महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-9, chapter-13
संजय उवाच ।
अर्जुनो द्रौणिना विद्धो युद्धे बहुभिरायसैः ।
तस्य चानुचरैः शूरैस्त्रिगर्तानां महारथैः ।
द्रौणिं विव्याध समरे त्रिभिरेव शिलीमुखैः ॥१॥
अर्जुनो द्रौणिना विद्धो युद्धे बहुभिरायसैः ।
तस्य चानुचरैः शूरैस्त्रिगर्तानां महारथैः ।
द्रौणिं विव्याध समरे त्रिभिरेव शिलीमुखैः ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
arjuno drauṇinā viddho yuddhe bahubhirāyasaiḥ ,
tasya cānucaraiḥ śūraistrigartānāṁ mahārathaiḥ ,
drauṇiṁ vivyādha samare tribhireva śilīmukhaiḥ.
arjuno drauṇinā viddho yuddhe bahubhirāyasaiḥ ,
tasya cānucaraiḥ śūraistrigartānāṁ mahārathaiḥ ,
drauṇiṁ vivyādha samare tribhireva śilīmukhaiḥ.
1.
sanjayaḥ uvāca | arjunaḥ drauṇinā viddhaḥ
yuddhe bahubhiḥ āyasaiḥ | tasya ca anucaraiḥ
śūraiḥ trigartānām mahārathaiḥ |
drauṇim vivyādha samare tribhiḥ eva śilīmukhaiḥ
yuddhe bahubhiḥ āyasaiḥ | tasya ca anucaraiḥ
śūraiḥ trigartānām mahārathaiḥ |
drauṇim vivyādha samare tribhiḥ eva śilīmukhaiḥ
1.
sanjayaḥ uvāca yuddhe drauṇinā bahubhiḥ
āyasaiḥ tasya ca trigartānām śūraiḥ
mahārathaiḥ anucaraiḥ viddhaḥ arjunaḥ samare
tribhiḥ eva śilīmukhaiḥ drauṇim vivyādha
āyasaiḥ tasya ca trigartānām śūraiḥ
mahārathaiḥ anucaraiḥ viddhaḥ arjunaḥ samare
tribhiḥ eva śilīmukhaiḥ drauṇim vivyādha
1.
Sanjaya said: Arjuna, though struck in battle by Droṇi with many iron arrows, and also by his brave followers, the great charioteers of the Trigartas, wounded Droṇi in that battle with just three arrows.
तथेतरान्महेष्वासान्द्वाभ्यां द्वाभ्यां धनंजयः ।
भूयश्चैव महाबाहुः शरवर्षैरवाकिरत् ॥२॥
भूयश्चैव महाबाहुः शरवर्षैरवाकिरत् ॥२॥
2. tathetarānmaheṣvāsāndvābhyāṁ dvābhyāṁ dhanaṁjayaḥ ,
bhūyaścaiva mahābāhuḥ śaravarṣairavākirat.
bhūyaścaiva mahābāhuḥ śaravarṣairavākirat.
2.
tathā itarān mahāiṣvāsān dvābhyām dvābhyām dhanañjayaḥ
| bhūyaḥ ca eva mahābāhuḥ śaravarṣaiḥ avākirat
| bhūyaḥ ca eva mahābāhuḥ śaravarṣaiḥ avākirat
2.
tathā ca eva mahābāhuḥ dhanañjayaḥ itarān mahāiṣvāsān
dvābhyām dvābhyām (śaraiḥ) bhūyaḥ śaravarṣaiḥ avākirat
dvābhyām dvābhyām (śaraiḥ) bhūyaḥ śaravarṣaiḥ avākirat
2.
And similarly, Dhanañjaya (Arjuna), the mighty-armed, showered other great bowmen with two arrows each, and then again rained down torrents of arrows upon them.
शरकण्टकितास्ते तु तावका भरतर्षभ ।
न जहुः समरे पार्थं वध्यमानाः शितैः शरैः ॥३॥
न जहुः समरे पार्थं वध्यमानाः शितैः शरैः ॥३॥
3. śarakaṇṭakitāste tu tāvakā bharatarṣabha ,
na jahuḥ samare pārthaṁ vadhyamānāḥ śitaiḥ śaraiḥ.
na jahuḥ samare pārthaṁ vadhyamānāḥ śitaiḥ śaraiḥ.
3.
śarakaṇṭakitāḥ te tu tāvakā bharatarṣabha | na
jahuḥ samare pārtham vadhyamānāḥ śitaiḥ śaraiḥ
jahuḥ samare pārtham vadhyamānāḥ śitaiḥ śaraiḥ
3.
bharatarṣabha tu te tāvakā śarakaṇṭakitāḥ (api) śitaiḥ
śaraiḥ vadhyamānāḥ (api) samare pārtham na jahuḥ
śaraiḥ vadhyamānāḥ (api) samare pārtham na jahuḥ
3.
But those warriors of your side (tāvaka), O best among the Bhāratas, though bristling with arrows like thorns, did not abandon Pārtha (Arjuna) in battle, even as they were being struck by sharp arrows.
तेऽर्जुनं रथवंशेन द्रोणपुत्रपुरोगमाः ।
अयोधयन्त समरे परिवार्य महारथाः ॥४॥
अयोधयन्त समरे परिवार्य महारथाः ॥४॥
4. te'rjunaṁ rathavaṁśena droṇaputrapurogamāḥ ,
ayodhayanta samare parivārya mahārathāḥ.
ayodhayanta samare parivārya mahārathāḥ.
4.
te arjunam rathavaṃśena droṇaputra-purōgamāḥ
| ayodhayanta samare parivārya mahārathāḥ
| ayodhayanta samare parivārya mahārathāḥ
4.
droṇaputra-purōgamāḥ te mahārathāḥ rathavaṃśena
arjunam samare parivārya ayodhayanta
arjunam samare parivārya ayodhayanta
4.
Those great charioteers, led by Droṇa's son (Drauṇi), surrounded Arjuna in battle with their chariot divisions and engaged him in combat.
तैस्तु क्षिप्ताः शरा राजन्कार्तस्वरविभूषिताः ।
अर्जुनस्य रथोपस्थं पूरयामासुरञ्जसा ॥५॥
अर्जुनस्य रथोपस्थं पूरयामासुरञ्जसा ॥५॥
5. taistu kṣiptāḥ śarā rājankārtasvaravibhūṣitāḥ ,
arjunasya rathopasthaṁ pūrayāmāsurañjasā.
arjunasya rathopasthaṁ pūrayāmāsurañjasā.
5.
taiḥ tu kṣiptāḥ śarāḥ rājan kārtasvaravibhūṣitāḥ
arjunasya rathopasthaṃ pūrayāmāsuḥ añjasā
arjunasya rathopasthaṃ pūrayāmāsuḥ añjasā
5.
rājan taiḥ tu kārtasvaravibhūṣitāḥ kṣiptāḥ
śarāḥ arjunasya rathopasthaṃ añjasā pūrayāmāsuḥ
śarāḥ arjunasya rathopasthaṃ añjasā pūrayāmāsuḥ
5.
O King, the gold-adorned arrows that were indeed hurled by them quickly filled Arjuna's chariot-seat.
