Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-10

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
धृतराष्ट्र उवाच ।
यदिदं भारतं वर्षं यत्रेदं मूर्छितं बलम् ।
यत्रातिमात्रं लुब्धोऽयं पुत्रो दुर्योधनो मम ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
yadidaṁ bhārataṁ varṣaṁ yatredaṁ mūrchitaṁ balam ,
yatrātimātraṁ lubdho'yaṁ putro duryodhano mama.
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca yat idam
bhāratam varṣam yatra idam mūrcchitam
balam yatra atimātram lubdhaḥ
ayam putraḥ duryodhanaḥ mama
1. dhṛtarāṣṭraḥ uvāca yat idam
bhāratam varṣam yatra idam balam
mūrcchitam yatra mama ayam putraḥ
duryodhanaḥ atimātram lubdhaḥ
1. Dhritarashtra said: "Regarding this land of Bharata (bhāratavarṣa), where this powerful army is arrayed, and where my son Duryodhana is excessively greedy..."
यत्र गृद्धाः पाण्डुसुता यत्र मे सज्जते मनः ।
एतन्मे तत्त्वमाचक्ष्व कुशलो ह्यसि संजय ॥२॥
2. yatra gṛddhāḥ pāṇḍusutā yatra me sajjate manaḥ ,
etanme tattvamācakṣva kuśalo hyasi saṁjaya.
2. yatra gṛddhāḥ pāṇḍusutāḥ yatra me sajjate manaḥ
etat me tattvam ācakṣva kuśalaḥ hi asi saṃjaya
2. yatra pāṇḍusutāḥ gṛddhāḥ yatra me manaḥ sajjate
saṃjaya kuśalaḥ hi asi etat tattvam me ācakṣva
2. where the sons of Pandu are eager, and where my mind becomes attached – Sanjaya, tell me the true nature (tattva) of this, for you are indeed skillful.
संजय उवाच ।
न तत्र पाण्डवा गृद्धाः शृणु राजन्वचो मम ।
गृद्धो दुर्योधनस्तत्र शकुनिश्चापि सौबलः ॥३॥
3. saṁjaya uvāca ,
na tatra pāṇḍavā gṛddhāḥ śṛṇu rājanvaco mama ,
gṛddho duryodhanastatra śakuniścāpi saubalaḥ.
3. saṃjayaḥ uvāca na tatra pāṇḍavāḥ gṛddhāḥ śṛṇu rājan vacaḥ
mama gṛddhaḥ duryodhanaḥ tatra śakuniḥ ca api saubalaḥ
3. saṃjayaḥ uvāca rājan,
mama vacaḥ śṛṇu tatra pāṇḍavāḥ gṛddhāḥ na tatra duryodhanaḥ gṛddhaḥ ca api saubalaḥ śakuniḥ
3. Sanjaya said: "O King, hear my words. The Pāṇḍavas are not eager in that matter. It is Duryodhana who is greedy there, and also Śakuni, the son of Subala."
अपरे क्षत्रियाश्चापि नानाजनपदेश्वराः ।
ये गृद्धा भारते वर्षे न मृष्यन्ति परस्परम् ॥४॥
4. apare kṣatriyāścāpi nānājanapadeśvarāḥ ,
ye gṛddhā bhārate varṣe na mṛṣyanti parasparam.
4. apare kṣatriyāḥ ca api nānājanapadeśvarāḥ ye
gṛddhāḥ bhārate varṣe na mṛṣyanti parasparam
4. ca api apare nānājanapadeśvarāḥ kṣatriyāḥ ye
bhārate varṣe gṛddhāḥ parasparam na mṛṣyanti
4. Moreover, there are other warrior (kṣatriya) rulers of various regions who, being fiercely attached to the land of Bhārata (India), do not tolerate one another.
अत्र ते वर्णयिष्यामि वर्षं भारत भारतम् ।
प्रियमिन्द्रस्य देवस्य मनोर्वैवस्वतस्य च ॥५॥
5. atra te varṇayiṣyāmi varṣaṁ bhārata bhāratam ,
priyamindrasya devasya manorvaivasvatasya ca.
5. atra te varṇayiṣyāmi varṣam bhārata bhāratam
priyam indrasya devasya manoḥ vaivasvatasya ca
5. bhārata atra te indrasya devasya ca vaivasvatasya
manoḥ priyam bhāratam varṣam varṇayiṣyāmi
5. Here, O Bhārata, I will describe to you the land of Bhārata, which is beloved by the god Indra and by Vaivasvata Manu.
पृथोश्च राजन्वैन्यस्य तथेक्ष्वाकोर्महात्मनः ।
ययातेरम्बरीषस्य मान्धातुर्नहुषस्य च ॥६॥
6. pṛthośca rājanvainyasya tathekṣvākormahātmanaḥ ,
yayāterambarīṣasya māndhāturnahuṣasya ca.
6. pṛthoḥ ca rājan vainyasya tathā ikṣvākoḥ mahātmanaḥ
yayāteḥ ambarīṣasya māndhātuḥ nahuṣasya ca
6. rājan ca pṛthoḥ vainyasya tathā mahātmanaḥ ikṣvākoḥ
yayāteḥ ambarīṣasya māndhātuḥ ca nahuṣasya
6. And, O king, (it is beloved) by Pṛthu Vainya, and similarly by the great-souled Ikṣvāku; also by Yayāti, Ambarīṣa, Māndhātṛ, and Nahuṣa.
तथैव मुचुकुन्दस्य शिबेरौशीनरस्य च ।
ऋषभस्य तथैलस्य नृगस्य नृपतेस्तथा ॥७॥
7. tathaiva mucukundasya śiberauśīnarasya ca ,
ṛṣabhasya tathailasya nṛgasya nṛpatestathā.
7. tathā eva mucukundasya śibeḥ auśīnarasya ca
ṛṣabhasya tathā ailasya nṛgasya nṛpateḥ tathā
7. tathā eva mucukundasya ca śibeḥ auśīnarasya
ṛṣabhasya tathā ailasya nṛgasya tathā nṛpateḥ
7. Likewise, (it is beloved) by Mucukunda, and by Śibi Auśīnara. Similarly, by Ṛṣabha, by Aila, and by King Nṛga.
अन्येषां च महाराज क्षत्रियाणां बलीयसाम् ।
सर्वेषामेव राजेन्द्र प्रियं भारत भारतम् ॥८॥
8. anyeṣāṁ ca mahārāja kṣatriyāṇāṁ balīyasām ,
sarveṣāmeva rājendra priyaṁ bhārata bhāratam.
8. anyeṣām ca mahārāja kṣatriyāṇām balīyasām
sarveṣām eva rājendra priyam bhārata bhāratam
8. mahārāja rājendra bhārata ca anyeṣām balīyasām
kṣatriyāṇām sarveṣām eva bhāratam priyam
8. And, O great king, O best of kings, O descendant of Bharata, the land of Bharata is dear to all those other mighty Kṣatriyas.
तत्ते वर्षं प्रवक्ष्यामि यथाश्रुतमरिंदम ।
शृणु मे गदतो राजन्यन्मां त्वं परिपृच्छसि ॥९॥
9. tatte varṣaṁ pravakṣyāmi yathāśrutamariṁdama ,
śṛṇu me gadato rājanyanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi.
9. tat te varṣam pravakṣyāmi yathāśrutam ariṃdama
śṛṇu me gadataḥ rājan yat mām tvam paripṛcchasi
9. ariṃdama rājan te tat varṣam yathāśrutam pravakṣyāmi
tvam yat mām paripṛcchasi me gadataḥ śṛṇu
9. O subduer of enemies (arindama), I will describe that region (varṣa) to you exactly as I have heard it. Listen to me, O king, as I speak about what you are asking me.
