Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-14, chapter-75

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
एवं त्रिरात्रमभवत्तद्युद्धं भरतर्षभ ।
अर्जुनस्य नरेन्द्रेण वृत्रेणेव शतक्रतोः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evaṁ trirātramabhavattadyuddhaṁ bharatarṣabha ,
arjunasya narendreṇa vṛtreṇeva śatakratoḥ.
1. vaiśampāyanaḥ uvāca evam trirātram abhavat tat yuddham
bharatarṣabha arjunasya narendreṇa vṛtreṇa iva śatakratoḥ
1. Vaiśampāyana said: "O best of Bharatas, that battle thus continued for three nights; it was a battle of Arjuna with the king (Vajradatta), similar to the battle of Indra (Śatakratu) with Vṛtra."
ततश्चतुर्थे दिवसे वज्रदत्तो महाबलः ।
जहास सस्वनं हासं वाक्यं चेदमथाब्रवीत् ॥२॥
2. tataścaturthe divase vajradatto mahābalaḥ ,
jahāsa sasvanaṁ hāsaṁ vākyaṁ cedamathābravīt.
2. tataḥ caturthe divase vajradattaḥ mahābalaḥ
jahāsa sasvanam hāsam vākyam ca idam atha abravīt
2. Then, on the fourth day, Vajradatta, who was greatly powerful, laughed loudly and then spoke these words.
अर्जुनार्जुन तिष्ठस्व न मे जीवन्विमोक्ष्यसे ।
त्वां निहत्य करिष्यामि पितुस्तोयं यथाविधि ॥३॥
3. arjunārjuna tiṣṭhasva na me jīvanvimokṣyase ,
tvāṁ nihatya kariṣyāmi pitustoyaṁ yathāvidhi.
3. arjunārjuna tiṣṭhasva na me jīvan vimokṣyase
tvām nihatya kariṣyāmi pituḥ toyam yathāvidhi
3. arjunārjuna,
tiṣṭhasva.
jīvan na me vimokṣyase.
tvām nihatya pituḥ toyam yathāvidhi kariṣyāmi.
3. Arjuna, Arjuna, stop! You will not escape me alive. Having killed you, I will perform the water libations for my father according to the proper rites.
त्वया वृद्धो मम पिता भगदत्तः पितुः सखा ।
हतो वृद्धोऽपचायित्वाच्छिशुं मामद्य योधय ॥४॥
4. tvayā vṛddho mama pitā bhagadattaḥ pituḥ sakhā ,
hato vṛddho'pacāyitvācchiśuṁ māmadya yodhaya.
4. tvayā vṛddhaḥ mama pitā bhagadattaḥ pituḥ sakhā
hataḥ vṛddhaḥ apacāyitvāt śiśum mām adya yodhaya
4. tvayā mama vṛddhaḥ pitā bhagadattaḥ pituḥ sakhā hataḥ.
(tvam) vṛddhaḥ (tam) apacāyitvāt adya śiśum mām yodhaya.
4. My aged father Bhagadatta, who was a friend of your father (Pāṇḍu), was killed by you. Having thus shown disrespect to an elder, now fight me, a mere child, today.
इत्येवमुक्त्वा संक्रुद्धो वज्रदत्तो नराधिपः ।
प्रेषयामास कौरव्य वारणं पाण्डवं प्रति ॥५॥
5. ityevamuktvā saṁkruddho vajradatto narādhipaḥ ,
preṣayāmāsa kauravya vāraṇaṁ pāṇḍavaṁ prati.
5. iti evam uktvā saṃkruddhaḥ vajradattaḥ narādhipaḥ
preṣayāmāsa kauravya vāraṇam pāṇḍavam prati
5. iti evam uktvā,
saṃkruddhaḥ narādhipaḥ vajradattaḥ,
he kauravya,
vāraṇam pāṇḍavam prati preṣayāmāsa.
5. Having thus spoken, the greatly enraged King Vajradatta, O descendant of Kuru, sent forth his elephant towards Pāṇḍava (Arjuna).
