महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-7, chapter-85
धृतराष्ट्र उवाच ।
भारद्वाजं कथं युद्धे युयुधानोऽभ्यवारयत् ।
संजयाचक्ष्व तत्त्वेन परं कौतूहलं हि मे ॥१॥
भारद्वाजं कथं युद्धे युयुधानोऽभ्यवारयत् ।
संजयाचक्ष्व तत्त्वेन परं कौतूहलं हि मे ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
bhāradvājaṁ kathaṁ yuddhe yuyudhāno'bhyavārayat ,
saṁjayācakṣva tattvena paraṁ kautūhalaṁ hi me.
bhāradvājaṁ kathaṁ yuddhe yuyudhāno'bhyavārayat ,
saṁjayācakṣva tattvena paraṁ kautūhalaṁ hi me.
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca bhāradvājam katham yuddhe yuyudhānaḥ
abhi-avārayat sañjaya ācakṣva tattvena param kautūhalam hi me
abhi-avārayat sañjaya ācakṣva tattvena param kautūhalam hi me
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca: sañjaya! yuyudhānaḥ katham yuddhe bhāradvājam abhi-avārayat? tattvena ācakṣva,
hi me param kautūhalam
hi me param kautūhalam
1.
Dhṛtarāṣṭra said: "O Sañjaya, tell me truly how Yuyudhāna (Sātyaki) checked Bhāradvāja (Droṇa) in battle, for my curiosity is exceedingly great."
संजय उवाच ।
शृणु राजन्महाप्राज्ञ संग्रामं लोमहर्षणम् ।
द्रोणस्य पाण्डवैः सार्धं युयुधानपुरोगमैः ॥२॥
शृणु राजन्महाप्राज्ञ संग्रामं लोमहर्षणम् ।
द्रोणस्य पाण्डवैः सार्धं युयुधानपुरोगमैः ॥२॥
2. saṁjaya uvāca ,
śṛṇu rājanmahāprājña saṁgrāmaṁ lomaharṣaṇam ,
droṇasya pāṇḍavaiḥ sārdhaṁ yuyudhānapurogamaiḥ.
śṛṇu rājanmahāprājña saṁgrāmaṁ lomaharṣaṇam ,
droṇasya pāṇḍavaiḥ sārdhaṁ yuyudhānapurogamaiḥ.
2.
sañjayaḥ uvāca śṛṇu rājan mahā-prājña saṅgrāmam
loma-harṣaṇam droṇasya pāṇḍavaiḥ sārdham yuyudhāna-purōgamaiḥ
loma-harṣaṇam droṇasya pāṇḍavaiḥ sārdham yuyudhāna-purōgamaiḥ
2.
sañjayaḥ uvāca: rājan mahā-prājña! yuyudhāna-purōgamaiḥ
pāṇḍavaiḥ sārdham droṇasya loma-harṣaṇam saṅgrāmam śṛṇu
pāṇḍavaiḥ sārdham droṇasya loma-harṣaṇam saṅgrāmam śṛṇu
2.
Sañjaya said: "O King, O most wise one, listen to the hair-raising (loma-harṣaṇa) battle between Droṇa and the Pāṇḍavas, who were led by Yuyudhāna (Sātyaki)."
वध्यमानं बलं दृष्ट्वा युयुधानेन मारिष ।
अभ्यद्रवत्स्वयं द्रोणः सात्यकिं सत्यविक्रमम् ॥३॥
अभ्यद्रवत्स्वयं द्रोणः सात्यकिं सत्यविक्रमम् ॥३॥
3. vadhyamānaṁ balaṁ dṛṣṭvā yuyudhānena māriṣa ,
abhyadravatsvayaṁ droṇaḥ sātyakiṁ satyavikramam.
abhyadravatsvayaṁ droṇaḥ sātyakiṁ satyavikramam.
3.
vadhyamānam balam dṛṣṭvā yuyudhānena māriṣa
abhi-adravat svayam droṇaḥ sātyakim satya-vikramam
abhi-adravat svayam droṇaḥ sātyakim satya-vikramam
3.
māriṣa! yuyudhānena vadhyamānam balam dṛṣṭvā
droṇaḥ svayam satya-vikramam sātyakim abhi-adravat
droṇaḥ svayam satya-vikramam sātyakim abhi-adravat
3.
O venerable one (māriṣa), seeing his army being slain by Yuyudhāna, Droṇa himself rushed towards Sātyaki, who possessed true valor.
तमापतन्तं सहसा भारद्वाजं महारथम् ।
सात्यकिः पञ्चविंशत्या क्षुद्रकाणां समार्पयत् ॥४॥
सात्यकिः पञ्चविंशत्या क्षुद्रकाणां समार्पयत् ॥४॥
4. tamāpatantaṁ sahasā bhāradvājaṁ mahāratham ,
sātyakiḥ pañcaviṁśatyā kṣudrakāṇāṁ samārpayat.
sātyakiḥ pañcaviṁśatyā kṣudrakāṇāṁ samārpayat.
4.
tam āpatantam sahasā bhāradvājam mahāratham
sātyakiḥ pañcaviṃśatyā kṣudrakāṇām samārpayat
sātyakiḥ pañcaviṃśatyā kṣudrakāṇām samārpayat
4.
sātyakiḥ sahasā āpatantam tam bhāradvājam
mahāratham pañcaviṃśatyā kṣudrakāṇām samārpayat
mahāratham pañcaviṃśatyā kṣudrakāṇām samārpayat
4.
Sātyaki swiftly assailed Drona, the great charioteer and son of Bhāradvāja, who was advancing, with twenty-five small arrows.
द्रोणोऽपि युधि विक्रान्तो युयुधानं समाहितः ।
अविध्यत्पञ्चभिस्तूर्णं हेमपुङ्खैः शिलाशितैः ॥५॥
अविध्यत्पञ्चभिस्तूर्णं हेमपुङ्खैः शिलाशितैः ॥५॥
5. droṇo'pi yudhi vikrānto yuyudhānaṁ samāhitaḥ ,
avidhyatpañcabhistūrṇaṁ hemapuṅkhaiḥ śilāśitaiḥ.
avidhyatpañcabhistūrṇaṁ hemapuṅkhaiḥ śilāśitaiḥ.
5.
droṇaḥ api yudhi vikrāntaḥ yuyudhānam samāhitaḥ
avidhyat pañcabhiḥ tūrṇam hemapuṅkhaiḥ śilāśitaiḥ
avidhyat pañcabhiḥ tūrṇam hemapuṅkhaiḥ śilāśitaiḥ
5.
droṇaḥ api yudhi vikrāntaḥ samāhitaḥ yuyudhānam
pañcabhiḥ tūrṇam hemapuṅkhaiḥ śilāśitaiḥ avidhyat
pañcabhiḥ tūrṇam hemapuṅkhaiḥ śilāśitaiḥ avidhyat
5.
Drona, valiant and composed in battle, also swiftly pierced Yuyudhāna with five gold-feathered, rock-sharpened arrows.
ते वर्म भित्त्वा सुदृढं द्विषत्पिशितभोजनाः ।
अभ्यगुर्धरणीं राजञ्श्वसन्त इव पन्नगाः ॥६॥
अभ्यगुर्धरणीं राजञ्श्वसन्त इव पन्नगाः ॥६॥
6. te varma bhittvā sudṛḍhaṁ dviṣatpiśitabhojanāḥ ,
abhyagurdharaṇīṁ rājañśvasanta iva pannagāḥ.
abhyagurdharaṇīṁ rājañśvasanta iva pannagāḥ.
6.
te varma bhittvā sudṛḍham dviṣatpiśitabhojanāḥ
abhyagur dharaṇīm rājan śvasantaḥ iva pannagāḥ
abhyagur dharaṇīm rājan śvasantaḥ iva pannagāḥ
6.
rājan te dviṣatpiśitabhojanāḥ sudṛḍham varma
bhittvā śvasantaḥ pannagāḥ iva dharaṇīm abhyaguḥ
bhittvā śvasantaḥ pannagāḥ iva dharaṇīm abhyaguḥ
6.
O King, those arrows, having pierced the very strong armor and appearing as if they would devour the enemies' flesh, then reached the earth like hissing snakes.
दीर्घबाहुरभिक्रुद्धस्तोत्त्रार्दित इव द्विपः ।
द्रोणं पञ्चाशताविध्यन्नाराचैरग्निसंनिभैः ॥७॥
द्रोणं पञ्चाशताविध्यन्नाराचैरग्निसंनिभैः ॥७॥
7. dīrghabāhurabhikruddhastottrārdita iva dvipaḥ ,
droṇaṁ pañcāśatāvidhyannārācairagnisaṁnibhaiḥ.
droṇaṁ pañcāśatāvidhyannārācairagnisaṁnibhaiḥ.
7.
dīrghabāhuḥ abhikruddhaḥ tottrārditaḥ iva dvipaḥ
droṇam pañcāśatā avidhyat nārācaiḥ agnisaṃnibhaiḥ
droṇam pañcāśatā avidhyat nārācaiḥ agnisaṃnibhaiḥ
7.
dīrghabāhuḥ tottrārditaḥ dvipaḥ iva abhikruddhaḥ
droṇam pañcāśatā agnisaṃnibhaiḥ nārācaiḥ avidhyat
droṇam pañcāśatā agnisaṃnibhaiḥ nārācaiḥ avidhyat
7.
The long-armed Sātyaki, greatly enraged like an elephant distressed by a goad, then pierced Drona with fifty fiery, iron arrows.
भारद्वाजो रणे विद्धो युयुधानेन सत्वरम् ।
सात्यकिं बहुभिर्बाणैर्यतमानमविध्यत ॥८॥
सात्यकिं बहुभिर्बाणैर्यतमानमविध्यत ॥८॥
8. bhāradvājo raṇe viddho yuyudhānena satvaram ,
sātyakiṁ bahubhirbāṇairyatamānamavidhyata.
sātyakiṁ bahubhirbāṇairyatamānamavidhyata.
8.
bhāradvājaḥ raṇe viddhaḥ yuyudhānena satvaram
sātyakim bahubhiḥ bāṇaiḥ yatamānam avidhyata
sātyakim bahubhiḥ bāṇaiḥ yatamānam avidhyata
8.
yuyudhānena satvaram raṇe viddhaḥ bhāradvājaḥ
bahubhiḥ bāṇaiḥ yatamānam sātyakim avidhyata
bahubhiḥ bāṇaiḥ yatamānam sātyakim avidhyata
8.
Although quickly wounded in battle by Yuyudhana (Satyaki), Droṇa (Bhāradvāja) in turn pierced Satyaki, who was striving (to fight), with many arrows.
ततः क्रुद्धो महेष्वासो भूय एव महाबलः ।
सात्वतं पीडयामास शतेन नतपर्वणा ॥९॥
सात्वतं पीडयामास शतेन नतपर्वणा ॥९॥
9. tataḥ kruddho maheṣvāso bhūya eva mahābalaḥ ,
sātvataṁ pīḍayāmāsa śatena nataparvaṇā.
sātvataṁ pīḍayāmāsa śatena nataparvaṇā.
9.
tataḥ kruddhaḥ maheṣvāsaḥ bhūyaḥ eva mahābalaḥ
sātvatam pīḍayāmāsa śatena nataparvaṇā
sātvatam pīḍayāmāsa śatena nataparvaṇā
9.
tataḥ kruddhaḥ mahābalaḥ maheṣvāsaḥ bhūyaḥ
eva nataparvaṇā śatena sātvatam pīḍayāmāsa
eva nataparvaṇā śatena sātvatam pīḍayāmāsa
9.
Then, that enraged and mighty great archer (Droṇa) again severely afflicted Satyaki with a hundred well-pointed arrows.
स वध्यमानः समरे भारद्वाजेन सात्यकिः ।
नाभ्यपद्यत कर्तव्यं किंचिदेव विशां पते ॥१०॥
नाभ्यपद्यत कर्तव्यं किंचिदेव विशां पते ॥१०॥
10. sa vadhyamānaḥ samare bhāradvājena sātyakiḥ ,
nābhyapadyata kartavyaṁ kiṁcideva viśāṁ pate.
nābhyapadyata kartavyaṁ kiṁcideva viśāṁ pate.
10.
saḥ vadhyamānaḥ samare bhāradvājena sātyakiḥ na
abhyapadyata kartavyam kiñcit eva viśām pate
abhyapadyata kartavyam kiñcit eva viśām pate
10.
viśām pate,
samare bhāradvājena vadhyamānaḥ saḥ sātyakiḥ kiñcit eva kartavyam na abhyapadyata
samare bhāradvājena vadhyamānaḥ saḥ sātyakiḥ kiñcit eva kartavyam na abhyapadyata
10.
O lord of the people (Dhṛtarāṣṭra), Satyaki, being wounded in battle by Droṇa (Bhāradvāja), was unable to discern any appropriate action (kartavyam) at all.
विषण्णवदनश्चापि युयुधानोऽभवन्नृप ।
भारद्वाजं रणे दृष्ट्वा विसृजन्तं शिताञ्शरान् ॥११॥
भारद्वाजं रणे दृष्ट्वा विसृजन्तं शिताञ्शरान् ॥११॥
11. viṣaṇṇavadanaścāpi yuyudhāno'bhavannṛpa ,
bhāradvājaṁ raṇe dṛṣṭvā visṛjantaṁ śitāñśarān.
bhāradvājaṁ raṇe dṛṣṭvā visṛjantaṁ śitāñśarān.
11.
viṣaṇṇavadanaḥ ca api yuyudhānaḥ abhavat nṛpa
bhāradvājam raṇe dṛṣṭvā visṛjantam śitān śarān
bhāradvājam raṇe dṛṣṭvā visṛjantam śitān śarān
11.
nṛpa,
yuyudhānaḥ ca api raṇe śitān śarān visṛjantam bhāradvājam dṛṣṭvā viṣaṇṇavadanaḥ abhavat
yuyudhānaḥ ca api raṇe śitān śarān visṛjantam bhāradvājam dṛṣṭvā viṣaṇṇavadanaḥ abhavat
11.
O king (Dhṛtarāṣṭra), Yuyudhana (Satyaki) also became dejected-faced upon seeing Droṇa (Bhāradvāja) showering sharp arrows in battle.
तं तु संप्रेक्ष्य ते पुत्राः सैनिकाश्च विशां पते ।
प्रहृष्टमनसो भूत्वा सिंहवद्व्यनदन्मुहुः ॥१२॥
प्रहृष्टमनसो भूत्वा सिंहवद्व्यनदन्मुहुः ॥१२॥
12. taṁ tu saṁprekṣya te putrāḥ sainikāśca viśāṁ pate ,
prahṛṣṭamanaso bhūtvā siṁhavadvyanadanmuhuḥ.
prahṛṣṭamanaso bhūtvā siṁhavadvyanadanmuhuḥ.
12.
tam tu samprekṣya te putrāḥ sainikāḥ ca viśām pate
prahṛṣṭamanasaḥ bhūtvā siṃhavat vyanadan muhuḥ
prahṛṣṭamanasaḥ bhūtvā siṃhavat vyanadan muhuḥ
12.
viśām pate,
te putrāḥ ca sainikāḥ tam samprekṣya prahṛṣṭamanasaḥ bhūtvā siṃhavat muhuḥ vyanadan.
te putrāḥ ca sainikāḥ tam samprekṣya prahṛṣṭamanasaḥ bhūtvā siṃhavat muhuḥ vyanadan.
12.
O ruler of the people, when those sons and soldiers saw him, their minds became greatly delighted, and they roared repeatedly like lions.
