Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-84

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
भ्रातॄणां मतमाज्ञाय नारदस्य च धीमतः ।
पितामहसमं धौम्यं प्राह राजा युधिष्ठिरः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
bhrātṝṇāṁ matamājñāya nāradasya ca dhīmataḥ ,
pitāmahasamaṁ dhaumyaṁ prāha rājā yudhiṣṭhiraḥ.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | bhrātṝṇām matam ājñāya nāradasya ca
dhīmataḥ | pitāmahasamam dhaumyam pra āha rājā yudhiṣṭhiraḥ
1. Vaiśaṃpāyana said: Having understood the opinion of his brothers and of the wise Nārada, King Yudhiṣṭhira spoke to Dhaumya, who was like his grandfather (Brahmā).
मया स पुरुषव्याघ्रो जिष्णुः सत्यपराक्रमः ।
अस्त्रहेतोर्महाबाहुरमितात्मा विवासितः ॥२॥
2. mayā sa puruṣavyāghro jiṣṇuḥ satyaparākramaḥ ,
astrahetormahābāhuramitātmā vivāsitaḥ.
2. mayā sa puruṣavyāghraḥ jiṣṇuḥ satyaparākramaḥ
| astrahetoḥ mahābāhuḥ amitātmā vivāsitaḥ
2. By me, that tiger among men (puruṣa), the victorious, whose valor is true, the mighty-armed, he of immeasurable spirit (ātman), has been sent away for the sake of acquiring weapons.
स हि वीरोऽनुरक्तश्च समर्थश्च तपोधन ।
कृती च भृशमप्यस्त्रे वासुदेव इव प्रभुः ॥३॥
3. sa hi vīro'nuraktaśca samarthaśca tapodhana ,
kṛtī ca bhṛśamapyastre vāsudeva iva prabhuḥ.
3. sa hi vīraḥ anuraktaḥ ca samarthaḥ ca tapodhana
| kṛtī ca bhṛśam api astre vāsudevaḥ iva prabhuḥ
3. Indeed, he is heroic, devoted (to us), and capable, O possessor of asceticism (tapas)! He is also very skilled in weapons, just like Lord Vāsudeva (Kṛṣṇa).
अहं ह्येतावुभौ ब्रह्मन्कृष्णावरिनिघातिनौ ।
अभिजानामि विक्रान्तौ तथा व्यासः प्रतापवान् ।
त्रियुगौ पुण्डरीकाक्षौ वासुदेवधनंजयौ ॥४॥
4. ahaṁ hyetāvubhau brahmankṛṣṇāvarinighātinau ,
abhijānāmi vikrāntau tathā vyāsaḥ pratāpavān ,
triyugau puṇḍarīkākṣau vāsudevadhanaṁjayau.
4. aham hi etau ubhau brahman kṛṣṇau
arinighātinau | abhijānāmi vikrāntau
tathā vyāsaḥ pratāpavān | triyugau
puṇḍarīkākṣau vāsudevadhanañjayau
4. Indeed, O Brāhmaṇa, I know these two Kṛṣṇas (Kṛṣṇa and Arjuna), who are valiant destroyers of enemies. Similarly, the mighty Vyāsa also knows them. They are the lotus-eyed pair, Vāsudeva and Dhanañjaya (Arjuna), existing through three ages.
नारदोऽपि तथा वेद सोऽप्यशंसत्सदा मम ।
तथाहमपि जानामि नरनारायणावृषी ॥५॥
5. nārado'pi tathā veda so'pyaśaṁsatsadā mama ,
tathāhamapi jānāmi naranārāyaṇāvṛṣī.
5. nāradaḥ api tathā veda saḥ api aśaṃsat sadā
mama tathā aham api jānāmi naranārāyaṇau ṛṣī
5. Nārada also knows this and has always praised me. Similarly, I too know the two sages, Nara and Nārāyaṇa.
शक्तोऽयमित्यतो मत्वा मया संप्रेषितोऽर्जुनः ।
इन्द्रादनवरः शक्तः सुरसूनुः सुराधिपम् ।
द्रष्टुमस्त्राणि चादातुमिन्द्रादिति विवासितः ॥६॥
6. śakto'yamityato matvā mayā saṁpreṣito'rjunaḥ ,
indrādanavaraḥ śaktaḥ surasūnuḥ surādhipam ,
draṣṭumastrāṇi cādātumindrāditi vivāsitaḥ.
6. śaktaḥ ayam iti ataḥ matvā mayā
saṃpreṣitaḥ arjunaḥ indrāt anavaraḥ
śaktaḥ surasūnuḥ surādhipam draṣṭum
astrāṇi ca ādātum indrāt iti vivāsitaḥ
6. Thinking "he is capable," I sent Arjuna forth. This son of a god, who is not inferior to Indra and is powerful, was dispatched to see Indra and to obtain weapons from him.