संप्रेष्यमाणो नागेन्द्रो वज्रदत्तेन धीमता ।
उत्पतिष्यन्निवाकाशमभिदुद्राव पाण्डवम् ॥६॥
6. saṁpreṣyamāṇo nāgendro vajradattena dhīmatā ,
utpatiṣyannivākāśamabhidudrāva pāṇḍavam.
6. saṃpreṣyamāṇaḥ nāgendraḥ vajradattena dhīmatā
utpatiṣyan iva ākāśam abhidudrāva pāṇḍavam
6. dhīmatā vajradattena saṃpreṣyamāṇaḥ nāgendraḥ,
ākāśam utpatiṣyan iva,
pāṇḍavam abhidudrāva.
6. The lordly elephant, being dispatched by the intelligent Vajradatta, rushed towards Pāṇḍava (Arjuna) as if it were about to fly up into the sky.
अग्रहस्तप्रमुक्तेन शीकरेण स फल्गुनम् ।
समुक्षत महाराज शैलं नील इवाम्बुदः ॥७॥
7. agrahastapramuktena śīkareṇa sa phalgunam ,
samukṣata mahārāja śailaṁ nīla ivāmbudaḥ.
7. agrahastapramuktena śīkareṇa saḥ phalgunam
samukṣata mahārāja śailam nīlaḥ iva ambudaḥ
7. mahārāja saḥ agrahastapramuktena śīkareṇa
phalgunam samukṣata nīlaḥ ambudaḥ śailam iva
7. O great king, he sprinkled Arjuna with the spray released from the tip of his trunk, just as a dark cloud showers a mountain.
स तेन प्रेषितो राज्ञा मेघवन्निनदन्मुहुः ।
मुखाडम्बरघोषेण समाद्रवत फल्गुनम् ॥८॥
8. sa tena preṣito rājñā meghavanninadanmuhuḥ ,
mukhāḍambaraghoṣeṇa samādravata phalgunam.
8. saḥ tena preṣitaḥ rājñā meghavat ninadan muhuḥ
mukhāḍambaraghoṣeṇa samādravata phalgunam
8. rājñā tena preṣitaḥ saḥ meghavat muhuḥ ninadan
mukhāḍambaraghoṣeṇa phalgunam samādravata
8. Sent by that king, the elephant repeatedly trumpeted like a cloud and, with the thunderous roar from its mouth, charged towards Arjuna.
स नृत्यन्निव नागेन्द्रो वज्रदत्तप्रचोदितः ।
आससाद द्रुतं राजन्कौरवाणां महारथम् ॥९॥
9. sa nṛtyanniva nāgendro vajradattapracoditaḥ ,
āsasāda drutaṁ rājankauravāṇāṁ mahāratham.
9. saḥ nṛtyan iva nāgendraḥ vajradattapracoditaḥ
āsasāda drutam rājan kauravāṇām mahāratham
9. rājan vajradattapracoditaḥ saḥ nāgendraḥ nṛtyan
iva kauravāṇām mahāratham drutam āsasāda
9. O king, that great elephant, urged by Vajradatta, swiftly approached the Kaurava's mighty warrior (Arjuna), as if it were dancing.
तमापतन्तं संप्रेक्ष्य वज्रदत्तस्य वारणम् ।
गाण्डीवमाश्रित्य बली न व्यकम्पत शत्रुहा ॥१०॥
10. tamāpatantaṁ saṁprekṣya vajradattasya vāraṇam ,
gāṇḍīvamāśritya balī na vyakampata śatruhā.
10. tam āpatantam samprekṣya vajradattasya vāraṇam
gāṇḍīvam āśritya balī na vyakampata śatruhā
10. vajradattasya tam āpatantam vāraṇam samprekṣya
balī śatruhā gāṇḍīvam āśritya na vyakampata
10. Having observed Vajradatta's elephant charging towards him, the mighty slayer of foes (Arjuna), relying on his Gaṇḍīva bow, did not tremble.
