Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-24

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
सूत उवाच ।
इत्युक्तो गरुडः सर्पैस्ततो मातरमब्रवीत् ।
गच्छाम्यमृतमाहर्तुं भक्ष्यमिच्छामि वेदितुम् ॥१॥
1. sūta uvāca ,
ityukto garuḍaḥ sarpaistato mātaramabravīt ,
gacchāmyamṛtamāhartuṁ bhakṣyamicchāmi veditum.
1. sūtaḥ uvāca iti uktaḥ garuḍaḥ sarpaiḥ tataḥ mātaram
abravīt gacchāmi amṛtam āhartum bhakṣyam icchāmi veditum
1. Sūta said: "Thus spoken to by the serpents, Garuḍa then said to his mother: 'I am going to fetch the ambrosia. I wish to know what food (I should eat).'
विनतोवाच ।
समुद्रकुक्षावेकान्ते निषादालयमुत्तमम् ।
सहस्राणामनेकानां तान्भुक्त्वामृतमानय ॥२॥
2. vinatovāca ,
samudrakukṣāvekānte niṣādālayamuttamam ,
sahasrāṇāmanekānāṁ tānbhuktvāmṛtamānaya.
2. vinatā uvāca samudra-kukṣau ekānte niṣāda-ālayam
uttamam sahasrāṇām anekānām tān bhuktvā amṛtam ānaya
2. Vinatā said: "In a secluded spot within the ocean's belly, there is an excellent dwelling of Nishādas. Eat those (Nishādas), who are many thousands in number, and then bring the nectar."
न तु ते ब्राह्मणं हन्तुं कार्या बुद्धिः कथंचन ।
अवध्यः सर्वभूतानां ब्राह्मणो ह्यनलोपमः ॥३॥
3. na tu te brāhmaṇaṁ hantuṁ kāryā buddhiḥ kathaṁcana ,
avadhyaḥ sarvabhūtānāṁ brāhmaṇo hyanalopamaḥ.
3. na tu te brāhmaṇam hantum kāryā buddhiḥ kathaṃcana
avadhyaḥ sarva-bhūtānām brāhmaṇaḥ hi anala-upamaḥ
3. But you should never make up your mind to kill a Brāhmaṇa. For a Brāhmaṇa is like fire, unkillable by any living being.
अग्निरर्को विषं शस्त्रं विप्रो भवति कोपितः ।
भूतानामग्रभुग्विप्रो वर्णश्रेष्ठः पिता गुरुः ॥४॥
4. agnirarko viṣaṁ śastraṁ vipro bhavati kopitaḥ ,
bhūtānāmagrabhugvipro varṇaśreṣṭhaḥ pitā guruḥ.
4. agniḥ arkaḥ viṣam śastram vipraḥ bhavati kopitaḥ
bhūtānām agra-bhuk vipraḥ varṇa-śreṣṭhaḥ pitā guruḥ
4. An enraged Brāhmaṇa becomes like fire, the sun, poison, or a weapon. A Brāhmaṇa is the foremost enjoyer among all beings, the best of castes, a father, and a guru.
गरुड उवाच ।
यथाहमभिजानीयां ब्राह्मणं लक्षणैः शुभैः ।
तन्मे कारणतो मातः पृच्छतो वक्तुमर्हसि ॥५॥
5. garuḍa uvāca ,
yathāhamabhijānīyāṁ brāhmaṇaṁ lakṣaṇaiḥ śubhaiḥ ,
tanme kāraṇato mātaḥ pṛcchato vaktumarhasi.
5. garuḍaḥ uvāca yathā aham abhijānīyām brāhmaṇam lakṣaṇaiḥ
śubhaiḥ tat me kāraṇataḥ mātaḥ pṛcchataḥ vaktum arhasi
5. Garuḍa said: "Mother, please tell me the reason so that I may properly recognize a Brāhmaṇa by auspicious marks, since I am asking you."
विनतोवाच ।
यस्ते कण्ठमनुप्राप्तो निगीर्णं बडिशं यथा ।
दहेदङ्गारवत्पुत्र तं विद्याद्ब्राह्मणर्षभम् ॥६॥
6. vinatovāca ,
yaste kaṇṭhamanuprāpto nigīrṇaṁ baḍiśaṁ yathā ,
dahedaṅgāravatputra taṁ vidyādbrāhmaṇarṣabham.
6. vinatā uvāca yaḥ te kaṇṭham anuprāptaḥ nigīrṇam baḍiśam
yathā dahet aṅgāravat putra tam vidyāt brāhmaṇa-ṛṣabham
6. Vinatā said: "My son, whoever reaches your throat, swallowed like a fishhook, and would burn like a live coal – know him to be the best of Brāhmaṇas."
सूत उवाच ।
प्रोवाच चैनं विनता पुत्रहार्दादिदं वचः ।
जानन्त्यप्यतुलं वीर्यमाशीर्वादसमन्वितम् ॥७॥
7. sūta uvāca ,
provāca cainaṁ vinatā putrahārdādidaṁ vacaḥ ,
jānantyapyatulaṁ vīryamāśīrvādasamanvitam.
7. sūtaḥ uvāca | provāca ca enam vinatā putra-hārdāt idam
vacaḥ | jānantī api atulam vīryam āśīrvāda-samanvitam
7. Sūta said: And Vinatā, though knowing his unequaled valor, spoke these words to him, filled with motherly affection and blessings.
पक्षौ ते मारुतः पातु चन्द्रः पृष्ठं तु पुत्रक ।
शिरस्तु पातु ते वह्निर्भास्करः सर्वमेव तु ॥८॥
8. pakṣau te mārutaḥ pātu candraḥ pṛṣṭhaṁ tu putraka ,
śirastu pātu te vahnirbhāskaraḥ sarvameva tu.
