महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-13, chapter-144
युधिष्ठिर उवाच ।
ब्रूहि ब्राह्मणपूजायां व्युष्टिं त्वं मधुसूदन ।
वेत्ता त्वमस्य चार्थस्य वेद त्वां हि पितामहः ॥१॥
ब्रूहि ब्राह्मणपूजायां व्युष्टिं त्वं मधुसूदन ।
वेत्ता त्वमस्य चार्थस्य वेद त्वां हि पितामहः ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
brūhi brāhmaṇapūjāyāṁ vyuṣṭiṁ tvaṁ madhusūdana ,
vettā tvamasya cārthasya veda tvāṁ hi pitāmahaḥ.
brūhi brāhmaṇapūjāyāṁ vyuṣṭiṁ tvaṁ madhusūdana ,
vettā tvamasya cārthasya veda tvāṁ hi pitāmahaḥ.
1.
yudhiṣṭhiraḥ uvāca brūhi brāhmaṇapūjāyām vyuṣṭim tvam
madhusūdana vettā tvam asya ca arthasya veda tvām hi pitāmahaḥ
madhusūdana vettā tvam asya ca arthasya veda tvām hi pitāmahaḥ
1.
yudhiṣṭhiraḥ uvāca madhusūdana tvam brāhmaṇapūjāyām vyuṣṭim
brūhi tvam asya arthasya ca vettā hi pitāmahaḥ tvām veda
brūhi tvam asya arthasya ca vettā hi pitāmahaḥ tvām veda
1.
Yudhiṣṭhira said: "O Madhusūdana, please explain to me the beneficial results (vyuṣṭi) of venerating brāhmaṇas. You are indeed the knower of this subject, and even Grandfather Brahmā knows you."
वासुदेव उवाच ।
शृणुष्वावहितो राजन्द्विजानां भरतर्षभ ।
यथातत्त्वेन वदतो गुणान्मे कुरुसत्तम ॥२॥
शृणुष्वावहितो राजन्द्विजानां भरतर्षभ ।
यथातत्त्वेन वदतो गुणान्मे कुरुसत्तम ॥२॥
2. vāsudeva uvāca ,
śṛṇuṣvāvahito rājandvijānāṁ bharatarṣabha ,
yathātattvena vadato guṇānme kurusattama.
śṛṇuṣvāvahito rājandvijānāṁ bharatarṣabha ,
yathātattvena vadato guṇānme kurusattama.
2.
vāsudevaḥ uvāca śṛṇuṣva avahitaḥ rājan dvijānām
bharatarṣabha yathātattvena vadataḥ guṇān me kurusattama
bharatarṣabha yathātattvena vadataḥ guṇān me kurusattama
2.
vāsudevaḥ uvāca rājan bharatarṣabha kurusattama avahitaḥ
śṛṇuṣva me dvijānām yathātattvena vadataḥ guṇān
śṛṇuṣva me dvijānām yathātattvena vadataḥ guṇān
2.
Vāsudeva said: "Listen attentively, O king, O best among the Bhāratas (bharatarṣabha)! I shall now speak of the true qualities of the twice-born (dvijas) as they are (yathātattvena), O best of the Kurus (kurusattama)."
प्रद्युम्नः परिपप्रच्छ ब्राह्मणैः परिकोपितः ।
किं फलं ब्राह्मणेष्वस्ति पूजायां मधुसूदन ।
ईश्वरस्य सतस्तस्य इह चैव परत्र च ॥३॥
किं फलं ब्राह्मणेष्वस्ति पूजायां मधुसूदन ।
ईश्वरस्य सतस्तस्य इह चैव परत्र च ॥३॥
3. pradyumnaḥ paripapraccha brāhmaṇaiḥ parikopitaḥ ,
kiṁ phalaṁ brāhmaṇeṣvasti pūjāyāṁ madhusūdana ,
īśvarasya satastasya iha caiva paratra ca.
kiṁ phalaṁ brāhmaṇeṣvasti pūjāyāṁ madhusūdana ,
īśvarasya satastasya iha caiva paratra ca.
3.
pradyumnaḥ paripapraccha brāhmaṇaiḥ
parikopitaḥ kim phalam brāhmaṇeṣu
asti pūjāyām madhusūdana īśvarasya
satas tasya iha ca eva paratra ca
parikopitaḥ kim phalam brāhmaṇeṣu
asti pūjāyām madhusūdana īśvarasya
satas tasya iha ca eva paratra ca
3.
madhusūdana pradyumna brāhmaṇaiḥ
parikopitaḥ paripapraccha brāhmaṇeṣu
pūjāyām kim phalam asti īśvarasya
satas tasya iha ca eva paratra ca
parikopitaḥ paripapraccha brāhmaṇeṣu
pūjāyām kim phalam asti īśvarasya
satas tasya iha ca eva paratra ca
3.
Pradyumna, greatly provoked by the Brahmins, repeatedly asked: 'O Madhusūdana, what is the benefit in the worship of Brahmins? What about the existing Lord, both in this world and the next?'
सदा द्विजातीन्संपूज्य किं फलं तत्र मानद ।
एतद्ब्रूहि पितः सर्वं सुमहान्संशयोऽत्र मे ॥४॥
एतद्ब्रूहि पितः सर्वं सुमहान्संशयोऽत्र मे ॥४॥
4. sadā dvijātīnsaṁpūjya kiṁ phalaṁ tatra mānada ,
etadbrūhi pitaḥ sarvaṁ sumahānsaṁśayo'tra me.
etadbrūhi pitaḥ sarvaṁ sumahānsaṁśayo'tra me.
4.
sadā dvijātīn sampūjya kim phalam tatra mānada
etat brūhi pitaḥ sarvam sumahān saṃśayaḥ atra me
etat brūhi pitaḥ sarvam sumahān saṃśayaḥ atra me
4.
mānada pitaḥ dvijātīn sadā sampūjya kim phalam
tatra etat sarvam brūhi me atra sumahān saṃśayaḥ
tatra etat sarvam brūhi me atra sumahān saṃśayaḥ
4.
O Giver of Honor, what is the benefit in always worshipping the twice-born? O father, tell me all this, for I have a very great doubt (saṃśaya) about it.
इत्युक्तवचनस्तेन प्रद्युम्नेन तदा त्वहम् ।
प्रत्यब्रुवं महाराज यत्तच्छृणु समाहितः ॥५॥
प्रत्यब्रुवं महाराज यत्तच्छृणु समाहितः ॥५॥
5. ityuktavacanastena pradyumnena tadā tvaham ,
pratyabruvaṁ mahārāja yattacchṛṇu samāhitaḥ.
pratyabruvaṁ mahārāja yattacchṛṇu samāhitaḥ.
5.
iti ukta-vacanaḥ tena pradyumnena tadā tu aham
prati-abruvam mahārāja yat tat śṛṇu samāhitaḥ
prati-abruvam mahārāja yat tat śṛṇu samāhitaḥ
5.
mahārāja pradyumnena tena ukta-vacanaḥ iti tadā
tu aham prati-abruvam yat tat samāhitaḥ śṛṇu
tu aham prati-abruvam yat tat samāhitaḥ śṛṇu
5.
When Pradyumna spoke these words, then, O great king, I replied: 'Listen attentively to that which I say.'
व्युष्टिं ब्राह्मणपूजायां रौक्मिणेय निबोध मे ।
एते हि सोमराजान ईश्वराः सुखदुःखयोः ॥६॥
एते हि सोमराजान ईश्वराः सुखदुःखयोः ॥६॥
6. vyuṣṭiṁ brāhmaṇapūjāyāṁ raukmiṇeya nibodha me ,
ete hi somarājāna īśvarāḥ sukhaduḥkhayoḥ.
ete hi somarājāna īśvarāḥ sukhaduḥkhayoḥ.
