महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-10, chapter-8
धृतराष्ट्र उवाच ।
तथा प्रयाते शिबिरं द्रोणपुत्रे महारथे ।
कच्चित्कृपश्च भोजश्च भयार्तौ न न्यवर्तताम् ॥१॥
तथा प्रयाते शिबिरं द्रोणपुत्रे महारथे ।
कच्चित्कृपश्च भोजश्च भयार्तौ न न्यवर्तताम् ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
tathā prayāte śibiraṁ droṇaputre mahārathe ,
kaccitkṛpaśca bhojaśca bhayārtau na nyavartatām.
tathā prayāte śibiraṁ droṇaputre mahārathe ,
kaccitkṛpaśca bhojaśca bhayārtau na nyavartatām.
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca | tathā prayāte śibiram droṇaputre mahārathe
| kaccit kṛpaḥ ca bhojaḥ ca bhaya ārtau na nyavartatām
| kaccit kṛpaḥ ca bhojaḥ ca bhaya ārtau na nyavartatām
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca mahārathe droṇaputre tathā śibiram
prayāte kaccit kṛpaḥ ca bhojaḥ ca bhaya ārtau na nyavartatām
prayāte kaccit kṛpaḥ ca bhojaḥ ca bhaya ārtau na nyavartatām
1.
Dhṛtarāṣṭra said: "After Droṇa's son, the great charioteer, had thus gone to the camp, tell me, did Kṛpa and Bhoja, afflicted by fear, not turn back?"
कच्चिन्न वारितौ क्षुद्रै रक्षिभिर्नोपलक्षितौ ।
असह्यमिति वा मत्वा न निवृत्तौ महारथौ ॥२॥
असह्यमिति वा मत्वा न निवृत्तौ महारथौ ॥२॥
2. kaccinna vāritau kṣudrai rakṣibhirnopalakṣitau ,
asahyamiti vā matvā na nivṛttau mahārathau.
asahyamiti vā matvā na nivṛttau mahārathau.
2.
kaccit na vāritau kṣudraiḥ rakṣibhiḥ na upalakṣitau
| asahyam iti vā matvā na nivṛttau mahārathau
| asahyam iti vā matvā na nivṛttau mahārathau
2.
kaccit kṣudraiḥ rakṣibhiḥ na vāritau vā na upalakṣitau
vā asahyam iti matvā na nivṛttau mahārathau
vā asahyam iti matvā na nivṛttau mahārathau
2.
Were they (Kṛpa and Bhoja) surely not stopped by lowly guards, nor noticed (by them)? Or, considering it unbearable, did those two great charioteers not turn back?
कच्चित्प्रमथ्य शिबिरं हत्वा सोमकपाण्डवान् ।
दुर्योधनस्य पदवीं गतौ परमिकां रणे ॥३॥
दुर्योधनस्य पदवीं गतौ परमिकां रणे ॥३॥
3. kaccitpramathya śibiraṁ hatvā somakapāṇḍavān ,
duryodhanasya padavīṁ gatau paramikāṁ raṇe.
duryodhanasya padavīṁ gatau paramikāṁ raṇe.
3.
kaccit pramathya śibiram hatvā somakapaṇḍavān
| duryodhanasya padavīm gatau paramikām raṇe
| duryodhanasya padavīm gatau paramikām raṇe
3.
kaccit śibiram pramathya somakapaṇḍavān hatvā
duryodhanasya paramikām padavīm raṇe gatau
duryodhanasya paramikām padavīm raṇe gatau
3.
Did they (Kṛpa and Bhoja), after crushing the camp and killing the Somakas and Pāṇḍavas, attain Duryodhana's supreme fate on the battlefield?
पाञ्चालैर्वा विनिहतौ कच्चिन्नास्वपतां क्षितौ ।
कच्चित्ताभ्यां कृतं कर्म तन्ममाचक्ष्व संजय ॥४॥
कच्चित्ताभ्यां कृतं कर्म तन्ममाचक्ष्व संजय ॥४॥
4. pāñcālairvā vinihatau kaccinnāsvapatāṁ kṣitau ,
kaccittābhyāṁ kṛtaṁ karma tanmamācakṣva saṁjaya.
kaccittābhyāṁ kṛtaṁ karma tanmamācakṣva saṁjaya.
4.
pāñcālaiḥ vā vinihatau kaccit na asvapatām kṣitau |
kaccit tābhyām kṛtam karma tat mama ācakṣva sañjaya
kaccit tābhyām kṛtam karma tat mama ācakṣva sañjaya
4.
vā pāñcālaiḥ vinihatau kaccit kṣitau na asvapatām
kaccit tābhyām tat karma kṛtam sañjaya mama ācakṣva
kaccit tābhyām tat karma kṛtam sañjaya mama ācakṣva
4.
Or, were they (Kṛpa and Bhoja) surely not killed by the Pāñcālas and laid down on the ground? O Saṃjaya, tell me whether that deed was accomplished by them.
संजय उवाच ।
तस्मिन्प्रयाते शिबिरं द्रोणपुत्रे महात्मनि ।
कृपश्च कृतवर्मा च शिबिरद्वार्यतिष्ठताम् ॥५॥
तस्मिन्प्रयाते शिबिरं द्रोणपुत्रे महात्मनि ।
कृपश्च कृतवर्मा च शिबिरद्वार्यतिष्ठताम् ॥५॥
5. saṁjaya uvāca ,
tasminprayāte śibiraṁ droṇaputre mahātmani ,
kṛpaśca kṛtavarmā ca śibiradvāryatiṣṭhatām.
tasminprayāte śibiraṁ droṇaputre mahātmani ,
kṛpaśca kṛtavarmā ca śibiradvāryatiṣṭhatām.
5.
saṃjaya uvāca tasmin prayāte śibiram droṇaputre
mahātmani kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca śibiradvāri atiṣṭhatām
mahātmani kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca śibiradvāri atiṣṭhatām
5.
saṃjaya uvāca tasmin mahātmani droṇaputre śibiram
prayāte kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca śibiradvāri atiṣṭhatām
prayāte kṛpaḥ ca kṛtavarmā ca śibiradvāri atiṣṭhatām
5.
Sañjaya said: After that noble-minded son of Droṇa (Ashvatthama) had entered the camp, Kṛpa and Kṛtavarmā remained standing at the camp's entrance.
अश्वत्थामा तु तौ दृष्ट्वा यत्नवन्तौ महारथौ ।
प्रहृष्टः शनकै राजन्निदं वचनमब्रवीत् ॥६॥
प्रहृष्टः शनकै राजन्निदं वचनमब्रवीत् ॥६॥
6. aśvatthāmā tu tau dṛṣṭvā yatnavantau mahārathau ,
prahṛṣṭaḥ śanakai rājannidaṁ vacanamabravīt.
prahṛṣṭaḥ śanakai rājannidaṁ vacanamabravīt.
6.
aśvatthāmā tu tau dṛṣṭvā yatnavantau mahārathau
prahṛṣṭaḥ śanakaiḥ rājan idam vacanam abravīt
prahṛṣṭaḥ śanakaiḥ rājan idam vacanam abravīt
6.
rājan aśvatthāmā tu tau yatnavantau mahārathau
dṛṣṭvā prahṛṣṭaḥ śanakaiḥ idam vacanam abravīt
dṛṣṭvā prahṛṣṭaḥ śanakaiḥ idam vacanam abravīt
6.
O King, seeing those two diligent great chariot-warriors (Kṛpa and Kṛtavarmā), Ashvatthama was greatly pleased and slowly spoke these words.
यत्तौ भवन्तौ पर्याप्तौ सर्वक्षत्रस्य नाशने ।
किं पुनर्योधशेषस्य प्रसुप्तस्य विशेषतः ॥७॥
किं पुनर्योधशेषस्य प्रसुप्तस्य विशेषतः ॥७॥
7. yattau bhavantau paryāptau sarvakṣatrasya nāśane ,
kiṁ punaryodhaśeṣasya prasuptasya viśeṣataḥ.
kiṁ punaryodhaśeṣasya prasuptasya viśeṣataḥ.
7.
yat tau bhavantau paryāptau sarvakṣatrasya nāśane
kim punaḥ yodhaśeṣasya prasuptasya viśeṣataḥ
kim punaḥ yodhaśeṣasya prasuptasya viśeṣataḥ
7.
yat bhavantau tau sarvakṣatrasya nāśane paryāptau,
punaḥ prasuptasya yodhaśeṣasya viśeṣataḥ kim (vadāmi)?
punaḥ prasuptasya yodhaśeṣasya viśeṣataḥ kim (vadāmi)?
7.
Since you two are perfectly capable of destroying the entire Kṣatriya (kṣatra) class, how much more so for the remnant of warriors, especially those who are asleep?
अहं प्रवेक्ष्ये शिबिरं चरिष्यामि च कालवत् ।
यथा न कश्चिदपि मे जीवन्मुच्येत मानवः ॥८॥
यथा न कश्चिदपि मे जीवन्मुच्येत मानवः ॥८॥
8. ahaṁ pravekṣye śibiraṁ cariṣyāmi ca kālavat ,
yathā na kaścidapi me jīvanmucyeta mānavaḥ.
yathā na kaścidapi me jīvanmucyeta mānavaḥ.
8.
aham pravekṣye śibiram cariṣyāmi ca kālavat
yathā na kaścit api me jīvan mucyeta mānavaḥ
yathā na kaścit api me jīvan mucyeta mānavaḥ
8.
aham śibiram pravekṣye,
ca kālavat cariṣyāmi; yathā kaścit mānavaḥ api me jīvan na mucyeta.
ca kālavat cariṣyāmi; yathā kaścit mānavaḥ api me jīvan na mucyeta.
8.
I will enter the camp and move about like Time (Kāla) itself, so that no human being will escape me alive.
इत्युक्त्वा प्राविशद्द्रौणिः पार्थानां शिबिरं महत् ।
अद्वारेणाभ्यवस्कन्द्य विहाय भयमात्मनः ॥९॥
अद्वारेणाभ्यवस्कन्द्य विहाय भयमात्मनः ॥९॥
9. ityuktvā prāviśaddrauṇiḥ pārthānāṁ śibiraṁ mahat ,
advāreṇābhyavaskandya vihāya bhayamātmanaḥ.
advāreṇābhyavaskandya vihāya bhayamātmanaḥ.
9.
iti uktvā prāviśat Drauṇiḥ Pārthānām śibiram mahat
advāreṇa abhyavaskandya vihāya bhayam ātmanaḥ
advāreṇa abhyavaskandya vihāya bhayam ātmanaḥ
9.
iti uktvā Drauṇiḥ Pārthānām mahat śibiram advāreṇa
abhyavaskandya ātmanaḥ bhayam vihāya prāviśat
abhyavaskandya ātmanaḥ bhayam vihāya prāviśat
9.
Having spoken thus, Drauṇi entered the large camp of the Pārthas, assailing it not through its entrance and having abandoned his own fear (ātman).
स प्रविश्य महाबाहुरुद्देशज्ञश्च तस्य ह ।
धृष्टद्युम्नस्य निलयं शनकैरभ्युपागमत् ॥१०॥
धृष्टद्युम्नस्य निलयं शनकैरभ्युपागमत् ॥१०॥
10. sa praviśya mahābāhuruddeśajñaśca tasya ha ,
dhṛṣṭadyumnasya nilayaṁ śanakairabhyupāgamat.
dhṛṣṭadyumnasya nilayaṁ śanakairabhyupāgamat.
10.
saḥ praviśya mahābāhuḥ uddeśajñaḥ ca tasya ha
Dhṛṣṭadyumnasya nilayam śanakaiḥ abhyupāgamat
Dhṛṣṭadyumnasya nilayam śanakaiḥ abhyupāgamat
10.
saḥ mahābāhuḥ ca tasya Dhṛṣṭadyumnasya nilayam
uddeśajñaḥ ha (san) praviśya śanakaiḥ abhyupāgamat
uddeśajñaḥ ha (san) praviśya śanakaiḥ abhyupāgamat
10.
Having entered, he, the mighty-armed one, who indeed knew the exact location, slowly approached the dwelling of Dhṛṣṭadyumna.
ते तु कृत्वा महत्कर्म श्रान्ताश्च बलवद्रणे ।
प्रसुप्ता वै सुविश्वस्ताः स्वसैन्यपरिवारिताः ॥११॥
प्रसुप्ता वै सुविश्वस्ताः स्वसैन्यपरिवारिताः ॥११॥
11. te tu kṛtvā mahatkarma śrāntāśca balavadraṇe ,
prasuptā vai suviśvastāḥ svasainyaparivāritāḥ.
prasuptā vai suviśvastāḥ svasainyaparivāritāḥ.
11.
te tu kṛtvā mahat karma śrāntāḥ ca balavat raṇe
prasuptāḥ vai suviśvastāḥ svasainyaparivāritāḥ
prasuptāḥ vai suviśvastāḥ svasainyaparivāritāḥ
11.
te tu mahat karma kṛtvā balavat raṇe śrāntāḥ ca
prasuptāḥ vai suviśvastāḥ svasainyaparivāritāḥ (āsan)
prasuptāḥ vai suviśvastāḥ svasainyaparivāritāḥ (āsan)
11.
But they, having accomplished a great deed (karma) and being greatly fatigued from battle, were fast asleep, truly unsuspecting, surrounded by their own army.
अथ प्रविश्य तद्वेश्म धृष्टद्युम्नस्य भारत ।
पाञ्चाल्यं शयने द्रौणिरपश्यत्सुप्तमन्तिकात् ॥१२॥
पाञ्चाल्यं शयने द्रौणिरपश्यत्सुप्तमन्तिकात् ॥१२॥
12. atha praviśya tadveśma dhṛṣṭadyumnasya bhārata ,
pāñcālyaṁ śayane drauṇirapaśyatsuptamantikāt.
pāñcālyaṁ śayane drauṇirapaśyatsuptamantikāt.
12.
atha praviśya tat veśma Dhṛṣṭadyumnasya Bhārata
Pāñcālyam śayane Drauṇiḥ apaśyat suptam antikāt
Pāñcālyam śayane Drauṇiḥ apaśyat suptam antikāt
12.
atha Bhārata Drauṇiḥ Dhṛṣṭadyumnasya tat veśma
praviśya śayane antikāt suptam Pāñcālyam apaśyat
praviśya śayane antikāt suptam Pāñcālyam apaśyat
12.
Then, O Bhārata, having entered that dwelling of Dhṛṣṭadyumna, Drauṇi saw the Pāñcāla prince sleeping nearby on his bed.
क्षौमावदाते महति स्पर्ध्यास्तरणसंवृते ।
माल्यप्रवरसंयुक्ते धूपैश्चूर्णैश्च वासिते ॥१३॥
माल्यप्रवरसंयुक्ते धूपैश्चूर्णैश्च वासिते ॥१३॥
13. kṣaumāvadāte mahati spardhyāstaraṇasaṁvṛte ,
mālyapravarasaṁyukte dhūpaiścūrṇaiśca vāsite.
mālyapravarasaṁyukte dhūpaiścūrṇaiśca vāsite.
13.
kṣaumāvadāte mahati spardhyāstaraṇasaṃvṛte
mālyapravarasaṃyukte dhūpaiḥ cūrṇaiḥ ca vāsite
mālyapravarasaṃyukte dhūpaiḥ cūrṇaiḥ ca vāsite
13.
kṣaumāvadāte mahati spardhyāstaraṇasaṃvṛte
mālyapravarasaṃyukte dhūpaiḥ cūrṇaiḥ ca vāsite
mālyapravarasaṃyukte dhūpaiḥ cūrṇaiḥ ca vāsite
13.
Upon a vast, pure white bed, made of fine linen, covered with a splendid spread, adorned with excellent garlands, and perfumed with incense and powders.
तं शयानं महात्मानं विस्रब्धमकुतोभयम् ।
प्राबोधयत पादेन शयनस्थं महीपते ॥१४॥
प्राबोधयत पादेन शयनस्थं महीपते ॥१४॥
14. taṁ śayānaṁ mahātmānaṁ visrabdhamakutobhayam ,
prābodhayata pādena śayanasthaṁ mahīpate.
prābodhayata pādena śayanasthaṁ mahīpate.
14.
tam śayānam mahātmānam visrabdham akutobhayam
prābodhayata pādena śayanastham mahīpate
prābodhayata pādena śayanastham mahīpate
14.
mahīpate tam śayānam mahātmānam visrabdham
akutobhayam śayanastham pādena prābodhayata
akutobhayam śayanastham pādena prābodhayata
14.
O king, (he) woke that great-souled one (mahātman), who was sleeping on the bed, utterly fearless and confident, by (touching him with) his foot.
स बुद्ध्वा चरणस्पर्शमुत्थाय रणदुर्मदः ।
अभ्यजानदमेयात्मा द्रोणपुत्रं महारथम् ॥१५॥
अभ्यजानदमेयात्मा द्रोणपुत्रं महारथम् ॥१५॥
15. sa buddhvā caraṇasparśamutthāya raṇadurmadaḥ ,
abhyajānadameyātmā droṇaputraṁ mahāratham.
abhyajānadameyātmā droṇaputraṁ mahāratham.
15.
saḥ buddhvā caraṇasparśam utthāya raṇadurmadaḥ
abhyajānāt ameyātmā droṇaputram mahāratham
abhyajānāt ameyātmā droṇaputram mahāratham
15.
saḥ raṇadurmadaḥ ameyātmā caraṇasparśam buddhvā
utthāya droṇaputram mahāratham abhyajānāt
utthāya droṇaputram mahāratham abhyajānāt
15.
Having perceived the touch of a foot and having risen, he, whose spirit (ātman) was immeasurable and who was fierce in battle, recognized Drona's son, the great chariot-warrior.
तमुत्पतन्तं शयनादश्वत्थामा महाबलः ।
केशेष्वालम्ब्य पाणिभ्यां निष्पिपेष महीतले ॥१६॥
केशेष्वालम्ब्य पाणिभ्यां निष्पिपेष महीतले ॥१६॥
16. tamutpatantaṁ śayanādaśvatthāmā mahābalaḥ ,
keśeṣvālambya pāṇibhyāṁ niṣpipeṣa mahītale.
keśeṣvālambya pāṇibhyāṁ niṣpipeṣa mahītale.
16.
tam utpatantam śayanāt aśvatthāmā mahābalaḥ
keśeṣu ālambya pāṇibhyām niṣpipeṣa mahītale
keśeṣu ālambya pāṇibhyām niṣpipeṣa mahītale
16.
mahābalaḥ aśvatthāmā śayanāt utpatantam tam
keśeṣu pāṇibhyām ālambya mahītale niṣpipeṣa
keśeṣu pāṇibhyām ālambya mahītale niṣpipeṣa
16.
The mighty Aśvatthāmā, seizing him by the hair with both hands as he sprang up from the bed, crushed him onto the ground.
स बलात्तेन निष्पिष्टः साध्वसेन च भारत ।
निद्रया चैव पाञ्चाल्यो नाशकच्चेष्टितुं तदा ॥१७॥
निद्रया चैव पाञ्चाल्यो नाशकच्चेष्टितुं तदा ॥१७॥
17. sa balāttena niṣpiṣṭaḥ sādhvasena ca bhārata ,
nidrayā caiva pāñcālyo nāśakacceṣṭituṁ tadā.
nidrayā caiva pāñcālyo nāśakacceṣṭituṁ tadā.
17.
sa balāt tena niṣpiṣṭaḥ sādhvasena ca bhārata
nidrayā ca eva pāñcālyaḥ na aśaknot ceṣṭitum tadā
nidrayā ca eva pāñcālyaḥ na aśaknot ceṣṭitum tadā
17.
bhārata tena balāt niṣpiṣṭaḥ ca sādhvasena ca
nidrayā eva saḥ pāñcālyaḥ tadā ceṣṭitum na aśaknot
nidrayā eva saḥ pāñcālyaḥ tadā ceṣṭitum na aśaknot
17.
O Bhārata, crushed by him with force, and simultaneously overwhelmed by fear and sleep, that Pāñcāla prince (Dhṛṣṭadyumna) was then unable to stir.
तमाक्रम्य तदा राजन्कण्ठे चोरसि चोभयोः ।
नदन्तं विस्फुरन्तं च पशुमारममारयत् ॥१८॥
नदन्तं विस्फुरन्तं च पशुमारममारयत् ॥१८॥
18. tamākramya tadā rājankaṇṭhe corasi cobhayoḥ ,
nadantaṁ visphurantaṁ ca paśumāramamārayat.
nadantaṁ visphurantaṁ ca paśumāramamārayat.
18.
tam ākramya tadā rājan kaṇṭhe ca urasi ca ubhayoḥ
nadantam visphurantam ca paśumāram amārayat
nadantam visphurantam ca paśumāram amārayat
18.
rājan tadā tam ākramya kaṇṭhe ca urasi ubhayoḥ
nadantam ca visphurantam paśumāram amārayat
nadantam ca visphurantam paśumāram amārayat
18.
Then, O king, having overpowered him, he killed him – who was crying out and struggling – in the manner of an animal's slaughter (paśumāram), striking him on both his neck and chest.
तुदन्नखैस्तु स द्रौणिं नातिव्यक्तमुदाहरत् ।
आचार्यपुत्र शस्त्रेण जहि मा मा चिरं कृथाः ।
त्वत्कृते सुकृताँल्लोकान्गच्छेयं द्विपदां वर ॥१९॥
आचार्यपुत्र शस्त्रेण जहि मा मा चिरं कृथाः ।
त्वत्कृते सुकृताँल्लोकान्गच्छेयं द्विपदां वर ॥१९॥
19. tudannakhaistu sa drauṇiṁ nātivyaktamudāharat ,
ācāryaputra śastreṇa jahi mā mā ciraṁ kṛthāḥ ,
tvatkṛte sukṛtāँllokāngaccheyaṁ dvipadāṁ vara.
ācāryaputra śastreṇa jahi mā mā ciraṁ kṛthāḥ ,
tvatkṛte sukṛtāँllokāngaccheyaṁ dvipadāṁ vara.
19.
tudan nakhaiḥ tu saḥ drauṇim na
ativyaktam udāharat ācāryaputra śastreṇa
jahi mā mā ciram kṛthāḥ tvatkṛte
sukṛtān lokān gaccheyam dvipadām vara
ativyaktam udāharat ācāryaputra śastreṇa
jahi mā mā ciram kṛthāḥ tvatkṛte
sukṛtān lokān gaccheyam dvipadām vara
19.
tudan nakhaiḥ saḥ tu drauṇim na
ativyaktam udāharat ācāryaputra śastreṇa
jahi mā ciram kṛthāḥ dvipadām vara
tvatkṛte sukṛtān lokān gaccheyam
ativyaktam udāharat ācāryaputra śastreṇa
jahi mā ciram kṛthāḥ dvipadām vara
tvatkṛte sukṛtān lokān gaccheyam
19.
Indeed, even as he pierced him with his nails, he (Dhṛṣṭadyumna) spoke to Droṇa's son (Aśvatthāmā), though not very clearly: 'O son of the teacher, kill me with a weapon! Do not delay! For your sake, O best among two-footed beings, may I attain the worlds (loka) of the virtuous.'
तस्याव्यक्तां तु तां वाचं संश्रुत्य द्रौणिरब्रवीत् ।
आचार्यघातिनां लोका न सन्ति कुलपांसन ।
तस्माच्छस्त्रेण निधनं न त्वमर्हसि दुर्मते ॥२०॥
आचार्यघातिनां लोका न सन्ति कुलपांसन ।
तस्माच्छस्त्रेण निधनं न त्वमर्हसि दुर्मते ॥२०॥
20. tasyāvyaktāṁ tu tāṁ vācaṁ saṁśrutya drauṇirabravīt ,
ācāryaghātināṁ lokā na santi kulapāṁsana ,
tasmācchastreṇa nidhanaṁ na tvamarhasi durmate.