भीष्मद्रोणावतिरथौ कृपो द्रौणिश्च दुर्जयः ।
धृतराष्ट्रस्य पुत्रेण वृता युधि महाबलाः ।
सर्वे वेदविदः शूराः सर्वेऽस्त्रकुशलास्तथा ॥७॥
7. bhīṣmadroṇāvatirathau kṛpo drauṇiśca durjayaḥ ,
dhṛtarāṣṭrasya putreṇa vṛtā yudhi mahābalāḥ ,
sarve vedavidaḥ śūrāḥ sarve'strakuśalāstathā.
7. bhīṣmadroṇau atirathau kṛpaḥ droṇiḥ
ca durjayaḥ dhṛtarāṣṭrasya putreṇa
vṛtāḥ yudhi mahābalāḥ sarve
vedavidaḥ śūrāḥ sarve astrakūśalāḥ tathā
7. Bhīṣma and Droṇa, who are great warriors (atirathas), along with Kṛpa and the invincible Droṇi, were chosen by Dhṛtarāṣṭra's son for battle. All of these mighty individuals are learned in the Vedas, are brave heroes, and are also skilled in the use of weapons.
योद्धुकामश्च पार्थेन सततं यो महाबलः ।
स च दिव्यास्त्रवित्कर्णः सूतपुत्रो महारथः ॥८॥
8. yoddhukāmaśca pārthena satataṁ yo mahābalaḥ ,
sa ca divyāstravitkarṇaḥ sūtaputro mahārathaḥ.
8. yoddhukāmaḥ ca pārthena satatam yaḥ mahābalaḥ
saḥ ca divyāstravit karṇaḥ sūtaputraḥ mahārathaḥ
8. And he, the mighty one who always desires to fight with Pārtha (Arjuna), is Karṇa, the son of a charioteer, who is skilled in divine weapons and is a great warrior (mahāratha).
सोऽश्ववेगानिलबलः शरार्चिस्तलनिस्वनः ।
रजोधूमोऽस्त्रसंतापो धार्तराष्ट्रानिलोद्धतः ॥९॥
9. so'śvavegānilabalaḥ śarārcistalanisvanaḥ ,
rajodhūmo'strasaṁtāpo dhārtarāṣṭrāniloddhataḥ.
9. saḥ aśvavegānilabalaḥ śarārciḥ talanisvanaḥ
rajodhūmaḥ astrasaṃtāpaḥ dhārtarāṣṭrānilauddhataḥ
9. He (Karna), whose strength is like the swiftness of horses and the wind, whose arrows are his flames, whose palm-slaps (on his bowstring) are his roars, whose dust is his smoke, whose weapons cause great torment, and who is agitated by the wind (support) of the Dhārtarāṣṭras (Kauravas)...
निसृष्ट इव कालेन युगान्तज्वलनो यथा ।
मम सैन्यमयं कक्षं प्रधक्ष्यति न संशयः ॥१०॥
10. nisṛṣṭa iva kālena yugāntajvalano yathā ,
mama sainyamayaṁ kakṣaṁ pradhakṣyati na saṁśayaḥ.
10. nisṛṣṭaḥ iva kālena yugāntajvalanaḥ yathā mama
sainyamayam kakṣam pradhakṣyati na saṃśayaḥ
10. ...just as the fire of cosmic dissolution (yugāntajvalana), released by Time (kāla), will certainly consume this dry grass of my army; there is no doubt.
तं स कृष्णानिलोद्धूतो दिव्यास्त्रजलदो महान् ।
श्वेतवाजिबलाकाभृद्गाण्डीवेन्द्रायुधोज्ज्वलः ॥११॥
11. taṁ sa kṛṣṇāniloddhūto divyāstrajalado mahān ,
śvetavājibalākābhṛdgāṇḍīvendrāyudhojjvalaḥ.
11. tam saḥ kṛṣṇāniloddhūtaḥ divyāstrajaladaḥ mahān
śvetavājibalākābhṛt gāṇḍīvendrāyudhojjvalaḥ
11. That great cloud of divine weapons (Arjuna), stirred by the wind (influence) of Kṛṣṇa, bearing white horses like cranes and shining brilliantly with the Gaṇḍīva (bow) like a rainbow...
सततं शरधाराभिः प्रदीप्तं कर्णपावकम् ।
उदीर्णोऽर्जुनमेघोऽयं शमयिष्यति संयुगे ॥१२॥
12. satataṁ śaradhārābhiḥ pradīptaṁ karṇapāvakam ,
udīrṇo'rjunamegho'yaṁ śamayiṣyati saṁyuge.
12. satatam śaradhārābhiḥ pradīptam karṇapāvakam
udīrṇaḥ arjunameghaḥ ayam śamayiṣyati saṃyuge
12. This Arjuna, risen like a cloud, will extinguish the blazing fire of Karna, which is constantly ignited by streams of arrows, in battle.
स साक्षादेव सर्वाणि शक्रात्परपुरंजयः ।
दिव्यान्यस्त्राणि बीभत्सुस्तत्त्वतः प्रतिपत्स्यते ॥१३॥
13. sa sākṣādeva sarvāṇi śakrātparapuraṁjayaḥ ,
divyānyastrāṇi bībhatsustattvataḥ pratipatsyate.