6.
vyuṣṭim brāhmaṇa-pūjāyām raukmiṇeya nibodha me
ete hi soma-rājānaḥ īśvarāḥ sukha-duḥkhayoḥ
ete hi soma-rājānaḥ īśvarāḥ sukha-duḥkhayoḥ
6.
raukmiṇeya me brāhmaṇa-pūjāyām vyuṣṭim nibodha
hi ete soma-rājānaḥ īśvarāḥ sukha-duḥkhayoḥ
hi ete soma-rājānaḥ īśvarāḥ sukha-duḥkhayoḥ
6.
O son of Rukmini (Raukmiṇeya), understand from me the reward (vyuṣṭi) in the worship of Brahmins. Indeed, these (Brahmins) are like kings of Soma, masters of joy and sorrow.
अस्मिँल्लोके रौक्मिणेय तथामुष्मिंश्च पुत्रक ।
ब्राह्मणप्रमुखं सौख्यं न मेऽत्रास्ति विचारणा ॥७॥
ब्राह्मणप्रमुखं सौख्यं न मेऽत्रास्ति विचारणा ॥७॥
7. asmiँlloke raukmiṇeya tathāmuṣmiṁśca putraka ,
brāhmaṇapramukhaṁ saukhyaṁ na me'trāsti vicāraṇā.
brāhmaṇapramukhaṁ saukhyaṁ na me'trāsti vicāraṇā.
7.
asmin loke raukmiṇeya tathā amuṣmin ca putraka
brāhmaṇapramukham saukhyam na me atra asti vicāraṇā
brāhmaṇapramukham saukhyam na me atra asti vicāraṇā
7.
raukmiṇeya putraka asmin loke tathā amuṣmin ca
brāhmaṇapramukham saukhyam me atra vicāraṇā na asti
brāhmaṇapramukham saukhyam me atra vicāraṇā na asti
7.
O son of Rukmiṇī, and O son, in this world and likewise in the other, happiness (welfare) has brahmins as its foremost source. I have no doubt concerning this.
ब्राह्मणप्रमुखं वीर्यमायुः कीर्तिर्यशो बलम् ।
लोका लोकेश्वराश्चैव सर्वे ब्राह्मणपूर्वकाः ॥८॥
लोका लोकेश्वराश्चैव सर्वे ब्राह्मणपूर्वकाः ॥८॥
8. brāhmaṇapramukhaṁ vīryamāyuḥ kīrtiryaśo balam ,
lokā lokeśvarāścaiva sarve brāhmaṇapūrvakāḥ.
lokā lokeśvarāścaiva sarve brāhmaṇapūrvakāḥ.
8.
brāhmaṇapramukham vīryam āyuḥ kīrtiḥ yaśaḥ balam
lokāḥ lokeśvarāḥ ca eva sarve brāhmaṇapūrvakāḥ
lokāḥ lokeśvarāḥ ca eva sarve brāhmaṇapūrvakāḥ
8.
vīryam āyuḥ kīrtiḥ yaśaḥ balam brāhmaṇapramukham (asti)
ca eva sarve lokāḥ lokeśvarāḥ brāhmaṇapūrvakāḥ (santi)
ca eva sarve lokāḥ lokeśvarāḥ brāhmaṇapūrvakāḥ (santi)
8.
Valour, longevity, fame, glory, and strength - all these have brahmins as their principal source. Indeed, all worlds and their lords (lokeśvarāḥ) originate from brahmins.
तत्कथं नाद्रियेयं वै ईश्वरोऽस्मीति पुत्रक ।
मा ते मन्युर्महाबाहो भवत्वत्र द्विजान्प्रति ॥९॥
मा ते मन्युर्महाबाहो भवत्वत्र द्विजान्प्रति ॥९॥
9. tatkathaṁ nādriyeyaṁ vai īśvaro'smīti putraka ,
mā te manyurmahābāho bhavatvatra dvijānprati.
mā te manyurmahābāho bhavatvatra dvijānprati.
9.
tat katham na ādriyeyam vai īśvaraḥ asmi iti putraka
mā te manyuḥ mahābāho bhavatu atra dvijān prati
mā te manyuḥ mahābāho bhavatu atra dvijān prati
9.
putraka tat īśvaraḥ asmi iti katham vai na ādriyeyam
mahābāho te manyuḥ atra dvijān prati mā bhavatu
mahābāho te manyuḥ atra dvijān prati mā bhavatu
9.
Therefore, O son, how can I not respect them, thinking 'I am a lord'? O mighty-armed one, let there be no anger in you towards the brahmins in this matter.
ब्राह्मणो हि महद्भूतमस्मिँल्लोके परत्र च ।
भस्म कुर्युर्जगदिदं क्रुद्धाः प्रत्यक्षदर्शिनः ॥१०॥
भस्म कुर्युर्जगदिदं क्रुद्धाः प्रत्यक्षदर्शिनः ॥१०॥
10. brāhmaṇo hi mahadbhūtamasmiँlloke paratra ca ,
bhasma kuryurjagadidaṁ kruddhāḥ pratyakṣadarśinaḥ.
bhasma kuryurjagadidaṁ kruddhāḥ pratyakṣadarśinaḥ.
10.
brāhmaṇaḥ hi mahat bhūtam asmin loke paratra ca
bhasma kuryuḥ jagat idam kruddhāḥ pratyakṣadarśinaḥ
bhasma kuryuḥ jagat idam kruddhāḥ pratyakṣadarśinaḥ
10.
brāhmaṇaḥ hi asmin loke paratra ca mahat bhūtam (asti)
kruddhāḥ pratyakṣadarśinaḥ idam jagat bhasma kuryuḥ
kruddhāḥ pratyakṣadarśinaḥ idam jagat bhasma kuryuḥ
10.
Indeed, a brahmin is a great being in this world and in the next. Enraged, those with direct perception (pratyakṣadarśinaḥ) would turn this entire world into ashes.
अन्यानपि सृजेयुश्च लोकाँल्लोकेश्वरांस्तथा ।
कथं तेषु न वर्तेय सम्यग्ज्ञानात्सुतेजसः ॥११॥
कथं तेषु न वर्तेय सम्यग्ज्ञानात्सुतेजसः ॥११॥
11. anyānapi sṛjeyuśca lokāँllokeśvarāṁstathā ,
kathaṁ teṣu na varteya samyagjñānātsutejasaḥ.
kathaṁ teṣu na varteya samyagjñānātsutejasaḥ.
11.
anyān api sṛjeyuḥ ca lokān lokeśvarān tathā
kathaṃ teṣu na varteya samyak jñānāt sutejasaḥ
kathaṃ teṣu na varteya samyak jñānāt sutejasaḥ
11.
anyān api lokān lokeśvarān ca tathā sṛjeyuḥ
kathaṃ samyak jñānāt sutejasaḥ teṣu na varteya
kathaṃ samyak jñānāt sutejasaḥ teṣu na varteya
11.
And they would create other worlds and their rulers as well. How then could I, endowed with perfect knowledge and immense radiance, not exist among them?
अवसन्मद्गृहे तात ब्राह्मणो हरिपिङ्गलः ।
चीरवासा बिल्वदण्डी दीर्घश्मश्रुनखादिमान् ।
दीर्घेभ्यश्च मनुष्येभ्यः प्रमाणादधिको भुवि ॥१२॥
चीरवासा बिल्वदण्डी दीर्घश्मश्रुनखादिमान् ।
दीर्घेभ्यश्च मनुष्येभ्यः प्रमाणादधिको भुवि ॥१२॥
12. avasanmadgṛhe tāta brāhmaṇo haripiṅgalaḥ ,
cīravāsā bilvadaṇḍī dīrghaśmaśrunakhādimān ,
dīrghebhyaśca manuṣyebhyaḥ pramāṇādadhiko bhuvi.
cīravāsā bilvadaṇḍī dīrghaśmaśrunakhādimān ,
dīrghebhyaśca manuṣyebhyaḥ pramāṇādadhiko bhuvi.