महेन्द्रो मलयः सह्यः शुक्तिमानृक्षवानपि ।
विन्ध्यश्च पारियात्रश्च सप्तैते कुलपर्वताः ॥१०॥
10. mahendro malayaḥ sahyaḥ śuktimānṛkṣavānapi ,
vindhyaśca pāriyātraśca saptaite kulaparvatāḥ.
10. mahendraḥ malayaḥ sahyaḥ śuktimān ṛkṣavān api
vindhyaḥ ca pāriyātraḥ ca sapta ete kulaparvatāḥ
10. mahendraḥ malayaḥ sahyaḥ śuktimān ṛkṣavān api
vindhyaḥ ca pāriyātraḥ ca ete sapta kulaparvatāḥ
10. Mahendra, Malaya, Sahya, Śuktimān, Ṛkṣavān, Vindhya, and Pāriyātra – these seven are known as the main mountain ranges (kulaparvatāḥ).
तेषां सहस्रशो राजन्पर्वतास्तु समीपतः ।
अभिज्ञाताः सारवन्तो विपुलाश्चित्रसानवः ॥११॥
11. teṣāṁ sahasraśo rājanparvatāstu samīpataḥ ,
abhijñātāḥ sāravanto vipulāścitrasānavaḥ.
11. teṣām sahasraśaḥ rājan parvatāḥ tu samīpataḥ
abhijñātāḥ sāravantaḥ vipulāḥ citrasānavaḥ
11. rājan teṣām samīpataḥ sahasraśaḥ parvatāḥ tu
abhijñātāḥ sāravantaḥ vipulāḥ citrasānavaḥ
11. O king, thousands of mountains, which are well-known, substantial, vast, and possess variegated peaks, are indeed located near these (seven main ranges).
अन्ये ततोऽपरिज्ञाता ह्रस्वा ह्रस्वोपजीविनः ।
आर्या म्लेच्छाश्च कौरव्य तैर्मिश्राः पुरुषा विभो ॥१२॥
12. anye tato'parijñātā hrasvā hrasvopajīvinaḥ ,
āryā mlecchāśca kauravya tairmiśrāḥ puruṣā vibho.
12. anye tataḥ aparijñātāḥ hrasvāḥ hrasvopajīvinaḥ
āryāḥ mlecchāḥ ca kauravya taiḥ miśrāḥ puruṣāḥ vibho
12. kauravya vibho tataḥ anye aparijñātāḥ hrasvāḥ
hrasvopajīvinaḥ puruṣāḥ taiḥ āryāḥ ca mlecchāḥ miśrāḥ
12. O scion of Kuru (Kauravya), O mighty one (vibho), besides these, there are other people, unknown and insignificant, who subsist on meager means. Aryans and Mlecchas are also mixed among them.
नदीः पिबन्ति बहुला गङ्गां सिन्धुं सरस्वतीम् ।
गोदावरीं नर्मदां च बाहुदां च महानदीम् ॥१३॥
13. nadīḥ pibanti bahulā gaṅgāṁ sindhuṁ sarasvatīm ,
godāvarīṁ narmadāṁ ca bāhudāṁ ca mahānadīm.
13. nadīḥ pibanti bahulāḥ gaṅgām sindhum sarasvatīm
godāvarīm narmadām ca bāhudām ca mahānadīm
13. nadīḥ bahulāḥ gaṅgām sindhum sarasvatīm godāvarīm
narmadām ca bāhudām ca mahānadīm pibanti
13. They drink from many rivers: the Gaṅgā, Sindhu, Sarasvatī, Godāvarī, Narmadā, and the great river (mahānadī) Bahudā.
शतद्रुं चन्द्रभागां च यमुनां च महानदीम् ।
दृषद्वतीं विपाशां च विपापां स्थूलवालुकाम् ॥१४॥
14. śatadruṁ candrabhāgāṁ ca yamunāṁ ca mahānadīm ,
dṛṣadvatīṁ vipāśāṁ ca vipāpāṁ sthūlavālukām.
14. śatadrum candrabhāgām ca yamunām ca mahānadīm
dṛṣadvatīm vipāśām ca vipāpām sthūlavālukām
14. śatadrum candrabhāgām ca yamunām ca mahānadīm
dṛṣadvatīm vipāśām ca vipāpām sthūlavālukām
14. They drink from the Śatadru, the Candrabhāgā, and the great river (mahānadī) Yamunā; the Dṛṣadvatī, Vipāśā, Vipāpā, and Sthūlavālukā.
नदीं वेत्रवतीं चैव कृष्णवेणां च निम्नगाम् ।
इरावतीं वितस्तां च पयोष्णीं देविकामपि ॥१५॥
15. nadīṁ vetravatīṁ caiva kṛṣṇaveṇāṁ ca nimnagām ,
irāvatīṁ vitastāṁ ca payoṣṇīṁ devikāmapi.
15. nadīm vetravatīm ca eva kṛṣṇaveṇām ca nimnagām
irāvatīm vitastām ca payoṣṇīm devikām api
15. nadīm vetravatīm ca eva kṛṣṇaveṇām ca nimnagām
irāvatīm vitastām ca payoṣṇīm devikām api
15. They drink from the river (nadī) Vetravatī, and also the Kṛṣṇaveṇā, a lowland river (nimnagā); the Irāvatī, Vitastā, Payoṣṇī, and also the Devikā.
वेदस्मृतिं वेतसिनीं त्रिदिवामिष्कुमालिनीम् ।
करीषिणीं चित्रवहां चित्रसेनां च निम्नगाम् ॥१६॥
16. vedasmṛtiṁ vetasinīṁ tridivāmiṣkumālinīm ,
karīṣiṇīṁ citravahāṁ citrasenāṁ ca nimnagām.
16. vedasmṛtim vetasinīm tridivām iṣkumālinīm
karīṣiṇīm citravahām citrasenām ca nimnagām
16. vedasmṛtim vetasinīm tridivām iṣkumālinīm
karīṣiṇīm citravahām citrasenām ca nimnagām
16. I mention the rivers Vedasmriti, Vetasi, Tridiva, Iṣkumālinī, Karīṣiṇī, Citravahā, and Citrasenā.
गोमतीं धूतपापां च वन्दनां च महानदीम् ।
कौशिकीं त्रिदिवां कृत्यां विचित्रां लोहतारिणीम् ॥१७॥
17. gomatīṁ dhūtapāpāṁ ca vandanāṁ ca mahānadīm ,
kauśikīṁ tridivāṁ kṛtyāṁ vicitrāṁ lohatāriṇīm.
17. gomatīm dhūtapāpām ca vandanām ca mahānadīm
kauśikīm tridivām kṛtyām vicitrām lohatāriṇīm
17. gomatīm dhūtapāpām ca vandanām ca mahānadīm
kauśikīm tridivām kṛtyām vicitrām lohatāriṇīm
17. Also, the rivers Gomati, Dhūtapāpā, Vandana, Mahānadī, Kauśikī, Tridiva, Kṛtyā, Vicitrā, and Lohatāriṇī.
रथस्थां शतकुम्भां च सरयूं च नरेश्वर ।
चर्मण्वतीं वेत्रवतीं हस्तिसोमां दिशं तथा ॥१८॥
18. rathasthāṁ śatakumbhāṁ ca sarayūṁ ca nareśvara ,
carmaṇvatīṁ vetravatīṁ hastisomāṁ diśaṁ tathā.
18. rathasthām śatakumbhām ca sarayūm ca nareśvara
carmaṇvatīm vetravatīm hastisomām diśam tathā
18. nareśvara rathasthām śatakumbhām ca sarayūm ca
carmaṇvatīm vetravatīm hastisomām diśam tathā
18. O king of men (nareśvara), also [I mention] the rivers Rathasthā, Śatakumbhā, Sarayū, Carmaṇvatī, Vetravatī, Hastisomā, and Diśā.
