Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-129

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
यत्तदा प्राविशत्पाण्डूनाचार्यः कुपितो वशी ।
उक्त्वा दुर्योधनं सम्यङ्मम शास्त्रातिगं सुतम् ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
yattadā prāviśatpāṇḍūnācāryaḥ kupito vaśī ,
uktvā duryodhanaṁ samyaṅmama śāstrātigaṁ sutam.
1. dhṛtarāṣṭra uvāca | yat tadā prāviśat pāṇḍūn ācāryaḥ kupitaḥ
vaśī | uktvā duryodhanam samyak mama śāstrātigam sutam
1. dhṛtarāṣṭra uvāca mama śāstrātigam sutam duryodhanam samyak uktvā,
yat tadā kupitaḥ vaśī ācāryaḥ pāṇḍūn prāviśat.
.
.
1. Dhritarashtra said: "When the preceptor (ācārya) Drona, though self-controlled (vaśī) but angered, confronted the Pandavas, after having thoroughly spoken to my son Duryodhana, who disregarded the scriptures...
प्रविश्य विचरन्तं च रणे शूरमवस्थितम् ।
कथं द्रोणं महेष्वासं पाण्डवाः पर्यवारयन् ॥२॥
2. praviśya vicarantaṁ ca raṇe śūramavasthitam ,
kathaṁ droṇaṁ maheṣvāsaṁ pāṇḍavāḥ paryavārayan.
2. praviśya vicarantaṃ ca raṇe śūram avasthitam |
katham droṇam maheṣvāsam pāṇḍavāḥ paryavārayan
2. praviśya ca raṇe vicarantaṃ avasthitam śūram
maheṣvāsam droṇam pāṇḍavāḥ katham paryavārayan
2. ...and had entered the fray as a heroic, great archer (maheṣvāsa) moving about and holding his ground in battle, how then did the Pandavas manage to surround Drona?
केऽरक्षन्दक्षिणं चक्रमाचार्यस्य महात्मनः ।
के चोत्तरमरक्षन्त निघ्नतः शात्रवान्रणे ॥३॥
3. ke'rakṣandakṣiṇaṁ cakramācāryasya mahātmanaḥ ,
ke cottaramarakṣanta nighnataḥ śātravānraṇe.
3. ke arakṣan dakṣiṇam cakram ācāryasya mahātmanaḥ
| ke ca uttaram arakṣanta nighnataḥ śātravān raṇe
3. mahātmanaḥ ācāryasya dakṣiṇam cakram ke arakṣan
raṇe śātravān nighnataḥ uttaram ca ke arakṣanta
3. Who protected the right flank of that great-souled (mahātman) preceptor (ācārya)? And who protected his left flank while he was striking down enemies in battle?
नृत्यन्स रथमार्गेषु सर्वशस्त्रभृतां वरः ।
धूमकेतुरिव क्रुद्धः कथं मृत्युमुपेयिवान् ॥४॥
4. nṛtyansa rathamārgeṣu sarvaśastrabhṛtāṁ varaḥ ,
dhūmaketuriva kruddhaḥ kathaṁ mṛtyumupeyivān.
4. nṛtyan saḥ rathamārgeṣu sarvaśastrabhṛtām varaḥ
| dhūmaketuḥ iva kruddhaḥ katham mṛtyum upeyivān
4. saḥ sarvaśastrabhṛtām varaḥ rathamārgeṣu nṛtyan
kruddhaḥ dhūmaketuḥ iva katham mṛtyum upeyivān
4. How did he, the best among all weapon-bearers, maneuvering skillfully (nṛtyan) on the chariot courses, enraged like a blazing comet (dhūmaketu), meet his death?
संजय उवाच ।
सायाह्ने सैन्धवं हत्वा राज्ञा पार्थः समेत्य च ।
सात्यकिश्च महेष्वासो द्रोणमेवाभ्यधावताम् ॥५॥
5. saṁjaya uvāca ,
sāyāhne saindhavaṁ hatvā rājñā pārthaḥ sametya ca ,
sātyakiśca maheṣvāso droṇamevābhyadhāvatām.
