महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-8, chapter-31
संजय उवाच ।
ततः परानीकभिदं व्यूहमप्रतिमं परैः ।
समीक्ष्य कर्णः पार्थानां धृष्टद्युम्नाभिरक्षितम् ॥१॥
ततः परानीकभिदं व्यूहमप्रतिमं परैः ।
समीक्ष्य कर्णः पार्थानां धृष्टद्युम्नाभिरक्षितम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tataḥ parānīkabhidaṁ vyūhamapratimaṁ paraiḥ ,
samīkṣya karṇaḥ pārthānāṁ dhṛṣṭadyumnābhirakṣitam.
tataḥ parānīkabhidaṁ vyūhamapratimaṁ paraiḥ ,
samīkṣya karṇaḥ pārthānāṁ dhṛṣṭadyumnābhirakṣitam.
1.
sañjaya uvāca tataḥ para-anīka-bhidam vyūham apratimam
paraiḥ samīkṣya karṇaḥ pārthānām dhṛṣṭadyumnā-abhirakṣitam
paraiḥ samīkṣya karṇaḥ pārthānām dhṛṣṭadyumnā-abhirakṣitam
1.
sañjaya uvāca tataḥ karṇaḥ pārthānām dhṛṣṭadyumnā-abhirakṣitam
para-anīka-bhidam paraiḥ apratimam vyūham samīkṣya
para-anīka-bhidam paraiḥ apratimam vyūham samīkṣya
1.
Sañjaya said: Then Karna, observing that battle formation of the Pārthas (sons of Pṛthā), which was protected by Dhṛṣṭadyumna and was unparalleled by enemies, being a breaker of enemy armies...
प्रययौ रथघोषेण सिंहनादरवेण च ।
वादित्राणां च निनदैः कम्पयन्निव मेदिनीम् ॥२॥
वादित्राणां च निनदैः कम्पयन्निव मेदिनीम् ॥२॥
2. prayayau rathaghoṣeṇa siṁhanādaraveṇa ca ,
vāditrāṇāṁ ca ninadaiḥ kampayanniva medinīm.
vāditrāṇāṁ ca ninadaiḥ kampayanniva medinīm.
2.
prayayau ratha-ghoṣeṇa siṃha-nāda-raveṇa ca
vāditrāṇām ca ninadaiḥ kampayan iva medinīm
vāditrāṇām ca ninadaiḥ kampayan iva medinīm
2.
prayayau ratha-ghoṣeṇa ca siṃha-nāda-raveṇa
ca vāditrāṇām ninadaiḥ medinīm kampayan iva
ca vāditrāṇām ninadaiḥ medinīm kampayan iva
2.
He advanced with the rumble of chariots, the roar of lions, and the din of musical instruments, as if making the earth tremble.
वेपमान इव क्रोधाद्युद्धशौण्डः परंतपः ।
प्रतिव्यूह्य महातेजा यथावद्भरतर्षभ ॥३॥
प्रतिव्यूह्य महातेजा यथावद्भरतर्षभ ॥३॥
3. vepamāna iva krodhādyuddhaśauṇḍaḥ paraṁtapaḥ ,
prativyūhya mahātejā yathāvadbharatarṣabha.
prativyūhya mahātejā yathāvadbharatarṣabha.
3.
vepamānaḥ iva krodhāt yuddha-śauṇḍaḥ paraṃtapaḥ
prativyūhya mahā-tejāḥ yathāvat bharatarṣabha
prativyūhya mahā-tejāḥ yathāvat bharatarṣabha
3.
bharatarṣabha yuddha-śauṇḍaḥ paraṃtapaḥ mahā-tejāḥ
krodhāt vepamānaḥ iva yathāvat prativyūhya
krodhāt vepamānaḥ iva yathāvat prativyūhya
3.
...the greatly refulgent tormentor of enemies, eager for battle, as if trembling with rage, having properly arrayed his own forces in counter-formation, O best of the Bharatas.
व्यधमत्पाण्डवीं सेनामासुरीं मघवानिव ।
युधिष्ठिरं चाभिभवन्नपसव्यं चकार ह ॥४॥
युधिष्ठिरं चाभिभवन्नपसव्यं चकार ह ॥४॥
4. vyadhamatpāṇḍavīṁ senāmāsurīṁ maghavāniva ,
yudhiṣṭhiraṁ cābhibhavannapasavyaṁ cakāra ha.
yudhiṣṭhiraṁ cābhibhavannapasavyaṁ cakāra ha.
4.
vyadhamat pāṇḍavīm senām āsurīm maghavān iva
yudhiṣṭhiram ca abhibhavan apasavyam cakāra ha
yudhiṣṭhiram ca abhibhavan apasavyam cakāra ha
4.
saha (implied subject) pāṇḍavīm āsurīm senām maghavān iva
vyadhamat ca yudhiṣṭhiram abhibhavan apasavyam cakāra ha
vyadhamat ca yudhiṣṭhiram abhibhavan apasavyam cakāra ha
4.
He scattered the Pandava army as if it were a demonic host, just like Indra (Maghavan) does, and indeed, overpowering Yudhishthira, he forced him to retreat.
धृतराष्ट्र उवाच ।
कथं संजय राधेयः प्रत्यव्यूहत पाण्डवान् ।
धृष्टद्युम्नमुखान्वीरान्भीमसेनाभिरक्षितान् ॥५॥
कथं संजय राधेयः प्रत्यव्यूहत पाण्डवान् ।
धृष्टद्युम्नमुखान्वीरान्भीमसेनाभिरक्षितान् ॥५॥
5. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
kathaṁ saṁjaya rādheyaḥ pratyavyūhata pāṇḍavān ,
dhṛṣṭadyumnamukhānvīrānbhīmasenābhirakṣitān.
kathaṁ saṁjaya rādheyaḥ pratyavyūhata pāṇḍavān ,
dhṛṣṭadyumnamukhānvīrānbhīmasenābhirakṣitān.
5.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca katham saṃjaya rādheyaḥ prati avyūhat
pāṇḍavān dhṛṣṭadyumnamukhān vīrān bhīmasena abhirakṣitān
pāṇḍavān dhṛṣṭadyumnamukhān vīrān bhīmasena abhirakṣitān
5.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca saṃjaya,
rādheyaḥ dhṛṣṭadyumnamukhān bhīmasena abhirakṣitān vīrān pāṇḍavān katham prati avyūhat?
rādheyaḥ dhṛṣṭadyumnamukhān bhīmasena abhirakṣitān vīrān pāṇḍavān katham prati avyūhat?
5.
Dhritarashtra said, "O Sanjaya, how did Radheya (Karna) array his forces against the Pandavas, those heroes who were led by Dhrishtadyumna and protected by Bhimasena?"
के च प्रपक्षौ पक्षौ वा मम सैन्यस्य संजय ।
प्रविभज्य यथान्यायं कथं वा समवस्थिताः ॥६॥
प्रविभज्य यथान्यायं कथं वा समवस्थिताः ॥६॥
6. ke ca prapakṣau pakṣau vā mama sainyasya saṁjaya ,
pravibhajya yathānyāyaṁ kathaṁ vā samavasthitāḥ.
pravibhajya yathānyāyaṁ kathaṁ vā samavasthitāḥ.
6.
ke ca prapakṣau pakṣau vā mama sainyasya saṃjaya
pravibhajya yathānyāyam katham vā samavasthitāḥ
pravibhajya yathānyāyam katham vā samavasthitāḥ
6.
saṃjaya,
mama sainyasya ke ca prapakṣau vā pakṣau (āsan)? vā yathānyāyam pravibhajya katham samavasthitāḥ?
mama sainyasya ke ca prapakṣau vā pakṣau (āsan)? vā yathānyāyam pravibhajya katham samavasthitāḥ?
6.
And who formed the main flanks, or indeed the wings, of my army, O Sanjaya? And how were they positioned after being appropriately deployed?
कथं पाण्डुसुताश्चापि प्रत्यव्यूहन्त मामकान् ।
कथं चैतन्महायुद्धं प्रावर्तत सुदारुणम् ॥७॥
कथं चैतन्महायुद्धं प्रावर्तत सुदारुणम् ॥७॥
7. kathaṁ pāṇḍusutāścāpi pratyavyūhanta māmakān ,
kathaṁ caitanmahāyuddhaṁ prāvartata sudāruṇam.
kathaṁ caitanmahāyuddhaṁ prāvartata sudāruṇam.
7.
katham pāṇḍusutāḥ ca api prati avyūhanta māmakān
katham ca etat mahāyuddham pra āvartata sudāruṇam
katham ca etat mahāyuddham pra āvartata sudāruṇam
7.
katham ca pāṇḍusutāḥ api māmakān prati avyūhanta?
ca katham etat sudāruṇam mahāyuddham pra āvartata?
ca katham etat sudāruṇam mahāyuddham pra āvartata?
7.
And how, furthermore, did the sons of Pandu (Pandu-sutas) array themselves against my warriors? And how did this exceedingly dreadful great battle commence?
क्व च बीभत्सुरभवद्यत्कर्णोऽयाद्युधिष्ठिरम् ।
को ह्यर्जुनस्य सांनिध्ये शक्तोऽभ्येतुं युधिष्ठिरम् ॥८॥
को ह्यर्जुनस्य सांनिध्ये शक्तोऽभ्येतुं युधिष्ठिरम् ॥८॥
8. kva ca bībhatsurabhavadyatkarṇo'yādyudhiṣṭhiram ,
ko hyarjunasya sāṁnidhye śakto'bhyetuṁ yudhiṣṭhiram.
ko hyarjunasya sāṁnidhye śakto'bhyetuṁ yudhiṣṭhiram.
8.
kva ca bībhatsuḥ abhavat yat karṇaḥ ayāt yudhiṣṭhiram
kaḥ hi arjunasya sāṃnidye śaktaḥ abhyetum yudhiṣṭhiram
kaḥ hi arjunasya sāṃnidye śaktaḥ abhyetum yudhiṣṭhiram
8.
ca bībhatsuḥ kva abhavat yat karṇaḥ yudhiṣṭhiram ayāt
hi arjunasya sāṃnidye yudhiṣṭhiram abhyetum kaḥ śaktaḥ
hi arjunasya sāṃnidye yudhiṣṭhiram abhyetum kaḥ śaktaḥ
8.
Where was Bībhatsu (Arjuna) when Karṇa attacked Yudhīṣṭhira? Indeed, who would be capable of attacking Yudhīṣṭhira in Arjuna's presence?
सर्वभूतानि यो ह्येकः खाण्डवे जितवान्पुरा ।
कस्तमन्यत्र राधेयात्प्रतियुध्येज्जिजीविषुः ॥९॥
कस्तमन्यत्र राधेयात्प्रतियुध्येज्जिजीविषुः ॥९॥
9. sarvabhūtāni yo hyekaḥ khāṇḍave jitavānpurā ,
kastamanyatra rādheyātpratiyudhyejjijīviṣuḥ.
kastamanyatra rādheyātpratiyudhyejjijīviṣuḥ.