तथा कृष्णौ महेष्वासौ वृषभौ सर्वधन्विनाम् ।
शरैर्वीक्ष्य वितुन्नाङ्गौ प्रहृष्टौ युद्धदुर्मदौ ॥६॥
शरैर्वीक्ष्य वितुन्नाङ्गौ प्रहृष्टौ युद्धदुर्मदौ ॥६॥
6. tathā kṛṣṇau maheṣvāsau vṛṣabhau sarvadhanvinām ,
śarairvīkṣya vitunnāṅgau prahṛṣṭau yuddhadurmadau.
śarairvīkṣya vitunnāṅgau prahṛṣṭau yuddhadurmadau.
6.
tathā kṛṣṇau maheṣvāsau vṛṣabhau sarvadhanvinām
śaraiḥ vīkṣya vitunnāṅgau prahṛṣṭau yuddhadurmadau
śaraiḥ vīkṣya vitunnāṅgau prahṛṣṭau yuddhadurmadau
6.
tathā sarvadhanvinām vṛṣabhau maheṣvāsau kṛṣṇau
śaraiḥ vitunnāṅgau vīkṣya yuddhadurmadau prahṛṣṭau
śaraiḥ vitunnāṅgau vīkṣya yuddhadurmadau prahṛṣṭau
6.
Similarly, the two great bowmen, Kṛṣṇa and Arjuna - who were like bulls among all archers - upon seeing their limbs pierced by the arrows, became greatly delighted, being maddened by battle.
कूबरं रथचक्राणि ईषा योक्त्राणि चाभिभो ।
युगं चैवानुकर्षं च शरभूतमभूत्तदा ॥७॥
युगं चैवानुकर्षं च शरभूतमभूत्तदा ॥७॥
7. kūbaraṁ rathacakrāṇi īṣā yoktrāṇi cābhibho ,
yugaṁ caivānukarṣaṁ ca śarabhūtamabhūttadā.
yugaṁ caivānukarṣaṁ ca śarabhūtamabhūttadā.
7.
kūbaraṃ rathacakrāṇi īṣā yoktrāṇi ca abhibho
yugaṃ ca eva anukarṣaṃ ca śarabhūtam abhūt tadā
yugaṃ ca eva anukarṣaṃ ca śarabhūtam abhūt tadā
7.
abhibho tadā kūbaraṃ rathacakrāṇi īṣā ca yoktrāṇi
ca yugaṃ eva ca anukarṣaṃ ca śarabhūtam abhūt
ca yugaṃ eva ca anukarṣaṃ ca śarabhūtam abhūt
7.
And at that time, O Chief, the chariot's pole, wheels, shafts, yokes, as well as the yoke-pin and the drag-pole, all became a mass of arrows.
नैतादृशं दृष्टपूर्वं राजन्नैव च नः श्रुतम् ।
यादृशं तत्र पार्थस्य तावकाः संप्रचक्रिरे ॥८॥
यादृशं तत्र पार्थस्य तावकाः संप्रचक्रिरे ॥८॥
8. naitādṛśaṁ dṛṣṭapūrvaṁ rājannaiva ca naḥ śrutam ,
yādṛśaṁ tatra pārthasya tāvakāḥ saṁpracakrire.
yādṛśaṁ tatra pārthasya tāvakāḥ saṁpracakrire.
8.
na etādṛśaṃ dṛṣṭapūrvaṃ rājan na eva ca naḥ śrutam
yādṛśaṃ tatra pārthasya tāvakāḥ saṃpracakkrire
yādṛśaṃ tatra pārthasya tāvakāḥ saṃpracakkrire
8.
rājan na etādṛśaṃ dṛṣṭapūrvaṃ na ca naḥ eva śrutam
yādṛśaṃ tāvakāḥ tatra pārthasya saṃpracakkrire
yādṛśaṃ tāvakāḥ tatra pārthasya saṃpracakkrire
8.
O King, such a sight was never seen before by us, nor was it ever heard of, as what your warriors (tāvakāḥ) accomplished there concerning Arjuna.
स रथः सर्वतो भाति चित्रपुङ्खैः शितैः शरैः ।
उल्काशतैः संप्रदीप्तं विमानमिव भूतले ॥९॥
उल्काशतैः संप्रदीप्तं विमानमिव भूतले ॥९॥
9. sa rathaḥ sarvato bhāti citrapuṅkhaiḥ śitaiḥ śaraiḥ ,
ulkāśataiḥ saṁpradīptaṁ vimānamiva bhūtale.
ulkāśataiḥ saṁpradīptaṁ vimānamiva bhūtale.
9.
sa rathaḥ sarvataḥ bhāti citrapuṅkhaiḥ śitaiḥ
śaraiḥ ulkāśataiḥ sampradīptaṃ vimānam iva bhūtale
śaraiḥ ulkāśataiḥ sampradīptaṃ vimānam iva bhūtale
9.
sa rathaḥ citrapuṅkhaiḥ śitaiḥ śaraiḥ sarvataḥ
bhāti ulkāśataiḥ sampradīptaṃ vimānam iva bhūtale
bhāti ulkāśataiḥ sampradīptaṃ vimānam iva bhūtale
9.
That chariot shines everywhere with its sharp arrows, adorned with colorful fletchings, like an aerial car intensely illumined by hundreds of meteors on the ground.
ततोऽर्जुनो महाराज शरैः संनतपर्वभिः ।
अवाकिरत्तां पृतनां मेघो वृष्ट्या यथाचलम् ॥१०॥
अवाकिरत्तां पृतनां मेघो वृष्ट्या यथाचलम् ॥१०॥
10. tato'rjuno mahārāja śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
avākirattāṁ pṛtanāṁ megho vṛṣṭyā yathācalam.
avākirattāṁ pṛtanāṁ megho vṛṣṭyā yathācalam.
10.
tataḥ arjunaḥ mahārāja śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
avākirat tām pṛtanām meghaḥ vṛṣṭyā yathācalam
avākirat tām pṛtanām meghaḥ vṛṣṭyā yathācalam
10.
mahārāja tataḥ arjunaḥ saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ
tām pṛtanām avākirat meghaḥ vṛṣṭyā yathācalam
tām pṛtanām avākirat meghaḥ vṛṣṭyā yathācalam
10.
Then, O great king, Arjuna showered that army with arrows having well-jointed shafts, just as a cloud showers a mountain with rain.
ते वध्यमानाः समरे पार्थनामाङ्कितैः शरैः ।
पार्थभूतममन्यन्त प्रेक्षमाणास्तथाविधम् ॥११॥
पार्थभूतममन्यन्त प्रेक्षमाणास्तथाविधम् ॥११॥
11. te vadhyamānāḥ samare pārthanāmāṅkitaiḥ śaraiḥ ,
pārthabhūtamamanyanta prekṣamāṇāstathāvidham.
pārthabhūtamamanyanta prekṣamāṇāstathāvidham.
11.
te vadhyamānāḥ samare pārthanāmāṅkitaiḥ śaraiḥ
pārthabhūtam amanyanta prekṣamāṇāḥ tathāvidham
pārthabhūtam amanyanta prekṣamāṇāḥ tathāvidham
11.
samare pārthanāmāṅkitaiḥ śaraiḥ vadhyamānāḥ te
tathāvidham prekṣamāṇāḥ pārthabhūtam amanyanta
tathāvidham prekṣamāṇāḥ pārthabhūtam amanyanta
11.