तं श्रुत्वा निनदं घोरं पीड्यमानं च माधवम् ।
युधिष्ठिरोऽब्रवीद्राजन्सर्वसैन्यानि भारत ॥१३॥
युधिष्ठिरोऽब्रवीद्राजन्सर्वसैन्यानि भारत ॥१३॥
13. taṁ śrutvā ninadaṁ ghoraṁ pīḍyamānaṁ ca mādhavam ,
yudhiṣṭhiro'bravīdrājansarvasainyāni bhārata.
yudhiṣṭhiro'bravīdrājansarvasainyāni bhārata.
13.
tam śrutvā ninadam ghoram pīḍyamānam ca mādhavam
yudhiṣṭhiraḥ abravīt rājan sarvasainyāni bhārata
yudhiṣṭhiraḥ abravīt rājan sarvasainyāni bhārata
13.
rājan,
bhārata,
yudhiṣṭhiraḥ tam ghoram ninadam śrutvā ca mādhavam pīḍyamānam [dṛṣṭvā] sarvasainyāni abravīt.
bhārata,
yudhiṣṭhiraḥ tam ghoram ninadam śrutvā ca mādhavam pīḍyamānam [dṛṣṭvā] sarvasainyāni abravīt.
13.
O King (Dhritarashtra), O descendant of Bharata, Yudhishthira, having heard that terrible roar and realizing that Madhava (Satyaki) was being oppressed, spoke to all his armies.
एष वृष्णिवरो वीरः सात्यकिः सत्यकर्मकृत् ।
ग्रस्यते युधि वीरेण भानुमानिव राहुणा ।
अभिद्रवत गच्छध्वं सात्यकिर्यत्र युध्यते ॥१४॥
ग्रस्यते युधि वीरेण भानुमानिव राहुणा ।
अभिद्रवत गच्छध्वं सात्यकिर्यत्र युध्यते ॥१४॥
14. eṣa vṛṣṇivaro vīraḥ sātyakiḥ satyakarmakṛt ,
grasyate yudhi vīreṇa bhānumāniva rāhuṇā ,
abhidravata gacchadhvaṁ sātyakiryatra yudhyate.
grasyate yudhi vīreṇa bhānumāniva rāhuṇā ,
abhidravata gacchadhvaṁ sātyakiryatra yudhyate.
14.
eṣa vṛṣṇivaraḥ vīraḥ sātyakiḥ
satyakarmakṛt grasyate yudhi vīreṇa
bhānumān iva rāhuṇā abhidravata
gacchadhvam sātyakiḥ yatra yudhyate
satyakarmakṛt grasyate yudhi vīreṇa
bhānumān iva rāhuṇā abhidravata
gacchadhvam sātyakiḥ yatra yudhyate
14.
eṣa vṛṣṇivaraḥ vīraḥ satyakarmakṛt sātyakiḥ yudhi vīreṇa grasyate,
rāhuṇā bhānumān iva.
abhidravata,
gacchadhvam yatra sātyakiḥ yudhyate.
rāhuṇā bhānumān iva.
abhidravata,
gacchadhvam yatra sātyakiḥ yudhyate.
14.
This hero Satyaki, the foremost among the Vṛṣṇis, whose actions are always true, is being engulfed in battle by a (Kaurava) hero, just as the sun is seized by Rahu. Rush forward! Go to where Satyaki is fighting!
धृष्टद्युम्नं च पाञ्चाल्यमिदमाह जनाधिप ।
अभिद्रव द्रुतं द्रोणं किं नु तिष्ठसि पार्षत ।
न पश्यसि भयं घोरं द्रोणान्नः समुपस्थितम् ॥१५॥
अभिद्रव द्रुतं द्रोणं किं नु तिष्ठसि पार्षत ।
न पश्यसि भयं घोरं द्रोणान्नः समुपस्थितम् ॥१५॥
15. dhṛṣṭadyumnaṁ ca pāñcālyamidamāha janādhipa ,
abhidrava drutaṁ droṇaṁ kiṁ nu tiṣṭhasi pārṣata ,
na paśyasi bhayaṁ ghoraṁ droṇānnaḥ samupasthitam.
abhidrava drutaṁ droṇaṁ kiṁ nu tiṣṭhasi pārṣata ,
na paśyasi bhayaṁ ghoraṁ droṇānnaḥ samupasthitam.
15.
dhṛṣṭadyumnam ca pāñcālyam idam āha
janādhipa abhidrava drutam droṇam
kim nu tiṣṭhasi pārṣata na paśyasi
bhayam ghoram droṇāt naḥ samupasthitam
janādhipa abhidrava drutam droṇam
kim nu tiṣṭhasi pārṣata na paśyasi
bhayam ghoram droṇāt naḥ samupasthitam
15.
janādhipa,
[saḥ] ca dhṛṣṭadyumnam pāñcālyam idam āha.
pārṣata,
kim nu tiṣṭhasi? drutam droṇam abhidrava! droṇāt naḥ ghoram bhayam samupasthitam na paśyasi?
[saḥ] ca dhṛṣṭadyumnam pāñcālyam idam āha.
pārṣata,
kim nu tiṣṭhasi? drutam droṇam abhidrava! droṇāt naḥ ghoram bhayam samupasthitam na paśyasi?
15.
O ruler of the people (Dhritarashtra), he also said this to Dhṛṣṭadyumna, the Pañcāla prince: 'O Pārṣata, why do you stand still? Rush quickly towards Drona! Do you not see the terrible danger that has arisen for us from Drona?'
असौ द्रोणो महेष्वासो युयुधानेन संयुगे ।
क्रीडते सूत्रबद्धेन पक्षिणा बालको यथा ॥१६॥
क्रीडते सूत्रबद्धेन पक्षिणा बालको यथा ॥१६॥
16. asau droṇo maheṣvāso yuyudhānena saṁyuge ,
krīḍate sūtrabaddhena pakṣiṇā bālako yathā.
krīḍate sūtrabaddhena pakṣiṇā bālako yathā.
16.
asau droṇaḥ maheṣvāsaḥ yuyudhānena saṃyuge
krīḍate sūtrabaddhena pakṣiṇā bālakaḥ yathā
krīḍate sūtrabaddhena pakṣiṇā bālakaḥ yathā
16.
asau maheṣvāsaḥ droṇaḥ saṃyuge yuyudhānena
krīḍate yathā bālakaḥ sūtrabaddhena pakṣiṇā
krīḍate yathā bālakaḥ sūtrabaddhena pakṣiṇā
16.
That great archer Drona plays with Yuyudhana (Satyaki) in battle, just as a boy plays with a bird tied by a string.
तत्रैव सर्वे गच्छन्तु भीमसेनमुखा रथाः ।
त्वयैव सहिता यत्ता युयुधानरथं प्रति ॥१७॥
त्वयैव सहिता यत्ता युयुधानरथं प्रति ॥१७॥
17. tatraiva sarve gacchantu bhīmasenamukhā rathāḥ ,
tvayaiva sahitā yattā yuyudhānarathaṁ prati.
tvayaiva sahitā yattā yuyudhānarathaṁ prati.
17.
tatra eva sarve gacchantu bhīmasenamukhāḥ rathāḥ
tvayā eva sahitāḥ yattāḥ yuyudhānaratham prati
tvayā eva sahitāḥ yattāḥ yuyudhānaratham prati
17.
sarve bhīmasenamukhāḥ rathāḥ tvayā eva sahitāḥ
yattāḥ tatra eva yuyudhānaratham prati gacchantu
yattāḥ tatra eva yuyudhānaratham prati gacchantu
17.
Let all the chariots, led by Bhimasena, proceed there, accompanied by you and prepared, towards Yuyudhana's chariot.
पृष्ठतोऽनुगमिष्यामि त्वामहं सहसैनिकः ।
सात्यकिं मोक्षयस्वाद्य यमदंष्ट्रान्तरं गतम् ॥१८॥
सात्यकिं मोक्षयस्वाद्य यमदंष्ट्रान्तरं गतम् ॥१८॥
18. pṛṣṭhato'nugamiṣyāmi tvāmahaṁ sahasainikaḥ ,
sātyakiṁ mokṣayasvādya yamadaṁṣṭrāntaraṁ gatam.
sātyakiṁ mokṣayasvādya yamadaṁṣṭrāntaraṁ gatam.
18.
pṛṣṭataḥ anugamiṣyāmi tvām aham sahasainikaḥ
sātyakim mokṣayasva adya yamadaṃṣṭrāntaram gatam
sātyakim mokṣayasva adya yamadaṃṣṭrāntaram gatam
18.
aham sahasainikaḥ pṛṣṭataḥ tvām anugamiṣyāmi
adya yamadaṃṣṭrāntaram gatam sātyakim mokṣayasva
adya yamadaṃṣṭrāntaram gatam sātyakim mokṣayasva
18.
I will follow you from behind with my soldiers. Today, please rescue Satyaki, who has fallen into the jaws of Yama.
एवमुक्त्वा ततो राजा सर्वसैन्येन पाण्डवः ।
अभ्यद्रवद्रणे द्रोणं युयुधानस्य कारणात् ॥१९॥
अभ्यद्रवद्रणे द्रोणं युयुधानस्य कारणात् ॥१९॥
19. evamuktvā tato rājā sarvasainyena pāṇḍavaḥ ,
abhyadravadraṇe droṇaṁ yuyudhānasya kāraṇāt.
abhyadravadraṇe droṇaṁ yuyudhānasya kāraṇāt.
19.
evam uktvā tataḥ rājā sarvasainyena pāṇḍavaḥ
abhyadravat raṇe droṇam yuyudhānasya kāraṇāt
abhyadravat raṇe droṇam yuyudhānasya kāraṇāt
19.
evam uktvā tataḥ pāṇḍavaḥ rājā sarvasainyena
raṇe yuyudhānasya kāraṇāt droṇam abhyadravat
raṇe yuyudhānasya kāraṇāt droṇam abhyadravat
19.
Having spoken thus, the Pandava king then, with his entire army, rushed against Drona in battle for Yuyudhana's sake.
तत्रारावो महानासीद्द्रोणमेकं युयुत्सताम् ।
पाण्डवानां च भद्रं ते सृञ्जयानां च सर्वशः ॥२०॥
पाण्डवानां च भद्रं ते सृञ्जयानां च सर्वशः ॥२०॥
20. tatrārāvo mahānāsīddroṇamekaṁ yuyutsatām ,
pāṇḍavānāṁ ca bhadraṁ te sṛñjayānāṁ ca sarvaśaḥ.
pāṇḍavānāṁ ca bhadraṁ te sṛñjayānāṁ ca sarvaśaḥ.
20.
tatra ārāvaḥ mahān āsīt droṇam ekam yuyutsatām
pāṇḍavānām ca bhadram te sṛñjayānām ca sarvaśaḥ
pāṇḍavānām ca bhadram te sṛñjayānām ca sarvaśaḥ
20.
tatra mahān ārāvaḥ āsīt pāṇḍavānām ca sṛñjayānām
ca sarvaśaḥ ekam droṇam yuyutsatām te bhadram
ca sarvaśaḥ ekam droṇam yuyutsatām te bhadram
20.
Then there was a great roar from the Pāṇḍavas and the Sṛñjayas, all of whom eagerly desired to fight Drona alone. May good fortune be with you.
ते समेत्य नरव्याघ्रा भारद्वाजं महारथम् ।
अभ्यवर्षञ्शरैस्तीक्ष्णैः कङ्कबर्हिणवाजितैः ॥२१॥
अभ्यवर्षञ्शरैस्तीक्ष्णैः कङ्कबर्हिणवाजितैः ॥२१॥
21. te sametya naravyāghrā bhāradvājaṁ mahāratham ,
abhyavarṣañśaraistīkṣṇaiḥ kaṅkabarhiṇavājitaiḥ.
abhyavarṣañśaraistīkṣṇaiḥ kaṅkabarhiṇavājitaiḥ.
21.
te sametya naravyāghrāḥ bhāradvājam mahāratham
abhyavarṣan śaraiḥ tīkṣṇaiḥ kaṅkabarhiṇavājitaiḥ
abhyavarṣan śaraiḥ tīkṣṇaiḥ kaṅkabarhiṇavājitaiḥ
21.
te naravyāghrāḥ sametya mahāratham bhāradvājam
tīkṣṇaiḥ kaṅkabarhiṇavājitaiḥ śaraiḥ abhyavarṣan
tīkṣṇaiḥ kaṅkabarhiṇavājitaiḥ śaraiḥ abhyavarṣan
21.
Having approached Bhāradvāja, the great charioteer, those tiger-like men showered him with sharp arrows, feathered with the plumes of kanka birds and peacocks.
स्मयन्नेव तु तान्वीरान्द्रोणः प्रत्यग्रहीत्स्वयम् ।
अतिथीनागतान्यद्वत्सलिलेनासनेन च ॥२२॥
अतिथीनागतान्यद्वत्सलिलेनासनेन च ॥२२॥
22. smayanneva tu tānvīrāndroṇaḥ pratyagrahītsvayam ,
atithīnāgatānyadvatsalilenāsanena ca.
atithīnāgatānyadvatsalilenāsanena ca.
22.
smayan eva tu tān vīrān droṇaḥ pratyagrahīt
svayam atithīn āgatān yadvat salilena āsanena ca
svayam atithīn āgatān yadvat salilena āsanena ca
22.
tu droṇaḥ svayam smayan eva tān vīrān pratyagrahīt
yadvat āgatān atithīn salilena ca āsanena
yadvat āgatān atithīn salilena ca āsanena
22.
But Drona himself, merely smiling, received those heroes as one would welcome arriving guests with water and a seat.
तर्पितास्ते शरैस्तस्य भारद्वाजस्य धन्विनः ।
आतिथेयगृहं प्राप्य नृपतेऽतिथयो यथा ॥२३॥
आतिथेयगृहं प्राप्य नृपतेऽतिथयो यथा ॥२३॥
23. tarpitāste śaraistasya bhāradvājasya dhanvinaḥ ,
ātitheyagṛhaṁ prāpya nṛpate'tithayo yathā.
ātitheyagṛhaṁ prāpya nṛpate'tithayo yathā.
23.
tarpitāḥ te śaraiḥ tasya bhāradvājasya dhanvinaḥ
ātitheyagṛham prāpya nṛpate atithayaḥ yathā
ātitheyagṛham prāpya nṛpate atithayaḥ yathā
23.
nṛpate te dhanvinaḥ ātitheyagṛham prāpya tasya
bhāradvājasya śaraiḥ tarpitāḥ yathā atithayaḥ
bhāradvājasya śaraiḥ tarpitāḥ yathā atithayaḥ
23.
O King (nṛpate), those archers (dhanvinaḥ), having reached what they thought was a house of hospitality (ātitheyagṛham), were 'satisfied' by the arrows of Bhāradvāja, just as guests (atithayaḥ) would typically be (satisfied).
भारद्वाजं च ते सर्वे न शेकुः प्रतिवीक्षितुम् ।
मध्यंदिनमनुप्राप्तं सहस्रांशुमिव प्रभो ॥२४॥
मध्यंदिनमनुप्राप्तं सहस्रांशुमिव प्रभो ॥२४॥
24. bhāradvājaṁ ca te sarve na śekuḥ prativīkṣitum ,
madhyaṁdinamanuprāptaṁ sahasrāṁśumiva prabho.
madhyaṁdinamanuprāptaṁ sahasrāṁśumiva prabho.
24.
bhāradvājaṃ ca te sarve na śekuḥ prativīkṣitum
madhyaṃdinam anuprāptam sahasrāṃśum iva prabho
madhyaṃdinam anuprāptam sahasrāṃśum iva prabho
24.
ca prabho te sarve bhāradvājaṃ prativīkṣitum na
śekuḥ madhyaṃdinam anuprāptam sahasrāṃśum iva
śekuḥ madhyaṃdinam anuprāptam sahasrāṃśum iva
24.