ācāryaghātināṁ lokā na santi kulapāṁsana ,
tasmācchastreṇa nidhanaṁ na tvamarhasi durmate.
20.
tasya avyaktām tu tām vācam saṃśrutya
drauṇiḥ abravīt ācāryaghātinām
lokāḥ na santi kulapāṃsana tasmāt
śastreṇa nidhanam na tvam arhasi durmate
drauṇiḥ abravīt ācāryaghātinām
lokāḥ na santi kulapāṃsana tasmāt
śastreṇa nidhanam na tvam arhasi durmate
20.
tu tasya tām avyaktām vācam saṃśrutya
drauṇiḥ abravīt kulapāṃsana
ācāryaghātinām lokāḥ na santi tasmāt
durmate tvam śastreṇa nidhanam na arhasi
drauṇiḥ abravīt kulapāṃsana
ācāryaghātinām lokāḥ na santi tasmāt
durmate tvam śastreṇa nidhanam na arhasi
20.
However, upon hearing his (Dhṛṣṭadyumna's) indistinct voice, Droṇa's son (Aśvatthāmā) replied: 'O disgracer of your family, there are no good worlds (loka) for those who kill their teacher! Therefore, O evil-minded one, you do not deserve to die by a weapon!'
एवं ब्रुवाणस्तं वीरं सिंहो मत्तमिव द्विपम् ।
मर्मस्वभ्यवधीत्क्रुद्धः पादाष्ठीलैः सुदारुणैः ॥२१॥
मर्मस्वभ्यवधीत्क्रुद्धः पादाष्ठीलैः सुदारुणैः ॥२१॥
21. evaṁ bruvāṇastaṁ vīraṁ siṁho mattamiva dvipam ,
marmasvabhyavadhītkruddhaḥ pādāṣṭhīlaiḥ sudāruṇaiḥ.
marmasvabhyavadhītkruddhaḥ pādāṣṭhīlaiḥ sudāruṇaiḥ.
21.
evam bruvāṇaḥ tam vīram siṃhaḥ mattam iva dvipam
marmasu abhyavadhīt kruddhaḥ pādāṣṭhīlaiḥ sudāruṇaiḥ
marmasu abhyavadhīt kruddhaḥ pādāṣṭhīlaiḥ sudāruṇaiḥ
21.
evam bruvāṇaḥ kruddhaḥ siṃhaḥ mattam dvipam iva tam
vīram marmasu sudāruṇaiḥ pādāṣṭhīlaiḥ abhyavadhīt
vīram marmasu sudāruṇaiḥ pādāṣṭhīlaiḥ abhyavadhīt
21.
Speaking thus, the enraged man, like a lion attacking an intoxicated elephant, struck that hero in his vital points with extremely terrible heel strikes.
तस्य वीरस्य शब्देन मार्यमाणस्य वेश्मनि ।
अबुध्यन्त महाराज स्त्रियो ये चास्य रक्षिणः ॥२२॥
अबुध्यन्त महाराज स्त्रियो ये चास्य रक्षिणः ॥२२॥
22. tasya vīrasya śabdena māryamāṇasya veśmani ,
abudhyanta mahārāja striyo ye cāsya rakṣiṇaḥ.
abudhyanta mahārāja striyo ye cāsya rakṣiṇaḥ.
22.
tasya vīrasya śabdena māryamāṇasya veśmani
abudhyanta mahārāja striyaḥ ye ca asya rakṣiṇaḥ
abudhyanta mahārāja striyaḥ ye ca asya rakṣiṇaḥ
22.
mahārāja tasya māryamāṇasya vīrasya śabdena
veśmani striyaḥ ca ye asya rakṣiṇaḥ abudhyanta
veśmani striyaḥ ca ye asya rakṣiṇaḥ abudhyanta
22.
O great king (mahārāja), by the sound of that hero being struck down in the house, the women and his guards awoke.
ते दृष्ट्वा वर्ष्मवन्तं तमतिमानुषविक्रमम् ।
भूतमेव व्यवस्यन्तो न स्म प्रव्याहरन्भयात् ॥२३॥
भूतमेव व्यवस्यन्तो न स्म प्रव्याहरन्भयात् ॥२३॥
23. te dṛṣṭvā varṣmavantaṁ tamatimānuṣavikramam ,
bhūtameva vyavasyanto na sma pravyāharanbhayāt.
bhūtameva vyavasyanto na sma pravyāharanbhayāt.
23.
te dṛṣṭvā varṣmavantam tam atimānuṣavikramam
bhūtam eva vyavasyantaḥ na sma pravyāharan bhayāt
bhūtam eva vyavasyantaḥ na sma pravyāharan bhayāt
23.
te varṣmavantam atimānuṣavikramam tam dṛṣṭvā
bhūtam eva vyavasyantaḥ bhayāt na sma pravyāharan
bhūtam eva vyavasyantaḥ bhayāt na sma pravyāharan
23.
Seeing him, who was corporeal and possessed of superhuman valor, they, concluding that he was a supernatural being, did not speak out of fear.
तं तु तेनाभ्युपायेन गमयित्वा यमक्षयम् ।
अध्यतिष्ठत्स तेजस्वी रथं प्राप्य सुदर्शनम् ॥२४॥
अध्यतिष्ठत्स तेजस्वी रथं प्राप्य सुदर्शनम् ॥२४॥
24. taṁ tu tenābhyupāyena gamayitvā yamakṣayam ,
adhyatiṣṭhatsa tejasvī rathaṁ prāpya sudarśanam.
adhyatiṣṭhatsa tejasvī rathaṁ prāpya sudarśanam.
24.
tam tu tena abhyupāyena gamayitvā yamakṣayam
adhyatiṣṭhat saḥ tejasvī ratham prāpya sudarśanam
adhyatiṣṭhat saḥ tejasvī ratham prāpya sudarśanam
24.
tu tejasvī tam tena abhyupāyena yamakṣayam
gamayitvā saḥ sudarśanam ratham prāpya adhyatiṣṭhat
gamayitvā saḥ sudarśanam ratham prāpya adhyatiṣṭhat
24.
But that lustrous and powerful one (tejasvin), having dispatched him to the abode of Yama (yamakṣayam) by that very means, then obtained and mounted the splendid chariot (sudarśanam).
स तस्य भवनाद्राजन्निष्क्रम्यानादयन्दिशः ।
रथेन शिबिरं प्रायाज्जिघांसुर्द्विषतो बली ॥२५॥
रथेन शिबिरं प्रायाज्जिघांसुर्द्विषतो बली ॥२५॥
25. sa tasya bhavanādrājanniṣkramyānādayandiśaḥ ,
rathena śibiraṁ prāyājjighāṁsurdviṣato balī.
rathena śibiraṁ prāyājjighāṁsurdviṣato balī.
25.
sa tasya bhavanāt rājan niṣkramya anādayan diśaḥ
| rathena śibiram prāyāt jighāṃsuḥ dviṣataḥ balī
| rathena śibiram prāyāt jighāṃsuḥ dviṣataḥ balī
25.
rājan saḥ balī tasya bhavanāt niṣkramya diśaḥ
anādayan rathena dviṣataḥ jighāṃsuḥ śibiram prāyāt
anādayan rathena dviṣataḥ jighāṃsuḥ śibiram prāyāt
25.
O King (Dhṛtarāṣṭra), that mighty one, having emerged from his dwelling and making the directions resound, proceeded by chariot to the camp, intending to kill his enemies.
अपक्रान्ते ततस्तस्मिन्द्रोणपुत्रे महारथे ।
सह तै रक्षिभिः सर्वैः प्रणेदुर्योषितस्तदा ॥२६॥
सह तै रक्षिभिः सर्वैः प्रणेदुर्योषितस्तदा ॥२६॥
26. apakrānte tatastasmindroṇaputre mahārathe ,
saha tai rakṣibhiḥ sarvaiḥ praṇeduryoṣitastadā.
saha tai rakṣibhiḥ sarvaiḥ praṇeduryoṣitastadā.
26.
apakrānte tataḥ tasmin droṇaputre mahārathe |
saha taiḥ rakṣibhiḥ sarvaiḥ praṇeduḥ yoṣitaḥ tadā
saha taiḥ rakṣibhiḥ sarvaiḥ praṇeduḥ yoṣitaḥ tadā
26.
tataḥ tasmin droṇaputre mahārathe apakrānte tadā
sarvaiḥ taiḥ rakṣibhiḥ saha yoṣitaḥ praṇeduḥ
sarvaiḥ taiḥ rakṣibhiḥ saha yoṣitaḥ praṇeduḥ
26.
After that great chariot-warrior, the son of Droṇa (Aśvatthāman), had then departed, the women, along with all those guards, then wailed.
राजानं निहतं दृष्ट्वा भृशं शोकपरायणाः ।
व्याक्रोशन्क्षत्रियाः सर्वे धृष्टद्युम्नस्य भारत ॥२७॥
व्याक्रोशन्क्षत्रियाः सर्वे धृष्टद्युम्नस्य भारत ॥२७॥
27. rājānaṁ nihataṁ dṛṣṭvā bhṛśaṁ śokaparāyaṇāḥ ,
vyākrośankṣatriyāḥ sarve dhṛṣṭadyumnasya bhārata.
vyākrośankṣatriyāḥ sarve dhṛṣṭadyumnasya bhārata.
27.
rājānam nihatam dṛṣṭvā bhṛśam śokaparāyaṇāḥ |
vyākrośan kṣatriyāḥ sarve dhṛṣṭadyumnasya bhārata
vyākrośan kṣatriyāḥ sarve dhṛṣṭadyumnasya bhārata
27.
bhārata rājānam nihatam dṛṣṭvā bhṛśam śokaparāyaṇāḥ
sarve kṣatriyāḥ dhṛṣṭadyumnasya vyākrośan
sarve kṣatriyāḥ dhṛṣṭadyumnasya vyākrośan
27.
O Bhārata (Dhṛtarāṣṭra), all the Kṣatriyas, having seen king Dhṛṣṭadyumna slain, and deeply overwhelmed by grief, cried out.
तासां तु तेन शब्देन समीपे क्षत्रियर्षभाः ।
क्षिप्रं च समनह्यन्त किमेतदिति चाब्रुवन् ॥२८॥
क्षिप्रं च समनह्यन्त किमेतदिति चाब्रुवन् ॥२८॥
28. tāsāṁ tu tena śabdena samīpe kṣatriyarṣabhāḥ ,
kṣipraṁ ca samanahyanta kimetaditi cābruvan.
kṣipraṁ ca samanahyanta kimetaditi cābruvan.
28.
tāsām tu tena śabdena samīpe kṣatriyarṣabhāḥ |
kṣipram ca samanahyanta kim etat iti ca abruvan
kṣipram ca samanahyanta kim etat iti ca abruvan
28.
tu tāsām tena śabdena samīpe kṣatriyarṣabhāḥ ca
kṣipram samanahyanta kim etat iti ca abruvan
kṣipram samanahyanta kim etat iti ca abruvan
28.
But by that sound of theirs, the chief Kṣatriyas nearby quickly prepared themselves and said, "What is this?"
स्त्रियस्तु राजन्वित्रस्ता भारद्वाजं निरीक्ष्य तम् ।
अब्रुवन्दीनकण्ठेन क्षिप्रमाद्रवतेति वै ॥२९॥
अब्रुवन्दीनकण्ठेन क्षिप्रमाद्रवतेति वै ॥२९॥
29. striyastu rājanvitrastā bhāradvājaṁ nirīkṣya tam ,
abruvandīnakaṇṭhena kṣipramādravateti vai.
abruvandīnakaṇṭhena kṣipramādravateti vai.
29.
striyaḥ tu rājan vitrastāḥ bhāradvājam nirīkṣya
tam abruvan dīna kaṇṭhena kṣipram ādravata iti vai
tam abruvan dīna kaṇṭhena kṣipram ādravata iti vai
29.
rājan vitrastāḥ striyaḥ tu tam bhāradvājam nirīkṣya
dīna-kaṇṭhena kṣipram ādravata iti vai abruvan
dīna-kaṇṭhena kṣipram ādravata iti vai abruvan
29.
But, O King, the terrified women, seeing him, the son of Bharadvāja, exclaimed with a mournful voice, 'Quickly flee!'
राक्षसो वा मनुष्यो वा नैनं जानीमहे वयम् ।
हत्वा पाञ्चालराजं यो रथमारुह्य तिष्ठति ॥३०॥
हत्वा पाञ्चालराजं यो रथमारुह्य तिष्ठति ॥३०॥
30. rākṣaso vā manuṣyo vā nainaṁ jānīmahe vayam ,
hatvā pāñcālarājaṁ yo rathamāruhya tiṣṭhati.
hatvā pāñcālarājaṁ yo rathamāruhya tiṣṭhati.
30.
rākṣasaḥ vā manuṣyaḥ vā na enam jānīmahe vayam
hatvā pāñcālarājam yaḥ ratham āruhya tiṣṭhati
hatvā pāñcālarājam yaḥ ratham āruhya tiṣṭhati
30.
vayam enam rākṣasaḥ vā manuṣyaḥ vā na jānīmahe
yaḥ pāñcālarājam hatvā ratham āruhya tiṣṭhati
yaḥ pāñcālarājam hatvā ratham āruhya tiṣṭhati
30.
We do not know if this one is a demon or a human, he who, having killed the king of Pañcāla, stands on the chariot.
ततस्ते योधमुख्यास्तं सहसा पर्यवारयन् ।
स तानापततः सर्वान्रुद्रास्त्रेण व्यपोथयत् ॥३१॥
स तानापततः सर्वान्रुद्रास्त्रेण व्यपोथयत् ॥३१॥
31. tataste yodhamukhyāstaṁ sahasā paryavārayan ,
sa tānāpatataḥ sarvānrudrāstreṇa vyapothayat.
sa tānāpatataḥ sarvānrudrāstreṇa vyapothayat.
31.
tataḥ te yodhamukhyāḥ tam sahasā paryavārayan
sa tān āpatataḥ sarvān rudrāstreṇa vyapothayat
sa tān āpatataḥ sarvān rudrāstreṇa vyapothayat
31.
tataḥ te yodhamukhyāḥ sahasā tam paryavārayan
sa rudrāstreṇa āpatataḥ tān sarvān vyapothayat
sa rudrāstreṇa āpatataḥ tān sarvān vyapothayat
31.
Then, those chief warriors suddenly surrounded him. He, in turn, annihilated all of them who were attacking with a Rudra weapon.
धृष्टद्युम्नं च हत्वा स तांश्चैवास्य पदानुगान् ।
अपश्यच्छयने सुप्तमुत्तमौजसमन्तिके ॥३२॥
अपश्यच्छयने सुप्तमुत्तमौजसमन्तिके ॥३२॥
32. dhṛṣṭadyumnaṁ ca hatvā sa tāṁścaivāsya padānugān ,
apaśyacchayane suptamuttamaujasamantike.
apaśyacchayane suptamuttamaujasamantike.
32.
dhṛṣṭadyumnam ca hatvā sa tān ca eva asya
padānugān apaśyat śayane suptam uttamaujasam antike
padānugān apaśyat śayane suptam uttamaujasam antike
32.
sa dhṛṣṭadyumnam ca hatvā,
asya padānugān tān ca eva,
śayane suptam uttamaujasam antike apaśyat
asya padānugān tān ca eva,
śayane suptam uttamaujasam antike apaśyat
32.
And having killed Dhṛṣṭadyumna, he then saw his followers and Uttamaujas, who was sleeping on his bed nearby.
तमप्याक्रम्य पादेन कण्ठे चोरसि चौजसा ।
तथैव मारयामास विनर्दन्तमरिंदमम् ॥३३॥
तथैव मारयामास विनर्दन्तमरिंदमम् ॥३३॥
33. tamapyākramya pādena kaṇṭhe corasi caujasā ,
tathaiva mārayāmāsa vinardantamariṁdamam.
tathaiva mārayāmāsa vinardantamariṁdamam.
33.
tam api ākramya pādena kaṇṭhe ca urasi ca ojasā
tathā eva mārayāmāsa vinardantam ariṃdamam
tathā eva mārayāmāsa vinardantam ariṃdamam
33.
tam ariṃdamam vinardantam api pādena kaṇṭhe ca
urasi ca ojasā ākramya tathā eva mārayāmāsa
urasi ca ojasā ākramya tathā eva mārayāmāsa
33.
Stepping on the neck and chest of that roaring vanquisher of enemies with his foot and with great might, he killed him in just that manner.
युधामन्युस्तु संप्राप्तो मत्त्वा तं रक्षसा हतम् ।
गदामुद्यम्य वेगेन हृदि द्रौणिमताडयत् ॥३४॥
गदामुद्यम्य वेगेन हृदि द्रौणिमताडयत् ॥३४॥
34. yudhāmanyustu saṁprāpto mattvā taṁ rakṣasā hatam ,
gadāmudyamya vegena hṛdi drauṇimatāḍayat.
gadāmudyamya vegena hṛdi drauṇimatāḍayat.
34.
yudhāmanyuḥ tu saṃprāptaḥ mattvā tam rakṣasā
hatam gadām udyamya vegena hṛdi drauṇim atāḍayat
hatam gadām udyamya vegena hṛdi drauṇim atāḍayat
34.
yudhāmanyuḥ tu saṃprāptaḥ tam rakṣasā hatam
mattvā gadām udyamya vegena drauṇim hṛdi atāḍayat
mattvā gadām udyamya vegena drauṇim hṛdi atāḍayat
34.
But Yudhamanyu, having arrived and thinking that (the fallen warrior) had been killed by a demon (rakṣas), quickly raised his mace and struck Droṇi's son (Drauṇi) on the chest.
तमभिद्रुत्य जग्राह क्षितौ चैनमपातयत् ।
विस्फुरन्तं च पशुवत्तथैवैनममारयत् ॥३५॥
विस्फुरन्तं च पशुवत्तथैवैनममारयत् ॥३५॥
35. tamabhidrutya jagrāha kṣitau cainamapātayat ,
visphurantaṁ ca paśuvattathaivainamamārayat.
visphurantaṁ ca paśuvattathaivainamamārayat.
35.
tam abhidrutya jagrāha kṣitau ca enam apātayat
visphurantam ca paśuvat tathā eva enam amārayat
visphurantam ca paśuvat tathā eva enam amārayat
35.
tam abhidrutya jagrāha ca enam kṣitau apātayat
ca visphurantam paśuvat tathā eva enam amārayat
ca visphurantam paśuvat tathā eva enam amārayat
35.
Rushing towards him, he seized him and threw him to the ground. And as he was writhing like an animal, he killed him in just that manner.
तथा स वीरो हत्वा तं ततोऽन्यान्समुपाद्रवत् ।
संसुप्तानेव राजेन्द्र तत्र तत्र महारथान् ।
स्फुरतो वेपमानांश्च शमितेव पशून्मखे ॥३६॥
संसुप्तानेव राजेन्द्र तत्र तत्र महारथान् ।
स्फुरतो वेपमानांश्च शमितेव पशून्मखे ॥३६॥
36. tathā sa vīro hatvā taṁ tato'nyānsamupādravat ,
saṁsuptāneva rājendra tatra tatra mahārathān ,
sphurato vepamānāṁśca śamiteva paśūnmakhe.
saṁsuptāneva rājendra tatra tatra mahārathān ,
sphurato vepamānāṁśca śamiteva paśūnmakhe.
36.
tathā saḥ vīraḥ hatvā tam tataḥ anyān
sam upa adravat saṃsuptān eva rājendra
tatra tatra mahārathān sphurataḥ
vepamānān ca śamitā iva paśūn makhe
sam upa adravat saṃsuptān eva rājendra
tatra tatra mahārathān sphurataḥ
vepamānān ca śamitā iva paśūn makhe
36.
rājendra tathā saḥ vīraḥ tam hatvā
tataḥ tatra tatra saṃsuptān eva sphurataḥ
ca vepamānān ca anyān mahārathān
makhe paśūn śamitā iva sam upa adravat
tataḥ tatra tatra saṃsuptān eva sphurataḥ
ca vepamānān ca anyān mahārathān
makhe paśūn śamitā iva sam upa adravat
36.
Thus, O king (rājendra), that hero, having killed him, then rushed towards the other deeply sleeping great charioteers (mahārathas) here and there. He killed them, though they were struggling and trembling, just as a sacrificer (śamitā) kills animals (paśus) in a ritual sacrifice (makha).
ततो निस्त्रिंशमादाय जघानान्यान्पृथग्जनान् ।
भागशो विचरन्मार्गानसियुद्धविशारदः ॥३७॥
भागशो विचरन्मार्गानसियुद्धविशारदः ॥३७॥
37. tato nistriṁśamādāya jaghānānyānpṛthagjanān ,
bhāgaśo vicaranmārgānasiyuddhaviśāradaḥ.
bhāgaśo vicaranmārgānasiyuddhaviśāradaḥ.
37.
tataḥ nistriṃśam ādāya jaghāna anyān pṛthak-janān
bhāgaśaḥ vicaran mārgān asi-yuddha-viśāradaḥ
bhāgaśaḥ vicaran mārgān asi-yuddha-viśāradaḥ
37.
tataḥ nistriṃśam ādāya asi-yuddha-viśāradaḥ
vicaran mārgān anyān pṛthak-janān bhāgaśaḥ jaghāna
vicaran mārgān anyān pṛthak-janān bhāgaśaḥ jaghāna
37.
Then, taking his sword, he, an expert in sword-fighting, moving along the roads, killed others, the common people, group by group.
तथैव गुल्मे संप्रेक्ष्य शयानान्मध्यगौल्मिकान् ।
श्रान्तान्न्यस्तायुधान्सर्वान्क्षणेनैव व्यपोथयत् ॥३८॥
श्रान्तान्न्यस्तायुधान्सर्वान्क्षणेनैव व्यपोथयत् ॥३८॥
38. tathaiva gulme saṁprekṣya śayānānmadhyagaulmikān ,
śrāntānnyastāyudhānsarvānkṣaṇenaiva vyapothayat.
śrāntānnyastāyudhānsarvānkṣaṇenaiva vyapothayat.
38.
tathā eva gulme samprekṣya śayānān madhya-gaulmikān
śrāntān nyasta-āyudhān sarvān kṣaṇena eva vyapothayat
śrāntān nyasta-āyudhān sarvān kṣaṇena eva vyapothayat
38.
tathā eva gulme śayānān śrāntān nyasta-āyudhān sarvān
madhya-gaulmikān samprekṣya kṣaṇena eva vyapothayat
madhya-gaulmikān samprekṣya kṣaṇena eva vyapothayat
38.
Similarly, having seen all the middle guards sleeping in the encampment, exhausted and having put down their weapons, he destroyed them in an instant.
योधानश्वान्द्विपांश्चैव प्राच्छिनत्स वरासिना ।
रुधिरोक्षितसर्वाङ्गः कालसृष्ट इवान्तकः ॥३९॥
रुधिरोक्षितसर्वाङ्गः कालसृष्ट इवान्तकः ॥३९॥
39. yodhānaśvāndvipāṁścaiva prācchinatsa varāsinā ,
rudhirokṣitasarvāṅgaḥ kālasṛṣṭa ivāntakaḥ.
rudhirokṣitasarvāṅgaḥ kālasṛṣṭa ivāntakaḥ.