शतावरीं पयोष्णीं च परां भैमरथीं तथा ।
कावेरीं चुलुकां चापि वापीं शतबलामपि ॥१९॥
19. śatāvarīṁ payoṣṇīṁ ca parāṁ bhaimarathīṁ tathā ,
kāverīṁ culukāṁ cāpi vāpīṁ śatabalāmapi.
19. śatāvarīm payoṣṇīm ca parām bhaimarathīm tathā
kāverīm culukām ca api vāpīm śatabalām api
19. śatāvarīm payoṣṇīm ca parām bhaimarathīm tathā
kāverīm culukām ca api vāpīm śatabalām api
19. Also [I mention] the rivers Śatāvarī, Payoṣṇī, Parā, Bhaimarathī, Kāverī, Culukā, and Vāpī, as well as Śatabalā.
निचीरां महितां चापि सुप्रयोगां नराधिप ।
पवित्रां कुण्डलां सिन्धुं वाजिनीं पुरमालिनीम् ॥२०॥
20. nicīrāṁ mahitāṁ cāpi suprayogāṁ narādhipa ,
pavitrāṁ kuṇḍalāṁ sindhuṁ vājinīṁ puramālinīm.
20. nicīrām mahitām ca api suprayogām narādhipa
pavitrām kuṇḍalām sindhum vājinīm puramālinīm
20. narādhipa nicīrām mahitām ca api suprayogām
pavitrām kuṇḍalām sindhum vājinīm puramālinīm
20. O king, (I describe) Nicīrā, Mahitā, and also Suprayogā, Pavitrā, Kuṇḍalā, Sindhu, Vājinī, and Puramālinī.
पूर्वाभिरामां वीरां च भीमामोघवतीं तथा ।
पलाशिनीं पापहरां महेन्द्रां पिप्पलावतीम् ॥२१॥
21. pūrvābhirāmāṁ vīrāṁ ca bhīmāmoghavatīṁ tathā ,
palāśinīṁ pāpaharāṁ mahendrāṁ pippalāvatīm.
21. pūrvābhirāmām vīrām ca bhīmāmoghavatīm tathā
palāśinīm pāpaharām mahendrām pippalāvatīm
21. pūrvābhirāmām vīrām ca tathā bhīmāmoghavatīm
palāśinīm pāpaharām mahendrām pippalāvatīm
21. (And also) Pūrvābhirāmā, Vīrā, and similarly Bhīmāmoghavatī, Palāśinī, Pāpaharā, Mahendrā, and Pippalāvatī.
पारिषेणामसिक्नीं च सरलां भारमर्दिनीम् ।
पुरुहीं प्रवरां मेनां मोघां घृतवतीं तथा ॥२२॥
22. pāriṣeṇāmasiknīṁ ca saralāṁ bhāramardinīm ,
puruhīṁ pravarāṁ menāṁ moghāṁ ghṛtavatīṁ tathā.
22. pāriṣeṇām asiknīm ca saralām bhāramardinīm
puruhīm pravarām menām moghām ghṛtavatīm tathā
22. pāriṣeṇām asiknīm ca saralām bhāramardinīm
puruhīm pravarām menām moghām tathā ghṛtavatīm
22. (And also) Pāriṣeṇā, Asiknī, and Saralā, Bhāramardinī, Puruhī, Pravarā, Menā, Moghā, and similarly Ghṛtavatī.
धूमत्यामतिकृष्णां च सूचीं छावीं च कौरव ।
सदानीरामधृष्यां च कुशधारां महानदीम् ॥२३॥
23. dhūmatyāmatikṛṣṇāṁ ca sūcīṁ chāvīṁ ca kaurava ,
sadānīrāmadhṛṣyāṁ ca kuśadhārāṁ mahānadīm.
23. dhūmatyām atikṛṣṇām ca sūcīm chāvīm ca kaurava
sadānīrām adhṛṣyām ca kuśadhārām mahānadīm
23. kaurava dhūmatyām atikṛṣṇām ca sūcīm chāvīm
ca sadānīrām adhṛṣyām ca kuśadhārām mahānadīm
23. O Kaurava, (I describe) Dhūmatyā, Atikṛṣṇā, and Sūcī, and Chāvī, and Sadānīrā, Adhṛṣyā, Kuśadhārā, and the Mahānadī (great river).
शशिकान्तां शिवां चैव तथा वीरवतीमपि ।
वास्तुं सुवास्तुं गौरीं च कम्पनां सहिरण्वतीम् ॥२४॥
24. śaśikāntāṁ śivāṁ caiva tathā vīravatīmapi ,
vāstuṁ suvāstuṁ gaurīṁ ca kampanāṁ sahiraṇvatīm.
24. śaśikāntām śivām ca eva tathā vīravatīm api
vāstum suvāstum gaurīm ca kampanām sahiraṇvatīm
24. śaśikāntām śivām ca eva tathā vīravatīm api
vāstum suvāstum gaurīm ca kampanām sahiraṇvatīm
24. And also Śaśikāntā, Śivā, and Vīravatī; Vāstu, Suvāstu, Gaurī, and Kampanā, along with Hiraṇvatī.
हिरण्वतीं चित्रवतीं चित्रसेनां च निम्नगाम् ।
रथचित्रां ज्योतिरथां विश्वामित्रां कपिञ्जलाम् ॥२५॥
25. hiraṇvatīṁ citravatīṁ citrasenāṁ ca nimnagām ,
rathacitrāṁ jyotirathāṁ viśvāmitrāṁ kapiñjalām.
25. hiraṇvatīm citravatīm citrasenām ca nimnagām
rathacitrām jyotirathām viśvāmitrām kapiñjalām
25. hiraṇvatīm citravatīm citrasenām ca nimnagām
rathacitrām jyotirathām viśvāmitrām kapiñjalām
25. Hiraṇvatī, Citravatī, and Citrasenā, the river (nimnagā); Rathacitrā, Jyotirathā, Viśvāmitrā, and Kapiñjalā.
उपेन्द्रां बहुलां चैव कुचरामम्बुवाहिनीम् ।
वैनन्दीं पिञ्जलां वेण्णां तुङ्गवेणां महानदीम् ॥२६॥
26. upendrāṁ bahulāṁ caiva kucarāmambuvāhinīm ,
vainandīṁ piñjalāṁ veṇṇāṁ tuṅgaveṇāṁ mahānadīm.
26. upendrām bahulām ca eva kucarām ambuvāhinīm
vainandīm piñjalām veṇṇām tuṅgaveṇām mahānadīm
26. upendrām bahulām ca eva kucarām ambuvāhinīm
vainandīm piñjalām veṇṇām tuṅgaveṇām mahānadīm
26. Upendrā, Bahulā, and Kucarā, the water-bearing (ambuvāhinī) river; Vainandī, Piñjalā, Veṇṇā, and Tuṅgaveṇā, the great river (mahānadī).
विदिशां कृष्णवेण्णां च ताम्रां च कपिलामपि ।
शलुं सुवामां वेदाश्वां हरिस्रावां महापगाम् ॥२७॥
27. vidiśāṁ kṛṣṇaveṇṇāṁ ca tāmrāṁ ca kapilāmapi ,
śaluṁ suvāmāṁ vedāśvāṁ harisrāvāṁ mahāpagām.
27. vidiśām kṛṣṇaveṇṇām ca tāmrām ca kapilām api
śalum suvāmām vedāśvām harisrāvām mahāpagām
27. vidiśām kṛṣṇaveṇṇām ca tāmrām ca kapilām api
śalum suvāmām vedāśvām harisrāvām mahāpagām
27. Vidiśā, Kṛṣṇaveṇṇā, Tāmra, and also Kapilā; Śalu, Suvāmā, Vedāśvā, Harisrā, the great river (mahāpagā).
शीघ्रां च पिच्छिलां चैव भारद्वाजीं च निम्नगाम् ।
कौशिकीं निम्नगां शोणां बाहुदामथ चन्दनाम् ॥२८॥
28. śīghrāṁ ca picchilāṁ caiva bhāradvājīṁ ca nimnagām ,
kauśikīṁ nimnagāṁ śoṇāṁ bāhudāmatha candanām.