8. pakṣau te mārutaḥ pātu candraḥ pṛṣṭham tu putraka
| śiraḥ tu pātu te vahniḥ bhāskaraḥ sarvam eva tu
8. May the Wind protect your wings, and the Moon your back, O son. May Fire protect your head, and the Sun, indeed, everything else.
अहं च ते सदा पुत्र शान्तिस्वस्तिपरायणा ।
अरिष्टं व्रज पन्थानं वत्स कार्यार्थसिद्धये ॥९॥
9. ahaṁ ca te sadā putra śāntisvastiparāyaṇā ,
ariṣṭaṁ vraja panthānaṁ vatsa kāryārthasiddhaye.
9. aham ca te sadā putra śānti-svasti-parāyaṇā |
ariṣṭam vraja panthānam vatsa kārya-artha-siddhaye
9. And I, your mother, O son, am always devoted to your peace and well-being. O dear one, go on a path free from harm for the accomplishment of your purpose.
ततः स मातुर्वचनं निशम्य वितत्य पक्षौ नभ उत्पपात ।
ततो निषादान्बलवानुपागमद्बुभुक्षितः काल इवान्तको महान् ॥१०॥
10. tataḥ sa māturvacanaṁ niśamya; vitatya pakṣau nabha utpapāta ,
tato niṣādānbalavānupāgama;dbubhukṣitaḥ kāla ivāntako mahān.
10. tataḥ saḥ mātuḥ vacanam niśamya
vitatya pakṣau nabhaḥ utpatata |
tataḥ niṣādān balavān upāgamat
bubhukṣitaḥ kālaḥ iva antakaḥ mahān
10. Then, having heard his mother's words, he spread his wings and flew up into the sky. Subsequently, that powerful one approached the Niṣādas, like the great, hungry Destroyer, Death himself.
स तान्निषादानुपसंहरंस्तदा रजः समुद्धूय नभःस्पृशं महत् ।
समुद्रकुक्षौ च विशोषयन्पयः समीपगान्भूमिधरान्विचालयन् ॥११॥
11. sa tānniṣādānupasaṁharaṁstadā; rajaḥ samuddhūya nabhaḥspṛśaṁ mahat ,
samudrakukṣau ca viśoṣayanpayaḥ; samīpagānbhūmidharānvicālayan.
11. saḥ tān niṣādān upasaṃharan tadā
rajaḥ samuddhūya nabhaḥ-spṛśam mahat
| samudra-kukṣau ca viśoṣayan
payaḥ samīpa-gān bhūmi-dharān vicālayan
11. Then, while consuming those Niṣādas, he stirred up a great, sky-touching dust, and drying up the waters in the ocean's depths, he also shook the nearby mountains.
ततः स चक्रे महदाननं तदा निषादमार्गं प्रतिरुध्य पक्षिराट् ।
ततो निषादास्त्वरिताः प्रवव्रजुर्यतो मुखं तस्य भुजंगभोजिनः ॥१२॥
12. tataḥ sa cakre mahadānanaṁ tadā; niṣādamārgaṁ pratirudhya pakṣirāṭ ,
tato niṣādāstvaritāḥ pravavraju;ryato mukhaṁ tasya bhujaṁgabhojinaḥ.
12. tataḥ saḥ cakre mahat ānanam tadā
niṣādamārgam pratirudhya pakṣirāṭ
tataḥ niṣādāḥ tvaritāḥ pravavrajuḥ
yataḥ mukham tasya bhujaṅgabhojinaḥ
12. Then, the king of birds, blocking the path of the Nishadas, opened his huge mouth. Thereupon, the Nishadas swiftly entered into the mouth of that snake-eater.
तदाननं विवृतमतिप्रमाणवत्समभ्ययुर्गगनमिवार्दिताः खगाः ।
सहस्रशः पवनरजोभ्रमोहिता महानिलप्रचलितपादपे वने ॥१३॥
13. tadānanaṁ vivṛtamatipramāṇava;tsamabhyayurgaganamivārditāḥ khagāḥ ,
sahasraśaḥ pavanarajobhramohitā; mahānilapracalitapādape vane.
13. tat ānanam vivṛtam atipramāṇavat
samabhyayuḥ gaganam iva ārditāḥ
khagāḥ sahasraśaḥ pavanarajobhramohitāḥ
mahānilapracalitapādape vane
13. Into that widely opened mouth, of immense size, they entered in thousands, just as distressed birds, bewildered by the swirling dust of the wind, would enter the sky in a forest where trees are agitated by a great storm.
ततः खगो वदनममित्रतापनः समाहरत्परिचपलो महाबलः ।
निषूदयन्बहुविधमत्स्यभक्षिणो बुभुक्षितो गगनचरेश्वरस्तदा ॥१४॥
14. tataḥ khago vadanamamitratāpanaḥ; samāharatparicapalo mahābalaḥ ,
niṣūdayanbahuvidhamatsyabhakṣiṇo; bubhukṣito gaganacareśvarastadā.
14. tataḥ khagaḥ vadanam amitratāpanaḥ
samāharat paricapalaḥ mahābalaḥ
niṣūdayan bahuvidhamatsyabhakṣiṇaḥ
bubhukṣitaḥ gaganacareśvaraḥ tadā
14. Then, the tormentor of enemies, that mighty and exceedingly swift bird, the lord of sky-dwellers, being hungry, closed his mouth, thereby destroying the eaters of various kinds of fish.