Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-81

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
अर्जुने सैन्धवं प्राप्ते भारद्वाजेन संवृताः ।
पाञ्चालाः कुरुभिः सार्धं किमकुर्वत संजय ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
arjune saindhavaṁ prāpte bhāradvājena saṁvṛtāḥ ,
pāñcālāḥ kurubhiḥ sārdhaṁ kimakurvata saṁjaya.
1. dhṛtarāṣṭra uvāca arjune saindhavam prāpte bhāradvājena
saṁvṛtāḥ pāñcālāḥ kurubhiḥ sārdham kim akurvata sañjaya
1. dhṛtarāṣṭra uvāca: sañjaya,
arjune saindhavam prāpte,
bhāradvājena kurubhiḥ sārdham saṁvṛtāḥ pāñcālāḥ kim akurvata?
1. Dhṛtarāṣṭra said: "O Sañjaya, when Arjuna reached Saindhava (Jayadratha), what did the Pāñcālas do, being surrounded by Bhāradvāja (Droṇa) and the Kurus?"
संजय उवाच ।
अपराह्णे महाराज संग्रामे लोमहर्षणे ।
पाञ्चालानां कुरूणां च द्रोणे द्यूतमवर्तत ॥२॥
2. saṁjaya uvāca ,
aparāhṇe mahārāja saṁgrāme lomaharṣaṇe ,
pāñcālānāṁ kurūṇāṁ ca droṇe dyūtamavartata.
2. sañjaya uvāca aparāhṇe mahārāja saṅgrāme lomaharṣaṇe
pāñcālānām kurūṇām ca droṇe dyūtam avartata
2. sañjaya uvāca mahārāja aparāhṇe lomaharṣaṇe saṅgrāme
pāñcālānām ca kurūṇām droṇe dyūtam avartata
2. Sañjaya said: "O great king, in the hair-raising battle that afternoon, a fierce contest took place between the Pāñcālas and the Kurus, focused on Droṇa."
पाञ्चाला हि जिघांसन्तो द्रोणं संहृष्टचेतसः ।
अभ्यवर्षन्त गर्जन्तः शरवर्षाणि मारिष ॥३॥
3. pāñcālā hi jighāṁsanto droṇaṁ saṁhṛṣṭacetasaḥ ,
abhyavarṣanta garjantaḥ śaravarṣāṇi māriṣa.
3. pāñcālā hi jighānsantaḥ droṇam saṃhṛṣṭacetasaḥ
abhyavarṣanta garjantaḥ śaravarṣāṇi māriṣa
3. māriṣa pāñcālā hi jighānsantaḥ droṇam
saṃhṛṣṭacetasaḥ garjantaḥ śaravarṣāṇi abhyavarṣanta
3. For indeed, O respected one, the Pāñcālas, with joyful hearts and eager to kill Droṇa, roared and showered him with torrents of arrows.
ततः सुतुमुलस्तेषां संग्रामोऽवर्तताद्भुतः ।
पाञ्चालानां कुरूणां च घोरो देवासुरोपमः ॥४॥
4. tataḥ sutumulasteṣāṁ saṁgrāmo'vartatādbhutaḥ ,
pāñcālānāṁ kurūṇāṁ ca ghoro devāsuropamaḥ.
4. tataḥ sutumulaḥ teṣām saṅgrāmaḥ avartata adbhutaḥ
pāñcālānām kurūṇām ca ghoraḥ devāsuropamaḥ
4. tataḥ teṣām pāñcālānām ca kurūṇām sutumulaḥ
adbhutaḥ ghoraḥ devāsuropamaḥ saṅgrāmaḥ avartata
4. Then, a very tumultuous, wondrous, and dreadful battle took place between the Pāñcālas and the Kurus, resembling a conflict between gods and asuras.
सर्वे द्रोणरथं प्राप्य पाञ्चालाः पाण्डवैः सह ।
तदनीकं बिभित्सन्तो महास्त्राणि व्यदर्शयन् ॥५॥
5. sarve droṇarathaṁ prāpya pāñcālāḥ pāṇḍavaiḥ saha ,
tadanīkaṁ bibhitsanto mahāstrāṇi vyadarśayan.
5. sarve droṇaratham prāpya pāñcālāḥ pāṇḍavaiḥ saha
tat anīkam bibhitsantaḥ mahāstrāṇi vyadarśayan
5. pāñcālāḥ sarve pāṇḍavaiḥ saha droṇaratham prāpya
tat anīkam bibhitsantaḥ mahāstrāṇi vyadarśayan
5. All the Pāñcālas, along with the Pāṇḍavas, having reached Droṇa's chariot and desiring to cleave that army division, displayed their great weapons.
द्रोणस्य रथपर्यन्तं रथिनो रथमास्थिताः ।
कम्पयन्तोऽभ्यवर्तन्त वेगमास्थाय मध्यमम् ॥६॥
6. droṇasya rathaparyantaṁ rathino rathamāsthitāḥ ,
kampayanto'bhyavartanta vegamāsthāya madhyamam.