9.
sarvabhūtāni yaḥ hi ekaḥ khāṇḍave jitavān purā
kaḥ tam anyatra rādheyāt pratiyudhyet jijīviṣuḥ
kaḥ tam anyatra rādheyāt pratiyudhyet jijīviṣuḥ
9.
hi yaḥ ekaḥ purā khāṇḍave sarvabhūtāni jitavān
tam anyatra rādheyāt jijīviṣuḥ kaḥ pratiyudhyet
tam anyatra rādheyāt jijīviṣuḥ kaḥ pratiyudhyet
9.
Who, desiring to live, would dare to fight against him (Arjuna) – the very one who, alone, conquered all beings in Khāṇḍava long ago – except for the son of Rādhā (Karṇa)?
संजय उवाच ।
शृणु व्यूहस्य रचनामर्जुनश्च यथा गतः ।
परिदाय नृपं तेभ्यः संग्रामश्चाभवद्यथा ॥१०॥
शृणु व्यूहस्य रचनामर्जुनश्च यथा गतः ।
परिदाय नृपं तेभ्यः संग्रामश्चाभवद्यथा ॥१०॥
10. saṁjaya uvāca ,
śṛṇu vyūhasya racanāmarjunaśca yathā gataḥ ,
paridāya nṛpaṁ tebhyaḥ saṁgrāmaścābhavadyathā.
śṛṇu vyūhasya racanāmarjunaśca yathā gataḥ ,
paridāya nṛpaṁ tebhyaḥ saṁgrāmaścābhavadyathā.
10.
saṃjaya uvāca śṛṇu vyūhasya racanām arjunaḥ ca yathā
gataḥ paridāya nṛpam tebhyaḥ saṃgrāmaḥ ca abhavat yathā
gataḥ paridāya nṛpam tebhyaḥ saṃgrāmaḥ ca abhavat yathā
10.
saṃjaya uvāca vyūhasya racanām śṛṇu ca yathā arjunaḥ
gataḥ nṛpam tebhyaḥ paridāya ca yathā saṃgrāmaḥ abhavat
gataḥ nṛpam tebhyaḥ paridāya ca yathā saṃgrāmaḥ abhavat
10.
Saṃjaya said: Listen to the formation of the battle array, and how Arjuna went, leaving the king to them, and how the battle ensued.
कृपः शारद्वतो राजन्मागधश्च तरस्विनः ।
सात्वतः कृतवर्मा च दक्षिणं पक्षमाश्रिताः ॥११॥
सात्वतः कृतवर्मा च दक्षिणं पक्षमाश्रिताः ॥११॥
11. kṛpaḥ śāradvato rājanmāgadhaśca tarasvinaḥ ,
sātvataḥ kṛtavarmā ca dakṣiṇaṁ pakṣamāśritāḥ.
sātvataḥ kṛtavarmā ca dakṣiṇaṁ pakṣamāśritāḥ.
11.
kṛpaḥ śāradvataḥ rājan māgadhaḥ ca tarasvinaḥ
sātvataḥ kṛtavarmā ca dakṣiṇam pakṣam āśritāḥ
sātvataḥ kṛtavarmā ca dakṣiṇam pakṣam āśritāḥ
11.
rājan kṛpaḥ śāradvataḥ ca tarasvinaḥ māgadhaḥ
ca sātvataḥ kṛtavarmā dakṣiṇam pakṣam āśritāḥ
ca sātvataḥ kṛtavarmā dakṣiṇam pakṣam āśritāḥ
11.
O King, Kṛpa, the son of Śaradvan, and the powerful Māgadha, along with Sātvata (Kṛtavarman), took their positions on the southern flank.
तेषां प्रपक्षे शकुनिरुलूकश्च महारथः ।
सादिभिर्विमलप्रासैस्तवानीकमरक्षताम् ॥१२॥
सादिभिर्विमलप्रासैस्तवानीकमरक्षताम् ॥१२॥
12. teṣāṁ prapakṣe śakunirulūkaśca mahārathaḥ ,
sādibhirvimalaprāsaistavānīkamarakṣatām.
sādibhirvimalaprāsaistavānīkamarakṣatām.
12.
teṣām prapakṣe śakuniḥ ulūkaḥ ca mahārathaḥ
sādibhiḥ vimalaprāsaiḥ tava anīkam arakṣatām
sādibhiḥ vimalaprāsaiḥ tava anīkam arakṣatām
12.
śakuniḥ ca ulūkaḥ mahārathaḥ teṣām prapakṣe
tava anīkam sādibhiḥ vimalaprāsaiḥ arakṣatām
tava anīkam sādibhiḥ vimalaprāsaiḥ arakṣatām
12.
Shakuni and Uluka, both great charioteers, protected your army on their right flank with horsemen bearing shining spears.
गान्धारिभिरसंभ्रान्तैः पार्वतीयैश्च दुर्जयैः ।
शलभानामिव व्रातैः पिशाचैरिव दुर्दृशैः ॥१३॥
शलभानामिव व्रातैः पिशाचैरिव दुर्दृशैः ॥१३॥
13. gāndhāribhirasaṁbhrāntaiḥ pārvatīyaiśca durjayaiḥ ,
śalabhānāmiva vrātaiḥ piśācairiva durdṛśaiḥ.
śalabhānāmiva vrātaiḥ piśācairiva durdṛśaiḥ.
13.
gāndhāribhiḥ asaṃbhrāntaiḥ pārvatīyaiḥ ca durjayaiḥ
śalabhānām iva vrātaiḥ piśācaiḥ iva durdṛśaiḥ
śalabhānām iva vrātaiḥ piśācaiḥ iva durdṛśaiḥ
13.
asaṃbhrāntaiḥ durjayaiḥ gāndhāribhiḥ ca pārvatīyaiḥ
śalabhānām vrātaiḥ iva piśācaiḥ durdṛśaiḥ iva
śalabhānām vrātaiḥ iva piśācaiḥ durdṛśaiḥ iva
13.
By the unperturbed Gandharas and the unconquerable mountaineers, who were like swarms of locusts and like hideous Pisacas (demons).
चतुस्त्रिंशत्सहस्राणि रथानामनिवर्तिनाम् ।
संशप्तका युद्धशौण्डा वामं पार्श्वमपालयन् ॥१४॥
संशप्तका युद्धशौण्डा वामं पार्श्वमपालयन् ॥१४॥
14. catustriṁśatsahasrāṇi rathānāmanivartinām ,
saṁśaptakā yuddhaśauṇḍā vāmaṁ pārśvamapālayan.
saṁśaptakā yuddhaśauṇḍā vāmaṁ pārśvamapālayan.
14.
catustriṃśat sahasrāṇi rathānām anivartinām
saṃśaptakāḥ yuddhaśauṇḍāḥ vāmam pārśvam apālayan
saṃśaptakāḥ yuddhaśauṇḍāḥ vāmam pārśvam apālayan
14.
catustriṃśat sahasrāṇi rathānām yuddhaśauṇḍāḥ
anivartinām saṃśaptakāḥ vāmam pārśvam apālayan
anivartinām saṃśaptakāḥ vāmam pārśvam apālayan
14.
Thirty-four thousand Samshaptakas, fierce in battle and never retreating, protected the left flank with their chariots.
समुच्चितास्तव सुतैः कृष्णार्जुनजिघांसवः ।
तेषां प्रपक्षः काम्बोजाः शकाश्च यवनैः सह ॥१५॥
तेषां प्रपक्षः काम्बोजाः शकाश्च यवनैः सह ॥१५॥
15. samuccitāstava sutaiḥ kṛṣṇārjunajighāṁsavaḥ ,
teṣāṁ prapakṣaḥ kāmbojāḥ śakāśca yavanaiḥ saha.
teṣāṁ prapakṣaḥ kāmbojāḥ śakāśca yavanaiḥ saha.
15.
samuccitāḥ tava sutaiḥ kṛṣṇārjunajighāṃsavaḥ
teṣām prapakṣaḥ kāmbojāḥ śakāḥ ca yavanaiḥ saha
teṣām prapakṣaḥ kāmbojāḥ śakāḥ ca yavanaiḥ saha
15.
tava sutaiḥ samuccitāḥ kṛṣṇārjunajighāṃsavaḥ kāmbojāḥ
ca śakāḥ yavanaiḥ saha teṣām prapakṣaḥ (āsīt)
ca śakāḥ yavanaiḥ saha teṣām prapakṣaḥ (āsīt)
15.
Assembled by your sons, these warriors, desiring to kill Krishna and Arjuna - the Kambojas, Shakas, and Yavanas - formed their (the Samshaptakas') right flank (or vanguard), together with other Yavanas.
निदेशात्सूतपुत्रस्य सरथाः साश्वपत्तयः ।
आह्वयन्तोऽर्जुनं तस्थुः केशवं च महाबलम् ॥१६॥
आह्वयन्तोऽर्जुनं तस्थुः केशवं च महाबलम् ॥१६॥
16. nideśātsūtaputrasya sarathāḥ sāśvapattayaḥ ,
āhvayanto'rjunaṁ tasthuḥ keśavaṁ ca mahābalam.
āhvayanto'rjunaṁ tasthuḥ keśavaṁ ca mahābalam.
16.
nideśāt sūtaputrasya sarathāḥ sāśvapattayaḥ
āhvayantaḥ arjunam tasthuḥ keśavam ca mahābalam
āhvayantaḥ arjunam tasthuḥ keśavam ca mahābalam
16.
sūtaputrasya nideśāt sarathāḥ sāśvapattayaḥ
arjunam ca mahābalam keśavam āhvayantaḥ tasthuḥ
arjunam ca mahābalam keśavam āhvayantaḥ tasthuḥ
16.
At the command of Karṇa, the son of Sūta, those with chariots, horses, and foot soldiers took their positions, challenging Arjuna and the mighty Keśava.
मध्येसेनामुखं कर्णो व्यवातिष्ठत दंशितः ।
चित्रवर्माङ्गदः स्रग्वी पालयन्ध्वजिनीमुखम् ॥१७॥
चित्रवर्माङ्गदः स्रग्वी पालयन्ध्वजिनीमुखम् ॥१७॥
17. madhyesenāmukhaṁ karṇo vyavātiṣṭhata daṁśitaḥ ,
citravarmāṅgadaḥ sragvī pālayandhvajinīmukham.
citravarmāṅgadaḥ sragvī pālayandhvajinīmukham.
17.
madhyesenāmukham karṇaḥ vyavātiṣṭhata daṃśitaḥ
citravarmāṅgadaḥ sragvī pālayan dhvajinīmukham
citravarmāṅgadaḥ sragvī pālayan dhvajinīmukham
17.
daṃśitaḥ citravarmāṅgadaḥ sragvī karṇaḥ
madhyesenāmukham dhvajinīmukham pālayan vyavātiṣṭhata
madhyesenāmukham dhvajinīmukham pālayan vyavātiṣṭhata
17.
Karṇa, armored and adorned with splendid armor and armlets, wearing a garland, was stationed in the middle of the army's front, protecting the vanguard.
रक्ष्यमाणः सुसंरब्धैः पुत्रैः शस्त्रभृतां वरः ।
वाहिनीप्रमुखं वीरः संप्रकर्षन्नशोभत ॥१८॥
वाहिनीप्रमुखं वीरः संप्रकर्षन्नशोभत ॥१८॥
18. rakṣyamāṇaḥ susaṁrabdhaiḥ putraiḥ śastrabhṛtāṁ varaḥ ,
vāhinīpramukhaṁ vīraḥ saṁprakarṣannaśobhata.
vāhinīpramukhaṁ vīraḥ saṁprakarṣannaśobhata.