39.
yodhān aśvān dvipān ca eva prācchinat saḥ vara-asinā
rudhira-ukṣita-sarva-aṅgaḥ kāla-sṛṣṭaḥ iva antakaḥ
rudhira-ukṣita-sarva-aṅgaḥ kāla-sṛṣṭaḥ iva antakaḥ
39.
saḥ rudhira-ukṣita-sarva-aṅgaḥ kāla-sṛṣṭaḥ antakaḥ
iva vara-asinā yodhān aśvān dvipān ca eva prācchinat
iva vara-asinā yodhān aśvān dvipān ca eva prācchinat
39.
With his excellent sword, he cut down warriors, horses, and elephants. His entire body was drenched in blood, as if he were Antaka (the Destroyer) manifested by Kāla (Time/Death).
विस्फुरद्भिश्च तैर्द्रौणिर्निस्त्रिंशस्योद्यमेन च ।
आक्षेपेण तथैवासेस्त्रिधा रक्तोक्षितोऽभवत् ॥४०॥
आक्षेपेण तथैवासेस्त्रिधा रक्तोक्षितोऽभवत् ॥४०॥
40. visphuradbhiśca tairdrauṇirnistriṁśasyodyamena ca ,
ākṣepeṇa tathaivāsestridhā raktokṣito'bhavat.
ākṣepeṇa tathaivāsestridhā raktokṣito'bhavat.
40.
visphuradbhiḥ ca taiḥ drauṇiḥ nistriṃśasya udyamena ca
ākṣepeṇa tathā eva aseḥ tri-dhā rakta-ukṣitaḥ abhavat
ākṣepeṇa tathā eva aseḥ tri-dhā rakta-ukṣitaḥ abhavat
40.
drauṇiḥ taiḥ visphuradbhiḥ ca nistriṃśasya udyamena ca
aseḥ ākṣepeṇa tathā eva tri-dhā rakta-ukṣitaḥ abhavat
aseḥ ākṣepeṇa tathā eva tri-dhā rakta-ukṣitaḥ abhavat
40.
Drauṇi became drenched in blood in three ways: by the writhing (bodies) and by them, by the exertion of wielding his long sword, and similarly by the forceful blows of the sword.
तस्य लोहितसिक्तस्य दीप्तखड्गस्य युध्यतः ।
अमानुष इवाकारो बभौ परमभीषणः ॥४१॥
अमानुष इवाकारो बभौ परमभीषणः ॥४१॥
41. tasya lohitasiktasya dīptakhaḍgasya yudhyataḥ ,
amānuṣa ivākāro babhau paramabhīṣaṇaḥ.
amānuṣa ivākāro babhau paramabhīṣaṇaḥ.
41.
tasya lohitasiktasya dīptakhaḍgasya yudhyataḥ
amānuṣaḥ iva ākāraḥ babhau paramabhīṣaṇaḥ
amānuṣaḥ iva ākāraḥ babhau paramabhīṣaṇaḥ
41.
tasya lohitasiktasya dīptakhaḍgasya yudhyataḥ
ākāraḥ amānuṣaḥ iva paramabhīṣaṇaḥ babhau
ākāraḥ amānuṣaḥ iva paramabhīṣaṇaḥ babhau
41.
As he fought, his form, soaked in blood and with a gleaming sword, appeared superhuman and exceedingly terrifying.
ये त्वजाग्रत कौरव्य तेऽपि शब्देन मोहिताः ।
निरीक्ष्यमाणा अन्योन्यं द्रौणिं दृष्ट्वा प्रविव्यथुः ॥४२॥
निरीक्ष्यमाणा अन्योन्यं द्रौणिं दृष्ट्वा प्रविव्यथुः ॥४२॥
42. ye tvajāgrata kauravya te'pi śabdena mohitāḥ ,
nirīkṣyamāṇā anyonyaṁ drauṇiṁ dṛṣṭvā pravivyathuḥ.
nirīkṣyamāṇā anyonyaṁ drauṇiṁ dṛṣṭvā pravivyathuḥ.
42.
ye tu ajāgrata kauravya te api śabdena mohitāḥ
nirīkṣyamāṇāḥ anyonyam drauṇim dṛṣṭvā pravivyathuḥ
nirīkṣyamāṇāḥ anyonyam drauṇim dṛṣṭvā pravivyathuḥ
42.
kauravya ye tu ajāgrata te api śabdena mohitāḥ
anyonyam nirīkṣyamāṇāḥ drauṇim dṛṣṭvā pravivyathuḥ
anyonyam nirīkṣyamāṇāḥ drauṇim dṛṣṭvā pravivyathuḥ
42.
But O Kauravya, even those who were awake were bewildered by the sound. Looking at each other, they became greatly distressed upon seeing Drona's son (Drauṇi).
तद्रूपं तस्य ते दृष्ट्वा क्षत्रियाः शत्रुकर्शनाः ।
राक्षसं मन्यमानास्तं नयनानि न्यमीलयन् ॥४३॥
राक्षसं मन्यमानास्तं नयनानि न्यमीलयन् ॥४३॥
43. tadrūpaṁ tasya te dṛṣṭvā kṣatriyāḥ śatrukarśanāḥ ,
rākṣasaṁ manyamānāstaṁ nayanāni nyamīlayan.
rākṣasaṁ manyamānāstaṁ nayanāni nyamīlayan.
43.
tad rūpam tasya te dṛṣṭvā kṣatriyāḥ śatrukārśanāḥ
rākṣasam manyamānāḥ tam nayanāni nyamīlayan
rākṣasam manyamānāḥ tam nayanāni nyamīlayan
43.
te śatrukārśanāḥ kṣatriyāḥ tasya tad rūpam dṛṣṭvā
tam rākṣasam manyamānāḥ nayanāni nyamīlayan
tam rākṣasam manyamānāḥ nayanāni nyamīlayan
43.
Having seen that form of his, those Kṣatriya warriors, tormentors of their enemies, thinking him to be a demon, closed their eyes.
स घोररूपो व्यचरत्कालवच्छिबिरे ततः ।
अपश्यद्द्रौपदीपुत्रानवशिष्टांश्च सोमकान् ॥४४॥
अपश्यद्द्रौपदीपुत्रानवशिष्टांश्च सोमकान् ॥४४॥
44. sa ghorarūpo vyacaratkālavacchibire tataḥ ,
apaśyaddraupadīputrānavaśiṣṭāṁśca somakān.
apaśyaddraupadīputrānavaśiṣṭāṁśca somakān.
44.
saḥ ghorarūpaḥ vyacarat kālavat śibire tataḥ
apaśyat draupadīputrān avaśiṣṭān ca somakān
apaśyat draupadīputrān avaśiṣṭān ca somakān
44.
tataḥ saḥ ghorarūpaḥ kālavat śibire vyacarat
draupadīputrān ca avaśiṣṭān somakān apaśyat
draupadīputrān ca avaśiṣṭān somakān apaśyat
44.
Then, he, of dreadful form, wandered in the camp like (the god of) Death. He saw the sons of Draupadi and the other remaining Somaka warriors.
तेन शब्देन वित्रस्ता धनुर्हस्ता महारथाः ।
धृष्टद्युम्नं हतं श्रुत्वा द्रौपदेया विशां पते ।
अवाकिरञ्शरव्रातैर्भारद्वाजमभीतवत् ॥४५॥
धृष्टद्युम्नं हतं श्रुत्वा द्रौपदेया विशां पते ।
अवाकिरञ्शरव्रातैर्भारद्वाजमभीतवत् ॥४५॥
45. tena śabdena vitrastā dhanurhastā mahārathāḥ ,
dhṛṣṭadyumnaṁ hataṁ śrutvā draupadeyā viśāṁ pate ,
avākirañśaravrātairbhāradvājamabhītavat.
dhṛṣṭadyumnaṁ hataṁ śrutvā draupadeyā viśāṁ pate ,
avākirañśaravrātairbhāradvājamabhītavat.
45.
tena śabdena vitrastāḥ dhanuḥhastāḥ
mahārathāḥ | dhṛṣṭadyumnam hatam
śrutvā draupadeyāḥ viśām pate | avākiran
śaravrātaiḥ bhāradvājam abhītavat
mahārathāḥ | dhṛṣṭadyumnam hatam
śrutvā draupadeyāḥ viśām pate | avākiran
śaravrātaiḥ bhāradvājam abhītavat
45.
viśām pate,
tena śabdena vitrastāḥ dhanuḥhastāḥ mahārathāḥ,
dhṛṣṭadyumnam hatam śrutvā,
draupadeyāḥ bhāradvājam śaravrātaiḥ abhītavat avākiran
tena śabdena vitrastāḥ dhanuḥhastāḥ mahārathāḥ,
dhṛṣṭadyumnam hatam śrutvā,
draupadeyāḥ bhāradvājam śaravrātaiḥ abhītavat avākiran
45.
O ruler of men, the great chariot warriors, holding bows in their hands, became terrified by that sound. Hearing that Dhṛṣṭadyumna had been killed, the sons of Draupad then fearlessly showered Bhāradvāja (Droṇa) with volleys of arrows.
ततस्तेन निनादेन संप्रबुद्धाः प्रभद्रकाः ।
शिलीमुखैः शिखण्डी च द्रोणपुत्रं समार्दयन् ॥४६॥
शिलीमुखैः शिखण्डी च द्रोणपुत्रं समार्दयन् ॥४६॥
46. tatastena ninādena saṁprabuddhāḥ prabhadrakāḥ ,
śilīmukhaiḥ śikhaṇḍī ca droṇaputraṁ samārdayan.
śilīmukhaiḥ śikhaṇḍī ca droṇaputraṁ samārdayan.
46.
tataḥ tena ninādena samprabuddhāḥ prabhadrakāḥ
| śilīmukhaiḥ śikhaṇḍī ca droṇaputram samārdayan
| śilīmukhaiḥ śikhaṇḍī ca droṇaputram samārdayan
46.
tataḥ tena ninādena samprabuddhāḥ prabhadrakāḥ,
śikhaṇḍī ca,
śilīmukhaiḥ droṇaputram samārdayan
śikhaṇḍī ca,
śilīmukhaiḥ droṇaputram samārdayan
46.
Then, awakened by that sound, the Prabhadrakas and Shikhandi tormented Droṇa's son (Aśvatthāman) with arrows.
भारद्वाजस्तु तान्दृष्ट्वा शरवर्षाणि वर्षतः ।
ननाद बलवन्नादं जिघांसुस्तान्सुदुर्जयान् ॥४७॥
ननाद बलवन्नादं जिघांसुस्तान्सुदुर्जयान् ॥४७॥
47. bhāradvājastu tāndṛṣṭvā śaravarṣāṇi varṣataḥ ,
nanāda balavannādaṁ jighāṁsustānsudurjayān.
nanāda balavannādaṁ jighāṁsustānsudurjayān.
47.
bhāradvājaḥ tu tān dṛṣṭvā śaravarṣāṇi varṣataḥ
| nanāda balavat nādam jighāṃsuḥ tān sudurjayān
| nanāda balavat nādam jighāṃsuḥ tān sudurjayān
47.
tu bhāradvājaḥ tān शरवर्षाणि वर्षतः दृष्ट्वा,
तान् सुदुर्जयान् जिघांसुः बलवत् नादम् ननाद
तान् सुदुर्जयान् जिघांसुः बलवत् नादम् ननाद
47.
But Bhāradvāja (Droṇa), seeing them raining volleys of arrows, roared a mighty roar, desiring to kill those who were very difficult to conquer.
ततः परमसंक्रुद्धः पितुर्वधमनुस्मरन् ।
अवरुह्य रथोपस्थात्त्वरमाणोऽभिदुद्रुवे ॥४८॥
अवरुह्य रथोपस्थात्त्वरमाणोऽभिदुद्रुवे ॥४८॥
48. tataḥ paramasaṁkruddhaḥ piturvadhamanusmaran ,
avaruhya rathopasthāttvaramāṇo'bhidudruve.
avaruhya rathopasthāttvaramāṇo'bhidudruve.
48.
tataḥ paramasaṃkruddhaḥ pituḥ vadham anusmaran
| avaruhya rathopasthāt tvaramāṇaḥ abhidudruve
| avaruhya rathopasthāt tvaramāṇaḥ abhidudruve
48.
tataḥ paramasaṃkruddhaḥ,
pituḥ vadham anusmaran,
rathopasthāt avaruhya,
tvaramāṇaḥ abhidudruve
pituḥ vadham anusmaran,
rathopasthāt avaruhya,
tvaramāṇaḥ abhidudruve
48.
Then, exceedingly enraged and remembering his father's death, he quickly descended from the chariot's platform and rushed forward.
सहस्रचन्द्रं विपुलं गृहीत्वा चर्म संयुगे ।
खड्गं च विपुलं दिव्यं जातरूपपरिष्कृतम् ।
द्रौपदेयानभिद्रुत्य खड्गेन व्यचरद्बली ॥४९॥
खड्गं च विपुलं दिव्यं जातरूपपरिष्कृतम् ।
द्रौपदेयानभिद्रुत्य खड्गेन व्यचरद्बली ॥४९॥
49. sahasracandraṁ vipulaṁ gṛhītvā carma saṁyuge ,
khaḍgaṁ ca vipulaṁ divyaṁ jātarūpapariṣkṛtam ,
draupadeyānabhidrutya khaḍgena vyacaradbalī.
khaḍgaṁ ca vipulaṁ divyaṁ jātarūpapariṣkṛtam ,
draupadeyānabhidrutya khaḍgena vyacaradbalī.
49.
sahasracandram vipulam gṛhītvā
carma saṃyuge khaḍgam ca vipulam
divyam jātarūpaparikṛtam draupadeyān
abhidrutya khaḍgena vyacarat balī
carma saṃyuge khaḍgam ca vipulam
divyam jātarūpaparikṛtam draupadeyān
abhidrutya khaḍgena vyacarat balī
49.
balī संयुगे सहस्रचन्द्रम् विपुलम्
चर्म विपुलम् दिव्यम्
जातरूपपरिष्कृतम् च खड्गम् गृहीत्वा
द्रौपदेयान् अभिद्रुत्य खड्गेन व्यचरत्
चर्म विपुलम् दिव्यम्
जातरूपपरिष्कृतम् च खड्गम् गृहीत्वा
द्रौपदेयान् अभिद्रुत्य खड्गेन व्यचरत्
49.
The powerful warrior, grasping a large shield adorned with a thousand moon-like patterns and a vast, divine sword embellished with gold, attacked the sons of Draupadī and fought fiercely with his sword in battle.
ततः स नरशार्दूलः प्रतिविन्ध्यं तमाहवे ।
कुक्षिदेशेऽवधीद्राजन्स हतो न्यपतद्भुवि ॥५०॥
कुक्षिदेशेऽवधीद्राजन्स हतो न्यपतद्भुवि ॥५०॥
50. tataḥ sa naraśārdūlaḥ prativindhyaṁ tamāhave ,
kukṣideśe'vadhīdrājansa hato nyapatadbhuvi.
kukṣideśe'vadhīdrājansa hato nyapatadbhuvi.
50.
tataḥ saḥ naraśārdūlaḥ prativindhyam tam āhave
kukṣideśe avadhīt rājan saḥ hataḥ nyapatat bhuvi
kukṣideśe avadhīt rājan saḥ hataḥ nyapatat bhuvi
50.
rājan tataḥ saḥ naraśārdūlaḥ āhave tam prativindhyam
kukṣideśe avadhīt saḥ hataḥ bhuvi nyapatat
kukṣideśe avadhīt saḥ hataḥ bhuvi nyapatat
50.
O king, then that foremost among men struck down Prativindhya in battle, hitting him in the stomach region. Having been slain, he fell to the ground.
प्रासेन विद्ध्वा द्रौणिं तु सुतसोमः प्रतापवान् ।
पुनश्चासिं समुद्यम्य द्रोणपुत्रमुपाद्रवत् ॥५१॥
पुनश्चासिं समुद्यम्य द्रोणपुत्रमुपाद्रवत् ॥५१॥
51. prāsena viddhvā drauṇiṁ tu sutasomaḥ pratāpavān ,
punaścāsiṁ samudyamya droṇaputramupādravat.
punaścāsiṁ samudyamya droṇaputramupādravat.
51.
prāsena viddhvā drauṇim tu sutasomaḥ pratāpavān
punaḥ ca asim samudyamya droṇaputram upādravat
punaḥ ca asim samudyamya droṇaputram upādravat
51.
tu pratāpavān sutasomaḥ prāsena drauṇim viddhvā
punaḥ ca asim samudyamya droṇaputram upādravat
punaḥ ca asim samudyamya droṇaputram upādravat
51.
But the powerful Sutasoma, having struck Droṇi (Ashvatthama) with a spear, then again raised his sword and rushed towards Drona's son.
सुतसोमस्य सासिं तु बाहुं छित्त्वा नरर्षभः ।
पुनरभ्यहनत्पार्श्वे स भिन्नहृदयोऽपतत् ॥५२॥
पुनरभ्यहनत्पार्श्वे स भिन्नहृदयोऽपतत् ॥५२॥
52. sutasomasya sāsiṁ tu bāhuṁ chittvā nararṣabhaḥ ,
punarabhyahanatpārśve sa bhinnahṛdayo'patat.
punarabhyahanatpārśve sa bhinnahṛdayo'patat.
52.
sutasomasya sāsim tu bāhum chittvā nararṣabhaḥ
punaḥ abhyahanat pārśve saḥ bhinnahṛdayaḥ apatat
punaḥ abhyahanat pārśve saḥ bhinnahṛdayaḥ apatat
52.
tu nararṣabhaḥ sutasomasya sāsim bāhum chittvā
punaḥ pārśve abhyahanat saḥ bhinnahṛdayaḥ apatat
punaḥ pārśve abhyahanat saḥ bhinnahṛdayaḥ apatat
52.
But that foremost among men, having cut off Sutasoma's sword-wielding arm, again struck him in the flank. With his heart shattered, he fell.
नाकुलिस्तु शतानीको रथचक्रेण वीर्यवान् ।
दोर्भ्यामुत्क्षिप्य वेगेन वक्षस्येनमताडयत् ॥५३॥
दोर्भ्यामुत्क्षिप्य वेगेन वक्षस्येनमताडयत् ॥५३॥
53. nākulistu śatānīko rathacakreṇa vīryavān ,
dorbhyāmutkṣipya vegena vakṣasyenamatāḍayat.
dorbhyāmutkṣipya vegena vakṣasyenamatāḍayat.
53.
नाकुलिः तु शतानीकः रथचक्रेण वीर्यवान्
दोर्भ्याम् उत्क्षिप्य वेगेन वक्षसि एनम् अताडयत्
दोर्भ्याम् उत्क्षिप्य वेगेन वक्षसि एनम् अताडयत्
53.
वीर्यवान् नाकुलिः तु दोर्भ्याम् रथचक्रेण
उत्क्षिप्य वेगेन एनम् शतानीकः वक्षसि अताडयत्
उत्क्षिप्य वेगेन एनम् शतानीकः वक्षसि अताडयत्
53.
The valorous Nakula, lifting a chariot wheel with his two arms, forcefully struck Śatānīka on the chest.
अताडयच्छतानीकं मुक्तचक्रं द्विजस्तु सः ।
स विह्वलो ययौ भूमिं ततोऽस्यापाहरच्छिरः ॥५४॥
स विह्वलो ययौ भूमिं ततोऽस्यापाहरच्छिरः ॥५४॥
54. atāḍayacchatānīkaṁ muktacakraṁ dvijastu saḥ ,
sa vihvalo yayau bhūmiṁ tato'syāpāharacchiraḥ.
sa vihvalo yayau bhūmiṁ tato'syāpāharacchiraḥ.
54.
अताडयत् शतानीकम् मुक्तचक्रम् द्विजः तु सः
सः विह्वलः ययौ भूमिम् ततः अस्य अपाहरत् शिरः
सः विह्वलः ययौ भूमिम् ततः अस्य अपाहरत् शिरः
54.
सः द्विजः तु मुक्तचक्रम् शतानीकम् अताडयत्
सः विह्वलः भूमिम् ययौ ततः अस्य शिरः अपाहरत्
सः विह्वलः भूमिम् ययौ ततः अस्य शिरः अपाहरत्
54.
But that Brahmin (Aśvatthāman) struck Śatānīka, who had lost his wheel. Bewildered, he (Śatānīka) fell to the ground. Then (Aśvatthāman) cut off his head.
श्रुतकर्मा तु परिघं गृहीत्वा समताडयत् ।
अभिद्रुत्य ततो द्रौणिं सव्ये स फलके भृशम् ॥५५॥
अभिद्रुत्य ततो द्रौणिं सव्ये स फलके भृशम् ॥५५॥
55. śrutakarmā tu parighaṁ gṛhītvā samatāḍayat ,
abhidrutya tato drauṇiṁ savye sa phalake bhṛśam.
abhidrutya tato drauṇiṁ savye sa phalake bhṛśam.
55.
श्रुतकर्मा तु परिघम् गृहीत्वा समताडयत्
अभिद्रुत्य ततः द्रौणिम् सव्ये सः फलके भृशम्
अभिद्रुत्य ततः द्रौणिम् सव्ये सः फलके भृशम्
55.
श्रुतकर्मा तु सः परिघम् गृहीत्वा ततः द्रौणिम्
अभिद्रुत्य सव्ये फलके भृशम् समताडयत्
अभिद्रुत्य सव्ये फलके भृशम् समताडयत्
55.
But Śrutakarmā, having seized an iron club and then having rushed towards Drauṇi (Aśvatthāman), struck him severely on his left shield.
स तु तं श्रुतकर्माणमास्ये जघ्ने वरासिना ।
स हतो न्यपतद्भूमौ विमूढो विकृताननः ॥५६॥
स हतो न्यपतद्भूमौ विमूढो विकृताननः ॥५६॥
56. sa tu taṁ śrutakarmāṇamāsye jaghne varāsinā ,
sa hato nyapatadbhūmau vimūḍho vikṛtānanaḥ.
sa hato nyapatadbhūmau vimūḍho vikṛtānanaḥ.
56.
सः तु तम् श्रुतकर्माणम् आस्ये जघ्ने वरासिना
सः हतः न्यपतत् भूमौ विमूढः विकृताननः
सः हतः न्यपतत् भूमौ विमूढः विकृताननः
56.
सः तु वरासिना तम् श्रुतकर्माणम् आस्ये
जघ्ne सः हतः विमूढः विकृताननः भूमौ न्यपतत्
जघ्ne सः हतः विमूढः विकृताननः भूमौ न्यपतत्
56.
But he (Drauṇi/Aśvatthāman) struck Śrutakarmā on the face with an excellent sword. He (Śrutakarmā), thus struck and bewildered, fell to the ground with a distorted face.
तेन शब्देन वीरस्तु श्रुतकीर्तिर्महाधनुः ।
अश्वत्थामानमासाद्य शरवर्षैरवाकिरत् ॥५७॥
अश्वत्थामानमासाद्य शरवर्षैरवाकिरत् ॥५७॥
57. tena śabdena vīrastu śrutakīrtirmahādhanuḥ ,
aśvatthāmānamāsādya śaravarṣairavākirat.
aśvatthāmānamāsādya śaravarṣairavākirat.
57.
tena śabdena vīraḥ tu śrutakīrtiḥ mahādhanuḥ
aśvatthāmānam āsādya śaravarṣaiḥ avākirat
aśvatthāmānam āsādya śaravarṣaiḥ avākirat
57.
tena śabdena śrutakīrtiḥ vīraḥ tu mahādhanuḥ
aśvatthāmānam āsādya śaravarṣaiḥ avākirat
aśvatthāmānam āsādya śaravarṣaiḥ avākirat
57.
Hearing that sound, the hero Śrutakīrti, wielding his great bow, approached Ashwatthaman and showered him with arrows.