5. sañjaya uvāca sāyāhne saindhavaṃ hatvā rājñā pārthaḥ
sametya ca sātyakiḥ ca maheṣvāsaḥ droṇam eva abhyadhāvatām
5. sañjaya uvāca sāyāhne saindhavaṃ hatvā pārthaḥ ca rājñā
sametya ca maheṣvāsaḥ sātyakiḥ droṇam eva abhyadhāvatām
5. Sañjaya said: In the evening, after having killed Saṁdhava, Arjuna (pārtha), having met with the king (Yudhiṣṭhira), and Sātyaki, the great archer, both indeed rushed towards Droṇa.
तथा युधिष्ठिरस्तूर्णं भीमसेनश्च पाण्डवः ।
पृथक्चमूभ्यां संसक्तौ द्रोणमेवाभ्यधावताम् ॥६॥
6. tathā yudhiṣṭhirastūrṇaṁ bhīmasenaśca pāṇḍavaḥ ,
pṛthakcamūbhyāṁ saṁsaktau droṇamevābhyadhāvatām.
6. tathā yudhiṣṭhiraḥ tūrṇaṃ bhīmasenaḥ ca pāṇḍavaḥ
pṛthak camūbhyāṃ saṃsaktāu droṇam eva abhyadhāvatām
6. tathā yudhiṣṭhiraḥ ca pāṇḍavaḥ bhīmasenaḥ tūrṇaṃ
pṛthak camūbhyāṃ saṃsaktāu droṇam eva abhyadhāvatām
6. Likewise, Yudhiṣṭhira swiftly, and Bhīmasena, the Pāṇḍava, with their separate armies having joined, both rushed towards Droṇa.
तथैव नकुलो धीमान्सहदेवश्च दुर्जयः ।
धृष्टद्युम्नः शतानीको विराटश्च सकेकयः ।
मत्स्याः शाल्वेयसेनाश्च द्रोणमेव ययुर्युधि ॥७॥
7. tathaiva nakulo dhīmānsahadevaśca durjayaḥ ,
dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīko virāṭaśca sakekayaḥ ,
matsyāḥ śālveyasenāśca droṇameva yayuryudhi.
7. tathā eva nakulaḥ dhīmān sahadevaḥ
ca durjayaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīkaḥ
virāṭaḥ ca sakekayaḥ matsyāḥ
śālveyasenāḥ ca droṇam eva yayuḥ yudhi
7. tathā eva dhīmān nakulaḥ ca durjayaḥ
sahadevaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ śatānīkaḥ
ca sakekayaḥ virāṭaḥ ca matsyāḥ
śālveyasenāḥ droṇam eva yudhi yayuḥ
7. And similarly, the wise Nakula, the unconquerable Sahadeva, Dhṛṣṭadyumna, Śatānīka, Virāṭa along with the Kekayas, and the Matsyas and the Śālveya armies - all of them indeed went towards Droṇa in battle.
द्रुपदश्च तथा राजा पाञ्चालैरभिरक्षितः ।
धृष्टद्युम्नपिता राजन्द्रोणमेवाभ्यवर्तत ॥८॥
8. drupadaśca tathā rājā pāñcālairabhirakṣitaḥ ,
dhṛṣṭadyumnapitā rājandroṇamevābhyavartata.
8. drupadaḥ ca tathā rājā pāñcālaiḥ abhirakṣitaḥ
dhṛṣṭadyumnapitā rājan droṇam eva abhyavartata
8. rājan drupadaḥ ca tathā rājā pāñcālaiḥ abhirakṣitaḥ
dhṛṣṭadyumnapitā droṇam eva abhyavartata
8. And likewise, King Drupada, protected by the Pāñcālas and the father of Dhṛṣṭadyumna, O King, indeed moved towards Droṇa.
द्रौपदेया महेष्वासा राक्षसश्च घटोत्कचः ।
ससेनास्तेऽभ्यवर्तन्त द्रोणमेव महाद्युतिम् ॥९॥
9. draupadeyā maheṣvāsā rākṣasaśca ghaṭotkacaḥ ,
sasenāste'bhyavartanta droṇameva mahādyutim.
9. Draupadeyāḥ maheṣvāsāḥ rākṣasaḥ ca Ghaṭotkacaḥ
sasenāḥ te abhyavartanta Droṇam eva mahādyutim
9. Draupadeyāḥ maheṣvāsāḥ ca rākṣasaḥ Ghaṭotkacaḥ
te sasenāḥ eva mahādyutim Droṇam abhyavartanta
9. The great archer sons of Draupadi, and also the demon Ghatotkacha, along with their armies, indeed attacked the highly illustrious Drona.
