Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-62

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ततो विजित्य संग्रामे कुरून्गोवृषभेक्षणः ।
समानयामास तदा विराटस्य धनं महत् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tato vijitya saṁgrāme kurūngovṛṣabhekṣaṇaḥ ,
samānayāmāsa tadā virāṭasya dhanaṁ mahat.
1. vaiśaṃpāyana uvāca tataḥ vijitya saṃgrāme kurūn
govṛṣabhekṣaṇaḥ samānayāmāsa tadā virāṭasya dhanam mahat
1. Vaiśampāyana said: Then, having conquered the Kurus in battle, the hero with eyes like a bull (Arjuna) then brought back the immense wealth of Virāta.
गतेषु च प्रभग्नेषु धार्तराष्ट्रेषु सर्वशः ।
वनान्निष्क्रम्य गहनाद्बहवः कुरुसैनिकाः ॥२॥
2. gateṣu ca prabhagneṣu dhārtarāṣṭreṣu sarvaśaḥ ,
vanānniṣkramya gahanādbahavaḥ kurusainikāḥ.
2. gateṣu ca prabhagneṣu dhārtarāṣṭreṣu sarvaśaḥ
vanāt niṣkramya gahanāt bahavaḥ kurusainikāḥ
2. And when the sons of Dhṛtarāṣṭra (Kauravas) had entirely fled and been defeated, many Kuru soldiers came out from the dense forest...
भयात्संत्रस्तमनसः समाजग्मुस्ततस्ततः ।
मुक्तकेशा व्यदृश्यन्त स्थिताः प्राञ्जलयस्तदा ॥३॥
3. bhayātsaṁtrastamanasaḥ samājagmustatastataḥ ,
muktakeśā vyadṛśyanta sthitāḥ prāñjalayastadā.
3. bhayāt saṃtrastamanasaḥ samājagmuḥ tataḥ tataḥ
muktakeśāḥ vyadṛśyanta sthitāḥ prāñjalayaḥ tadā
3. Their minds terrified by fear, they gathered from all directions. Then, with dishevelled hair, they were seen standing with folded hands.
क्षुत्पिपासापरिश्रान्ता विदेशस्था विचेतसः ।
ऊचुः प्रणम्य संभ्रान्ताः पार्थ किं करवाम ते ॥४॥
4. kṣutpipāsāpariśrāntā videśasthā vicetasaḥ ,
ūcuḥ praṇamya saṁbhrāntāḥ pārtha kiṁ karavāma te.
4. kṣutpipāsāpariśrāntāḥ videśasthāḥ vicetasaḥ ūcuḥ
praṇamya saṃbhrāntāḥ pārtha kim karavāma te
4. Exhausted by hunger and thirst, bewildered and disoriented in this foreign land, they bowed down and asked, "O Pārtha, what can we do for you?"
अर्जुन उवाच ।
स्वस्ति व्रजत भद्रं वो न भेतव्यं कथंचन ।
नाहमार्ताञ्जिघांसामि भृशमाश्वासयामि वः ॥५॥
5. arjuna uvāca ,
svasti vrajata bhadraṁ vo na bhetavyaṁ kathaṁcana ,
nāhamārtāñjighāṁsāmi bhṛśamāśvāsayāmi vaḥ.
5. arjunaḥ uvāca svasti vrajata bhadram vaḥ na bhetavyam
kathaṃcana na aham ārtān jighāṃsāmi bhṛśam āśvāsayāmi vaḥ
5. Arjuna said: "Go in peace; may good fortune be with you. There is absolutely no need to be afraid. I do not wish to kill those who are suffering and distressed; rather, I greatly reassure you."
वैशंपायन उवाच ।
तस्य तामभयां वाचं श्रुत्वा योधाः समागताः ।
आयुःकीर्तियशोदाभिस्तमाशिर्भिरनन्दयन् ॥६॥
6. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tasya tāmabhayāṁ vācaṁ śrutvā yodhāḥ samāgatāḥ ,
āyuḥkīrtiyaśodābhistamāśirbhiranandayan.
6. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tasya tām abhayām vācam śrutvā yodhāḥ
samāgatāḥ āyuḥkīrtiyaśodābhiḥ tam āśirbhiḥ anandayann
6. Vaiśampāyana said: Hearing his fearless, reassuring words, the assembled warriors delighted him with blessings for long life, renown, and glory.
ततो निवृत्ताः कुरवः प्रभग्ना वशमास्थिताः ।
पन्थानमुपसंगम्य फल्गुनो वाक्यमब्रवीत् ॥७॥
7. tato nivṛttāḥ kuravaḥ prabhagnā vaśamāsthitāḥ ,
panthānamupasaṁgamya phalguno vākyamabravīt.
7. tataḥ nivṛttāḥ kuravaḥ prabhagnāḥ vaśam āsthitāḥ
panthānam upasaṃgamya phalgunaḥ vākyam abravīt
7. Then the Kurus, defeated and brought under control, turned back. Approaching the road, Arjuna (phalguna) spoke.
राजपुत्र प्रत्यवेक्ष समानीतानि सर्वशः ।
गोकुलानि महाबाहो वीर गोपालकैः सह ॥८॥
8. rājaputra pratyavekṣa samānītāni sarvaśaḥ ,
gokulāni mahābāho vīra gopālakaiḥ saha.
8. rājaputra pratyavekṣa samānītāni sarvaśaḥ
gokulāni mahābāho vīra gopālakaiḥ saha
8. O Prince (rājaputra), O mighty-armed (mahābāhu) hero (vīra), thoroughly inspect all the collected herds of cattle (gokulāni), accompanied by the cowherds.
ततोऽपराह्णे यास्यामो विराटनगरं प्रति ।
आश्वास्य पाययित्वा च परिप्लाव्य च वाजिनः ॥९॥
9. tato'parāhṇe yāsyāmo virāṭanagaraṁ prati ,
āśvāsya pāyayitvā ca pariplāvya ca vājinaḥ.
9. tataḥ aparāhṇe yāsyāmaḥ virāṭanagaram prati
āśvāsya pāyayitvā ca pariplāvya ca vājinaḥ
9. Then, in the afternoon, we shall go towards the city of Virata, after comforting, watering, and bathing the horses.
गच्छन्तु त्वरिताश्चैव गोपालाः प्रेषितास्त्वया ।
नगरे प्रियमाख्यातुं घोषयन्तु च ते जयम् ॥१०॥
10. gacchantu tvaritāścaiva gopālāḥ preṣitāstvayā ,
nagare priyamākhyātuṁ ghoṣayantu ca te jayam.
10. gacchantu tvaritāḥ ca eva gopālāḥ preṣitāḥ tvayā
nagare priyam ākhyātum ghoṣayantu ca te jayam
10. Let the cowherds dispatched by you go quickly and announce the good news in the city, proclaiming your victory.
वैशंपायन उवाच ।
उत्तरस्त्वरमाणोऽथ दूतानाज्ञापयत्ततः ।
वचनादर्जुनस्यैव आचक्षध्वं जयं मम ॥११॥
11. vaiśaṁpāyana uvāca ,
uttarastvaramāṇo'tha dūtānājñāpayattataḥ ,
vacanādarjunasyaiva ācakṣadhvaṁ jayaṁ mama.
11. vaiśaṃpāyana uvāca uttaraḥ tvaramāṇaḥ atha dūtān ājñāpayat
tataḥ vacanāt arjunasya eva ācakṣadhvaṃ jayaṃ mama
11. Vaiśampāyana said: Then Uttara, in a hurry, commanded the messengers, "Announce my victory, exactly as per Arjuna's instructions."