18.
rakṣyamāṇaḥ susaṃrabdhaiḥ putraiḥ śastrabhṛtām
varaḥ vāhinīpramukham vīraḥ saṃprakarṣan aśobata
varaḥ vāhinīpramukham vīraḥ saṃprakarṣan aśobata
18.
susaṃrabdhaiḥ putraiḥ rakṣyamāṇaḥ śastrabhṛtām
varaḥ vīraḥ vāhinīpramukham saṃprakarṣan aśobata
varaḥ vīraḥ vāhinīpramukham saṃprakarṣan aśobata
18.
The hero Karṇa, the best among weapon-bearers, was protected by his very enraged sons, and he shone brightly as he led the army's vanguard.
अयोरत्निर्महाबाहुः सूर्यवैश्वानरद्युतिः ।
महाद्विपस्कन्धगतः पिङ्गलः प्रियदर्शनः ।
दुःशासनो वृतः सैन्यैः स्थितो व्यूहस्य पृष्ठतः ॥१९॥
महाद्विपस्कन्धगतः पिङ्गलः प्रियदर्शनः ।
दुःशासनो वृतः सैन्यैः स्थितो व्यूहस्य पृष्ठतः ॥१९॥
19. ayoratnirmahābāhuḥ sūryavaiśvānaradyutiḥ ,
mahādvipaskandhagataḥ piṅgalaḥ priyadarśanaḥ ,
duḥśāsano vṛtaḥ sainyaiḥ sthito vyūhasya pṛṣṭhataḥ.
mahādvipaskandhagataḥ piṅgalaḥ priyadarśanaḥ ,
duḥśāsano vṛtaḥ sainyaiḥ sthito vyūhasya pṛṣṭhataḥ.
19.
ayoratniḥ mahābāhuḥ sūryavaiśvānaradyutiḥ
mahādvipaskandhagataḥ piṅgalaḥ
priyadarśanaḥ duḥśāsanaḥ vṛtaḥ
sainyaiḥ sthitaḥ vyūhasya pṛṣṭhataḥ
mahādvipaskandhagataḥ piṅgalaḥ
priyadarśanaḥ duḥśāsanaḥ vṛtaḥ
sainyaiḥ sthitaḥ vyūhasya pṛṣṭhataḥ
19.
ayoratniḥ mahābāhuḥ sūryavaiśvānaradyutiḥ
mahādvipaskandhagataḥ piṅgalaḥ
priyadarśanaḥ duḥśāsanaḥ sainyaiḥ
vṛtaḥ vyūhasya pṛṣṭhataḥ sthitaḥ
mahādvipaskandhagataḥ piṅgalaḥ
priyadarśanaḥ duḥśāsanaḥ sainyaiḥ
vṛtaḥ vyūhasya pṛṣṭhataḥ sthitaḥ
19.
Duḥśāsana, who had iron armlets and mighty arms, whose radiance was like the sun and fire, who rode on the shoulder of a great elephant, tawny-colored, and of pleasing appearance, stood surrounded by his troops at the rear of the battle formation.
तमन्वयान्महाराज स्वयं दुर्योधनो नृपः ।
चित्राश्वैश्चित्रसंनाहैः सोदर्यैरभिरक्षितः ॥२०॥
चित्राश्वैश्चित्रसंनाहैः सोदर्यैरभिरक्षितः ॥२०॥
20. tamanvayānmahārāja svayaṁ duryodhano nṛpaḥ ,
citrāśvaiścitrasaṁnāhaiḥ sodaryairabhirakṣitaḥ.
citrāśvaiścitrasaṁnāhaiḥ sodaryairabhirakṣitaḥ.
20.
tam anvayāt mahārāja svayam duryodhanaḥ nṛpaḥ
citrāśvaiḥ citrasaṃnāhaiḥ sodaryaiḥ abhirakṣitaḥ
citrāśvaiḥ citrasaṃnāhaiḥ sodaryaiḥ abhirakṣitaḥ
20.
mahārāja nṛpaḥ svayam duryodhanaḥ sodaryaiḥ
citrāśvaiḥ citrasaṃnāhaiḥ abhirakṣitaḥ tam anvayāt
citrāśvaiḥ citrasaṃnāhaiḥ abhirakṣitaḥ tam anvayāt
20.
O great king, King Duryodhana himself followed that warrior, well-protected by his own brothers who were mounted on splendid, diversely colored horses and adorned in magnificent armor.
रक्ष्यमाणो महावीर्यैः सहितैर्मद्रकेकयैः ।
अशोभत महाराज देवैरिव शतक्रतुः ॥२१॥
अशोभत महाराज देवैरिव शतक्रतुः ॥२१॥
21. rakṣyamāṇo mahāvīryaiḥ sahitairmadrakekayaiḥ ,
aśobhata mahārāja devairiva śatakratuḥ.
aśobhata mahārāja devairiva śatakratuḥ.
21.
rakṣyamāṇaḥ mahāvīryaiḥ sahitaiḥ madrakekayaiḥ
aśobhata mahārāja devaiḥ iva śatakratuḥ
aśobhata mahārāja devaiḥ iva śatakratuḥ
21.
mahārāja mahāvīryaiḥ sahitaiḥ madrakekayaiḥ
rakṣyamāṇaḥ śatakratuḥ iva devaiḥ aśobhata
rakṣyamāṇaḥ śatakratuḥ iva devaiḥ aśobhata
21.
O great king, protected by powerful warriors, accompanied by the Madras and Kekayas, he shone radiantly, just like Indra among the gods.
अश्वत्थामा कुरूणां च ये प्रवीरा महारथाः ।
नित्यमत्ताश्च मातङ्गाः शूरैर्म्लेच्छैरधिष्ठिताः ।
अन्वयुस्तद्रथानीकं क्षरन्त इव तोयदाः ॥२२॥
नित्यमत्ताश्च मातङ्गाः शूरैर्म्लेच्छैरधिष्ठिताः ।
अन्वयुस्तद्रथानीकं क्षरन्त इव तोयदाः ॥२२॥
22. aśvatthāmā kurūṇāṁ ca ye pravīrā mahārathāḥ ,
nityamattāśca mātaṅgāḥ śūrairmlecchairadhiṣṭhitāḥ ,
anvayustadrathānīkaṁ kṣaranta iva toyadāḥ.
nityamattāśca mātaṅgāḥ śūrairmlecchairadhiṣṭhitāḥ ,
anvayustadrathānīkaṁ kṣaranta iva toyadāḥ.
22.
aśvatthāmā kurūṇām ca ye pravīrāḥ
mahārathāḥ nityamattāḥ ca mātaṅgāḥ
śūraiḥ mlecchaiḥ adhiṣṭhitāḥ anvayuḥ
tat rathānīkam kṣarantaḥ iva toyadāḥ
mahārathāḥ nityamattāḥ ca mātaṅgāḥ
śūraiḥ mlecchaiḥ adhiṣṭhitāḥ anvayuḥ
tat rathānīkam kṣarantaḥ iva toyadāḥ
22.
aśvatthāmā ca ye kurūṇām pravīrāḥ
mahārathāḥ ca nityamattāḥ mātaṅgāḥ
śūraiḥ mlecchaiḥ adhiṣṭhitāḥ toyadāḥ
iva kṣarantaḥ tat rathānīkam anvayuḥ
mahārathāḥ ca nityamattāḥ mātaṅgāḥ
śūraiḥ mlecchaiḥ adhiṣṭhitāḥ toyadāḥ
iva kṣarantaḥ tat rathānīkam anvayuḥ
22.
Aśvatthāmā and those other supreme Kuru warriors, great chariot fighters, along with the perpetually rutting elephants (mātaṅga) guided by brave Mleccha warriors, followed that chariot division, appearing like clouds (toyada) pouring down rain.
ते ध्वजैर्वैजयन्तीभिर्ज्वलद्भिः परमायुधैः ।
सादिभिश्चास्थिता रेजुर्द्रुमवन्त इवाचलाः ॥२३॥
सादिभिश्चास्थिता रेजुर्द्रुमवन्त इवाचलाः ॥२३॥
23. te dhvajairvaijayantībhirjvaladbhiḥ paramāyudhaiḥ ,
sādibhiścāsthitā rejurdrumavanta ivācalāḥ.
sādibhiścāsthitā rejurdrumavanta ivācalāḥ.
23.
te dhvajaiḥ vaijayantībhiḥ jvaladbhiḥ paramāyudhaiḥ
sādibhiḥ ca āsthitāḥ rejuḥ drumavantaḥ iva acalāḥ
sādibhiḥ ca āsthitāḥ rejuḥ drumavantaḥ iva acalāḥ
23.
te dhvajaiḥ vaijayantībhiḥ jvaladbhiḥ paramāyudhaiḥ
ca sādibhiḥ āsthitāḥ drumavantaḥ iva acalāḥ rejuḥ
ca sādibhiḥ āsthitāḥ drumavantaḥ iva acalāḥ rejuḥ
23.
They, arrayed with their banners, victory flags, blazing supreme weapons, and attended by their mounted warriors, shone brilliantly, like mountains covered with trees.
तेषां पदातिनागानां पादरक्षाः सहस्रशः ।
पट्टिशासिधराः शूरा बभूवुरनिवर्तिनः ॥२४॥
पट्टिशासिधराः शूरा बभूवुरनिवर्तिनः ॥२४॥
24. teṣāṁ padātināgānāṁ pādarakṣāḥ sahasraśaḥ ,
paṭṭiśāsidharāḥ śūrā babhūvuranivartinaḥ.
paṭṭiśāsidharāḥ śūrā babhūvuranivartinaḥ.
24.
teṣām padātināgānām pādarākṣāḥ sahasraśaḥ
paṭṭiśāsidharāḥ śūrāḥ babhūvuḥ anivartinaḥ
paṭṭiśāsidharāḥ śūrāḥ babhūvuḥ anivartinaḥ
24.
teṣām padātināgānām sahasraśaḥ pādarākṣāḥ
paṭṭiśāsidharāḥ śūrāḥ anivartinaḥ babhūvuḥ
paṭṭiśāsidharāḥ śūrāḥ anivartinaḥ babhūvuḥ
24.
For those foot-soldiers and elephants, there were thousands of brave and unwavering protectors, armed with battle-axes and swords.
सादिभिः स्यन्दनैर्नागैरधिकं समलंकृतैः ।
स व्यूहराजो विबभौ देवासुरचमूपमः ॥२५॥
स व्यूहराजो विबभौ देवासुरचमूपमः ॥२५॥
25. sādibhiḥ syandanairnāgairadhikaṁ samalaṁkṛtaiḥ ,
sa vyūharājo vibabhau devāsuracamūpamaḥ.
sa vyūharājo vibabhau devāsuracamūpamaḥ.
25.
sādibhiḥ syandanaiḥ nāgaiḥ adhikam samalaṅkṛtaiḥ
saḥ vyūharājaḥ vibabhau devāsuracamūpamaḥ
saḥ vyūharājaḥ vibabhau devāsuracamūpamaḥ
25.
saḥ vyūharājaḥ sādibhiḥ syandanaiḥ nāgaiḥ
adhikam samalaṅkṛtaiḥ devāsuracamūpamaḥ vibabhau
adhikam samalaṅkṛtaiḥ devāsuracamūpamaḥ vibabhau
25.