12.
avasat madgṛhe tāta brāhmaṇaḥ
haripiṅgalaḥ cīravāsāḥ bilvadaṇḍī
dīrghaśmaśrunakhādimān dīrghebhyaḥ ca
manuṣyebhyaḥ pramāṇāt adhikaḥ bhuvi
haripiṅgalaḥ cīravāsāḥ bilvadaṇḍī
dīrghaśmaśrunakhādimān dīrghebhyaḥ ca
manuṣyebhyaḥ pramāṇāt adhikaḥ bhuvi
12.
tāta haripiṅgalaḥ cīravāsāḥ bilvadaṇḍī
dīrghaśmaśrunakhādimān brāhmaṇaḥ
madgṛhe avasat ca bhuvi dīrghebhyaḥ
manuṣyebhyaḥ pramāṇāt adhikaḥ
dīrghaśmaśrunakhādimān brāhmaṇaḥ
madgṛhe avasat ca bhuvi dīrghebhyaḥ
manuṣyebhyaḥ pramāṇāt adhikaḥ
12.
My child, a brahmin (brāhmaṇa) of tawny-brown complexion, clad in bark garments, carrying a bilva-wood staff, and possessing long beard and nails, resided in my house. He was taller than even the tallest men on earth.
स स्म संचरते लोकान्ये दिव्या ये च मानुषाः ।
इमा गाथा गायमानश्चत्वरेषु सभासु च ॥१३॥
इमा गाथा गायमानश्चत्वरेषु सभासु च ॥१३॥
13. sa sma saṁcarate lokānye divyā ye ca mānuṣāḥ ,
imā gāthā gāyamānaścatvareṣu sabhāsu ca.
imā gāthā gāyamānaścatvareṣu sabhāsu ca.
13.
saḥ sma saṃcarate lokān ye divyāḥ ye ca mānuṣāḥ
imāḥ gāthāḥ gāyamānaḥ catvareṣu sabhāsu ca
imāḥ gāthāḥ gāyamānaḥ catvareṣu sabhāsu ca
13.
saḥ sma ye divyāḥ ye ca mānuṣāḥ lokān saṃcarate
imāḥ gāthāḥ catvareṣu sabhāsu ca gāyamānaḥ
imāḥ gāthāḥ catvareṣu sabhāsu ca gāyamānaḥ
13.
He (that brahmin) would wander through worlds, both divine and human, singing these verses in public squares and assemblies.
दुर्वाससं वासयेत्को ब्राह्मणं सत्कृतं गृहे ।
परिभाषां च मे श्रुत्वा को नु दद्यात्प्रतिश्रयम् ।
यो मां कश्चिद्वासयेत न स मां कोपयेदिह ॥१४॥
परिभाषां च मे श्रुत्वा को नु दद्यात्प्रतिश्रयम् ।
यो मां कश्चिद्वासयेत न स मां कोपयेदिह ॥१४॥
14. durvāsasaṁ vāsayetko brāhmaṇaṁ satkṛtaṁ gṛhe ,
paribhāṣāṁ ca me śrutvā ko nu dadyātpratiśrayam ,
yo māṁ kaścidvāsayeta na sa māṁ kopayediha.
paribhāṣāṁ ca me śrutvā ko nu dadyātpratiśrayam ,
yo māṁ kaścidvāsayeta na sa māṁ kopayediha.
14.
durvāsasam vāsayet kaḥ brāhmaṇaṃ
satkṛtaṃ gṛhe paribhāṣām ca me śrutvā
kaḥ nu dadyāt pratiśrayam yaḥ mām
kaścit vāsayeta na saḥ mām kopayet iha
satkṛtaṃ gṛhe paribhāṣām ca me śrutvā
kaḥ nu dadyāt pratiśrayam yaḥ mām
kaścit vāsayeta na saḥ mām kopayet iha
14.
kaḥ satkṛtaṃ brāhmaṇaṃ durvāsasam
gṛhe vāsayet ca me paribhāṣām śrutvā
kaḥ nu pratiśrayam dadyāt yaḥ kaścit
māṃ iha vāsayeta saḥ māṃ na kopayet
gṛhe vāsayet ca me paribhāṣām śrutvā
kaḥ nu pratiśrayam dadyāt yaḥ kaścit
māṃ iha vāsayeta saḥ māṃ na kopayet
14.
Who would host the respected brahmin (brāhmaṇa) Durvasas in their home? And who, after hearing my pronouncements, would indeed offer him shelter? Whoever hosts me here, that person would not incur my wrath.
तं स्म नाद्रियते
कश्चित्ततोऽहं तमवासयम् ॥१५॥
कश्चित्ततोऽहं तमवासयम् ॥१५॥
15. taṁ sma nādriyate
kaścittato'haṁ tamavāsayam.
kaścittato'haṁ tamavāsayam.
15.
tam sma na ādriyate kaścit
tataḥ aham tam avāsayām
tataḥ aham tam avāsayām
15.
kaścit tam na sma ādriyate
tataḥ aham tam avāsayām
tataḥ aham tam avāsayām
15.
No one showed him any respect, therefore I gave him a dwelling.
स स्म भुङ्क्ते सहस्राणां बहूनामन्नमेकदा ।
एकदा स्माल्पकं भुङ्क्ते न वैति च पुनर्गृहान् ॥१६॥
एकदा स्माल्पकं भुङ्क्ते न वैति च पुनर्गृहान् ॥१६॥
16. sa sma bhuṅkte sahasrāṇāṁ bahūnāmannamekadā ,
ekadā smālpakaṁ bhuṅkte na vaiti ca punargṛhān.
ekadā smālpakaṁ bhuṅkte na vaiti ca punargṛhān.
16.
sa sma bhuṅkte sahasrāṇām bahūnām annam ekadā
ekadā sma alpakam bhuṅkte na vaiti ca punaḥ gṛhān
ekadā sma alpakam bhuṅkte na vaiti ca punaḥ gṛhān
16.
ekadā sa sma bahūnām sahasrāṇām annam bhuṅkte
ekadā sma alpakam bhuṅkte ca punaḥ gṛhān na vaiti
ekadā sma alpakam bhuṅkte ca punaḥ gṛhān na vaiti
16.
At one time he would eat the food of many thousands, and at another time he would eat very little and not return home again.
अकस्माच्च प्रहसति तथाकस्मात्प्ररोदिति ।
न चास्य वयसा तुल्यः पृथिव्यामभवत्तदा ॥१७॥
न चास्य वयसा तुल्यः पृथिव्यामभवत्तदा ॥१७॥
17. akasmācca prahasati tathākasmātpraroditi ,
na cāsya vayasā tulyaḥ pṛthivyāmabhavattadā.
na cāsya vayasā tulyaḥ pṛthivyāmabhavattadā.
17.
akasmāt ca prahasati tathā akasmāt praroditi na
ca asya vayasā tulyaḥ pṛthivyām abhavat tadā
ca asya vayasā tulyaḥ pṛthivyām abhavat tadā
17.
akasmāt ca prahasati tathā akasmāt praroditi ca
tadā asya vayasā tulyaḥ pṛthivyām na abhavat
tadā asya vayasā tulyaḥ pṛthivyām na abhavat
17.
He would suddenly laugh, and likewise, he would suddenly cry. And at that time, there was no one on earth comparable to him in age.
सोऽस्मदावसथं गत्वा शय्याश्चास्तरणानि च ।
कन्याश्चालंकृता दग्ध्वा ततो व्यपगतः स्वयम् ॥१८॥
कन्याश्चालंकृता दग्ध्वा ततो व्यपगतः स्वयम् ॥१८॥
18. so'smadāvasathaṁ gatvā śayyāścāstaraṇāni ca ,
kanyāścālaṁkṛtā dagdhvā tato vyapagataḥ svayam.
kanyāścālaṁkṛtā dagdhvā tato vyapagataḥ svayam.
18.
saḥ asmat āvasatham gatvā śayyāḥ ca āstaraṇāni ca
kanyāḥ ca alaṃkṛtāḥ dagdhvā tataḥ vyapagataḥ svayam
kanyāḥ ca alaṃkṛtāḥ dagdhvā tataḥ vyapagataḥ svayam
18.
saḥ asmat āvasatham gatvā śayyāḥ ca āstaraṇāni ca
alaṃkṛtāḥ kanyāḥ ca dagdhvā tataḥ svayam vyapagataḥ
alaṃkṛtāḥ kanyāḥ ca dagdhvā tataḥ svayam vyapagataḥ
18.
