tamaḥ abhyagāt
23.
Then, O great King, the earthly dust was settled by blood. And darkness settled over the gold-colored armors and ornaments.
ततः सा भारती सेना मणिहेमविभूषिता ।
द्यौरिवासीत्सनक्षत्रा रजन्यां भरतर्षभ ॥२४॥
द्यौरिवासीत्सनक्षत्रा रजन्यां भरतर्षभ ॥२४॥
24. tataḥ sā bhāratī senā maṇihemavibhūṣitā ,
dyaurivāsītsanakṣatrā rajanyāṁ bharatarṣabha.
dyaurivāsītsanakṣatrā rajanyāṁ bharatarṣabha.
24.
tataḥ sā bhāratī senā maṇihema vibhūṣitā dyauḥ
iva āsīt sanakṣatrā rajanyām bharatarṣabha
iva āsīt sanakṣatrā rajanyām bharatarṣabha
24.
bharatarṣabha,
tataḥ maṇihema vibhūṣitā sā bhāratī senā rajanyām sanakṣatrā dyauḥ iva āsīt
tataḥ maṇihema vibhūṣitā sā bhāratī senā rajanyām sanakṣatrā dyauḥ iva āsīt
24.
Then, O best of the Bhāratas, that Indian army, adorned with jewels and gold, appeared like the star-studded sky at night.
गोमायुबडसंघुष्टा शक्तिध्वजसमाकुला ।
दारुणाभिरुता घोरा क्ष्वेडितोत्क्रुष्टनादिता ॥२५॥
दारुणाभिरुता घोरा क्ष्वेडितोत्क्रुष्टनादिता ॥२५॥
25. gomāyubaḍasaṁghuṣṭā śaktidhvajasamākulā ,
dāruṇābhirutā ghorā kṣveḍitotkruṣṭanāditā.
dāruṇābhirutā ghorā kṣveḍitotkruṣṭanāditā.
25.
gomāyu-baḍa-saṃghuṣṭā śakti-dhvaja-samākulā
dāruṇābhirutā ghorā kṣveḍitotkruṣṭanāditā
dāruṇābhirutā ghorā kṣveḍitotkruṣṭanāditā
25.
ghorā gomāyu-baḍa-saṃghuṣṭā śakti-dhvaja-samākulā
dāruṇābhirutā kṣveḍitotkruṣṭanāditā
dāruṇābhirutā kṣveḍitotkruṣṭanāditā
25.
The terrible army resounded with the howls of jackals, was crowded with spears (śakti) and banners, and filled with dreadful sounds, roars, and cries.
ततोऽभवन्महाशब्दस्तुमुलो लोमहर्षणः ।
समावृण्वन्दिशः सर्वा महेन्द्राशनिनिस्वनः ॥२६॥
समावृण्वन्दिशः सर्वा महेन्द्राशनिनिस्वनः ॥२६॥
26. tato'bhavanmahāśabdastumulo lomaharṣaṇaḥ ,
samāvṛṇvandiśaḥ sarvā mahendrāśaninisvanaḥ.
samāvṛṇvandiśaḥ sarvā mahendrāśaninisvanaḥ.
26.
tataḥ abhavan mahāśabdaḥ tumulaḥ lomaharṣaṇaḥ
samāvṛṇvan diśaḥ sarvāḥ mahendrāśani-nisvanaḥ
samāvṛṇvan diśaḥ sarvāḥ mahendrāśani-nisvanaḥ
26.
tataḥ mahāśabdaḥ tumulaḥ lomaharṣaṇaḥ samāvṛṇvan
sarvāḥ diśaḥ mahendrāśani-nisvanaḥ abhavan
sarvāḥ diśaḥ mahendrāśani-nisvanaḥ abhavan
26.
Then a great, tumultuous, hair-raising sound arose, filling all directions, a sound like the crash of Indra's thunderbolt.
सा निशीथे महाराज सेनादृश्यत भारती ।
अङ्गदैः कुण्डलैर्निष्कैः शस्त्रैश्चैवावभासिता ॥२७॥
अङ्गदैः कुण्डलैर्निष्कैः शस्त्रैश्चैवावभासिता ॥२७॥
27. sā niśīthe mahārāja senādṛśyata bhāratī ,
aṅgadaiḥ kuṇḍalairniṣkaiḥ śastraiścaivāvabhāsitā.
aṅgadaiḥ kuṇḍalairniṣkaiḥ śastraiścaivāvabhāsitā.
27.
sā niśīthe mahārāja senā adṛśyata bhāratī aṅgadaiḥ
kuṇḍalaiḥ niṣkaiḥ śastraiḥ ca eva avabhāsitā
kuṇḍalaiḥ niṣkaiḥ śastraiḥ ca eva avabhāsitā
27.
mahārāja sā bhāratī senā niśīthe adṛśyata aṅgadaiḥ
kuṇḍalaiḥ niṣkaiḥ śastraiḥ ca eva avabhāsitā
kuṇḍalaiḥ niṣkaiḥ śastraiḥ ca eva avabhāsitā
27.
