Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-85

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
तान्सर्वानुत्सुकान्दृष्ट्वा पाण्डवान्दीनचेतसः ।
आश्वासयंस्तदा धौम्यो बृहस्पतिसमोऽब्रवीत् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tānsarvānutsukāndṛṣṭvā pāṇḍavāndīnacetasaḥ ,
āśvāsayaṁstadā dhaumyo bṛhaspatisamo'bravīt.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tān sarvān utsukān dṛṣṭvā pāṇḍavān
dīnacetasaḥ āśvāsayan tadā dhaumyaḥ bṛhaspatisamaḥ abravīt
1. Vaiśaṃpāyana said: Seeing all those Pāṇḍavas who were eager (to go to holy places) but with dejected minds, Dhaumya, who was equal to Bṛhaspati, then consoled them and spoke.
ब्राह्मणानुमतान्पुण्यानाश्रमान्भरतर्षभ ।
दिशस्तीर्थानि शैलांश्च शृणु मे गदतो नृप ॥२॥
2. brāhmaṇānumatānpuṇyānāśramānbharatarṣabha ,
diśastīrthāni śailāṁśca śṛṇu me gadato nṛpa.
2. brāhmaṇānumatān puṇyān āśramān bharatarṣabha
diśaḥ tīrthāni śailān ca śṛṇu me gadataḥ nṛpa
2. O best of Bhāratas, O King, listen to me as I speak of the sacred hermitages (āśrama) approved by the Brahmins, the directions, the holy places (tīrtha), and the mountains.
पूर्वं प्राचीं दिशं राजन्राजर्षिगणसेविताम् ।
रम्यां ते कीर्तयिष्यामि युधिष्ठिर यथास्मृति ॥३॥
3. pūrvaṁ prācīṁ diśaṁ rājanrājarṣigaṇasevitām ,
ramyāṁ te kīrtayiṣyāmi yudhiṣṭhira yathāsmṛti.
3. pūrvam prācīm diśam rājan rājarṣigaṇasevitām
ramyām te kīrtayiṣyāmi yudhiṣṭhira yathāsmṛti
3. O King, Yudhiṣṭhira, I will now describe to you, as I remember it, the beautiful eastern direction (diś) which is frequented by hosts of royal sages (rājarṣi).
तस्यां देवर्षिजुष्टायां नैमिषं नाम भारत ।
यत्र तीर्थानि देवानां सुपुण्यानि पृथक्पृथक् ॥४॥
4. tasyāṁ devarṣijuṣṭāyāṁ naimiṣaṁ nāma bhārata ,
yatra tīrthāni devānāṁ supuṇyāni pṛthakpṛthak.
4. tasyām devarṣijuṣṭāyām naimiṣam nāma bhārata
yatra tīrthāni devānām supuṇyāni pṛthak pṛthak
4. In that direction, O Bhārata, frequented by divine sages (devarṣi), is a place named Naimiṣa, where there are many very sacred holy places (tīrtha) belonging to the gods, each distinct.
यत्र सा गोमती पुण्या रम्या देवर्षिसेविता ।
यज्ञभूमिश्च देवानां शामित्रं च विवस्वतः ॥५॥
5. yatra sā gomatī puṇyā ramyā devarṣisevitā ,
yajñabhūmiśca devānāṁ śāmitraṁ ca vivasvataḥ.
5. yatra sā gomatī puṇyā ramyā devarṣisevitā
yajñabhūmiḥ ca devānām śāmitram ca vivasvataḥ
5. That sacred and charming Gomati river is there, frequented by divine sages. It is also the sacrificial ground (yajñabhūmi) of the gods and the sacrificial altar (śāmitra) of Vivasvat.
तस्यां गिरिवरः पुण्यो गयो राजर्षिसत्कृतः ।
शिवं ब्रह्मसरो यत्र सेवितं त्रिदशर्षिभिः ॥६॥
6. tasyāṁ girivaraḥ puṇyo gayo rājarṣisatkṛtaḥ ,
śivaṁ brahmasaro yatra sevitaṁ tridaśarṣibhiḥ.
6. tasyām girivaraḥ puṇyaḥ gayaḥ rājarṣisatkṛtaḥ
śivam brahmasaraḥ yatra sevitam tridaśarṣibhiḥ
6. In that place is the sacred and excellent mountain, Gaya, which is honored by royal sages. There too is the auspicious Brahma-lake, frequented by divine sages.