तस्यापि शरवर्षाणि चर्मणा प्रतिवार्य सः ।
सकुण्डलं शिरः कायाद्भ्राजमानमपाहरत् ॥५८॥
सकुण्डलं शिरः कायाद्भ्राजमानमपाहरत् ॥५८॥
58. tasyāpi śaravarṣāṇi carmaṇā prativārya saḥ ,
sakuṇḍalaṁ śiraḥ kāyādbhrājamānamapāharat.
sakuṇḍalaṁ śiraḥ kāyādbhrājamānamapāharat.
58.
tasya api śaravarṣāṇi carmaṇā prativārya saḥ
sakuṇḍalaṃ śiraḥ kāyāt bhrājamānam apāharat
sakuṇḍalaṃ śiraḥ kāyāt bhrājamānam apāharat
58.
saḥ tasya api śaravarṣāṇi carmaṇā prativārya
sakuṇḍalaṃ bhrājamānam śiraḥ kāyāt apāharat
sakuṇḍalaṃ bhrājamānam śiraḥ kāyāt apāharat
58.
Ashwatthaman, having warded off those showers of arrows with his shield, then severed from the body the shining head, adorned with earrings.
ततो भीष्मनिहन्ता तं सह सर्वैः प्रभद्रकैः ।
अहनत्सर्वतो वीरं नानाप्रहरणैर्बली ।
शिलीमुखेन चाप्येनं भ्रुवोर्मध्ये समार्दयत् ॥५९॥
अहनत्सर्वतो वीरं नानाप्रहरणैर्बली ।
शिलीमुखेन चाप्येनं भ्रुवोर्मध्ये समार्दयत् ॥५९॥
59. tato bhīṣmanihantā taṁ saha sarvaiḥ prabhadrakaiḥ ,
ahanatsarvato vīraṁ nānāpraharaṇairbalī ,
śilīmukhena cāpyenaṁ bhruvormadhye samārdayat.
ahanatsarvato vīraṁ nānāpraharaṇairbalī ,
śilīmukhena cāpyenaṁ bhruvormadhye samārdayat.
59.
tataḥ bhīṣmanihantā tam saha sarvaiḥ
prabhadrkaiḥ ahanat sarvataḥ vīram
nānāpraharṇaiḥ balī śilīmukhena ca
api enam bhruvoḥ madhye samārdayat
prabhadrkaiḥ ahanat sarvataḥ vīram
nānāpraharṇaiḥ balī śilīmukhena ca
api enam bhruvoḥ madhye samārdayat
59.
tataḥ bhīṣmanihantā balī saha sarvaiḥ
prabhadrkaiḥ tam vīram sarvataḥ
nānāpraharṇaiḥ ahanat ca api enam
śilīmukhena bhruvoḥ madhye samārdayat
prabhadrkaiḥ tam vīram sarvataḥ
nānāpraharṇaiḥ ahanat ca api enam
śilīmukhena bhruvoḥ madhye samārdayat
59.
Then, the powerful slayer of Bhishma (Shikhaṇḍī), along with all the Prabhadrkas, attacked that hero (Ashwatthaman) from all sides with various weapons. He also severely wounded him between the eyebrows with an arrow.
स तु क्रोधसमाविष्टो द्रोणपुत्रो महाबलः ।
शिखण्डिनं समासाद्य द्विधा चिच्छेद सोऽसिना ॥६०॥
शिखण्डिनं समासाद्य द्विधा चिच्छेद सोऽसिना ॥६०॥
60. sa tu krodhasamāviṣṭo droṇaputro mahābalaḥ ,
śikhaṇḍinaṁ samāsādya dvidhā ciccheda so'sinā.
śikhaṇḍinaṁ samāsādya dvidhā ciccheda so'sinā.
60.
saḥ tu krodhasamāviṣṭaḥ droṇaputraḥ mahābalaḥ
śikhaṇḍinam samāsādya dvidhā ciccheda saḥ asinā
śikhaṇḍinam samāsādya dvidhā ciccheda saḥ asinā
60.
saḥ tu droṇaputraḥ mahābalaḥ krodhasamāviṣṭaḥ
śikhaṇḍinam samāsādya asinā dvidhā ciccheda
śikhaṇḍinam samāsādya asinā dvidhā ciccheda
60.
But that extremely powerful son of Drona (Ashwatthaman), overcome with intense anger, approached Shikhaṇḍī and cut him into two with his sword.
शिखण्डिनं ततो हत्वा क्रोधाविष्टः परंतपः ।
प्रभद्रकगणान्सर्वानभिदुद्राव वेगवान् ।
यच्च शिष्टं विराटस्य बलं तच्च समाद्रवत् ॥६१॥
प्रभद्रकगणान्सर्वानभिदुद्राव वेगवान् ।
यच्च शिष्टं विराटस्य बलं तच्च समाद्रवत् ॥६१॥
61. śikhaṇḍinaṁ tato hatvā krodhāviṣṭaḥ paraṁtapaḥ ,
prabhadrakagaṇānsarvānabhidudrāva vegavān ,
yacca śiṣṭaṁ virāṭasya balaṁ tacca samādravat.
prabhadrakagaṇānsarvānabhidudrāva vegavān ,
yacca śiṣṭaṁ virāṭasya balaṁ tacca samādravat.
61.
śikhaṇḍinam tataḥ hatvā krodhāviṣṭaḥ
paraṃtapaḥ prabhādrakagaṇān sarvān
abhidudrāva vegavān yat ca śiṣṭam
virāṭasya balam tat ca samādravat
paraṃtapaḥ prabhādrakagaṇān sarvān
abhidudrāva vegavān yat ca śiṣṭam
virāṭasya balam tat ca samādravat
61.
tataḥ krodhāviṣṭaḥ vegavān paraṃtapaḥ
śikhaṇḍinam hatvā sarvān
prabhādrakagaṇān abhidudrāva ca yat
virāṭasya śiṣṭam balam tat ca samādravat
śikhaṇḍinam hatvā sarvān
prabhādrakagaṇān abhidudrāva ca yat
virāṭasya śiṣṭam balam tat ca samādravat
61.
Then, after killing Shikhandin, that tormentor of foes, inflamed with rage, swiftly charged towards all the Prabhadrka troops. And whatever remained of Virata's army, he also attacked that.
द्रुपदस्य च पुत्राणां पौत्राणां सुहृदामपि ।
चकार कदनं घोरं दृष्ट्वा दृष्ट्वा महाबलः ॥६२॥
चकार कदनं घोरं दृष्ट्वा दृष्ट्वा महाबलः ॥६२॥
62. drupadasya ca putrāṇāṁ pautrāṇāṁ suhṛdāmapi ,
cakāra kadanaṁ ghoraṁ dṛṣṭvā dṛṣṭvā mahābalaḥ.
cakāra kadanaṁ ghoraṁ dṛṣṭvā dṛṣṭvā mahābalaḥ.
62.
drupadasya ca putrāṇām pautrāṇām suhṛdām api
cakāra kadanam ghoram dṛṣṭvā dṛṣṭvā mahābalaḥ
cakāra kadanam ghoram dṛṣṭvā dṛṣṭvā mahābalaḥ
62.
mahābalaḥ drupadasya putrāṇām ca pautrāṇām
suhṛdām api dṛṣṭvā dṛṣṭvā ghoram kadanam cakāra
suhṛdām api dṛṣṭvā dṛṣṭvā ghoram kadanam cakāra
62.
And the immensely mighty one, repeatedly encountering them, brought about a dreadful slaughter of Drupada's sons, grandsons, and even his friends.
अन्यानन्यांश्च पुरुषानभिसृत्याभिसृत्य च ।
न्यकृन्तदसिना द्रौणिरसिमार्गविशारदः ॥६३॥
न्यकृन्तदसिना द्रौणिरसिमार्गविशारदः ॥६३॥
63. anyānanyāṁśca puruṣānabhisṛtyābhisṛtya ca ,
nyakṛntadasinā drauṇirasimārgaviśāradaḥ.
nyakṛntadasinā drauṇirasimārgaviśāradaḥ.
63.
anyān anyān ca puruṣān abhisṛtya abhisṛtya
ca nyakṛntat asinā drauṇiḥ asimārgaviśāradaḥ
ca nyakṛntat asinā drauṇiḥ asimārgaviśāradaḥ
63.
ca asimārgaviśāradaḥ drauṇiḥ anyān anyān
puruṣān abhisṛtya abhisṛtya ca asinā nyakṛntat
puruṣān abhisṛtya abhisṛtya ca asinā nyakṛntat
63.
And Drauṇi, Drona's son, who was skilled in sword fighting, repeatedly attacked and cut down other men (puruṣa) with his sword.
कालीं रक्तास्यनयनां रक्तमाल्यानुलेपनाम् ।
रक्ताम्बरधरामेकां पाशहस्तां शिखण्डिनीम् ॥६४॥
रक्ताम्बरधरामेकां पाशहस्तां शिखण्डिनीम् ॥६४॥
64. kālīṁ raktāsyanayanāṁ raktamālyānulepanām ,
raktāmbaradharāmekāṁ pāśahastāṁ śikhaṇḍinīm.
raktāmbaradharāmekāṁ pāśahastāṁ śikhaṇḍinīm.
64.
kālīm raktāsyayanānām raktamālyānulepanām
raktāmbaradharām ekām pāśahastām śikhaṇḍinīm
raktāmbaradharām ekām pāśahastām śikhaṇḍinīm
64.
ekām kālīm raktāsyayanānām raktamālyānulepanām
raktāmbaradharām pāśahastām śikhaṇḍinīm
raktāmbaradharām pāśahastām śikhaṇḍinīm
64.
(He beheld) a singular dark-skinned goddess, (like) Kālī, whose face and eyes were red, adorned with red garlands and smeared with red ointments, dressed in red garments, holding a noose in her hand, and crowned with a crest.
ददृशुः कालरात्रिं ते स्मयमानामवस्थिताम् ।
नराश्वकुञ्जरान्पाशैर्बद्ध्वा घोरैः प्रतस्थुषीम् ।
हरन्तीं विविधान्प्रेतान्पाशबद्धान्विमूर्धजान् ॥६५॥
नराश्वकुञ्जरान्पाशैर्बद्ध्वा घोरैः प्रतस्थुषीम् ।
हरन्तीं विविधान्प्रेतान्पाशबद्धान्विमूर्धजान् ॥६५॥
65. dadṛśuḥ kālarātriṁ te smayamānāmavasthitām ,
narāśvakuñjarānpāśairbaddhvā ghoraiḥ pratasthuṣīm ,
harantīṁ vividhānpretānpāśabaddhānvimūrdhajān.
narāśvakuñjarānpāśairbaddhvā ghoraiḥ pratasthuṣīm ,
harantīṁ vividhānpretānpāśabaddhānvimūrdhajān.
65.
dadṛśuḥ kālarātrim te smayamānām
avasthitām narāśvakuñjarān pāśaiḥ baddhvā
ghoraiḥ pratastʰuṣīm harantīm
vividhān pretān pāśabaddhān vimūrdhajān
avasthitām narāśvakuñjarān pāśaiḥ baddhvā
ghoraiḥ pratastʰuṣīm harantīm
vividhān pretān pāśabaddhān vimūrdhajān
65.
te kālarātrim avasthitām smayamānām
ghoraiḥ pāśaiḥ narāśvakuñjarān baddhvā
pāśabaddhān vimūrdhajān vividhān
pretān harantīm pratastʰuṣīm dadṛśuḥ
ghoraiḥ pāśaiḥ narāśvakuñjarān baddhvā
pāśabaddhān vimūrdhajān vividhān
pretān harantīm pratastʰuṣīm dadṛśuḥ
65.
They saw Kalaratri, standing there and smiling. She was moving forth, having bound men, horses, and elephants with dreadful nooses, and carrying away various headless spirits who were also bound by her snares.
स्वप्ने सुप्तान्नयन्तीं तां रात्रिष्वन्यासु मारिष ।
ददृशुर्योधमुख्यास्ते घ्नन्तं द्रौणिं च नित्यदा ॥६६॥
ददृशुर्योधमुख्यास्ते घ्नन्तं द्रौणिं च नित्यदा ॥६६॥
66. svapne suptānnayantīṁ tāṁ rātriṣvanyāsu māriṣa ,
dadṛśuryodhamukhyāste ghnantaṁ drauṇiṁ ca nityadā.
dadṛśuryodhamukhyāste ghnantaṁ drauṇiṁ ca nityadā.
66.
svapne suptān nayantīm tām rātriṣu anyāsu māriṣa
dadṛśuḥ yodhamukhyāḥ te gʰnantam drauṇim ca nityadā
dadṛśuḥ yodhamukhyāḥ te gʰnantam drauṇim ca nityadā
66.
māriṣa te yodhamukhyāḥ anyāsu rātriṣu svapne suptān
nayantīm tām ca nityadā drauṇim gʰnantam dadṛśuḥ
nayantīm tām ca nityadā drauṇim gʰnantam dadṛśuḥ
66.
O venerable one, on other nights, those chief warriors saw Kalaratri leading away the sleeping in their dreams. They also constantly saw Drauni (Ashvatthama) killing.
यतः प्रवृत्तः संग्रामः कुरुपाण्डवसेनयोः ।
ततः प्रभृति तां कृत्यामपश्यन्द्रौणिमेव च ॥६७॥
ततः प्रभृति तां कृत्यामपश्यन्द्रौणिमेव च ॥६७॥
67. yataḥ pravṛttaḥ saṁgrāmaḥ kurupāṇḍavasenayoḥ ,
tataḥ prabhṛti tāṁ kṛtyāmapaśyandrauṇimeva ca.
tataḥ prabhṛti tāṁ kṛtyāmapaśyandrauṇimeva ca.
67.
yataḥ pravṛttaḥ saṅgrāmaḥ kurupāṇḍavasenayoḥ
tataḥ prabhṛti tām kṛtyām apaśyan drauṇim eva ca
tataḥ prabhṛti tām kṛtyām apaśyan drauṇim eva ca
67.
yataḥ kurupāṇḍavasenayoḥ saṅgrāmaḥ pravṛttaḥ
tataḥ prabhṛti tām kṛtyām ca drauṇim eva apaśyan
tataḥ prabhṛti tām kṛtyām ca drauṇim eva apaśyan
67.
From the moment the battle between the armies of the Kurus and Pandavas commenced, from that point onwards, they beheld that Kṛtyā (Kalaratri) and Drauni (Ashvatthama).
तांस्तु दैवहतान्पूर्वं पश्चाद्द्रौणिर्न्यपातयत् ।
त्रासयन्सर्वभूतानि विनदन्भैरवान्रवान् ॥६८॥
त्रासयन्सर्वभूतानि विनदन्भैरवान्रवान् ॥६८॥
68. tāṁstu daivahatānpūrvaṁ paścāddrauṇirnyapātayat ,
trāsayansarvabhūtāni vinadanbhairavānravān.
trāsayansarvabhūtāni vinadanbhairavānravān.
68.
tān tu daivahatān pūrvam paścāt drauṇiḥ nyapātayat
trāsayant sarvabhūtāni vinadan bhairavān ravān
trāsayant sarvabhūtāni vinadan bhairavān ravān
68.
tu drauṇiḥ pūrvam daivahatān tān paścāt nyapātayat
sarvabhūtāni trāsayant bhairavān ravān vinadan
sarvabhūtāni trāsayant bhairavān ravān vinadan
68.
But Drauni (Ashvatthama) struck down those who had previously been slain by divine will, terrifying all beings and uttering dreadful roars.
तदनुस्मृत्य ते वीरा दर्शनं पौर्वकालिकम् ।
इदं तदित्यमन्यन्त दैवेनोपनिपीडिताः ॥६९॥
इदं तदित्यमन्यन्त दैवेनोपनिपीडिताः ॥६९॥
69. tadanusmṛtya te vīrā darśanaṁ paurvakālikam ,
idaṁ tadityamanyanta daivenopanipīḍitāḥ.
idaṁ tadityamanyanta daivenopanipīḍitāḥ.
69.
tat anusmṛtya te vīrāḥ darśanam paurvakālikam
idam tat iti amanyanta daivena upanipīḍitāḥ
idam tat iti amanyanta daivena upanipīḍitāḥ
69.
daivena upanipīḍitāḥ te vīrāḥ paurvakālikam
darśanam tat anusmṛtya idam tat iti amanyanta
darśanam tat anusmṛtya idam tat iti amanyanta
69.
Remembering that prior vision, those warriors, oppressed by fate, believed, "This is that (predicted event)."
ततस्तेन निनादेन प्रत्यबुध्यन्त धन्विनः ।
शिबिरे पाण्डवेयानां शतशोऽथ सहस्रशः ॥७०॥
शिबिरे पाण्डवेयानां शतशोऽथ सहस्रशः ॥७०॥
70. tatastena ninādena pratyabudhyanta dhanvinaḥ ,
śibire pāṇḍaveyānāṁ śataśo'tha sahasraśaḥ.
śibire pāṇḍaveyānāṁ śataśo'tha sahasraśaḥ.
70.
tataḥ tena ninādena prati abudhyanta dhanvinaḥ
śibire pāṇḍaveyānām śataśaḥ atha sahasraśaḥ
śibire pāṇḍaveyānām śataśaḥ atha sahasraśaḥ
70.
tataḥ tena ninādena pāṇḍaveyānām śibire śataśaḥ
atha sahasraśaḥ dhanvinaḥ prati abudhyanta
atha sahasraśaḥ dhanvinaḥ prati abudhyanta
70.
Then, by that sound, hundreds and thousands of archers in the camp of the Pāṇḍavas awoke.
सोऽच्छिनत्कस्यचित्पादौ जघनं चैव कस्यचित् ।
कांश्चिद्बिभेद पार्श्वेषु कालसृष्ट इवान्तकः ॥७१॥
कांश्चिद्बिभेद पार्श्वेषु कालसृष्ट इवान्तकः ॥७१॥
71. so'cchinatkasyacitpādau jaghanaṁ caiva kasyacit ,
kāṁścidbibheda pārśveṣu kālasṛṣṭa ivāntakaḥ.
kāṁścidbibheda pārśveṣu kālasṛṣṭa ivāntakaḥ.
71.
saḥ acchinat kasyacit pādau jaghanam ca eva kasyacit
kāṃścit bibheda pārśveṣu kāla sṛṣṭaḥ iva antakaḥ
kāṃścit bibheda pārśveṣu kāla sṛṣṭaḥ iva antakaḥ
71.
saḥ kasyacit pādau acchinat,
kasyacit jaghanam ca eva [acchinat],
kāṃścit pārśveṣu bibheda,
kāla sṛṣṭaḥ antakaḥ iva [āsīt]
kasyacit jaghanam ca eva [acchinat],
kāṃścit pārśveṣu bibheda,
kāla sṛṣṭaḥ antakaḥ iva [āsīt]
71.
He cut off someone's feet, and someone else's hip, and he pierced some in their sides, like Death (antaka) created by time.
अत्युग्रप्रतिपिष्टैश्च नदद्भिश्च भृशातुरैः ।
गजाश्वमथितैश्चान्यैर्मही कीर्णाभवत्प्रभो ॥७२॥
गजाश्वमथितैश्चान्यैर्मही कीर्णाभवत्प्रभो ॥७२॥
72. atyugrapratipiṣṭaiśca nadadbhiśca bhṛśāturaiḥ ,
gajāśvamathitaiścānyairmahī kīrṇābhavatprabho.
gajāśvamathitaiścānyairmahī kīrṇābhavatprabho.
72.
ati ugra prati piṣṭaiḥ ca nadadbhiḥ ca bhṛśa āturaiḥ
gaja aśva mathitaiḥ ca anyaiḥ mahī kīrṇā abhavat prabho
gaja aśva mathitaiḥ ca anyaiḥ mahī kīrṇā abhavat prabho
72.
prabho,
ati ugra prati piṣṭaiḥ ca nadadbhiḥ ca bhṛśa āturaiḥ ca gaja aśva mathitaiḥ anyaiḥ ca mahī kīrṇā abhavat
ati ugra prati piṣṭaiḥ ca nadadbhiḥ ca bhṛśa āturaiḥ ca gaja aśva mathitaiḥ anyaiḥ ca mahī kīrṇā abhavat
72.
And by those crushed with extreme violence, and by those roaring and greatly distressed, and by others trampled by elephants and horses, the earth became covered, O Lord.
क्रोशतां किमिदं कोऽयं किं शब्दः किं नु किं कृतम् ।
एवं तेषां तदा द्रौणिरन्तकः समपद्यत ॥७३॥
एवं तेषां तदा द्रौणिरन्तकः समपद्यत ॥७३॥
73. krośatāṁ kimidaṁ ko'yaṁ kiṁ śabdaḥ kiṁ nu kiṁ kṛtam ,
evaṁ teṣāṁ tadā drauṇirantakaḥ samapadyata.
evaṁ teṣāṁ tadā drauṇirantakaḥ samapadyata.
73.
krośatām kim idam kaḥ ayam kim śabdaḥ kim nu kim
kṛtam evam teṣām tadā drauṇiḥ antakaḥ samapadyata
kṛtam evam teṣām tadā drauṇiḥ antakaḥ samapadyata
73.
tadā drauṇiḥ teṣām krośatām (idam kim,
ayam kaḥ,
śabdaḥ kim,
nu kim,
kṛtam kim) evam antakaḥ samapadyata
ayam kaḥ,
śabdaḥ kim,
nu kim,
kṛtam kim) evam antakaḥ samapadyata
73.
As they cried out, asking, 'What is this? Who is this? What is this sound? What indeed? What has been done?', Drauṇi then became death (antaka) for them.
अपेतशस्त्रसंनाहान्संरब्धान्पाण्डुसृञ्जयान् ।
प्राहिणोन्मृत्युलोकाय द्रौणिः प्रहरतां वरः ॥७४॥
प्राहिणोन्मृत्युलोकाय द्रौणिः प्रहरतां वरः ॥७४॥
74. apetaśastrasaṁnāhānsaṁrabdhānpāṇḍusṛñjayān ,
prāhiṇonmṛtyulokāya drauṇiḥ praharatāṁ varaḥ.
prāhiṇonmṛtyulokāya drauṇiḥ praharatāṁ varaḥ.
74.
apetaśastrasaṃnāhān saṃrabdhān pāṇḍusṛñjayān
prāhiṇot mṛtyulokāya drauṇiḥ praharatām varaḥ
prāhiṇot mṛtyulokāya drauṇiḥ praharatām varaḥ
74.
praharatām varaḥ drauṇiḥ apetaśastrasaṃnāhān
saṃrabdhān pāṇḍusṛñjayān mṛtyulokāya prāhiṇot
saṃrabdhān pāṇḍusṛñjayān mṛtyulokāya prāhiṇot
74.
Drauṇi, the best among attackers, dispatched to the realm of death (mṛtyuloka) those Pāṇḍavas and Sṛñjayas who were disarmed and frantic.
ततस्तच्छस्त्रवित्रस्ता उत्पतन्तो भयातुराः ।
निद्रान्धा नष्टसंज्ञाश्च तत्र तत्र निलिल्यिरे ॥७५॥
निद्रान्धा नष्टसंज्ञाश्च तत्र तत्र निलिल्यिरे ॥७५॥
75. tatastacchastravitrastā utpatanto bhayāturāḥ ,
nidrāndhā naṣṭasaṁjñāśca tatra tatra nililyire.
nidrāndhā naṣṭasaṁjñāśca tatra tatra nililyire.
75.
tatas taccharastravitrastāḥ utpatantaḥ bhayāturāḥ
nidrāndhāḥ naṣṭasaṃjñāḥ ca tatra tatra nililyire
nidrāndhāḥ naṣṭasaṃjñāḥ ca tatra tatra nililyire
75.
tatas taccharastravitrastāḥ bhayāturāḥ utpatantaḥ
nidrāndhāḥ ca naṣṭasaṃjñāḥ tatra tatra nililyire
nidrāndhāḥ ca naṣṭasaṃjñāḥ tatra tatra nililyire
75.