28. śīghrām ca picchilām ca eva bhāradvājīm ca nimnagām
| kauśikīm nimnagām śoṇām bāhudām atha candanām
28. ca eva śīghrām ca picchilām nimnagām ca bhāradvājīm
kauśikīm nimnagām śoṇām atha bāhudām candanām
28. And also the swift and muddy (river) Picchilā, and the Bhāradvājī river, the Kauśikī river, the Śoṇā, the Bāhudā, and then the Candanā.
दुर्गामन्तःशिलां चैव ब्रह्ममेध्यां बृहद्वतीम् ।
चरक्षां महिरोहीं च तथा जम्बुनदीमपि ॥२९॥
29. durgāmantaḥśilāṁ caiva brahmamedhyāṁ bṛhadvatīm ,
carakṣāṁ mahirohīṁ ca tathā jambunadīmapi.
29. durgām antaḥśilām ca eva brahmamedhyām bṛhadvatīm
| carakṣām mahirohīm ca tathā jambunadīm api
29. ca eva durgām antaḥśilām brahmamedhyām bṛhadvatīm
ca carakṣām mahirohīm tathā api jambunadīm
29. And also the Durgā, the Antaḥśilā, the Brahmamedhyā, the Bṛhadvatī, the Carakṣā, and the Mahirohī, as well as the Jambunadī.
सुनसां तमसां दासीं त्रसामन्यां वराणसीम् ।
लोलोद्धृतकरां चैव पूर्णाशां च महानदीम् ॥३०॥
30. sunasāṁ tamasāṁ dāsīṁ trasāmanyāṁ varāṇasīm ,
loloddhṛtakarāṁ caiva pūrṇāśāṁ ca mahānadīm.
30. sunasām tamasām dāsīm trasām anyām vārāṇasīm
| loloddhṛtakarām ca eva pūrṇāśām ca mahānadīm
30. sunasām tamasām dāsīm trasām anyām vārāṇasīm
ca eva loloddhṛtakarām ca pūrṇāśām mahānadīm
30. The Sunasā, the Tamasā, the Dāsī, the Trasā, and another river, the Vārāṇasī, and also the Loloddhṛtakarā, the Pūrṇāśā, and the Mahānadī.
मानवीं वृषभां चैव महानद्यो जनाधिप ।
सदानिरामयां वृत्यां मन्दगां मन्दवाहिनीम् ॥३१॥
31. mānavīṁ vṛṣabhāṁ caiva mahānadyo janādhipa ,
sadānirāmayāṁ vṛtyāṁ mandagāṁ mandavāhinīm.
31. mānavīm vṛṣabhām ca eva mahānadyaḥ janādhipa
| sadānirāmayām vṛtyām mandagām mandavāhinīm
31. janādhipa,
mānavīm ca eva vṛṣabhām sadānirāmayām vṛtyām mandagām mandavāhinīm mahānadyaḥ
31. O lord of men, (I describe/list) the Mānavī, and also the Vṛṣabhā, the Sadānirāmayā, the Vṛtyā, the Mandagā, and the Mandavāhinī - (all) great rivers.
ब्रह्माणीं च महागौरीं दुर्गामपि च भारत ।
चित्रोपलां चित्रबर्हां मञ्जुं मकरवाहिनीम् ॥३२॥
32. brahmāṇīṁ ca mahāgaurīṁ durgāmapi ca bhārata ,
citropalāṁ citrabarhāṁ mañjuṁ makaravāhinīm.
32. brahmāṇīm ca mahāgaurīm durgām api ca bhārata
citropalām citrabarhām mañjum makaravāhinīm
32. bhārata brahmāṇīm ca mahāgaurīm ca durgām api
citropalām citrabarhām mañjum makaravāhinīm
32. O Bhārata, (I mention) Brahmāṇī, and Mahāgaurī, and Durgā, as well as Citropalā, Citrabarhā, Mañju, and Makaravāhinī.
मन्दाकिनीं वैतरणीं कोकां चैव महानदीम् ।
शुक्तिमतीमरण्यां च पुष्पवेण्युत्पलावतीम् ॥३३॥
33. mandākinīṁ vaitaraṇīṁ kokāṁ caiva mahānadīm ,
śuktimatīmaraṇyāṁ ca puṣpaveṇyutpalāvatīm.
33. mandākinīm vaitaraṇīm kokām ca eva mahānadīm
śuktimatīm araṇyām ca puṣpaveṇyutpalāvatīm
33. mandākinīm vaitaraṇīm kokām ca eva mahānadīm
śuktimatīm araṇyām ca puṣpaveṇyutpalāvatīm
33. (I mention) Mandākinī, Vaitaraṇī, and also Kokā, and the Mahānadī, Śuktimatī, Araṇyā, and Puṣpaveṇyutpalāvatī.
लोहित्यां करतोयां च तथैव वृषभङ्गिनीम् ।
कुमारीमृषिकुल्यां च ब्रह्मकुल्यां च भारत ॥३४॥
34. lohityāṁ karatoyāṁ ca tathaiva vṛṣabhaṅginīm ,
kumārīmṛṣikulyāṁ ca brahmakulyāṁ ca bhārata.
34. lohityām karatoyām ca tathā eva vṛṣabhaṅginīm
kumārīm ṛṣikulyām ca brahmakulyām ca bhārata
34. bhārata lohityām karatoyām ca tathā eva
vṛṣabhaṅginīm kumārīm ṛṣikulyām ca brahmakulyām ca
34. O Bhārata, (I mention) Lohityā, Karatoyā, and likewise Vṛṣabhaṅginī, Kumārī, Ṛṣikulyā, and Brahmakulyā.
सरस्वतीः सुपुण्याश्च सर्वा गङ्गाश्च मारिष ।
विश्वस्य मातरः सर्वाः सर्वाश्चैव महाबलाः ॥३५॥
35. sarasvatīḥ supuṇyāśca sarvā gaṅgāśca māriṣa ,
viśvasya mātaraḥ sarvāḥ sarvāścaiva mahābalāḥ.
35. sarasvatīḥ supuṇyāḥ ca sarvāḥ gaṅgāḥ ca māriṣa
viśvasya mātaraḥ sarvāḥ sarvāḥ ca eva mahābalāḥ
35. māriṣa sarasvatīḥ ca gaṅgāḥ ca sarvāḥ supuṇyāḥ
sarvāḥ viśvasya mātaraḥ ca eva sarvāḥ mahābalāḥ
35. O Māriṣa, all the Sarasvatīs and all the Gaṅgās are most sacred. All (of them) are the mothers of the universe, and indeed all are extremely powerful.
तथा नद्यस्त्वप्रकाशाः शतशोऽथ सहस्रशः ।
इत्येताः सरितो राजन्समाख्याता यथास्मृति ॥३६॥
36. tathā nadyastvaprakāśāḥ śataśo'tha sahasraśaḥ ,
ityetāḥ sarito rājansamākhyātā yathāsmṛti.
36. tathā nadyaḥ tu aprakāśāḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
iti etāḥ saritaḥ rājan samākhyātā yathāsmṛti
36. rājan tathā tu śataśaḥ atha sahasraśaḥ etāḥ
aprakāśāḥ nadyaḥ saritaḥ yathāsmṛti samākhyātā
36. O king, similarly, these hundreds, even thousands, of less prominent rivers have been enumerated as remembered.
अत ऊर्ध्वं जनपदान्निबोध गदतो मम ।
तत्रेमे कुरुपाञ्चालाः शाल्वमाद्रेयजाङ्गलाः ॥३७॥
37. ata ūrdhvaṁ janapadānnibodha gadato mama ,
tatreme kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ.