As they were being struck down in battle by arrows marked with Pārtha's name, and witnessing him in such a form, they believed him to be Pārtha (Arjuna) himself.
ततोऽद्भुतशरज्वालो धनुःशब्दानिलो महान् ।
सेनेन्धनं ददाहाशु तावकं पार्थपावकः ॥१२॥
सेनेन्धनं ददाहाशु तावकं पार्थपावकः ॥१२॥
12. tato'dbhutaśarajvālo dhanuḥśabdānilo mahān ,
senendhanaṁ dadāhāśu tāvakaṁ pārthapāvakaḥ.
senendhanaṁ dadāhāśu tāvakaṁ pārthapāvakaḥ.
12.
tataḥ adbhutaśarajvālaḥ dhanuḥśabdānilaḥ mahān
senendhanam dadāha āśu tāvakam pārthapāvakaḥ
senendhanam dadāha āśu tāvakam pārthapāvakaḥ
12.
tataḥ adbhutaśarajvālaḥ dhanuḥśabdānilaḥ mahān
pārthapāvakaḥ āśu tāvakam senendhanam dadāha
pārthapāvakaḥ āśu tāvakam senendhanam dadāha
12.
Then, that great fire which was Pārtha (Arjuna), with wonderful arrows as its flames and the sounds of his bow as its wind, quickly consumed your army, treating it as fuel.
चक्राणां पततां चैव युगानां च धरातले ।
तूणीराणां पताकानां ध्वजानां च रथैः सह ॥१३॥
तूणीराणां पताकानां ध्वजानां च रथैः सह ॥१३॥
13. cakrāṇāṁ patatāṁ caiva yugānāṁ ca dharātale ,
tūṇīrāṇāṁ patākānāṁ dhvajānāṁ ca rathaiḥ saha.
tūṇīrāṇāṁ patākānāṁ dhvajānāṁ ca rathaiḥ saha.
13.
cakrāṇām patatām ca eva yugānām ca dharātale
tūṇīrāṇām patākānām dhvajānām ca rathaiḥ saha
tūṇīrāṇām patākānām dhvajānām ca rathaiḥ saha
13.
cakrāṇām patatām ca eva yugānām ca dharātale
tūṇīrāṇām patākānām dhvajānām ca rathaiḥ saha
tūṇīrāṇām patākānām dhvajānām ca rathaiḥ saha
13.
One could see falling wheels and yokes scattered on the ground, as well as quivers, banners, standards, and chariots.
ईषाणामनुकर्षाणां त्रिवेणूनां च भारत ।
अक्षाणामथ योक्त्राणां प्रतोदानां च सर्वशः ॥१४॥
अक्षाणामथ योक्त्राणां प्रतोदानां च सर्वशः ॥१४॥
14. īṣāṇāmanukarṣāṇāṁ triveṇūnāṁ ca bhārata ,
akṣāṇāmatha yoktrāṇāṁ pratodānāṁ ca sarvaśaḥ.
akṣāṇāmatha yoktrāṇāṁ pratodānāṁ ca sarvaśaḥ.
14.
īṣāṇām anukarṣāṇām triveṇūnām ca bhārata |
akṣāṇām atha yoktrāṇām pratodānām ca sarvaśaḥ
akṣāṇām atha yoktrāṇām pratodānām ca sarvaśaḥ
14.
īṣāṇām anukarṣāṇām triveṇūnām ca bhārata
akṣāṇām atha yoktrāṇām pratodānām ca sarvaśaḥ
akṣāṇām atha yoktrāṇām pratodānām ca sarvaśaḥ
14.
O Bhārata, one could also see chariot poles, secondary poles, triple shafts, axles, harnesses, and goads everywhere.
शिरसां पततां चैव कुण्डलोष्णीषधारिणाम् ।
भुजानां च महाराज स्कन्धानां च समन्ततः ॥१५॥
भुजानां च महाराज स्कन्धानां च समन्ततः ॥१५॥
15. śirasāṁ patatāṁ caiva kuṇḍaloṣṇīṣadhāriṇām ,
bhujānāṁ ca mahārāja skandhānāṁ ca samantataḥ.
bhujānāṁ ca mahārāja skandhānāṁ ca samantataḥ.
15.
śirasām patatām ca eva kuṇḍaloṣṇīṣadhāriṇām |
bhujānām ca mahārāja skandhānām ca samantataḥ
bhujānām ca mahārāja skandhānām ca samantataḥ
15.
śirasām patatām ca eva kuṇḍaloṣṇīṣadhāriṇām
bhujānām ca mahārāja skandhānām ca samantataḥ
bhujānām ca mahārāja skandhānām ca samantataḥ
15.
O great king, one could also see falling heads of warriors wearing earrings and turbans, and arms and shoulders all around.
छत्राणां व्यजनैः सार्धं मुकुटानां च राशयः ।
समदृश्यन्त पार्थस्य रथमार्गेषु भारत ॥१६॥
समदृश्यन्त पार्थस्य रथमार्गेषु भारत ॥१६॥
16. chatrāṇāṁ vyajanaiḥ sārdhaṁ mukuṭānāṁ ca rāśayaḥ ,
samadṛśyanta pārthasya rathamārgeṣu bhārata.
samadṛśyanta pārthasya rathamārgeṣu bhārata.
16.
chatrāṇām vyajanaiḥ sārdham mukuṭānām ca rāśayaḥ
| samadṛśyanta pārthasya rathamārgeṣu bhārata
| samadṛśyanta pārthasya rathamārgeṣu bhārata
16.
chatrāṇām vyajanaiḥ sārdham ca mukuṭānām ca
rāśayaḥ bhārata pārthasya rathamārgeṣu samadṛśyanta
rāśayaḥ bhārata pārthasya rathamārgeṣu samadṛśyanta
16.
Heaps of umbrellas, along with fans and crowns, O Bhārata, were seen on Arjuna's chariot paths.
अगम्यरूपा पृथिवी मांसशोणितकर्दमा ।
बभूव भरतश्रेष्ठ रुद्रस्याक्रीडनं यथा ।
भीरूणां त्रासजननी शूराणां हर्षवर्धनी ॥१७॥
बभूव भरतश्रेष्ठ रुद्रस्याक्रीडनं यथा ।
भीरूणां त्रासजननी शूराणां हर्षवर्धनी ॥१७॥
17. agamyarūpā pṛthivī māṁsaśoṇitakardamā ,
babhūva bharataśreṣṭha rudrasyākrīḍanaṁ yathā ,
bhīrūṇāṁ trāsajananī śūrāṇāṁ harṣavardhanī.
babhūva bharataśreṣṭha rudrasyākrīḍanaṁ yathā ,
bhīrūṇāṁ trāsajananī śūrāṇāṁ harṣavardhanī.
17.
agamyarūpā pṛthivī māṃsaśoṇitakardamā
babhūva bharataśreṣṭha
rudrasya ākrīḍanam yathā bhīrūṇām
trāsajananī śūrāṇām harṣavardhanī
babhūva bharataśreṣṭha
rudrasya ākrīḍanam yathā bhīrūṇām
trāsajananī śūrāṇām harṣavardhanī
17.
bharataśreṣṭha pṛthivī agamyarūpā
māṃsaśoṇitakardamā rudrasya
ākrīḍanam yathā babhūva bhīrūṇām
trāsajananī śūrāṇām harṣavardhanī
māṃsaśoṇitakardamā rudrasya
ākrīḍanam yathā babhūva bhīrūṇām
trāsajananī śūrāṇām harṣavardhanī
17.