O great king, that Indian (bhāratī) army was seen at midnight, illuminated by its armlets, earrings, necklaces, and weapons.
तत्र नागा रथाश्चैव जाम्बूनदविभूषिताः ।
निशायां प्रत्यदृश्यन्त मेघा इव सविद्युतः ॥२८॥
निशायां प्रत्यदृश्यन्त मेघा इव सविद्युतः ॥२८॥
28. tatra nāgā rathāścaiva jāmbūnadavibhūṣitāḥ ,
niśāyāṁ pratyadṛśyanta meghā iva savidyutaḥ.
niśāyāṁ pratyadṛśyanta meghā iva savidyutaḥ.
28.
tatra nāgāḥ rathāḥ ca eva jāmbū-nada-vibhūṣitāḥ
niśāyām prati-adṛśyanta meghāḥ iva sa-vidyutaḥ
niśāyām prati-adṛśyanta meghāḥ iva sa-vidyutaḥ
28.
tatra nāgāḥ rathāḥ ca eva jāmbū-nada-vibhūṣitāḥ
niśāyām sa-vidyutaḥ meghāḥ iva prati-adṛśyanta
niśāyām sa-vidyutaḥ meghāḥ iva prati-adṛśyanta
28.
There, elephants and chariots, adorned with gold, appeared in the night like clouds accompanied by lightning.
ऋष्टिशक्तिगदाबाणमुसलप्रासपट्टिशाः ।
संपतन्तो व्यदृश्यन्त भ्राजमाना इवाग्नयः ॥२९॥
संपतन्तो व्यदृश्यन्त भ्राजमाना इवाग्नयः ॥२९॥
29. ṛṣṭiśaktigadābāṇamusalaprāsapaṭṭiśāḥ ,
saṁpatanto vyadṛśyanta bhrājamānā ivāgnayaḥ.
saṁpatanto vyadṛśyanta bhrājamānā ivāgnayaḥ.
29.
ṛṣṭiśaktigadābāṇamusalaprāsapaṭṭiśāḥ
saṃpatantaḥ vyadṛśyanta bhrājamānāḥ iva agnayaḥ
saṃpatantaḥ vyadṛśyanta bhrājamānāḥ iva agnayaḥ
29.
ṛṣṭiśaktigadābāṇamusalaprāsapaṭṭiśāḥ
saṃpatantaḥ bhrājamānāḥ agnayaḥ iva vyadṛśyanta
saṃpatantaḥ bhrājamānāḥ agnayaḥ iva vyadṛśyanta
29.
Spears, javelins, maces, arrows, clubs, darts, and broad-edged swords were seen falling, gleaming like fires.
दुर्योधनपुरोवातां रथनागबलाहकाम् ।
वादित्रघोषस्तनितां चापविद्युद्ध्वजैर्वृताम् ॥३०॥
वादित्रघोषस्तनितां चापविद्युद्ध्वजैर्वृताम् ॥३०॥
30. duryodhanapurovātāṁ rathanāgabalāhakām ,
vāditraghoṣastanitāṁ cāpavidyuddhvajairvṛtām.
vāditraghoṣastanitāṁ cāpavidyuddhvajairvṛtām.
30.
duryodhanapurovātām rathanāgabalāhakām
vāditraghoṣastanitām cāpavidyuddhvajaīḥ vṛtām
vāditraghoṣastanitām cāpavidyuddhvajaīḥ vṛtām
30.
duryodhanapurovātām rathanāgabalāhakām
vāditraghoṣastanitām cāpavidyuddhvajaīḥ vṛtām
vāditraghoṣastanitām cāpavidyuddhvajaīḥ vṛtām
30.
… with Duryodhana as its fierce, guiding wind, with chariots and elephants as its clouds, with the roar of musical instruments as its thunder, and enveloped by banners that are like flashes of lightning …
द्रोणपाण्डवपर्जन्यां खड्गशक्तिगदाशनिम् ।
शरधारास्त्रपवनां भृशं शीतोष्णसंकुलाम् ॥३१॥
शरधारास्त्रपवनां भृशं शीतोष्णसंकुलाम् ॥३१॥
31. droṇapāṇḍavaparjanyāṁ khaḍgaśaktigadāśanim ,
śaradhārāstrapavanāṁ bhṛśaṁ śītoṣṇasaṁkulām.
śaradhārāstrapavanāṁ bhṛśaṁ śītoṣṇasaṁkulām.
31.
droṇapāṇḍavaparjanyām khaḍgaśaktigadāśanim
śaradhārāstrapavanām bhṛśam śītoṣṇasaṅkulām
śaradhārāstrapavanām bhṛśam śītoṣṇasaṅkulām
31.
droṇapāṇḍavaparjanyām khaḍgaśaktigadāśanim
śaradhārāstrapavanām bhṛśam śītoṣṇasaṅkulām
śaradhārāstrapavanām bhṛśam śītoṣṇasaṅkulām
31.