37. ataḥ ūrdhvam janapadān nibodha gadataḥ mama
tatra ime kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ
37. ataḥ ūrdhvam mama gadataḥ janapadān nibodha
tatra ime kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ
37. Henceforth, hear from me, as I speak, about the various countries (janapada). Among these are the Kurus and Pāñcālas, Śālvas, and Mādreya-Jāṅgalas.
शूरसेनाः कलिङ्गाश्च बोधा मौकास्तथैव च ।
मत्स्याः सुकुट्यः सौबल्याः कुन्तलाः काशिकोशलाः ॥३८॥
38. śūrasenāḥ kaliṅgāśca bodhā maukāstathaiva ca ,
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ.
38. śūrasenāḥ kaliṅgāḥ ca bodhāḥ maukāḥ tathaiva ca
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ
38. śūrasenāḥ ca kaliṅgāḥ bodhāḥ tathaiva ca maukāḥ
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ
38. The Śūrasenas, Kaliṅgas, Bodhas, and similarly the Maukas. Furthermore, the Matsyas, Sukuṭyas, Saubalyas, Kuntalas, and Kāśis and Kośalas.
चेदिवत्साः करूषाश्च भोजाः सिन्धुपुलिन्दकाः ।
उत्तमौजा दशार्णाश्च मेकलाश्चोत्कलैः सह ॥३९॥
39. cedivatsāḥ karūṣāśca bhojāḥ sindhupulindakāḥ ,
uttamaujā daśārṇāśca mekalāścotkalaiḥ saha.
39. cedivatsāḥ karūṣāḥ ca bhojāḥ sindhupulindakāḥ
uttamaujāḥ daśārṇāḥ ca mekalāḥ ca utkalaiḥ saha
39. cedivatsāḥ ca karūṣāḥ bhojāḥ sindhupulindakāḥ
uttamaujāḥ ca daśārṇāḥ mekalāḥ ca utkalaiḥ saha
39. Also included are the Cedis and Vatsas, Karūṣas, Bhojas, and Sindhupulindakas. And the Uttamaujas, Daśārṇas, and Mekalas, along with the Utkalas.
पाञ्चालाः कौशिजाश्चैव एकपृष्ठा युगंधराः ।
सौधा मद्रा भुजिङ्गाश्च काशयोऽपरकाशयः ॥४०॥
40. pāñcālāḥ kauśijāścaiva ekapṛṣṭhā yugaṁdharāḥ ,
saudhā madrā bhujiṅgāśca kāśayo'parakāśayaḥ.
40. pañcālāḥ kauśijāḥ ca eva ekapṛṣṭhāḥ yugandharāḥ
saudhāḥ madrāḥ bhujiṅgāḥ ca kāśayaḥ aparakāśayaḥ
40. pañcālāḥ kauśijāḥ ca eva ekapṛṣṭhāḥ yugandharāḥ
saudhāḥ madrāḥ bhujiṅgāḥ ca kāśayaḥ aparakāśayaḥ
40. The Pañcālas, the Kauśijas, the Ekapṛṣṭhas, the Yugandharas, the Saudhas, the Madras, the Bhujiṅgas, the Kāśis, and the Apara-Kāśis (or Western Kāśis).
जठराः कुक्कुशाश्चैव सुदाशार्णाश्च भारत ।
कुन्तयोऽवन्तयश्चैव तथैवापरकुन्तयः ॥४१॥
41. jaṭharāḥ kukkuśāścaiva sudāśārṇāśca bhārata ,
kuntayo'vantayaścaiva tathaivāparakuntayaḥ.
41. jaṭharāḥ kukkuśāḥ ca eva sudāśārṇāḥ ca bhārata
kuntayaḥ avantayaḥ ca eva tathā eva aparakuntayaḥ
41. bhārata jaṭharāḥ kukkuśāḥ ca eva sudāśārṇāḥ ca
kuntayaḥ avantayaḥ ca eva tathā eva aparakuntayaḥ
41. O Bhārata, there are also the Jaṭharas, the Kukkuśas, and the Sudāśārṇas; and similarly, the Kuntis, the Avantis, and the Apara-Kuntis (or Western Kuntis).
गोविन्दा मन्दकाः षण्डा विदर्भानूपवासिकाः ।
अश्मकाः पांसुराष्ट्राश्च गोपराष्ट्राः पनीतकाः ॥४२॥
42. govindā mandakāḥ ṣaṇḍā vidarbhānūpavāsikāḥ ,
aśmakāḥ pāṁsurāṣṭrāśca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ.
42. govindāḥ mandakāḥ ṣaṇḍāḥ vidarbhānūpavāsikāḥ
aśmakāḥ pāṃsurāṣṭrāḥ ca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ
42. govindāḥ mandakāḥ ṣaṇḍāḥ vidarbhānūpavāsikāḥ
aśmakāḥ pāṃsurāṣṭrāḥ ca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ
42. The Govindas, the Mandakas, the Ṣaṇḍas, the Vidarbhānūpavāsikas, the Aśmakas, the Pāṃsurāṣṭras, the Goparāṣṭras, and the Panītakas.
आदिराष्ट्राः सुकुट्टाश्च बलिराष्ट्रं च केवलम् ।
वानरास्याः प्रवाहाश्च वक्रा वक्रभयाः शकाः ॥४३॥
43. ādirāṣṭrāḥ sukuṭṭāśca balirāṣṭraṁ ca kevalam ,
vānarāsyāḥ pravāhāśca vakrā vakrabhayāḥ śakāḥ.
43. ādirāṣṭrāḥ sukuṭṭāḥ ca balirāṣṭram ca kevalam
vānarāsyāḥ pravāhāḥ ca vakrāḥ vakrabhayāḥ śakāḥ
43. ādirāṣṭrāḥ sukuṭṭāḥ ca balirāṣṭram ca kevalam
vānarāsyāḥ pravāhāḥ ca vakrāḥ vakrabhayāḥ śakāḥ
43. The Ādirāṣṭras, the Sukuṭṭas, and only the Balirāṣṭras; also the Vānarāsyas, the Pravāhas, the Vakras, the Vakrabhayas, and the Śakas.
विदेहका मागधाश्च सुह्माश्च विजयास्तथा ।
अङ्गा वङ्गाः कलिङ्गाश्च यकृल्लोमान एव च ॥४४॥
44. videhakā māgadhāśca suhmāśca vijayāstathā ,
aṅgā vaṅgāḥ kaliṅgāśca yakṛllomāna eva ca.
44. videhakāḥ māgadhāḥ ca suhmāḥ ca vijayāḥ tathā
aṅgāḥ vaṅgāḥ kaliṅgāḥ ca yakṛllomānaḥ eva ca
44. videhakāḥ māgadhāḥ ca suhmāḥ ca vijayāḥ tathā
aṅgāḥ vaṅgāḥ kaliṅgāḥ ca yakṛllomānaḥ eva ca
44. The Videhas, the Magadhas, the Suhmas, and likewise the Vijayas; the Angas, the Vangas, the Kalingas, and indeed the Yakṛllomānas.
मल्लाः सुदेष्णाः प्राहूतास्तथा माहिषकार्षिकाः ।
वाहीका वाटधानाश्च आभीराः कालतोयकाः ॥४५॥
45. mallāḥ sudeṣṇāḥ prāhūtāstathā māhiṣakārṣikāḥ ,
vāhīkā vāṭadhānāśca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ.
45. mallāḥ sudeṣṇāḥ prāhūtāḥ tathā māhiṣakārṣikāḥ
vāhīkāḥ vāṭadhānāḥ ca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ
45. mallāḥ sudeṣṇāḥ prāhūtāḥ tathā māhiṣakārṣikāḥ
vāhīkāḥ vāṭadhānāḥ ca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ
45. The Mallas, the Sudeṣṇas, the Prāhūtas, and likewise the Māhiṣakas and Kārṣikas; the Vāhīkas, the Vāṭadhānas, and the Ābhīras, along with the Kālatoyakas.
