Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-167

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
द्रौपदेया महाराज सर्वे पञ्च महारथाः ।
वैराटिरुत्तरश्चैव रथो मम महान्मतः ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
draupadeyā mahārāja sarve pañca mahārathāḥ ,
vairāṭiruttaraścaiva ratho mama mahānmataḥ.
1. bhīṣmaḥ uvāca | draupadeyāḥ mahārāja sarve pañca mahārathāḥ
| vairāṭiḥ uttaraḥ ca eva rathaḥ mama mahān mataḥ
1. bhīṣmaḥ uvāca mahārāja,
sarve pañca draupadeyāḥ mahārathāḥ ca eva vairāṭiḥ uttaraḥ mama mahān rathaḥ mataḥ
1. Bhishma said: "O great King, all five sons of Draupadi are great chariot warriors. Furthermore, Uttara, son of Virata, is also considered by me to be a great charioteer."
अभिमन्युर्महाराज रथयूथपयूथपः ।
समः पार्थेन समरे वासुदेवेन वा भवेत् ॥२॥
2. abhimanyurmahārāja rathayūthapayūthapaḥ ,
samaḥ pārthena samare vāsudevena vā bhavet.
2. abhimanyuḥ mahārāja rathayūthapayūthapaḥ |
samaḥ pārthena samare vāsudevena vā bhavet
2. mahārāja,
abhimanyuḥ rathayūthapayūthapaḥ samare pārthena vā vāsudevena samaḥ bhavet
2. "O great King, Abhimanyu is a commander among commanders of chariots. In battle, he would be equal to Arjuna or Krishna."
लघ्वस्त्रश्चित्रयोधी च मनस्वी दृढविक्रमः ।
संस्मरन्वै परिक्लेशं स्वपितुर्विक्रमिष्यति ॥३॥
3. laghvastraścitrayodhī ca manasvī dṛḍhavikramaḥ ,
saṁsmaranvai parikleśaṁ svapiturvikramiṣyati.
3. laghvastraḥ citrayodhī ca manasvī dṛḍhavikramaḥ
| saṃsmaran vai parikleśaṃ svapituḥ vikramiṣyati
3. (saḥ) laghvastraḥ,
citrayodhī ca manasvī dṛḍhavikramaḥ vai svapituḥ parikleśaṃ saṃsmaran vikramiṣyati
3. "He is skilled with light weapons, fights wonderfully, is resolute, and of firm valor. Remembering the great suffering of his own father, he will display great courage."
सात्यकिर्माधवः शूरो रथयूथपयूथपः ।
एष वृष्णिप्रवीराणाममर्षी जितसाध्वसः ॥४॥
4. sātyakirmādhavaḥ śūro rathayūthapayūthapaḥ ,
eṣa vṛṣṇipravīrāṇāmamarṣī jitasādhvasaḥ.
4. sātyakiḥ mādhavaḥ śūraḥ rathayūthapayūthapaḥ
| eṣa vṛṣṇipravīrāṇām amarṣī jitasādhvasaḥ
4. eṣa sātyakiḥ mādhavaḥ śūraḥ rathayūthapayūthapaḥ
vṛṣṇipravīrāṇām amarṣī jitasādhvasaḥ (asti)
4. "This Satyaki, a descendant of Madhu (mādhava), is a heroic commander among commanders of chariots. He is one of the foremost among the Vrishni heroes, unyielding and having conquered all fear."
उत्तमौजास्तथा राजन्रथो मम महान्मतः ।
युधामन्युश्च विक्रान्तो रथोदारो नरर्षभः ॥५॥
5. uttamaujāstathā rājanratho mama mahānmataḥ ,
yudhāmanyuśca vikrānto rathodāro nararṣabhaḥ.