… having Droṇa and the Pāṇḍavas as its thunderclouds, with swords, javelins, and maces as its thunderbolts, with torrents of arrows as its stormy wind, and exceedingly agitated by both cold and heat (fear and fury) …
घोरां विस्मापनीमुग्रां जीवितच्छिदमप्लवाम् ।
तां प्राविशन्नतिभयां सेनां युद्धचिकीर्षवः ॥३२॥
तां प्राविशन्नतिभयां सेनां युद्धचिकीर्षवः ॥३२॥
32. ghorāṁ vismāpanīmugrāṁ jīvitacchidamaplavām ,
tāṁ prāviśannatibhayāṁ senāṁ yuddhacikīrṣavaḥ.
tāṁ prāviśannatibhayāṁ senāṁ yuddhacikīrṣavaḥ.
32.
ghorām vismāpanīm ugrām jīvitacchidam aplavām
tām prāviśan atibhayām senām yuddhacikīrṣavaḥ
tām prāviśan atibhayām senām yuddhacikīrṣavaḥ
32.
yuddhacikīrṣavaḥ tām ghorām vismāpanīm ugrām
jīvitacchidam aplavām atibhayām senām prāviśan
jīvitacchidam aplavām atibhayām senām prāviśan
32.
Those who desired to fight entered that dreadful, astonishing, formidable, life-destroying, uncrossable, and extremely terrifying army.
तस्मिन्रात्रिमुखे घोरे महाशब्दनिनादिते ।
भीरूणां त्रासजनने शूराणां हर्षवर्धने ॥३३॥
भीरूणां त्रासजनने शूराणां हर्षवर्धने ॥३३॥
33. tasminrātrimukhe ghore mahāśabdaninādite ,
bhīrūṇāṁ trāsajanane śūrāṇāṁ harṣavardhane.
bhīrūṇāṁ trāsajanane śūrāṇāṁ harṣavardhane.
33.
tasmin rātri-mukhe ghore mahā-śabda-ninādite
bhīrūṇām trāsa-janane śūrāṇām harṣa-vardhane
bhīrūṇām trāsa-janane śūrāṇām harṣa-vardhane
33.
tasmin ghore rātri-mukhe mahā-śabda-ninādite
bhīrūṇām trāsa-janane śūrāṇām harṣa-vardhane
bhīrūṇām trāsa-janane śūrāṇām harṣa-vardhane
33.
At the beginning of that dreadful night, which resounded with mighty roars, causing terror among the fearful and enhancing the exhilaration of the brave.
रात्रियुद्धे तदा घोरे वर्तमाने सुदारुणे ।
द्रोणमभ्यद्रवन्क्रुद्धाः सहिताः पाण्डुसृञ्जयाः ॥३४॥
द्रोणमभ्यद्रवन्क्रुद्धाः सहिताः पाण्डुसृञ्जयाः ॥३४॥
34. rātriyuddhe tadā ghore vartamāne sudāruṇe ,
droṇamabhyadravankruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍusṛñjayāḥ.
droṇamabhyadravankruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍusṛñjayāḥ.
34.
rātri-yuddhe tadā ghore vartamāne su-dāruṇe droṇam
abhi-adravan kruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍu-sṛñjayāḥ
abhi-adravan kruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍu-sṛñjayāḥ
34.
tadā ghore su-dāruṇe rātri-yuddhe vartamāne
kruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍu-sṛñjayāḥ droṇam abhi-adravan
kruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍu-sṛñjayāḥ droṇam abhi-adravan
34.
Then, as that dreadful and extremely terrible night battle was raging, the enraged Pandavas and Srinjayas, united, rushed towards Drona.
ये ये प्रमुखतो राजन्न्यवर्तन्त महात्मनः ।
तान्सर्वान्विमुखांश्चक्रे कांश्चिन्निन्ये यमक्षयम् ॥३५॥
तान्सर्वान्विमुखांश्चक्रे कांश्चिन्निन्ये यमक्षयम् ॥३५॥
35. ye ye pramukhato rājannyavartanta mahātmanaḥ ,
tānsarvānvimukhāṁścakre kāṁścinninye yamakṣayam.
tānsarvānvimukhāṁścakre kāṁścinninye yamakṣayam.
35.
ye ye pramukhataḥ rājan ni-avartanta mahātmanaḥ
tān sarvān vimukhān cakre kān cit ninye yama-kṣayam
tān sarvān vimukhān cakre kān cit ninye yama-kṣayam
35.
rājan ye ye mahātmanaḥ pramukhataḥ ni-avartanta,
tān sarvān vimukhān cakre,
kān cit yama-kṣayam ninye.
tān sarvān vimukhān cakre,
kān cit yama-kṣayam ninye.
35.
O King, all those who turned back from facing that great-souled (mahātman) one, he routed them, and some he led to the abode of Yama.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129 (current chapter)
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47