अपरन्ध्राश्च शूद्राश्च पह्लवाश्चर्मखण्डिकाः ।
अटवीशबराश्चैव मरुभौमाश्च मारिष ॥४६॥
46. aparandhrāśca śūdrāśca pahlavāścarmakhaṇḍikāḥ ,
aṭavīśabarāścaiva marubhaumāśca māriṣa.
46. aparandhrāḥ ca śūdrāḥ ca pahlavāḥ carmakhaṇḍikāḥ
aṭavīśabarāḥ ca eva marubhaumāḥ ca māriṣa
46. māriṣa aparandhrāḥ ca śūdrāḥ ca pahlavāḥ
carmakhaṇḍikāḥ aṭavīśabarāḥ ca eva marubhaumāḥ ca
46. O venerable one (māriṣa), the Aparandhras, the Śūdras, the Pahlavas, and the Carmakhaṇḍikas; and also the Aṭavīśabaras and the Marubhaumas.
उपावृश्चानुपावृश्चसुराष्ट्राः केकयास्तथा ।
कुट्टापरान्ता द्वैधेयाः काक्षाः सामुद्रनिष्कुटाः ॥४७॥
47. upāvṛścānupāvṛścasurāṣṭrāḥ kekayāstathā ,
kuṭṭāparāntā dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ.
47. upāvṛṣāḥ ca anupāvṛṣāḥ ca surāṣṭrāḥ kekayāḥ tathā
kuṭṭāparāntāḥ dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ
47. upāvṛṣāḥ ca anupāvṛṣāḥ ca surāṣṭrāḥ tathā kekayāḥ
kuṭṭāparāntāḥ dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ
47. The Upāvṛṣas, Anupāvṛṣas, and Surāṣṭras, and similarly the Kekayas; the Kuṭṭāparāntas, the Dvaidheyas, the Kākṣas, and the Sāmudraniṣkuṭas.
अन्ध्राश्च बहवो राजन्नन्तर्गिर्यास्तथैव च ।
बहिर्गिर्याङ्गमलदा मागधा मानवर्जकाः ॥४८॥
48. andhrāśca bahavo rājannantargiryāstathaiva ca ,
bahirgiryāṅgamaladā māgadhā mānavarjakāḥ.
48. andhrāḥ ca bahavaḥ rājan antargiryāḥ tathā eva
ca bahirgiryāḥ aṅgamaladāḥ māgadhāḥ mānavarjakāḥ
48. rājan,
bahavaḥ andhrāḥ ca antargiryāḥ ca tathā eva bahirgiryāḥ aṅgamaladāḥ māgadhāḥ mānavarjakāḥ
48. O king, there are many Andhras, as well as those living within the mountains, and those living outside the mountains. Also present are the Aṅga-Maladas, the Magadhas, and the Mānavarjakas.
मह्युत्तराः प्रावृषेया भार्गवाश्च जनाधिप ।
पुण्ड्रा भार्गाः किराताश्च सुदोष्णाः प्रमुदास्तथा ॥४९॥
49. mahyuttarāḥ prāvṛṣeyā bhārgavāśca janādhipa ,
puṇḍrā bhārgāḥ kirātāśca sudoṣṇāḥ pramudāstathā.
49. mahiuttarāḥ prāvṛṣeyāḥ bhārgavāḥ ca janādhipa
puṇḍrāḥ bhārgāḥ kirātāḥ ca sudoṣṇāḥ pramudāḥ tathā
49. janādhipa,
mahiuttarāḥ prāvṛṣeyāḥ bhārgavāḥ ca puṇḍrāḥ bhārgāḥ kirātāḥ ca sudoṣṇāḥ tathā pramudāḥ
49. O lord of men, there are the Mahiuttaras, the Prāvṛṣeyas, and the Bhārgavas. Also the Puṇḍras, the Bhārgas, and the Kirātas, as well as the Sudoṣṇas and the Pramudas.
शका निषादा निषधास्तथैवानर्तनैरृताः ।
दुगूलाः प्रतिमत्स्याश्च कुशलाः कुनटास्तथा ॥५०॥
50. śakā niṣādā niṣadhāstathaivānartanairṛtāḥ ,
dugūlāḥ pratimatsyāśca kuśalāḥ kunaṭāstathā.
50. śakāḥ niṣādāḥ niṣadhāḥ tathā eva anartanairṛtāḥ
dugūlāḥ pratimatsyāḥ ca kuśalāḥ kunaṭāḥ tathā
50. śakāḥ niṣādāḥ niṣadhāḥ tathā eva anartanairṛtāḥ
ca dugūlāḥ pratimatsyāḥ ca kuśalāḥ kunaṭāḥ tathā
50. The Śakas, Niṣādas, Niṣadhas, as well as the Anartanairṛtas, are there. Also the Dugūlas, the Pratimatysas, the Kuśalas, and the Kunaṭas.
तीरग्राहास्तरतोया राजिका रस्यकागणाः ।
तिलकाः पारसीकाश्च मधुमन्तः प्रकुत्सकाः ॥५१॥
51. tīragrāhāstaratoyā rājikā rasyakāgaṇāḥ ,
tilakāḥ pārasīkāśca madhumantaḥ prakutsakāḥ.
51. tīragrāhāḥ taratoyāḥ rājikāḥ rasyakāgaṇāḥ
tilakāḥ pārasīkāḥ ca madhumantaḥ prakutsakāḥ
51. tīragrāhāḥ taratoyāḥ rājikāḥ rasyakāgaṇāḥ
tilakāḥ pārasīkāḥ ca madhumantaḥ prakutsakāḥ
51. Present are the Tīragrāhas, the Taratoyas, the Rāikas, the Rasyakagaṇas, the Tilakas, and the Pārasīkas (Persians). Also the Madhumantas and the Prakutsakas.
काश्मीराः सिन्धुसौवीरा गान्धारा दर्शकास्तथा ।
अभीसारा कुलूताश्च शैवला बाह्लिकास्तथा ॥५२॥
52. kāśmīrāḥ sindhusauvīrā gāndhārā darśakāstathā ,
abhīsārā kulūtāśca śaivalā bāhlikāstathā.
52. kāśmīrāḥ sindhusauvīrāḥ gāndhārāḥ darśakāḥ tathā
abhīsārāḥ kulūtāḥ ca śaivalāḥ bāhlikāḥ tathā
52. kāśmīrāḥ sindhusauvīrāḥ gāndhārāḥ darśakāḥ tathā
abhīsārāḥ kulūtāḥ ca śaivalāḥ bāhlikāḥ tathā
52. The Kaśmīras, Sindhu-Sauvīras, Gāndhāras, and Darśakas, as well as the Abhīsāras, Kulūtas, Śaivalas, and Bāhlikas.
दर्वीकाः सकचा दर्वा वातजामरथोरगाः ।
बहुवाद्याश्च कौरव्य सुदामानः सुमल्लिकाः ॥५३॥
53. darvīkāḥ sakacā darvā vātajāmarathoragāḥ ,
bahuvādyāśca kauravya sudāmānaḥ sumallikāḥ.
53. darvīkāḥ sakacāḥ darvāḥ vātajāḥ amarathauragāḥ
bahuvādyāḥ ca kauravya sudāmānaḥ sumallikāḥ
53. kauravya darvīkāḥ sakacāḥ darvāḥ vātajāḥ
amarathauragāḥ bahuvādyāḥ ca sudāmānaḥ sumallikāḥ
53. O descendant of Kuru (kauravya)! The Darvīkas, Sakacas, Darvas, Vātajas, Amarathas, Uragas, Bahuvādyas, Sudāmānas, and Sumallikas.