6. droṇasya rathaparyantam rathinaḥ ratham āsthitāḥ
kampayantaḥ abhyavartanta vegam āsthāya madhyamam
6. rathinaḥ ratham āsthitāḥ,
madhyamam vegam āsthāya,
droṇasya rathaparyantam kampayantaḥ abhyavartanta
6. The charioteers, having mounted their chariots, advanced towards Drona's vicinity, causing his chariot to tremble, maintaining a moderate speed.
तमभ्यगाद्बृहत्क्षत्रः केकयानां महारथः ।
प्रवपन्निशितान्बाणान्महेन्द्राशनिसंनिभान् ॥७॥
7. tamabhyagādbṛhatkṣatraḥ kekayānāṁ mahārathaḥ ,
pravapanniśitānbāṇānmahendrāśanisaṁnibhān.
7. tam abhyagāt bṛhatkṣatraḥ kekayānām mahārathaḥ
pravapan niśitān bāṇān mahendrāśanisaṃnibhān
7. kekayānām mahārathaḥ bṛhatkṣatraḥ,
mahendrāśanisaṃnibhān niśitān bāṇān pravapan,
tam abhyagāt
7. Brihatkshatra, the great charioteer of the Kekayas, approached him, showering sharp arrows resembling Indra's thunderbolt.
तं तु प्रत्युदियाच्छीघ्रं क्षेमधूर्तिर्महायशाः ।
विमुञ्चन्निशितान्बाणाञ्शतशोऽथ सहस्रशः ॥८॥
8. taṁ tu pratyudiyācchīghraṁ kṣemadhūrtirmahāyaśāḥ ,
vimuñcanniśitānbāṇāñśataśo'tha sahasraśaḥ.
8. tam tu pratyudiyāt śīghram kṣemadhūrtiḥ mahāyaśāḥ
vimuñcan niśitān bāṇān śataśaḥ atha sahasraśaḥ
8. tu mahāyaśāḥ kṣemadhūrtiḥ,
śīghram tam pratyudiyāt,
śataśaḥ atha sahasraśaḥ niśitān bāṇān vimuñcan
8. But Kshemadhurti, the glorious one, quickly advanced to meet him, discharging sharp arrows by hundreds and then by thousands.
धृष्टकेतुश्च चेदीनामृषभोऽतिबलोदितः ।
त्वरितोऽभ्यद्रवद्द्रोणं महेन्द्र इव शम्बरम् ॥९॥
9. dhṛṣṭaketuśca cedīnāmṛṣabho'tibaloditaḥ ,
tvarito'bhyadravaddroṇaṁ mahendra iva śambaram.
9. dhṛṣṭaketuḥ ca cedīnām ṛṣabhaḥ atibaloditaḥ
tvaritaḥ abhyadravat droṇam mahendraḥ iva śambaram
9. ca cedīnām ṛṣabhaḥ atibaloditaḥ dhṛṣṭaketuḥ,
tvaritaḥ,
mahendraḥ śambaram iva,
droṇam abhyadravat
9. And Dhristaketu, the chief of the Cedis, exceedingly powerful, swiftly rushed towards Drona, just as the great Indra (Mahendra) rushed towards Shambara.
तमापतन्तं सहसा व्यादितास्यमिवान्तकम् ।
वीरधन्वा महेष्वासस्त्वरमाणः समभ्ययात् ॥१०॥
10. tamāpatantaṁ sahasā vyāditāsyamivāntakam ,
vīradhanvā maheṣvāsastvaramāṇaḥ samabhyayāt.
10. tam āpatantam sahasā vyāditāsyam iva antakam
vīradhanvā mahāiṣvāsaḥ tvaramāṇaḥ samabhyayāt
10. vīradhanvā mahāiṣvāsaḥ tvaramāṇaḥ vyāditāsyam
antakam iva sahasā āpatantam tam samabhyayāt
10. A great archer, a brave bowman, hastened and approached him, who was rushing forth suddenly like Death (antaka) with an open mouth.
युधिष्ठिरं महाराज जिगीषुं समवस्थितम् ।
सहानीकं ततो द्रोणो न्यवारयत वीर्यवान् ॥११॥
11. yudhiṣṭhiraṁ mahārāja jigīṣuṁ samavasthitam ,
sahānīkaṁ tato droṇo nyavārayata vīryavān.
11. yudhiṣṭhiram mahārāja jigīṣum samavasthitam
saha-anīkam tataḥ droṇaḥ nyavārayata vīryavān
11. mahārāja tataḥ vīryavān droṇaḥ jigīṣum
samavasthitam saha-anīkam yudhiṣṭhiram nyavārayata
11. O great King (mahārāja), the valorous Drona then stopped Yudhishthira, who was standing firm with his army and eager for victory.
नकुलं कुशलं युद्धे पराक्रान्तं पराक्रमी ।
अभ्यगच्छत्समायान्तं विकर्णस्ते सुतः प्रभो ॥१२॥
12. nakulaṁ kuśalaṁ yuddhe parākrāntaṁ parākramī ,
abhyagacchatsamāyāntaṁ vikarṇaste sutaḥ prabho.