And, O lord (prabho), all of them were unable to look directly at Drona (Bhāradvāja), just as one cannot gaze upon the midday sun (sahasrāṃśu) when it has reached its zenith.
तांस्तु सर्वान्महेष्वासान्द्रोणः शस्त्रभृतां वरः ।
अतापयच्छरव्रातैर्गभस्तिभिरिवांशुमान् ॥२५॥
अतापयच्छरव्रातैर्गभस्तिभिरिवांशुमान् ॥२५॥
25. tāṁstu sarvānmaheṣvāsāndroṇaḥ śastrabhṛtāṁ varaḥ ,
atāpayaccharavrātairgabhastibhirivāṁśumān.
atāpayaccharavrātairgabhastibhirivāṁśumān.
25.
tān tu sarvān maheṣvāsān droṇaḥ śastrabṛtāṃ varaḥ
atāpayat śaravrātaiḥ gabhastibhiḥ iva aṃśumān
atāpayat śaravrātaiḥ gabhastibhiḥ iva aṃśumān
25.
tu śastrabṛtāṃ varaḥ droṇaḥ tān sarvān maheṣvāsān
śaravrātaiḥ aṃśumān gabhastibhiḥ iva atāpayat
śaravrātaiḥ aṃśumān gabhastibhiḥ iva atāpayat
25.
But Drona, who was the foremost among weapon-bearers (śastrabṛtāṃ varaḥ) and a great archer himself, scorched all those great archers (maheṣvāsān) with torrents of arrows, just as the sun (aṃśumān) scorches with its rays.
वध्यमाना रणे राजन्पाण्डवाः सृञ्जयास्तथा ।
त्रातारं नाध्यगच्छन्त पङ्कमग्ना इव द्विपाः ॥२६॥
त्रातारं नाध्यगच्छन्त पङ्कमग्ना इव द्विपाः ॥२६॥
26. vadhyamānā raṇe rājanpāṇḍavāḥ sṛñjayāstathā ,
trātāraṁ nādhyagacchanta paṅkamagnā iva dvipāḥ.
trātāraṁ nādhyagacchanta paṅkamagnā iva dvipāḥ.
26.
vadhyamānāḥ raṇe rājan pāṇḍavāḥ sṛñjayāḥ tathā
trātāraṃ na adhyagacchanta paṅkam magnāḥ iva dvipāḥ
trātāraṃ na adhyagacchanta paṅkam magnāḥ iva dvipāḥ
26.
rājan raṇe vadhyamānāḥ pāṇḍavāḥ tathā sṛñjayāḥ
paṅkam magnāḥ dvipāḥ iva trātāraṃ na adhyagacchanta
paṅkam magnāḥ dvipāḥ iva trātāraṃ na adhyagacchanta
26.
O King (rājan), the Pāṇḍavas and the Sṛñjayas, while being slaughtered in battle, could not find a protector, just like elephants (dvipāḥ) that have become mired in mud.
द्रोणस्य च व्यदृश्यन्त विसर्पन्तो महाशराः ।
गभस्तय इवार्कस्य प्रतपन्तः समन्ततः ॥२७॥
गभस्तय इवार्कस्य प्रतपन्तः समन्ततः ॥२७॥
27. droṇasya ca vyadṛśyanta visarpanto mahāśarāḥ ,
gabhastaya ivārkasya pratapantaḥ samantataḥ.
gabhastaya ivārkasya pratapantaḥ samantataḥ.
27.
droṇasya ca vyadṛśyanta visarpantaḥ mahāśarāḥ
gabhastayaḥ iva arkasya pratapantaḥ samantataḥ
gabhastayaḥ iva arkasya pratapantaḥ samantataḥ
27.
ca droṇasya mahāśarāḥ samantataḥ visarpantaḥ
arkasya gabhastayaḥ iva pratapantaḥ vyadṛśyanta
arkasya gabhastayaḥ iva pratapantaḥ vyadṛśyanta
27.
And Drona's mighty arrows (mahāśarāḥ) were seen spreading and scorching on all sides, just like the sun's (arka) rays (gabhastayaḥ) intensely heating everything around.
तस्मिन्द्रोणेन निहताः पाञ्चालाः पञ्चविंशतिः ।
महारथसमाख्याता धृष्टद्युम्नस्य संमताः ॥२८॥
महारथसमाख्याता धृष्टद्युम्नस्य संमताः ॥२८॥
28. tasmindroṇena nihatāḥ pāñcālāḥ pañcaviṁśatiḥ ,
mahārathasamākhyātā dhṛṣṭadyumnasya saṁmatāḥ.
mahārathasamākhyātā dhṛṣṭadyumnasya saṁmatāḥ.
28.
tasmin droṇena nihatāḥ pāñcālāḥ pañcaviṃśatiḥ
mahārathasamākhyātāḥ dhṛṣṭadyumnasya saṃmatāḥ
mahārathasamākhyātāḥ dhṛṣṭadyumnasya saṃmatāḥ
28.
droṇena tasmin dhṛṣṭadyumnasya saṃmatāḥ
mahārathasamākhyātāḥ pañcaviṃśatiḥ pāñcālāḥ nihatāḥ
mahārathasamākhyātāḥ pañcaviṃśatiḥ pāñcālāḥ nihatāḥ
28.
In that engagement, twenty-five Pañcālas, renowned as great charioteers and esteemed by Dhṛṣṭadyumna, were slain by Droṇa.
पाण्डूनां सर्वसैन्येषु पाञ्चालानां तथैव च ।
द्रोणं स्म ददृशुः शूरं विनिघ्नन्तं वरान्वरान् ॥२९॥
द्रोणं स्म ददृशुः शूरं विनिघ्नन्तं वरान्वरान् ॥२९॥
29. pāṇḍūnāṁ sarvasainyeṣu pāñcālānāṁ tathaiva ca ,
droṇaṁ sma dadṛśuḥ śūraṁ vinighnantaṁ varānvarān.
droṇaṁ sma dadṛśuḥ śūraṁ vinighnantaṁ varānvarān.
29.
pāṇḍūnām sarvasainyeṣu pāñcālānām tathā eva ca
droṇam sma dadṛśuḥ śūram vinighnantam varān varān
droṇam sma dadṛśuḥ śūram vinighnantam varān varān
29.
pāṇḍūnām ca pāñcālānām tathā eva sarvasainyeṣu
sma śūram varān varān vinighnantam droṇam dadṛśuḥ
sma śūram varān varān vinighnantam droṇam dadṛśuḥ
29.
And indeed, in all the armies of both the Pāṇḍavas and the Pañcālas, they saw the heroic Droṇa striking down the foremost warriors.
केकयानां शतं हत्वा विद्राव्य च समन्ततः ।
द्रोणस्तस्थौ महाराज व्यादितास्य इवान्तकः ॥३०॥
द्रोणस्तस्थौ महाराज व्यादितास्य इवान्तकः ॥३०॥
30. kekayānāṁ śataṁ hatvā vidrāvya ca samantataḥ ,
droṇastasthau mahārāja vyāditāsya ivāntakaḥ.
droṇastasthau mahārāja vyāditāsya ivāntakaḥ.
30.
kekayānām śatam hatvā vidrāvya ca samantataḥ
droṇaḥ tasthau mahārāja vyāditāsyaḥ iva antakaḥ
droṇaḥ tasthau mahārāja vyāditāsyaḥ iva antakaḥ
30.
mahārāja droṇaḥ kekayānām śatam hatvā ca samantataḥ
vidrāvya vyāditāsyaḥ antakaḥ iva tasthau
vidrāvya vyāditāsyaḥ antakaḥ iva tasthau
30.
O great king, having slain a hundred of the Kekayas and scattering them from all sides, Droṇa stood like Death (Antaka) with an open mouth.
पाञ्चालान्सृञ्जयान्मत्स्यान्केकयान्पाण्डवानपि ।
द्रोणोऽजयन्महाबाहुः शतशोऽथ सहस्रशः ॥३१॥
द्रोणोऽजयन्महाबाहुः शतशोऽथ सहस्रशः ॥३१॥
31. pāñcālānsṛñjayānmatsyānkekayānpāṇḍavānapi ,
droṇo'jayanmahābāhuḥ śataśo'tha sahasraśaḥ.
droṇo'jayanmahābāhuḥ śataśo'tha sahasraśaḥ.
31.
pāñcālān sṛñjayān matsyān kekayān pāṇḍavān api
droṇaḥ ajayat mahābāhuḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
droṇaḥ ajayat mahābāhuḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
31.
mahābāhuḥ droṇaḥ pāñcālān sṛñjayān matsyān kekayān
api pāṇḍavān śataśaḥ atha sahasraśaḥ ajayat
api pāṇḍavān śataśaḥ atha sahasraśaḥ ajayat
31.
The mighty-armed Droṇa conquered the Pañcālas, the Sañjayas, the Matsyas, the Kekayas, and even the Pāṇḍavas, by hundreds and then by thousands.
तेषां समभवच्छब्दो वध्यतां द्रोणसायकैः ।
वनौकसामिवारण्ये दह्यतां धूमकेतुना ॥३२॥
वनौकसामिवारण्ये दह्यतां धूमकेतुना ॥३२॥
32. teṣāṁ samabhavacchabdo vadhyatāṁ droṇasāyakaiḥ ,
vanaukasāmivāraṇye dahyatāṁ dhūmaketunā.
vanaukasāmivāraṇye dahyatāṁ dhūmaketunā.
32.
teṣām samabhavat śabdaḥ vadhyatām droṇasāyakaiḥ
vanaukasām iva araṇye dahyatām dhūmaketunā
vanaukasām iva araṇye dahyatām dhūmaketunā
32.
teṣām droṇasāyakaiḥ vadhyatām śabdaḥ samabhavat
iva araṇye dhūmaketunā dahyatām vanaukasām
iva araṇye dhūmaketunā dahyatām vanaukasām
32.
A cry arose from them, as if they were being struck down by Drona's arrows, just like forest dwellers (vanaukasa) in a forest are consumed by fire.
तत्र देवाः सगन्धर्वाः पितरश्चाब्रुवन्नृप ।
एते द्रवन्ति पाञ्चालाः पाण्डवाश्च ससैनिकाः ॥३३॥
एते द्रवन्ति पाञ्चालाः पाण्डवाश्च ससैनिकाः ॥३३॥
33. tatra devāḥ sagandharvāḥ pitaraścābruvannṛpa ,
ete dravanti pāñcālāḥ pāṇḍavāśca sasainikāḥ.
ete dravanti pāñcālāḥ pāṇḍavāśca sasainikāḥ.
33.
tatra devāḥ sagandharvāḥ pitaraḥ ca abruvan nṛpa
ete dravanti pāñcālāḥ pāṇḍavāḥ ca sasainikāḥ
ete dravanti pāñcālāḥ pāṇḍavāḥ ca sasainikāḥ
33.
tatra nṛpa devāḥ sagandharvāḥ ca pitaraḥ abruvan
ete pāñcālāḥ ca pāṇḍavāḥ sasainikāḥ dravanti
ete pāñcālāḥ ca pāṇḍavāḥ sasainikāḥ dravanti
33.
Then, O King, the gods, along with the Gandharvas and the ancestors, said: "These Pañcālas and Pāṇḍavas are fleeing with their armies."
तं तथा समरे द्रोणं निघ्नन्तं सोमकान्रणे ।
न चाप्यभिययुः केचिदपरे नैव विव्यधुः ॥३४॥
न चाप्यभिययुः केचिदपरे नैव विव्यधुः ॥३४॥
34. taṁ tathā samare droṇaṁ nighnantaṁ somakānraṇe ,
na cāpyabhiyayuḥ kecidapare naiva vivyadhuḥ.
na cāpyabhiyayuḥ kecidapare naiva vivyadhuḥ.
34.
tam tathā samare droṇam nighnantam somakān raṇe
na ca api abhiyayuḥ kecit apare na eva vivyadhuḥ
na ca api abhiyayuḥ kecit apare na eva vivyadhuḥ
34.
tathā samare raṇe somakān nighnantam tam droṇam
kecit ca api na abhiyayuḥ apare na eva vivyadhuḥ
kecit ca api na abhiyayuḥ apare na eva vivyadhuḥ
34.
Thus, some (warriors) did not even approach Droṇa as he was killing the Somakas in battle, nor did others pierce him.
वर्तमाने तथा रौद्रे तस्मिन्वीरवरक्षये ।
अशृणोत्सहसा पार्थः पाञ्चजन्यस्य निस्वनम् ॥३५॥
अशृणोत्सहसा पार्थः पाञ्चजन्यस्य निस्वनम् ॥३५॥
35. vartamāne tathā raudre tasminvīravarakṣaye ,
aśṛṇotsahasā pārthaḥ pāñcajanyasya nisvanam.
aśṛṇotsahasā pārthaḥ pāñcajanyasya nisvanam.
35.
vartamāne tathā raudre tasmin vīravarakṣaye
aśṛṇot sahasā pārthaḥ pāñcajanyasya nisvanam
aśṛṇot sahasā pārthaḥ pāñcajanyasya nisvanam
35.
tathā tasmin raudre vīravarakṣaye vartamāne
pārthaḥ sahasā pāñcajanyasya nisvanam aśṛṇot
pārthaḥ sahasā pāñcajanyasya nisvanam aśṛṇot
35.
While that fierce and terrible destruction of the best warriors was thus occurring, Pārtha (Arjuna) suddenly heard the roar of the Pañcajanya (Kṛṣṇa's conch).
पूरितो वासुदेवेन शङ्खराट्स्वनते भृशम् ।
युध्यमानेषु वीरेषु सैन्धवस्याभिरक्षिषु ।
नदत्सु धार्तराष्ट्रेषु विजयस्य रथं प्रति ॥३६॥
युध्यमानेषु वीरेषु सैन्धवस्याभिरक्षिषु ।
नदत्सु धार्तराष्ट्रेषु विजयस्य रथं प्रति ॥३६॥
36. pūrito vāsudevena śaṅkharāṭsvanate bhṛśam ,
yudhyamāneṣu vīreṣu saindhavasyābhirakṣiṣu ,
nadatsu dhārtarāṣṭreṣu vijayasya rathaṁ prati.
yudhyamāneṣu vīreṣu saindhavasyābhirakṣiṣu ,
nadatsu dhārtarāṣṭreṣu vijayasya rathaṁ prati.
36.
pūritaḥ vāsudevena śaṅkharāṭ svanate
bhṛśam yudhyamāneṣu vīreṣu
saindhavasya abhirakṣiṣu nadatsu
dhārtarāṣṭreṣu vijayasya ratham prati
bhṛśam yudhyamāneṣu vīreṣu
saindhavasya abhirakṣiṣu nadatsu
dhārtarāṣṭreṣu vijayasya ratham prati
36.
vāsudevena pūritaḥ śaṅkharāṭ bhṛśam
svanate yudhyamāneṣu vīreṣu
saindhavasya abhirakṣiṣu vijayasya
ratham prati nadatsu dhārtarāṣṭreṣu
svanate yudhyamāneṣu vīreṣu
saindhavasya abhirakṣiṣu vijayasya
ratham prati nadatsu dhārtarāṣṭreṣu
36.
When Vasudeva (Kṛṣṇa) blew it, the great conch resounded loudly. This happened among the battling heroes, among the protectors of Saindhava, and among the roaring sons of Dhṛtarāṣṭra who were advancing towards Arjuna's chariot.