चुक्रोध बलवच्चापि पाण्डवस्तस्य भूपतेः ।
कार्यविघ्नमनुस्मृत्य पूर्ववैरं च भारत ॥११॥
11. cukrodha balavaccāpi pāṇḍavastasya bhūpateḥ ,
kāryavighnamanusmṛtya pūrvavairaṁ ca bhārata.
11. cukrodha balavat ca api pāṇḍavaḥ tasya bhūpateḥ
kāryavighnam anusmṛtya pūrvavairam ca bhārata
11. O Bhārata, recalling the obstruction of his purpose and the previous animosity, the Pāṇḍava (Arjuna) also became exceedingly enraged at that king.
ततस्तं वारणं क्रुद्धः शरजालेन पाण्डवः ।
निवारयामास तदा वेलेव मकरालयम् ॥१२॥
12. tatastaṁ vāraṇaṁ kruddhaḥ śarajālena pāṇḍavaḥ ,
nivārayāmāsa tadā veleva makarālayam.
12. tataḥ tam vāraṇam kruddhaḥ śarajālena pāṇḍavaḥ
nivārayāmāsa tadā velā iva makarālayam
12. Then the enraged Pāṇḍava (Arjuna), with a shower of arrows, stopped that elephant, just as a shore restrains the ocean.
स नागप्रवरो वीर्यादर्जुनेन निवारितः ।
तस्थौ शरैर्वितुन्नाङ्गः श्वाविच्छललितो यथा ॥१३॥
13. sa nāgapravaro vīryādarjunena nivāritaḥ ,
tasthau śarairvitunnāṅgaḥ śvāvicchalalito yathā.
13. saḥ nāgapravaraḥ vīryāt arjunena nivāritaḥ
tasthau śaraiḥ vitunnāṅgaḥ śvāvit śalalitaḥ yathā
13. That excellent elephant, stopped by Arjuna's valor, stood with its body pierced by arrows, just like a porcupine covered with quills.
निवारितं गजं दृष्ट्वा भगदत्तात्मजो नृपः ।
उत्ससर्ज शितान्बाणानर्जुने क्रोधमूर्छितः ॥१४॥
14. nivāritaṁ gajaṁ dṛṣṭvā bhagadattātmajo nṛpaḥ ,
utsasarja śitānbāṇānarjune krodhamūrchitaḥ.
14. nivāritam gajam dṛṣṭvā bhagadattātmajaḥ nṛpaḥ
utsasarja śitān bāṇān arjune krodhamūrcchitaḥ
14. Having seen his elephant stopped, the king, Bhagadatta's son, overcome with anger, discharged sharp arrows at Arjuna.
अर्जुनस्तु महाराज शरैः शरविघातिभिः ।
वारयामास तानस्तांस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥१५॥
15. arjunastu mahārāja śaraiḥ śaravighātibhiḥ ,
vārayāmāsa tānastāṁstadadbhutamivābhavat.
15. arjunaḥ tu mahārāja śaraiḥ śaravighātibhiḥ
vārayāmāsa tān astān tat adbhutam iva abhavat
15. mahārāja arjunaḥ tu śaravighātibhiḥ śaraiḥ
tān astān vārayāmāsa tat adbhutam iva abhavat
15. However, O great king, Arjuna repelled those arrows shot by the enemy using his own arrows that countered them. This feat seemed truly astonishing.
ततः पुनरतिक्रुद्धो राजा प्राग्ज्योतिषाधिपः ।
प्रेषयामास नागेन्द्रं बलवच्छ्वसनोपमम् ॥१६॥
16. tataḥ punaratikruddho rājā prāgjyotiṣādhipaḥ ,
preṣayāmāsa nāgendraṁ balavacchvasanopamam.