Then, terrified by those weapons, panic-stricken and attempting to flee, those who were blinded by sleep and had lost their senses scattered and hid themselves here and there.
ऊरुस्तम्भगृहीताश्च कश्मलाभिहतौजसः ।
विनदन्तो भृशं त्रस्ताः संन्यपेषन्परस्परम् ॥७६॥
विनदन्तो भृशं त्रस्ताः संन्यपेषन्परस्परम् ॥७६॥
76. ūrustambhagṛhītāśca kaśmalābhihataujasaḥ ,
vinadanto bhṛśaṁ trastāḥ saṁnyapeṣanparasparam.
vinadanto bhṛśaṁ trastāḥ saṁnyapeṣanparasparam.
76.
ūrustambhagṛhītāḥ ca kaśmalābhihataujasaḥ
vinadantaḥ bhṛśam trastāḥ sannyapeṣan parasparam
vinadantaḥ bhṛśam trastāḥ sannyapeṣan parasparam
76.
ūrustambhagṛhītāḥ ca kaśmalābhihataujasaḥ bhṛśam
trastāḥ vinadantaḥ (santaḥ) parasparam sannyapeṣan
trastāḥ vinadantaḥ (santaḥ) parasparam sannyapeṣan
76.
And, seized by paralysis of the thighs, with their strength destroyed by bewilderment, they cried out loudly, exceedingly terrified, and trampled each other.
ततो रथं पुनर्द्रौणिरास्थितो भीमनिस्वनम् ।
धनुष्पाणिः शरैरन्यान्प्रेषयद्वै यमक्षयम् ॥७७॥
धनुष्पाणिः शरैरन्यान्प्रेषयद्वै यमक्षयम् ॥७७॥
77. tato rathaṁ punardrauṇirāsthito bhīmanisvanam ,
dhanuṣpāṇiḥ śarairanyānpreṣayadvai yamakṣayam.
dhanuṣpāṇiḥ śarairanyānpreṣayadvai yamakṣayam.
77.
tataḥ ratham punar drauṇiḥ āsthitaḥ bhīmanisvanam
dhanuṣpāṇiḥ śaraiḥ anyān preṣayat vai yamakṣayam
dhanuṣpāṇiḥ śaraiḥ anyān preṣayat vai yamakṣayam
77.
drauṇiḥ punar bhīmanisvanam ratham āsthitaḥ
dhanuṣpāṇiḥ śaraiḥ anyān yamakṣayam vai preṣayat
dhanuṣpāṇiḥ śaraiḥ anyān yamakṣayam vai preṣayat
77.
Droṇi, having mounted his chariot again, which produced a formidable sound, and holding his bow in hand, then sent other warriors to the abode of Yama (Yama-kṣaya) with his arrows.
पुनरुत्पततः कांश्चिद्दूरादपि नरोत्तमान् ।
शूरान्संपततश्चान्यान्कालरात्र्यै न्यवेदयत् ॥७८॥
शूरान्संपततश्चान्यान्कालरात्र्यै न्यवेदयत् ॥७८॥
78. punarutpatataḥ kāṁściddūrādapi narottamān ,
śūrānsaṁpatataścānyānkālarātryai nyavedayat.
śūrānsaṁpatataścānyānkālarātryai nyavedayat.
78.
punar utpatataḥ kāṃścid dūrāt api narottamān
śūrān saṃpatataḥ ca anyān kālarātryai nyavedayat
śūrān saṃpatataḥ ca anyān kālarātryai nyavedayat
78.
punar narottamān utpatataḥ kāṃścit api dūrāt ca
anyān śūrān saṃpatataḥ kālarātryai nyavedayat
anyān śūrān saṃpatataḥ kālarātryai nyavedayat
78.
Again, he offered some excellent men (narottama) who were leaping up, and other brave warriors (śūra) who were rushing forward, even from a distance, to Kalaratri, the night of cosmic dissolution.
तथैव स्यन्दनाग्रेण प्रमथन्स विधावति ।
शरवर्षैश्च विविधैरवर्षच्छात्रवांस्ततः ॥७९॥
शरवर्षैश्च विविधैरवर्षच्छात्रवांस्ततः ॥७९॥
79. tathaiva syandanāgreṇa pramathansa vidhāvati ,
śaravarṣaiśca vividhairavarṣacchātravāṁstataḥ.
śaravarṣaiśca vividhairavarṣacchātravāṁstataḥ.
79.
tathā eva syandanāgreṇa pramathan sa vidhāvati
śaravarṣaiḥ ca vividhaiḥ avarṣat śātravān tataḥ
śaravarṣaiḥ ca vividhaiḥ avarṣat śātravān tataḥ
79.
saḥ tathā eva syandanāgreṇa pramathan vidhāvati
ca tataḥ vividhaiḥ śaravarṣaiḥ śātravān avarṣat
ca tataḥ vividhaiḥ śaravarṣaiḥ śātravān avarṣat
79.
In the same manner, he ran forward, crushing (pramathan) with the front of his chariot, and then, with diverse showers of arrows, he rained upon his enemies (śātravān).
पुनश्च सुविचित्रेण शतचन्द्रेण चर्मणा ।
तेन चाकाशवर्णेन तदाचरत सोऽसिना ॥८०॥
तेन चाकाशवर्णेन तदाचरत सोऽसिना ॥८०॥
80. punaśca suvicitreṇa śatacandreṇa carmaṇā ,
tena cākāśavarṇena tadācarata so'sinā.
tena cākāśavarṇena tadācarata so'sinā.
80.
punar ca suvicitreṇa śatacandreṇa carmaṇā
tena ca ākāśavarṇena tadā ācarat saḥ asinā
tena ca ākāśavarṇena tadā ācarat saḥ asinā
80.
ca punar saḥ suvicitreṇa śatacandreṇa carmaṇā
ca tena ākāśavarṇena asinā tadā ācarat
ca tena ākāśavarṇena asinā tadā ācarat
80.
And again, he then fought with a very wonderfully embellished shield (carman) marked with a hundred moons (śatachandra), and with that sky-colored sword (asi).
तथा स शिबिरं तेषां द्रौणिराहवदुर्मदः ।
व्यक्षोभयत राजेन्द्र महाह्रदमिव द्विपः ॥८१॥
व्यक्षोभयत राजेन्द्र महाह्रदमिव द्विपः ॥८१॥
81. tathā sa śibiraṁ teṣāṁ drauṇirāhavadurmadaḥ ,
vyakṣobhayata rājendra mahāhradamiva dvipaḥ.
vyakṣobhayata rājendra mahāhradamiva dvipaḥ.
81.
tathā saḥ śibiram teṣām drauṇiḥ āhavadurmadaḥ
vyakṣobhayata rājendra mahāhradām iva dvipaḥ
vyakṣobhayata rājendra mahāhradām iva dvipaḥ
81.
rājendra tathā saḥ drauṇiḥ āhavadurmadaḥ teṣām
śibiram vyakṣobhayata mahāhradām iva dvipaḥ
śibiram vyakṣobhayata mahāhradām iva dvipaḥ
81.
O king, just as an elephant agitates a great lake, so did Drona's son (Drauṇi), intoxicated with battle, disturb their camp.
उत्पेतुस्तेन शब्देन योधा राजन्विचेतसः ।
निद्रार्ताश्च भयार्ताश्च व्यधावन्त ततस्ततः ॥८२॥
निद्रार्ताश्च भयार्ताश्च व्यधावन्त ततस्ततः ॥८२॥
82. utpetustena śabdena yodhā rājanvicetasaḥ ,
nidrārtāśca bhayārtāśca vyadhāvanta tatastataḥ.
nidrārtāśca bhayārtāśca vyadhāvanta tatastataḥ.
82.
utpetuḥ tena śabdena yodhāḥ rājan vicetasaḥ
nidrārtāḥ ca bhayārtāḥ ca vyadhāvanta tatastataḥ
nidrārtāḥ ca bhayārtāḥ ca vyadhāvanta tatastataḥ
82.
rājan tena śabdena vicetasaḥ nidrārtāḥ ca
bhayārtāḥ ca yodhāḥ utpetuḥ tatastataḥ vyadhāvanta
bhayārtāḥ ca yodhāḥ utpetuḥ tatastataḥ vyadhāvanta
82.
O king, at that sound, the bewildered warriors sprang up, both afflicted by sleep and terrified, and ran about in every direction.
विस्वरं चुक्रुशुश्चान्ये बह्वबद्धं तथावदन् ।
न च स्म प्रतिपद्यन्ते शस्त्राणि वसनानि च ॥८३॥
न च स्म प्रतिपद्यन्ते शस्त्राणि वसनानि च ॥८३॥
83. visvaraṁ cukruśuścānye bahvabaddhaṁ tathāvadan ,
na ca sma pratipadyante śastrāṇi vasanāni ca.
na ca sma pratipadyante śastrāṇi vasanāni ca.
83.
visvaram cukruśuḥ ca anye bahu abaddham tathā
avadan na ca sma pratipadyante śastrāṇi vasanāni ca
avadan na ca sma pratipadyante śastrāṇi vasanāni ca
83.
anye visvaram cukruśuḥ ca tathā bahu abaddham
avadan ca śastrāṇi vasanāni ca na sma pratipadyante
avadan ca śastrāṇi vasanāni ca na sma pratipadyante
83.
And others shrieked discordantly and spoke much nonsense. They were unable to find their weapons or their clothes.
विमुक्तकेशाश्चाप्यन्ये नाभ्यजानन्परस्परम् ।
उत्पतन्तः परे भीताः केचित्तत्र तथाभ्रमन् ।
पुरीषमसृजन्केचित्केचिन्मूत्रं प्रसुस्रुवुः ॥८४॥
उत्पतन्तः परे भीताः केचित्तत्र तथाभ्रमन् ।
पुरीषमसृजन्केचित्केचिन्मूत्रं प्रसुस्रुवुः ॥८४॥
84. vimuktakeśāścāpyanye nābhyajānanparasparam ,
utpatantaḥ pare bhītāḥ kecittatra tathābhraman ,
purīṣamasṛjankecitkecinmūtraṁ prasusruvuḥ.
utpatantaḥ pare bhītāḥ kecittatra tathābhraman ,
purīṣamasṛjankecitkecinmūtraṁ prasusruvuḥ.
84.
vimuktakeśāḥ ca api anye na abhyajānan
parasparam utpatantaḥ pare bhītāḥ
kecit tatra tathā abhraman purīṣam
asṛjan kecit kecit mūtram prasusruvuḥ
parasparam utpatantaḥ pare bhītāḥ
kecit tatra tathā abhraman purīṣam
asṛjan kecit kecit mūtram prasusruvuḥ
84.
anye vimuktakeśāḥ ca api parasparam na
abhyajānan ke cit pare bhītāḥ utpatantaḥ
tatra tathā abhraman ke cit
purīṣam asṛjan ke cit mūtram prasusruvuḥ
abhyajānan ke cit pare bhītāḥ utpatantaḥ
tatra tathā abhraman ke cit
purīṣam asṛjan ke cit mūtram prasusruvuḥ
84.
And some others, with dishevelled hair, could not even recognize each other. Some of the terrified ones sprang up and wandered about there in confusion. Others discharged feces, and still others released urine.
बन्धनानि च राजेन्द्र संछिद्य तुरगा द्विपाः ।
समं पर्यपतंश्चान्ये कुर्वन्तो महदाकुलम् ॥८५॥
समं पर्यपतंश्चान्ये कुर्वन्तो महदाकुलम् ॥८५॥
85. bandhanāni ca rājendra saṁchidya turagā dvipāḥ ,
samaṁ paryapataṁścānye kurvanto mahadākulam.
samaṁ paryapataṁścānye kurvanto mahadākulam.
85.
bandhanāni ca rājendra saṃchidya turagā dvipāḥ
samam paryapatan ca anye kurvantaḥ mahat ākulam
samam paryapatan ca anye kurvantaḥ mahat ākulam
85.
rājendra bandhanāni saṃchidya turagāḥ dvipāḥ ca
anye samam mahat ākulam kurvantaḥ paryapatan ca
anye samam mahat ākulam kurvantaḥ paryapatan ca
85.
O best of kings, having broken their bonds, horses, elephants, and other creatures simultaneously ran about, causing great confusion.
तत्र केचिन्नरा भीता व्यलीयन्त महीतले ।
तथैव तान्निपतितानपिंषन्गजवाजिनः ॥८६॥
तथैव तान्निपतितानपिंषन्गजवाजिनः ॥८६॥
86. tatra kecinnarā bhītā vyalīyanta mahītale ,
tathaiva tānnipatitānapiṁṣangajavājinaḥ.
tathaiva tānnipatitānapiṁṣangajavājinaḥ.
86.
tatra kecit narā bhītā vi alīyanta mahītale
tathā eva tān nipatitān apiṃṣan gajavājinaḥ
tathā eva tān nipatitān apiṃṣan gajavājinaḥ
86.
tatra bhītāḥ kecit narāḥ mahītale vyalīyanta
tathaiva gajavājinaḥ nipatitān tān apiṃṣan
tathaiva gajavājinaḥ nipatitān tān apiṃṣan
86.
There, some frightened men hid themselves on the ground. Similarly, elephants and horses crushed those who had fallen.
तस्मिंस्तथा वर्तमाने रक्षांसि पुरुषर्षभ ।
तृप्तानि व्यनदन्नुच्चैर्मुदा भरतसत्तम ॥८७॥
तृप्तानि व्यनदन्नुच्चैर्मुदा भरतसत्तम ॥८७॥
87. tasmiṁstathā vartamāne rakṣāṁsi puruṣarṣabha ,
tṛptāni vyanadannuccairmudā bharatasattama.
tṛptāni vyanadannuccairmudā bharatasattama.
87.
tasmin tathā vartamāne rakṣāṃsi puruṣarṣabha
tṛptāni vi anadan uccaiḥ mudā bharatasattama
tṛptāni vi anadan uccaiḥ mudā bharatasattama
87.
puruṣarṣabha bharatasattama tasmin tathā
vartamāne tṛptāni rakṣāṃsi mudā uccaiḥ vyanadan
vartamāne tṛptāni rakṣāṃsi mudā uccaiḥ vyanadan
87.
O best among men, O foremost of Bharatas, while that situation was thus unfolding, the satisfied rākṣasas roared loudly with joy.
स शब्दः प्रेरितो राजन्भूतसंघैर्मुदा युतैः ।
अपूरयद्दिशः सर्वा दिवं चापि महास्वनः ॥८८॥
अपूरयद्दिशः सर्वा दिवं चापि महास्वनः ॥८८॥
88. sa śabdaḥ prerito rājanbhūtasaṁghairmudā yutaiḥ ,
apūrayaddiśaḥ sarvā divaṁ cāpi mahāsvanaḥ.
apūrayaddiśaḥ sarvā divaṁ cāpi mahāsvanaḥ.
88.
saḥ śabdaḥ preritaḥ rājan bhūtasaṅghaiḥ mudā yutaiḥ
apūrayat diśaḥ sarvāḥ divam ca api mahāsvanaḥ
apūrayat diśaḥ sarvāḥ divam ca api mahāsvanaḥ
88.
rājan mudā yutaiḥ bhūtasaṅghaiḥ preritaḥ saḥ
mahāsvanaḥ śabdaḥ sarvāḥ diśaḥ ca divam api apūrayat
mahāsvanaḥ śabdaḥ sarvāḥ diśaḥ ca divam api apūrayat
88.
O King, that great sound (mahāsvana), produced by the joyful hosts of beings, filled all directions and also the sky.
तेषामार्तस्वरं श्रुत्वा वित्रस्ता गजवाजिनः ।
मुक्ताः पर्यपतन्राजन्मृद्नन्तः शिबिरे जनम् ॥८९॥
मुक्ताः पर्यपतन्राजन्मृद्नन्तः शिबिरे जनम् ॥८९॥
89. teṣāmārtasvaraṁ śrutvā vitrastā gajavājinaḥ ,
muktāḥ paryapatanrājanmṛdnantaḥ śibire janam.
muktāḥ paryapatanrājanmṛdnantaḥ śibire janam.
89.
teṣām ārtasvaram śrutvā vitrastāḥ gajavājinaḥ
muktāḥ paryapatan rājan mṛdnantaḥ śibire janam
muktāḥ paryapatan rājan mṛdnantaḥ śibire janam
89.
rājan teṣām ārtasvaram śrutvā vitrastāḥ muktāḥ
gajavājinaḥ śibire janam mṛdnantaḥ paryapatan
gajavājinaḥ śibire janam mṛdnantaḥ paryapatan
89.
O king, having heard their cry of distress, the terrified elephants and horses, now freed, rushed about, trampling the people in the camp.
तैस्तत्र परिधावद्भिश्चरणोदीरितं रजः ।
अकरोच्छिबिरे तेषां रजन्यां द्विगुणं तमः ॥९०॥
अकरोच्छिबिरे तेषां रजन्यां द्विगुणं तमः ॥९०॥
90. taistatra paridhāvadbhiścaraṇodīritaṁ rajaḥ ,
akarocchibire teṣāṁ rajanyāṁ dviguṇaṁ tamaḥ.
akarocchibire teṣāṁ rajanyāṁ dviguṇaṁ tamaḥ.
90.
taiḥ tatra paridhāvadhbhiḥ caraṇa ud īritam
rajaḥ akarot śibire teṣām rajanyām dviguṇam tamaḥ
rajaḥ akarot śibire teṣām rajanyām dviguṇam tamaḥ
90.
tatra taiḥ paridhāvadhbhiḥ caraṇa ud īritam
rajaḥ teṣām śibire rajanyām tamaḥ dviguṇam akarot
rajaḥ teṣām śibire rajanyām tamaḥ dviguṇam akarot
90.
The dust, stirred up by the feet of those (animals) running about there, made the darkness in their camp twice as dense during the night.
तस्मिंस्तमसि संजाते प्रमूढाः सर्वतो जनाः ।
नाजानन्पितरः पुत्रान्भ्रातॄन्भ्रातर एव च ॥९१॥
नाजानन्पितरः पुत्रान्भ्रातॄन्भ्रातर एव च ॥९१॥
91. tasmiṁstamasi saṁjāte pramūḍhāḥ sarvato janāḥ ,
nājānanpitaraḥ putrānbhrātṝnbhrātara eva ca.
nājānanpitaraḥ putrānbhrātṝnbhrātara eva ca.
91.
tasmin tamasi saṃjāte pramūḍhāḥ sarvataḥ janāḥ na
ajānan pitaraḥ putrān bhrātṝn bhrātaraḥ eva ca
ajānan pitaraḥ putrān bhrātṝn bhrātaraḥ eva ca
91.
tasmin tamasi saṃjāte sarvataḥ janāḥ pramūḍhāḥ (asan)
pitaraḥ putrān na ajānan ca bhrātaraḥ eva bhrātṝn na ajānan
pitaraḥ putrān na ajānan ca bhrātaraḥ eva bhrātṝn na ajānan
91.
With that darkness having arisen, people everywhere became utterly bewildered. Fathers could not recognize their sons, nor could brothers recognize their brothers.
गजा गजानतिक्रम्य निर्मनुष्या हया हयान् ।
अताडयंस्तथाभञ्जंस्तथामृद्नंश्च भारत ॥९२॥
अताडयंस्तथाभञ्जंस्तथामृद्नंश्च भारत ॥९२॥
92. gajā gajānatikramya nirmanuṣyā hayā hayān ,
atāḍayaṁstathābhañjaṁstathāmṛdnaṁśca bhārata.
atāḍayaṁstathābhañjaṁstathāmṛdnaṁśca bhārata.
92.
gajāḥ gajān atikramya nirmanuṣyāḥ hayāḥ hayān
atāḍayan tathā abhañjan tathā amṛdnan ca bhārata
atāḍayan tathā abhañjan tathā amṛdnan ca bhārata
92.
bhārata gajāḥ gajān atikramya,
nirmanuṣyāḥ hayāḥ hayān (atikramya),
(tān) atāḍayan tathā abhañjan tathā ca amṛdnan
nirmanuṣyāḥ hayāḥ hayān (atikramya),
(tān) atāḍayan tathā abhañjan tathā ca amṛdnan
92.
O Bhārata, the elephants trampled other elephants, and the riderless horses trampled other horses. They struck them, broke them, and crushed them.
ते भग्नाः प्रपतन्तश्च निघ्नन्तश्च परस्परम् ।
न्यपातयन्त च परान्पातयित्वा तथापिषन् ॥९३॥
न्यपातयन्त च परान्पातयित्वा तथापिषन् ॥९३॥
93. te bhagnāḥ prapatantaśca nighnantaśca parasparam ,
nyapātayanta ca parānpātayitvā tathāpiṣan.
nyapātayanta ca parānpātayitvā tathāpiṣan.
93.
te bhagnāḥ prapatantaḥ ca nighnantaḥ ca parasparam
nyapātayanta ca parān pātayitvā tathā apiṣan
nyapātayanta ca parān pātayitvā tathā apiṣan
93.
te bhagnāḥ prapatantaḥ ca parasparam nighnantaḥ
ca parān nyapātayanta ca pātayitvā tathā apiṣan
ca parān nyapātayanta ca pātayitvā tathā apiṣan
93.
Those who were routed fell down, striking one another. They also caused others to fall and, having made them fall, they similarly crushed them.
विचेतसः सनिद्राश्च तमसा चावृता नराः ।
जघ्नुः स्वानेव तत्राथ कालेनाभिप्रचोदिताः ॥९४॥
जघ्नुः स्वानेव तत्राथ कालेनाभिप्रचोदिताः ॥९४॥
94. vicetasaḥ sanidrāśca tamasā cāvṛtā narāḥ ,
jaghnuḥ svāneva tatrātha kālenābhipracoditāḥ.
jaghnuḥ svāneva tatrātha kālenābhipracoditāḥ.
94.
vicetasaḥ sanidrāḥ ca tamasā ca āvṛtāḥ narāḥ
jaghnuḥ svān eva tatra atha kālena abhipracoditāḥ
jaghnuḥ svān eva tatra atha kālena abhipracoditāḥ
94.
vicetasaḥ sanidrāḥ ca tamasā ca āvṛtāḥ narāḥ
kālena abhipracoditāḥ atha tatra svān eva jaghnuḥ
kālena abhipracoditāḥ atha tatra svān eva jaghnuḥ
94.
Bewildered, drowsy, and overwhelmed by darkness (tamas), those men then killed their own people, driven by destiny (kāla).
त्यक्त्वा द्वाराणि च द्वाःस्थास्तथा गुल्मांश्च गौल्मिकाः ।
प्राद्रवन्त यथाशक्ति कांदिशीका विचेतसः ॥९५॥
प्राद्रवन्त यथाशक्ति कांदिशीका विचेतसः ॥९५॥
95. tyaktvā dvārāṇi ca dvāḥsthāstathā gulmāṁśca gaulmikāḥ ,
prādravanta yathāśakti kāṁdiśīkā vicetasaḥ.
prādravanta yathāśakti kāṁdiśīkā vicetasaḥ.
95.
tyaktvā dvārāṇi ca dvāḥsthāḥ tathā gulmān ca
gaulmikāḥ prādravanta yathāśakti kāṃdiśīkāḥ vicetasaḥ
gaulmikāḥ prādravanta yathāśakti kāṃdiśīkāḥ vicetasaḥ
95.
dvāḥsthāḥ dvārāṇi tyaktvā ca tathā gaulmikāḥ gulmān
ca vicetasaḥ kāṃdiśīkāḥ yathāśakti prādravanta
ca vicetasaḥ kāṃdiśīkāḥ yathāśakti prādravanta
95.