5. uttamaujāḥ tathā rājan rathaḥ mama mahān mataḥ
yudhāmanyuḥ ca vikrāntaḥ rathodāraḥ nararṣabhaḥ
5. rājan tathā uttamaujāḥ mama rathaḥ mahān mataḥ
ca yudhāmanyuḥ vikrāntaḥ rathodāraḥ nararṣabhaḥ
5. And similarly, O King (rājan), Uttamaujas, whose chariot (rathaḥ) I consider (mataḥ) great (mahān), and Yudhamanyu, the valorous (vikrāntaḥ) best among men (nararṣabhaḥ), a splendid charioteer.
एतेषां बहुसाहस्रा रथा नागा हयास्तथा ।
योत्स्यन्ते ते तनुं त्यक्त्वा कुन्तीपुत्रप्रियेप्सया ॥६॥
6. eteṣāṁ bahusāhasrā rathā nāgā hayāstathā ,
yotsyante te tanuṁ tyaktvā kuntīputrapriyepsayā.
6. eteṣām bahusāhasrāḥ rathāḥ nāgāḥ hayāḥ tathā
yotsyante te tanum tyaktvā kuntīputrapriyepsayā
6. eteṣām bahusāhasrāḥ rathāḥ nāgāḥ tathā hayāḥ te
tanum tyaktvā kuntīputrapriyepsayā yotsyante
6. And of these (warriors), many thousands of charioteers, elephant riders, and cavalry (hayāḥ) will fight (yotsyante), abandoning (tyaktvā) their bodies (tanum), with the desire to please the son of Kunti (Arjuna).
पाण्डवैः सह राजेन्द्र तव सेनासु भारत ।
अग्निमारुतवद्राजन्नाह्वयन्तः परस्परम् ॥७॥
7. pāṇḍavaiḥ saha rājendra tava senāsu bhārata ,
agnimārutavadrājannāhvayantaḥ parasparam.
7. pāṇḍavaiḥ saha rājendra tava senāsu bhārata
agnimārutavat rājan āhvayantaḥ parasparam
7. rājendra bhārata rājan pāṇḍavaiḥ saha tava
senāsu agnimārutavat parasparam āhvayantaḥ
7. O King of kings (rājendra), O descendant of Bharata (bhārata), they will challenge each other in your armies, alongside the Pandavas, like fire (agni) and wind (māruta), O King (rājan).
अजेयौ समरे वृद्धौ विराटद्रुपदावुभौ ।
महारथौ महावीर्यौ मतौ मे पुरुषर्षभौ ॥८॥
8. ajeyau samare vṛddhau virāṭadrupadāvubhau ,
mahārathau mahāvīryau matau me puruṣarṣabhau.
8. ajeyau samare vṛddhau virāṭadrupadau ubhau
mahārathau mahāvīryau matau me puruṣarṣabhau
8. samare ajeyau vṛddhau ubhau virāṭadrupadau
mahārathau mahāvīryau puruṣarṣabhau me matau
8. Both Virata and Drupada, who are aged (vṛddhau), unconquerable (ajeyau) in battle (samare), great charioteers (mahārathau), and mighty (mahāvīryau) best among men (puruṣarṣabhau), are considered (matau) so by me (me).
वयोवृद्धावपि तु तौ क्षत्रधर्मपरायणौ ।
यतिष्येते परं शक्त्या स्थितौ वीरगते पथि ॥९॥
9. vayovṛddhāvapi tu tau kṣatradharmaparāyaṇau ,
yatiṣyete paraṁ śaktyā sthitau vīragate pathi.
9. vayovṛddhau api tu tau kṣatradharmaparāyaṇau
yatiṣyete param śaktyā sthitau vīragate pathi
9. tu api tau vayovṛddhau kṣatradharmaparāyaṇau
vīragate pathi sthitau param śaktyā yatiṣyete
9. Although they are aged, those two, devoted to the warrior's natural law (kṣatradharma), will strive with utmost strength, abiding on the path trodden by heroes.