16. tataḥ punaḥ atikruddhaḥ rājā prāgjyotiṣādhipaḥ
preṣayāmāsa nāgendram balavat śvasanopamam
16. tataḥ punaḥ atikruddhaḥ prāgjyotiṣādhipaḥ rājā
balavat śvasanopamam nāgendram preṣayāmāsa
16. Then, the king of Pragjyotisha, greatly enraged once more, dispatched a mighty elephant, resembling a powerful gale.
तमापतन्तं संप्रेक्ष्य बलवान्पाकशासनिः ।
नाराचमग्निसंकाशं प्राहिणोद्वारणं प्रति ॥१७॥
17. tamāpatantaṁ saṁprekṣya balavānpākaśāsaniḥ ,
nārācamagnisaṁkāśaṁ prāhiṇodvāraṇaṁ prati.
17. tam āpatantam samprekṣya balavān pākaśāsaniḥ
nārācam agnisaṃkāśam prāhiṇot vāraṇam prati
17. balavān pākaśāsaniḥ tam āpatantam samprekṣya
agnisaṃkāśam nārācam vāraṇam prati prāhiṇot
17. Observing that elephant advancing, the mighty son of Indra (Arjuna) shot forth a flaming iron arrow, brilliant as fire, directly at the elephant.
स तेन वारणो राजन्मर्मण्यभिहतो भृशम् ।
पपात सहसा भूमौ वज्ररुग्ण इवाचलः ॥१८॥
18. sa tena vāraṇo rājanmarmaṇyabhihato bhṛśam ,
papāta sahasā bhūmau vajrarugṇa ivācalaḥ.
18. saḥ tena vāraṇaḥ rājan marmaṇi abhihataḥ bhṛśam
papāta sahasā bhūmau vajrarugṇaḥ iva acalaḥ
18. rājan saḥ vāraṇaḥ tena marmaṇi bhṛśam abhihataḥ
vajrarugṇaḥ acalaḥ iva sahasā bhūmau papāta
18. That elephant, O king, struck severely in its vital spot by that (arrow), instantly collapsed onto the earth, just like a mountain rent asunder by a thunderbolt.
स पतञ्शुशुभे नागो धनंजयशराहतः ।
विशन्निव महाशैलो महीं वज्रप्रपीडितः ॥१९॥
19. sa patañśuśubhe nāgo dhanaṁjayaśarāhataḥ ,
viśanniva mahāśailo mahīṁ vajraprapīḍitaḥ.
19. sa patan śuśubhe nāgaḥ dhanañjaya-śara-āhataḥ
viśan iva mahā-śailaḥ mahīm vajra-prapīḍitaḥ
19. That serpent (elephant), struck by Arjuna's (Dhananjaya's) arrows, fell and appeared like a great mountain, afflicted by a thunderbolt, sinking into the earth.
तस्मिन्निपतिते नागे वज्रदत्तस्य पाण्डवः ।
तं न भेतव्यमित्याह ततो भूमिगतं नृपम् ॥२०॥
20. tasminnipatite nāge vajradattasya pāṇḍavaḥ ,
taṁ na bhetavyamityāha tato bhūmigataṁ nṛpam.
20. tasmin nipatite nāge vajradattasya pāṇḍavaḥ tam
na bhetavyam iti āha tataḥ bhūmi-gatam nṛpam
20. When that elephant (nāga) belonging to Vajradatta had fallen, the Pāṇḍava (Arjuna) then said to that king, who had fallen to the ground, 'You should not be afraid.'
अब्रवीद्धि महातेजाः प्रस्थितं मां युधिष्ठिरः ।
राजानस्ते न हन्तव्या धनंजय कथंचन ॥२१॥
21. abravīddhi mahātejāḥ prasthitaṁ māṁ yudhiṣṭhiraḥ ,
rājānaste na hantavyā dhanaṁjaya kathaṁcana.
21. abravīt hi mahā-tejāḥ prasthitam mām yudhiṣṭhiraḥ
rājānaḥ te na hantavyāḥ dhanañjaya kathaṃcana
21. Indeed, the greatly glorious Yudhishthira said to me as I was setting out: 'Those kings are not to be killed by you, Dhananjaya (Arjuna), under any circumstances.'