That king of arrays (vyūharāja), highly adorned with cavalry, chariots, and elephants, shone brilliantly like an army of gods and asuras.
बार्हस्पत्यः सुविहितो नायकेन विपश्चिता ।
नृत्यतीव महाव्यूहः परेषामादधद्भयम् ॥२६॥
नृत्यतीव महाव्यूहः परेषामादधद्भयम् ॥२६॥
26. bārhaspatyaḥ suvihito nāyakena vipaścitā ,
nṛtyatīva mahāvyūhaḥ pareṣāmādadhadbhayam.
nṛtyatīva mahāvyūhaḥ pareṣāmādadhadbhayam.
26.
bārhaspatyaḥ suvihitaḥ nāyakena vipaścitā
nṛtyati iva mahāvyūhaḥ pareṣām ādadhat bhayam
nṛtyati iva mahāvyūhaḥ pareṣām ādadhat bhayam
26.
nāyakena vipaścitā suvihitaḥ bārhaspatyaḥ
mahāvyūhaḥ pareṣām bhayam ādadhat iva nṛtyati
mahāvyūhaḥ pareṣām bhayam ādadhat iva nṛtyati
26.
This great array (mahāvyūha), a Bārhaspatya formation, expertly arranged by a wise (vipaścita) leader, appears to dance as it inspires fear in its enemies.
तस्य पक्षप्रपक्षेभ्यो निष्पतन्ति युयुत्सवः ।
पत्त्यश्वरथमातङ्गाः प्रावृषीव बलाहकाः ॥२७॥
पत्त्यश्वरथमातङ्गाः प्रावृषीव बलाहकाः ॥२७॥
27. tasya pakṣaprapakṣebhyo niṣpatanti yuyutsavaḥ ,
pattyaśvarathamātaṅgāḥ prāvṛṣīva balāhakāḥ.
pattyaśvarathamātaṅgāḥ prāvṛṣīva balāhakāḥ.
27.
tasya pakṣaprapakṣebhyaḥ niṣpatanti yuyutsavaḥ
pattyaśvarathamātaṅgāḥ prāvṛṣi iva balāhakāḥ
pattyaśvarathamātaṅgāḥ prāvṛṣi iva balāhakāḥ
27.
tasya pakṣaprapakṣebhyaḥ yuyutsavaḥ
pattyaśvarathamātaṅgāḥ prāvṛṣi balāhakāḥ iva niṣpatanti
pattyaśvarathamātaṅgāḥ prāvṛṣi balāhakāḥ iva niṣpatanti
27.
From its main wings and secondary wings, warriors emerge - foot-soldiers, cavalry, chariots, and elephants - just like clouds issue forth in the rainy season.
ततः सेनामुखे कर्णं दृष्ट्वा राजा युधिष्ठिरः ।
धनंजयममित्रघ्नमेकवीरमुवाच ह ॥२८॥
धनंजयममित्रघ्नमेकवीरमुवाच ह ॥२८॥
28. tataḥ senāmukhe karṇaṁ dṛṣṭvā rājā yudhiṣṭhiraḥ ,
dhanaṁjayamamitraghnamekavīramuvāca ha.
dhanaṁjayamamitraghnamekavīramuvāca ha.
28.
tataḥ senāmukhe karṇam dṛṣṭvā rājā yudhiṣṭhiraḥ
dhananjayam amitraghnam ekavīram uvāca ha
dhananjayam amitraghnam ekavīram uvāca ha
28.
tataḥ senāmukhe karṇam dṛṣṭvā rājā yudhiṣṭhiraḥ
amitraghnam ekavīram dhananjayam ha uvāca
amitraghnam ekavīram dhananjayam ha uvāca
28.
Then, seeing Karṇa at the forefront of the army, King Yudhiṣṭhira spoke to Dhanañjaya (Arjuna), the destroyer of foes and unparalleled hero.
पश्यार्जुन महाव्यूहं कर्णेन विहितं रणे ।
युक्तं पक्षैः प्रपक्षैश्च सेनानीकं प्रकाशते ॥२९॥
युक्तं पक्षैः प्रपक्षैश्च सेनानीकं प्रकाशते ॥२९॥
29. paśyārjuna mahāvyūhaṁ karṇena vihitaṁ raṇe ,
yuktaṁ pakṣaiḥ prapakṣaiśca senānīkaṁ prakāśate.
yuktaṁ pakṣaiḥ prapakṣaiśca senānīkaṁ prakāśate.
29.
paśya arjuna mahāvyūham karṇena vihitam raṇe
yuktam pakṣaiḥ prapakṣaiḥ ca senānīkam prakāśate
yuktam pakṣaiḥ prapakṣaiḥ ca senānīkam prakāśate
29.
arjuna paśya karṇena raṇe vihitam mahāvyūham
senānīkam pakṣaiḥ prapakṣaiḥ ca yuktam prakāśate
senānīkam pakṣaiḥ prapakṣaiḥ ca yuktam prakāśate
29.
Look, Arjuna, at this formidable battle formation (mahāvyūha) arranged by Karṇa in the battle! The army division shines, equipped with its wings and subdivisions.
तदेतद्वै समालोक्य प्रत्यमित्रं महद्बलम् ।
यथा नाभिभवत्यस्मांस्तथा नीतिर्विधीयताम् ॥३०॥
यथा नाभिभवत्यस्मांस्तथा नीतिर्विधीयताम् ॥३०॥
30. tadetadvai samālokya pratyamitraṁ mahadbalam ,
yathā nābhibhavatyasmāṁstathā nītirvidhīyatām.
yathā nābhibhavatyasmāṁstathā nītirvidhīyatām.
30.
tat etat vai samālokya pratiamitram mahat balam
yathā na abhibhavati asmān tathā nītiḥ vidhīyatām
yathā na abhibhavati asmān tathā nītiḥ vidhīyatām
30.
vai tat etat mahat pratiamitram balam samālokya
yathā asmān na abhibhavati tathā nītiḥ vidhīyatām
yathā asmān na abhibhavati tathā nītiḥ vidhīyatām
30.
Having thus indeed observed this great enemy force, let a proper policy (nīti) be formulated so that it does not overpower us.
एवमुक्तोऽर्जुनो राज्ञा प्राञ्जलिर्नृपमब्रवीत् ।
यथा भवानाह तथा तत्सर्वं न तदन्यथा ॥३१॥
यथा भवानाह तथा तत्सर्वं न तदन्यथा ॥३१॥
31. evamukto'rjuno rājñā prāñjalirnṛpamabravīt ,
yathā bhavānāha tathā tatsarvaṁ na tadanyathā.
yathā bhavānāha tathā tatsarvaṁ na tadanyathā.
31.
evam uktaḥ arjunaḥ rājñā prāñjaliḥ nṛpam abravīt
yathā bhavān āha tathā tat sarvam na tat anyathā
yathā bhavān āha tathā tat sarvam na tat anyathā
31.
evam rājñā uktaḥ prāñjaliḥ arjunaḥ nṛpam abravīt: yathā bhavān āha,
tathā tat sarvam na tat anyathā
tathā tat sarvam na tat anyathā
31.
Thus addressed by the king, Arjuna, with folded hands, said to the monarch: 'Whatever Your Honor commands, all of that will be exactly so, and not otherwise.'
यस्त्वस्य विहितो घातस्तं करिष्यामि भारत ।
प्रधानवध एवास्य विनाशस्तं करोम्यहम् ॥३२॥
प्रधानवध एवास्य विनाशस्तं करोम्यहम् ॥३२॥
32. yastvasya vihito ghātastaṁ kariṣyāmi bhārata ,
pradhānavadha evāsya vināśastaṁ karomyaham.
pradhānavadha evāsya vināśastaṁ karomyaham.
32.
yaḥ tu asya vihitaḥ ghātaḥ tam kariṣyāmi bhārata
pradhānavadhaḥ eva asya vināśaḥ tam karomi aham
pradhānavadhaḥ eva asya vināśaḥ tam karomi aham
32.
bhārata yaḥ tu asya vihitaḥ ghātaḥ tam kariṣyāmi
asya pradhānavadhaḥ eva vināśaḥ tam aham karomi
asya pradhānavadhaḥ eva vināśaḥ tam aham karomi
32.
O descendant of Bharata, I will indeed carry out the killing that is prescribed for him. The slaying of the chief among them is certainly his destruction, and that I shall accomplish.
युधिष्ठिर उवाच ।
तस्मात्त्वमेव राधेयं भीमसेनः सुयोधनम् ।
वृषसेनं च नकुलः सहदेवोऽपि सौबलम् ॥३३॥
तस्मात्त्वमेव राधेयं भीमसेनः सुयोधनम् ।
वृषसेनं च नकुलः सहदेवोऽपि सौबलम् ॥३३॥
33. yudhiṣṭhira uvāca ,
tasmāttvameva rādheyaṁ bhīmasenaḥ suyodhanam ,
vṛṣasenaṁ ca nakulaḥ sahadevo'pi saubalam.
tasmāttvameva rādheyaṁ bhīmasenaḥ suyodhanam ,
vṛṣasenaṁ ca nakulaḥ sahadevo'pi saubalam.
33.
yudhiṣṭhiraḥ uvāca tasmāt tvam eva rādheyam bhīmasenaḥ
suyodhanam vṛṣasenam ca nakulaḥ sahadevaḥ api saubalam
suyodhanam vṛṣasenam ca nakulaḥ sahadevaḥ api saubalam
33.
yudhiṣṭhiraḥ uvāca tasmāt tvam eva rādheyam bhīmasenaḥ
suyodhanam nakulaḥ vṛṣasenam ca sahadevaḥ api saubalam
suyodhanam nakulaḥ vṛṣasenam ca sahadevaḥ api saubalam
33.
Yudhishthira said: "Therefore, you yourself (Arjuna) shall deal with Radheya (Karna); Bhimasena with Suyodhana (Duryodhana); Nakula with Vrishasena; and Sahadeva also with Saubala (Shakuni)."
दुःशासनं शतानीको हार्दिक्यं शिनिपुंगवः ।
धृष्टद्युम्नस्तथा द्रौणिं स्वयं यास्याम्यहं कृपम् ॥३४॥
धृष्टद्युम्नस्तथा द्रौणिं स्वयं यास्याम्यहं कृपम् ॥३४॥
34. duḥśāsanaṁ śatānīko hārdikyaṁ śinipuṁgavaḥ ,
dhṛṣṭadyumnastathā drauṇiṁ svayaṁ yāsyāmyahaṁ kṛpam.
dhṛṣṭadyumnastathā drauṇiṁ svayaṁ yāsyāmyahaṁ kṛpam.
34.
duḥśāsanam śatānīkaḥ hārdikyam śinipuṅgavaḥ
dhṛṣṭadyumnaḥ tathā drauṇim svayam yāsyāmi aham kṛpam
dhṛṣṭadyumnaḥ tathā drauṇim svayam yāsyāmi aham kṛpam
34.