The gatekeepers, abandoning their posts at the gates, and likewise the commanders, abandoning their units, fled as fast as they could, bewildered and panic-stricken.
विप्रनष्टाश्च तेऽन्योन्यं नाजानन्त तदा विभो ।
क्रोशन्तस्तात पुत्रेति दैवोपहतचेतसः ॥९६॥
क्रोशन्तस्तात पुत्रेति दैवोपहतचेतसः ॥९६॥
96. vipranaṣṭāśca te'nyonyaṁ nājānanta tadā vibho ,
krośantastāta putreti daivopahatacetasaḥ.
krośantastāta putreti daivopahatacetasaḥ.
96.
vipranaṣṭāḥ ca te anyonyam na ajānanta tadā
vibho krośantaḥ tāta putra iti daivopahatacetasaḥ
vibho krośantaḥ tāta putra iti daivopahatacetasaḥ
96.
vibho te ca vipranaṣṭāḥ daivopahatacetasaḥ tadā
anyonyam na ajānanta tāta putra iti krośantaḥ
anyonyam na ajānanta tāta putra iti krośantaḥ
96.
And those men were utterly lost, O great one (vibhu), no longer recognizing one another at that time. With their minds overwhelmed by destiny, they cried out, 'Father!' and 'Son!'
पलायतां दिशस्तेषां स्वानप्युत्सृज्य बान्धवान् ।
गोत्रनामभिरन्योन्यमाक्रन्दन्त ततो जनाः ॥९७॥
गोत्रनामभिरन्योन्यमाक्रन्दन्त ततो जनाः ॥९७॥
97. palāyatāṁ diśasteṣāṁ svānapyutsṛjya bāndhavān ,
gotranāmabhiranyonyamākrandanta tato janāḥ.
gotranāmabhiranyonyamākrandanta tato janāḥ.
97.
palāyatām diśaḥ teṣām svān api utsṛjya bāndhavān
gotranāmabhiḥ anyonyam ākrandanta tataḥ janāḥ
gotranāmabhiḥ anyonyam ākrandanta tataḥ janāḥ
97.
tataḥ janāḥ svān bāndhavān api utsṛjya teṣām
diśaḥ palāyatām anyonyam gotranāmabhiḥ ākrandanta
diśaḥ palāyatām anyonyam gotranāmabhiḥ ākrandanta
97.
Then, abandoning even their own relatives, those people fled in all directions, crying out to each other by their family names.
हाहाकारं च कुर्वाणाः पृथिव्यां शेरते परे ।
तान्बुद्ध्वा रणमत्तोऽसौ द्रोणपुत्रो व्यपोथयत् ॥९८॥
तान्बुद्ध्वा रणमत्तोऽसौ द्रोणपुत्रो व्यपोथयत् ॥९८॥
98. hāhākāraṁ ca kurvāṇāḥ pṛthivyāṁ śerate pare ,
tānbuddhvā raṇamatto'sau droṇaputro vyapothayat.
tānbuddhvā raṇamatto'sau droṇaputro vyapothayat.
98.
hāhākāram ca kurvāṇāḥ pṛthivyām śerate pare tān
buddhvā raṇamattaḥ asau droṇaputraḥ vyapothayat
buddhvā raṇamattaḥ asau droṇaputraḥ vyapothayat
98.
pare hāhākāram ca kurvāṇāḥ pṛthivyām śerate asau
raṇamattaḥ droṇaputraḥ tān buddhvā vyapothayat
raṇamattaḥ droṇaputraḥ tān buddhvā vyapothayat
98.
Others, crying out in lamentation, lay on the ground. Recognizing them, the son of Droṇa, who was intoxicated by battle, crushed them.
तत्रापरे वध्यमाना मुहुर्मुहुरचेतसः ।
शिबिरान्निष्पतन्ति स्म क्षत्रिया भयपीडिताः ॥९९॥
शिबिरान्निष्पतन्ति स्म क्षत्रिया भयपीडिताः ॥९९॥
99. tatrāpare vadhyamānā muhurmuhuracetasaḥ ,
śibirānniṣpatanti sma kṣatriyā bhayapīḍitāḥ.
śibirānniṣpatanti sma kṣatriyā bhayapīḍitāḥ.
99.
tatra apare vadhyamānāḥ muhuḥ muhuḥ acetasaḥ
śibirāt niṣpatanti sma kṣatriyāḥ bhayapīḍitāḥ
śibirāt niṣpatanti sma kṣatriyāḥ bhayapīḍitāḥ
99.
tatra apare kṣatriyāḥ bhayapīḍitāḥ acetasaḥ
muhur muhuḥ vadhyamānāḥ śibirāt niṣpatanti sma
muhur muhuḥ vadhyamānāḥ śibirāt niṣpatanti sma
99.
There, other warriors, repeatedly being slain, unconscious and afflicted by fear, were fleeing from the camp.
तांस्तु निष्पततस्त्रस्ताञ्शिबिराञ्जीवितैषिणः ।
कृतवर्मा कृपश्चैव द्वारदेशे निजघ्नतुः ॥१००॥
कृतवर्मा कृपश्चैव द्वारदेशे निजघ्नतुः ॥१००॥
100. tāṁstu niṣpatatastrastāñśibirāñjīvitaiṣiṇaḥ ,
kṛtavarmā kṛpaścaiva dvāradeśe nijaghnatuḥ.
kṛtavarmā kṛpaścaiva dvāradeśe nijaghnatuḥ.
100.
tān tu niṣpatataḥ trastān śibirāt jīvitaiṣiṇaḥ
kṛtavarmā kṛpaḥ ca eva dvāradeśe nijaghnatuḥ
kṛtavarmā kṛpaḥ ca eva dvāradeśe nijaghnatuḥ
100.
tu kṛtavarmā ca kṛpaḥ eva dvāradeśe tān trastān
jīvitaiṣiṇaḥ śibirāt niṣpatataḥ nijaghnatuḥ
jīvitaiṣiṇaḥ śibirāt niṣpatataḥ nijaghnatuḥ
100.
But Kṛtavarmā and Kṛpa struck down, at the gate, those terrified individuals who, desiring to live, were fleeing from the camp.
विशस्त्रयन्त्रकवचान्मुक्तकेशान्कृताञ्जलीन् ।
वेपमानान्क्षितौ भीतान्नैव कांश्चिदमुञ्चताम् ॥१०१॥
वेपमानान्क्षितौ भीतान्नैव कांश्चिदमुञ्चताम् ॥१०१॥
101. viśastrayantrakavacānmuktakeśānkṛtāñjalīn ,
vepamānānkṣitau bhītānnaiva kāṁścidamuñcatām.
vepamānānkṣitau bhītānnaiva kāṁścidamuñcatām.
101.
viśastra-yantra-kavacān mukta-keśān kṛtāñjalīn
vepamānān kṣitau bhītān na eva kāṁścit amuñcatām
vepamānān kṣitau bhītān na eva kāṁścit amuñcatām
101.
तयोः (implied) कांश्चित् विशस्त्रयन्त्रकवचान् मुक्तकेशान्
कृताञ्जलीन् वेपमानान् क्षितौ भीतान् न एव अमुञ्चताम्
कृताञ्जलीन् वेपमानान् क्षितौ भीतान् न एव अमुञ्चताम्
101.
They (the two) did not spare anyone who was without weapons, devices, or armor, with loose hair, hands folded in supplication (kṛtāñjalīn), trembling, and terrified on the ground.
नामुच्यत तयोः कश्चिन्निष्क्रान्तः शिबिराद्बहिः ।
कृपस्य च महाराज हार्दिक्यस्य च दुर्मतेः ॥१०२॥
कृपस्य च महाराज हार्दिक्यस्य च दुर्मतेः ॥१०२॥
102. nāmucyata tayoḥ kaścinniṣkrāntaḥ śibirādbahiḥ ,
kṛpasya ca mahārāja hārdikyasya ca durmateḥ.
kṛpasya ca mahārāja hārdikyasya ca durmateḥ.
102.
na amucyata tayoḥ kaścit niṣkrāntaḥ śibirāt
bahiḥ kṛpasya ca mahārāja hārdikyasya ca durmateḥ
bahiḥ kṛpasya ca mahārāja hārdikyasya ca durmateḥ
102.
महाराज,
शिबिरात् बहिः निष्क्रान्तः कश्चित् तयोः कृपस्य च दुर्मतेः हार्दिक्यस्य च न अमुच्यत।
शिबिरात् बहिः निष्क्रान्तः कश्चित् तयोः कृपस्य च दुर्मतेः हार्दिक्यस्य च न अमुच्यत।
102.
O great king, no one who had left the camp was spared by those two, Kṛpa and the evil-minded Hārdikya (Kṛtavarman).
भूयश्चैव चिकीर्षन्तौ द्रोणपुत्रस्य तौ प्रियम् ।
त्रिषु देशेषु ददतुः शिबिरस्य हुताशनम् ॥१०३॥
त्रिषु देशेषु ददतुः शिबिरस्य हुताशनम् ॥१०३॥
103. bhūyaścaiva cikīrṣantau droṇaputrasya tau priyam ,
triṣu deśeṣu dadatuḥ śibirasya hutāśanam.
triṣu deśeṣu dadatuḥ śibirasya hutāśanam.
103.
bhūyaḥ ca eva cikīrṣantau droṇaputrasya tau
priyam triṣu deśeṣu dadatuḥ śibirasya hutāśanam
priyam triṣu deśeṣu dadatuḥ śibirasya hutāśanam
103.
भूयः च एव द्रोणपुत्रस्य प्रियम् चिकीर्षन्तौ तौ त्रिषु देशेषu शिबिरस्य हुताशनम् ददतुः।
103.
Moreover, those two, intending to please Droṇa's son (Aśvatthāmā), set fire to the camp in three places.
ततः प्रकाशे शिबिरे खड्गेन पितृनन्दनः ।
अश्वत्थामा महाराज व्यचरत्कृतहस्तवत् ॥१०४॥
अश्वत्थामा महाराज व्यचरत्कृतहस्तवत् ॥१०४॥
104. tataḥ prakāśe śibire khaḍgena pitṛnandanaḥ ,
aśvatthāmā mahārāja vyacaratkṛtahastavat.
aśvatthāmā mahārāja vyacaratkṛtahastavat.
104.
tataḥ prakāśe śibire khaḍgena pitṛnandanaḥ
aśvatthāmā mahārāja vyacarat kṛtahastavat
aśvatthāmā mahārāja vyacarat kṛtahastavat
104.
महाराज,
ततः पितृनन्दनः अश्वत्थामा प्रकाशे शिबिरे खड्गेन कृतहस्तवत् व्यचरत्।
ततः पितृनन्दनः अश्वत्थामा प्रकाशे शिबिरे खड्गेन कृतहस्तवत् व्यचरत्।
104.
Then, O great king, in the illuminated camp, Aśvatthāmā, the son who delights his father, moved about with his sword like a skilled warrior.
कांश्चिदापततो वीरानपरांश्च प्रधावतः ।
व्ययोजयत खड्गेन प्राणैर्द्विजवरो नरान् ॥१०५॥
व्ययोजयत खड्गेन प्राणैर्द्विजवरो नरान् ॥१०५॥
105. kāṁścidāpatato vīrānaparāṁśca pradhāvataḥ ,
vyayojayata khaḍgena prāṇairdvijavaro narān.
vyayojayata khaḍgena prāṇairdvijavaro narān.
105.
kāṃścit āpatataḥ vīrān aparān ca pradhāvataḥ
vyayojayat khaḍgena prāṇaiḥ dvijavaraḥ narān
vyayojayat khaḍgena prāṇaiḥ dvijavaraḥ narān
105.
dvijavaraḥ khaḍgena kāṃścit āpatataḥ vīrān ca
aparān pradhāvataḥ narān prāṇaiḥ vyayojayat
aparān pradhāvataḥ narān prāṇaiḥ vyayojayat
105.
The excellent Brahmin (dvijavara) with his sword separated some attacking warriors and others who were fleeing from their lives.
कांश्चिद्योधान्स खड्गेन मध्ये संछिद्य वीर्यवान् ।
अपातयद्द्रोणसुतः संरब्धस्तिलकाण्डवत् ॥१०६॥
अपातयद्द्रोणसुतः संरब्धस्तिलकाण्डवत् ॥१०६॥
106. kāṁścidyodhānsa khaḍgena madhye saṁchidya vīryavān ,
apātayaddroṇasutaḥ saṁrabdhastilakāṇḍavat.
apātayaddroṇasutaḥ saṁrabdhastilakāṇḍavat.
106.
kāṃścit yodhān saḥ khaḍgena madhye saṃchidya
vīryavān apātayat droṇasutaḥ saṃrabdhaḥ tilakāṇḍavat
vīryavān apātayat droṇasutaḥ saṃrabdhaḥ tilakāṇḍavat
106.
saḥ vīryavān saṃrabdhaḥ droṇasutaḥ khaḍgena kāṃścit
yodhān madhye saṃchidya tilakāṇḍavat apātayat
yodhān madhye saṃchidya tilakāṇḍavat apātayat
106.
That valorous and enraged son of Droṇa (Droṇasuta), having cut some warriors in the middle with his sword, made them fall like sesame stalks.
विनदद्भिर्भृशायस्तैर्नराश्वद्विरदोत्तमैः ।
पतितैरभवत्कीर्णा मेदिनी भरतर्षभ ॥१०७॥
पतितैरभवत्कीर्णा मेदिनी भरतर्षभ ॥१०७॥
107. vinadadbhirbhṛśāyastairnarāśvadviradottamaiḥ ,
patitairabhavatkīrṇā medinī bharatarṣabha.
patitairabhavatkīrṇā medinī bharatarṣabha.
107.
vinadadbhiḥ bhṛśāyastaiḥ narāśvadviradottamaiḥ
patitaiḥ abhavat kīrṇā medinī bharatarṣabha
patitaiḥ abhavat kīrṇā medinī bharatarṣabha
107.
bharatarṣabha medinī vinadadbhiḥ bhṛśāyastaiḥ
patitaiḥ narāśvadviradottamaiḥ kīrṇā abhavat
patitaiḥ narāśvadviradottamaiḥ kīrṇā abhavat
107.
O best of Bharatas, the earth (medinī) became strewn with fallen men, horses, and excellent elephants, who were roaring and utterly exhausted.
मानुषाणां सहस्रेषु हतेषु पतितेषु च ।
उदतिष्ठन्कबन्धानि बहून्युत्थाय चापतन् ॥१०८॥
उदतिष्ठन्कबन्धानि बहून्युत्थाय चापतन् ॥१०८॥
108. mānuṣāṇāṁ sahasreṣu hateṣu patiteṣu ca ,
udatiṣṭhankabandhāni bahūnyutthāya cāpatan.
udatiṣṭhankabandhāni bahūnyutthāya cāpatan.
108.
mānuṣāṇām sahasreṣu hateṣu patiteṣu ca
udatiṣṭhan kabandhāni bahūni utthāya ca āpatan
udatiṣṭhan kabandhāni bahūni utthāya ca āpatan
108.
mānuṣāṇām sahasreṣu hateṣu patiteṣu ca bahūni
kabandhāni udatiṣṭhan ca utthāya āpatan
kabandhāni udatiṣṭhan ca utthāya āpatan
108.
Among the thousands of men who were slain and fallen, many headless trunks (kabandhas) rose up, and having stood up, they then fell down.
सायुधान्साङ्गदान्बाहून्निचकर्त शिरांसि च ।
हस्तिहस्तोपमानूरून्हस्तान्पादांश्च भारत ॥१०९॥
हस्तिहस्तोपमानूरून्हस्तान्पादांश्च भारत ॥१०९॥
109. sāyudhānsāṅgadānbāhūnnicakarta śirāṁsi ca ,
hastihastopamānūrūnhastānpādāṁśca bhārata.
hastihastopamānūrūnhastānpādāṁśca bhārata.
109.
sāyudhān sāṅgadān bāhūn nicakart śirāṃsi ca
hastihastopamān ūrūn hastān pādān ca bhārata
hastihastopamān ūrūn hastān pādān ca bhārata
109.
(saḥ) sāyudhān sāṅgadān bāhūn śirāṃsi ca
hastihastopamān ūrūn hastān pādān ca nicakart bhārata
hastihastopamān ūrūn hastān pādān ca nicakart bhārata
109.
O Bhārata, he cut off arms that were equipped with weapons and armlets, along with heads, and also thighs resembling elephant trunks, hands, and feet.
पृष्ठच्छिन्नाञ्शिरश्छिन्नान्पार्श्वच्छिन्नांस्तथापरान् ।
समासाद्याकरोद्द्रौणिः कांश्चिच्चापि पराङ्मुखान् ॥११०॥
समासाद्याकरोद्द्रौणिः कांश्चिच्चापि पराङ्मुखान् ॥११०॥
110. pṛṣṭhacchinnāñśiraśchinnānpārśvacchinnāṁstathāparān ,
samāsādyākaroddrauṇiḥ kāṁściccāpi parāṅmukhān.
samāsādyākaroddrauṇiḥ kāṁściccāpi parāṅmukhān.
110.
pṛṣṭhacchinnān śiraśchinnān pārśvacchinnān tathā aparān
samāsādya akarot drauṇiḥ kāṃścit ca api parāṅmukhān
samāsādya akarot drauṇiḥ kāṃścit ca api parāṅmukhān
110.
drauṇiḥ samāsādya pṛṣṭhacchinnān śiraśchinnān pārśvacchinnān
ca tathā aparān (chakāra) kāṃścit ca api parāṅmukhān akarot
ca tathā aparān (chakāra) kāṃścit ca api parāṅmukhān akarot
110.
Having approached them, Drauṇi cut some at their backs, some at their heads, and others at their sides. He also made some turn and flee.
मध्यकायान्नरानन्यांश्चिच्छेदान्यांश्च कर्णतः ।
अंसदेशे निहत्यान्यान्काये प्रावेशयच्छिरः ॥१११॥
अंसदेशे निहत्यान्यान्काये प्रावेशयच्छिरः ॥१११॥
111. madhyakāyānnarānanyāṁścicchedānyāṁśca karṇataḥ ,
aṁsadeśe nihatyānyānkāye prāveśayacchiraḥ.
aṁsadeśe nihatyānyānkāye prāveśayacchiraḥ.
111.
madhyakāyān narān anyān ciccheda anyān ca karṇataḥ
aṃsadeśe nihatya anyān kāye prāveśayat śiras
aṃsadeśe nihatya anyān kāye prāveśayat śiras
111.
(saḥ) anyān narān madhyakāyān ciccheda anyān ca karṇataḥ
(ciccheda) anyān aṃsadeśe nihatya śiras kāye prāveśayat
(ciccheda) anyān aṃsadeśe nihatya śiras kāye prāveśayat
111.
He cut other men through their midsections, and others at their ears. Striking some others in the shoulder region, he drove their heads into their bodies.
एवं विचरतस्तस्य निघ्नतः सुबहून्नरान् ।
तमसा रजनी घोरा बभौ दारुणदर्शना ॥११२॥
तमसा रजनी घोरा बभौ दारुणदर्शना ॥११२॥
112. evaṁ vicaratastasya nighnataḥ subahūnnarān ,
tamasā rajanī ghorā babhau dāruṇadarśanā.
tamasā rajanī ghorā babhau dāruṇadarśanā.
112.
evam vicarataḥ tasya nighnataḥ subahūn narān
tamasā rajanī ghorā babhau dāruṇadarśanā
tamasā rajanī ghorā babhau dāruṇadarśanā
112.
evam subahūn narān nighnataḥ vicarataḥ tasya
(sati) tamasā ghorā dāruṇadarśanā rajanī babhau
(sati) tamasā ghorā dāruṇadarśanā rajanī babhau
112.
As he was thus ranging about, striking down very many men, the dreadful night appeared, terrifying to behold due to the darkness.
किंचित्प्राणैश्च पुरुषैर्हतैश्चान्यैः सहस्रशः ।
बहुना च गजाश्वेन भूरभूद्भीमदर्शना ॥११३॥
बहुना च गजाश्वेन भूरभूद्भीमदर्शना ॥११३॥
113. kiṁcitprāṇaiśca puruṣairhataiścānyaiḥ sahasraśaḥ ,
bahunā ca gajāśvena bhūrabhūdbhīmadarśanā.
bahunā ca gajāśvena bhūrabhūdbhīmadarśanā.
113.
kiñcit prāṇaiḥ ca puruṣaiḥ hataiḥ ca anyaiḥ sahasraśaḥ
| bahunā ca gajāśvena bhūḥ abhūt bhīmadarśanā
| bahunā ca gajāśvena bhūḥ abhūt bhīmadarśanā
113.
bhūḥ kiñcit prāṇaiḥ ca puruṣaiḥ ca anyaiḥ sahasraśaḥ hataiḥ ca bahunā gajāśvena bhīmadarśanā abhūt.
113.
With many lives [lost], and by thousands of slain men (puruṣa) and others, and with numerous elephants and horses, the earth became a terrifying sight.
यक्षरक्षःसमाकीर्णे रथाश्वद्विपदारुणे ।
क्रुद्धेन द्रोणपुत्रेण संछिन्नाः प्रापतन्भुवि ॥११४॥
क्रुद्धेन द्रोणपुत्रेण संछिन्नाः प्रापतन्भुवि ॥११४॥
114. yakṣarakṣaḥsamākīrṇe rathāśvadvipadāruṇe ,
kruddhena droṇaputreṇa saṁchinnāḥ prāpatanbhuvi.
kruddhena droṇaputreṇa saṁchinnāḥ prāpatanbhuvi.
114.
yakṣarakṣasamākīrṇe rathāśvadvipadāruṇe |
kruddhena droṇaputreṇa saṃchinnāḥ prāpatan bhuvi
kruddhena droṇaputreṇa saṃchinnāḥ prāpatan bhuvi
114.
kruddhena droṇaputreṇa yakṣarakṣasamākīrṇe rathāśvadvipadāruṇe (kṣetre) saṃchinnāḥ (narāḥ) bhuvi prāpatan.
114.
On that field, which was made terrifying by chariots, horses, and elephants, and filled with Yakṣas and Rākṣasas [who feast on the dead], [warriors], cut down by the enraged son of Droṇa, fell to the ground.
मातॄरन्ये पितॄनन्ये भ्रातॄनन्ये विचुक्रुशुः ।
केचिदूचुर्न तत्क्रुद्धैर्धार्तराष्ट्रैः कृतं रणे ॥११५॥
केचिदूचुर्न तत्क्रुद्धैर्धार्तराष्ट्रैः कृतं रणे ॥११५॥
115. mātṝranye pitṝnanye bhrātṝnanye vicukruśuḥ ,
kecidūcurna tatkruddhairdhārtarāṣṭraiḥ kṛtaṁ raṇe.
kecidūcurna tatkruddhairdhārtarāṣṭraiḥ kṛtaṁ raṇe.
115.
mātṝn anye pitṝn anye bhrātṝn anye vicukruśuḥ |
kecit ūcuḥ na tat kruddhaiḥ dhārtarāṣṭraiḥ kṛtam raṇe
kecit ūcuḥ na tat kruddhaiḥ dhārtarāṣṭraiḥ kṛtam raṇe
115.
anye mātṝn vicukruśuḥ,
anye pitṝn,
anye bhrātṝn (vicukruśuḥ).
kecit (ca) ūcuḥ (yat) tat raṇe kruddhaiḥ dhārtarāṣṭraiḥ na kṛtam (idam).
anye pitṝn,
anye bhrātṝn (vicukruśuḥ).
kecit (ca) ūcuḥ (yat) tat raṇe kruddhaiḥ dhārtarāṣṭraiḥ na kṛtam (idam).