गाण्डीवस्य च निर्घोषे विप्रनष्टे समन्ततः ।
कश्मलाभिहतो राजा चिन्तयामास पाण्डवः ॥३७॥
कश्मलाभिहतो राजा चिन्तयामास पाण्डवः ॥३७॥
37. gāṇḍīvasya ca nirghoṣe vipranaṣṭe samantataḥ ,
kaśmalābhihato rājā cintayāmāsa pāṇḍavaḥ.
kaśmalābhihato rājā cintayāmāsa pāṇḍavaḥ.
37.
gāṇḍīvasya ca nirghoṣe vipranaṣṭe samantataḥ
kaśmalābhihataḥ rājā cintayāmāsa pāṇḍavaḥ
kaśmalābhihataḥ rājā cintayāmāsa pāṇḍavaḥ
37.
gāṇḍīvasya ca nirghoṣe samantataḥ vipranaṣṭe
kaśmalābhihataḥ rājā pāṇḍavaḥ cintayāmāsa
kaśmalābhihataḥ rājā pāṇḍavaḥ cintayāmāsa
37.
And when the roar of the Gāṇḍīva (Arjuna's bow) had completely disappeared from all directions, King Yudhiṣṭhira (Pāṇḍava), struck by delusion (kaśmala), began to ponder.
न नूनं स्वस्ति पार्थस्य यथा नदति शङ्खराट् ।
कौरवाश्च यथा हृष्टा विनदन्ति मुहुर्मुहुः ॥३८॥
कौरवाश्च यथा हृष्टा विनदन्ति मुहुर्मुहुः ॥३८॥
38. na nūnaṁ svasti pārthasya yathā nadati śaṅkharāṭ ,
kauravāśca yathā hṛṣṭā vinadanti muhurmuhuḥ.
kauravāśca yathā hṛṣṭā vinadanti muhurmuhuḥ.
38.
na nūnam svasti pārthasya yathā nadati śaṅkharāṭ
kauravāḥ ca yathā hṛṣṭāḥ vinadanti muhurmuhuḥ
kauravāḥ ca yathā hṛṣṭāḥ vinadanti muhurmuhuḥ
38.
nūnam pārthasya svasti na yathā śaṅkharāṭ nadati
ca yathā hṛṣṭāḥ kauravāḥ vinadanti muhurmuhuḥ
ca yathā hṛṣṭāḥ kauravāḥ vinadanti muhurmuhuḥ
38.
"Surely, there is no well-being for Arjuna (Pārtha), considering how loudly the great conch resounds and how joyfully the Kauravas roar repeatedly."
एवं संचिन्तयित्वा तु व्याकुलेनान्तरात्मना ।
अजातशत्रुः कौन्तेयः सात्वतं प्रत्यभाषत ॥३९॥
अजातशत्रुः कौन्तेयः सात्वतं प्रत्यभाषत ॥३९॥
39. evaṁ saṁcintayitvā tu vyākulenāntarātmanā ,
ajātaśatruḥ kaunteyaḥ sātvataṁ pratyabhāṣata.
ajātaśatruḥ kaunteyaḥ sātvataṁ pratyabhāṣata.
39.
evam saṃcintayitvā tu vyākulena antarātmanā
ajātaśatruḥ kaunteyaḥ sātvatam pratyabhāṣata
ajātaśatruḥ kaunteyaḥ sātvatam pratyabhāṣata
39.
evam saṃcintayitvā tu vyākulena antarātmanā
ajātaśatruḥ kaunteyaḥ sātvatam pratyabhāṣata
ajātaśatruḥ kaunteyaḥ sātvatam pratyabhāṣata
39.
Having thus reflected deeply, King Yudhiṣṭhira (Ajātaśatru), the son of Kuntī (Kaunteya), his inner self (antarātman) agitated, then spoke to Kṛṣṇa (Sātva).
बाष्पगद्गदया वाचा मुह्यमानो मुहुर्मुहुः ।
कृत्यस्यानन्तरापेक्षी शैनेयं शिनिपुंगवम् ॥४०॥
कृत्यस्यानन्तरापेक्षी शैनेयं शिनिपुंगवम् ॥४०॥
40. bāṣpagadgadayā vācā muhyamāno muhurmuhuḥ ,
kṛtyasyānantarāpekṣī śaineyaṁ śinipuṁgavam.
kṛtyasyānantarāpekṣī śaineyaṁ śinipuṁgavam.
40.
bāṣpagadgadayā vācā muhyamānaḥ muhuḥ muhuḥ
kṛtyasya anantaraapekṣī śaineyaṃ śinipuṅgavam
kṛtyasya anantaraapekṣī śaineyaṃ śinipuṅgavam
40.
bāṣpagadgadayā vācā muhuḥ muhuḥ muhyamānaḥ kṛtyasya anantaraapekṣī,
śaineyaṃ śinipuṅgavam
śaineyaṃ śinipuṅgavam
40.
Repeatedly becoming bewildered, with a voice choked with tears, and seeking an immediate task, (he looked at) Śaineya, the foremost among the Śinis.
यः स धर्मः पुरा दृष्टः सद्भिः शैनेय शाश्वतः ।
सांपराये सुहृत्कृत्ये तस्य कालोऽयमागतः ॥४१॥
सांपराये सुहृत्कृत्ये तस्य कालोऽयमागतः ॥४१॥
41. yaḥ sa dharmaḥ purā dṛṣṭaḥ sadbhiḥ śaineya śāśvataḥ ,
sāṁparāye suhṛtkṛtye tasya kālo'yamāgataḥ.
sāṁparāye suhṛtkṛtye tasya kālo'yamāgataḥ.
41.
yaḥ saḥ dharmaḥ purā dṛṣṭaḥ sadbhiḥ śaineya śāśvataḥ
sāmparāye suhṛtkṛtye tasya kālaḥ ayam āgataḥ
sāmparāye suhṛtkṛtye tasya kālaḥ ayam āgataḥ
41.
śaineya,
yaḥ saḥ śāśvataḥ dharmaḥ purā sadbhiḥ dṛṣṭaḥ,
tasya sāmparāye suhṛtkṛtye ayam kālaḥ āgataḥ
yaḥ saḥ śāśvataḥ dharmaḥ purā sadbhiḥ dṛṣṭaḥ,
tasya sāmparāye suhṛtkṛtye ayam kālaḥ āgataḥ
41.
O Śaineya, that eternal natural law (dharma) which was observed by the virtuous in ancient times—the moment has now arrived for its application in battle and in fulfilling the duty of a friend.
सर्वेष्वपि च योधेषु चिन्तयञ्शिनिपुंगव ।
त्वत्तः सुहृत्तमं कंचिन्नाभिजानामि सात्यके ॥४२॥
त्वत्तः सुहृत्तमं कंचिन्नाभिजानामि सात्यके ॥४२॥
42. sarveṣvapi ca yodheṣu cintayañśinipuṁgava ,
tvattaḥ suhṛttamaṁ kaṁcinnābhijānāmi sātyake.
tvattaḥ suhṛttamaṁ kaṁcinnābhijānāmi sātyake.
42.
sarveṣu api ca yodheṣu cintayan śinipuṅgava
tvattaḥ suhṛttamam kaṃcit na abhijānāmi sātyake
tvattaḥ suhṛttamam kaṃcit na abhijānāmi sātyake
42.
śinipuṅgava sātyake,
sarveṣu yodheṣu api cintayan,
tvattaḥ suhṛttamam kaṃcit ca na abhijānāmi
sarveṣu yodheṣu api cintayan,
tvattaḥ suhṛttamam kaṃcit ca na abhijānāmi
42.
O best among the Śinis, Sātyaki, considering all the warriors, I do not know anyone who is a better friend than you.
यो हि प्रीतमना नित्यं यश्च नित्यमनुव्रतः ।
स कार्ये सांपराये तु नियोज्य इति मे मतिः ॥४३॥
स कार्ये सांपराये तु नियोज्य इति मे मतिः ॥४३॥
43. yo hi prītamanā nityaṁ yaśca nityamanuvrataḥ ,
sa kārye sāṁparāye tu niyojya iti me matiḥ.
sa kārye sāṁparāye tu niyojya iti me matiḥ.
43.
yaḥ hi prītamanā nityam yaḥ ca nityam anuvrataḥ
saḥ kārye sāmparāye tu niyojyaḥ iti me matiḥ
saḥ kārye sāmparāye tu niyojyaḥ iti me matiḥ
43.
hi,
yaḥ nityam prītamanā,
ca yaḥ nityam anuvrataḥ,
saḥ tu kārye sāmparāye niyojyaḥ iti me matiḥ
yaḥ nityam prītamanā,
ca yaḥ nityam anuvrataḥ,
saḥ tu kārye sāmparāye niyojyaḥ iti me matiḥ
43.
Indeed, whoever is always cheerful and always devoted, that person should be employed in a task, especially in a crucial situation like battle; this is my firm opinion.
यथा च केशवो नित्यं पाण्डवानां परायणम् ।
तथा त्वमपि वार्ष्णेय कृष्णतुल्यपराक्रमः ॥४४॥
तथा त्वमपि वार्ष्णेय कृष्णतुल्यपराक्रमः ॥४४॥
44. yathā ca keśavo nityaṁ pāṇḍavānāṁ parāyaṇam ,
tathā tvamapi vārṣṇeya kṛṣṇatulyaparākramaḥ.
tathā tvamapi vārṣṇeya kṛṣṇatulyaparākramaḥ.
44.
yathā ca keśavaḥ nityam pāṇḍavānām parāyaṇam
tathā tvam api vārṣṇeya kṛṣṇa-tulya-parākramaḥ
tathā tvam api vārṣṇeya kṛṣṇa-tulya-parākramaḥ
44.
vārṣṇeya yathā ca keśavaḥ nityam pāṇḍavānām
parāyaṇam tathā tvam api kṛṣṇa-tulya-parākramaḥ
parāyaṇam tathā tvam api kṛṣṇa-tulya-parākramaḥ
44.
Just as Keśava is always the ultimate support for the Pāṇḍavas, so too are you, O Vārṣṇeya, of valor equal to Krishna's.
सोऽहं भारं समाधास्ये त्वयि तं वोढुमर्हसि ।
अभिप्रायं च मे नित्यं न वृथा कर्तुमर्हसि ॥४५॥
अभिप्रायं च मे नित्यं न वृथा कर्तुमर्हसि ॥४५॥
45. so'haṁ bhāraṁ samādhāsye tvayi taṁ voḍhumarhasi ,
abhiprāyaṁ ca me nityaṁ na vṛthā kartumarhasi.
abhiprāyaṁ ca me nityaṁ na vṛthā kartumarhasi.
45.
saḥ aham bhāram samādhāsye tvayi tam voḍhum arhasi
abhiprāyam ca me nityam na vṛthā kartum arhasi
abhiprāyam ca me nityam na vṛthā kartum arhasi
45.
saḥ aham bhāram tvayi samādhāsye tam voḍhum arhasi
ca me nityam abhiprāyam vṛthā na kartum arhasi
ca me nityam abhiprāyam vṛthā na kartum arhasi
45.
Therefore, I shall place this burden upon you; you should bear it. You must also not make my constant intention (abhiprāya) futile.
स त्वं भ्रातुर्वयस्यस्य गुरोरपि च संयुगे ।
कुरु कृच्छ्रे सहायार्थमर्जुनस्य नरर्षभ ॥४६॥
कुरु कृच्छ्रे सहायार्थमर्जुनस्य नरर्षभ ॥४६॥
46. sa tvaṁ bhrāturvayasyasya gurorapi ca saṁyuge ,
kuru kṛcchre sahāyārthamarjunasya nararṣabha.
kuru kṛcchre sahāyārthamarjunasya nararṣabha.
46.
saḥ tvam bhrātuḥ vayasyasya guroḥ api ca saṃyuge
kuru kṛcchre sahāya-artham arjunasya nararṣabha
kuru kṛcchre sahāya-artham arjunasya nararṣabha
46.
nararṣabha saḥ tvam bhrātuḥ vayasyasya ca guroḥ
api arjunasya kṛcchre saṃyuge sahāya-artham kuru
api arjunasya kṛcchre saṃyuge sahāya-artham kuru
46.
Therefore, O best among men, you should provide help to Arjuna in this difficult battle (saṃyuga), for he is your brother, your friend, and even your preceptor (guru).
त्वं हि सत्यव्रतः शूरो मित्राणामभयंकरः ।
लोके विख्यायसे वीर कर्मभिः सत्यवागिति ॥४७॥
लोके विख्यायसे वीर कर्मभिः सत्यवागिति ॥४७॥
47. tvaṁ hi satyavrataḥ śūro mitrāṇāmabhayaṁkaraḥ ,
loke vikhyāyase vīra karmabhiḥ satyavāgiti.
loke vikhyāyase vīra karmabhiḥ satyavāgiti.
47.
tvam hi satya-vrataḥ śūraḥ mitrāṇām abhayaṅkaraḥ
loke vikhyāyase vīra karmabhiḥ satya-vāk iti
loke vikhyāyase vīra karmabhiḥ satya-vāk iti
47.
vīra tvam hi satya-vrataḥ śūraḥ mitrāṇām abhayaṅkaraḥ
(asi) loke karmabhiḥ satya-vāk iti vikhyāyase
(asi) loke karmabhiḥ satya-vāk iti vikhyāyase
47.
Indeed, O hero, you are one whose vows are truth (satyavrata), brave, and a giver of fearlessness to your friends. In the world, you are renowned by your deeds as a truth-speaker.
यो हि शैनेय मित्रार्थे युध्यमानस्त्यजेत्तनुम् ।
पृथिवीं वा द्विजातिभ्यो यो दद्यात्सममेव तत् ॥४८॥
पृथिवीं वा द्विजातिभ्यो यो दद्यात्सममेव तत् ॥४८॥
48. yo hi śaineya mitrārthe yudhyamānastyajettanum ,
pṛthivīṁ vā dvijātibhyo yo dadyātsamameva tat.
pṛthivīṁ vā dvijātibhyo yo dadyātsamameva tat.
48.
yaḥ hi śaineya mitrārthe yudhyamānaḥ tyajet tanum
pṛthivīm vā dvijātibhyaḥ yaḥ dadyāt samam eva tat
pṛthivīm vā dvijātibhyaḥ yaḥ dadyāt samam eva tat
48.
śaineya hi yaḥ mitrārthe yudhyamānaḥ tanum tyajet
vā yaḥ dvijātibhyaḥ pṛthivīm dadyāt tat samam eva
vā yaḥ dvijātibhyaḥ pṛthivīm dadyāt tat samam eva
48.
Indeed, O descendant of Śini (Śaineya), whoever, fighting for the sake of a friend, sacrifices his body, or whoever gives the earth to the twice-born (dvijātibhyaḥ), that act is considered equal.
श्रुताश्च बहवोऽस्माभी राजानो ये दिवं गताः ।
दत्त्वेमां पृथिवीं कृत्स्नां ब्राह्मणेभ्यो यथाविधि ॥४९॥
दत्त्वेमां पृथिवीं कृत्स्नां ब्राह्मणेभ्यो यथाविधि ॥४९॥
49. śrutāśca bahavo'smābhī rājāno ye divaṁ gatāḥ ,
dattvemāṁ pṛthivīṁ kṛtsnāṁ brāhmaṇebhyo yathāvidhi.
dattvemāṁ pṛthivīṁ kṛtsnāṁ brāhmaṇebhyo yathāvidhi.
49.
śrutāḥ ca bahavaḥ asmābhiḥ rājānaḥ ye divam gatāḥ
dattvā imām pṛthivīm kṛtsnām brāhmaṇebhyaḥ yathāvidhi
dattvā imām pṛthivīm kṛtsnām brāhmaṇebhyaḥ yathāvidhi
49.
asmābhiḥ bahavaḥ rājānaḥ śrutāḥ ye imām kṛtsnām
pṛthivīm yathāvidhi brāhmaṇebhyaḥ dattvā divam gatāḥ ca
pṛthivīm yathāvidhi brāhmaṇebhyaḥ dattvā divam gatāḥ ca
49.