12. nakulam kuśalam yuddhe parākrāntam parākramī
abhyagacchat samāyāntam vikarṇaḥ te sutaḥ prabho
12. prabho te sutaḥ vikarṇaḥ parākramī yuddhe kuśalam
parākrāntam samāyāntam nakulam abhyagacchat
12. O Lord (prabho), your valiant son Vikarna approached Nakula, who was skilled in battle and powerful, as he was advancing.
सहदेवं तथायान्तं दुर्मुखः शत्रुकर्शनः ।
शरैरनेकसाहस्रैः समवाकिरदाशुगैः ॥१३॥
13. sahadevaṁ tathāyāntaṁ durmukhaḥ śatrukarśanaḥ ,
śarairanekasāhasraiḥ samavākiradāśugaiḥ.
13. sahadevam tathā āyāntam durmukhaḥ śatrukarśanaḥ
śaraiḥ aneka-sāhasraiḥ samavākirat āśugaiḥ
13. tathā śatrukarśanaḥ durmukhaḥ āyāntam sahadevam
aneka-sāhasraiḥ āśugaiḥ śaraiḥ samavākirat
13. Similarly, Durmukha, the tormentor of enemies, showered Sahadeva, as he was advancing, with many thousands of swift-moving arrows.
सात्यकिं तु नरव्याघ्रं व्याघ्रदत्तस्त्ववारयत् ।
शरैः सुनिशितैस्तीक्ष्णैः कम्पयन्वै मुहुर्मुहुः ॥१४॥
14. sātyakiṁ tu naravyāghraṁ vyāghradattastvavārayat ,
śaraiḥ suniśitaistīkṣṇaiḥ kampayanvai muhurmuhuḥ.
14. sātyakim tu naravyāghram vyāghradattaḥ tu avārayat
śaraiḥ suniśitaiḥ tīkṣṇaiḥ kampayan vai muhurmuhuḥ
14. tu vyāghradattaḥ sātyakim naravyāghram tu avārayat
vai suniśitaiḥ tīkṣṇaiḥ śaraiḥ muhurmuhuḥ kampayan
14. But Vyāghradatta indeed checked Sātyaki, that tiger among men, repeatedly causing him to tremble with his exceedingly sharp and fierce arrows.
द्रौपदेयान्नरव्याघ्रान्मुञ्चतः सायकोत्तमान् ।
संरब्धान्रथिनां श्रेष्ठान्सौमदत्तिरवारयत् ॥१५॥
15. draupadeyānnaravyāghrānmuñcataḥ sāyakottamān ,
saṁrabdhānrathināṁ śreṣṭhānsaumadattiravārayat.
15. draupadeyān naravyāghrān muñcataḥ sāyakottamān
saṃrabdhān rathinām śreṣṭhān saumadattiḥ avārayat
15. saumadattiḥ draupadeyān naravyāghrān rathinām
śreṣṭhān saṃrabdhān sāyakottamān muñcataḥ avārayat
15. Saumadatti halted the enraged sons of Draupadī, those tigers among men and best of charioteers, who were discharging their finest arrows.
भीमसेनं तथा क्रुद्धं भीमरूपो भयानकम् ।
प्रत्यवारयदायान्तमार्ष्यशृङ्गिर्महारथः ॥१६॥
16. bhīmasenaṁ tathā kruddhaṁ bhīmarūpo bhayānakam ,
pratyavārayadāyāntamārṣyaśṛṅgirmahārathaḥ.
16. bhīmasenam tathā kruddham bhīmarūpaḥ bhayānakam
prati avārayat āyāntam ārṣyaśṛṅgiḥ mahārathaḥ
16. tathā mahārathaḥ ārṣyaśṛṅgiḥ bhīmarūpaḥ kruddham
bhayānakam āyāntam bhīmasenam pratyavārayat
16. And similarly, Āṣyaśṛṅgi, the great charioteer, who possessed a terrifying form, checked Bhīmasena, who was enraged, formidable, and approaching.
तयोः समभवद्युद्धं नरराक्षसयोर्मृधे ।
यादृगेव पुरा वृत्तं रामरावणयोर्नृप ॥१७॥
17. tayoḥ samabhavadyuddhaṁ nararākṣasayormṛdhe ,
yādṛgeva purā vṛttaṁ rāmarāvaṇayornṛpa.
17. tayoḥ samabhavat yuddham nararākṣasayoḥ mṛdhe
yādṛk eva purā vṛttam rāmarāvaṇayoḥ nṛpa
17. nṛpa tayoḥ nararākṣasayoḥ mṛdhe yuddham
samabhavat yādṛk eva purā rāmarāvaṇayoḥ vṛttam
17. O king, a battle took place between those two, the man and the Rākṣasa, in combat, just like the one that previously transpired between Rāma and Rāvaṇa.
ततो युधिष्ठिरो द्रोणं नवत्या नतपर्वणाम् ।
आजघ्ने भरतश्रेष्ठ सर्वमर्मसु भारत ॥१८॥
18. tato yudhiṣṭhiro droṇaṁ navatyā nataparvaṇām ,
ājaghne bharataśreṣṭha sarvamarmasu bhārata.
18. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ droṇam navatyā nataparvaṇām
ājaghne bharataśreṣṭha sarvamarmasu bhārata
18. bharataśreṣṭha bhārata tataḥ yudhiṣṭhiraḥ
navatyā nataparvaṇām droṇam sarvamarmasu ājaghne
18. O best among the Bharatas, O Bharata, then Yudhishthira struck Drona with ninety sharp-jointed arrows in all his vital parts.
तं द्रोणः पञ्चविंशत्या निजघान स्तनान्तरे ।
रोषितो भरतश्रेष्ठ कौन्तेयेन यशस्विना ॥१९॥
19. taṁ droṇaḥ pañcaviṁśatyā nijaghāna stanāntare ,
roṣito bharataśreṣṭha kaunteyena yaśasvinā.
19. tam droṇaḥ pañcaviṃśatyā nijaghāna stanāntare
roṣitaḥ bharataśreṣṭha kaunteyena yaśasvinā
19. bharataśreṣṭha kaunteyena yaśasvinā roṣitaḥ
droṇaḥ tam pañcaviṃśatyā stanāntare nijaghāna
19. O best among the Bharatas, Drona, enraged by the glorious son of Kunti (Yudhishthira), struck him in the chest with twenty-five (arrows).
भूय एव तु विंशत्या सायकानां समाचिनोत् ।
साश्वसूतध्वजं द्रोणः पश्यतां सर्वधन्विनाम् ॥२०॥
20. bhūya eva tu viṁśatyā sāyakānāṁ samācinot ,
sāśvasūtadhvajaṁ droṇaḥ paśyatāṁ sarvadhanvinām.
20. bhūyaḥ eva tu viṃśatyā sāyakānām samācinot
sāśvasūtadhvajam droṇaḥ paśyatām sarvadhanvinām
20. tu droṇaḥ bhūyaḥ eva viṃśatyā sāyakānām
sāśvasūtadhvajam samācinot sarvadhanvinām paśyatām
20. But Drona again, with twenty arrows, overwhelmed him (Yudhishthira) along with his horses, charioteer, and banner, while all the bowmen watched.
ताञ्शरान्द्रोणमुक्तांस्तु शरवर्षेण पाण्डवः ।
अवारयत धर्मात्मा दर्शयन्पाणिलाघवम् ॥२१॥
21. tāñśarāndroṇamuktāṁstu śaravarṣeṇa pāṇḍavaḥ ,
avārayata dharmātmā darśayanpāṇilāghavam.
21. tān śarān droṇamuktān tu śaravarṣeṇa pāṇḍavaḥ
avārayat dharmātmā darśayan pāṇilāghavam
21. tu dharmātmā pāṇḍavaḥ darśayan pāṇilāghavam
droṇamuktān tān śarān śaravarṣeṇa avārayat
21. But the virtuous Pandava, whose spirit embodied natural law (dharma), repelled those arrows released by Drona with a shower of his own arrows, demonstrating his dexterity of hand.
ततो द्रोणो भृशं क्रुद्धो धर्मराजस्य संयुगे ।
चिच्छेद सहसा धन्वी धनुस्तस्य महात्मनः ॥२२॥
22. tato droṇo bhṛśaṁ kruddho dharmarājasya saṁyuge ,
ciccheda sahasā dhanvī dhanustasya mahātmanaḥ.
22. tataḥ droṇaḥ bhṛśam kruddhaḥ dharmarājasya saṃyuge
ciccheda sahasā dhanvī dhanuḥ tasya mahātmanaḥ
22. tataḥ saṃyuge bhṛśam kruddhaḥ dhanvī droṇaḥ sahasā
tasya mahātmanaḥ dharmarājasya dhanuḥ ciccheda
22. Then, in battle, the archer Drona, exceedingly enraged, suddenly cut the bow of that great-souled (mahātman) Yudhishthira, the king who embodies natural law (dharma).
अथैनं छिन्नधन्वानं त्वरमाणो महारथः ।
शरैरनेकसाहस्रैः पुरयामास सर्वतः ॥२३॥
23. athainaṁ chinnadhanvānaṁ tvaramāṇo mahārathaḥ ,
śarairanekasāhasraiḥ purayāmāsa sarvataḥ.
23. atha enam chinnadhanvānam tvaramāṇaḥ mahārathaḥ
śaraiḥ anekasāhasraiḥ purayāmāsa sarvataḥ
23. atha tvaramāṇaḥ mahārathaḥ enam chinnadhanvānam
anekasāhasraiḥ śaraiḥ sarvataḥ purayāmāsa
23. Then the great warrior (mahāratha) Drona, hurrying swiftly, assailed Yudhishthira, whose bow had been cut, with thousands of arrows from all sides.
अदृश्यं दृश्य राजानं भारद्वाजस्य सायकैः ।
सर्वभूतान्यमन्यन्त हतमेव युधिष्ठिरम् ॥२४॥
24. adṛśyaṁ dṛśya rājānaṁ bhāradvājasya sāyakaiḥ ,
sarvabhūtānyamanyanta hatameva yudhiṣṭhiram.