वध्राः करीषकाश्चापि कुलिन्दोपत्यकास्तथा ।
वनायवो दशापार्श्वा रोमाणः कुशबिन्दवः ॥५४॥
54. vadhrāḥ karīṣakāścāpi kulindopatyakāstathā ,
vanāyavo daśāpārśvā romāṇaḥ kuśabindavaḥ.
54. vadhrāḥ karīṣakāḥ ca api kulindopatyakāḥ tathā
vanāyavaḥ daśāpārśvāḥ romāṇaḥ kuśabindavaḥ
54. vadhrāḥ karīṣakāḥ ca api kulindopatyakāḥ tathā
vanāyavaḥ daśāpārśvāḥ romāṇaḥ kuśabindavaḥ
54. Also the Vadhras, Karīṣakas, and Kulindopatyakas, as well as the Vanāyavas, Daśāpārśvas, Romāṇas, and Kuśabindus.
कच्छा गोपालकच्छाश्च लाङ्गलाः परवल्लकाः ।
किराता बर्बराः सिद्धा विदेहास्ताम्रलिङ्गकाः ॥५५॥
55. kacchā gopālakacchāśca lāṅgalāḥ paravallakāḥ ,
kirātā barbarāḥ siddhā videhāstāmraliṅgakāḥ.
55. kacchāḥ gopālakacchāḥ ca lāṅgalāḥ paravallakāḥ
kirātāḥ barbarāḥ siddhāḥ videhāḥ tāmraliṅgakāḥ
55. kacchāḥ gopālakacchāḥ ca lāṅgalāḥ paravallakāḥ
kirātāḥ barbarāḥ siddhāḥ videhāḥ tāmraliṅgakāḥ
55. The Kacchas and Gopālakacchas, the Lāṅgalas, Paravallakas, Kirātas, Barbaras, Siddhas, Videhas, and Tāmraliṅgakas.
ओष्ट्राः पुण्ड्राः ससैरन्ध्राः पार्वतीयाश्च मारिष ।
अथापरे जनपदा दक्षिणा भरतर्षभ ॥५६॥
56. oṣṭrāḥ puṇḍrāḥ sasairandhrāḥ pārvatīyāśca māriṣa ,
athāpare janapadā dakṣiṇā bharatarṣabha.
56. oṣṭrāḥ puṇḍrāḥ sa-sairandhrāḥ pārvatīyāḥ ca māriṣa
| atha apare janapadāḥ dakṣiṇāḥ bharatarṣabha
56. māriṣa bharatarṣabha oṣṭrāḥ puṇḍrāḥ sa-sairandhrāḥ
pārvatīyāḥ ca atha apare dakṣiṇāḥ janapadāḥ
56. O respected sir, and O bull among the Bhāratas, (these are) the Oṣṭrās, Puṇḍrās, along with the Sairandhras, and the Pārvatīyas. Now, (listen to) other southern peoples (janapada).
द्रविडाः केरलाः प्राच्या भूषिका वनवासिनः ।
उन्नत्यका माहिषका विकल्पा मूषकास्तथा ॥५७॥
57. draviḍāḥ keralāḥ prācyā bhūṣikā vanavāsinaḥ ,
unnatyakā māhiṣakā vikalpā mūṣakāstathā.
57. draviḍāḥ keralāḥ prācyā bhūṣikāḥ vanavāsinaḥ
| unnatyakāḥ māhiṣakāḥ vikalpāḥ mūṣakāḥ tathā
57. draviḍāḥ keralāḥ prācyā bhūṣikāḥ vanavāsinaḥ
unnatyakāḥ māhiṣakāḥ vikalpāḥ mūṣakāḥ tathā
57. The Draviḍās, Keralās, Prācyās, Bhūṣikās, and the forest dwellers (vanavāsin). The highlanders (unnatyaka), Māhiṣakās, Vikalpās, and also the Mūṣakās.
कर्णिकाः कुन्तिकाश्चैव सौद्भिदा नलकालकाः ।
कौकुट्टकास्तथा चोलाः कोङ्कणा मालवाणकाः ॥५८॥
58. karṇikāḥ kuntikāścaiva saudbhidā nalakālakāḥ ,
kaukuṭṭakāstathā colāḥ koṅkaṇā mālavāṇakāḥ.
58. karṇikāḥ kuntikāḥ ca eva saudbhida nalakālakāḥ
| kaukuṭṭakāḥ tathā colāḥ koṅkaṇāḥ mālavāṇakāḥ
58. karṇikāḥ kuntikāḥ ca eva saudbhida nalakālakāḥ
kaukuṭṭakāḥ tathā colāḥ koṅkaṇāḥ mālavāṇakāḥ
58. The Karṇikās, and also the Kuntikās, the Saudhbidās, Nalakālakās, and the Kaukuṭṭakās. Also the Colās, Koṅkaṇās, and Mālavāṇakās.
समङ्गाः कोपनाश्चैव कुकुराङ्गदमारिषाः ।
ध्वजिन्युत्सवसंकेतास्त्रिगर्ताः सर्वसेनयः ॥५९॥
59. samaṅgāḥ kopanāścaiva kukurāṅgadamāriṣāḥ ,
dhvajinyutsavasaṁketāstrigartāḥ sarvasenayaḥ.
59. samaṅgāḥ kopanāḥ ca eva kukura-aṅgada-māriṣāḥ
| dhvajinyutsavasaṃketāḥ trigartāḥ sarvasenayaḥ
59. samaṅgāḥ kopanāḥ ca eva kukura-aṅgada-māriṣāḥ
dhvajinyutsavasaṃketāḥ trigartāḥ sarvasenayaḥ
59. The Samaṅgās, and also the Kupanās, the Kukuras, Aṅgadas, and Māriṣas. The Dhvajinyutsavasaṃketās, the Trigartās, and the Sarvasenās.
त्र्यङ्गाः केकरकाः प्रोष्ठाः परसंचरकास्तथा ।
तथैव विन्ध्यपुलकाः पुलिन्दाः कल्कलैः सह ॥६०॥
60. tryaṅgāḥ kekarakāḥ proṣṭhāḥ parasaṁcarakāstathā ,
tathaiva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha.
60. tryaṅgāḥ kekarakāḥ proṣṭhāḥ parasaṃcarakāḥ tathā
tathā eva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha
60. tryaṅgāḥ kekarakāḥ proṣṭhāḥ parasaṃcarakāḥ tathā
tathā eva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha
60. The Tryaṅgas, Kekarakas, Proṣṭhas, and Parasaṃcarakas; similarly, the Vindhyapulakas and Pulindas, along with the Kalkalas, were present.
मालका मल्लकाश्चैव तथैवापरवर्तकाः ।
कुलिन्दाः कुलकाश्चैव करण्ठाः कुरकास्तथा ॥६१॥
61. mālakā mallakāścaiva tathaivāparavartakāḥ ,
kulindāḥ kulakāścaiva karaṇṭhāḥ kurakāstathā.
61. mālakāḥ mallakāḥ ca eva tathā eva aparavartakāḥ
kulindāḥ kulakāḥ ca eva karaṇṭhāḥ kurakāḥ tathā
61. mālakāḥ mallakāḥ ca eva tathā eva aparavartakāḥ
kulindāḥ kulakāḥ ca eva karaṇṭhāḥ kurakāḥ tathā
61. The Malakas and Mallakas, and similarly the Aparavartakas; also, the Kulindas and Kulakas, and the Karaṇṭhas and Kurakas.
मूषका स्तनबालाश्च सतियः पत्तिपञ्जकाः ।
आदिदायाः सिरालाश्च स्तूबका स्तनपास्तथा ॥६२॥
62. mūṣakā stanabālāśca satiyaḥ pattipañjakāḥ ,
ādidāyāḥ sirālāśca stūbakā stanapāstathā.