We have indeed heard of many kings who ascended to heaven, having given this entire earth to Brahmins according to proper ritual (yathāvidhi).
एवं त्वामपि धर्मात्मन्प्रयाचेऽहं कृताञ्जलिः ।
पृथिवीदानतुल्यं स्यादधिकं वा फलं विभो ॥५०॥
पृथिवीदानतुल्यं स्यादधिकं वा फलं विभो ॥५०॥
50. evaṁ tvāmapi dharmātmanprayāce'haṁ kṛtāñjaliḥ ,
pṛthivīdānatulyaṁ syādadhikaṁ vā phalaṁ vibho.
pṛthivīdānatulyaṁ syādadhikaṁ vā phalaṁ vibho.
50.
evam tvām api dharmātman prayāce aham kṛtāñjaliḥ
pṛthivīdānatulyam syāt adhikam vā phalam vibho
pṛthivīdānatulyam syāt adhikam vā phalam vibho
50.
dharmātman vibho evam aham kṛtāñjaliḥ tvām api
prayāce phalam pṛthivīdānatulyam vā adhikam syāt
prayāce phalam pṛthivīdānatulyam vā adhikam syāt
50.
Therefore, O righteous soul (dharmātman), I implore you with folded hands: may the fruit (phalam) of this action be equal to or even greater than the gift of the earth, O Lord.
एक एव सदा कृष्णो मित्राणामभयंकरः ।
रणे संत्यजति प्राणान्द्वितीयस्त्वं च सात्यके ॥५१॥
रणे संत्यजति प्राणान्द्वितीयस्त्वं च सात्यके ॥५१॥
51. eka eva sadā kṛṣṇo mitrāṇāmabhayaṁkaraḥ ,
raṇe saṁtyajati prāṇāndvitīyastvaṁ ca sātyake.
raṇe saṁtyajati prāṇāndvitīyastvaṁ ca sātyake.
51.
ekaḥ eva sadā kṛṣṇaḥ mitrāṇām abhayaṃkaraḥ raṇe
saṃtyajati prāṇān dvitīyaḥ tvam ca sātyake
saṃtyajati prāṇān dvitīyaḥ tvam ca sātyake
51.
kṛṣṇaḥ ekaḥ eva sadā mitrāṇām abhayaṃkaraḥ raṇe
prāṇān saṃtyajati sātyake tvam ca dvitīyaḥ
prāṇān saṃtyajati sātyake tvam ca dvitīyaḥ
51.
Kṛṣṇa alone always grants fearlessness to his friends, willing to sacrifice his life in battle. And you, O Sātyaki, are the second such one.
विक्रान्तस्य च वीरस्य युद्धे प्रार्थयतो यशः ।
शूर एव सहायः स्यान्नेतरः प्राकृतो जनः ॥५२॥
शूर एव सहायः स्यान्नेतरः प्राकृतो जनः ॥५२॥
52. vikrāntasya ca vīrasya yuddhe prārthayato yaśaḥ ,
śūra eva sahāyaḥ syānnetaraḥ prākṛto janaḥ.
śūra eva sahāyaḥ syānnetaraḥ prākṛto janaḥ.
52.
vikrāntasya ca vīrasya yuddhe prārthayataḥ yaśaḥ
śūraḥ eva sahāyaḥ syāt na itaraḥ prākṛtaḥ janaḥ
śūraḥ eva sahāyaḥ syāt na itaraḥ prākṛtaḥ janaḥ
52.
yuddhe yaśaḥ prārthayataḥ vikrāntasya vīrasya ca śūraḥ eva sahāyaḥ syāt,
itaraḥ prākṛtaḥ janaḥ na (syāt)
itaraḥ prākṛtaḥ janaḥ na (syāt)
52.
For a brave and heroic person who seeks fame in battle, only another hero can be an ally, not an ordinary person.
ईदृशे तु परामर्दे वर्तमानस्य माधव ।
त्वदन्यो हि रणे गोप्ता विजयस्य न विद्यते ॥५३॥
त्वदन्यो हि रणे गोप्ता विजयस्य न विद्यते ॥५३॥
53. īdṛśe tu parāmarde vartamānasya mādhava ,
tvadanyo hi raṇe goptā vijayasya na vidyate.
tvadanyo hi raṇe goptā vijayasya na vidyate.
53.
īdṛśe tu parāmarde vartamānasya mādhava tvat
anyaḥ hi raṇe goptā vijayasya na vidyate
anyaḥ hi raṇe goptā vijayasya na vidyate
53.
mādhava,
īdṛśe parāmarde vartamānasya (jana) tu raṇe vijayasya goptā tvat anyaḥ hi na vidyate
īdṛśe parāmarde vartamānasya (jana) tu raṇe vijayasya goptā tvat anyaḥ hi na vidyate
53.
O Madhava, for one in such a dire situation, there is indeed no protector of victory in battle other than you.
श्लाघन्नेव हि कर्माणि शतशस्तव पाण्डवः ।
मम संजनयन्हर्षं पुनः पुनरकीर्तयत् ॥५४॥
मम संजनयन्हर्षं पुनः पुनरकीर्तयत् ॥५४॥
54. ślāghanneva hi karmāṇi śataśastava pāṇḍavaḥ ,
mama saṁjanayanharṣaṁ punaḥ punarakīrtayat.
mama saṁjanayanharṣaṁ punaḥ punarakīrtayat.
54.
ślāghan eva hi karmāṇi śataśaḥ tava pāṇḍavaḥ
mama saṃjanayan harṣam punaḥ punaḥ akīrtayat
mama saṃjanayan harṣam punaḥ punaḥ akīrtayat
54.
pāṇḍavaḥ tava śataśaḥ karmāṇi eva hi ślāghan
mama harṣam saṃjanayan punaḥ punaḥ akīrtayat
mama harṣam saṃjanayan punaḥ punaḥ akīrtayat
54.
The son of Pandu, indeed praising your countless deeds (karma), recounted them again and again, thereby causing me great joy.
लघ्वस्त्रश्चित्रयोधी च तथा लघुपराक्रमः ।
प्राज्ञः सर्वास्त्रविच्छूरो मुह्यते न च संयुगे ॥५५॥
प्राज्ञः सर्वास्त्रविच्छूरो मुह्यते न च संयुगे ॥५५॥
55. laghvastraścitrayodhī ca tathā laghuparākramaḥ ,
prājñaḥ sarvāstravicchūro muhyate na ca saṁyuge.
prājñaḥ sarvāstravicchūro muhyate na ca saṁyuge.
55.
laghvastraḥ citrayodhī ca tathā laghuparākramaḥ
prājñaḥ sarvāstravit śūraḥ muhyate na ca saṃyuge
prājñaḥ sarvāstravit śūraḥ muhyate na ca saṃyuge
55.
(yaḥ) laghvastraḥ citrayodhī ca tathā laghuparākramaḥ,
prājñaḥ sarvāstravit śūraḥ ca (saḥ) saṃyuge na muhyate
prājñaḥ sarvāstravit śūraḥ ca (saḥ) saṃyuge na muhyate
55.
Possessing light weapons, fighting wondrously, and of swift prowess; wise, a master of all weapons, and brave — such a one is not bewildered in battle.
महास्कन्धो महोरस्को महाबाहुर्महाधनुः ।
महाबलो महावीर्यः स महात्मा महारथः ॥५६॥
महाबलो महावीर्यः स महात्मा महारथः ॥५६॥
56. mahāskandho mahorasko mahābāhurmahādhanuḥ ,
mahābalo mahāvīryaḥ sa mahātmā mahārathaḥ.
mahābalo mahāvīryaḥ sa mahātmā mahārathaḥ.
56.
mahāskandhaḥ mahoraskaḥ mahābāhuḥ mahādhanuḥ
mahābalaḥ mahāvīryaḥ saḥ mahātmā mahārathaḥ
mahābalaḥ mahāvīryaḥ saḥ mahātmā mahārathaḥ
56.
saḥ mahāskandhaḥ mahoraskaḥ mahābāhuḥ mahādhanuḥ
mahābalaḥ mahāvīryaḥ mahātmā mahārathaḥ
mahābalaḥ mahāvīryaḥ mahātmā mahārathaḥ
56.
He possesses mighty shoulders, a broad chest, powerful arms, and a formidable bow. He is endowed with immense strength and great valor. Indeed, he is a great soul (mahātmā) and a supreme warrior.
शिष्यो मम सखा चैव प्रियोऽस्याहं प्रियश्च मे ।
युयुधानः सहायो मे प्रमथिष्यति कौरवान् ॥५७॥
युयुधानः सहायो मे प्रमथिष्यति कौरवान् ॥५७॥
57. śiṣyo mama sakhā caiva priyo'syāhaṁ priyaśca me ,
yuyudhānaḥ sahāyo me pramathiṣyati kauravān.
yuyudhānaḥ sahāyo me pramathiṣyati kauravān.
57.
śiṣyaḥ mama sakhā ca eva priyaḥ asya aham priyaḥ
ca me yuyudhānaḥ sahāyaḥ me pramathiṣyati kauravān
ca me yuyudhānaḥ sahāyaḥ me pramathiṣyati kauravān
57.
śiṣyaḥ mama sakhā ca eva aham asya priyaḥ ca me
priyaḥ yuyudhānaḥ me sahāyaḥ kauravān pramathiṣyati
priyaḥ yuyudhānaḥ me sahāyaḥ kauravān pramathiṣyati
57.
He is my disciple and indeed my friend; I am dear to him, and he is dear to me. My ally Yuyudhāna will crush the Kauravas.
अस्मदर्थं च राजेन्द्र संनह्येद्यदि केशवः ।
रामो वाप्यनिरुद्धो वा प्रद्युम्नो वा महारथः ॥५८॥
रामो वाप्यनिरुद्धो वा प्रद्युम्नो वा महारथः ॥५८॥
58. asmadarthaṁ ca rājendra saṁnahyedyadi keśavaḥ ,
rāmo vāpyaniruddho vā pradyumno vā mahārathaḥ.
rāmo vāpyaniruddho vā pradyumno vā mahārathaḥ.
58.
asmadartham ca rājendra sannaḥyet yadi keśavaḥ
rāmaḥ vā api aniruddhaḥ vā pradyumnaḥ vā mahārathaḥ
rāmaḥ vā api aniruddhaḥ vā pradyumnaḥ vā mahārathaḥ
58.
ca rājendra,
yadi keśavaḥ,
vā api rāmaḥ,
vā aniruddhaḥ,
vā mahārathaḥ pradyumnaḥ,
asmadartham sannaḥyet
yadi keśavaḥ,
vā api rāmaḥ,
vā aniruddhaḥ,
vā mahārathaḥ pradyumnaḥ,
asmadartham sannaḥyet
58.
And, O king of kings, if Keshava (Krishna), or even Rama (Balarama), or Aniruddha, or the great warrior Pradyumna were to prepare for our sake...
गदो वा सारणो वापि साम्बो वा सह वृष्णिभिः ।
सहायार्थं महाराज संग्रामोत्तममूर्धनि ॥५९॥
सहायार्थं महाराज संग्रामोत्तममूर्धनि ॥५९॥
59. gado vā sāraṇo vāpi sāmbo vā saha vṛṣṇibhiḥ ,
sahāyārthaṁ mahārāja saṁgrāmottamamūrdhani.
sahāyārthaṁ mahārāja saṁgrāmottamamūrdhani.
59.
gadaḥ vā sāraṇaḥ vā api sāmbaḥ vā saha vṛṣṇibhiḥ
sahāyārtham mahārāja saṅgrāmottamamūrdhani
sahāyārtham mahārāja saṅgrāmottamamūrdhani
59.
mahārāja,
gadaḥ vā sāraṇaḥ vā api sāmbaḥ vā vṛṣṇibhiḥ saha sahāyārtham saṅgrāmottamamūrdhani
gadaḥ vā sāraṇaḥ vā api sāmbaḥ vā vṛṣṇibhiḥ saha sahāyārtham saṅgrāmottamamūrdhani
59.
O great king, if Gada, or Sarana, or even Samba, accompanied by the Vrishnis, were to (prepare) for our assistance at the very peak of the greatest battle.
तथाप्यहं नरव्याघ्रं शैनेयं सत्यविक्रमम् ।
साहाय्ये विनियोक्ष्यामि नास्ति मेऽन्यो हि तत्समः ॥६०॥
साहाय्ये विनियोक्ष्यामि नास्ति मेऽन्यो हि तत्समः ॥६०॥
60. tathāpyahaṁ naravyāghraṁ śaineyaṁ satyavikramam ,
sāhāyye viniyokṣyāmi nāsti me'nyo hi tatsamaḥ.
sāhāyye viniyokṣyāmi nāsti me'nyo hi tatsamaḥ.
60.
tathāpi aham naravyāghram śaineyam satyavikramam
sāhāyye viniyokṣyāmi na asti me anyaḥ hi tatsamaḥ
sāhāyye viniyokṣyāmi na asti me anyaḥ hi tatsamaḥ
60.
tathāpi aham naravyāghram satyavikramam śaineyam
sāhāyye viniyokṣyāmi hi me tatsamaḥ anyaḥ na asti
sāhāyye viniyokṣyāmi hi me tatsamaḥ anyaḥ na asti
60.
Nevertheless, I will engage Śaineya (Satyaki), that tiger among men, who possesses true valor, for assistance. Indeed, there is no one else equal to him for me.
इति द्वैतवने तात मामुवाच धनंजयः ।
परोक्षं त्वद्गुणांस्तथ्यान्कथयन्नार्यसंसदि ॥६१॥
परोक्षं त्वद्गुणांस्तथ्यान्कथयन्नार्यसंसदि ॥६१॥
61. iti dvaitavane tāta māmuvāca dhanaṁjayaḥ ,
parokṣaṁ tvadguṇāṁstathyānkathayannāryasaṁsadi.
parokṣaṁ tvadguṇāṁstathyānkathayannāryasaṁsadi.
61.
iti dvaitavane tāta mām uvāca dhanañjayaḥ
parokṣam tvadguṇān tathyān kathayan āryasaṃsadi
parokṣam tvadguṇān tathyān kathayan āryasaṃsadi
61.
tāta iti dvaitavane dhanañjayaḥ mām uvāca (saḥ)
parokṣam āryasaṃsadi tvadguṇān tathyān kathayan
parokṣam āryasaṃsadi tvadguṇān tathyān kathayan
61.
Thus, dear father, in the Dvaita forest, Arjuna spoke to me, describing your true qualities in the assembly of noble ones, even in your absence.
तस्य त्वमेवं संकल्पं न वृथा कर्तुमर्हसि ।
धनंजयस्य वार्ष्णेय मम भीमस्य चोभयोः ॥६२॥
धनंजयस्य वार्ष्णेय मम भीमस्य चोभयोः ॥६२॥
62. tasya tvamevaṁ saṁkalpaṁ na vṛthā kartumarhasi ,
dhanaṁjayasya vārṣṇeya mama bhīmasya cobhayoḥ.
dhanaṁjayasya vārṣṇeya mama bhīmasya cobhayoḥ.
62.
tasya tvam evam saṅkalpam na vṛthā kartum arhasi
dhanañjayasya vārṣṇeya mama bhīmasya ca ubhayoḥ
dhanañjayasya vārṣṇeya mama bhīmasya ca ubhayoḥ
62.
vārṣṇeya! tvam tasya dhanañjayasya mama bhīmasya
ca ubhayoḥ evam saṅkalpam vṛthā kartum na arhasi
ca ubhayoḥ evam saṅkalpam vṛthā kartum na arhasi
62.