24. adṛśyam dṛśya rājānam bhāradvājasya sāyakaiḥ
sarvabhūtāni amanyanta hatam eva yudhiṣṭhiram
24. bhāradvājasya sāyakaiḥ adṛśyam rājānam dṛśya
sarvabhūtāni yudhiṣṭhiram hatam eva amanyanta
24. After seeing the king made invisible by the arrows of Drona (Bhāradvāja), all creatures thought Yudhishthira was indeed killed.
केचिच्चैनममन्यन्त तथा वै विमुखीकृतम् ।
हृतो राजेति राजेन्द्र ब्राह्मणेन यशस्विना ॥२५॥
25. keciccainamamanyanta tathā vai vimukhīkṛtam ,
hṛto rājeti rājendra brāhmaṇena yaśasvinā.
25. kecit ca enam amanyanta tathā vai vimukhīkṛtam
hṛtaḥ rājā iti rājendra brāhmaṇena yaśasvinā
25. kecit ca rājendra enam tathā vai vimukhīkṛtam amanyanta,
iti brāhmaṇena yaśasvinā rājā hṛtaḥ
25. And some, O king of kings (rājendra), thought him to be similarly vanquished (vimukhīkṛta), saying, "The king has been slain by the glorious Brahmin Drona!"
स कृच्छ्रं परमं प्राप्तो धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
त्यक्त्वा तत्कार्मुकं छिन्नं भारद्वाजेन संयुगे ।
आददेऽन्यद्धनुर्दिव्यं भारघ्नं वेगवत्तरम् ॥२६॥
26. sa kṛcchraṁ paramaṁ prāpto dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
tyaktvā tatkārmukaṁ chinnaṁ bhāradvājena saṁyuge ,
ādade'nyaddhanurdivyaṁ bhāraghnaṁ vegavattaram.
26. saḥ kṛcchram paramam prāptaḥ dharmarājaḥ
yudhiṣṭhiraḥ tyaktvā tat kārmukam
chinnam bhāradvājena saṃyuge ādade anyat
dhanuḥ divyam bhāraghnam vegavattaram
26. dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ saḥ paramam
kṛcchram prāptaḥ (san) saṃyuge bhāradvājena
chinnam tat kārmukam tyaktvā bhāraghnam
vegavattaram divyam anyat dhanuḥ ādade
26. Yudhishthira, the king of righteousness (dharma), having reached a state of extreme distress, abandoned that bow of his which had been broken by Drona (Bhāradvāja) in battle. He then took up another divine bow, one capable of destroying enemies and exceedingly swift.
ततस्तान्सायकान्सर्वान्द्रोणमुक्तान्सहस्रशः ।
चिच्छेद समरे वीरस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥२७॥
27. tatastānsāyakānsarvāndroṇamuktānsahasraśaḥ ,
ciccheda samare vīrastadadbhutamivābhavat.
27. tataḥ tān sāyakān sarvān droṇamuktān sahasraśaḥ
ciccheda samare vīraḥ tat adbhutam iva abhavat
27. tataḥ vīraḥ samare droṇamuktān tān sarvān sahasraśaḥ sāyakān ciccheda.
tat adbhutam iva abhavat
27. Then, in the battle, that hero cut down all those thousands of arrows that had been released by Drona. It was as if a miracle (adbhutam) had occurred.
छित्त्वा च ताञ्शरान्राजा क्रोधसंरक्तलोचनः ।
शक्तिं जग्राह समरे गिरीणामपि दारणीम् ।
स्वर्णदण्डां महाघोरामष्टघण्टां भयावहाम् ॥२८॥
28. chittvā ca tāñśarānrājā krodhasaṁraktalocanaḥ ,
śaktiṁ jagrāha samare girīṇāmapi dāraṇīm ,
svarṇadaṇḍāṁ mahāghorāmaṣṭaghaṇṭāṁ bhayāvahām.
28. chittvā ca tān śarān rājā
krodhasaṃraktalocanaḥ śaktim jagrāha samare
girīṇām api dāraṇīm svarṇadaṇḍām
mahāghorām aṣṭaghaṇṭām bhayāvahām
28. ca tān śarān chittvā,
krodhasaṃraktalocanaḥ rājā samare girīṇām api dāraṇīm svarṇadaṇḍām mahāghorām aṣṭaghaṇṭām bhayāvahām śaktim jagrāha
28. And having cut down those arrows, the king, with eyes reddened by anger, grasped in battle a spear (śakti) that was capable of splitting even mountains. It had a golden staff, was exceedingly dreadful, bore eight bells, and was terrifying.
समुत्क्षिप्य च तां हृष्टो ननाद बलवद्बली ।
नादेन सर्वभूतानि त्रासयन्निव भारत ॥२९॥
29. samutkṣipya ca tāṁ hṛṣṭo nanāda balavadbalī ,
nādena sarvabhūtāni trāsayanniva bhārata.