Having gone to our dwelling, he burned (dagdhvā) the beds and coverings, as well as the adorned maidens, and then he himself departed from there.
अथ मामब्रवीद्भूयः स मुनिः संशितव्रतः ।
कृष्ण पायसमिच्छामि भोक्तुमित्येव सत्वरः ॥१९॥
कृष्ण पायसमिच्छामि भोक्तुमित्येव सत्वरः ॥१९॥
19. atha māmabravīdbhūyaḥ sa muniḥ saṁśitavrataḥ ,
kṛṣṇa pāyasamicchāmi bhoktumityeva satvaraḥ.
kṛṣṇa pāyasamicchāmi bhoktumityeva satvaraḥ.
19.
atha mām abravīt bhūyaḥ saḥ muniḥ saṃśitavrataḥ
kṛṣṇa pāyasam icchāmi bhoktum iti eva satvaraḥ
kṛṣṇa pāyasam icchāmi bhoktum iti eva satvaraḥ
19.
Then that ascetic (muni) of firm vows spoke to me again, "Krishna, I quickly wish to eat rice pudding."
सदैव तु मया तस्य चित्तज्ञेन गृहे जनः ।
सर्वाण्येवान्नपानानि भक्ष्याश्चोच्चावचास्तथा ।
भवन्तु सत्कृतानीति पूर्वमेव प्रचोदितः ॥२०॥
सर्वाण्येवान्नपानानि भक्ष्याश्चोच्चावचास्तथा ।
भवन्तु सत्कृतानीति पूर्वमेव प्रचोदितः ॥२०॥
20. sadaiva tu mayā tasya cittajñena gṛhe janaḥ ,
sarvāṇyevānnapānāni bhakṣyāścoccāvacāstathā ,
bhavantu satkṛtānīti pūrvameva pracoditaḥ.
sarvāṇyevānnapānāni bhakṣyāścoccāvacāstathā ,
bhavantu satkṛtānīti pūrvameva pracoditaḥ.
20.
sadā eva tu mayā tasya cittajñena
gṛhe janaḥ sarvāṇi eva annapānāni
bhakṣyāḥ ca uccāvacāḥ tathā bhavantu
satkṛtāni iti pūrvam eva pracoditaḥ
gṛhe janaḥ sarvāṇi eva annapānāni
bhakṣyāḥ ca uccāvacāḥ tathā bhavantu
satkṛtāni iti pūrvam eva pracoditaḥ
20.
However, I, being one who understood his intentions, had always had the household staff in my home instructed beforehand with the directive: 'Let all food, drinks, and various delicacies be respectfully prepared!'
ततोऽहं ज्वलमानं वै पायसं प्रत्यवेदयम् ।
तद्भुक्त्वैव तु स क्षिप्रं ततो वचनमब्रवीत् ।
क्षिप्रमङ्गानि लिम्पस्व पायसेनेति स स्म ह ॥२१॥
तद्भुक्त्वैव तु स क्षिप्रं ततो वचनमब्रवीत् ।
क्षिप्रमङ्गानि लिम्पस्व पायसेनेति स स्म ह ॥२१॥
21. tato'haṁ jvalamānaṁ vai pāyasaṁ pratyavedayam ,
tadbhuktvaiva tu sa kṣipraṁ tato vacanamabravīt ,
kṣipramaṅgāni limpasva pāyaseneti sa sma ha.
tadbhuktvaiva tu sa kṣipraṁ tato vacanamabravīt ,
kṣipramaṅgāni limpasva pāyaseneti sa sma ha.
21.
tataḥ aham jvalamānam vai pāyasam
pratyavedayam tat bhuktvā eva tu saḥ
kṣipram tataḥ vacanam abravīt kṣipram
aṅgāni limpasva pāyasena iti saḥ sma ha
pratyavedayam tat bhuktvā eva tu saḥ
kṣipram tataḥ vacanam abravīt kṣipram
aṅgāni limpasva pāyasena iti saḥ sma ha
21.
Then I offered him the still-hot rice pudding. Having eaten it immediately, he quickly spoke these words: "Quickly smear your limbs with the rice pudding!"
अविमृश्यैव च ततः कृतवानस्मि तत्तथा ।
तेनोच्छिष्टेन गात्राणि शिरश्चैवाभ्यमृक्षयम् ॥२२॥
तेनोच्छिष्टेन गात्राणि शिरश्चैवाभ्यमृक्षयम् ॥२२॥
22. avimṛśyaiva ca tataḥ kṛtavānasmi tattathā ,
tenocchiṣṭena gātrāṇi śiraścaivābhyamṛkṣayam.
tenocchiṣṭena gātrāṇi śiraścaivābhyamṛkṣayam.
22.
avimṛśya eva ca tataḥ kṛtavān asmi tat tathā tena
ucchiṣṭena gātrāṇi śiraḥ ca eva abhyamṛkṣayam
ucchiṣṭena gātrāṇi śiraḥ ca eva abhyamṛkṣayam
22.
Without reflecting, I then did exactly that. With that leftover (rice pudding), I smeared my limbs and also my head.
स ददर्श तदाभ्याशे मातरं ते शुभाननाम् ।
तामपि स्मयमानः स पायसेनाभ्यलेपयत् ॥२३॥
तामपि स्मयमानः स पायसेनाभ्यलेपयत् ॥२३॥
23. sa dadarśa tadābhyāśe mātaraṁ te śubhānanām ,
tāmapi smayamānaḥ sa pāyasenābhyalepayat.
tāmapi smayamānaḥ sa pāyasenābhyalepayat.
23.
sa dadarśa tadā abhyāśe mātaram te śubhānanām
tām api smayamānaḥ sa pāyasena abhyalepayat
tām api smayamānaḥ sa pāyasena abhyalepayat
23.
saḥ tadā abhyāśe te śubhānanām mātaram dadarśa
saḥ api smayamānaḥ tām pāyasena abhyalepayat
saḥ api smayamānaḥ tām pāyasena abhyalepayat
23.
Then, the (muni) saw your auspicious-faced mother nearby. Smiling, he also smeared her with milk-rice.
मुनिः पायसदिग्धाङ्गीं रथे तूर्णमयोजयत् ।
तमारुह्य रथं चैव निर्ययौ स गृहान्मम ॥२४॥
तमारुह्य रथं चैव निर्ययौ स गृहान्मम ॥२४॥
24. muniḥ pāyasadigdhāṅgīṁ rathe tūrṇamayojayat ,
tamāruhya rathaṁ caiva niryayau sa gṛhānmama.
tamāruhya rathaṁ caiva niryayau sa gṛhānmama.
24.
muniḥ pāyasadigdhāṅgīm rathe tūrṇam ayojayat
tam āruhya ratham ca eva niryayau sa gṛhān mama
tam āruhya ratham ca eva niryayau sa gṛhān mama
24.
muniḥ pāyasadigdhāṅgīm tūrṇam rathe ayojayat
saḥ tam ratham āruhya ca eva mama gṛhān niryayau
saḥ tam ratham āruhya ca eva mama gṛhān niryayau
24.
The (muni) quickly placed her, whose body was smeared with milk-rice, in the chariot. Having mounted that chariot, he departed from my house.
अग्निवर्णो ज्वलन्धीमान्स द्विजो रथधुर्यवत् ।
प्रतोदेनातुदद्बालां रुक्मिणीं मम पश्यतः ॥२५॥
प्रतोदेनातुदद्बालां रुक्मिणीं मम पश्यतः ॥२५॥
25. agnivarṇo jvalandhīmānsa dvijo rathadhuryavat ,
pratodenātudadbālāṁ rukmiṇīṁ mama paśyataḥ.
pratodenātudadbālāṁ rukmiṇīṁ mama paśyataḥ.