प्रभद्रकाश्च पाञ्चालाः षट्सहस्राः प्रहारिणः ।
द्रोणमेवाभ्यवर्तन्त पुरस्कृत्य शिखण्डिनम् ॥१०॥
10. prabhadrakāśca pāñcālāḥ ṣaṭsahasrāḥ prahāriṇaḥ ,
droṇamevābhyavartanta puraskṛtya śikhaṇḍinam.
10. Prabhadrākāḥ ca Pāñcālāḥ ṣaṭsahasrāḥ prahāriṇaḥ
Droṇam eva abhyavartanta puraskṛtya Śikhaṇḍinam
10. ca Prabhadrākāḥ Pāñcālāḥ ṣaṭsahasrāḥ prahāriṇaḥ
Śikhaṇḍinam puraskṛtya Droṇam eva abhyavartanta
10. And the six thousand strong attackers, the Prabhadrakas and Pancalas, placing Shikhandin at their head, certainly attacked Drona.
तथेतरे नरव्याघ्राः पाण्डवानां महारथाः ।
सहिताः संन्यवर्तन्त द्रोणमेव द्विजर्षभम् ॥११॥
11. tathetare naravyāghrāḥ pāṇḍavānāṁ mahārathāḥ ,
sahitāḥ saṁnyavartanta droṇameva dvijarṣabham.
11. tathā itare naravyāghrāḥ Pāṇḍavānām mahārathāḥ
sahitāḥ saṃnyavartanta Droṇam eva dvijarṣabham
11. tathā itare Pāṇḍavānām naravyāghrāḥ mahārathāḥ
sahitāḥ eva dvijarṣabham Droṇam saṃnyavartanta
11. And similarly, other great charioteers among the Pandavas, who were like tigers among men, united, indeed advanced against Drona, the foremost of the twice-born (dvija).
तेषु शूरेषु युद्धाय गतेषु भरतर्षभ ।
बभूव रजनी घोरा भीरूणां भयवर्धिनी ॥१२॥
12. teṣu śūreṣu yuddhāya gateṣu bharatarṣabha ,
babhūva rajanī ghorā bhīrūṇāṁ bhayavardhinī.
12. teṣu śūreṣu yuddhāya gateṣu Bharatarṣabha
babhūva rajanī ghorā bhīrūṇām bhayavardhinī
12. Bharatarṣabha,
teṣu śūreṣu yuddhāya gateṣu,
ghorā bhayavardhinī rajanī bhīrūṇām babhūva
12. O foremost of the Bharatas, when those heroes had gone into battle, a dreadful night fell, intensifying the fear of the timid.
योधानामशिवा रौद्रा राजन्नन्तकगामिनी ।
कुञ्जराश्वमनुष्याणां प्राणान्तकरणी तदा ॥१३॥
13. yodhānāmaśivā raudrā rājannantakagāminī ,
kuñjarāśvamanuṣyāṇāṁ prāṇāntakaraṇī tadā.
13. yodhānām aśivā raudrā rājan antakagāminī
kuñjarāśvamanuṣyāṇām prāṇāntakaraṇī tadā
13. rājan tadā yodhānām kuñjarāśvamanuṣyāṇām
aśivā raudrā antakagāminī prāṇāntakaraṇī
13. O king, at that time, it was an inauspicious and dreadful [situation], which was leading the warriors, elephants, horses, and humans towards their ultimate demise and causing the end of their lives.
तस्यां रजन्यां घोरायां नदन्त्यः सर्वतः शिवाः ।
न्यवेदयन्भयं घोरं सज्वालकवलैर्मुखैः ॥१४॥
14. tasyāṁ rajanyāṁ ghorāyāṁ nadantyaḥ sarvataḥ śivāḥ ,
nyavedayanbhayaṁ ghoraṁ sajvālakavalairmukhaiḥ.
14. tasyām rajanyām ghorāyām nadantyaḥ sarvataḥ śivāḥ
nyavedayan bhayam ghoram sajjvālakavalaiḥ mukhaiḥ
14. tasyām ghorāyām rajanyām sarvataḥ nadantyaḥ śivāḥ
sajjvālakavalaiḥ mukhaiḥ ghoram bhayam nyavedayan
14. In that dreadful night, jackals howling from all directions proclaimed a terrible fear with their mouths appearing as if they had fiery mouthfuls.