29. samutkṣipya ca tām hṛṣṭaḥ nanāda balavat balī
nādena sarvabhūtāni trāsayann iva bhārata
29. ca tām samutkṣipya,
hṛṣṭaḥ balavat balī nanāda.
bhārata,
nādena sarvabhūtāni trāsayann iva (saḥ nanāda)
29. And having lifted that (śakti) up, he, mighty and strong, joyfully roared. O Bhārata, it was as if he was terrifying all creatures with his resounding roar.
शक्तिं समुद्यतां दृष्ट्वा धर्मराजेन संयुगे ।
स्वस्ति द्रोणाय सहसा सर्वभूतान्यथाब्रुवन् ॥३०॥
30. śaktiṁ samudyatāṁ dṛṣṭvā dharmarājena saṁyuge ,
svasti droṇāya sahasā sarvabhūtānyathābruvan.
30. śaktim samudyatām dṛṣṭvā dharmarājena saṃyuge
svasti droṇāya sahasā sarvabhūtāni yathā abruvan
30. dharmarājena saṃyuge samudyatām śaktim dṛṣṭvā,
yathā sahasā sarvabhūtāni droṇāya svasti abruvan.
30. Upon seeing the powerful spear (śakti) raised by Dharmarāja (Yudhiṣṭhira) in battle, all beings immediately cried out, 'May Droṇa be safe!'
सा राजभुजनिर्मुक्ता निर्मुक्तोरगसंनिभा ।
प्रज्वालयन्ती गगनं दिशश्च विदिशस्तथा ।
द्रोणान्तिकमनुप्राप्ता दीप्तास्या पन्नगी यथा ॥३१॥
31. sā rājabhujanirmuktā nirmuktoragasaṁnibhā ,
prajvālayantī gaganaṁ diśaśca vidiśastathā ,
droṇāntikamanuprāptā dīptāsyā pannagī yathā.
31. sā rājabhujanimuktā nirmukta uraga
saṃnibhā prajvālayantī gaganam
diśaḥ ca vidiśaḥ tathā droṇa antikam
anuprāptā dīpta āsyā pannagī yathā
31. sā rājabhujanimuktā,
nirmukta uraga saṃnibhā,
gaganam diśaḥ ca vidiśaḥ tathā prajvālayantī,
dīpta āsyā pannagī yathā,
droṇa antikam anuprāptā.
31. That spear (śakti), released from the king's arm, resembling a snake that had shed its skin, blazed, illuminating the sky, as well as the main and intermediate directions. It reached Droṇa's vicinity like a fiery-mouthed female serpent.
तामापतन्तीं सहसा प्रेक्ष्य द्रोणो विशां पते ।
प्रादुश्चक्रे ततो ब्राह्ममस्त्रमस्त्रविदां वरः ॥३२॥
32. tāmāpatantīṁ sahasā prekṣya droṇo viśāṁ pate ,
prāduścakre tato brāhmamastramastravidāṁ varaḥ.
32. tām āpatantīm sahasā prekṣya droṇaḥ viśām pate
prāduḥ cakre tataḥ brāhmam astram astravidām varaḥ
32. O ruler of men, upon seeing that spear (śakti) suddenly rushing towards him, Droṇa, the foremost among those skilled in weapons, then manifested the divine weapon (brahmāstra).
तदस्त्रं भस्मसात्कृत्वा तां शक्तिं घोरदर्शनाम् ।
जगाम स्यन्दनं तूर्णं पाण्डवस्य यशस्विनः ॥३३॥
33. tadastraṁ bhasmasātkṛtvā tāṁ śaktiṁ ghoradarśanām ,
jagāma syandanaṁ tūrṇaṁ pāṇḍavasya yaśasvinaḥ.
33. tat astram bhasmasāt kṛtvā tām śaktim ghoradarśanām
jagāma syandanam tūrṇam pāṇḍavasya yaśasvinaḥ
33. Having reduced that dreadful-looking spear (śakti) to ashes with his weapon (brahmāstra), Droṇa swiftly proceeded towards the renowned Pāṇḍava's (Yudhiṣṭhira's) chariot.
ततो युधिष्ठिरो राजा द्रोणास्त्रं तत्समुद्यतम् ।
अशामयन्महाप्राज्ञो ब्रह्मास्त्रेणैव भारत ॥३४॥
34. tato yudhiṣṭhiro rājā droṇāstraṁ tatsamudyatam ,
aśāmayanmahāprājño brahmāstreṇaiva bhārata.
34. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ rājā droṇāstram tat samudyatam
aśāmayat mahāprājñaḥ brahmāstreṇa eva bhārata
34. bhārata tataḥ mahāprājñaḥ rājā yudhiṣṭhiraḥ tat
samudyatam droṇāstram brahmāstreṇa eva aśāmayat
34. Then, O descendant of Bharata, the greatly wise King Yudhishthira neutralized that uplifted weapon of Drona precisely with a Brahma-weapon.
विव्याध च रणे द्रोणं पञ्चभिर्नतपर्वभिः ।
क्षुरप्रेण च तीक्ष्णेन चिच्छेदास्य महद्धनुः ॥३५॥
35. vivyādha ca raṇe droṇaṁ pañcabhirnataparvabhiḥ ,
kṣurapreṇa ca tīkṣṇena cicchedāsya mahaddhanuḥ.