śatānīkaḥ duḥśāsanam śinipuṅgavaḥ hārdikyam
dhṛṣṭadyumnaḥ tathā drauṇim aham svayam kṛpam yāsyāmi
dhṛṣṭadyumnaḥ tathā drauṇim aham svayam kṛpam yāsyāmi
34.
Shatanika shall deal with Duhshasana; the best among the Shinis (Satyaki) with Hardikya (Kritavarman); and Dhrishtadyumna with Drauni (Ashvatthama). I myself will engage Kripa.
द्रौपदेया धार्तराष्ट्राञ्शिष्टान्सह शिखण्डिना ।
ते ते च तांस्तानहितानस्माकं घ्नन्तु मामकाः ॥३५॥
ते ते च तांस्तानहितानस्माकं घ्नन्तु मामकाः ॥३५॥
35. draupadeyā dhārtarāṣṭrāñśiṣṭānsaha śikhaṇḍinā ,
te te ca tāṁstānahitānasmākaṁ ghnantu māmakāḥ.
te te ca tāṁstānahitānasmākaṁ ghnantu māmakāḥ.
35.
draupadeyāḥ dhārtarāṣṭrān śiṣṭān saha śikhaṇḍinā
te te ca tān tān ahitān asmākam ghnantu māmakāḥ
te te ca tān tān ahitān asmākam ghnantu māmakāḥ
35.
draupadeyāḥ saha śikhaṇḍinā śiṣṭān dhārtarāṣṭrān
ca te te māmakāḥ asmākam tān tān ahitān ghnantu
ca te te māmakāḥ asmākam tān tān ahitān ghnantu
35.
The sons of Draupadi, along with Shikhandi, shall slay the remaining Dhartarashtras (Kauravas). And let those (other) people of ours kill those particular enemies of ours.
संजय उवाच ।
इत्युक्तो धर्मराजेन तथेत्युक्त्वा धनंजयः ।
व्यादिदेश स्वसैन्यानि स्वयं चागाच्चमूमुखम् ॥३६॥
इत्युक्तो धर्मराजेन तथेत्युक्त्वा धनंजयः ।
व्यादिदेश स्वसैन्यानि स्वयं चागाच्चमूमुखम् ॥३६॥
36. saṁjaya uvāca ,
ityukto dharmarājena tathetyuktvā dhanaṁjayaḥ ,
vyādideśa svasainyāni svayaṁ cāgāccamūmukham.
ityukto dharmarājena tathetyuktvā dhanaṁjayaḥ ,
vyādideśa svasainyāni svayaṁ cāgāccamūmukham.
36.
saṃjaya uvāca iti uktaḥ dharmarājena tathā iti uktvā
dhanaṃjayaḥ vyādideśa sva sainyāni svayam ca agāt camūmukham
dhanaṃjayaḥ vyādideśa sva sainyāni svayam ca agāt camūmukham
36.
saṃjayaḥ uvāca dharmarājena iti uktaḥ dhanaṃjayaḥ tathā
iti uktvā sva sainyāni vyādideśa ca svayam camūmukham agāt
iti uktvā sva sainyāni vyādideśa ca svayam camūmukham agāt
36.
Sanjaya said: Thus addressed by Dharmarāja, Dhanaṃjaya (Arjuna), saying "So be it," commanded his own armies and himself proceeded to the vanguard of the army.
अथ तं रथमायान्तं दृष्ट्वात्यद्भुतदर्शनम् ।
उवाचाधिरथिं शल्यः पुनस्तं युद्धदुर्मदम् ॥३७॥
उवाचाधिरथिं शल्यः पुनस्तं युद्धदुर्मदम् ॥३७॥
37. atha taṁ rathamāyāntaṁ dṛṣṭvātyadbhutadarśanam ,
uvācādhirathiṁ śalyaḥ punastaṁ yuddhadurmadam.
uvācādhirathiṁ śalyaḥ punastaṁ yuddhadurmadam.
37.
atha tam ratham āyāntam dṛṣṭvā atyadbhutadarśanam
uvāca ādhiraathim śalyaḥ punaḥ tam yuddhadurmadam
uvāca ādhiraathim śalyaḥ punaḥ tam yuddhadurmadam
37.
atha śalyaḥ tam atyadbhutadarśanam āyāntam ratham
dṛṣṭvā tam yuddhadurmadam ādhiraathim punaḥ uvāca
dṛṣṭvā tam yuddhadurmadam ādhiraathim punaḥ uvāca
37.
Then, having seen that approaching chariot, which had an exceedingly wondrous appearance, Shalya again spoke to Adhirathi (Karṇa), who was fierce in battle.
अयं स रथ आयाति श्वेताश्वः कृष्णसारथिः ।
निघ्नन्नमित्रान्कौन्तेयो यं यं त्वं परिपृच्छसि ॥३८॥
निघ्नन्नमित्रान्कौन्तेयो यं यं त्वं परिपृच्छसि ॥३८॥
38. ayaṁ sa ratha āyāti śvetāśvaḥ kṛṣṇasārathiḥ ,
nighnannamitrānkaunteyo yaṁ yaṁ tvaṁ paripṛcchasi.
nighnannamitrānkaunteyo yaṁ yaṁ tvaṁ paripṛcchasi.
38.
ayam saḥ rathaḥ āyāti śvetāśvaḥ kṛṣṇasārathiḥ
nighnan amitrān kaunteyaḥ yam yam tvam paripṛcchasi
nighnan amitrān kaunteyaḥ yam yam tvam paripṛcchasi
38.
saḥ rathaḥ āyāti ayam śvetāśvaḥ kṛṣṇasārathiḥ
amitrān nighnan kaunteyaḥ yam yam tvam paripṛcchasi
amitrān nighnan kaunteyaḥ yam yam tvam paripṛcchasi
38.
That is the chariot approaching, drawn by white horses and with Kṛṣṇa as its charioteer. This is Kaunteya (Arjuna), slaying his enemies, whom you keep inquiring about.
श्रूयते तुमुलः शब्दो रथनेमिस्वनो महान् ।
एष रेणुः समुद्भूतो दिवमावृत्य तिष्ठति ॥३९॥
एष रेणुः समुद्भूतो दिवमावृत्य तिष्ठति ॥३९॥
39. śrūyate tumulaḥ śabdo rathanemisvano mahān ,
eṣa reṇuḥ samudbhūto divamāvṛtya tiṣṭhati.
eṣa reṇuḥ samudbhūto divamāvṛtya tiṣṭhati.
39.
śrūyate tumulaḥ śabdaḥ rathanemisvanaḥ mahān
eṣaḥ reṇuḥ samudbhūtaḥ divam āvṛtya tiṣṭhati
eṣaḥ reṇuḥ samudbhūtaḥ divam āvṛtya tiṣṭhati
39.
tumulaḥ mahān rathanemisvanaḥ śabdaḥ śrūyate
eṣaḥ samudbhūtaḥ reṇuḥ divam āvṛtya tiṣṭhati
eṣaḥ samudbhūtaḥ reṇuḥ divam āvṛtya tiṣṭhati
39.
A great and tumultuous sound of chariot wheels is heard. This dust, which has risen, stands covering the sky.
चक्रनेमिप्रणुन्ना च कम्पते कर्ण मेदिनी ।
प्रवात्येष महावायुरभितस्तव वाहिनीम् ।
क्रव्यादा व्याहरन्त्येते मृगाः कुर्वन्ति भैरवम् ॥४०॥
प्रवात्येष महावायुरभितस्तव वाहिनीम् ।
क्रव्यादा व्याहरन्त्येते मृगाः कुर्वन्ति भैरवम् ॥४०॥
40. cakranemipraṇunnā ca kampate karṇa medinī ,
pravātyeṣa mahāvāyurabhitastava vāhinīm ,
kravyādā vyāharantyete mṛgāḥ kurvanti bhairavam.
pravātyeṣa mahāvāyurabhitastava vāhinīm ,
kravyādā vyāharantyete mṛgāḥ kurvanti bhairavam.
40.
cakranemipraṇunnā ca kampate karṇa
medinī pravāti eṣa mahāvāyuḥ
abhitaḥ tava vāhinīm kravyādāḥ
vyāharanti ete mṛgāḥ kurvanti bhairavam
medinī pravāti eṣa mahāvāyuḥ
abhitaḥ tava vāhinīm kravyādāḥ
vyāharanti ete mṛgāḥ kurvanti bhairavam
40.
karṇa cakranemipraṇunnā ca medinī
kampate eṣaḥ mahāvāyuḥ tava vāhinīm
abhitaḥ pravāti ete kravyādāḥ
vyāharanti mṛgāḥ bhairavam kurvanti
kampate eṣaḥ mahāvāyuḥ tava vāhinīm
abhitaḥ pravāti ete kravyādāḥ
vyāharanti mṛgāḥ bhairavam kurvanti
40.
O Karna, the earth itself trembles, propelled by the rims of chariot wheels. A mighty wind blows all around your army. These carnivorous animals cry out, and other beasts make dreadful sounds.
पश्य कर्ण महाघोरं भयदं लोमहर्षणम् ।
कबन्धं मेघसंकाशं भानुमावृत्य संस्थितम् ॥४१॥
कबन्धं मेघसंकाशं भानुमावृत्य संस्थितम् ॥४१॥
41. paśya karṇa mahāghoraṁ bhayadaṁ lomaharṣaṇam ,
kabandhaṁ meghasaṁkāśaṁ bhānumāvṛtya saṁsthitam.
kabandhaṁ meghasaṁkāśaṁ bhānumāvṛtya saṁsthitam.
41.
paśya karṇa mahāghoram bhayadam lomaharṣaṇam
kabandham meghasaṃkāśam bhānum āvṛtya saṃsthitam
kabandham meghasaṃkāśam bhānum āvṛtya saṃsthitam
41.
karṇa paśya mahāghoram bhayadam lomaharṣaṇam
meghasaṃkāśam kabandham bhānum āvṛtya saṃsthitam
meghasaṃkāśam kabandham bhānum āvṛtya saṃsthitam
41.
Behold, O Karna, that exceedingly dreadful, terrifying, and hair-raising headless trunk, which, appearing like a cloud, stands there, having enveloped the sun.
पश्य यूथैर्बहुविधैर्मृगाणां सर्वतोदिशम् ।
बलिभिर्दृप्तशार्दूलैरादित्योऽभिनिरीक्ष्यते ॥४२॥
बलिभिर्दृप्तशार्दूलैरादित्योऽभिनिरीक्ष्यते ॥४२॥
42. paśya yūthairbahuvidhairmṛgāṇāṁ sarvatodiśam ,
balibhirdṛptaśārdūlairādityo'bhinirīkṣyate.
balibhirdṛptaśārdūlairādityo'bhinirīkṣyate.
42.
paśya yūthaiḥ bahuvidhaiḥ mṛgāṇām sarvatodiśam
balibhiḥ dṛptaśārdūlaiḥ ādityaḥ abhinirīkṣyate
balibhiḥ dṛptaśārdūlaiḥ ādityaḥ abhinirīkṣyate
42.
paśya sarvatodiśam ādityaḥ bahuvidhaiḥ mṛgāṇām
yūthaiḥ balibhiḥ dṛptaśārdūlaiḥ abhinirīkṣyate
yūthaiḥ balibhiḥ dṛptaśārdūlaiḥ abhinirīkṣyate
42.