उलूकाश्चाप्यदृश्यन्त शंसन्तो विपुलं भयम् ।
विशेषतः कौरवाणां ध्वजिन्यामतिदारुणम् ॥१५॥
15. ulūkāścāpyadṛśyanta śaṁsanto vipulaṁ bhayam ,
viśeṣataḥ kauravāṇāṁ dhvajinyāmatidāruṇam.
15. ulūkāḥ ca api adṛśyanta śaṃsantaḥ vipulam bhayam
viśeṣataḥ kauravāṇām dhvajinyām atidāruṇam
15. ca api ulūkāḥ vipulam atidāruṇam bhayam śaṃsantaḥ adṛśyanta,
viśeṣataḥ kauravāṇām dhvajinyām
15. And owls were also seen, proclaiming a great and exceedingly terrible fear, particularly within the army of the Kauravas.
ततः सैन्येषु राजेन्द्र शब्दः समभवन्महान् ।
भेरीशब्देन महता मृदङ्गानां स्वनेन च ॥१६॥
16. tataḥ sainyeṣu rājendra śabdaḥ samabhavanmahān ,
bherīśabdena mahatā mṛdaṅgānāṁ svanena ca.
16. tataḥ sainyeṣu rājendra śabdaḥ samabhavat
mahān bherīśabdena mahatā mṛdaṅgānām svanena ca
16. rājerndra tataḥ sainyeṣu mahān śabdaḥ samabhavat,
mahatā bherīśabdena mṛdaṅgānām svanena ca
16. Then, O great king, a great sound arose among the armies, caused by the mighty sound of war-drums and the clamor of mṛdaṅgas.
गजानां गर्जितैश्चापि तुरङ्गाणां च हेषितैः ।
खुरशब्दनिपातैश्च तुमुलः सर्वतोऽभवत् ॥१७॥
17. gajānāṁ garjitaiścāpi turaṅgāṇāṁ ca heṣitaiḥ ,
khuraśabdanipātaiśca tumulaḥ sarvato'bhavat.
17. gajānām garjitaiḥ ca api turaṅgāṇām ca heṣitaiḥ
khuraśabdanipātaiḥ ca tumulaḥ sarvataḥ abhavat
17. gajānām garjitaiḥ ca api turaṅgāṇām heṣitaiḥ ca
khuraśabdanipātaiḥ ca sarvataḥ tumulaḥ abhavat
17. A tumultuous uproar arose everywhere, caused by the trumpeting of elephants, the neighing of horses, and the thunderous pounding of hooves.
ततः समभवद्युद्धं संध्यायामतिदारुणम् ।
द्रोणस्य च महाराज सृञ्जयानां च सर्वशः ॥१८॥
18. tataḥ samabhavadyuddhaṁ saṁdhyāyāmatidāruṇam ,
droṇasya ca mahārāja sṛñjayānāṁ ca sarvaśaḥ.
18. tataḥ samabhavat yuddham sandhyāyām atidāruṇam
droṇasya ca mahārāja sṛñjayānām ca sarvaśaḥ
18. mahārāja tataḥ sandhyāyām atidāruṇam yuddham
droṇasya ca sṛñjayānām ca sarvaśaḥ samabhavat
18. O great king, then a most terrible battle took place at twilight, engaging Droṇa against all the Sañjayas.
तमसा चावृते लोके न प्राज्ञायत किंचन ।
सैन्येन रजसा चैव समन्तादुत्थितेन ह ॥१९॥
19. tamasā cāvṛte loke na prājñāyata kiṁcana ,
sainyena rajasā caiva samantādutthitena ha.
19. tamasā ca āvṛte loke na prājñāyata kiñcana
sainyena rajasā ca eva samantāt utthitena ha
19. ha tamasā ca sainyena samantāt utthitena
rajasā ca eva loke āvṛte kiñcana na prājñāyata
19. Indeed, as the region was enveloped by both darkness and the dust raised by the army from all directions, nothing at all could be discerned.
नरस्याश्वस्य नागस्य समसज्जत शोणितम् ।
नापश्याम रजो भौमं कश्मलेनाभिसंवृताः ॥२०॥
20. narasyāśvasya nāgasya samasajjata śoṇitam ,
nāpaśyāma rajo bhaumaṁ kaśmalenābhisaṁvṛtāḥ.