35. vivyādha ca raṇe droṇam pañcabhiḥ nataparvabhiḥ
kṣurapreṇa ca tīkṣṇena ciccheda asya mahat dhanuḥ
35. ca raṇe pañcabhiḥ nataparvabhiḥ droṇam vivyādha
ca tīkṣṇena kṣurapreṇa asya mahat dhanuḥ ciccheda
35. And in battle, he pierced Drona with five well-jointed arrows. Furthermore, with a sharp, razor-headed arrow, he cut off Drona's great bow.
तदपास्य धनुश्छिन्नं द्रोणः क्षत्रियमर्दनः ।
गदां चिक्षेप सहसा धर्मपुत्राय मारिष ॥३६॥
36. tadapāsya dhanuśchinnaṁ droṇaḥ kṣatriyamardanaḥ ,
gadāṁ cikṣepa sahasā dharmaputrāya māriṣa.
36. tat apāsya dhanuḥ chinnam droṇaḥ kṣatriyamardanaḥ
gadām cikṣepa sahasā dharmaputrāya māriṣa
36. māriṣa chinnam dhanuḥ tat apāsya kṣatriyamardanaḥ
droṇaḥ sahasā gadām dharmaputrāya cikṣepa
36. Having cast aside that severed bow, Drona, the destroyer of warriors, O revered one, suddenly hurled a mace at the son of dharma (dharmaputra).
तामापतन्तीं सहसा गदां दृष्ट्वा युधिष्ठिरः ।
गदामेवाग्रहीत्क्रुद्धश्चिक्षेप च परंतपः ॥३७॥
37. tāmāpatantīṁ sahasā gadāṁ dṛṣṭvā yudhiṣṭhiraḥ ,
gadāmevāgrahītkruddhaścikṣepa ca paraṁtapaḥ.
37. tām āpatantīm sahasā gadām dṛṣṭvā yudhiṣṭhiraḥ
gadām eva agrahīt kruddhaḥ cikṣepa ca paraṃtapaḥ
37. yudhiṣṭhiraḥ paraṃtapaḥ sahasā tām āpatantīm
gadām dṛṣṭvā kruddhaḥ gadām eva agrahīt ca cikṣepa
37. Having seen that mace swiftly approaching, Yudhishthira, enraged and being the tormentor of foes, seized that very mace and hurled it back.
ते गदे सहसा मुक्ते समासाद्य परस्परम् ।
संघर्षात्पावकं मुक्त्वा समेयातां महीतले ॥३८॥
38. te gade sahasā mukte samāsādya parasparam ,
saṁgharṣātpāvakaṁ muktvā sameyātāṁ mahītale.
38. te gade sahasā mukte samāsādya parasparam
saṅgharṣāt pāvakam muktvā sameyātām mahītale
38. te gade sahasā mukte parasparam samāsādya
saṅgharṣāt pāvakam muktvā mahītale sameyātām
38. Those two maces, released suddenly, met each other and, generating fire from their collision, fell to the ground.
ततो द्रोणो भृशं क्रुद्धो धर्मराजस्य मारिष ।
चतुर्भिर्निशितैस्तीक्ष्णैर्हयाञ्जघ्ने शरोत्तमैः ॥३९॥
39. tato droṇo bhṛśaṁ kruddho dharmarājasya māriṣa ,
caturbhirniśitaistīkṣṇairhayāñjaghne śarottamaiḥ.
39. tataḥ droṇaḥ bhṛśam kruddhaḥ dharmarājasya māriṣa
caturbhiḥ niśitaiḥ tīkṣṇaiḥ hayān jaghne śarottamaiḥ
39. tataḥ māriṣa droṇaḥ bhṛśam kruddhaḥ caturbhiḥ niśitaiḥ
tīkṣṇaiḥ śarottamaiḥ dharmarājasya hayān jaghne
39. Then, O honorable one, Drona, greatly enraged, killed the horses of the king of (dharma) (Dharmarāja, Yudhiṣṭhira) with four sharp, keen, excellent arrows.
धनुश्चैकेन बाणेन चिच्छेदेन्द्रध्वजोपमम् ।
केतुमेकेन चिच्छेद पाण्डवं चार्दयत्त्रिभिः ॥४०॥
40. dhanuścaikena bāṇena cicchedendradhvajopamam ,
ketumekena ciccheda pāṇḍavaṁ cārdayattribhiḥ.
40. dhanuḥ ca ekena bāṇena ciccheda indradhvajopamam
ketum ekena ciccheda pāṇḍavam ca ardayat tribhiḥ
40. ca ekena bāṇena indradhvajopamam dhanuḥ ciccheda,
ekena ketum ciccheda,
ca tribhiḥ pāṇḍavam ardayat
40. And with one arrow, Drona cut Yudhiṣṭhira's bow, which was like Indra's banner. With one (another) arrow he cut down the standard, and with three (arrows) he tormented the Pandava (Yudhiṣṭhira).