O Vārṣṇeya (Kṛṣṇa), you should not render his resolve, and that of both Arjuna, Bhima, and myself, fruitless.
यच्चापि तीर्थानि चरन्नगच्छं द्वारकां प्रति ।
तत्राहमपि ते भक्तिमर्जुनं प्रति दृष्टवान् ॥६३॥
तत्राहमपि ते भक्तिमर्जुनं प्रति दृष्टवान् ॥६३॥
63. yaccāpi tīrthāni carannagacchaṁ dvārakāṁ prati ,
tatrāhamapi te bhaktimarjunaṁ prati dṛṣṭavān.
tatrāhamapi te bhaktimarjunaṁ prati dṛṣṭavān.
63.
yat ca api tīrthāni caran agaccham dvārakām prati
tatra aham api te bhaktim arjunam prati dṛṣṭavān
tatra aham api te bhaktim arjunam prati dṛṣṭavān
63.
yat ca api caran tīrthāni dvārakām prati agaccham,
tatra aham api arjunam prati te bhaktim dṛṣṭavān
tatra aham api arjunam prati te bhaktim dṛṣṭavān
63.
And when I, while traveling to pilgrimage sites, went towards Dvārakā, there I also observed your devotion (bhakti) towards Arjuna.
न तत्सौहृदमन्येषु मया शैनेय लक्षितम् ।
यथा त्वमस्मान्भजसे वर्तमानानुपप्लवे ॥६४॥
यथा त्वमस्मान्भजसे वर्तमानानुपप्लवे ॥६४॥
64. na tatsauhṛdamanyeṣu mayā śaineya lakṣitam ,
yathā tvamasmānbhajase vartamānānupaplave.
yathā tvamasmānbhajase vartamānānupaplave.
64.
na tat sauhṛdam anyeṣu mayā śaineya lakṣitam
yathā tvam asmān bhajase vartamānān anupaplave
yathā tvam asmān bhajase vartamānān anupaplave
64.
śaineya mayā anyeṣu tat sauhṛdam na lakṣitam
yathā tvam vartamānān asmān anupaplave bhajase
yathā tvam vartamānān asmān anupaplave bhajase
64.
O descendant of Śini (Śaineya), I have not observed such affection in others as you demonstrate by serving us, who are presently in this state, with unwavering devotion.
सोऽभिजात्या च भक्त्या च सख्यस्याचार्यकस्य च ।
सौहृदस्य च वीर्यस्य कुलीनत्वस्य माधव ॥६५॥
सौहृदस्य च वीर्यस्य कुलीनत्वस्य माधव ॥६५॥
65. so'bhijātyā ca bhaktyā ca sakhyasyācāryakasya ca ,
sauhṛdasya ca vīryasya kulīnatvasya mādhava.
sauhṛdasya ca vīryasya kulīnatvasya mādhava.
65.
saḥ abhijātyā ca bhaktyā ca sakhyasya ācāryakasya
ca sauhṛdasya ca vīryasya kulīnatvasya mādhava
ca sauhṛdasya ca vīryasya kulīnatvasya mādhava
65.
mādhava saḥ abhijātyā ca bhaktyā ca sakhyasya ca
ācāryakasya ca sauhṛdasya ca vīryasya ca kulīnatvasya
ācāryakasya ca sauhṛdasya ca vīryasya ca kulīnatvasya
65.
O Mādhava, on account of his noble birth, his devotion (bhakti), his friendship, his role as a preceptor, his affection, his valor, and his nobility (kulīnatva).
सत्यस्य च महाबाहो अनुकम्पार्थमेव च ।
अनुरूपं महेष्वास कर्म त्वं कर्तुमर्हसि ॥६६॥
अनुरूपं महेष्वास कर्म त्वं कर्तुमर्हसि ॥६६॥
66. satyasya ca mahābāho anukampārthameva ca ,
anurūpaṁ maheṣvāsa karma tvaṁ kartumarhasi.
anurūpaṁ maheṣvāsa karma tvaṁ kartumarhasi.
66.
satyasya ca mahābāho anukampārtham eva ca
anurūpam maheṣvāsa karma tvam kartum arhasi
anurūpam maheṣvāsa karma tvam kartum arhasi
66.
mahābāho maheṣvāsa tvam satyasya ca
anukampārtham eva ca anurūpam karma kartum arhasi
anukampārtham eva ca anurūpam karma kartum arhasi
66.
And O mighty-armed one (Mahābāho), on account of his truthfulness, and indeed for the sake of compassion, O great archer (Maheṣvāsa), you should perform a fitting action (karma).
सुयोधनो हि सहसा गतो द्रोणेन दंशितः ।
पूर्वमेव तु यातास्ते कौरवाणां महारथाः ॥६७॥
पूर्वमेव तु यातास्ते कौरवाणां महारथाः ॥६७॥
67. suyodhano hi sahasā gato droṇena daṁśitaḥ ,
pūrvameva tu yātāste kauravāṇāṁ mahārathāḥ.
pūrvameva tu yātāste kauravāṇāṁ mahārathāḥ.
67.
suyodhanaḥ hi sahasā gataḥ droṇena daṃśitaḥ
pūrvam eva tu yātāḥ te kauravāṇām mahārathāḥ
pūrvam eva tu yātāḥ te kauravāṇām mahārathāḥ
67.
hi suyodhanaḥ droṇena daṃśitaḥ sahasā gataḥ
tu kauravāṇām te mahārathāḥ pūrvam eva yātāḥ
tu kauravāṇām te mahārathāḥ pūrvam eva yātāḥ
67.
Indeed, Duryodhana has swiftly advanced, protected by Droṇa, while the great warriors (maharathas) of the Kauravas have already taken their positions.
सुमहान्निनदश्चैव श्रूयते विजयं प्रति ।
स शैनेय जवेनात्र गन्तुमर्हसि माधव ॥६८॥
स शैनेय जवेनात्र गन्तुमर्हसि माधव ॥६८॥
68. sumahānninadaścaiva śrūyate vijayaṁ prati ,
sa śaineya javenātra gantumarhasi mādhava.
sa śaineya javenātra gantumarhasi mādhava.
68.
sumahān ninadaḥ ca eva śrūyate vijayam prati
saḥ śaineya javena atra gantum arhasi mādhava
saḥ śaineya javena atra gantum arhasi mādhava
68.
śaineya mādhava sumahān ninadaḥ vijayam prati
ca eva śrūyate saḥ atra javena gantum arhasi
ca eva śrūyate saḥ atra javena gantum arhasi
68.
A very great roar is indeed heard, signifying victory. O Śaineya, O Madhava, you must go quickly to this place.
भीमसेनो वयं चैव संयत्ताः सहसैनिकाः ।
द्रोणमावारयिष्यामो यदि त्वां प्रति यास्यति ॥६९॥
द्रोणमावारयिष्यामो यदि त्वां प्रति यास्यति ॥६९॥
69. bhīmaseno vayaṁ caiva saṁyattāḥ sahasainikāḥ ,
droṇamāvārayiṣyāmo yadi tvāṁ prati yāsyati.
droṇamāvārayiṣyāmo yadi tvāṁ prati yāsyati.
69.
bhīmasenaḥ vayam ca eva saṃyattāḥ sahasainikāḥ
droṇam āvārayiṣyāmaḥ yadi tvām prati yāsyati
droṇam āvārayiṣyāmaḥ yadi tvām prati yāsyati
69.
bhīmasenaḥ vayam ca eva sahasainikāḥ saṃyattāḥ
yadi tvām prati yāsyati droṇam āvārayiṣyāmaḥ
yadi tvām prati yāsyati droṇam āvārayiṣyāmaḥ
69.
Bhimasena and we, indeed, along with our soldiers, are prepared. We will stop Drona if he advances towards you.
पश्य शैनेय सैन्यानि द्रवमाणानि संयुगे ।
महान्तं च रणे शब्दं दीर्यमाणां च भारतीम् ॥७०॥
महान्तं च रणे शब्दं दीर्यमाणां च भारतीम् ॥७०॥
70. paśya śaineya sainyāni dravamāṇāni saṁyuge ,
mahāntaṁ ca raṇe śabdaṁ dīryamāṇāṁ ca bhāratīm.
mahāntaṁ ca raṇe śabdaṁ dīryamāṇāṁ ca bhāratīm.
70.
paśya śaineya sainyāni dravamāṇāni saṃyuge
mahāntam ca raṇe śabdam dīryamāṇām ca bhāratīm
mahāntam ca raṇe śabdam dīryamāṇām ca bhāratīm
70.
śaineya paśya saṃyuge dravamāṇāni sainyāni ca
raṇe mahāntam śabdam ca dīryamāṇām bhāratīm ca
raṇe mahāntam śabdam ca dīryamāṇām bhāratīm ca
70.
O Śaineya, behold the armies fleeing in the conflict, and the great sound in the battle, and the Bhārata army being shattered.
महामारुतवेगेन समुद्रमिव पर्वसु ।
धार्तराष्ट्रबलं तात विक्षिप्तं सव्यसाचिना ॥७१॥
धार्तराष्ट्रबलं तात विक्षिप्तं सव्यसाचिना ॥७१॥
71. mahāmārutavegena samudramiva parvasu ,
dhārtarāṣṭrabalaṁ tāta vikṣiptaṁ savyasācinā.
dhārtarāṣṭrabalaṁ tāta vikṣiptaṁ savyasācinā.
71.
mahāmārutavegena samudram iva parvasu
dhārtarāṣṭrabalam tāta vikṣiptam savyasācinā
dhārtarāṣṭrabalam tāta vikṣiptam savyasācinā
71.
tāta savyasācinā dhārtarāṣṭrabalam
mahāmārutavegena parvasu samudram iva vikṣiptam
mahāmārutavegena parvasu samudram iva vikṣiptam
71.
O dear one, the army of Dhritarashtra's sons has been dispersed by Savyasacin (Arjuna), just as an ocean is churned upon its shores by the force of a mighty gale.
रथैर्विपरिधावद्भिर्मनुष्यैश्च हयैश्च ह ।
सैन्यं रजःसमुद्धूतमेतत्संपरिवर्तते ॥७२॥
सैन्यं रजःसमुद्धूतमेतत्संपरिवर्तते ॥७२॥
72. rathairviparidhāvadbhirmanuṣyaiśca hayaiśca ha ,
sainyaṁ rajaḥsamuddhūtametatsaṁparivartate.
sainyaṁ rajaḥsamuddhūtametatsaṁparivartate.
72.
rathaiḥ viparidhāvadbhiḥ manuṣyaiḥ ca hayaiḥ ca
ha sainyaṃ rajaḥsamuddhūtam etat samparivartate
ha sainyaṃ rajaḥsamuddhūtam etat samparivartate
72.
etat rajaḥsamuddhūtam sainyaṃ viparidhāvadbhiḥ
rathaiḥ manuṣyaiḥ ca hayaiḥ ca ha samparivartate
rathaiḥ manuṣyaiḥ ca hayaiḥ ca ha samparivartate
72.
This army, stirred up by dust, is moving all around with swiftly moving chariots, men, and horses.
संवृतः सिन्धुसौवीरैर्नखरप्रासयोधिभिः ।
अत्यन्तापचितैः शूरैः फल्गुनः परवीरहा ॥७३॥
अत्यन्तापचितैः शूरैः फल्गुनः परवीरहा ॥७३॥
73. saṁvṛtaḥ sindhusauvīrairnakharaprāsayodhibhiḥ ,
atyantāpacitaiḥ śūraiḥ phalgunaḥ paravīrahā.
atyantāpacitaiḥ śūraiḥ phalgunaḥ paravīrahā.
73.
saṃvṛtaḥ sindhusauvīraiḥ nakharaprāsayodhibhiḥ
atyantāpacitaiḥ śūraiḥ phalgunaḥ paravīrahā
atyantāpacitaiḥ śūraiḥ phalgunaḥ paravīrahā
73.
paravīrahā phalgunaḥ nakharaprāsayodhibhiḥ
atyantāpacitaiḥ śūraiḥ sindhusauvīraiḥ saṃvṛtaḥ
atyantāpacitaiḥ śūraiḥ sindhusauvīraiḥ saṃvṛtaḥ
73.
Arjuna (phalguna), the slayer of enemy heroes, is surrounded by the Sindhus and Sauvīras, who are highly revered heroes fighting with their nails and javelins.
नैतद्बलमसंवार्य शक्यो हन्तुं जयद्रथः ।
एते हि सैन्धवस्यार्थे सर्वे संत्यक्तजीविताः ॥७४॥
एते हि सैन्धवस्यार्थे सर्वे संत्यक्तजीविताः ॥७४॥
74. naitadbalamasaṁvārya śakyo hantuṁ jayadrathaḥ ,
ete hi saindhavasyārthe sarve saṁtyaktajīvitāḥ.
ete hi saindhavasyārthe sarve saṁtyaktajīvitāḥ.
74.
na etat balam asaṃvāryam śakyaḥ hantum jayadrathaḥ
| ete hi saindhavasya arthe sarve saṃtyaktajīvitāḥ
| ete hi saindhavasya arthe sarve saṃtyaktajīvitāḥ
74.
etat balam asaṃvāryam na śakyaḥ jayadrathaḥ hantum
hi ete sarve saindhavasya arthe saṃtyaktajīvitāḥ
hi ete sarve saindhavasya arthe saṃtyaktajīvitāḥ
74.
Jayadratha cannot be killed, for this army is irresistible. Indeed, all of these warriors have abandoned their lives for the sake of the Saindhava (jayadratha).
शरशक्तिध्वजवनं हयनागसमाकुलम् ।
पश्यैतद्धार्तराष्ट्राणामनीकं सुदुरासदम् ॥७५॥
पश्यैतद्धार्तराष्ट्राणामनीकं सुदुरासदम् ॥७५॥
75. śaraśaktidhvajavanaṁ hayanāgasamākulam ,
paśyaitaddhārtarāṣṭrāṇāmanīkaṁ sudurāsadam.
paśyaitaddhārtarāṣṭrāṇāmanīkaṁ sudurāsadam.
75.
śaraśaktidhvajavanam hayanāgasamākulam paśya
etat dhārtarāṣṭrāṇām anīkam sudurāsadam
etat dhārtarāṣṭrāṇām anīkam sudurāsadam
75.
paśya etat dhārtarāṣṭrāṇām śaraśaktidhvajavanam
hayanāgasamākulam sudurāsadam anīkam
hayanāgasamākulam sudurāsadam anīkam
75.
Behold this army of the Dhārtarāṣṭras, which is like a forest of arrows, spears, and banners, crowded with horses and elephants, and very difficult to overcome.
शृणु दुन्दुभिनिर्घोषं शङ्खशब्दांश्च पुष्कलान् ।
सिंहनादरवांश्चैव रथनेमिस्वनांस्तथा ॥७६॥
सिंहनादरवांश्चैव रथनेमिस्वनांस्तथा ॥७६॥
76. śṛṇu dundubhinirghoṣaṁ śaṅkhaśabdāṁśca puṣkalān ,
siṁhanādaravāṁścaiva rathanemisvanāṁstathā.
siṁhanādaravāṁścaiva rathanemisvanāṁstathā.
76.
śṛṇu dundubhinirghoṣam śaṅkhaśabdān ca puṣkalān
siṃhanādaravān ca eva rathanemisvanān tathā
siṃhanādaravān ca eva rathanemisvanān tathā
76.