25.
agnivarṇaḥ jvalan dhīmān sa dvijaḥ rathadhuryavat
pratodena atudat bālām rukmiṇīm mama paśyataḥ
pratodena atudat bālām rukmiṇīm mama paśyataḥ
25.
saḥ agnivarnaḥ jvalan dhīmān dvijaḥ rathadhuryavat
pratodena mama paśyataḥ bālām rukmiṇīm atudat
pratodena mama paśyataḥ bālām rukmiṇīm atudat
25.
That (dvija), fiery-hued, radiant, and intelligent, acted like a charioteer. With a goad, he drove the young woman Rukmini, while I watched.
न च मे स्तोकमप्यासीद्दुःखमीर्ष्याकृतं तदा ।
ततः स राजमार्गेण महता निर्ययौ बहिः ॥२६॥
ततः स राजमार्गेण महता निर्ययौ बहिः ॥२६॥
26. na ca me stokamapyāsīdduḥkhamīrṣyākṛtaṁ tadā ,
tataḥ sa rājamārgeṇa mahatā niryayau bahiḥ.
tataḥ sa rājamārgeṇa mahatā niryayau bahiḥ.
26.
na ca me stokam api āsīt duḥkham īrṣyākṛtam
tadā tataḥ sa rājamārgeṇa mahatā niryayau bahiḥ
tadā tataḥ sa rājamārgeṇa mahatā niryayau bahiḥ
26.
ca na tadā me stokam api īrṣyākṛtam duḥkham āsīt
tataḥ saḥ mahatā rājamārgeṇa bahiḥ niryayau
tataḥ saḥ mahatā rājamārgeṇa bahiḥ niryayau
26.
And at that time, not even a little sorrow caused by jealousy was present in me. Thereafter, he departed outside by the great highway.
तद्दृष्ट्वा महदाश्चर्यं दाशार्हा जातमन्यवः ।
तत्राजल्पन्मिथः केचित्समाभाष्य परस्परम् ॥२७॥
तत्राजल्पन्मिथः केचित्समाभाष्य परस्परम् ॥२७॥
27. taddṛṣṭvā mahadāścaryaṁ dāśārhā jātamanyavaḥ ,
tatrājalpanmithaḥ kecitsamābhāṣya parasparam.
tatrājalpanmithaḥ kecitsamābhāṣya parasparam.
27.
tat dṛṣṭvā mahat āścaryam dāśārhāḥ jātamanyavaḥ
tatra ājalpan mithaḥ kecit samābhāṣya parasparam
tatra ājalpan mithaḥ kecit samābhāṣya parasparam
27.
dāśārhāḥ tat mahat āścaryam dṛṣṭvā jātamanyavaḥ
tatra kecit parasparam samābhāṣya mithaḥ ājalpan
tatra kecit parasparam samābhāṣya mithaḥ ājalpan
27.
Upon seeing that great wonder, the Dāśārhas became enraged. Some of them, having conferred with each other, spoke amongst themselves there.
ब्राह्मणा एव जायेरन्नान्यो वर्णः कथंचन ।
को ह्येनं रथमास्थाय जीवेदन्यः पुमानिह ॥२८॥
को ह्येनं रथमास्थाय जीवेदन्यः पुमानिह ॥२८॥
28. brāhmaṇā eva jāyerannānyo varṇaḥ kathaṁcana ,
ko hyenaṁ rathamāsthāya jīvedanyaḥ pumāniha.
ko hyenaṁ rathamāsthāya jīvedanyaḥ pumāniha.
28.
brāhmaṇāḥ eva jāyeran na anyaḥ varṇaḥ kathaṃcana
kaḥ hi enam ratham āsthāya jīvet anyaḥ pumān iha
kaḥ hi enam ratham āsthāya jīvet anyaḥ pumān iha
28.
eva brāhmaṇāḥ jāyeran kathaṃcana anyaḥ varṇaḥ na
hi kaḥ anyaḥ pumān enam ratham āsthāya iha jīvet
hi kaḥ anyaḥ pumān enam ratham āsthāya iha jīvet
28.
“Only Brahmins should be born, and no other social class (varṇa) whatsoever! For who else, having mounted this chariot, could survive here as a man?
आशीविषविषं तीक्ष्णं ततस्तीक्ष्णतरं विषम् ।
ब्रह्माशीविषदग्धस्य नास्ति कश्चिच्चिकित्सकः ॥२९॥
ब्रह्माशीविषदग्धस्य नास्ति कश्चिच्चिकित्सकः ॥२९॥
29. āśīviṣaviṣaṁ tīkṣṇaṁ tatastīkṣṇataraṁ viṣam ,
brahmāśīviṣadagdhasya nāsti kaściccikitsakaḥ.
brahmāśīviṣadagdhasya nāsti kaściccikitsakaḥ.
29.
āśīviṣa-viṣam tīkṣṇam tataḥ tīkṣṇataram viṣam
brahma-āśīviṣa-dagdhasya na asti kaścit cikitsakaḥ
brahma-āśīviṣa-dagdhasya na asti kaścit cikitsakaḥ
29.
āśīviṣaviṣam tīkṣṇam tataḥ tīkṣṇataram viṣam
brahma-āśīviṣadagdhasya kaścit cikitsakaḥ na asti
brahma-āśīviṣadagdhasya kaścit cikitsakaḥ na asti
29.
The poison of a venomous snake is potent, but more potent than that is [this other] poison. For one who is burned by the venom of a Brahmin (brahman), there is no physician whatsoever.
तस्मिन्व्रजति दुर्धर्षे प्रास्खलद्रुक्मिणी पथि ।
तां नामर्षयत श्रीमांस्ततस्तूर्णमचोदयत् ॥३०॥
तां नामर्षयत श्रीमांस्ततस्तूर्णमचोदयत् ॥३०॥
30. tasminvrajati durdharṣe prāskhaladrukmiṇī pathi ,
tāṁ nāmarṣayata śrīmāṁstatastūrṇamacodayat.
tāṁ nāmarṣayata śrīmāṁstatastūrṇamacodayat.
30.
tasmin vrajati durdharṣe prāskhalat rukmiṇī pathi
tām na amarṣayat śrīmān tataḥ tūrṇam acodayat
tām na amarṣayat śrīmān tataḥ tūrṇam acodayat
30.
durdharṣe tasmin vrajati rukmiṇī pathi prāskhalat
śrīmān tām na amarṣayat tataḥ tūrṇam acodayat
śrīmān tām na amarṣayat tataḥ tūrṇam acodayat
30.
As that formidable one was proceeding, Rukmiṇī stumbled on the path. The glorious one did not tolerate this, and then swiftly urged [her/it] on.
ततः परमसंक्रुद्धो रथात्प्रस्कन्द्य स द्विजः ।
पदातिरुत्पथेनैव प्राधावद्दक्षिणामुखः ॥३१॥
पदातिरुत्पथेनैव प्राधावद्दक्षिणामुखः ॥३१॥
31. tataḥ paramasaṁkruddho rathātpraskandya sa dvijaḥ ,
padātirutpathenaiva prādhāvaddakṣiṇāmukhaḥ.
padātirutpathenaiva prādhāvaddakṣiṇāmukhaḥ.
31.
tataḥ parama-saṃkruddhaḥ rathāt praskandya saḥ
dvijaḥ padātiḥ utpathena eva prādhāvat dakṣiṇāmukhaḥ
dvijaḥ padātiḥ utpathena eva prādhāvat dakṣiṇāmukhaḥ
31.
tataḥ parama-saṃkruddhaḥ saḥ dvijaḥ rathāt praskandya
padātiḥ utpathena eva dakṣiṇāmukhaḥ prādhāvat
padātiḥ utpathena eva dakṣiṇāmukhaḥ prādhāvat
31.
Then, extremely enraged, that Brahmin (dvija) jumped down from his chariot. On foot, he ran, facing south, by an unusual path.
तमुत्पथेन धावन्तमन्वधावं द्विजोत्तमम् ।
तथैव पायसादिग्धः प्रसीद भगवन्निति ॥३२॥
तथैव पायसादिग्धः प्रसीद भगवन्निति ॥३२॥
32. tamutpathena dhāvantamanvadhāvaṁ dvijottamam ,
tathaiva pāyasādigdhaḥ prasīda bhagavanniti.
tathaiva pāyasādigdhaḥ prasīda bhagavanniti.