हताश्वात्तु रथात्तूर्णमवप्लुत्य युधिष्ठिरः ।
तस्थावूर्ध्वभुजो राजा व्यायुधो भरतर्षभ ॥४१॥
41. hatāśvāttu rathāttūrṇamavaplutya yudhiṣṭhiraḥ ,
tasthāvūrdhvabhujo rājā vyāyudho bharatarṣabha.
41. hatāśvāt tu rathāt tūrṇam avaplutya yudhiṣṭhiraḥ
tasthau ūrdhvabhujo rājā vyāyudhaḥ bharatarṣabha
41. tu bharatarṣabha rājā yudhiṣṭhiraḥ hatāśvāt rathāt
tūrṇam avaplutya vyāyudhaḥ ūrdhvabhujo tasthau
41. But King Yudhiṣṭhira, having quickly jumped down from his chariot with its horses slain, stood disarmed with his arms raised, O best of Bharatas.
विरथं तं समालोक्य व्यायुधं च विशेषतः ।
द्रोणो व्यमोहयच्छत्रून्सर्वसैन्यानि चाभिभो ॥४२॥
42. virathaṁ taṁ samālokya vyāyudhaṁ ca viśeṣataḥ ,
droṇo vyamohayacchatrūnsarvasainyāni cābhibho.
42. viratham tam samālokya vi-āyudham ca viśeṣataḥ
droṇaḥ vyamohayat śatrūn sarva-sainyāni ca abhibho
42. abhibho tam viratham ca vi-āyudham viśeṣataḥ
samālokya droṇaḥ śatrūn ca sarva-sainyāni vyamohayat
42. O lord, having seen him, especially without a chariot and without weapons, Drona bewildered the enemies and all their armies.
मुञ्चन्निषुगणांस्तीक्ष्णाँल्लघुहस्तो दृढव्रतः ।
अभिदुद्राव राजानं सिंहो मृगमिवोल्बणः ॥४३॥
43. muñcanniṣugaṇāṁstīkṣṇāँllaghuhasto dṛḍhavrataḥ ,
abhidudrāva rājānaṁ siṁho mṛgamivolbaṇaḥ.
43. muñcan iṣu-gaṇān tīkṣṇān laghu-hastaḥ dṛḍha-vrataḥ
abhidudrāva rājānam siṃhaḥ mṛgam iva ulbaṇaḥ
43. laghu-hastaḥ dṛḍha-vrataḥ tīkṣṇān iṣu-gaṇān muñcan rājānam abhidudrāva,
ulbaṇaḥ siṃhaḥ mṛgam iva
43. Swift-handed and resolute, releasing sharp volleys of arrows, he rushed towards the king, just as a mighty lion [rushes] upon a deer.
तमभिद्रुतमालोक्य द्रोणेनामित्रघातिना ।
हा हेति सहसा शब्दः पाण्डूनां समजायत ॥४४॥
44. tamabhidrutamālokya droṇenāmitraghātinā ,
hā heti sahasā śabdaḥ pāṇḍūnāṁ samajāyata.
44. tam abhidrutam ālokya droṇena amitra-ghātinā
hā he iti sahasā śabdaḥ pāṇḍūnām samajāyata
44. amitra-ghātinā droṇena tam abhidrutam ālokya,
pāṇḍūnām sahasā hā he iti śabdaḥ samajāyata
44. Having seen him attacked by Drona, that slayer of enemies, a sudden cry of 'Alas! Alas!' arose from the Pāṇḍavas.
हृतो राजा हृतो राजा भारद्वाजेन मारिष ।
इत्यासीत्सुमहाञ्शब्दः पाण्डुसैन्यस्य सर्वतः ॥४५॥
45. hṛto rājā hṛto rājā bhāradvājena māriṣa ,
ityāsītsumahāñśabdaḥ pāṇḍusainyasya sarvataḥ.
45. hṛtaḥ rājā hṛtaḥ rājā bhāradvājena māriṣa iti
āsīt su-mahān śabdaḥ pāṇḍu-sainyasya sarvataḥ
45. māriṣa,
"bhāradvājena rājā hṛtaḥ,
rājā hṛtaḥ" iti su-mahān śabdaḥ pāṇḍu-sainyasya sarvataḥ āsīt
45. O venerable one, 'The king has been carried off! The king has been carried off by Bhāradvāja (Drona)!' Such a very loud cry arose from all sides of the Pāṇḍava army.
ततस्त्वरितमारुह्य सहदेवरथं नृपः ।
अपायाज्जवनैरश्वैः कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ॥४६॥
46. tatastvaritamāruhya sahadevarathaṁ nṛpaḥ ,
apāyājjavanairaśvaiḥ kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ.
46. tataḥ tvaritam āruhya sahadevaratham nṛpaḥ
apāyāt javanaiḥ aśvaiḥ kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
46. nṛpaḥ kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ tataḥ tvaritam
sahadevaratham āruhya javanaiḥ aśvaiḥ apāyāt
46. Then, King Yudhiṣṭhira, Kunti's son, swiftly mounted Sahadeva's chariot and departed with swift horses.