O best among the Bharatas, the earth became a formidable sight, a mire of flesh and blood, as if it were the playground of Rudra. It caused terror for the fearful, and increased the joy of the brave.
हत्वा तु समरे पार्थः सहस्रे द्वे परंतप ।
रथानां सवरूथानां विधूमोऽग्निरिव ज्वलन् ॥१८॥
रथानां सवरूथानां विधूमोऽग्निरिव ज्वलन् ॥१८॥
18. hatvā tu samare pārthaḥ sahasre dve paraṁtapa ,
rathānāṁ savarūthānāṁ vidhūmo'gniriva jvalan.
rathānāṁ savarūthānāṁ vidhūmo'gniriva jvalan.
18.
hatvā tu samare pārthaḥ sahasre dve paraṃtapa
rathānām savarūthānām vidhūmaḥ agniḥ iva jvalan
rathānām savarūthānām vidhūmaḥ agniḥ iva jvalan
18.
paraṃtapa pārthaḥ samare savarūthānām rathānām
dve sahasre hatvā tu vidhūmaḥ agniḥ iva jvalan
dve sahasre hatvā tu vidhūmaḥ agniḥ iva jvalan
18.
Indeed, O scorcher of foes, in that battle, Partha, having destroyed two thousand chariots along with their retinues, shone blazing like a smokeless fire.
यथा हि भगवानग्निर्जगद्दग्ध्वा चराचरम् ।
विधूमो दृश्यते राजंस्तथा पार्थो महारथः ॥१९॥
विधूमो दृश्यते राजंस्तथा पार्थो महारथः ॥१९॥
19. yathā hi bhagavānagnirjagaddagdhvā carācaram ,
vidhūmo dṛśyate rājaṁstathā pārtho mahārathaḥ.
vidhūmo dṛśyate rājaṁstathā pārtho mahārathaḥ.
19.
yathā hi bhagavān agniḥ jagat dagdhvā carācaram
vidhūmaḥ dṛśyate rājan tathā pārthaḥ mahārathaḥ
vidhūmaḥ dṛśyate rājan tathā pārthaḥ mahārathaḥ
19.
rājan hi yathā bhagavān agniḥ carācaram jagat
dagdhvā vidhūmaḥ dṛśyate tathā pārthaḥ mahārathaḥ
dagdhvā vidhūmaḥ dṛśyate tathā pārthaḥ mahārathaḥ
19.
Indeed, O king, just as the glorious fire, having consumed the entire world, both moving and unmoving, is seen without smoke, so too was Partha, the great charioteer.
द्रौणिस्तु समरे दृष्ट्वा पाण्डवस्य पराक्रमम् ।
रथेनातिपताकेन पाण्डवं प्रत्यवारयत् ॥२०॥
रथेनातिपताकेन पाण्डवं प्रत्यवारयत् ॥२०॥
20. drauṇistu samare dṛṣṭvā pāṇḍavasya parākramam ,
rathenātipatākena pāṇḍavaṁ pratyavārayat.
rathenātipatākena pāṇḍavaṁ pratyavārayat.
20.
drauṇiḥ tu samare dṛṣṭvā pāṇḍavasya parākramam
rathena atipatākena pāṇḍavam pratyavārayat
rathena atipatākena pāṇḍavam pratyavārayat
20.
tu drauṇiḥ samare pāṇḍavasya parākramam dṛṣṭvā
atipatākena rathena pāṇḍavam pratyavārayat
atipatākena rathena pāṇḍavam pratyavārayat
20.
But Droṇi's son (Aśvatthāmā), having witnessed the Pandava's (Arjuna's) valor in battle, then intercepted the Pandava with his conspicuously bannered chariot.
तावुभौ पुरुषव्याघ्रौ श्वेताश्वौ धन्विनां वरौ ।
समीयतुस्तदा तूर्णं परस्परवधैषिणौ ॥२१॥
समीयतुस्तदा तूर्णं परस्परवधैषिणौ ॥२१॥
21. tāvubhau puruṣavyāghrau śvetāśvau dhanvināṁ varau ,
samīyatustadā tūrṇaṁ parasparavadhaiṣiṇau.
samīyatustadā tūrṇaṁ parasparavadhaiṣiṇau.
21.
tau ubhau puruṣavyāghrau śvetāśvau dhanvinām
varau samīyatuḥ tadā tūrṇam paraspara-vadhaiṣiṇau
varau samīyatuḥ tadā tūrṇam paraspara-vadhaiṣiṇau
21.
tau ubhau puruṣavyāghrau śvetāśvau dhanvinām
varau paraspara-vadhaiṣiṇau tadā tūrṇam samīyatuḥ
varau paraspara-vadhaiṣiṇau tadā tūrṇam samīyatuḥ
21.
Those two, tigers among men (puruṣavyāghrau), riding white horses, and foremost among archers, then quickly advanced towards each other, intent on killing one another.
तयोरासीन्महाराज बाणवर्षं सुदारुणम् ।
जीमूतानां यथा वृष्टिस्तपान्ते भरतर्षभ ॥२२॥
जीमूतानां यथा वृष्टिस्तपान्ते भरतर्षभ ॥२२॥
22. tayorāsīnmahārāja bāṇavarṣaṁ sudāruṇam ,
jīmūtānāṁ yathā vṛṣṭistapānte bharatarṣabha.
jīmūtānāṁ yathā vṛṣṭistapānte bharatarṣabha.
22.
tayoḥ āsīt mahārāja bāṇavarṣam su-dāruṇam
jīmūtānām yathā vṛṣṭiḥ tapānte bharatarṣabha
jīmūtānām yathā vṛṣṭiḥ tapānte bharatarṣabha
22.
mahārāja bharatarṣabha tayoḥ su-dāruṇam
bāṇavarṣam āsīt yathā jīmūtānām tapānte vṛṣṭiḥ
bāṇavarṣam āsīt yathā jīmūtānām tapānte vṛṣṭiḥ
22.
O great king (mahārāja), O bull among the Bharatas (bharatarṣabha), there was a very dreadful rain of arrows from them both, just like the rainfall from clouds at the end of summer.
अन्योन्यस्पर्धिनौ तौ तु शरैः संनतपर्वभिः ।
ततक्षतुर्मृधेऽन्योन्यं शृङ्गाभ्यां वृषभाविव ॥२३॥
ततक्षतुर्मृधेऽन्योन्यं शृङ्गाभ्यां वृषभाविव ॥२३॥
23. anyonyaspardhinau tau tu śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
tatakṣaturmṛdhe'nyonyaṁ śṛṅgābhyāṁ vṛṣabhāviva.
tatakṣaturmṛdhe'nyonyaṁ śṛṅgābhyāṁ vṛṣabhāviva.
23.
anyonya-spardhinau tau tu śaraiḥ sannata-parvabhiḥ
tatakṣatuḥ mṛdhe anyonyam śṛṅgābhyām vṛṣabhau iva
tatakṣatuḥ mṛdhe anyonyam śṛṅgābhyām vṛṣabhau iva
23.
tu tau anyonya-spardhinau sannata-parvabhiḥ śaraiḥ
vṛṣabhau śṛṅgābhyām iva mṛdhe anyonyam tatakṣatuḥ
vṛṣabhau śṛṅgābhyām iva mṛdhe anyonyam tatakṣatuḥ
23.