संबन्धकेन राजेन्द्र तौ तु वीर्यबलान्वयात् ।
आर्यवृत्तौ महेष्वासौ स्नेहपाशसितावुभौ ॥१०॥
10. saṁbandhakena rājendra tau tu vīryabalānvayāt ,
āryavṛttau maheṣvāsau snehapāśasitāvubhau.
10. sambandhakena rājendra tau tu vīryabalānvyāt
āryavṛttau maheṣvāsau snehapāśaṣitau ubhau
10. rājendra sambandhakena tu tau vīryabalānvyāt
āryavṛttau maheṣvāsau snehapāśaṣitau ubhau
10. O king (rājendra)! Through family connection, those two, endowed with valor and strength, of noble conduct, and great archers, are both bound by ties of affection.
कारणं प्राप्य तु नराः सर्व एव महाभुजाः ।
शूरा वा कातरा वापि भवन्ति नरपुंगव ॥११॥
11. kāraṇaṁ prāpya tu narāḥ sarva eva mahābhujāḥ ,
śūrā vā kātarā vāpi bhavanti narapuṁgava.
11. kāraṇam prāpya tu narāḥ sarve eva mahābhujāḥ
śūrāḥ vā kātarāḥ vā api bhavanti narapuṅgava
11. narapuṅgava tu sarve eva mahābhujāḥ narāḥ
kāraṇam prāpya vā śūrāḥ vā api kātarāḥ bhavanti
11. O best among men (narapuṅgava)! All men, whether mighty-armed, brave, or even cowardly, become so when they find a cause.
एकायनगतावेतौ पार्थेन दृढभक्तिकौ ।
त्यक्त्वा प्राणान्परं शक्त्या घटितारौ नराधिप ॥१२॥
12. ekāyanagatāvetau pārthena dṛḍhabhaktikau ,
tyaktvā prāṇānparaṁ śaktyā ghaṭitārau narādhipa.
12. ekāyanagatau etau pārthena dṛḍhabhaktikau
tyaktvā prāṇān param śaktyā ghaṭitārau narādhipa
12. narādhipa etau ekāyanagatau dṛḍhabhaktikau
pārthena prāṇān tyaktvā param śaktyā ghaṭitārau
12. O king (narādhipa)! These two, having adopted a single path and possessing firm devotion (bhakti), will strive with utmost strength, giving up their lives for Pārtha.
पृथगक्षौहिणीभ्यां तावुभौ संयति दारुणौ ।
संबन्धिभावं रक्षन्तौ महत्कर्म करिष्यतः ॥१३॥
13. pṛthagakṣauhiṇībhyāṁ tāvubhau saṁyati dāruṇau ,
saṁbandhibhāvaṁ rakṣantau mahatkarma kariṣyataḥ.
13. pṛthak akṣauhiṇībhyām tau ubhau saṃyati dāruṇau
sambandhibhāvaṃ rakṣantau mahat karma kariṣyataḥ
13. tau ubhau saṃyati dāruṇau pṛthak akṣauhiṇībhyām
sambandhibhāvaṃ rakṣantau mahat karma kariṣyataḥ
13. Both of them, fierce in battle and each commanding an akṣauhiṇī (army division), will perform great deeds while maintaining their family relationship.
लोकवीरौ महेष्वासौ त्यक्तात्मानौ च भारत ।
प्रत्ययं परिरक्षन्तौ महत्कर्म करिष्यतः ॥१४॥
14. lokavīrau maheṣvāsau tyaktātmānau ca bhārata ,
pratyayaṁ parirakṣantau mahatkarma kariṣyataḥ.
14. lokavīrau maheṣvāsau tyakta-ātmānau ca bhārata
pratyayaṃ parirakṣantau mahat karma kariṣyataḥ
14. bhārata lokavīrau maheṣvāsau ca tyakta-ātmānau
pratyayaṃ parirakṣantau mahat karma kariṣyataḥ
14. O Bhārata, both these heroes of the world, great archers who are self-sacrificing, will perform great deeds while upholding their conviction.