सर्वमेतन्नरव्याघ्र भवत्वेतावता कृतम् ।
योधाश्चापि न हन्तव्या धनंजय रणे त्वया ॥२२॥
22. sarvametannaravyāghra bhavatvetāvatā kṛtam ,
yodhāścāpi na hantavyā dhanaṁjaya raṇe tvayā.
22. sarvam etat nara-vyāghra bhavatu etāvatā kṛtam
yodhāḥ ca api na hantavyāḥ dhanañjaya raṇe tvayā
22. O tiger among men (Arjuna), let all this (action/restraint) be accomplished to this extent. And Dhananjaya, the warriors too should not be killed by you in battle.
वक्तव्याश्चापि राजानः सर्वैः सह सुहृज्जनैः ।
युधिष्ठिरस्याश्वमेधो भवद्भिरनुभूयताम् ॥२३॥
23. vaktavyāścāpi rājānaḥ sarvaiḥ saha suhṛjjanaiḥ ,
yudhiṣṭhirasyāśvamedho bhavadbhiranubhūyatām.
23. vaktavyāḥ ca api rājānaḥ sarvaiḥ saha suhṛjjanaiḥ
yudhiṣṭhirasya aśvamedhaḥ bhavadbhiḥ anubhūyatām
23. rājānaḥ ca api sarvaiḥ saha suhṛjjanaiḥ vaktavyāḥ
yudhiṣṭhirasya aśvamedhaḥ bhavadbhiḥ anubhūyatām
23. And the kings, along with all their well-wishers, should be informed: 'You all should experience Yudhishthira's Aśvamedha (Vedic ritual).'
इति भ्रातृवचः श्रुत्वा न हन्मि त्वां जनाधिप ।
उत्तिष्ठ न भयं तेऽस्ति स्वस्तिमान्गच्छ पार्थिव ॥२४॥
24. iti bhrātṛvacaḥ śrutvā na hanmi tvāṁ janādhipa ,
uttiṣṭha na bhayaṁ te'sti svastimāngaccha pārthiva.
24. iti bhrātṛvacaḥ śrutvā na hanmi tvām janādhipa
uttiṣṭha na bhayam te asti svastimān gaccha pārthiva
24. iti bhrātṛvacaḥ śrutvā janādhipa tvām na hanmi
uttiṣṭha pārthiva te bhayam na asti svastimān gaccha
24. Having heard his brother's words, (he said,) 'I will not kill you, O ruler of people. Arise! There is no fear for you. Go forth safely, O king!'
आगच्छेथा महाराज परां चैत्रीमुपस्थिताम् ।
तदाश्वमेधो भविता धर्मराजस्य धीमतः ॥२५॥
25. āgacchethā mahārāja parāṁ caitrīmupasthitām ,
tadāśvamedho bhavitā dharmarājasya dhīmataḥ.
25. āgacchethāḥ mahārāja parām caitrīm upasthitām
tadā aśvamedhaḥ bhavitā dharmarājasya dhīmataḥ
25. mahārāja parām upasthitām caitrīm āgacchethāḥ
tadā dhīmataḥ dharmarājasya aśvamedhaḥ bhavitā
25. O great king, you should come when the upcoming month of Caitra arrives. Then, the Aśvamedha (Vedic ritual) of the wise king of natural law (dharma) (Yudhishthira) will take place.
एवमुक्तः स राजा तु भगदत्तात्मजस्तदा ।
तथेत्येवाब्रवीद्वाक्यं पाण्डवेनाभिनिर्जितः ॥२६॥
26. evamuktaḥ sa rājā tu bhagadattātmajastadā ,
tathetyevābravīdvākyaṁ pāṇḍavenābhinirjitaḥ.
26. evam uktaḥ saḥ rājā tu bhagadattātmajaḥ tadā tathā
iti eva abravīt vākyam pāṇḍavena abhinirjitaḥ
26. evam uktaḥ pāṇḍavena abhinirjitaḥ saḥ bhagadattātmajaḥ
rājā tu tadā tathā iti eva vākyam abravīt
26. Thus addressed, that king, the son of Bhagadatta, who had been completely defeated by the Pandava, then spoke the word, 'So be it!'