32.
tam utpathena dhāvantam anvadhāvam dvija-uttamam
tathā eva pāyasa-digdhaḥ prasīda bhagavan iti
tathā eva pāyasa-digdhaḥ prasīda bhagavan iti
32.
utpathena dhāvantam tam dvija-uttamam anvadhāvam
tathā eva pāyasa-digdhaḥ [aham] "bhagavan prasīda" iti
tathā eva pāyasa-digdhaḥ [aham] "bhagavan prasīda" iti
32.
I ran after that excellent Brahmin (dvijottama), who was running by the unusual path. I myself, still smeared with rice pudding, pleaded, "Be gracious, O revered one!"
ततो विलोक्य तेजस्वी ब्राह्मणो मामुवाच ह ।
जितः क्रोधस्त्वया कृष्ण प्रकृत्यैव महाभुज ॥३३॥
जितः क्रोधस्त्वया कृष्ण प्रकृत्यैव महाभुज ॥३३॥
33. tato vilokya tejasvī brāhmaṇo māmuvāca ha ,
jitaḥ krodhastvayā kṛṣṇa prakṛtyaiva mahābhuja.
jitaḥ krodhastvayā kṛṣṇa prakṛtyaiva mahābhuja.
33.
tataḥ vilokya tejasvī brāhmaṇaḥ mām uvāca ha
jitaḥ krodhaḥ tvayā kṛṣṇa prakṛtyā eva mahā-bhuja
jitaḥ krodhaḥ tvayā kṛṣṇa prakṛtyā eva mahā-bhuja
33.
tataḥ vilokya tejasvī brāhmaṇaḥ mām ha uvāca "kṛṣṇa mahā-bhuja,
tvayā krodhaḥ prakṛtyā eva jitaḥ"
tvayā krodhaḥ prakṛtyā eva jitaḥ"
33.
Then, having seen me, that radiant Brahmin indeed said to me: "O Kṛṣṇa, O mighty-armed one, your anger has been conquered by your very nature (prakṛti)."
न तेऽपराधमिह वै दृष्टवानस्मि सुव्रत ।
प्रीतोऽस्मि तव गोविन्द वृणु कामान्यथेप्सितान् ।
प्रसन्नस्य च मे तात पश्य व्युष्टिर्यथाविधा ॥३४॥
प्रीतोऽस्मि तव गोविन्द वृणु कामान्यथेप्सितान् ।
प्रसन्नस्य च मे तात पश्य व्युष्टिर्यथाविधा ॥३४॥
34. na te'parādhamiha vai dṛṣṭavānasmi suvrata ,
prīto'smi tava govinda vṛṇu kāmānyathepsitān ,
prasannasya ca me tāta paśya vyuṣṭiryathāvidhā.
prīto'smi tava govinda vṛṇu kāmānyathepsitān ,
prasannasya ca me tāta paśya vyuṣṭiryathāvidhā.
34.
na te aparādham iha vai dṛṣṭavān asmi
suvrata prītaḥ asmi tava govinda
vṛṇu kāmān yathā-īpsitān prasannasya
ca me tāta paśya vyuṣṭiḥ yathā-vidhā
suvrata prītaḥ asmi tava govinda
vṛṇu kāmān yathā-īpsitān prasannasya
ca me tāta paśya vyuṣṭiḥ yathā-vidhā
34.
suvrata,
iha te aparādham vai na dṛṣṭavān asmi.
govinda,
tava prītaḥ asmi.
yathā-īpsitān kāmān vṛṇu.
ca tāta,
me prasannasya yathā-vidhā vyuṣṭiḥ paśya.
iha te aparādham vai na dṛṣṭavān asmi.
govinda,
tava prītaḥ asmi.
yathā-īpsitān kāmān vṛṇu.
ca tāta,
me prasannasya yathā-vidhā vyuṣṭiḥ paśya.
34.
"O virtuous one (suvrata), I have indeed seen no fault of yours here. O Govinda, I am pleased with you; choose the desires as you wish. And, my dear one (tāta), behold the consequence (vyuṣṭi) of my being pleased, of what kind it is."
यावदेव मनुष्याणामन्ने भावो भविष्यति ।
यथैवान्ने तथा तेषां त्वयि भावो भविष्यति ॥३५॥
यथैवान्ने तथा तेषां त्वयि भावो भविष्यति ॥३५॥
35. yāvadeva manuṣyāṇāmanne bhāvo bhaviṣyati ,
yathaivānne tathā teṣāṁ tvayi bhāvo bhaviṣyati.
yathaivānne tathā teṣāṁ tvayi bhāvo bhaviṣyati.
35.
yāvat eva manuṣyāṇām anne bhāvaḥ bhaviṣyati yathā
eva anne tathā teṣām tvayi bhāvaḥ bhaviṣyati
eva anne tathā teṣām tvayi bhāvaḥ bhaviṣyati
35.
yāvat eva manuṣyāṇām anne bhāvaḥ bhaviṣyati yathā
eva anne tathā teṣām tvayi bhāvaḥ bhaviṣyati
eva anne tathā teṣām tvayi bhāvaḥ bhaviṣyati
35.
For as long as human beings have a strong inclination (bhāva) towards food, in that very same way will their inclination (bhāva) be towards you.
यावच्च पुण्या लोकेषु त्वयि कीर्तिर्भविष्यति ।
त्रिषु लोकेषु तावच्च वैशिष्ट्यं प्रतिपत्स्यसे ।
सुप्रियः सर्वलोकस्य भविष्यसि जनार्दन ॥३६॥
त्रिषु लोकेषु तावच्च वैशिष्ट्यं प्रतिपत्स्यसे ।
सुप्रियः सर्वलोकस्य भविष्यसि जनार्दन ॥३६॥
36. yāvacca puṇyā lokeṣu tvayi kīrtirbhaviṣyati ,
triṣu lokeṣu tāvacca vaiśiṣṭyaṁ pratipatsyase ,
supriyaḥ sarvalokasya bhaviṣyasi janārdana.
triṣu lokeṣu tāvacca vaiśiṣṭyaṁ pratipatsyase ,
supriyaḥ sarvalokasya bhaviṣyasi janārdana.
36.
yāvat ca puṇyā lokeṣu tvayi kīrtiḥ
bhaviṣyati triṣu lokeṣu tāvat ca
vaiśiṣṭyam pratipatsyase supriyaḥ
sarvalokasya bhaviṣyasi janārdana
bhaviṣyati triṣu lokeṣu tāvat ca
vaiśiṣṭyam pratipatsyase supriyaḥ
sarvalokasya bhaviṣyasi janārdana
36.
yāvat ca puṇyā kīrtiḥ tvayi lokeṣu
bhaviṣyati tāvat ca triṣu lokeṣu
vaiśiṣṭyam pratipatsyase sarvalokasya
supriyaḥ bhaviṣyasi janārdana
bhaviṣyati tāvat ca triṣu lokeṣu
vaiśiṣṭyam pratipatsyase sarvalokasya
supriyaḥ bhaviṣyasi janārdana
36.
And as long as there is meritorious fame for you in the worlds, for that same period you will achieve pre-eminence in the three worlds. O Janardana, you will become very dear to all people.
यत्ते भिन्नं च दग्धं च यच्च किंचिद्विनाशितम् ।
सर्वं तथैव द्रष्टासि विशिष्टं वा जनार्दन ॥३७॥
सर्वं तथैव द्रष्टासि विशिष्टं वा जनार्दन ॥३७॥
37. yatte bhinnaṁ ca dagdhaṁ ca yacca kiṁcidvināśitam ,
sarvaṁ tathaiva draṣṭāsi viśiṣṭaṁ vā janārdana.
sarvaṁ tathaiva draṣṭāsi viśiṣṭaṁ vā janārdana.