śṛṇu puṣkalān dundubhinirghoṣam ca śaṅkhaśabdān
ca eva siṃhanādaravān tathā rathanemisvanān
ca eva siṃhanādaravān tathā rathanemisvanān
76.
Listen to the loud sounds of war-drums and conches, and also to the lion-like roars, and similarly to the rumbling sounds of chariot wheels.
नागानां शृणु शब्दं च पत्तीनां च सहस्रशः ।
सादिनां द्रवतां चैव शृणु कम्पयतां महीम् ॥७७॥
सादिनां द्रवतां चैव शृणु कम्पयतां महीम् ॥७७॥
77. nāgānāṁ śṛṇu śabdaṁ ca pattīnāṁ ca sahasraśaḥ ,
sādināṁ dravatāṁ caiva śṛṇu kampayatāṁ mahīm.
sādināṁ dravatāṁ caiva śṛṇu kampayatāṁ mahīm.
77.
nāgānām śṛṇu śabdam ca pattīnām ca sahasraśaḥ
sādinām dravatām ca eva śṛṇu kampayatām mahīm
sādinām dravatām ca eva śṛṇu kampayatām mahīm
77.
śṛṇu nāgānām śabdam ca sahasraśaḥ pattīnām ca
eva śṛṇu mahīm kampayatām dravatām sādinām
eva śṛṇu mahīm kampayatām dravatām sādinām
77.
Listen to the sounds of the elephants and of thousands of foot soldiers; and indeed, listen to the rushing cavalry, who are shaking the earth.
पुरस्तात्सैन्धवानीकं द्रोणानीकस्य पृष्ठतः ।
बहुत्वाद्धि नरव्याघ्र देवेन्द्रमपि पीडयेत् ॥७८॥
बहुत्वाद्धि नरव्याघ्र देवेन्द्रमपि पीडयेत् ॥७८॥
78. purastātsaindhavānīkaṁ droṇānīkasya pṛṣṭhataḥ ,
bahutvāddhi naravyāghra devendramapi pīḍayet.
bahutvāddhi naravyāghra devendramapi pīḍayet.
78.
purastāt saindhavānīkam droṇānīkasya pṛṣṭhataḥ
bahutvāt hi naravyāghra devendram api pīḍayet
bahutvāt hi naravyāghra devendram api pīḍayet
78.
naravyāghra purastāt saindhavānīkam pṛṣṭhataḥ
droṇānīkasya hi bahutvāt api devendram pīḍayet
droṇānīkasya hi bahutvāt api devendram pīḍayet
78.
In front is the army of the Sindhu king, and behind it is Drona's army. Indeed, O tiger among men, due to its immense multitude, it could even overpower Indra, the king of the gods.
अपर्यन्ते बले मग्नो जह्यादपि च जीवितम् ।
तस्मिंश्च निहते युद्धे कथं जीवेत मादृशः ।
सर्वथाहमनुप्राप्तः सुकृच्छ्रं बत जीवितम् ॥७९॥
तस्मिंश्च निहते युद्धे कथं जीवेत मादृशः ।
सर्वथाहमनुप्राप्तः सुकृच्छ्रं बत जीवितम् ॥७९॥
79. aparyante bale magno jahyādapi ca jīvitam ,
tasmiṁśca nihate yuddhe kathaṁ jīveta mādṛśaḥ ,
sarvathāhamanuprāptaḥ sukṛcchraṁ bata jīvitam.
tasmiṁśca nihate yuddhe kathaṁ jīveta mādṛśaḥ ,
sarvathāhamanuprāptaḥ sukṛcchraṁ bata jīvitam.
79.
aparyante bale magnaḥ jahyāt api ca
jīvitam tasmin ca nihate yuddhe
katham jīveta mādṛśaḥ sarvathā aham
anuprāptaḥ sukṛcchram bata jīvitam
jīvitam tasmin ca nihate yuddhe
katham jīveta mādṛśaḥ sarvathā aham
anuprāptaḥ sukṛcchram bata jīvitam
79.
magnaḥ aparyante bale jahyāt ca api
jīvitam ca tasmin yuddhe nihate
katham mādṛśaḥ jīveta bata aham
sarvathā sukṛcchram jīvitam anuprāptaḥ
jīvitam ca tasmin yuddhe nihate
katham mādṛśaḥ jīveta bata aham
sarvathā sukṛcchram jīvitam anuprāptaḥ
79.
One (a person) overwhelmed by a boundless army would indeed abandon his very life. And when that great warrior (Drona) is slain in battle, how could one like me survive? Alas, I have certainly attained a very miserable existence.
श्यामो युवा गुडाकेशो दर्शनीयश्च पाण्डवः ।
लघ्वस्त्रश्चित्रयोधी च प्रविष्टस्तात भारतीम् ॥८०॥
लघ्वस्त्रश्चित्रयोधी च प्रविष्टस्तात भारतीम् ॥८०॥
80. śyāmo yuvā guḍākeśo darśanīyaśca pāṇḍavaḥ ,
laghvastraścitrayodhī ca praviṣṭastāta bhāratīm.
laghvastraścitrayodhī ca praviṣṭastāta bhāratīm.
80.
śyāmaḥ yuvā guḍākeśaḥ darśanīyaḥ ca pāṇḍavaḥ
laghv-astraḥ citra-yodhī ca praviṣṭaḥ tāta bhāratīm
laghv-astraḥ citra-yodhī ca praviṣṭaḥ tāta bhāratīm
80.
tāta pāṇḍavaḥ guḍākeśaḥ śyāmaḥ yuvā darśanīyaḥ ca
laghv-astraḥ citra-yodhī ca bhāratīm praviṣṭaḥ
laghv-astraḥ citra-yodhī ca bhāratīm praviṣṭaḥ
80.
Dear father, that dark-complexioned, young, handsome Pāṇḍava, Arjuna (guḍākeśa), who is skilled with swift weapons and fights wonderfully, has entered the Kuru army.
सूर्योदये महाबाहुर्दिवसश्चातिवर्तते ।
तन्न जानामि वार्ष्णेय यदि जीवति वा न वा ।
कुरूणां चापि तत्सैन्यं सागरप्रतिमं महत् ॥८१॥
तन्न जानामि वार्ष्णेय यदि जीवति वा न वा ।
कुरूणां चापि तत्सैन्यं सागरप्रतिमं महत् ॥८१॥
81. sūryodaye mahābāhurdivasaścātivartate ,
tanna jānāmi vārṣṇeya yadi jīvati vā na vā ,
kurūṇāṁ cāpi tatsainyaṁ sāgarapratimaṁ mahat.
tanna jānāmi vārṣṇeya yadi jīvati vā na vā ,
kurūṇāṁ cāpi tatsainyaṁ sāgarapratimaṁ mahat.
81.
sūryodaye mahābāhuḥ divasaḥ ca
ativartate tat na jānāmi vārṣṇeya
yadi jīvati vā na vā kurūṇām ca api
tat sainyam sāgarapratimam mahat
ativartate tat na jānāmi vārṣṇeya
yadi jīvati vā na vā kurūṇām ca api
tat sainyam sāgarapratimam mahat
81.
sūryodaye divasaḥ ca ativartate
vārṣṇeya tat na jānāmi yadi mahābāhuḥ
jīvati vā na vā ca api kurūṇām
tat mahat sāgarapratimam sainyam
vārṣṇeya tat na jānāmi yadi mahābāhuḥ
jīvati vā na vā ca api kurūṇām
tat mahat sāgarapratimam sainyam
81.
As the sun rises, the day advances. O Vārṣṇeya (Kṛṣṇa), I do not know whether that mighty-armed (Arjuna) lives or not. Furthermore, that vast Kuru army resembles the ocean.
एक एव च बीभत्सुः प्रविष्टस्तात भारतीम् ।
अविषह्यां महाबाहुः सुरैरपि महामृधे ॥८२॥
अविषह्यां महाबाहुः सुरैरपि महामृधे ॥८२॥
82. eka eva ca bībhatsuḥ praviṣṭastāta bhāratīm ,
aviṣahyāṁ mahābāhuḥ surairapi mahāmṛdhe.
aviṣahyāṁ mahābāhuḥ surairapi mahāmṛdhe.
82.
ekaḥ eva ca bībhatsuḥ praviṣṭaḥ tāta bhāratīm
aviṣahyām mahābāhuḥ suraiḥ api mahāmṛdhe
aviṣahyām mahābāhuḥ suraiḥ api mahāmṛdhe
82.
tāta ca ekaḥ eva mahābāhuḥ bībhatsuḥ aviṣahyām
bhāratīm suraiḥ api mahāmṛdhe praviṣṭaḥ
bhāratīm suraiḥ api mahāmṛdhe praviṣṭaḥ
82.
And only that mighty-armed Arjuna (bībhatsu), dear father, has entered the Kuru army, which is unconquerable even by the gods in a great battle.
न च मे वर्तते बुद्धिरद्य युद्धे कथंचन ।
द्रोणोऽपि रभसो युद्धे मम पीडयते बलम् ।
प्रत्यक्षं ते महाबाहो यथासौ चरति द्विजः ॥८३॥
द्रोणोऽपि रभसो युद्धे मम पीडयते बलम् ।
प्रत्यक्षं ते महाबाहो यथासौ चरति द्विजः ॥८३॥
83. na ca me vartate buddhiradya yuddhe kathaṁcana ,
droṇo'pi rabhaso yuddhe mama pīḍayate balam ,
pratyakṣaṁ te mahābāho yathāsau carati dvijaḥ.
droṇo'pi rabhaso yuddhe mama pīḍayate balam ,
pratyakṣaṁ te mahābāho yathāsau carati dvijaḥ.
83.
na ca me vartate buddhiḥ adya yuddhe
kathaṃcana droṇaḥ api rabhasaḥ
yuddhe mama pīḍayate balam pratyakṣam
te mahābāho yathā asau carati dvijaḥ
kathaṃcana droṇaḥ api rabhasaḥ
yuddhe mama pīḍayate balam pratyakṣam
te mahābāho yathā asau carati dvijaḥ
83.
ca adya me buddhiḥ yuddhe kathaṃcana
na vartate api rabhasaḥ droṇaḥ
yuddhe mama balam pīḍayate mahābāho te
pratyakṣam yathā asau dvijaḥ carati
na vartate api rabhasaḥ droṇaḥ
yuddhe mama balam pīḍayate mahābāho te
pratyakṣam yathā asau dvijaḥ carati
83.
And today, my resolve (buddhi) for battle does not remain at all. Even the impetuous Droṇa oppresses my army in battle. O mighty-armed (mahābāhu), it is directly evident to you how that twice-born (dvija) (Droṇa) acts.
युगपच्च समेतानां कार्याणां त्वं विचक्षणः ।
महार्थं लघुसंयुक्तं कर्तुमर्हसि माधव ॥८४॥
महार्थं लघुसंयुक्तं कर्तुमर्हसि माधव ॥८४॥
84. yugapacca sametānāṁ kāryāṇāṁ tvaṁ vicakṣaṇaḥ ,
mahārthaṁ laghusaṁyuktaṁ kartumarhasi mādhava.
mahārthaṁ laghusaṁyuktaṁ kartumarhasi mādhava.
84.
yugapat ca sametānām kāryāṇām tvam vicakṣaṇaḥ
mahārtham laghusaṁyuktam kartum arhasi mādhava
mahārtham laghusaṁyuktam kartum arhasi mādhava
84.
mādhava tvam yugapat ca sametānām kāryāṇām
mahārtham laghusaṁyuktam vicakṣaṇaḥ kartum arhasi
mahārtham laghusaṁyuktam vicakṣaṇaḥ kartum arhasi
84.
O Madhava, you are discerning regarding tasks that have simultaneously come together. You are capable of accomplishing something great in purpose and easily manageable.
तस्य मे सर्वकार्येषु कार्यमेतन्मतं सदा ।
अर्जुनस्य परित्राणं कर्तव्यमिति संयुगे ॥८५॥
अर्जुनस्य परित्राणं कर्तव्यमिति संयुगे ॥८५॥
85. tasya me sarvakāryeṣu kāryametanmataṁ sadā ,
arjunasya paritrāṇaṁ kartavyamiti saṁyuge.
arjunasya paritrāṇaṁ kartavyamiti saṁyuge.
85.
tasya me sarvakāryeṣu kāryam etat matam sadā
arjunasya paritrāṇam kartavyam iti saṁyuge
arjunasya paritrāṇam kartavyam iti saṁyuge
85.
sarvakāryeṣu tasya me etat kāryam sadā matam
iti saṁyuge arjunasya paritrāṇam kartavyam
iti saṁyuge arjunasya paritrāṇam kartavyam
85.
Regarding all his (Krishna's) affairs, this has always been my firm opinion: that the complete protection (paritrāṇa) of Arjuna must be accomplished in battle.
नाहं शोचामि दाशार्हं गोप्तारं जगतः प्रभुम् ।
स हि शक्तो रणे तात त्रीँल्लोकानपि संगतान् ॥८६॥
स हि शक्तो रणे तात त्रीँल्लोकानपि संगतान् ॥८६॥
86. nāhaṁ śocāmi dāśārhaṁ goptāraṁ jagataḥ prabhum ,
sa hi śakto raṇe tāta trīँllokānapi saṁgatān.
sa hi śakto raṇe tāta trīँllokānapi saṁgatān.
86.
na aham śocāmi dāśārham goptāram jagataḥ prabhum
saḥ hi śaktaḥ raṇe tāta trīn lokān api saṅgatān
saḥ hi śaktaḥ raṇe tāta trīn lokān api saṅgatān
86.
tāta aham dāśārham jagataḥ goptāram prabhum na
śocāmi hi saḥ raṇe api saṅgatān trīn lokān śaktaḥ
śocāmi hi saḥ raṇe api saṅgatān trīn lokān śaktaḥ
86.
I do not grieve for Dāśārha, the lord and protector of the world. Indeed, O dear one, he is capable in battle of conquering even the three united worlds.
विजेतुं पुरुषव्याघ्र सत्यमेतद्ब्रवीमि ते ।
किं पुनर्धार्तराष्ट्रस्य बलमेतत्सुदुर्बलम् ॥८७॥
किं पुनर्धार्तराष्ट्रस्य बलमेतत्सुदुर्बलम् ॥८७॥
87. vijetuṁ puruṣavyāghra satyametadbravīmi te ,
kiṁ punardhārtarāṣṭrasya balametatsudurbalam.
kiṁ punardhārtarāṣṭrasya balametatsudurbalam.
87.
vijetum puruṣavyāghra satyam etat bravīmi te
kim punaḥ dhārtarāṣṭrasya balam etat sudurbalam
kim punaḥ dhārtarāṣṭrasya balam etat sudurbalam
87.
puruṣavyāghra vijetum te etat satyam bravīmi
punaḥ kim dhārtarāṣṭrasya etat sudurbalam balam
punaḥ kim dhārtarāṣṭrasya etat sudurbalam balam
87.
O tiger among men (puruṣavyāghra), I tell you this truth: he is capable of conquering (the three worlds). How much more, then, this exceedingly weak army of Dhritarashtra's son!
अर्जुनस्त्वेव वार्ष्णेय पीडितो बहुभिर्युधि ।
प्रजह्यात्समरे प्राणांस्तस्माद्विन्दामि कश्मलम् ॥८८॥
प्रजह्यात्समरे प्राणांस्तस्माद्विन्दामि कश्मलम् ॥८८॥
88. arjunastveva vārṣṇeya pīḍito bahubhiryudhi ,
prajahyātsamare prāṇāṁstasmādvindāmi kaśmalam.
prajahyātsamare prāṇāṁstasmādvindāmi kaśmalam.