यदर्थं पुरुषव्याघ्र कीर्तयन्ति पुरातनाः ।
एष्टव्या बहवः पुत्रा यद्येकोऽपि गयां व्रजेत् ॥७॥
7. yadarthaṁ puruṣavyāghra kīrtayanti purātanāḥ ,
eṣṭavyā bahavaḥ putrā yadyeko'pi gayāṁ vrajet.
7. yadartham puruṣavyāghra kīrtayanti purātanāḥ
eṣṭavyāḥ bahavaḥ putrāḥ yadi ekaḥ api gayām vrajet
7. O tiger among men, it is for this reason that the ancients declare: 'Many sons should be desired, in the hope that even one of them might go to Gaya.'
महानदी च तत्रैव तथा गयशिरोऽनघ ।
यत्रासौ कीर्त्यते विप्रैरक्षय्यकरणो वटः ।
यत्र दत्तं पितृभ्योऽन्नमक्षय्यं भवति प्रभो ॥८॥
8. mahānadī ca tatraiva tathā gayaśiro'nagha ,
yatrāsau kīrtyate viprairakṣayyakaraṇo vaṭaḥ ,
yatra dattaṁ pitṛbhyo'nnamakṣayyaṁ bhavati prabho.
8. mahānadī ca tatra eva tathā gayaśiraḥ
anagha yatra asau kīrtyate vipraiḥ
akṣayyakaraṇaḥ vaṭaḥ yatra dattam
pitṛbhyaḥ annam akṣayyam bhavati prabho
8. O faultless one, the great river and Gayaśira are also there. It is where that imperishable (akṣayya) banyan tree, which grants everlasting results, is praised by Brahmins. O lord, there, food offered to the ancestors becomes imperishable (akṣayya).
सा च पुण्यजला यत्र फल्गुनामा महानदी ।
बहुमूलफला चापि कौशिकी भरतर्षभ ।
विश्वामित्रोऽभ्यगाद्यत्र ब्राह्मणत्वं तपोधनः ॥९॥
9. sā ca puṇyajalā yatra phalgunāmā mahānadī ,
bahumūlaphalā cāpi kauśikī bharatarṣabha ,
viśvāmitro'bhyagādyatra brāhmaṇatvaṁ tapodhanaḥ.
9. sā ca puṇyajalā yatra phalgunāmā
mahānadī bahumūlaphalā ca api
kauśikī bharatarṣabha viśvāmitraḥ
abhyagāt yatra brāhmaṇatvam tapodhanaḥ
9. O best of Bharatas, that great river named Phalgu, whose waters are sacred, is there, and also the Kauśikī (river), which bears many valuable fruits. It is where the ascetic Viśvāmitra attained Brahminhood.
गङ्गा यत्र नदी पुण्या यस्यास्तीरे भगीरथः ।
अयजत्तात बहुभिः क्रतुभिर्भूरिदक्षिणैः ॥१०॥
10. gaṅgā yatra nadī puṇyā yasyāstīre bhagīrathaḥ ,
ayajattāta bahubhiḥ kratubhirbhūridakṣiṇaiḥ.
10. gaṅgā yatra nadī puṇyā yasyāḥ tīre bhagīrathaḥ
ayajat tāta bahubhiḥ kratubhiḥ bhūridakṣiṇaiḥ
10. O father, where the sacred river Gaṅgā flows, on whose bank Bhagīratha performed many sacrifices (kratu) offering abundant fees (dakṣiṇā).
पाञ्चालेषु च कौरव्य कथयन्त्युत्पलावतम् ।
विश्वामित्रोऽयजद्यत्र शक्रेण सह कौशिकः ।
यत्रानुवंशं भगवाञ्जामदग्न्यस्तथा जगौ ॥११॥
11. pāñcāleṣu ca kauravya kathayantyutpalāvatam ,
viśvāmitro'yajadyatra śakreṇa saha kauśikaḥ ,
yatrānuvaṁśaṁ bhagavāñjāmadagnyastathā jagau.
11. pāñcāleṣu ca kauravya kathayanti
utpalāvatam viśvāmitraḥ ayajat yatra
śakreṇa saha kauśikaḥ yatra anuvamśam
bhagavān jāmadagnyaḥ tathā jagau
11. O Kuru descendant, in the Pañcāla country, they speak of Utpalāvatam, a place where Viśvāmitra, the descendant of Kuśika, performed sacrifices along with Śakra (Indra), and where the revered Jāmadagnya (Paraśurāma) also recited the lineage.