37.
yat te bhinnam ca dagdham ca yat ca kiñcit vināśitam
sarvam tathā eva draṣṭā asi viśiṣṭam vā janārdana
sarvam tathā eva draṣṭā asi viśiṣṭam vā janārdana
37.
yat te bhinnam ca dagdham ca yat ca kiñcit vināśitam
sarvam janārdana tathā eva vā viśiṣṭam draṣṭā asi
sarvam janārdana tathā eva vā viśiṣṭam draṣṭā asi
37.
Whatever has been broken by you, and burnt, and whatever has been destroyed, all of that, O Janardana, you will see again just as it was, or even more excellent.
यावदेतत्प्रलिप्तं ते गात्रेषु मधुसूदन ।
अतो मृत्युभयं नास्ति यावदिच्छा तवाच्युत ॥३८॥
अतो मृत्युभयं नास्ति यावदिच्छा तवाच्युत ॥३८॥
38. yāvadetatpraliptaṁ te gātreṣu madhusūdana ,
ato mṛtyubhayaṁ nāsti yāvadicchā tavācyuta.
ato mṛtyubhayaṁ nāsti yāvadicchā tavācyuta.
38.
yāvat etat praliptam te gātreṣu madhusūdana ataḥ
mṛtyubhayam na asti yāvat icchā tava acyuta
mṛtyubhayam na asti yāvat icchā tava acyuta
38.
madhusūdana yāvat etat te gātreṣu praliptam ataḥ
mṛtyubhayam na asti acyuta yāvat tava icchā
mṛtyubhayam na asti acyuta yāvat tava icchā
38.
O Madhusudana, as long as this (substance) is smeared upon your limbs, because of this there will be no fear of death for you, for as long as it is your wish, O Acyuta.
न तु पादतले लिप्ते कस्मात्ते पुत्रकाद्य वै ।
नैतन्मे प्रियमित्येव स मां प्रीतोऽब्रवीत्तदा ।
इत्युक्तोऽहं शरीरं स्वमपश्यं श्रीसमायुतम् ॥३९॥
नैतन्मे प्रियमित्येव स मां प्रीतोऽब्रवीत्तदा ।
इत्युक्तोऽहं शरीरं स्वमपश्यं श्रीसमायुतम् ॥३९॥
39. na tu pādatale lipte kasmātte putrakādya vai ,
naitanme priyamityeva sa māṁ prīto'bravīttadā ,
ityukto'haṁ śarīraṁ svamapaśyaṁ śrīsamāyutam.
naitanme priyamityeva sa māṁ prīto'bravīttadā ,
ityukto'haṁ śarīraṁ svamapaśyaṁ śrīsamāyutam.
39.
na tu pādatale lipte kasmāt te putrakāt
adya vai | na etat me priyam iti eva
sa mām prītaḥ abravīt tadā | iti uktaḥ
aham śarīram svam apaśyam śrī-samāyutam
adya vai | na etat me priyam iti eva
sa mām prītaḥ abravīt tadā | iti uktaḥ
aham śarīram svam apaśyam śrī-samāyutam
39.
putrakāt pādatale lipte te adya vai kasmāt
na tu saḥ prītaḥ (san) etat me priyam
na iti eva tadā mām abravīt iti uktaḥ
aham svam śrī-samāyutam śarīram apaśyam
na tu saḥ prītaḥ (san) etat me priyam
na iti eva tadā mām abravīt iti uktaḥ
aham svam śrī-samāyutam śarīram apaśyam
39.
“Why then, my son, should it not be smeared on your feet today?” With these words, “This is not dear to me,” he, being pleased, spoke to me then. Thus addressed, I saw my own body endowed with splendor.
रुक्मिणीं चाब्रवीत्प्रीतः सर्वस्त्रीणां वरं यशः ।
कीर्तिं चानुत्तमां लोके समवाप्स्यसि शोभने ॥४०॥
कीर्तिं चानुत्तमां लोके समवाप्स्यसि शोभने ॥४०॥
40. rukmiṇīṁ cābravītprītaḥ sarvastrīṇāṁ varaṁ yaśaḥ ,
kīrtiṁ cānuttamāṁ loke samavāpsyasi śobhane.
kīrtiṁ cānuttamāṁ loke samavāpsyasi śobhane.
40.
rukmiṇīm ca abravīt prītaḥ sarva-strīṇām varam yaśaḥ
| kīrtim ca anuttamām loke samavāpsyasi śobhane
| kīrtim ca anuttamām loke samavāpsyasi śobhane
40.
prītaḥ saḥ ca rukmiṇīm abravīt: "śobhane,
tvam loke sarva-strīṇām varam yaśaḥ ca anuttamām kīrtim samavāpsyasi.
"
tvam loke sarva-strīṇām varam yaśaḥ ca anuttamām kīrtim samavāpsyasi.
"
40.
Pleased, he also spoke to Rukmini, saying, "O beautiful one, you will attain excellent fame and unparalleled renown among all women in the world."
न त्वां जरा वा रोगो वा वैवर्ण्यं चापि भामिनि ।
स्प्रक्ष्यन्ति पुण्यगन्धा च कृष्णमाराधयिष्यसि ॥४१॥
स्प्रक्ष्यन्ति पुण्यगन्धा च कृष्णमाराधयिष्यसि ॥४१॥
41. na tvāṁ jarā vā rogo vā vaivarṇyaṁ cāpi bhāmini ,
sprakṣyanti puṇyagandhā ca kṛṣṇamārādhayiṣyasi.
sprakṣyanti puṇyagandhā ca kṛṣṇamārādhayiṣyasi.
41.
na tvām jarā vā rogaḥ vā vaivarṇyam ca api bhāmini
| sprakṣyanti puṇya-gandhā ca kṛṣṇam ārādhayiṣyasi
| sprakṣyanti puṇya-gandhā ca kṛṣṇam ārādhayiṣyasi
41.
bhāmini,
jarā vā rogaḥ vā vaivarṇyam ca api tvām na sprakṣyanti ca (tvam) puṇya-gandhā (bhūtvā) kṛṣṇam ārādhayiṣyasi
jarā vā rogaḥ vā vaivarṇyam ca api tvām na sprakṣyanti ca (tvam) puṇya-gandhā (bhūtvā) kṛṣṇam ārādhayiṣyasi
41.
"Neither old age, nor disease, nor discoloration, O radiant lady, will touch you. And you will worship Krishna, having a pure fragrance."
षोडशानां सहस्राणां वधूनां केशवस्य ह ।
वरिष्ठा सहलोक्या च केशवस्य भविष्यसि ॥४२॥
वरिष्ठा सहलोक्या च केशवस्य भविष्यसि ॥४२॥
42. ṣoḍaśānāṁ sahasrāṇāṁ vadhūnāṁ keśavasya ha ,
variṣṭhā sahalokyā ca keśavasya bhaviṣyasi.
variṣṭhā sahalokyā ca keśavasya bhaviṣyasi.
42.
ṣoḍaśānām sahasrāṇām vadhūnām keśavasya ha |
variṣṭhā saha-lokyā ca keśavasya bhaviṣyasi
variṣṭhā saha-lokyā ca keśavasya bhaviṣyasi
42.
(tvam) keśavasya ṣoḍaśānām sahasrāṇām vadhūnām variṣṭhā
bhaviṣyasi ha ca keśavasya saha-lokyā (api) bhaviṣyasi
bhaviṣyasi ha ca keśavasya saha-lokyā (api) bhaviṣyasi
42.
“You will be the foremost among the sixteen thousand wives of Keśava, and you will share his world.”
तव मातरमित्युक्त्वा ततो मां पुनरब्रवीत् ।
प्रस्थितः सुमहातेजा दुर्वासा वह्निवज्ज्वलन् ॥४३॥
प्रस्थितः सुमहातेजा दुर्वासा वह्निवज्ज्वलन् ॥४३॥
43. tava mātaramityuktvā tato māṁ punarabravīt ,
prasthitaḥ sumahātejā durvāsā vahnivajjvalan.
prasthitaḥ sumahātejā durvāsā vahnivajjvalan.
43.
tava mātaram iti uktvā tataḥ mām punar abravīt
prasthitaḥ sumahātejāḥ durvāsāḥ vahnivat jvalan
prasthitaḥ sumahātejāḥ durvāsāḥ vahnivat jvalan
43.