20. narasya aśvasya nāgasya samasajjata śoṇitam na
apaśyāma rajas bhaumam kaśmalena abhisaṃvṛtāḥ
20. narasya aśvasya nāgasya śoṇitam samasajjata kaśmalena
abhisaṃvṛtāḥ (vayam) bhaumam rajas na apaśyāma
20. The blood of men, horses, and elephants became intermingled. Enveloped in bewilderment, we could not perceive the dust of the ground.
रात्रौ वंशवनस्येव दह्यमानस्य पर्वते ।
घोरश्चटचटाशब्दः शस्त्राणां पततामभूत् ॥२१॥
21. rātrau vaṁśavanasyeva dahyamānasya parvate ,
ghoraścaṭacaṭāśabdaḥ śastrāṇāṁ patatāmabhūt.
21. rātrau vaṃśavanasya iva dahyamānasya parvate
ghoraḥ caṭacaṭāśabdaḥ śastrāṇām patatām abhūt
21. rātrau parvate dahyamānasya vaṃśavanasya iva
patatām śastrāṇām ghoraḥ caṭacaṭāśabdaḥ abhūt
21. At night, on the mountain, there was a terrible crackling sound of falling weapons, like that of a burning bamboo forest.
नैव स्वे न परे राजन्प्राज्ञायन्त तमोवृते ।
उन्मत्तमिव तत्सर्वं बभूव रजनीमुखे ॥२२॥
22. naiva sve na pare rājanprājñāyanta tamovṛte ,
unmattamiva tatsarvaṁ babhūva rajanīmukhe.
22. na eva sve na pare rājan prājñāyanta tamovṛte
unmattaṃ iva tat sarvaṃ babhūva rajanīmukhe
22. rājan tamovṛte sve na eva pare na prājñāyanta.
rajanīmukhe tat sarvaṃ unmattaṃ iva babhūva
22. O King, neither our own men nor the enemies could be distinguished, enveloped as they were in darkness. At the beginning of the night, everything became as if maddened.
भौमं रजोऽथ राजेन्द्र शोणितेन प्रशामितम् ।
शातकौम्भैश्च कवचैर्भूषणैश्च तमोऽभ्यगात् ॥२३॥
23. bhaumaṁ rajo'tha rājendra śoṇitena praśāmitam ,
śātakaumbhaiśca kavacairbhūṣaṇaiśca tamo'bhyagāt.
23. bhaumaṃ rajaḥ atha rājendra śoṇitena praśāmitam
śātakumbhaiḥ ca kavacaiḥ bhūṣaṇaiḥ ca tamaḥ abhyagāt
23. rājendra,
atha śoṇitena bhaumaṃ rajaḥ praśāmitam.
śātakumbhaiḥ ca kavacaiḥ ca bhūṣaṇaiḥ tamaḥ abhyagāt
23. Then, O great King, the earthly dust was settled by blood. And darkness settled over the gold-colored armors and ornaments.
ततः सा भारती सेना मणिहेमविभूषिता ।
द्यौरिवासीत्सनक्षत्रा रजन्यां भरतर्षभ ॥२४॥
24. tataḥ sā bhāratī senā maṇihemavibhūṣitā ,
dyaurivāsītsanakṣatrā rajanyāṁ bharatarṣabha.
24. tataḥ sā bhāratī senā maṇihema vibhūṣitā dyauḥ
iva āsīt sanakṣatrā rajanyām bharatarṣabha
24. bharatarṣabha,
tataḥ maṇihema vibhūṣitā sā bhāratī senā rajanyām sanakṣatrā dyauḥ iva āsīt
24. Then, O best of the Bhāratas, that Indian army, adorned with jewels and gold, appeared like the star-studded sky at night.
गोमायुबडसंघुष्टा शक्तिध्वजसमाकुला ।
दारुणाभिरुता घोरा क्ष्वेडितोत्क्रुष्टनादिता ॥२५॥
25. gomāyubaḍasaṁghuṣṭā śaktidhvajasamākulā ,
dāruṇābhirutā ghorā kṣveḍitotkruṣṭanāditā.
25. gomāyu-baḍa-saṃghuṣṭā śakti-dhvaja-samākulā
dāruṇābhirutā ghorā kṣveḍitotkruṣṭanāditā
25. ghorā gomāyu-baḍa-saṃghuṣṭā śakti-dhvaja-samākulā
dāruṇābhirutā kṣveḍitotkruṣṭanāditā
25. The terrible army resounded with the howls of jackals, was crowded with spears (śakti) and banners, and filled with dreadful sounds, roars, and cries.