विश्वामित्रस्य तां दृष्ट्वा विभूतिमतिमानुषीम् ।
कन्यकुब्जेऽपिबत्सोममिन्द्रेण सह कौशिकः ।
ततः क्षत्रादपाक्रामद्ब्राह्मणोऽस्मीति चाब्रवीत् ॥१२॥
12. viśvāmitrasya tāṁ dṛṣṭvā vibhūtimatimānuṣīm ,
kanyakubje'pibatsomamindreṇa saha kauśikaḥ ,
tataḥ kṣatrādapākrāmadbrāhmaṇo'smīti cābravīt.
12. viśvāmitrasya tām dṛṣṭvā vibhūtim
atimānuṣīm kānyakubje apibat somam
indreṇa saha kauśikaḥ tataḥ kṣatrāt
apākrāmat brāhmaṇaḥ asmi iti ca abravīt
12. After witnessing Viśvāmitra's superhuman glory, Kauśika drank Soma in Kānyakubja along with Indra. Thereafter, he abandoned his warrior (kṣatra) status and declared, 'I am a Brahmin.'
पवित्रमृषिभिर्जुष्टं पुण्यं पावनमुत्तमम् ।
गङ्गायमुनयोर्वीर संगमं लोकविश्रुतम् ॥१३॥
13. pavitramṛṣibhirjuṣṭaṁ puṇyaṁ pāvanamuttamam ,
gaṅgāyamunayorvīra saṁgamaṁ lokaviśrutam.
13. pavitram ṛṣibhiḥ juṣṭam puṇyam pāvanam uttamam
gaṅgāyamunayoḥ vīra saṅgamam lokaviśrutam
13. O hero (vīra), the confluence of the Ganga and Yamuna is sacred, frequented by sages (ṛṣibhiḥ), holy, purifying, excellent, and renowned throughout the world.
यत्रायजत भूतात्मा पूर्वमेव पितामहः ।
प्रयागमिति विख्यातं तस्माद्भरतसत्तम ॥१४॥
14. yatrāyajata bhūtātmā pūrvameva pitāmahaḥ ,
prayāgamiti vikhyātaṁ tasmādbharatasattama.
14. yatra āyajata bhūtātmā pūrvam eva pitāmahaḥ
prayāgam iti vikhyātam tasmāt bharatasattama
14. O best among the Bharatas (bharatasattama), it is for this reason (tasmāt) that it is renowned (vikhyātam) as Prayāga, where, in ancient times, the grandfather (pitāmaha), the creator of beings (bhūtātmā), himself performed sacrifices.
अगस्त्यस्य च राजेन्द्र तत्राश्रमवरो महान् ।
हिरण्यबिन्दुः कथितो गिरौ कालंजरे नृप ॥१५॥
15. agastyasya ca rājendra tatrāśramavaro mahān ,
hiraṇyabinduḥ kathito girau kālaṁjare nṛpa.
15. agastyasya ca rājendra tatra āśramavaraḥ mahān
hiraṇyabinduḥ kathitaḥ girau kālaṃjare nṛpa
15. O king (nṛpa), O king of kings (rājendra), there also is the great and excellent hermitage (āśrama) of Agastya, called Hiraṇyabindu, on Mount Kālañjara.
अत्यन्यान्पर्वतान्राजन्पुण्यो गिरिवरः शिवः ।
महेन्द्रो नाम कौरव्य भार्गवस्य महात्मनः ॥१६॥
16. atyanyānparvatānrājanpuṇyo girivaraḥ śivaḥ ,
mahendro nāma kauravya bhārgavasya mahātmanaḥ.
16. ati anyān parvatān rājan puṇyaḥ girivaraḥ śivaḥ
mahendraḥ nāma kauravya bhārgavasya mahātmanaḥ
16. O king (rājan), O descendant of Kuru (kauravya), there is an excellent mountain, holy (puṇya) and auspicious (śiva), named Mahendra, which surpasses other mountains. It belongs to the great-souled (mahātman) Bhārgava (Paraśurāma).
अयजद्यत्र कौन्तेय पूर्वमेव पितामहः ।
यत्र भागीरथी पुण्या सदस्यासीद्युधिष्ठिर ॥१७॥
17. ayajadyatra kaunteya pūrvameva pitāmahaḥ ,
yatra bhāgīrathī puṇyā sadasyāsīdyudhiṣṭhira.