Having said, 'Your mother,' Durvasa, immensely radiant and blazing like fire, then spoke to me again before he departed.
एषैव ते बुद्धिरस्तु ब्राह्मणान्प्रति केशव ।
इत्युक्त्वा स तदा पुत्र तत्रैवान्तरधीयत ॥४४॥
इत्युक्त्वा स तदा पुत्र तत्रैवान्तरधीयत ॥४४॥
44. eṣaiva te buddhirastu brāhmaṇānprati keśava ,
ityuktvā sa tadā putra tatraivāntaradhīyata.
ityuktvā sa tadā putra tatraivāntaradhīyata.
44.
eṣā eva te buddhiḥ astu brāhmaṇān prati keśava
iti uktvā saḥ tadā putra tatra eva antaradhīyata
iti uktvā saḥ tadā putra tatra eva antaradhīyata
44.
O Keśava, let this indeed be your resolve regarding the brahmins (brāhmaṇa)! Having spoken thus, O son, he then disappeared right there.
तस्मिन्नन्तर्हिते चाहमुपांशुव्रतमादिशम् ।
यत्किंचिद्ब्राह्मणो ब्रूयात्सर्वं कुर्यामिति प्रभो ॥४५॥
यत्किंचिद्ब्राह्मणो ब्रूयात्सर्वं कुर्यामिति प्रभो ॥४५॥
45. tasminnantarhite cāhamupāṁśuvratamādiśam ,
yatkiṁcidbrāhmaṇo brūyātsarvaṁ kuryāmiti prabho.
yatkiṁcidbrāhmaṇo brūyātsarvaṁ kuryāmiti prabho.
45.
tasmin antarhite ca aham upāṃśuvratam ādiśam yat
kiṃcit brāhmaṇaḥ brūyāt sarvam kuryām iti prabho
kiṃcit brāhmaṇaḥ brūyāt sarvam kuryām iti prabho
45.
And when he (Durvasa) had disappeared, O Lord, I then undertook a silent vow: 'Whatever a brahmin (brāhmaṇa) may say, I shall do all of it.'
एतद्व्रतमहं कृत्वा मात्रा ते सह पुत्रक ।
ततः परमहृष्टात्मा प्राविशं गृहमेव च ॥४६॥
ततः परमहृष्टात्मा प्राविशं गृहमेव च ॥४६॥
46. etadvratamahaṁ kṛtvā mātrā te saha putraka ,
tataḥ paramahṛṣṭātmā prāviśaṁ gṛhameva ca.
tataḥ paramahṛṣṭātmā prāviśaṁ gṛhameva ca.
46.
etat vratam aham kṛtvā mātrā te saha putraka
tataḥ paramahṛṣṭa ātmā prāviśam gṛham eva ca
tataḥ paramahṛṣṭa ātmā prāviśam gṛham eva ca
46.
Having observed this vow, O little son, together with your mother, I then entered the house with a greatly delighted soul (ātman).
प्रविष्टमात्रश्च गृहे सर्वं पश्यामि तन्नवम् ।
यद्भिन्नं यच्च वै दग्धं तेन विप्रेण पुत्रक ॥४७॥
यद्भिन्नं यच्च वै दग्धं तेन विप्रेण पुत्रक ॥४७॥
47. praviṣṭamātraśca gṛhe sarvaṁ paśyāmi tannavam ,
yadbhinnaṁ yacca vai dagdhaṁ tena vipreṇa putraka.
yadbhinnaṁ yacca vai dagdhaṁ tena vipreṇa putraka.
47.
praviṣṭamātraḥ ca gṛhe sarvam paśyāmi tat navam
yat bhinnam yat ca vai dagdham tena vipreṇa putraka
yat bhinnam yat ca vai dagdham tena vipreṇa putraka
47.
O son, as soon as I entered the house, I saw everything new, even that which had been broken and burned by that brahmin.
ततोऽहं विस्मयं प्राप्तः सर्वं दृष्ट्वा नवं दृढम् ।
अपूजयं च मनसा रौक्मिणेय द्विजं तदा ॥४८॥
अपूजयं च मनसा रौक्मिणेय द्विजं तदा ॥४८॥
48. tato'haṁ vismayaṁ prāptaḥ sarvaṁ dṛṣṭvā navaṁ dṛḍham ,
apūjayaṁ ca manasā raukmiṇeya dvijaṁ tadā.
apūjayaṁ ca manasā raukmiṇeya dvijaṁ tadā.
48.
tataḥ aham vismayam prāptaḥ sarvam dṛṣṭvā navam
dṛḍham apūjayam ca manasā raukmiṇeya dvijam tadā
dṛḍham apūjayam ca manasā raukmiṇeya dvijam tadā
48.
Then I became filled with wonder upon seeing everything new and firmly restored. And at that time, O son of Rukmini, I mentally honored the brahmin (dvija).
इत्यहं रौक्मिणेयस्य पृच्छतो भरतर्षभ ।
माहात्म्यं द्विजमुख्यस्य सर्वमाख्यातवांस्तदा ॥४९॥
माहात्म्यं द्विजमुख्यस्य सर्वमाख्यातवांस्तदा ॥४९॥
49. ityahaṁ raukmiṇeyasya pṛcchato bharatarṣabha ,
māhātmyaṁ dvijamukhyasya sarvamākhyātavāṁstadā.
māhātmyaṁ dvijamukhyasya sarvamākhyātavāṁstadā.
49.
iti aham raukmiṇeyasya pṛcchataḥ bharatarṣabha
māhātmyam dvijamukhyasya sarvam ākhyātavān tadā
māhātmyam dvijamukhyasya sarvam ākhyātavān tadā
49.
Thus, O best of Bharatas, I then narrated the entire greatness (māhātmya) of that chief brahmin (dvija) to Rukmineya, who was asking about it.
तथा त्वमपि कौन्तेय ब्राह्मणान्सततं प्रभो ।
पूजयस्व महाभागान्वाग्भिर्दानैश्च नित्यदा ॥५०॥
पूजयस्व महाभागान्वाग्भिर्दानैश्च नित्यदा ॥५०॥
50. tathā tvamapi kaunteya brāhmaṇānsatataṁ prabho ,
pūjayasva mahābhāgānvāgbhirdānaiśca nityadā.
pūjayasva mahābhāgānvāgbhirdānaiśca nityadā.
50.
tathā tvam api kaunteya brāhmaṇān satatam prabho
pūjayasa mahābhāgān vāgbhiḥ dānaiḥ ca nityadā
pūjayasa mahābhāgān vāgbhiḥ dānaiḥ ca nityadā
50.
Similarly, O son of Kunti (Kaunteya), O lord, you too should constantly honor the highly revered brahmins with words and always with gifts (dāna).
एवं व्युष्टिमहं प्राप्तो ब्राह्मणानां प्रसादजाम् ।
यच्च मामाह भीष्मोऽयं तत्सत्यं भरतर्षभ ॥५१॥
यच्च मामाह भीष्मोऽयं तत्सत्यं भरतर्षभ ॥५१॥
51. evaṁ vyuṣṭimahaṁ prāpto brāhmaṇānāṁ prasādajām ,
yacca māmāha bhīṣmo'yaṁ tatsatyaṁ bharatarṣabha.
yacca māmāha bhīṣmo'yaṁ tatsatyaṁ bharatarṣabha.
51.
evam vyuṣṭim aham prāptaḥ brāhmaṇānām prasādajām
yat ca mām āha bhīṣmaḥ ayam tat satyam bharatarṣabha
yat ca mām āha bhīṣmaḥ ayam tat satyam bharatarṣabha
51.
evam aham brāhmaṇānām prasādajām vyuṣṭim prāptaḥ ca
yat ayam bhīṣmaḥ mām āha tat satyam bharatarṣabha
yat ayam bhīṣmaḥ mām āha tat satyam bharatarṣabha
51.
Thus, I attained this spiritual eminence, which arose from the grace of the brahmins. And what this Bhishma said to me, that is indeed true, O best of Bharatas.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144 (current chapter)
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47