ततोऽभवन्महाशब्दस्तुमुलो लोमहर्षणः ।
समावृण्वन्दिशः सर्वा महेन्द्राशनिनिस्वनः ॥२६॥
26. tato'bhavanmahāśabdastumulo lomaharṣaṇaḥ ,
samāvṛṇvandiśaḥ sarvā mahendrāśaninisvanaḥ.
26. tataḥ abhavan mahāśabdaḥ tumulaḥ lomaharṣaṇaḥ
samāvṛṇvan diśaḥ sarvāḥ mahendrāśani-nisvanaḥ
26. tataḥ mahāśabdaḥ tumulaḥ lomaharṣaṇaḥ samāvṛṇvan
sarvāḥ diśaḥ mahendrāśani-nisvanaḥ abhavan
26. Then a great, tumultuous, hair-raising sound arose, filling all directions, a sound like the crash of Indra's thunderbolt.
सा निशीथे महाराज सेनादृश्यत भारती ।
अङ्गदैः कुण्डलैर्निष्कैः शस्त्रैश्चैवावभासिता ॥२७॥
27. sā niśīthe mahārāja senādṛśyata bhāratī ,
aṅgadaiḥ kuṇḍalairniṣkaiḥ śastraiścaivāvabhāsitā.
27. sā niśīthe mahārāja senā adṛśyata bhāratī aṅgadaiḥ
kuṇḍalaiḥ niṣkaiḥ śastraiḥ ca eva avabhāsitā
27. mahārāja sā bhāratī senā niśīthe adṛśyata aṅgadaiḥ
kuṇḍalaiḥ niṣkaiḥ śastraiḥ ca eva avabhāsitā
27. O great king, that Indian (bhāratī) army was seen at midnight, illuminated by its armlets, earrings, necklaces, and weapons.
तत्र नागा रथाश्चैव जाम्बूनदविभूषिताः ।
निशायां प्रत्यदृश्यन्त मेघा इव सविद्युतः ॥२८॥
28. tatra nāgā rathāścaiva jāmbūnadavibhūṣitāḥ ,
niśāyāṁ pratyadṛśyanta meghā iva savidyutaḥ.
28. tatra nāgāḥ rathāḥ ca eva jāmbū-nada-vibhūṣitāḥ
niśāyām prati-adṛśyanta meghāḥ iva sa-vidyutaḥ
28. tatra nāgāḥ rathāḥ ca eva jāmbū-nada-vibhūṣitāḥ
niśāyām sa-vidyutaḥ meghāḥ iva prati-adṛśyanta
28. There, elephants and chariots, adorned with gold, appeared in the night like clouds accompanied by lightning.
ऋष्टिशक्तिगदाबाणमुसलप्रासपट्टिशाः ।
संपतन्तो व्यदृश्यन्त भ्राजमाना इवाग्नयः ॥२९॥
29. ṛṣṭiśaktigadābāṇamusalaprāsapaṭṭiśāḥ ,
saṁpatanto vyadṛśyanta bhrājamānā ivāgnayaḥ.
29. ṛṣṭiśaktigadābāṇamusalaprāsapaṭṭiśāḥ
saṃpatantaḥ vyadṛśyanta bhrājamānāḥ iva agnayaḥ
29. ṛṣṭiśaktigadābāṇamusalaprāsapaṭṭiśāḥ
saṃpatantaḥ bhrājamānāḥ agnayaḥ iva vyadṛśyanta
29. Spears, javelins, maces, arrows, clubs, darts, and broad-edged swords were seen falling, gleaming like fires.
दुर्योधनपुरोवातां रथनागबलाहकाम् ।
वादित्रघोषस्तनितां चापविद्युद्ध्वजैर्वृताम् ॥३०॥
30. duryodhanapurovātāṁ rathanāgabalāhakām ,
vāditraghoṣastanitāṁ cāpavidyuddhvajairvṛtām.