115.
Some wailed for their mothers, others for their fathers, and still others for their brothers. Some (among them) said, 'This was not done in battle by the enraged Dhṛtarāṣṭras (Dhārtarāṣṭras).'
यत्कृतं नः प्रसुप्तानां रक्षोभिः क्रूरकर्मभिः ।
असांनिध्याद्धि पार्थानामिदं नः कदनं कृतम् ॥११६॥
असांनिध्याद्धि पार्थानामिदं नः कदनं कृतम् ॥११६॥
116. yatkṛtaṁ naḥ prasuptānāṁ rakṣobhiḥ krūrakarmabhiḥ ,
asāṁnidhyāddhi pārthānāmidaṁ naḥ kadanaṁ kṛtam.
asāṁnidhyāddhi pārthānāmidaṁ naḥ kadanaṁ kṛtam.
116.
yat kṛtam naḥ prasuptānām rakṣobhiḥ krūrakarmabhiḥ
| asaṃniddhyāt hi pārthānām idam naḥ kadanam kṛtam
| asaṃniddhyāt hi pārthānām idam naḥ kadanam kṛtam
116.
yat naḥ prasuptānām krūrakarmabhiḥ rakṣobhiḥ kṛtam,
hi pārthānām asaṃniddhyāt idam naḥ kadanam kṛtam.
hi pārthānām asaṃniddhyāt idam naḥ kadanam kṛtam.
116.
What was inflicted upon us while we were asleep, as if by cruel-acting Rākṣasas - this slaughter was indeed wrought upon us due to the absence of the Pārthas.
न देवासुरगन्धर्वैर्न यक्षैर्न च राक्षसैः ।
शक्यो विजेतुं कौन्तेयो गोप्ता यस्य जनार्दनः ॥११७॥
शक्यो विजेतुं कौन्तेयो गोप्ता यस्य जनार्दनः ॥११७॥
117. na devāsuragandharvairna yakṣairna ca rākṣasaiḥ ,
śakyo vijetuṁ kaunteyo goptā yasya janārdanaḥ.
śakyo vijetuṁ kaunteyo goptā yasya janārdanaḥ.
117.
na devāsuragandharvaiḥ na yakṣaiḥ na ca rākṣasaiḥ
śakyaḥ vijetum kaunteyaḥ goptā yasya janārdanaḥ
śakyaḥ vijetum kaunteyaḥ goptā yasya janārdanaḥ
117.
yasya janārdanaḥ goptā (asti),
kaunteyaḥ (saḥ) devāsuragandharvaiḥ na,
yakṣaiḥ na,
ca rākṣasaiḥ na vijetum śakyaḥ (asti)
kaunteyaḥ (saḥ) devāsuragandharvaiḥ na,
yakṣaiḥ na,
ca rākṣasaiḥ na vijetum śakyaḥ (asti)
117.
Arjuna (Kaunteya), whose protector is Janardana (Krishna), cannot be conquered by devas, asuras, gandharvas, yakṣas, or rākṣasas.
ब्रह्मण्यः सत्यवाग्दान्तः सर्वभूतानुकम्पकः ।
न च सुप्तं प्रमत्तं वा न्यस्तशस्त्रं कृताञ्जलिम् ।
धावन्तं मुक्तकेशं वा हन्ति पार्थो धनंजयः ॥११८॥
न च सुप्तं प्रमत्तं वा न्यस्तशस्त्रं कृताञ्जलिम् ।
धावन्तं मुक्तकेशं वा हन्ति पार्थो धनंजयः ॥११८॥
118. brahmaṇyaḥ satyavāgdāntaḥ sarvabhūtānukampakaḥ ,
na ca suptaṁ pramattaṁ vā nyastaśastraṁ kṛtāñjalim ,
dhāvantaṁ muktakeśaṁ vā hanti pārtho dhanaṁjayaḥ.
na ca suptaṁ pramattaṁ vā nyastaśastraṁ kṛtāñjalim ,
dhāvantaṁ muktakeśaṁ vā hanti pārtho dhanaṁjayaḥ.
118.
brahmaṇyaḥ satyavāk dāntaḥ sarvabhūtānukampakaḥ
na ca suptam pramattam vā
nyastaśastram kṛtāñjalim dhāvantam
muktakeśam vā hanti pārthaḥ dhanañjayaḥ
na ca suptam pramattam vā
nyastaśastram kṛtāñjalim dhāvantam
muktakeśam vā hanti pārthaḥ dhanañjayaḥ
118.
pārthaḥ dhanañjayaḥ brahmaṇyaḥ satyavāk dāntaḥ sarvabhūtānukampakaḥ (asti).
ca saḥ suptam vā pramattam nyastaśastram kṛtāñjalim dhāvantam vā muktakeśam na hanti
ca saḥ suptam vā pramattam nyastaśastram kṛtāñjalim dhāvantam vā muktakeśam na hanti
118.
Partha (Arjuna) Dhananjaya is devoted to the Absolute (brahman), truthful in speech, self-controlled, and compassionate to all beings. He does not kill one who is asleep, heedless, has laid down their weapons, has folded hands (in supplication), is fleeing, or has disheveled hair.
तदिदं नः कृतं घोरं रक्षोभिः क्रूरकर्मभिः ।
इति लालप्यमानाः स्म शेरते बहवो जनाः ॥११९॥
इति लालप्यमानाः स्म शेरते बहवो जनाः ॥११९॥
119. tadidaṁ naḥ kṛtaṁ ghoraṁ rakṣobhiḥ krūrakarmabhiḥ ,
iti lālapyamānāḥ sma śerate bahavo janāḥ.
iti lālapyamānāḥ sma śerate bahavo janāḥ.
119.
tat idam naḥ kṛtam ghoram rakṣobhiḥ krūrakarmabhiḥ
iti lālapyamānāḥ sma śerate bahavaḥ janāḥ
iti lālapyamānāḥ sma śerate bahavaḥ janāḥ
119.
krūrakarmabhiḥ rakṣobhiḥ naḥ idam tat ghoram
kṛtam iti lālapyamānāḥ bahavaḥ janāḥ sma śerate
kṛtam iti lālapyamānāḥ bahavaḥ janāḥ sma śerate
119.
"This terrible act was committed against us by the cruel-acting rākṣasas!" Many people lay down, lamenting repeatedly in this manner.
स्तनतां च मनुष्याणामपरेषां च कूजताम् ।
ततो मुहूर्तात्प्राशाम्यत्स शब्दस्तुमुलो महान् ॥१२०॥
ततो मुहूर्तात्प्राशाम्यत्स शब्दस्तुमुलो महान् ॥१२०॥
120. stanatāṁ ca manuṣyāṇāmapareṣāṁ ca kūjatām ,
tato muhūrtātprāśāmyatsa śabdastumulo mahān.
tato muhūrtātprāśāmyatsa śabdastumulo mahān.
120.
stanatām ca manuṣyāṇām apareṣām ca kūjatām tataḥ
muhūrtāt prāśāmyat saḥ śabdaḥ tumulaḥ mahān
muhūrtāt prāśāmyat saḥ śabdaḥ tumulaḥ mahān
120.
ca stanatām manuṣyāṇām ca kūjatām apareṣām,
tataḥ muhūrtāt saḥ tumulaḥ mahān śabdaḥ prāśāmyat
tataḥ muhūrtāt saḥ tumulaḥ mahān śabdaḥ prāśāmyat
120.
Amidst the roaring of men and the cries of others, that great tumultuous sound then completely subsided within a moment.
शोणितव्यतिषिक्तायां वसुधायां च भूमिप ।
तद्रजस्तुमुलं घोरं क्षणेनान्तरधीयत ॥१२१॥
तद्रजस्तुमुलं घोरं क्षणेनान्तरधीयत ॥१२१॥
121. śoṇitavyatiṣiktāyāṁ vasudhāyāṁ ca bhūmipa ,
tadrajastumulaṁ ghoraṁ kṣaṇenāntaradhīyata.
tadrajastumulaṁ ghoraṁ kṣaṇenāntaradhīyata.
121.
śoṇitavyatiṣiktāyām vasudhāyām ca bhūmipa tat
rajaḥ tumulam ghoram kṣaṇena antaradhīyata
rajaḥ tumulam ghoram kṣaṇena antaradhīyata
121.
bhūmipa śoṇitavyatiṣiktāyām vasudhāyām ca tat
ghoram tumulam rajaḥ kṣaṇena antaradhīyata
ghoram tumulam rajaḥ kṣaṇena antaradhīyata
121.
O king, that fierce and turbulent dust, [which had risen] on the blood-soaked earth, disappeared in a moment.
संवेष्टमानानुद्विग्नान्निरुत्साहान्सहस्रशः ।
न्यपातयन्नरान्क्रुद्धः पशून्पशुपतिर्यथा ॥१२२॥
न्यपातयन्नरान्क्रुद्धः पशून्पशुपतिर्यथा ॥१२२॥
122. saṁveṣṭamānānudvignānnirutsāhānsahasraśaḥ ,
nyapātayannarānkruddhaḥ paśūnpaśupatiryathā.
nyapātayannarānkruddhaḥ paśūnpaśupatiryathā.
122.
saṃveṣṭamānān udvignān nirutsāhān sahasraśaḥ
nyapātayat narān kruddhaḥ paśūn paśupatiḥ yathā
nyapātayat narān kruddhaḥ paśūn paśupatiḥ yathā
122.
kruddhaḥ paśupatiḥ yathā paśūn (felled),
(tatha) sahasraśaḥ saṃveṣṭamānān udvignān nirutsāhān narān nyapātayat
(tatha) sahasraśaḥ saṃveṣṭamānān udvignān nirutsāhān narān nyapātayat
122.
The enraged one felled thousands of men who were rolling, agitated, and devoid of enthusiasm, just as the lord of animals (Paśupati) [destroys] animals.
अन्योन्यं संपरिष्वज्य शयानान्द्रवतोऽपरान् ।
संलीनान्युध्यमानांश्च सर्वान्द्रौणिरपोथयत् ॥१२३॥
संलीनान्युध्यमानांश्च सर्वान्द्रौणिरपोथयत् ॥१२३॥
123. anyonyaṁ saṁpariṣvajya śayānāndravato'parān ,
saṁlīnānyudhyamānāṁśca sarvāndrauṇirapothayat.
saṁlīnānyudhyamānāṁśca sarvāndrauṇirapothayat.
123.
anyonyaṃ saṃpariṣvajya śayānān dravataḥ aparān
saṃlīnān yudhyamānān ca sarvān drauṇiḥ apothayat
saṃlīnān yudhyamānān ca sarvān drauṇiḥ apothayat
123.
drauṇiḥ anyonyaṃ saṃpariṣvajya śayānān aparān
dravataḥ saṃlīnān ca yudhyamānān sarvān apothayat
dravataḥ saṃlīnān ca yudhyamānān sarvān apothayat
123.
Droṇi crushed all of them: those embracing each other, others lying down, those fleeing, those hiding, and those fighting.
दह्यमाना हुताशेन वध्यमानाश्च तेन ते ।
परस्परं तदा योधा अनयन्यमसादनम् ॥१२४॥
परस्परं तदा योधा अनयन्यमसादनम् ॥१२४॥
124. dahyamānā hutāśena vadhyamānāśca tena te ,
parasparaṁ tadā yodhā anayanyamasādanam.
parasparaṁ tadā yodhā anayanyamasādanam.
124.
dahyamānāḥ hutāśena vadhyamānāḥ ca tena te
parasparam tadā yodhāḥ anayan yamasādanam
parasparam tadā yodhāḥ anayan yamasādanam
124.
tadā te yodhāḥ hutāśena dahyamānāḥ ca tena
vadhyamānāḥ (santaḥ) parasparam yamasādanam anayan
vadhyamānāḥ (santaḥ) parasparam yamasādanam anayan
124.
Then, those warriors, [who were already] being consumed by fire and being slain by him (Droṇi), mutually sent each other to the abode of Yama.
तस्या रजन्यास्त्वर्धेन पाण्डवानां महद्बलम् ।
गमयामास राजेन्द्र द्रौणिर्यमनिवेशनम् ॥१२५॥
गमयामास राजेन्द्र द्रौणिर्यमनिवेशनम् ॥१२५॥
125. tasyā rajanyāstvardhena pāṇḍavānāṁ mahadbalam ,
gamayāmāsa rājendra drauṇiryamaniveśanam.
gamayāmāsa rājendra drauṇiryamaniveśanam.
125.
tasyāḥ rajanyāḥ tu ardhena pāṇḍavānām mahat
balam gamayāmāsa rājendra drauṇiḥ yama-niveśanam
balam gamayāmāsa rājendra drauṇiḥ yama-niveśanam
125.
rājendra,
drauṇiḥ tasyāḥ rajanyāḥ tu ardhena pāṇḍavānām mahat balam yama-niveśanam gamayāmāsa
drauṇiḥ tasyāḥ rajanyāḥ tu ardhena pāṇḍavānām mahat balam yama-niveśanam gamayāmāsa
125.
O king of kings, in just half of that night, Droṇa's son (Aśvatthāman) sent the mighty army of the Pāṇḍavas to the abode of Yama (death).
निशाचराणां सत्त्वानां स रात्रिर्हर्षवर्धिनी ।
आसीन्नरगजाश्वानां रौद्री क्षयकरी भृशम् ॥१२६॥
आसीन्नरगजाश्वानां रौद्री क्षयकरी भृशम् ॥१२६॥
126. niśācarāṇāṁ sattvānāṁ sa rātrirharṣavardhinī ,
āsīnnaragajāśvānāṁ raudrī kṣayakarī bhṛśam.
āsīnnaragajāśvānāṁ raudrī kṣayakarī bhṛśam.
126.
niśācarāṇām sattvānām sā rātriḥ harṣa-vardhinī
āsīt nara-gaja-aśvānām raudrī kṣaya-karī bhṛśam
āsīt nara-gaja-aśvānām raudrī kṣaya-karī bhṛśam
126.
sā rātriḥ niśācarāṇām sattvānām harṣa-vardhinī
āsīt; nara-gaja-aśvānām raudrī kṣaya-karī bhṛśam
āsīt; nara-gaja-aśvānām raudrī kṣaya-karī bhṛśam
126.
That night was indeed a joy-increasing one for the night-roaming beings, but for men, elephants, and horses, it was exceedingly dreadful and destructive.
तत्रादृश्यन्त रक्षांसि पिशाचाश्च पृथग्विधाः ।
खादन्तो नरमांसानि पिबन्तः शोणितानि च ॥१२७॥
खादन्तो नरमांसानि पिबन्तः शोणितानि च ॥१२७॥
127. tatrādṛśyanta rakṣāṁsi piśācāśca pṛthagvidhāḥ ,
khādanto naramāṁsāni pibantaḥ śoṇitāni ca.
khādanto naramāṁsāni pibantaḥ śoṇitāni ca.
127.
tatra adṛśyanta rakṣāṃsi piśācāḥ ca pṛthak-vidhāḥ
khādantaḥ nara-māṃsāni pibantaḥ śoṇitāni ca
khādantaḥ nara-māṃsāni pibantaḥ śoṇitāni ca
127.
tatra pṛthak-vidhāḥ rakṣāṃsi ca piśācāḥ adṛśyanta,
nara-māṃsāni khādantaḥ ca śoṇitāni pibantaḥ
nara-māṃsāni khādantaḥ ca śoṇitāni pibantaḥ
127.
There, Rākṣasas (demons) and various kinds of Piśācas (goblins) were seen, eating human flesh and drinking blood.
करालाः पिङ्गला रौद्राः शैलदन्ता रजस्वलाः ।
जटिला दीर्घसक्थाश्च पञ्चपादा महोदराः ॥१२८॥
जटिला दीर्घसक्थाश्च पञ्चपादा महोदराः ॥१२८॥
128. karālāḥ piṅgalā raudrāḥ śailadantā rajasvalāḥ ,
jaṭilā dīrghasakthāśca pañcapādā mahodarāḥ.
jaṭilā dīrghasakthāśca pañcapādā mahodarāḥ.
128.
karālāḥ piṅgalāḥ raudrāḥ śaila-dantāḥ rajasvalāḥ
jaṭilāḥ dīrgha-sakthāḥ ca pañca-pādāḥ mahā-udarāḥ
jaṭilāḥ dīrgha-sakthāḥ ca pañca-pādāḥ mahā-udarāḥ
128.
karālāḥ piṅgalāḥ raudrāḥ śaila-dantāḥ rajasvalāḥ
jaṭilāḥ dīrgha-sakthāḥ ca pañca-pādāḥ mahā-udarāḥ
jaṭilāḥ dīrgha-sakthāḥ ca pañca-pādāḥ mahā-udarāḥ
128.
(These Rākṣasas and Piśācas were) dreadful, tawny, fierce, with teeth like rocks, dusty or blood-stained, matted-haired, long-legged, five-footed, and huge-bellied.
पश्चादङ्गुलयो रूक्षा विरूपा भैरवस्वनाः ।
घटजानवोऽतिह्रस्वाश्च नीलकण्ठा विभीषणाः ॥१२९॥
घटजानवोऽतिह्रस्वाश्च नीलकण्ठा विभीषणाः ॥१२९॥
129. paścādaṅgulayo rūkṣā virūpā bhairavasvanāḥ ,
ghaṭajānavo'tihrasvāśca nīlakaṇṭhā vibhīṣaṇāḥ.
ghaṭajānavo'tihrasvāśca nīlakaṇṭhā vibhīṣaṇāḥ.
129.
paścāt aṅgulayaḥ rūkṣāḥ virūpāḥ bhairavasvanāḥ
ghaṭajānavāḥ atihrasvāḥ ca nīlakaṇṭhāḥ vibhīṣaṇāḥ
ghaṭajānavāḥ atihrasvāḥ ca nīlakaṇṭhāḥ vibhīṣaṇāḥ
129.
paścāt aṅgulayaḥ rūkṣāḥ virūpāḥ bhairavasvanāḥ
ghaṭajānavāḥ atihrasvāḥ ca nīlakaṇṭhāḥ vibhīṣaṇāḥ
ghaṭajānavāḥ atihrasvāḥ ca nīlakaṇṭhāḥ vibhīṣaṇāḥ
129.
Their fingers were rough and deformed, their roars dreadful. They had pot-like knees, were extremely short, and were blue-throated and terrifying.
सपुत्रदाराः सुक्रूरा दुर्दर्शनसुनिर्घृणाः ।
विविधानि च रूपाणि तत्रादृश्यन्त रक्षसाम् ॥१३०॥
विविधानि च रूपाणि तत्रादृश्यन्त रक्षसाम् ॥१३०॥
130. saputradārāḥ sukrūrā durdarśanasunirghṛṇāḥ ,
vividhāni ca rūpāṇi tatrādṛśyanta rakṣasām.
vividhāni ca rūpāṇi tatrādṛśyanta rakṣasām.
130.
saputradārāḥ sukrūrāḥ durdarśanasunirghṛṇāḥ
vividhāni ca rūpāṇi tatra adṛśyanta rakṣasām
vividhāni ca rūpāṇi tatra adṛśyanta rakṣasām
130.
saputradārāḥ sukrūrāḥ durdarśanasunirghṛṇāḥ
tatra rakṣasām vividhāni rūpāṇi ca adṛśyanta
tatra rakṣasām vividhāni rūpāṇi ca adṛśyanta
130.
They were with their wives and children, exceedingly cruel, unpleasant to behold, and utterly merciless. There, various forms of the rakshasas were seen.
पीत्वा च शोणितं हृष्टाः प्रानृत्यन्गणशोऽपरे ।
इदं वरमिदं मेध्यमिदं स्वाद्विति चाब्रुवन् ॥१३१॥
इदं वरमिदं मेध्यमिदं स्वाद्विति चाब्रुवन् ॥१३१॥
131. pītvā ca śoṇitaṁ hṛṣṭāḥ prānṛtyangaṇaśo'pare ,
idaṁ varamidaṁ medhyamidaṁ svādviti cābruvan.
idaṁ varamidaṁ medhyamidaṁ svādviti cābruvan.
131.
pītvā ca śoṇitam hṛṣṭāḥ prānṛtyan gaṇaśaḥ apare
idam varam idam medhyam idam svādu iti ca abruvan
idam varam idam medhyam idam svādu iti ca abruvan
131.
pītvā ca śoṇitam hṛṣṭāḥ prānṛtyan gaṇaśaḥ apare
idam varam idam medhyam idam svādu iti ca abruvan
idam varam idam medhyam idam svādu iti ca abruvan
131.
Having drunk the blood, others, delighted, danced in groups. And they exclaimed, "This is excellent! This is pure! This is delicious!"
मेदोमज्जास्थिरक्तानां वसानां च भृशाशिताः ।
परमांसानि खादन्तः क्रव्यादा मांसजीविनः ॥१३२॥
परमांसानि खादन्तः क्रव्यादा मांसजीविनः ॥१३२॥
132. medomajjāsthiraktānāṁ vasānāṁ ca bhṛśāśitāḥ ,
paramāṁsāni khādantaḥ kravyādā māṁsajīvinaḥ.
paramāṁsāni khādantaḥ kravyādā māṁsajīvinaḥ.
132.
medomajjāsthiraktānām vasānām ca bhṛśāśitāḥ
paramāṃsāni khādantaḥ kravyādāḥ māṃsajīvinaḥ
paramāṃsāni khādantaḥ kravyādāḥ māṃsajīvinaḥ
132.
medomajjāsthiraktānām vasānām ca bhṛśāśitāḥ
paramāṃsāni khādantaḥ kravyādāḥ māṃsajīvinaḥ
paramāṃsāni khādantaḥ kravyādāḥ māṃsajīvinaḥ
132.
They were excessively gorged on fat, marrow, bones, blood, and vital fluids. Devouring the flesh of others, these carnivores lived by eating meat.
वसां चाप्यपरे पीत्वा पर्यधावन्विकुक्षिलाः ।
नानावक्त्रास्तथा रौद्राः क्रव्यादाः पिशिताशिनः ॥१३३॥
नानावक्त्रास्तथा रौद्राः क्रव्यादाः पिशिताशिनः ॥१३३॥
133. vasāṁ cāpyapare pītvā paryadhāvanvikukṣilāḥ ,
nānāvaktrāstathā raudrāḥ kravyādāḥ piśitāśinaḥ.
nānāvaktrāstathā raudrāḥ kravyādāḥ piśitāśinaḥ.
133.
vasām ca api apare pītvā pari adhāvan vikukṣilāḥ
nānāvaktraḥ tathā raudrāḥ kravyādāḥ piśitāśinaḥ
nānāvaktraḥ tathā raudrāḥ kravyādāḥ piśitāśinaḥ
133.
apare ca api vasām pītvā vikukṣilāḥ pari adhāvan.
tathā nānāvaktraḥ raudrāḥ kravyādāḥ piśitāśinaḥ
tathā nānāvaktraḥ raudrāḥ kravyādāḥ piśitāśinaḥ
133.
And others, having drunk the fat, ran around with distended bellies. They had various faces, were terrible, ate raw flesh, and consumed meat.
अयुतानि च तत्रासन्प्रयुतान्यर्बुदानि च ।
रक्षसां घोररूपाणां महतां क्रूरकर्मणाम् ॥१३४॥
रक्षसां घोररूपाणां महतां क्रूरकर्मणाम् ॥१३४॥
134. ayutāni ca tatrāsanprayutānyarbudāni ca ,
rakṣasāṁ ghorarūpāṇāṁ mahatāṁ krūrakarmaṇām.
rakṣasāṁ ghorarūpāṇāṁ mahatāṁ krūrakarmaṇām.