Those two rivals, using arrows with well-made (bent) shafts, wounded each other in battle, just as two bulls gore each other with their horns.
तयोर्युद्धं महाराज चिरं सममिवाभवत् ।
अस्त्राणां संगमश्चैव घोरस्तत्राभवन्महान् ॥२४॥
अस्त्राणां संगमश्चैव घोरस्तत्राभवन्महान् ॥२४॥
24. tayoryuddhaṁ mahārāja ciraṁ samamivābhavat ,
astrāṇāṁ saṁgamaścaiva ghorastatrābhavanmahān.
astrāṇāṁ saṁgamaścaiva ghorastatrābhavanmahān.
24.
tayoḥ yuddham mahārāja ciram samam iva abhavat
astrāṇām saṅgamaḥ ca eva ghoraḥ tatra abhavat mahān
astrāṇām saṅgamaḥ ca eva ghoraḥ tatra abhavat mahān
24.
mahārāja tayoḥ yuddham ciram samam iva abhavat ca
eva astrāṇām ghoraḥ mahān saṅgamaḥ tatra abhavat
eva astrāṇām ghoraḥ mahān saṅgamaḥ tatra abhavat
24.
O great king (mahārāja), their battle remained evenly matched for a long time, and a great and terrible encounter of mystic weapons (astras) took place there.
ततोऽर्जुनं द्वादशभी रुक्मपुङ्खैः सुतेजनैः ।
वासुदेवं च दशभिर्द्रौणिर्विव्याध भारत ॥२५॥
वासुदेवं च दशभिर्द्रौणिर्विव्याध भारत ॥२५॥
25. tato'rjunaṁ dvādaśabhī rukmapuṅkhaiḥ sutejanaiḥ ,
vāsudevaṁ ca daśabhirdrauṇirvivyādha bhārata.
vāsudevaṁ ca daśabhirdrauṇirvivyādha bhārata.
25.
tataḥ arjunam dvādaśabhiḥ rukmapuṅkhaiḥ sutejanaiḥ
vāsudevam ca daśabhiḥ drauṇiḥ vivyādha bhārata
vāsudevam ca daśabhiḥ drauṇiḥ vivyādha bhārata
25.
bhārata tataḥ drauṇiḥ arjunam dvādaśabhiḥ
rukmapuṅkhaiḥ sutejanaiḥ vāsudevam ca daśabhiḥ vivyādha
rukmapuṅkhaiḥ sutejanaiḥ vāsudevam ca daśabhiḥ vivyādha
25.
Then, O descendant of Bhārata, Droṇi (Ashvatthaman) pierced Arjuna with twelve well-sharpened, gold-tipped arrows, and Kṛṣṇa (Vāsudeva) with ten.
ततः प्रहस्य बीभत्सुर्व्याक्षिपद्गाण्डिवं धनुः ।
मानयित्वा मुहूर्तं च गुरुपुत्रं महाहवे ॥२६॥
मानयित्वा मुहूर्तं च गुरुपुत्रं महाहवे ॥२६॥
26. tataḥ prahasya bībhatsurvyākṣipadgāṇḍivaṁ dhanuḥ ,
mānayitvā muhūrtaṁ ca guruputraṁ mahāhave.
mānayitvā muhūrtaṁ ca guruputraṁ mahāhave.
26.
tataḥ prahasya bībhatsuḥ vyākṣipat gāṇḍivam
dhanuḥ mānayitvā muhūrtam ca guruputram mahāhave
dhanuḥ mānayitvā muhūrtam ca guruputram mahāhave
26.
tataḥ bībhatsuḥ mahāhave guruputram muhūrtam
mānayitvā ca prahasya gāṇḍivam dhanuḥ vyākṣipat
mānayitvā ca prahasya gāṇḍivam dhanuḥ vyākṣipat
26.
Then, smiling, and having respectfully acknowledged the guru's son (Ashvatthaman) for a moment in that great battle, Bibhatsu (Arjuna) drew back his Gaṇḍīva bow.
व्यश्वसूतरथं चक्रे सव्यसाची महारथः ।
मृदुपूर्वं ततश्चैनं त्रिभिर्विव्याध सायकैः ॥२७॥
मृदुपूर्वं ततश्चैनं त्रिभिर्विव्याध सायकैः ॥२७॥
27. vyaśvasūtarathaṁ cakre savyasācī mahārathaḥ ,
mṛdupūrvaṁ tataścainaṁ tribhirvivyādha sāyakaiḥ.
mṛdupūrvaṁ tataścainaṁ tribhirvivyādha sāyakaiḥ.
27.
vyaśvasūtaratham cakre savyasācī mahārathaḥ
mṛdupūrvam tataḥ ca enam tribhiḥ vivyādha sāyakaiḥ
mṛdupūrvam tataḥ ca enam tribhiḥ vivyādha sāyakaiḥ
27.
mahārathaḥ savyasācī [tasya ratham] vyaśvasūtaratham
cakre tataḥ ca enam mṛdupūrvam tribhiḥ sāyakaiḥ vivyādha
cakre tataḥ ca enam mṛdupūrvam tribhiḥ sāyakaiḥ vivyādha
27.
The great charioteer Savyasācin (Arjuna) made (Ashvatthaman's) chariot devoid of horses and charioteer. Then, at first gently, he pierced him with three arrows.
हताश्वे तु रथे तिष्ठन्द्रोणपुत्रस्त्वयस्मयम् ।
मुसलं पाण्डुपुत्राय चिक्षेप परिघोपमम् ॥२८॥
मुसलं पाण्डुपुत्राय चिक्षेप परिघोपमम् ॥२८॥
28. hatāśve tu rathe tiṣṭhandroṇaputrastvayasmayam ,
musalaṁ pāṇḍuputrāya cikṣepa parighopamam.
musalaṁ pāṇḍuputrāya cikṣepa parighopamam.
28.
hatāśve tu rathe tiṣṭhan droṇaputraḥ tu ayasmayam
musalam pāṇḍuputrāya cikṣepa parighopamam
musalam pāṇḍuputrāya cikṣepa parighopamam
28.
tu hatāśve rathe tiṣṭhan droṇaputraḥ tu ayasmayam
parighopamam musalam pāṇḍuputrāya cikṣepa
parighopamam musalam pāṇḍuputrāya cikṣepa
28.
However, Droṇa's son (Ashvatthaman), standing in his chariot whose horses had been killed, hurled an iron mace, comparable to a heavy iron club, at the son of Pāṇḍu (Arjuna).
तमापतन्तं सहसा हेमपट्टविभूषितम् ।
चिच्छेद सप्तधा वीरः पार्थः शत्रुनिबर्हणः ॥२९॥
चिच्छेद सप्तधा वीरः पार्थः शत्रुनिबर्हणः ॥२९॥
29. tamāpatantaṁ sahasā hemapaṭṭavibhūṣitam ,
ciccheda saptadhā vīraḥ pārthaḥ śatrunibarhaṇaḥ.
ciccheda saptadhā vīraḥ pārthaḥ śatrunibarhaṇaḥ.