88.
arjunaḥ tu eva vārṣṇeya pīḍitaḥ bahubhiḥ yudhi
prajahyāt samare prāṇān tasmāt vindāmi kaśmalam
prajahyāt samare prāṇān tasmāt vindāmi kaśmalam
88.
vārṣṇeya arjunaḥ tu eva bahubhiḥ yudhi pīḍitaḥ
samare prāṇān prajahyāt tasmāt kaśmalam vindāmi
samare prāṇān prajahyāt tasmāt kaśmalam vindāmi
88.
O Vārṣṇeya, if Arjuna, oppressed by many in battle, were to abandon his life in combat, then I would experience deep distress (kaśmala).
तस्य त्वं पदवीं गच्छ गच्छेयुस्त्वादृशा यथा ।
तादृशस्येदृशे काले मादृशेनाभिचोदितः ॥८९॥
तादृशस्येदृशे काले मादृशेनाभिचोदितः ॥८९॥
89. tasya tvaṁ padavīṁ gaccha gaccheyustvādṛśā yathā ,
tādṛśasyedṛśe kāle mādṛśenābhicoditaḥ.
tādṛśasyedṛśe kāle mādṛśenābhicoditaḥ.
89.
tasya tvam padavīm gaccha gaccheyuḥ tvādṛśāḥ
yathā tādr̥śasya īdṛśe kāle mādṛśena abhicoditaḥ
yathā tādr̥śasya īdṛśe kāle mādṛśena abhicoditaḥ
89.
tvam tasya padavīm gaccha yathā tvādṛśāḥ gaccheyuḥ
īdṛśe kāle mādṛśena abhicoditaḥ tādr̥śasya
īdṛśe kāle mādṛśena abhicoditaḥ tādr̥śasya
89.
You should follow that path, just as those like you (wise messengers or warriors) would go. How can such a person (Arjuna), in such a time, be impelled by one like me (Dhṛtarāṣṭra)?
रणे वृष्णिप्रवीराणां द्वावेवातिरथौ स्मृतौ ।
प्रद्युम्नश्च महाबाहुस्त्वं च सात्वत विश्रुतः ॥९०॥
प्रद्युम्नश्च महाबाहुस्त्वं च सात्वत विश्रुतः ॥९०॥
90. raṇe vṛṣṇipravīrāṇāṁ dvāvevātirathau smṛtau ,
pradyumnaśca mahābāhustvaṁ ca sātvata viśrutaḥ.
pradyumnaśca mahābāhustvaṁ ca sātvata viśrutaḥ.
90.
raṇe vṛṣṇipravīrāṇām dvau eva atirathau smṛtau
pradyumnaḥ ca mahābāhuḥ tvam ca sātvata viśrutaḥ
pradyumnaḥ ca mahābāhuḥ tvam ca sātvata viśrutaḥ
90.
sātvata raṇe vṛṣṇipravīrāṇām dvau eva atirathau
smṛtau mahābāhuḥ pradyumnaḥ ca viśrutaḥ tvam ca
smṛtau mahābāhuḥ pradyumnaḥ ca viśrutaḥ tvam ca
90.
In battle, among the foremost heroes of the Vṛṣṇi clan, two are indeed remembered as great chariot warriors: the mighty-armed Pradyumna, and you, O renowned Sātvata.
अस्त्रे नारायणसमः संकर्षणसमो बले ।
वीरतायां नरव्याघ्र धनंजयसमो ह्यसि ॥९१॥
वीरतायां नरव्याघ्र धनंजयसमो ह्यसि ॥९१॥
91. astre nārāyaṇasamaḥ saṁkarṣaṇasamo bale ,
vīratāyāṁ naravyāghra dhanaṁjayasamo hyasi.
vīratāyāṁ naravyāghra dhanaṁjayasamo hyasi.
91.
astre nārāyaṇasamaḥ saṅkarṣaṇasamaḥ bale
vīratāyām naravyāghra dhanaṃjayasamaḥ hi asi
vīratāyām naravyāghra dhanaṃjayasamaḥ hi asi
91.
naravyāghra astre nārāyaṇasamaḥ bale
saṅkarṣaṇasamaḥ vīratāyām dhanaṃjayasamaḥ hi asi
saṅkarṣaṇasamaḥ vīratāyām dhanaṃjayasamaḥ hi asi
91.
In warfare (astra), you are equal to Nārāyaṇa; in strength, you are equal to Saṅkarṣaṇa. O tiger among men, you are indeed equal to Dhanaṃjaya (Arjuna) in valor.
भीष्मद्रोणावतिक्रम्य सर्वयुद्धविशारदम् ।
त्वामद्य पुरुषव्याघ्रं लोके सन्तः प्रचक्षते ॥९२॥
त्वामद्य पुरुषव्याघ्रं लोके सन्तः प्रचक्षते ॥९२॥
92. bhīṣmadroṇāvatikramya sarvayuddhaviśāradam ,
tvāmadya puruṣavyāghraṁ loke santaḥ pracakṣate.
tvāmadya puruṣavyāghraṁ loke santaḥ pracakṣate.
92.
bhīṣmadroṇau atikramya sarvayuddhaviśāradam
tvām adya puruṣavyāghram loke santaḥ pracakṣate
tvām adya puruṣavyāghram loke santaḥ pracakṣate
92.
santaḥ loke adya bhīṣmadroṇau atikramya
sarvayuddhaviśāradam puruṣavyāghram tvām pracakṣate
sarvayuddhaviśāradam puruṣavyāghram tvām pracakṣate
92.
Today, good people in the world declare you, the tiger among men (puruṣavyāghra), to be expert in all warfare, surpassing even Bhishma and Drona.
नासाध्यं विद्यते लोके सात्यकेरिति माधव ।
तत्त्वां यदभिवक्ष्यामि तत्कुरुष्व महाबल ॥९३॥
तत्त्वां यदभिवक्ष्यामि तत्कुरुष्व महाबल ॥९३॥
93. nāsādhyaṁ vidyate loke sātyakeriti mādhava ,
tattvāṁ yadabhivakṣyāmi tatkuruṣva mahābala.
tattvāṁ yadabhivakṣyāmi tatkuruṣva mahābala.
93.
na asādhyam vidyate loke sātyakeḥ iti mādhava
tat tvām yat abhivakṣyāmi tat kuruṣva mahābala
tat tvām yat abhivakṣyāmi tat kuruṣva mahābala
93.
mādhava mahābala loke sātyakeḥ asādhyam na
vidyate iti yat tvām abhivakṣyāmi tat kuruṣva
vidyate iti yat tvām abhivakṣyāmi tat kuruṣva
93.
O Madhava, it is said in the world that nothing is impossible for Satyaki. Therefore, O mighty-armed one (mahābala), whatever I shall tell you, that you must do.
संभावना हि लोकस्य तव पार्थस्य चोभयोः ।
नान्यथा तां महाबाहो संप्रकर्तुमिहार्हसि ॥९४॥
नान्यथा तां महाबाहो संप्रकर्तुमिहार्हसि ॥९४॥
94. saṁbhāvanā hi lokasya tava pārthasya cobhayoḥ ,
nānyathā tāṁ mahābāho saṁprakartumihārhasi.
nānyathā tāṁ mahābāho saṁprakartumihārhasi.
94.
saṃbhāvanā hi lokasya tava pārthasya ca ubhayoḥ
na anyathā tām mahābāho samprakartum iha arhasi
na anyathā tām mahābāho samprakartum iha arhasi
94.
mahābāho hi lokasya tava ca pārthasya ubhayoḥ
saṃbhāvanā tām iha anyathā samprakartum na arhasi
saṃbhāvanā tām iha anyathā samprakartum na arhasi
94.
Indeed, the world's high regard is for both you and Partha (Arjuna). O mighty-armed one (mahābāho), you cannot possibly fulfill that (expectation) in any other way here.
परित्यज्य प्रियान्प्राणान्रणे विचर वीरवत् ।
न हि शैनेय दाशार्हा रणे रक्षन्ति जीवितम् ॥९५॥
न हि शैनेय दाशार्हा रणे रक्षन्ति जीवितम् ॥९५॥
95. parityajya priyānprāṇānraṇe vicara vīravat ,
na hi śaineya dāśārhā raṇe rakṣanti jīvitam.
na hi śaineya dāśārhā raṇe rakṣanti jīvitam.
95.
parityajya priyān prāṇān raṇe vicara vīravat
na hi śaineya dāśārhāḥ raṇe rakṣanti jīvitam
na hi śaineya dāśārhāḥ raṇe rakṣanti jīvitam
95.
śaineya priyān prāṇān parityajya raṇe vīravat
vicara hi dāśārhāḥ raṇe jīvitam na rakṣanti
vicara hi dāśārhāḥ raṇe jīvitam na rakṣanti
95.
Having abandoned your dear life, fight heroically in battle! For indeed, O son of Śini (śaineya), the Dasharhas (dāśārhā) do not protect their lives in battle.
अयुद्धमनवस्थानं संग्रामे च पलायनम् ।
भीरूणामसतां मार्गो नैष दाशार्हसेवितः ॥९६॥
भीरूणामसतां मार्गो नैष दाशार्हसेवितः ॥९६॥
96. ayuddhamanavasthānaṁ saṁgrāme ca palāyanam ,
bhīrūṇāmasatāṁ mārgo naiṣa dāśārhasevitaḥ.
bhīrūṇāmasatāṁ mārgo naiṣa dāśārhasevitaḥ.
96.
ayuddham anavasthānam saṃgrāme ca palāyanam
bhīrūṇām asatām mārgaḥ na eṣa dāśārhasvitaḥ
bhīrūṇām asatām mārgaḥ na eṣa dāśārhasvitaḥ
96.
ayuddham anavasthānam ca saṃgrāme palāyanam
eṣa bhīrūṇām asatām mārgaḥ eṣa dāśārhasvitaḥ na
eṣa bhīrūṇām asatām mārgaḥ eṣa dāśārhasvitaḥ na
96.
Not fighting, not holding one's ground, and fleeing from battle—this is the path of cowards and the dishonorable. This path is certainly not followed by Dāśārha (Krishna).
तवार्जुनो गुरुस्तात धर्मात्मा शिनिपुंगव ।
वासुदेवो गुरुश्चापि तव पार्थस्य धीमतः ॥९७॥
वासुदेवो गुरुश्चापि तव पार्थस्य धीमतः ॥९७॥
97. tavārjuno gurustāta dharmātmā śinipuṁgava ,
vāsudevo guruścāpi tava pārthasya dhīmataḥ.
vāsudevo guruścāpi tava pārthasya dhīmataḥ.
97.
tava arjunaḥ guruḥ tāta dharmātmā śinipuṅgava
vāsudevaḥ guruḥ ca api tava pārthasya dhīmataḥ
vāsudevaḥ guruḥ ca api tava pārthasya dhīmataḥ
97.
tāta śinipuṅgava dharmātmā arjunaḥ tava guruḥ
ca api vāsudevaḥ tava dhīmataḥ pārthasya guruḥ
ca api vāsudevaḥ tava dhīmataḥ pārthasya guruḥ
97.
O dear one (tāta), O chief among the Śinis (śinipuṅgava), Arjuna, whose intrinsic nature (dharma) is righteousness, is your teacher (guru). And Vasudeva (Krishna) is also the teacher (guru) of your wise Pārtha (Arjuna).
कारणद्वयमेतद्धि जानानस्त्वाहमब्रुवम् ।
मावमंस्था वचो मह्यं गुरुस्तव गुरोर्ह्यहम् ॥९८॥
मावमंस्था वचो मह्यं गुरुस्तव गुरोर्ह्यहम् ॥९८॥
98. kāraṇadvayametaddhi jānānastvāhamabruvam ,
māvamaṁsthā vaco mahyaṁ gurustava gurorhyaham.
māvamaṁsthā vaco mahyaṁ gurustava gurorhyaham.
98.
kāraṇadvayam etat hi jānānaḥ tvā aham abruvam mā
avamaṃsthāḥ vacaḥ mahyam guruḥ tava guroḥ hi aham
avamaṃsthāḥ vacaḥ mahyam guruḥ tava guroḥ hi aham
98.
aham hi etat kāraṇadvayam jānānaḥ tvā abruvam mahyam
vacaḥ mā avamaṃsthāḥ hi aham tava guroḥ guruḥ
vacaḥ mā avamaṃsthāḥ hi aham tava guroḥ guruḥ
98.
Indeed, knowing these two reasons, I spoke to you. Do not disregard my words, for I am the teacher (guru) of your teacher (guru).
वासुदेवमतं चैतन्मम चैवार्जुनस्य च ।
सत्यमेतन्मयोक्तं ते याहि यत्र धनंजयः ॥९९॥
सत्यमेतन्मयोक्तं ते याहि यत्र धनंजयः ॥९९॥
99. vāsudevamataṁ caitanmama caivārjunasya ca ,
satyametanmayoktaṁ te yāhi yatra dhanaṁjayaḥ.
satyametanmayoktaṁ te yāhi yatra dhanaṁjayaḥ.
99.
vāsudevamatam ca etat mama ca eva arjunasya ca
satyam etat mayā uktam te yāhi yatra dhanaṃjayaḥ
satyam etat mayā uktam te yāhi yatra dhanaṃjayaḥ
99.
etat vāsudevamatam ca mama ca eva arjunasya ca
mayā te etat satyam uktam yatra dhanaṃjayaḥ yāhi
mayā te etat satyam uktam yatra dhanaṃjayaḥ yāhi
99.
This is the opinion of Vasudeva (Krishna), and also mine, and indeed of Arjuna. This truth has been told to you by me. Go now to where Dhananjaya (Arjuna) is.
एतद्वचनमाज्ञाय मम सत्यपराक्रम ।
प्रविशैतद्बलं तात धार्तराष्ट्रस्य दुर्मतेः ॥१००॥
प्रविशैतद्बलं तात धार्तराष्ट्रस्य दुर्मतेः ॥१००॥
100. etadvacanamājñāya mama satyaparākrama ,
praviśaitadbalaṁ tāta dhārtarāṣṭrasya durmateḥ.
praviśaitadbalaṁ tāta dhārtarāṣṭrasya durmateḥ.
100.
etat vacanam ājñāya mama satyaparākrama praviśa
etat balam tāta dhārtarāṣṭrasya durmateḥ
etat balam tāta dhārtarāṣṭrasya durmateḥ
100.
he satyaparākrama he tāta mama etat vacanam ājñāya
durmateḥ dhārtarāṣṭrasya etat balam praviśa
durmateḥ dhārtarāṣṭrasya etat balam praviśa
100.
O truly valorous one, having understood these words of mine, my dear, enter this army of the evil-minded son of Dhṛtarāṣṭra.
प्रविश्य च यथान्यायं संगम्य च महारथैः ।
यथार्हमात्मनः कर्म रणे सात्वत दर्शय ॥१०१॥
यथार्हमात्मनः कर्म रणे सात्वत दर्शय ॥१०१॥
101. praviśya ca yathānyāyaṁ saṁgamya ca mahārathaiḥ ,
yathārhamātmanaḥ karma raṇe sātvata darśaya.
yathārhamātmanaḥ karma raṇe sātvata darśaya.
101.
praviśya ca yathānyāyam saṅgamya ca mahārathaiḥ
yathārham ātmanaḥ karma raṇe sātvata darśaya
yathārham ātmanaḥ karma raṇe sātvata darśaya
101.
ca praviśya ca yathānyāyam mahārathaiḥ saṅgamya
he sātvata raṇe ātmanaḥ yathārham karma darśaya
he sātvata raṇe ātmanaḥ yathārham karma darśaya
101.
And having entered, and having duly encountered the great warriors (mahārathas), O Sātvata, display your own appropriate action (karma) on the battlefield.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85 (current chapter)
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47