134.
ayutāni ca tatra āsan prayutāni arbudāni ca
rakṣasām ghorarūpāṇām mahatām krūrakarmaṇām
rakṣasām ghorarūpāṇām mahatām krūrakarmaṇām
134.
tatra rakṣasām ghorarūpāṇām mahatām krūrakarmaṇām
ayutāni ca prayutāni ca arbudāni ca āsan
ayutāni ca prayutāni ca arbudāni ca āsan
134.
There were tens of thousands, millions, and hundreds of millions of rākṣasas there, who were of terrifying appearance, mighty, and performed cruel deeds.
मुदितानां वितृप्तानां तस्मिन्महति वैशसे ।
समेतानि बहून्यासन्भूतानि च जनाधिप ॥१३५॥
समेतानि बहून्यासन्भूतानि च जनाधिप ॥१३५॥
135. muditānāṁ vitṛptānāṁ tasminmahati vaiśase ,
sametāni bahūnyāsanbhūtāni ca janādhipa.
sametāni bahūnyāsanbhūtāni ca janādhipa.
135.
muditānām vitṛptānām tasmin mahati vaiśase
sametāni bahūni āsan bhūtāni ca janādhipa
sametāni bahūni āsan bhūtāni ca janādhipa
135.
janādhipa,
tasmin mahati vaiśase muditānām vitṛptānām (madhye) bahūni bhūtāni ca sametāni āsan
tasmin mahati vaiśase muditānām vitṛptānām (madhye) bahūni bhūtāni ca sametāni āsan
135.
Among those who were delighted and thoroughly satisfied, many beings, O lord of men, were also assembled in that great slaughter.
प्रत्यूषकाले शिबिरात्प्रतिगन्तुमियेष सः ।
नृशोणितावसिक्तस्य द्रौणेरासीदसित्सरुः ।
पाणिना सह संश्लिष्ट एकीभूत इव प्रभो ॥१३६॥
नृशोणितावसिक्तस्य द्रौणेरासीदसित्सरुः ।
पाणिना सह संश्लिष्ट एकीभूत इव प्रभो ॥१३६॥
136. pratyūṣakāle śibirātpratigantumiyeṣa saḥ ,
nṛśoṇitāvasiktasya drauṇerāsīdasitsaruḥ ,
pāṇinā saha saṁśliṣṭa ekībhūta iva prabho.
nṛśoṇitāvasiktasya drauṇerāsīdasitsaruḥ ,
pāṇinā saha saṁśliṣṭa ekībhūta iva prabho.
136.
pratyūṣakāle śibirāt prati gantum
iyeṣa saḥ nṛśoṇita avasiktasya
drauṇeḥ āsīt asit saruḥ pāṇinā saha
saṃśliṣṭaḥ ekībhūtaḥ iva prabho
iyeṣa saḥ nṛśoṇita avasiktasya
drauṇeḥ āsīt asit saruḥ pāṇinā saha
saṃśliṣṭaḥ ekībhūtaḥ iva prabho
136.
saḥ pratyūṣakāle śibirāt prati gantum iyeṣa.
prabho,
nṛśoṇita avasiktasya drauṇeḥ asit saruḥ (khaḍgaḥ) pāṇinā saha saṃśliṣṭaḥ ekībhūtaḥ iva āsīt
prabho,
nṛśoṇita avasiktasya drauṇeḥ asit saruḥ (khaḍgaḥ) pāṇinā saha saṃśliṣṭaḥ ekībhūtaḥ iva āsīt
136.
At dawn, he (Aśvatthāman) wished to return from the camp. O lord, Drauṇi's (sword), which was soaked in human blood and had a black hilt, was stuck to his hand as if it had become one with it.
स निःशेषानरीन्कृत्वा विरराज जनक्षये ।
युगान्ते सर्वभूतानि भस्म कृत्वेव पावकः ॥१३७॥
युगान्ते सर्वभूतानि भस्म कृत्वेव पावकः ॥१३७॥
137. sa niḥśeṣānarīnkṛtvā virarāja janakṣaye ,
yugānte sarvabhūtāni bhasma kṛtveva pāvakaḥ.
yugānte sarvabhūtāni bhasma kṛtveva pāvakaḥ.
137.
saḥ niḥśeṣān arīn kṛtvā virarāja janakṣaye |
yugānte sarvabhūtāni bhasma kṛtvā iva pāvakaḥ
yugānte sarvabhūtāni bhasma kṛtvā iva pāvakaḥ
137.
saḥ niḥśeṣān arīn kṛtvā janakṣaye virarāja
yugānte pāvakaḥ sarvabhūtāni bhasma kṛtvā iva
yugānte pāvakaḥ sarvabhūtāni bhasma kṛtvā iva
137.
Having completely eliminated his enemies, he shone brightly amidst the destruction of people, just as fire (pāvaka) at the end of an eon (yugānta) reduces all beings to ashes.
यथाप्रतिज्ञं तत्कर्म कृत्वा द्रौणायनिः प्रभो ।
दुर्गमां पदवीं कृत्वा पितुरासीद्गतज्वरः ॥१३८॥
दुर्गमां पदवीं कृत्वा पितुरासीद्गतज्वरः ॥१३८॥
138. yathāpratijñaṁ tatkarma kṛtvā drauṇāyaniḥ prabho ,
durgamāṁ padavīṁ kṛtvā piturāsīdgatajvaraḥ.
durgamāṁ padavīṁ kṛtvā piturāsīdgatajvaraḥ.
138.
yathāpratijñam tat karma kṛtvā drauṇāyaniḥ prabho
| durgamām padavīm kṛtvā pituḥ āsīt gatajvaraḥ
| durgamām padavīm kṛtvā pituḥ āsīt gatajvaraḥ
138.
prabho,
drauṇāyaniḥ yathāpratijñam tat karma kṛtvā,
pituḥ durgamām padavīm kṛtvā gatajvaraḥ āsīt
drauṇāyaniḥ yathāpratijñam tat karma kṛtvā,
pituḥ durgamām padavīm kṛtvā gatajvaraḥ āsīt
138.
O lord (prabho), the son of Droṇa (Drauṇāyaniḥ), having performed that deed as promised, and having secured an inaccessible path to heaven for his father, became free from distress.
यथैव संसुप्तजने शिबिरे प्राविशन्निशि ।
तथैव हत्वा निःशब्दे निश्चक्राम नरर्षभः ॥१३९॥
तथैव हत्वा निःशब्दे निश्चक्राम नरर्षभः ॥१३९॥
139. yathaiva saṁsuptajane śibire prāviśanniśi ,
tathaiva hatvā niḥśabde niścakrāma nararṣabhaḥ.
tathaiva hatvā niḥśabde niścakrāma nararṣabhaḥ.
139.
yathā eva saṃsuptajane śibire prāviśan niśi |
tathā eva hatvā niḥśabde niścakrāma naraṛṣabhaḥ
tathā eva hatvā niḥśabde niścakrāma naraṛṣabhaḥ
139.
yathā eva saṃsuptajane śibire niśi prāviśan,
tathā eva naraṛṣabhaḥ hatvā niḥśabde niścakrāma
tathā eva naraṛṣabhaḥ hatvā niḥśabde niścakrāma
139.
Just as he entered the camp at night when people were fast asleep, so too, having slain (the enemies), the bull among men (naraṛṣabha) exited in silence.
निष्क्रम्य शिबिरात्तस्मात्ताभ्यां संगम्य वीर्यवान् ।
आचख्यौ कर्म तत्सर्वं हृष्टः संहर्षयन्विभो ॥१४०॥
आचख्यौ कर्म तत्सर्वं हृष्टः संहर्षयन्विभो ॥१४०॥
140. niṣkramya śibirāttasmāttābhyāṁ saṁgamya vīryavān ,
ācakhyau karma tatsarvaṁ hṛṣṭaḥ saṁharṣayanvibho.
ācakhyau karma tatsarvaṁ hṛṣṭaḥ saṁharṣayanvibho.
140.
niṣkramya śibirāt tasmāt tābhyām saṅgamya vīryavān
| ācakhyau karma tat sarvam hṛṣṭaḥ saṃharṣayan vibho
| ācakhyau karma tat sarvam hṛṣṭaḥ saṃharṣayan vibho
140.
vibho,
vīryavān tasmāt śibirāt niṣkramya,
tābhyām saṅgamya,
hṛṣṭaḥ saṃharṣayan tat sarvam karma ācakhyau
vīryavān tasmāt śibirāt niṣkramya,
tābhyām saṅgamya,
hṛṣṭaḥ saṃharṣayan tat sarvam karma ācakhyau
140.
O lord (vibho), the mighty one (Aśvatthāman), having exited from that camp and having met with those two (Kṛpa and Kṛtavarman), narrated all of that deed, delighted and gladdening (them).
तावप्याचख्यतुस्तस्मै प्रियं प्रियकरौ तदा ।
पाञ्चालान्सृञ्जयांश्चैव विनिकृत्तान्सहस्रशः ।
प्रीत्या चोच्चैरुदक्रोशंस्तथैवास्फोटयंस्तलान् ॥१४१॥
पाञ्चालान्सृञ्जयांश्चैव विनिकृत्तान्सहस्रशः ।
प्रीत्या चोच्चैरुदक्रोशंस्तथैवास्फोटयंस्तलान् ॥१४१॥
141. tāvapyācakhyatustasmai priyaṁ priyakarau tadā ,
pāñcālānsṛñjayāṁścaiva vinikṛttānsahasraśaḥ ,
prītyā coccairudakrośaṁstathaivāsphoṭayaṁstalān.
pāñcālānsṛñjayāṁścaiva vinikṛttānsahasraśaḥ ,
prītyā coccairudakrośaṁstathaivāsphoṭayaṁstalān.
141.
tau api ācakhyatuḥ tasmai priyam
priyakarau tadā pāñcālān sṛñjayān ca eva
vinikṛttān sahasraśaḥ prītyā ca uccaiḥ
udakrośan tathā eva āsphoṭayan talān
priyakarau tadā pāñcālān sṛñjayān ca eva
vinikṛttān sahasraśaḥ prītyā ca uccaiḥ
udakrośan tathā eva āsphoṭayan talān
141.
tadā priyakarau tau api tasmai pāñcālān
sṛñjayān ca eva sahasraśaḥ vinikṛttān
priyam ācakhyatuḥ ca prītyā uccaiḥ
udakrośan tathā eva talān āsphoṭayan
sṛñjayān ca eva sahasraśaḥ vinikṛttān
priyam ācakhyatuḥ ca prītyā uccaiḥ
udakrośan tathā eva talān āsphoṭayan
141.
Then, those two pleasing individuals recounted to him the pleasant news that the Pañcālas and Sṛñjayas had been annihilated by the thousands. With joy, they also cried out loudly and similarly clapped their hands.
एवंविधा हि सा रात्रिः सोमकानां जनक्षये ।
प्रसुप्तानां प्रमत्तानामासीत्सुभृशदारुणा ॥१४२॥
प्रसुप्तानां प्रमत्तानामासीत्सुभृशदारुणा ॥१४२॥
142. evaṁvidhā hi sā rātriḥ somakānāṁ janakṣaye ,
prasuptānāṁ pramattānāmāsītsubhṛśadāruṇā.
prasuptānāṁ pramattānāmāsītsubhṛśadāruṇā.
142.
evaṃvidhā hi sā rātriḥ somakānām janakṣaye
prasuptānām pramattānām āsīt subhṛśadāruṇā
prasuptānām pramattānām āsīt subhṛśadāruṇā
142.
hi sā evaṃvidhā rātriḥ somakānām janakṣaye
prasuptānām pramattānām subhṛśadāruṇā āsīt
prasuptānām pramattānām subhṛśadāruṇā āsīt
142.
Indeed, such was that night for the Somakas, a night marked by the annihilation of their people. For those who were asleep and heedless, it proved to be exceedingly dreadful.
असंशयं हि कालस्य पर्यायो दुरतिक्रमः ।
तादृशा निहता यत्र कृत्वास्माकं जनक्षयम् ॥१४३॥
तादृशा निहता यत्र कृत्वास्माकं जनक्षयम् ॥१४३॥
143. asaṁśayaṁ hi kālasya paryāyo duratikramaḥ ,
tādṛśā nihatā yatra kṛtvāsmākaṁ janakṣayam.
tādṛśā nihatā yatra kṛtvāsmākaṁ janakṣayam.
143.
asaṃśayam hi kālasya paryāyaḥ duratikramaḥ
tādṛśāḥ nihatāḥ yatra kṛtvā asmākam janakṣayam
tādṛśāḥ nihatāḥ yatra kṛtvā asmākam janakṣayam
143.
hi asaṃśayam kālasya paryāyaḥ duratikramaḥ
yatra asmākam janakṣayam kṛtvā tādṛśāḥ nihatāḥ
yatra asmākam janakṣayam kṛtvā tādṛśāḥ nihatāḥ
143.
Indeed, without doubt, the course of time is irresistible, a turn of events where such powerful individuals, after causing the annihilation of our people, were themselves slain.
धृतराष्ट्र उवाच ।
प्रागेव सुमहत्कर्म द्रौणिरेतन्महारथः ।
नाकरोदीदृशं कस्मान्मत्पुत्रविजये धृतः ॥१४४॥
प्रागेव सुमहत्कर्म द्रौणिरेतन्महारथः ।
नाकरोदीदृशं कस्मान्मत्पुत्रविजये धृतः ॥१४४॥
144. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
prāgeva sumahatkarma drauṇiretanmahārathaḥ ,
nākarodīdṛśaṁ kasmānmatputravijaye dhṛtaḥ.
prāgeva sumahatkarma drauṇiretanmahārathaḥ ,
nākarodīdṛśaṁ kasmānmatputravijaye dhṛtaḥ.
144.
dhṛtarāṣṭra uvāca prāk eva sumahat karma drauṇiḥ etat
mahārathaḥ na akarot īdṛśam kasmāt matputravijaye dhṛtaḥ
mahārathaḥ na akarot īdṛśam kasmāt matputravijaye dhṛtaḥ
144.
dhṛtarāṣṭra uvāca kasmāt mahārathaḥ drauṇiḥ etat sumahat
īdṛśam karma prāk eva matputravijaye dhṛtaḥ na akarot
īdṛśam karma prāk eva matputravijaye dhṛtaḥ na akarot
144.
Dhṛtarāṣṭra said: 'Why did Droṇi, this great warrior (mahāratha), not perform such a magnificent deed earlier, when he was engaged in securing the victory of my sons?'
अथ कस्माद्धते क्षत्रे कर्मेदं कृतवानसौ ।
द्रोणपुत्रो महेष्वासस्तन्मे शंसितुमर्हसि ॥१४५॥
द्रोणपुत्रो महेष्वासस्तन्मे शंसितुमर्हसि ॥१४५॥
145. atha kasmāddhate kṣatre karmedaṁ kṛtavānasau ,
droṇaputro maheṣvāsastanme śaṁsitumarhasi.
droṇaputro maheṣvāsastanme śaṁsitumarhasi.
145.
atha kasmāt hate kṣatre karma idam kṛtavān asau
droṇaputraḥ maheṣvāsaḥ tat me śaṃsitum arhasi
droṇaputraḥ maheṣvāsaḥ tat me śaṃsitum arhasi
145.
atha kasmāt asau droṇaputraḥ maheṣvāsaḥ hate
kṣatre idam karma kṛtavān tat me śaṃsitum arhasi
kṣatre idam karma kṛtavān tat me śaṃsitum arhasi
145.
Now, why did Drona's son, the great archer, perform this deed (karma) after the warriors had been slain? You ought to explain that to me.
संजय उवाच ।
तेषां नूनं भयान्नासौ कृतवान्कुरुनन्दन ।
असांनिध्याद्धि पार्थानां केशवस्य च धीमतः ॥१४६॥
तेषां नूनं भयान्नासौ कृतवान्कुरुनन्दन ।
असांनिध्याद्धि पार्थानां केशवस्य च धीमतः ॥१४६॥
146. saṁjaya uvāca ,
teṣāṁ nūnaṁ bhayānnāsau kṛtavānkurunandana ,
asāṁnidhyāddhi pārthānāṁ keśavasya ca dhīmataḥ.
teṣāṁ nūnaṁ bhayānnāsau kṛtavānkurunandana ,
asāṁnidhyāddhi pārthānāṁ keśavasya ca dhīmataḥ.
146.
saṃjaya uvāca teṣām nūnam bhayāt na asau kṛtavān
kurunandana asāṃnidhyāt hi pārthānām keśavasya ca dhīmataḥ
kurunandana asāṃnidhyāt hi pārthānām keśavasya ca dhīmataḥ
146.
saṃjaya uvāca kurunandana asau nūnam teṣām bhayāt na
kṛtavān hi pārthānām dhīmataḥ keśavasya ca asāṃnidhyāt
kṛtavān hi pārthānām dhīmataḥ keśavasya ca asāṃnidhyāt
146.
Saṃjaya said: O delight of the Kurus, he (Aśvatthāmā) surely did not perform that act out of fear of them. Indeed, it was due to the absence of the Pārthas and the intelligent Keśava (Kṛṣṇa).
सात्यकेश्चापि कर्मेदं द्रोणपुत्रेण साधितम् ।
न हि तेषां समक्षं तान्हन्यादपि मरुत्पतिः ॥१४७॥
न हि तेषां समक्षं तान्हन्यादपि मरुत्पतिः ॥१४७॥
147. sātyakeścāpi karmedaṁ droṇaputreṇa sādhitam ,
na hi teṣāṁ samakṣaṁ tānhanyādapi marutpatiḥ.
na hi teṣāṁ samakṣaṁ tānhanyādapi marutpatiḥ.
147.
sātyakeḥ ca api karma idam droṇaputreṇa sādhitam
na hi teṣām samakṣam tān hanyāt api marutpatiḥ
na hi teṣām samakṣam tān hanyāt api marutpatiḥ
147.
ca api idam karma droṇaputreṇa sātyakeḥ sādhitam
hi teṣām samakṣam api marutpatiḥ tān na hanyāt
hi teṣām samakṣam api marutpatiḥ tān na hanyāt
147.
And this very deed (karma) was accomplished by Drona's son even in Sātyaki's absence. For indeed, not even the lord of the Maruts (Indra) would kill them in their presence.
एतदीदृशकं वृत्तं राजन्सुप्तजने विभो ।
ततो जनक्षयं कृत्वा पाण्डवानां महात्ययम् ।
दिष्ट्या दिष्ट्येति चान्योन्यं समेत्योचुर्महारथाः ॥१४८॥
ततो जनक्षयं कृत्वा पाण्डवानां महात्ययम् ।
दिष्ट्या दिष्ट्येति चान्योन्यं समेत्योचुर्महारथाः ॥१४८॥
148. etadīdṛśakaṁ vṛttaṁ rājansuptajane vibho ,
tato janakṣayaṁ kṛtvā pāṇḍavānāṁ mahātyayam ,
diṣṭyā diṣṭyeti cānyonyaṁ sametyocurmahārathāḥ.
tato janakṣayaṁ kṛtvā pāṇḍavānāṁ mahātyayam ,
diṣṭyā diṣṭyeti cānyonyaṁ sametyocurmahārathāḥ.
148.
etat īdṛśakam vṛttam rājan suptajane
vibho tataḥ janakṣayam kṛtvā
pāṇḍavānām mahātyayam diṣṭyā diṣṭyā iti
ca anyonyam sametya ūcuḥ mahārathāḥ
vibho tataḥ janakṣayam kṛtvā
pāṇḍavānām mahātyayam diṣṭyā diṣṭyā iti
ca anyonyam sametya ūcuḥ mahārathāḥ
148.
rājan vibho etat īdṛśakam vṛttam
suptajane tataḥ pāṇḍavānām janakṣayam
mahātyayam kṛtvā ca diṣṭyā diṣṭyā
iti anyonyam sametya mahārathāḥ ūcuḥ
suptajane tataḥ pāṇḍavānām janakṣayam
mahātyayam kṛtvā ca diṣṭyā diṣṭyā
iti anyonyam sametya mahārathāḥ ūcuḥ
148.
O King, O mighty one, such was this event among sleeping people. Then, having caused the destruction of the people - a great calamity for the Pāṇḍavas - the great warriors, having come together, exclaimed to each other, 'Fortunately! Fortunately!'
पर्यष्वजत्ततो द्रौणिस्ताभ्यां च प्रतिनन्दितः ।
इदं हर्षाच्च सुमहदाददे वाक्यमुत्तमम् ॥१४९॥
इदं हर्षाच्च सुमहदाददे वाक्यमुत्तमम् ॥१४९॥
149. paryaṣvajattato drauṇistābhyāṁ ca pratinanditaḥ ,
idaṁ harṣācca sumahadādade vākyamuttamam.
idaṁ harṣācca sumahadādade vākyamuttamam.
149.
paryaṣvajad tataḥ drauṇiḥ tābhyām ca pratinanditaḥ
idam harṣāt ca sumahat ādade vākyam uttamam
idam harṣāt ca sumahat ādade vākyam uttamam
149.
tataḥ drauṇiḥ tābhyām ca pratinanditaḥ paryaṣvajad
ca harṣāt idam sumahat uttamam vākyam ādade
ca harṣāt idam sumahat uttamam vākyam ādade
149.
Then Drauṇi embraced them, and having been greeted in return by them, he joyfully uttered these excellent and very significant words.
पाञ्चाला निहताः सर्वे द्रौपदेयाश्च सर्वशः ।
सोमका मत्स्यशेषाश्च सर्वे विनिहता मया ॥१५०॥
सोमका मत्स्यशेषाश्च सर्वे विनिहता मया ॥१५०॥
150. pāñcālā nihatāḥ sarve draupadeyāśca sarvaśaḥ ,
somakā matsyaśeṣāśca sarve vinihatā mayā.
somakā matsyaśeṣāśca sarve vinihatā mayā.
150.
pāñcālāḥ nihatāḥ sarve draupadeyāḥ ca sarvaśaḥ
somakāḥ matsyaśeṣāḥ ca sarve vinihatāḥ mayā
somakāḥ matsyaśeṣāḥ ca sarve vinihatāḥ mayā
150.
sarve pāñcālāḥ nihatāḥ ca sarvaśaḥ draupadeyāḥ
ca sarve somakāḥ matsyaśeṣāḥ mayā vinihatāḥ
ca sarve somakāḥ matsyaśeṣāḥ mayā vinihatāḥ
150.
All the Pañcālas have been killed, and all the sons of Draupadī entirely. All the Somakas and the remaining Matsyas have also been slain by me.
इदानीं कृतकृत्याः स्म याम तत्रैव माचिरम् ।
यदि जीवति नो राजा तस्मै शंसामहे प्रियम् ॥१५१॥
यदि जीवति नो राजा तस्मै शंसामहे प्रियम् ॥१५१॥
151. idānīṁ kṛtakṛtyāḥ sma yāma tatraiva māciram ,
yadi jīvati no rājā tasmai śaṁsāmahe priyam.
yadi jīvati no rājā tasmai śaṁsāmahe priyam.
151.
idānīm kṛtakṛtyāḥ sma yāma tatra eva mā ciram
yadi jīvati naḥ rājā tasmai śaṃsāmahe priyam
yadi jīvati naḥ rājā tasmai śaṃsāmahe priyam
151.
idānīm vayam kṛtakṛtyāḥ sma mā ciram tatra eva
yāma yadi naḥ rājā jīvati tasmai priyam śaṃsāmahe
yāma yadi naḥ rājā jīvati tasmai priyam śaṃsāmahe
151.
Now we have accomplished our purpose; let us go there without delay. If our king is still alive, we shall announce the good news to him.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8 (current chapter)
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47