30. duryodhanapurovātām rathanāgabalāhakām
vāditraghoṣastanitām cāpavidyuddhvajaīḥ vṛtām
30. duryodhanapurovātām rathanāgabalāhakām
vāditraghoṣastanitām cāpavidyuddhvajaīḥ vṛtām
30. … with Duryodhana as its fierce, guiding wind, with chariots and elephants as its clouds, with the roar of musical instruments as its thunder, and enveloped by banners that are like flashes of lightning …
द्रोणपाण्डवपर्जन्यां खड्गशक्तिगदाशनिम् ।
शरधारास्त्रपवनां भृशं शीतोष्णसंकुलाम् ॥३१॥
31. droṇapāṇḍavaparjanyāṁ khaḍgaśaktigadāśanim ,
śaradhārāstrapavanāṁ bhṛśaṁ śītoṣṇasaṁkulām.
31. droṇapāṇḍavaparjanyām khaḍgaśaktigadāśanim
śaradhārāstrapavanām bhṛśam śītoṣṇasaṅkulām
31. droṇapāṇḍavaparjanyām khaḍgaśaktigadāśanim
śaradhārāstrapavanām bhṛśam śītoṣṇasaṅkulām
31. … having Droṇa and the Pāṇḍavas as its thunderclouds, with swords, javelins, and maces as its thunderbolts, with torrents of arrows as its stormy wind, and exceedingly agitated by both cold and heat (fear and fury) …
घोरां विस्मापनीमुग्रां जीवितच्छिदमप्लवाम् ।
तां प्राविशन्नतिभयां सेनां युद्धचिकीर्षवः ॥३२॥
32. ghorāṁ vismāpanīmugrāṁ jīvitacchidamaplavām ,
tāṁ prāviśannatibhayāṁ senāṁ yuddhacikīrṣavaḥ.
32. ghorām vismāpanīm ugrām jīvitacchidam aplavām
tām prāviśan atibhayām senām yuddhacikīrṣavaḥ
32. yuddhacikīrṣavaḥ tām ghorām vismāpanīm ugrām
jīvitacchidam aplavām atibhayām senām prāviśan
32. Those who desired to fight entered that dreadful, astonishing, formidable, life-destroying, uncrossable, and extremely terrifying army.
तस्मिन्रात्रिमुखे घोरे महाशब्दनिनादिते ।
भीरूणां त्रासजनने शूराणां हर्षवर्धने ॥३३॥
33. tasminrātrimukhe ghore mahāśabdaninādite ,
bhīrūṇāṁ trāsajanane śūrāṇāṁ harṣavardhane.
33. tasmin rātri-mukhe ghore mahā-śabda-ninādite
bhīrūṇām trāsa-janane śūrāṇām harṣa-vardhane
33. tasmin ghore rātri-mukhe mahā-śabda-ninādite
bhīrūṇām trāsa-janane śūrāṇām harṣa-vardhane
33. At the beginning of that dreadful night, which resounded with mighty roars, causing terror among the fearful and enhancing the exhilaration of the brave.
रात्रियुद्धे तदा घोरे वर्तमाने सुदारुणे ।
द्रोणमभ्यद्रवन्क्रुद्धाः सहिताः पाण्डुसृञ्जयाः ॥३४॥
34. rātriyuddhe tadā ghore vartamāne sudāruṇe ,
droṇamabhyadravankruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍusṛñjayāḥ.
34. rātri-yuddhe tadā ghore vartamāne su-dāruṇe droṇam
abhi-adravan kruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍu-sṛñjayāḥ
34. tadā ghore su-dāruṇe rātri-yuddhe vartamāne
kruddhāḥ sahitāḥ pāṇḍu-sṛñjayāḥ droṇam abhi-adravan
34. Then, as that dreadful and extremely terrible night battle was raging, the enraged Pandavas and Srinjayas, united, rushed towards Drona.
ये ये प्रमुखतो राजन्न्यवर्तन्त महात्मनः ।
तान्सर्वान्विमुखांश्चक्रे कांश्चिन्निन्ये यमक्षयम् ॥३५॥
35. ye ye pramukhato rājannyavartanta mahātmanaḥ ,
tānsarvānvimukhāṁścakre kāṁścinninye yamakṣayam.
35. ye ye pramukhataḥ rājan ni-avartanta mahātmanaḥ
tān sarvān vimukhān cakre kān cit ninye yama-kṣayam
35. rājan ye ye mahātmanaḥ pramukhataḥ ni-avartanta,
tān sarvān vimukhān cakre,
kān cit yama-kṣayam ninye.
35. O King, all those who turned back from facing that great-souled (mahātman) one, he routed them, and some he led to the abode of Yama.