29.
tam āpatantam sahasā hemapaṭṭavibhūṣitam
ciccheda saptadhā vīraḥ pārthaḥ śatrunibarhaṇaḥ
ciccheda saptadhā vīraḥ pārthaḥ śatrunibarhaṇaḥ
29.
vīraḥ śatrunibarhaṇaḥ pārthaḥ sahasā
hemapaṭṭavibhūṣitam āpatantam tam saptadhā ciccheda
hemapaṭṭavibhūṣitam āpatantam tam saptadhā ciccheda
29.
The brave Arjuna, the destroyer of enemies, swiftly cut that mace, which was adorned with golden plates and descending rapidly, into seven pieces.
स च्छिन्नं मुसलं दृष्ट्वा द्रौणिः परमकोपनः ।
आददे परिघं घोरं नगेन्द्रशिखरोपमम् ।
चिक्षेप चैव पार्थाय द्रौणिर्युद्धविशारदः ॥३०॥
आददे परिघं घोरं नगेन्द्रशिखरोपमम् ।
चिक्षेप चैव पार्थाय द्रौणिर्युद्धविशारदः ॥३०॥
30. sa cchinnaṁ musalaṁ dṛṣṭvā drauṇiḥ paramakopanaḥ ,
ādade parighaṁ ghoraṁ nagendraśikharopamam ,
cikṣepa caiva pārthāya drauṇiryuddhaviśāradaḥ.
ādade parighaṁ ghoraṁ nagendraśikharopamam ,
cikṣepa caiva pārthāya drauṇiryuddhaviśāradaḥ.
30.
saḥ chinnam musalam dṛṣṭvā drauṇiḥ
paramakopanaḥ ādade parigham ghoram
nagendraśikharopamam cikṣepa ca
eva pārthāya drauṇiḥ yuddhaviśāradaḥ
paramakopanaḥ ādade parigham ghoram
nagendraśikharopamam cikṣepa ca
eva pārthāya drauṇiḥ yuddhaviśāradaḥ
30.
saḥ paramakopanaḥ drauṇiḥ chinnam
musalam dṛṣṭvā ghoram nagendraśikharopamam
parigham ādade ca eva
yuddhaviśāradaḥ drauṇiḥ pārthāya cikṣepa
musalam dṛṣṭvā ghoram nagendraśikharopamam
parigham ādade ca eva
yuddhaviśāradaḥ drauṇiḥ pārthāya cikṣepa
30.
Seeing his mace severed, Drauṇi, who was exceedingly wrathful, picked up a dreadful iron club that resembled a mountain peak. Indeed, that Drauṇi, skilled in battle, then hurled it at Arjuna.
तमन्तकमिव क्रुद्धं परिघं प्रेक्ष्य पाण्डवः ।
अर्जुनस्त्वरितो जघ्ने पञ्चभिः सायकोत्तमैः ॥३१॥
अर्जुनस्त्वरितो जघ्ने पञ्चभिः सायकोत्तमैः ॥३१॥
31. tamantakamiva kruddhaṁ parighaṁ prekṣya pāṇḍavaḥ ,
arjunastvarito jaghne pañcabhiḥ sāyakottamaiḥ.
arjunastvarito jaghne pañcabhiḥ sāyakottamaiḥ.
31.
tam antakam iva kruddham parigham prekṣya pāṇḍavaḥ
arjunaḥ tvaritaḥ jaghne pañcabhiḥ sāyakottamaiḥ
arjunaḥ tvaritaḥ jaghne pañcabhiḥ sāyakottamaiḥ
31.
pāṇḍavaḥ arjunaḥ tam antakam iva kruddham parigham
prekṣya tvaritaḥ pañcabhiḥ sāyakottamaiḥ jaghne
prekṣya tvaritaḥ pañcabhiḥ sāyakottamaiḥ jaghne
31.
Having seen that iron club, enraged and resembling Death (Antaka) itself, Arjuna, the son of Pāṇḍu, swiftly struck it with five excellent arrows.
स च्छिन्नः पतितो भूमौ पार्थबाणैर्महाहवे ।
दारयन्पृथिवीन्द्राणां मनः शब्देन भारत ॥३२॥
दारयन्पृथिवीन्द्राणां मनः शब्देन भारत ॥३२॥
32. sa cchinnaḥ patito bhūmau pārthabāṇairmahāhave ,
dārayanpṛthivīndrāṇāṁ manaḥ śabdena bhārata.
dārayanpṛthivīndrāṇāṁ manaḥ śabdena bhārata.
32.
saḥ chinnaḥ patitaḥ bhūmau pārthabāṇaiḥ mahāhave
dārayan pṛthivīndrāṇām manaḥ śabdena bhārata
dārayan pṛthivīndrāṇām manaḥ śabdena bhārata
32.
bhārata saḥ chinnaḥ pārthabāṇaiḥ mahāhave bhūmau patitaḥ,
śabdena pṛthivīndrāṇām manaḥ dārayan
śabdena pṛthivīndrāṇām manaḥ dārayan
32.
O Bhārata, that (club), severed by Arjuna's arrows in the great battle, fell to the ground, tearing apart the hearts of kings with its tremendous sound.
ततोऽपरैस्त्रिभिर्बाणैर्द्रौणिं विव्याध पाण्डवः ।
सोऽतिविद्धो बलवता पार्थेन सुमहाबलः ।
न संभ्रान्तस्तदा द्रौणिः पौरुषे स्वे व्यवस्थितः ॥३३॥
सोऽतिविद्धो बलवता पार्थेन सुमहाबलः ।
न संभ्रान्तस्तदा द्रौणिः पौरुषे स्वे व्यवस्थितः ॥३३॥
33. tato'paraistribhirbāṇairdrauṇiṁ vivyādha pāṇḍavaḥ ,
so'tividdho balavatā pārthena sumahābalaḥ ,
na saṁbhrāntastadā drauṇiḥ pauruṣe sve vyavasthitaḥ.
so'tividdho balavatā pārthena sumahābalaḥ ,
na saṁbhrāntastadā drauṇiḥ pauruṣe sve vyavasthitaḥ.
33.
tatas aparaiḥ tribhiḥ bāṇaiḥ Drauṇim
vivyādha Pāṇḍavaḥ saḥ atividdhaḥ balavatā
Pārthena sumahābalaḥ na sambhrāntaḥ
tadā Drauṇiḥ pauruṣe sve vyavasthitaḥ
vivyādha Pāṇḍavaḥ saḥ atividdhaḥ balavatā
Pārthena sumahābalaḥ na sambhrāntaḥ
tadā Drauṇiḥ pauruṣe sve vyavasthitaḥ
33.
tatas Pāṇḍavaḥ aparaiḥ tribhiḥ bāṇaiḥ Drauṇim vivyādha.
balavatā Pārthena atividdhaḥ saḥ sumahābalaḥ Drauṇiḥ tadā na sambhrāntaḥ,
sve pauruṣe vyavasthitaḥ
balavatā Pārthena atividdhaḥ saḥ sumahābalaḥ Drauṇiḥ tadā na sambhrāntaḥ,
sve pauruṣe vyavasthitaḥ
33.
Then, the son of Pāṇḍu (Arjuna) pierced Drauṇi with three more arrows. Although greatly wounded by the mighty Pārtha (Arjuna), that extremely powerful Drauṇi was not bewildered then; he remained firm in his own manly valor.