Behold, in all directions, the sun is intently gazed upon by various kinds of animal herds, and by strong, proud tigers.
पश्य कङ्कांश्च गृध्रांश्च समवेतान्सहस्रशः ।
स्थितानभिमुखान्घोरानन्योन्यमभिभाषतः ॥४३॥
स्थितानभिमुखान्घोरानन्योन्यमभिभाषतः ॥४३॥
43. paśya kaṅkāṁśca gṛdhrāṁśca samavetānsahasraśaḥ ,
sthitānabhimukhānghorānanyonyamabhibhāṣataḥ.
sthitānabhimukhānghorānanyonyamabhibhāṣataḥ.
43.
paśya kaṅkān ca gṛdhrān ca samavetān sahasraśaḥ
sthitān abhimukhān ghorān anyonyam abhibhāṣataḥ
sthitān abhimukhān ghorān anyonyam abhibhāṣataḥ
43.
paśya sahasraśaḥ samavetān sthitān abhimukhān
ghorān kaṅkān ca gṛdhrān ca anyonyam abhibhāṣataḥ
ghorān kaṅkān ca gṛdhrān ca anyonyam abhibhāṣataḥ
43.
Behold, thousands of dreadful cranes and vultures, gathered and standing face-to-face, speaking to one another.
सिताश्चाश्वाः समायुक्तास्तव कर्ण महारथे ।
प्रदराः प्रज्वलन्त्येते ध्वजश्चैव प्रकम्पते ॥४४॥
प्रदराः प्रज्वलन्त्येते ध्वजश्चैव प्रकम्पते ॥४४॥
44. sitāścāśvāḥ samāyuktāstava karṇa mahārathe ,
pradarāḥ prajvalantyete dhvajaścaiva prakampate.
pradarāḥ prajvalantyete dhvajaścaiva prakampate.
44.
sitāḥ ca aśvāḥ samāyuktāḥ tava karṇa mahārathe
pradarāḥ prajvalanti ete dhvajaḥ ca eva prakampate
pradarāḥ prajvalanti ete dhvajaḥ ca eva prakampate
44.
karṇa tava mahārathe sitāḥ aśvāḥ ca samāyuktāḥ
ete pradarāḥ prajvalanti dhvajaḥ ca eva prakampate
ete pradarāḥ prajvalanti dhvajaḥ ca eva prakampate
44.
O Karna, your white horses are yoked to your great chariot. These darts are blazing brightly, and your banner is indeed trembling.
उदीर्यतो हयान्पश्य महाकायान्महाजवान् ।
प्लवमानान्दर्शनीयानाकाशे गरुडानिव ॥४५॥
प्लवमानान्दर्शनीयानाकाशे गरुडानिव ॥४५॥
45. udīryato hayānpaśya mahākāyānmahājavān ,
plavamānāndarśanīyānākāśe garuḍāniva.
plavamānāndarśanīyānākāśe garuḍāniva.
45.
udīryataḥ hayān paśya mahākāyān mahājavān
plavamānān darśanīyān ākāśe garuḍān iva
plavamānān darśanīyān ākāśe garuḍān iva
45.
paśya udīryataḥ mahākāyān mahājavān
plavamānān darśanīyān hayān ākāśe garuḍān iva
plavamānān darśanīyān hayān ākāśe garuḍān iva
45.
Behold the horses – immense-bodied, exceptionally swift, and beautiful – soaring and hovering in the sky as if they were Garuḍas (divine eagles).
ध्रुवमेषु निमित्तेषु भूमिमावृत्य पार्थिवाः ।
स्वप्स्यन्ति निहताः कर्ण शतशोऽथ सहस्रशः ॥४६॥
स्वप्स्यन्ति निहताः कर्ण शतशोऽथ सहस्रशः ॥४६॥
46. dhruvameṣu nimitteṣu bhūmimāvṛtya pārthivāḥ ,
svapsyanti nihatāḥ karṇa śataśo'tha sahasraśaḥ.
svapsyanti nihatāḥ karṇa śataśo'tha sahasraśaḥ.
46.
dhruvam eṣu nimitteṣu bhūmim āvṛtya pārthivāḥ
svapsyanti nihatāḥ karṇa śataśaḥ atha sahasraśaḥ
svapsyanti nihatāḥ karṇa śataśaḥ atha sahasraśaḥ
46.
karṇa dhruvam eṣu nimitteṣu bhūmim āvṛtya pārthivāḥ
nihatāḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ svapsyanti
nihatāḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ svapsyanti
46.
O Karna, these omens surely indicate that kings, filling the earth, will lie dead, slain by hundreds and thousands.
शङ्खानां तुमुलः शब्दः श्रूयते लोमहर्षणः ।
आनकानां च राधेय मृदङ्गानां च सर्वशः ॥४७॥
आनकानां च राधेय मृदङ्गानां च सर्वशः ॥४७॥
47. śaṅkhānāṁ tumulaḥ śabdaḥ śrūyate lomaharṣaṇaḥ ,
ānakānāṁ ca rādheya mṛdaṅgānāṁ ca sarvaśaḥ.
ānakānāṁ ca rādheya mṛdaṅgānāṁ ca sarvaśaḥ.
47.
śaṅkhānām tumulaḥ śabdaḥ śrūyate lomaharṣaṇaḥ
ānakānām ca rādheya mṛdaṅgānām ca sarvaśaḥ
ānakānām ca rādheya mṛdaṅgānām ca sarvaśaḥ
47.
rādheya śaṅkhānām tumulaḥ lomaharṣaṇaḥ śabdaḥ
śrūyate ānakānām ca mṛdaṅgānām ca sarvaśaḥ
śrūyate ānakānām ca mṛdaṅgānām ca sarvaśaḥ
47.
O son of Rādhā (Karna), the tumultuous and hair-raising sound of conch shells is heard everywhere, as is the sound of ānaka drums and mṛdaṅgas.
बाणशब्दान्बहुविधान्नराश्वरथनिस्वनान् ।
ज्यातलत्रेषुशब्दांश्च शृणु कर्ण महात्मनाम् ॥४८॥
ज्यातलत्रेषुशब्दांश्च शृणु कर्ण महात्मनाम् ॥४८॥
48. bāṇaśabdānbahuvidhānnarāśvarathanisvanān ,
jyātalatreṣuśabdāṁśca śṛṇu karṇa mahātmanām.
jyātalatreṣuśabdāṁśca śṛṇu karṇa mahātmanām.
48.
bāṇaśabdān bahuvidhān narāśvarathanisvanān
jyātalatreṣuśabdān ca śṛṇu karṇa mahātmanām
jyātalatreṣuśabdān ca śṛṇu karṇa mahātmanām
48.
karṇa mahātmanām bahuvidhān bāṇaśabdān
narāśvarathanisvanān jyātalatreṣuśabdān ca śṛṇu
narāśvarathanisvanān jyātalatreṣuśabdān ca śṛṇu
48.
O Karna, listen to the various sounds of arrows, the noises of men, horses, and chariots, and the sounds of bowstrings, finger-guards, and arrows, all coming from the great warriors (mahātman).
हेमरूप्यप्रमृष्टानां वाससां शिल्पिनिर्मिताः ।
नानावर्णा रथे भान्ति श्वसनेन प्रकम्पिताः ॥४९॥
नानावर्णा रथे भान्ति श्वसनेन प्रकम्पिताः ॥४९॥
49. hemarūpyapramṛṣṭānāṁ vāsasāṁ śilpinirmitāḥ ,
nānāvarṇā rathe bhānti śvasanena prakampitāḥ.
nānāvarṇā rathe bhānti śvasanena prakampitāḥ.
49.
hemarūpyapramṛṣṭānām vāsasām śilpinirmitāḥ
nānāvarṇāḥ rathe bhānti śvasanena prakampitāḥ
nānāvarṇāḥ rathe bhānti śvasanena prakampitāḥ
49.
rathe hemarūpyapramṛṣṭānām vāsasām śilpinirmitāḥ
nānāvarṇāḥ śvasanena prakampitāḥ bhānti
nānāvarṇāḥ śvasanena prakampitāḥ bhānti
49.
On the chariot, banners of various colors, skillfully crafted and adorned with gold and silver, flutter and shine, trembling in the wind.
सहेमचन्द्रतारार्काः पताकाः किङ्किणीयुताः ।
पश्य कर्णार्जुनस्यैताः सौदामिन्य इवाम्बुदे ॥५०॥
पश्य कर्णार्जुनस्यैताः सौदामिन्य इवाम्बुदे ॥५०॥
50. sahemacandratārārkāḥ patākāḥ kiṅkiṇīyutāḥ ,
paśya karṇārjunasyaitāḥ saudāminya ivāmbude.
paśya karṇārjunasyaitāḥ saudāminya ivāmbude.
50.
sahemachandratārārkāḥ patākāḥ kiṅkiṇīyutāḥ paśya
karṇa arjunasya etāḥ saudāminyaḥ iva ambude
karṇa arjunasya etāḥ saudāminyaḥ iva ambude
50.
karṇa etāḥ arjunasya sahemachandratārārkāḥ
kiṅkiṇīyutāḥ patākāḥ ambude saudāminyaḥ iva paśya
kiṅkiṇīyutāḥ patākāḥ ambude saudāminyaḥ iva paśya
50.
O Karna, behold these banners of Arjuna, adorned with golden moons, stars, and suns, and furnished with tinkling bells, shining like streaks of lightning in a cloud.
ध्वजाः कणकणायन्ते वातेनाभिसमीरिताः ।
सपताका रथाश्चापि पाञ्चालानां महात्मनाम् ॥५१॥
सपताका रथाश्चापि पाञ्चालानां महात्मनाम् ॥५१॥
51. dhvajāḥ kaṇakaṇāyante vātenābhisamīritāḥ ,
sapatākā rathāścāpi pāñcālānāṁ mahātmanām.
sapatākā rathāścāpi pāñcālānāṁ mahātmanām.
51.
dhvajāḥ kaṇakaṇāyante vātena abhisamīritāḥ
sapatākāḥ rathāḥ ca api pāñcālānām mahātmanām
sapatākāḥ rathāḥ ca api pāñcālānām mahātmanām
51.
mahātmanām pāñcālānām dhvajāḥ vātena abhisamīritāḥ
kaṇakaṇāyante ca api sapatākāḥ rathāḥ
kaṇakaṇāyante ca api sapatākāḥ rathāḥ
51.
The banners of the great Pancala warriors, stirred by the wind, make a rattling sound, and so too do their chariots adorned with flags.
नागाश्वरथपत्त्यौघांस्तावकान्समभिघ्नतः ।
ध्वजाग्रं दृश्यते त्वस्य ज्याशब्दश्चापि श्रूयते ॥५२॥
ध्वजाग्रं दृश्यते त्वस्य ज्याशब्दश्चापि श्रूयते ॥५२॥
52. nāgāśvarathapattyaughāṁstāvakānsamabhighnataḥ ,
dhvajāgraṁ dṛśyate tvasya jyāśabdaścāpi śrūyate.
dhvajāgraṁ dṛśyate tvasya jyāśabdaścāpi śrūyate.