17. ayajat yatra kaunteya pūrvam eva pitāmahaḥ
yatra bhāgīrathī puṇyā sadasya āsīt yudhiṣṭhira
17. O son of Kunti, O Yudhishthira, this is the place where the great progenitor (pitāmaha) formerly performed Vedic rituals (yajña), and where the sacred Bhagirathi (Ganges) was present as a participant.
यत्रासौ ब्रह्मशालेति पुण्या ख्याता विशां पते ।
धूतपाप्मभिराकीर्णा पुण्यं तस्याश्च दर्शनम् ॥१८॥
18. yatrāsau brahmaśāleti puṇyā khyātā viśāṁ pate ,
dhūtapāpmabhirākīrṇā puṇyaṁ tasyāśca darśanam.
18. yatra asau brahmaśālā iti puṇyā khyātā viśām pate
dhūtapāpmabhiḥ ākīrṇā puṇyam tasyāḥ ca darśanam
18. O lord of men, where that sacred place renowned as Brahmaśālā is famous and filled with those whose sins have been cleansed; and indeed, the sight of it is sacred.
पवित्रो मङ्गलीयश्च ख्यातो लोके सनातनः ।
केदारश्च मतङ्गस्य महानाश्रम उत्तमः ॥१९॥
19. pavitro maṅgalīyaśca khyāto loke sanātanaḥ ,
kedāraśca mataṅgasya mahānāśrama uttamaḥ.
19. pavitraḥ maṅgalīyaḥ ca khyātaḥ loke sanātanaḥ
kedāraḥ ca mataṅgasya mahānāśramaḥ uttamaḥ
19. It is sacred, auspicious, and renowned in the world as eternal. It is also the excellent and great hermitage (āśrama) of Matanga, known as Kedara.
कुण्डोदः पर्वतो रम्यो बहुमूलफलोदकः ।
नैषधस्तृषितो यत्र जलं शर्म च लब्धवान् ॥२०॥
20. kuṇḍodaḥ parvato ramyo bahumūlaphalodakaḥ ,
naiṣadhastṛṣito yatra jalaṁ śarma ca labdhavān.
20. kuṇḍodaḥ parvataḥ ramyaḥ bahumūlaphalodakaḥ
naiṣadhaḥ tṛṣitaḥ yatra jalam śarma ca labdhavān
20. Mount Kundoda is charming, possessing abundant roots, fruits, and water. It is the place where the thirsty Naiṣadha (King Nala) obtained water and comfort.
यत्र देववनं रम्यं तापसैरुपशोभितम् ।
बाहुदा च नदी यत्र नन्दा च गिरिमूर्धनि ॥२१॥
21. yatra devavanaṁ ramyaṁ tāpasairupaśobhitam ,
bāhudā ca nadī yatra nandā ca girimūrdhani.
21. yatra devavanam ramyam tāpasaiḥ upaśobhitam
bāhudā ca nadī yatra nandā ca girimūrdhani
21. Where there is a beautiful forest of the gods, adorned by ascetics, and where the Bāhudā river and the Nandā river are located on the mountain peak.
तीर्थानि सरितः शैलाः पुण्यान्यायतनानि च ।
प्राच्यां दिशि महाराज कीर्तितानि मया तव ॥२२॥
22. tīrthāni saritaḥ śailāḥ puṇyānyāyatanāni ca ,
prācyāṁ diśi mahārāja kīrtitāni mayā tava.
22. tīrthāni saritaḥ śailāḥ puṇyāni āyatanāni ca
prācyām diśi mahārāja kīrtitāni mayā tava
22. O great king, I have enumerated for you the sacred places, rivers, mountains, and holy shrines in the eastern direction.
तिसृष्वन्यासु पुण्यानि दिक्षु तीर्थानि मे शृणु ।
सरितः पर्वतांश्चैव पुण्यान्यायतनानि च ॥२३॥
23. tisṛṣvanyāsu puṇyāni dikṣu tīrthāni me śṛṇu ,
saritaḥ parvatāṁścaiva puṇyānyāyatanāni ca.
23. tisṛṣu anyāsu puṇyāni dikṣu tīrthāni me śṛṇu
saritaḥ parvatān ca eva puṇyāni āyatanāni ca
23. Now, listen to me concerning the sacred places, rivers, mountains, and holy shrines located in the other three directions.