सुधर्मा तु ततो राजन्भारद्वाजं महारथम् ।
अवाकिरच्छरव्रातैः सर्वक्षत्रस्य पश्यतः ॥३४॥
अवाकिरच्छरव्रातैः सर्वक्षत्रस्य पश्यतः ॥३४॥
34. sudharmā tu tato rājanbhāradvājaṁ mahāratham ,
avākiraccharavrātaiḥ sarvakṣatrasya paśyataḥ.
avākiraccharavrātaiḥ sarvakṣatrasya paśyataḥ.
34.
Sudharmā tu tatas rājan Bhāradvājam mahāratham
avākirat śaravrātaiḥ sarvakṣatrasya paśyataḥ
avākirat śaravrātaiḥ sarvakṣatrasya paśyataḥ
34.
rājan tu tatas Sudharmā sarvakṣatrasya paśyataḥ
mahāratham Bhāradvājam śaravrātaiḥ avākirat
mahāratham Bhāradvājam śaravrātaiḥ avākirat
34.
But then, O King, Sudharmā showered the great warrior Bhāradvāja (Droṇa) with a multitude of arrows, while all the Kṣatriyas watched.
ततस्तु सुरथोऽप्याजौ पाञ्चालानां महारथः ।
रथेन मेघघोषेण द्रौणिमेवाभ्यधावत ॥३५॥
रथेन मेघघोषेण द्रौणिमेवाभ्यधावत ॥३५॥
35. tatastu suratho'pyājau pāñcālānāṁ mahārathaḥ ,
rathena meghaghoṣeṇa drauṇimevābhyadhāvata.
rathena meghaghoṣeṇa drauṇimevābhyadhāvata.
35.
tatas tu Surathaḥ api ājau Pāñcālānām mahārathaḥ
rathena meghaghoṣeṇa Drauṇim eva abhyadhāvata
rathena meghaghoṣeṇa Drauṇim eva abhyadhāvata
35.
tatas tu Pāñcālānām mahārathaḥ Surathaḥ api ājau
meghaghoṣeṇa rathena Drauṇim eva abhyadhāvata
meghaghoṣeṇa rathena Drauṇim eva abhyadhāvata
35.
But then, Suratha, a great warrior of the Pāñcālas, also rushed towards Drauṇi in battle with his chariot, which had a roar like thunder.
विकर्षन्वै धनुः श्रेष्ठं सर्वभारसहं दृढम् ।
ज्वलनाशीविषनिभैः शरैश्चैनमवाकिरत् ॥३६॥
ज्वलनाशीविषनिभैः शरैश्चैनमवाकिरत् ॥३६॥
36. vikarṣanvai dhanuḥ śreṣṭhaṁ sarvabhārasahaṁ dṛḍham ,
jvalanāśīviṣanibhaiḥ śaraiścainamavākirat.
jvalanāśīviṣanibhaiḥ śaraiścainamavākirat.
36.
vikarṣan vai dhanuḥ śreṣṭham sarvabhārasaham dṛḍham
jvalanāśīviṣanibhaiḥ śaraiḥ ca enam avākirat
jvalanāśīviṣanibhaiḥ śaraiḥ ca enam avākirat
36.
vai śreṣṭham sarvabhārasaham dṛḍham dhanuḥ vikarṣan,
ca jvalanāśīviṣanibhaiḥ śaraiḥ enam avākirat
ca jvalanāśīviṣanibhaiḥ śaraiḥ enam avākirat
36.
Indeed, drawing his excellent bow, which was firm and capable of bearing all strain, he showered him with arrows resembling fiery, venomous snakes.
सुरथं तु ततः क्रुद्धमापतन्तं महारथम् ।
चुकोप समरे द्रौणिर्दण्डाहत इवोरगः ॥३७॥
चुकोप समरे द्रौणिर्दण्डाहत इवोरगः ॥३७॥
37. surathaṁ tu tataḥ kruddhamāpatantaṁ mahāratham ,
cukopa samare drauṇirdaṇḍāhata ivoragaḥ.
cukopa samare drauṇirdaṇḍāhata ivoragaḥ.
37.
suratham tu tataḥ kruddham āpatantam mahāratham
cukopa samare drauṇiḥ daṇḍāhataḥ iva uragaḥ
cukopa samare drauṇiḥ daṇḍāhataḥ iva uragaḥ
37.
tataḥ samare drauṇiḥ daṇḍāhataḥ uragaḥ iva
kruddham āpatantam mahāratham suratham tu cukopa
kruddham āpatantam mahāratham suratham tu cukopa
37.
Then, Droni's son (Drauni) became enraged in battle, like a snake struck by a stick, when the great charioteer Suratha, enraged, came rushing towards him.
त्रिशिखां भ्रुकुटीं कृत्वा सृक्किणी परिलेलिहन् ।
उद्वीक्ष्य सुरथं रोषाद्धनुर्ज्यामवमृज्य च ।
मुमोच तीक्ष्णं नाराचं यमदण्डसमद्युतिम् ॥३८॥
उद्वीक्ष्य सुरथं रोषाद्धनुर्ज्यामवमृज्य च ।
मुमोच तीक्ष्णं नाराचं यमदण्डसमद्युतिम् ॥३८॥
38. triśikhāṁ bhrukuṭīṁ kṛtvā sṛkkiṇī parilelihan ,
udvīkṣya surathaṁ roṣāddhanurjyāmavamṛjya ca ,
mumoca tīkṣṇaṁ nārācaṁ yamadaṇḍasamadyutim.
udvīkṣya surathaṁ roṣāddhanurjyāmavamṛjya ca ,
mumoca tīkṣṇaṁ nārācaṁ yamadaṇḍasamadyutim.
38.
triśikhām bhrukuṭīm kṛtvā sṛkkiṇī
parilelihan udvīkṣya suratham
roṣāt dhanurjyām avamṛjya ca mumoca
tīkṣṇam nārācam yamadaṇḍasamadyutim
parilelihan udvīkṣya suratham
roṣāt dhanurjyām avamṛjya ca mumoca
tīkṣṇam nārācam yamadaṇḍasamadyutim
38.
triśikhām bhrukuṭīm kṛtvā sṛkkiṇī
parilelihan roṣāt suratham udvīkṣya
dhanurjyām avamṛjya ca
yamadaṇḍasamadyutim tīkṣṇam nārācam mumoca
parilelihan roṣāt suratham udvīkṣya
dhanurjyām avamṛjya ca
yamadaṇḍasamadyutim tīkṣṇam nārācam mumoca
38.
Forming a three-pointed frown, licking the corners of his mouth, and angrily looking up at Suratha, Droni's son tightened his bowstring. He then released a sharp arrow, its radiance resembling the staff of Yama (Yama).
स तस्य हृदयं भित्त्वा प्रविवेशातिवेगतः ।
शक्राशनिरिवोत्सृष्टा विदार्य धरणीतलम् ॥३९॥
शक्राशनिरिवोत्सृष्टा विदार्य धरणीतलम् ॥३९॥
39. sa tasya hṛdayaṁ bhittvā praviveśātivegataḥ ,
śakrāśanirivotsṛṣṭā vidārya dharaṇītalam.
śakrāśanirivotsṛṣṭā vidārya dharaṇītalam.