52.
nāgāśvarathapattyaughān tāvakān samabhighnataḥ
dhvajāgram dṛśyate tu asya jyāśabdaḥ ca api śrūyate
dhvajāgram dṛśyate tu asya jyāśabdaḥ ca api śrūyate
52.
asya tāvakān nāgāśvarathapattyaughān samabhighnataḥ dhvajāgram dṛśyate,
tu ca jyāśabdaḥ api śrūyate
tu ca jyāśabdaḥ api śrūyate
52.
As your multitudes of elephants, horses, chariots, and infantry are being decimated, his banner-top (dhvajāgra) becomes visible, and the sound of his bowstring (jyāśabda) is also heard.
अद्य द्रष्टासि तं वीरं श्वेताश्वं कृष्णसारथिम् ।
निघ्नन्तं शात्रवान्संख्ये यं कर्ण परिपृच्छसि ॥५३॥
निघ्नन्तं शात्रवान्संख्ये यं कर्ण परिपृच्छसि ॥५३॥
53. adya draṣṭāsi taṁ vīraṁ śvetāśvaṁ kṛṣṇasārathim ,
nighnantaṁ śātravānsaṁkhye yaṁ karṇa paripṛcchasi.
nighnantaṁ śātravānsaṁkhye yaṁ karṇa paripṛcchasi.
53.
adya draṣṭā asi tam vīram śvetāśvam kṛṣṇasārathim
nighnantam śātravān saṅkhye yam karṇa paripṛcchasi
nighnantam śātravān saṅkhye yam karṇa paripṛcchasi
53.
karṇa,
adya tvam yam paripṛcchasi,
tam śvetāśvam kṛṣṇasārathim vīram saṅkhye śātravān nighnantam draṣṭā asi
adya tvam yam paripṛcchasi,
tam śvetāśvam kṛṣṇasārathim vīram saṅkhye śātravān nighnantam draṣṭā asi
53.
Today, Karna, you will see that hero (vīra) with white horses and Kṛṣṇa as his charioteer, slaying enemies (śātravān) in battle (saṅkhye) – the very one about whom you inquire.
अद्य तौ पुरुषव्याघ्रौ लोहिताक्षौ परंतपौ ।
वासुदेवार्जुनौ कर्ण द्रष्टास्येकरथस्थितौ ॥५४॥
वासुदेवार्जुनौ कर्ण द्रष्टास्येकरथस्थितौ ॥५४॥
54. adya tau puruṣavyāghrau lohitākṣau paraṁtapau ,
vāsudevārjunau karṇa draṣṭāsyekarathasthitau.
vāsudevārjunau karṇa draṣṭāsyekarathasthitau.
54.
adya tau puruṣavyāghrau lohitākṣau paraṃtapau
vāsudevārjunau karṇa draṣṭā asi ekarathasthitau
vāsudevārjunau karṇa draṣṭā asi ekarathasthitau
54.
karṇa,
adya tvam tū puruṣavyāghrau lohitākṣau paraṃtapau vāsudevārjunau ekarathasthitau draṣṭā asi
adya tvam tū puruṣavyāghrau lohitākṣau paraṃtapau vāsudevārjunau ekarathasthitau draṣṭā asi
54.
Today, Karna, you will see those two supreme men (puruṣavyāghrau), Vāsudeva and Arjuna, both having reddish eyes and being tormentors of foes (paraṃtapau), standing together on a single chariot (ekarathasthitau).
सारथिर्यस्य वार्ष्णेयो गाण्डीवं यस्य कार्मुकम् ।
तं चेद्धन्तासि राधेय त्वं नो राजा भविष्यसि ॥५५॥
तं चेद्धन्तासि राधेय त्वं नो राजा भविष्यसि ॥५५॥
55. sārathiryasya vārṣṇeyo gāṇḍīvaṁ yasya kārmukam ,
taṁ ceddhantāsi rādheya tvaṁ no rājā bhaviṣyasi.
taṁ ceddhantāsi rādheya tvaṁ no rājā bhaviṣyasi.
55.
sārathiḥ yasya vārṣṇeyaḥ gāṇḍīvam yasya kārmukam
tam cet hantā asi rādheya tvam naḥ rājā bhaviṣyasi
tam cet hantā asi rādheya tvam naḥ rājā bhaviṣyasi
55.
rādheya,
yasya sārathiḥ vārṣṇeyaḥ,
yasya kārmukam gāṇḍīvam,
cet tvam tam hantā asi,
(tadā) naḥ rājā bhaviṣyasi
yasya sārathiḥ vārṣṇeyaḥ,
yasya kārmukam gāṇḍīvam,
cet tvam tam hantā asi,
(tadā) naḥ rājā bhaviṣyasi
55.
O son of Rādhā (Rādheya), if you manage to kill that one whose charioteer is Vārṣṇeya (Kṛṣṇa) and whose bow is the Gāṇḍīva, then you shall become our king.
एष संशप्तकाहूतस्तानेवाभिमुखो गतः ।
करोति कदनं चैषां संग्रामे द्विषतां बली ।
इति ब्रुवाणं मद्रेशं कर्णः प्राहातिमन्युमान् ॥५६॥
करोति कदनं चैषां संग्रामे द्विषतां बली ।
इति ब्रुवाणं मद्रेशं कर्णः प्राहातिमन्युमान् ॥५६॥
56. eṣa saṁśaptakāhūtastānevābhimukho gataḥ ,
karoti kadanaṁ caiṣāṁ saṁgrāme dviṣatāṁ balī ,
iti bruvāṇaṁ madreśaṁ karṇaḥ prāhātimanyumān.
karoti kadanaṁ caiṣāṁ saṁgrāme dviṣatāṁ balī ,
iti bruvāṇaṁ madreśaṁ karṇaḥ prāhātimanyumān.
56.
eṣaḥ saṃśaptakāhūtaḥ tān eva abhimukhaḥ
gataḥ karoti kadanam ca eṣām
saṃgrāme dviṣatām balī iti bruvāṇam
madreśam karṇaḥ pra āha atimanyumān
gataḥ karoti kadanam ca eṣām
saṃgrāme dviṣatām balī iti bruvāṇam
madreśam karṇaḥ pra āha atimanyumān
56.
eṣaḥ saṃśaptakāhūtaḥ tān eva
abhimukhaḥ gataḥ eṣām dviṣatām saṃgrāme
kadanam ca karoti iti bruvāṇam
madreśam atimanyumān karṇaḥ pra āha
abhimukhaḥ gataḥ eṣām dviṣatām saṃgrāme
kadanam ca karoti iti bruvāṇam
madreśam atimanyumān karṇaḥ pra āha
56.
Śalya said: "This powerful (Arjuna), having been challenged by the Saṃśaptakas, has gone to face them and is indeed causing great destruction to these enemies in battle." To the king of Madra (Śalya), who was speaking thus, Karṇa, filled with excessive anger, replied.
पश्य संशप्तकैः क्रुद्धैः सर्वतः समभिद्रुतः ।
एष सूर्य इवाम्भोदैश्छन्नः पार्थो न दृश्यते ।
एतदन्तोऽर्जुनः शल्य निमग्नः शोकसागरे ॥५७॥
एष सूर्य इवाम्भोदैश्छन्नः पार्थो न दृश्यते ।
एतदन्तोऽर्जुनः शल्य निमग्नः शोकसागरे ॥५७॥
57. paśya saṁśaptakaiḥ kruddhaiḥ sarvataḥ samabhidrutaḥ ,
eṣa sūrya ivāmbhodaiśchannaḥ pārtho na dṛśyate ,
etadanto'rjunaḥ śalya nimagnaḥ śokasāgare.
eṣa sūrya ivāmbhodaiśchannaḥ pārtho na dṛśyate ,
etadanto'rjunaḥ śalya nimagnaḥ śokasāgare.
57.
paśya saṃśaptakaiḥ kruddhaiḥ sarvataḥ
samabhidrutaḥ eṣaḥ sūryaḥ iva ambhodaiḥ
channaḥ pārthaḥ na dṛśyate etadantaḥ
arjunaḥ śalya nimagnaḥ śokasāgare
samabhidrutaḥ eṣaḥ sūryaḥ iva ambhodaiḥ
channaḥ pārthaḥ na dṛśyate etadantaḥ
arjunaḥ śalya nimagnaḥ śokasāgare
57.
paśya eṣaḥ pārthaḥ saṃśaptakaiḥ
kruddhaiḥ sarvataḥ samabhidrutaḥ ambhodaiḥ
sūryaḥ iva na dṛśyate śalya
arjunaḥ etadantaḥ śokasāgare nimagnaḥ
kruddhaiḥ sarvataḥ samabhidrutaḥ ambhodaiḥ
sūryaḥ iva na dṛśyate śalya
arjunaḥ etadantaḥ śokasāgare nimagnaḥ
57.
Behold! This Arjuna, surrounded on all sides by the enraged Saṃśaptakas, is not visible, just like the sun is covered by clouds. O Śalya, Arjuna's end is near; he is submerged in an ocean of sorrow.
शल्य उवाच ।
वरुणं कोऽम्भसा हन्यादिन्धनेन च पावकम् ।
को वानिलं निगृह्णीयात्पिबेद्वा को महार्णवम् ॥५८॥
वरुणं कोऽम्भसा हन्यादिन्धनेन च पावकम् ।
को वानिलं निगृह्णीयात्पिबेद्वा को महार्णवम् ॥५८॥
58. śalya uvāca ,
varuṇaṁ ko'mbhasā hanyādindhanena ca pāvakam ,
ko vānilaṁ nigṛhṇīyātpibedvā ko mahārṇavam.
varuṇaṁ ko'mbhasā hanyādindhanena ca pāvakam ,
ko vānilaṁ nigṛhṇīyātpibedvā ko mahārṇavam.
58.
śalyaḥ uvāca varuṇam kaḥ ambhasā hanyāt indhanena ca
pāvakam kaḥ vā anilam nigṛhṇīyāt pibet vā kaḥ mahārṇavam
pāvakam kaḥ vā anilam nigṛhṇīyāt pibet vā kaḥ mahārṇavam
58.
śalyaḥ uvāca kaḥ varuṇam ambhasā hanyāt ca kaḥ pāvakam
indhanena kaḥ vā anilam nigṛhṇīyāt vā kaḥ mahārṇavam pibet
indhanena kaḥ vā anilam nigṛhṇīyāt vā kaḥ mahārṇavam pibet
58.
Śalya said: "Who could kill Varuṇa with water, or fire with fuel? Or who could restrain the wind, or drink up the great ocean?"
ईदृग्रूपमहं मन्ये पार्थस्य युधि निग्रहम् ।
न हि शक्योऽर्जुनो जेतुं सेन्द्रैः सर्वैः सुरासुरैः ॥५९॥
न हि शक्योऽर्जुनो जेतुं सेन्द्रैः सर्वैः सुरासुरैः ॥५९॥
59. īdṛgrūpamahaṁ manye pārthasya yudhi nigraham ,
na hi śakyo'rjuno jetuṁ sendraiḥ sarvaiḥ surāsuraiḥ.
na hi śakyo'rjuno jetuṁ sendraiḥ sarvaiḥ surāsuraiḥ.
59.