13. saḥ sākṣāt eva sarvāṇi śakrāt parapurajayaḥ
divyāni astrāṇi bībhatsuḥ tattvataḥ pratipatsyate
13. That conqueror of enemy cities, Bibhatsu (Arjuna), will directly and truly obtain all divine weapons from Indra.
अलं स तेषां सर्वेषामिति मे धीयते मतिः ।
नास्ति त्वतिक्रिया तस्य रणेऽरीणां प्रतिक्रिया ॥१४॥
14. alaṁ sa teṣāṁ sarveṣāmiti me dhīyate matiḥ ,
nāsti tvatikriyā tasya raṇe'rīṇāṁ pratikriyā.
14. alam saḥ teṣām sarveṣām iti me dhīyate matiḥ na
asti tu atikriyā tasya raṇe arīṇām pratikriyā
14. My opinion is that he alone is sufficient for all of them. Indeed, there is no counter-action or retaliation against him in battle for the enemies.
तं वयं पाण्डवं सर्वे गृहीतास्त्रं धनंजयम् ।
द्रष्टारो न हि बीभत्सुर्भारमुद्यम्य सीदति ॥१५॥
15. taṁ vayaṁ pāṇḍavaṁ sarve gṛhītāstraṁ dhanaṁjayam ,
draṣṭāro na hi bībhatsurbhāramudyamya sīdati.
15. tam vayam pāṇḍavam sarve gṛhītāstram dhanañjayam
draṣṭāraḥ na hi bībhatsuḥ bhāram udyamya sīdati
15. All of us will see that Pāṇḍava, Dhanañjaya, with weapons taken up. Surely, Bibhatsu (Arjuna) does not fail when he undertakes a burden.
वयं तु तमृते वीरं वनेऽस्मिन्द्विपदां वर ।
अवधानं न गच्छामः काम्यके सह कृष्णया ॥१६॥
16. vayaṁ tu tamṛte vīraṁ vane'smindvipadāṁ vara ,
avadhānaṁ na gacchāmaḥ kāmyake saha kṛṣṇayā.
16. vayam tu tam ṛte vīram vane asmin dvipadām vara
avadhānam na gacchāmaḥ kāmyake saha kṛṣṇayā
16. But, O best among bipeds, without that hero, we cannot properly attend to our affairs in this Kāmyaka forest, even with Kṛṣṇā (Draupadī).
भवानन्यद्वनं साधु बह्वन्नं फलवच्छुचि ।
आख्यातु रमणीयं च सेवितं पुण्यकर्मभिः ॥१७॥
17. bhavānanyadvanaṁ sādhu bahvannaṁ phalavacchuci ,
ākhyātu ramaṇīyaṁ ca sevitaṁ puṇyakarmabhiḥ.
17. bhavān anyat vanam sādhu bahu annam phalavat
śuci ākhyātu ramaṇīyam ca sevitam puṇyakarmabhiḥ
17. Sir, please describe another excellent forest that is abundant in food, fruitful, pure, delightful, and inhabited by people of virtuous deeds.
यत्र कंचिद्वयं कालं वसन्तः सत्यविक्रमम् ।
प्रतीक्षामोऽर्जुनं वीरं वर्षकामा इवाम्बुदम् ॥१८॥
18. yatra kaṁcidvayaṁ kālaṁ vasantaḥ satyavikramam ,
pratīkṣāmo'rjunaṁ vīraṁ varṣakāmā ivāmbudam.
18. yatra kañcit vayam kālam vasantaḥ satyavikramam
pratīkṣāmaḥ arjunam vīram varṣakāmāḥ iva ambudam
18. Where we, dwelling for some time, can await the heroic Arjuna, who possesses true valor, just as those longing for rain await a cloud.
विविधानाश्रमान्कांश्चिद्द्विजातिभ्यः परिश्रुतान् ।
सरांसि सरितश्चैव रमणीयांश्च पर्वतान् ॥१९॥
19. vividhānāśramānkāṁściddvijātibhyaḥ pariśrutān ,
sarāṁsi saritaścaiva ramaṇīyāṁśca parvatān.
19. vividhān āśramān kāṃścit dvijātibhyaḥ pariśrutān
sarāṃsi saritaḥ ca eva ramaṇīyān ca parvatān
19. Describe various hermitages, some of which are renowned among the twice-born (dvijāti), and also lakes, rivers, and delightful mountains.
आचक्ष्व न हि नो ब्रह्मन्रोचते तमृतेऽर्जुनम् ।
वनेऽस्मिन्काम्यके वासो गच्छामोऽन्यां दिशं प्रति ॥२०॥
20. ācakṣva na hi no brahmanrocate tamṛte'rjunam ,
vane'sminkāmyake vāso gacchāmo'nyāṁ diśaṁ prati.
20. ācakṣva na hi naḥ brahman rocate tam ṛte arjunam
vane asmin kāmyake vāsaḥ gacchāmaḥ anyām diśam prati
20. O brahmin, please tell us, for indeed, residing in this Kamyaka forest is not pleasing to us without Arjuna. We will go towards another direction.