39.
saḥ tasya hṛdayam bhittvā praviveśa ativegataḥ
śakrāśaniḥ iva utsṛṣṭā vidārya dharaṇītalam
śakrāśaniḥ iva utsṛṣṭā vidārya dharaṇītalam
39.
saḥ tasya hṛdayam bhittvā ativegataḥ praviveśa,
utsṛṣṭā śakrāśaniḥ dharaṇītalam vidārya iva
utsṛṣṭā śakrāśaniḥ dharaṇītalam vidārya iva
39.
Having pierced his heart, the arrow entered with extreme speed, just as Indra's (Śakra) thunderbolt (aśani), once released, tears apart the surface of the earth.
ततस्तं पतितं भूमौ नाराचेन समाहतम् ।
वज्रेणेव यथा शृङ्गं पर्वतस्य महाधनम् ॥४०॥
वज्रेणेव यथा शृङ्गं पर्वतस्य महाधनम् ॥४०॥
40. tatastaṁ patitaṁ bhūmau nārācena samāhatam ,
vajreṇeva yathā śṛṅgaṁ parvatasya mahādhanam.
vajreṇeva yathā śṛṅgaṁ parvatasya mahādhanam.
40.
tataḥ tam patitam bhūmau nārācena samāhatam
vajreṇa iva yathā śṛṅgam parvatasya mahādhanam
vajreṇa iva yathā śṛṅgam parvatasya mahādhanam
40.
tataḥ tam nārācena samāhatam bhūmau patitam,
yathā vajreṇa iva parvatasya mahādhanam śṛṅgam
yathā vajreṇa iva parvatasya mahādhanam śṛṅgam
40.
Then he (Suratha) lay fallen on the ground, struck by the arrow, just as a magnificent peak of a mountain (parvata), rich in treasures, is struck down by a thunderbolt (vajra).
तस्मिंस्तु निहते वीरे द्रोणपुत्रः प्रतापवान् ।
आरुरोह रथं तूर्णं तमेव रथिनां वरः ॥४१॥
आरुरोह रथं तूर्णं तमेव रथिनां वरः ॥४१॥
41. tasmiṁstu nihate vīre droṇaputraḥ pratāpavān ,
āruroha rathaṁ tūrṇaṁ tameva rathināṁ varaḥ.
āruroha rathaṁ tūrṇaṁ tameva rathināṁ varaḥ.
41.
tasmin tu nihate vīre droṇaputraḥ pratāpavān
āruroha rathaṃ tūrṇaṃ tam eva rathināṃ varaḥ
āruroha rathaṃ tūrṇaṃ tam eva rathināṃ varaḥ
41.
droṇaputraḥ pratāpavān rathināṃ varaḥ tu tasmin
vīre nihate tam eva rathaṃ tūrṇaṃ āruroha
vīre nihate tam eva rathaṃ tūrṇaṃ āruroha
41.
But when that hero was slain, Drona's powerful son, the best among charioteers, quickly mounted that very chariot.
ततः सज्जो महाराज द्रौणिराहवदुर्मदः ।
अर्जुनं योधयामास संशप्तकवृतो रणे ॥४२॥
अर्जुनं योधयामास संशप्तकवृतो रणे ॥४२॥
42. tataḥ sajjo mahārāja drauṇirāhavadurmadaḥ ,
arjunaṁ yodhayāmāsa saṁśaptakavṛto raṇe.
arjunaṁ yodhayāmāsa saṁśaptakavṛto raṇe.
42.
tataḥ sajjaḥ mahārāja drauṇiḥ āhavadurmadaḥ
arjunaṃ yodhayāmāsa saṃśaptakavṛtaḥ raṇe
arjunaṃ yodhayāmāsa saṃśaptakavṛtaḥ raṇe
42.
mahārāja tataḥ sajjaḥ āhavadurmadaḥ
saṃśaptakavṛtaḥ drauṇiḥ raṇe arjunaṃ yodhayāmāsa
saṃśaptakavṛtaḥ drauṇiḥ raṇe arjunaṃ yodhayāmāsa
42.
Then, O great king, Droni, ready and intoxicated with battle, surrounded by the Saṃśaptakas, engaged Arjuna in combat on the battlefield.
तत्र युद्धं महच्चासीदर्जुनस्य परैः सह ।
मध्यंदिनगते सूर्ये यमराष्ट्रविवर्धनम् ॥४३॥
मध्यंदिनगते सूर्ये यमराष्ट्रविवर्धनम् ॥४३॥
43. tatra yuddhaṁ mahaccāsīdarjunasya paraiḥ saha ,
madhyaṁdinagate sūrye yamarāṣṭravivardhanam.
madhyaṁdinagate sūrye yamarāṣṭravivardhanam.
43.
tatra yuddhaṃ mahat ca āsīt arjunasya paraiḥ
saha madhyandinagate sūrye yamarāṣṭravivardhanam
saha madhyandinagate sūrye yamarāṣṭravivardhanam
43.
tatra arjunasya paraiḥ saha mahat yuddhaṃ ca
āsīt madhyandinagate sūrye yamarāṣṭravivardhanam
āsīt madhyandinagate sūrye yamarāṣṭravivardhanam
43.
There, a great battle took place between Arjuna and his enemies at midday, which greatly expanded the realm of Yama.
तत्राश्चर्यमपश्याम दृष्ट्वा तेषां पराक्रमम् ।
यदेको युगपद्वीरान्समयोधयदर्जुनः ॥४४॥
यदेको युगपद्वीरान्समयोधयदर्जुनः ॥४४॥
44. tatrāścaryamapaśyāma dṛṣṭvā teṣāṁ parākramam ,
yadeko yugapadvīrānsamayodhayadarjunaḥ.
yadeko yugapadvīrānsamayodhayadarjunaḥ.
44.
tatra āścaryam apaśyāma dṛṣṭvā teṣāṃ parākramam
yat ekaḥ yugapat vīrān samayodhayat arjunaḥ
yat ekaḥ yugapat vīrān samayodhayat arjunaḥ
44.
tatra teṣāṃ parākramam dṛṣṭvā āścaryam apaśyāma
yat ekaḥ arjunaḥ yugapat vīrān samayodhayat
yat ekaḥ arjunaḥ yugapat vīrān samayodhayat
44.
There we saw an astonishing sight, observing the valor of those many heroes, as Arjuna, alone, fought them simultaneously.
विमर्दस्तु महानासीदर्जुनस्य परैः सह ।
शतक्रतोर्यथा पूर्वं महत्या दैत्यसेनया ॥४५॥
शतक्रतोर्यथा पूर्वं महत्या दैत्यसेनया ॥४५॥
45. vimardastu mahānāsīdarjunasya paraiḥ saha ,
śatakratoryathā pūrvaṁ mahatyā daityasenayā.
śatakratoryathā pūrvaṁ mahatyā daityasenayā.
45.
vimardaḥ tu mahān āsīt arjunasya paraiḥ saha
śatakratoḥ yathā pūrvam mahatyā daityasenayā
śatakratoḥ yathā pūrvam mahatyā daityasenayā
45.
tu arjunasya paraiḥ saha mahān vimardaḥ āsīt
yathā pūrvam śatakratoḥ mahatyā daityasenayā
yathā pūrvam śatakratoḥ mahatyā daityasenayā
45.
Indeed, a great conflict occurred for Arjuna with his enemies, just as it formerly did for Indra (śatakratu) with the mighty army of demons.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13 (current chapter)
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47