īdṛgrūpam aham manye pārthasya yudhi nigraham na hi
śakyaḥ arjunaḥ jetum sendraiḥ sarvaiḥ surāsuraiḥ
śakyaḥ arjunaḥ jetum sendraiḥ sarvaiḥ surāsuraiḥ
59.
aham manye pārthasya yudhi nigraham īdṛgrūpam hi
arjunaḥ sendraiḥ sarvaiḥ surāsuraiḥ jetum na śakyaḥ
arjunaḥ sendraiḥ sarvaiḥ surāsuraiḥ jetum na śakyaḥ
59.
I believe that defeating Arjuna in battle is of such an impossible nature. Indeed, Arjuna cannot be conquered even by all the gods and asuras (demons) combined, including Indra.
अथैवं परितोषस्ते वाचोक्त्वा सुमना भव ।
न स शक्यो युधा जेतुमन्यं कुरु मनोरथम् ॥६०॥
न स शक्यो युधा जेतुमन्यं कुरु मनोरथम् ॥६०॥
60. athaivaṁ paritoṣaste vācoktvā sumanā bhava ,
na sa śakyo yudhā jetumanyaṁ kuru manoratham.
na sa śakyo yudhā jetumanyaṁ kuru manoratham.
60.
atha evam paritoṣaḥ te vācā uktvā sumanā bhava
na saḥ śakyaḥ yudhā jetum anyam kuru manoratham
na saḥ śakyaḥ yudhā jetum anyam kuru manoratham
60.
atha evam te paritoṣaḥ vācā uktvā sumanā bhava
saḥ yudhā jetum na śakyaḥ anyam manoratham kuru
saḥ yudhā jetum na śakyaḥ anyam manoratham kuru
60.
Therefore, having expressed your satisfaction in this manner, calm your mind. He cannot be defeated in battle; make another plan.
बाहुभ्यामुद्धरेद्भूमिं दहेत्क्रुद्ध इमाः प्रजाः ।
पातयेत्त्रिदिवाद्देवान्योऽर्जुनं समरे जयेत् ॥६१॥
पातयेत्त्रिदिवाद्देवान्योऽर्जुनं समरे जयेत् ॥६१॥
61. bāhubhyāmuddharedbhūmiṁ dahetkruddha imāḥ prajāḥ ,
pātayettridivāddevānyo'rjunaṁ samare jayet.
pātayettridivāddevānyo'rjunaṁ samare jayet.
61.
bāhubhyām uddharet bhūmim dahet kruddhaḥ imāḥ prajāḥ
pātayet tridivāt devān yaḥ arjunam samare jayet
pātayet tridivāt devān yaḥ arjunam samare jayet
61.
yaḥ arjunam samare jayet saḥ bāhubhyām bhūmim uddharet
kruddhaḥ imāḥ prajāḥ dahet tridivāt devān pātayet
kruddhaḥ imāḥ prajāḥ dahet tridivāt devān pātayet
61.
Whoever could conquer Arjuna in battle, that person would be capable of lifting the earth with their arms, burning these creatures in a rage, and casting down the gods from heaven.
पश्य कुन्तीसुतं वीरं भीममक्लिष्टकारिणम् ।
प्रभासन्तं महाबाहुं स्थितं मेरुमिवाचलम् ॥६२॥
प्रभासन्तं महाबाहुं स्थितं मेरुमिवाचलम् ॥६२॥
62. paśya kuntīsutaṁ vīraṁ bhīmamakliṣṭakāriṇam ,
prabhāsantaṁ mahābāhuṁ sthitaṁ merumivācalam.
prabhāsantaṁ mahābāhuṁ sthitaṁ merumivācalam.
62.
paśya kuntīsutam vīram bhīmam akliṣṭakāriṇam
prabhāsantam mahābāhum sthitam merum iva acalam
prabhāsantam mahābāhum sthitam merum iva acalam
62.
paśya kuntīsutam vīram akliṣṭakāriṇam prabhāsantam
mahābāhum bhīmam acalam merum iva sthitam
mahābāhum bhīmam acalam merum iva sthitam
62.
Behold the heroic son of Kunti, Bhima, who accomplishes deeds with ease, shining brightly, mighty-armed, standing firm like an immovable Meru mountain.
अमर्षी नित्यसंरब्धश्चिरं वैरमनुस्मरन् ।
एष भीमो जयप्रेप्सुर्युधि तिष्ठति वीर्यवान् ॥६३॥
एष भीमो जयप्रेप्सुर्युधि तिष्ठति वीर्यवान् ॥६३॥
63. amarṣī nityasaṁrabdhaściraṁ vairamanusmaran ,
eṣa bhīmo jayaprepsuryudhi tiṣṭhati vīryavān.
eṣa bhīmo jayaprepsuryudhi tiṣṭhati vīryavān.
63.
amarṣī nityasaṃrabdhaḥ ciram vairam anusmaran
eṣaḥ bhīmaḥ jayaprepsuḥ yudhi tiṣṭhati vīryavān
eṣaḥ bhīmaḥ jayaprepsuḥ yudhi tiṣṭhati vīryavān
63.
eṣaḥ amarṣī nityasaṃrabdhaḥ ciram vairam anusmaran
jayaprepsuḥ vīryavān bhīmaḥ yudhi tiṣṭhati
jayaprepsuḥ vīryavān bhīmaḥ yudhi tiṣṭhati
63.
This Bhima, unforgiving and perpetually enraged, remembering the long-standing hostility, stands valorous in battle, eager for victory.
एष धर्मभृतां श्रेष्ठो धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
तिष्ठत्यसुकरः संख्ये परैः परपुरंजयः ॥६४॥
तिष्ठत्यसुकरः संख्ये परैः परपुरंजयः ॥६४॥
64. eṣa dharmabhṛtāṁ śreṣṭho dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
tiṣṭhatyasukaraḥ saṁkhye paraiḥ parapuraṁjayaḥ.
tiṣṭhatyasukaraḥ saṁkhye paraiḥ parapuraṁjayaḥ.
64.
eṣaḥ dharmabhṛtām śreṣṭhaḥ dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
tiṣṭhati asukaraḥ saṅkhye paraiḥ parapurañjayaḥ
tiṣṭhati asukaraḥ saṅkhye paraiḥ parapurañjayaḥ
64.
eṣaḥ dharmabhṛtām śreṣṭhaḥ dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
paraiḥ saṅkhye asukaraḥ parapurañjayaḥ tiṣṭhati
paraiḥ saṅkhye asukaraḥ parapurañjayaḥ tiṣṭhati
64.
This is Yudhishthira, the best among the upholders of natural law (dharma), the king of natural law (dharma). He stands in battle, difficult for enemies to overcome, the conqueror of enemy cities.
एतौ च पुरुषव्याघ्रावश्विनाविव सोदरौ ।
नकुलः सहदेवश्च तिष्ठतो युधि दुर्जयौ ॥६५॥
नकुलः सहदेवश्च तिष्ठतो युधि दुर्जयौ ॥६५॥
65. etau ca puruṣavyāghrāvaśvināviva sodarau ,
nakulaḥ sahadevaśca tiṣṭhato yudhi durjayau.
nakulaḥ sahadevaśca tiṣṭhato yudhi durjayau.
65.
etau ca puruṣavyāghrau aśvinau iva sodarau
nakulaḥ sahadevaḥ ca tiṣṭhataḥ yudhi durjayau
nakulaḥ sahadevaḥ ca tiṣṭhataḥ yudhi durjayau
65.
ca etau puruṣavyāghrau aśvinau iva sodarau
nakulaḥ ca sahadevaḥ durjayau yudhi tiṣṭhataḥ
nakulaḥ ca sahadevaḥ durjayau yudhi tiṣṭhataḥ
65.
And these two tiger-like men, Nakula and Sahadeva, stand in battle like the Ashvins, unconquerable; they are uterine brothers.
दृश्यन्त एते कार्ष्णेयाः पञ्च पञ्चाचला इव ।
व्यवस्थिता योत्स्यमानाः सर्वेऽर्जुनसमा युधि ॥६६॥
व्यवस्थिता योत्स्यमानाः सर्वेऽर्जुनसमा युधि ॥६६॥
66. dṛśyanta ete kārṣṇeyāḥ pañca pañcācalā iva ,
vyavasthitā yotsyamānāḥ sarve'rjunasamā yudhi.
vyavasthitā yotsyamānāḥ sarve'rjunasamā yudhi.
66.
dṛśyante ete kārṣṇeyāḥ pañca pañcācalāḥ iva
vyavasthitāḥ yotsyamānāḥ sarve arjunasamāḥ yudhi
vyavasthitāḥ yotsyamānāḥ sarve arjunasamāḥ yudhi
66.
ete pañca kārṣṇeyāḥ pañcācalāḥ iva vyavasthitāḥ
yotsyamānāḥ sarve arjunasamāḥ yudhi dṛśyante
yotsyamānāḥ sarve arjunasamāḥ yudhi dṛśyante
66.
These five sons of Draupadī (Kārṣṇeyas) are seen, arrayed like five mountains, all equal to Arjuna in battle and about to fight.
एते द्रुपदपुत्राश्च धृष्टद्युम्नपुरोगमाः ।
हीनाः सत्यजिता वीरास्तिष्ठन्ति परमौजसः ॥६७॥
हीनाः सत्यजिता वीरास्तिष्ठन्ति परमौजसः ॥६७॥
67. ete drupadaputrāśca dhṛṣṭadyumnapurogamāḥ ,
hīnāḥ satyajitā vīrāstiṣṭhanti paramaujasaḥ.
hīnāḥ satyajitā vīrāstiṣṭhanti paramaujasaḥ.
67.
ete drupadaputrāḥ ca dhṛṣṭadyumnapurogamāḥ
hīnāḥ satyajitā vīrāḥ tiṣṭhanti paramaujasaḥ
hīnāḥ satyajitā vīrāḥ tiṣṭhanti paramaujasaḥ
67.
ca ete dhṛṣṭadyumnapurogamāḥ drupadaputrāḥ
hīnāḥ satyajitā vīrāḥ paramaujasaḥ tiṣṭhanti
hīnāḥ satyajitā vīrāḥ paramaujasaḥ tiṣṭhanti
67.
And these sons of Drupada, led by Dhṛṣṭadyumna, stand as heroes of supreme might (paramaujasa), though they are without Satyajit.
इति संवदतोरेव तयोः पुरुषसिंहयोः ।
ते सेने समसज्जेतां गङ्गायमुनवद्भृशम् ॥६८॥
ते सेने समसज्जेतां गङ्गायमुनवद्भृशम् ॥६८॥
68. iti saṁvadatoreva tayoḥ puruṣasiṁhayoḥ ,
te sene samasajjetāṁ gaṅgāyamunavadbhṛśam.
te sene samasajjetāṁ gaṅgāyamunavadbhṛśam.
68.
iti saṃvadatoḥ eva tayoḥ puruṣasiṃhayoḥ te
sene samasajjetām gaṅgāyamunavat bhṛśam
sene samasajjetām gaṅgāyamunavat bhṛśam
68.
iti tayoḥ puruṣasiṃhayoḥ saṃvadatoḥ eva te
sene gaṅgāyamunavat bhṛśam samasajjetām
sene gaṅgāyamunavat bhṛśam samasajjetām
68.
Thus, even as those two lion-like men (puruṣasiṃha) were speaking, those two armies swiftly arrayed themselves like the confluence of the Gaṅgā and Yamunā rivers.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31 (current chapter)
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47