62. mūṣakāḥ stanabālāḥ ca satiyaḥ pattipañjakāḥ
ādidāyāḥ sirālāḥ ca stūbakāḥ stanapāḥ tathā
62. mūṣakāḥ stanabālāḥ ca satiyaḥ pattipañjakāḥ
ādidāyāḥ sirālāḥ ca stūbakāḥ stanapāḥ tathā
62. The Mūṣakas, Stanabālas, Satiyas, and Pattipañjakas; the Ādidāyas, Sirālas, Stūbakas, and Stanapās were also present.
हृषीविदर्भाः कान्तीकास्तङ्गणाः परतङ्गणाः ।
उत्तराश्चापरे म्लेच्छा जना भरतसत्तम ॥६३॥
63. hṛṣīvidarbhāḥ kāntīkāstaṅgaṇāḥ parataṅgaṇāḥ ,
uttarāścāpare mlecchā janā bharatasattama.
63. hṛṣīvidarbhāḥ kāntīkāḥ taṅgaṇāḥ parataṅgaṇāḥ
uttarāḥ ca apare mlecchāḥ janāḥ bharatasattama
63. bharatasattama hṛṣīvidarbhāḥ kāntīkāḥ taṅgaṇāḥ
parataṅgaṇāḥ ca uttarāḥ apare mlecchāḥ janāḥ
63. O best among the Bharatas (bharatasattama), there were also the Hṛṣīvidarbhas, Kāntīkas, Taṅgaṇas, Parataṅgaṇas, and other Mleccha peoples from the North.
यवनाश्च सकाम्बोजा दारुणा म्लेच्छजातयः ।
सक्षद्द्रुहः कुन्तलाश्च हूणाः पारतकैः सह ॥६४॥
64. yavanāśca sakāmbojā dāruṇā mlecchajātayaḥ ,
sakṣaddruhaḥ kuntalāśca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha.
64. yavanāḥ ca sa-kāmbojāḥ dāruṇāḥ mleccha-jātayaḥ
sa-kṣaddruhaḥ kuntalāḥ ca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha
64. yavanāḥ ca sa-kāmbojāḥ dāruṇāḥ mleccha-jātayaḥ
sa-kṣaddruhaḥ kuntalāḥ ca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha
64. The Yavanas along with the Kambojas, who are fierce barbarian (mleccha) tribes; the Kṣadruhas, the Kuntalas; the Hūṇas, along with the Pāratakas.
तथैव मरधाश्चीनास्तथैव दशमालिकाः ।
क्षत्रियोपनिवेशाश्च वैश्यशूद्रकुलानि च ॥६५॥
65. tathaiva maradhāścīnāstathaiva daśamālikāḥ ,
kṣatriyopaniveśāśca vaiśyaśūdrakulāni ca.
65. tathā eva maradhāḥ ca cīnāḥ tathā eva daśamālikāḥ
kṣatriya-upaniveśāḥ ca vaiśya-śūdra-kulāni ca
65. tathā eva maradhāḥ ca cīnāḥ tathā eva daśamālikāḥ
kṣatriya-upaniveśāḥ ca vaiśya-śūdra-kulāni ca
65. Likewise, the Maradhas, the Chinese, and similarly the Daśamālikās; and Kṣatriya settlements, as well as Vaiśya and Śūdra families.
शूद्राभीराथ दरदाः काश्मीराः पशुभिः सह ।
खशिकाश्च तुखाराश्च पल्लवा गिरिगह्वराः ॥६६॥
66. śūdrābhīrātha daradāḥ kāśmīrāḥ paśubhiḥ saha ,
khaśikāśca tukhārāśca pallavā girigahvarāḥ.
66. śūdrābhīrāḥ atha daradāḥ kāśmīrāḥ paśubhiḥ saha
khaśikāḥ ca tukhārāḥ ca pallavāḥ giri-gahvarāḥ
66. śūdrābhīrāḥ atha daradāḥ kāśmīrāḥ paśubhiḥ saha
khaśikāḥ ca tukhārāḥ ca pallavāḥ giri-gahvarāḥ
66. And the Śūdrābhīras, the Daradas, the Kāśmīras along with the Paśu tribes; and the Khaśikās, the Tukhāras, the Pallavas, and the mountain cave dwellers.
आत्रेयाः सभरद्वाजास्तथैव स्तनयोषिकाः ।
औपकाश्च कलिङ्गाश्च किरातानां च जातयः ॥६७॥
67. ātreyāḥ sabharadvājāstathaiva stanayoṣikāḥ ,
aupakāśca kaliṅgāśca kirātānāṁ ca jātayaḥ.
67. ātreyāḥ sa-bharadvājāḥ tathā eva stanayoṣikāḥ
aupakāḥ ca kaliṅgāḥ ca kirātānām ca jātayaḥ
67. ātreyāḥ sa-bharadvājāḥ tathā eva stanayoṣikāḥ
aupakāḥ ca kaliṅgāḥ ca kirātānām ca jātayaḥ
67. The Ātreyas along with the Bharadvājas, and similarly the Stanayoṣikās; and the Aupakas, and the Kaliṅgas, and the various tribes of the Kirātas.
तामरा हंसमार्गाश्च तथैव करभञ्जकाः ।
उद्देशमात्रेण मया देशाः संकीर्तिताः प्रभो ॥६८॥
68. tāmarā haṁsamārgāśca tathaiva karabhañjakāḥ ,
uddeśamātreṇa mayā deśāḥ saṁkīrtitāḥ prabho.
68. tāmarā haṃsamārgāḥ ca tathā eva karabhañjakāḥ
uddeśamātreṇa mayā deśāḥ saṃkīrtitāḥ prabho
68. prabho tāmarā haṃsamārgāḥ ca tathā eva karabhañjakāḥ
(iti) deśāḥ mayā uddeśamātreṇa saṃkīrtitāḥ
68. O Lord, I have mentioned the regions of Tāmaras, Haṃsamārgas, and also the Karabhañjakas by merely listing them (uddeśamātreṇa).
यथागुणबलं चापि त्रिवर्गस्य महाफलम् ।
दुह्येद्धेनुः कामधुक्च भूमिः सम्यगनुष्ठिता ॥६९॥
69. yathāguṇabalaṁ cāpi trivargasya mahāphalam ,
duhyeddhenuḥ kāmadhukca bhūmiḥ samyaganuṣṭhitā.
69. yathāguṇabalam ca api trivargasya mahāphalam
duhyet dhenuḥ kāmadhuk ca bhūmiḥ samyak anuṣṭhitā
69. dhenuḥ kāmadhuk api yathāguṇabalam (phalati),
ca samyak anuṣṭhitā bhūmiḥ ca trivargasya mahāphalam duhyet
69. Even a wish-fulfilling cow (kāmadhuk) yields according to its inherent quality and strength (yathāguṇabalam). Similarly, a land (bhūmiḥ) that is properly governed (samyag anuṣṭhitā) would yield great fruit for the three aims of life (dharma, artha, and kāma) (trivargasya).
तस्यां गृध्यन्ति राजानः शूरा धर्मार्थकोविदाः ।
ते त्यजन्त्याहवे प्राणान्रसागृद्धास्तरस्विनः ॥७०॥
70. tasyāṁ gṛdhyanti rājānaḥ śūrā dharmārthakovidāḥ ,
te tyajantyāhave prāṇānrasāgṛddhāstarasvinaḥ.
70. tasyām gṛdhyanti rājānaḥ śūrāḥ dharmārthakovidāḥ
te tyajanti āhave prāṇān rasa-agṛddhāḥ tarasvinaḥ
70. dharmārthakovidāḥ śūrāḥ rājānaḥ tasyām gṛdhyanti te
tarasvinaḥ rasa-agṛddhāḥ (santaḥ) āhave prāṇān tyajanti
70. Kings who are brave heroes and knowledgeable in the natural law (dharma) and material prosperity (artha) long for that land. Those powerful ones (tarasvinaḥ), who are not greedy for pleasures (rasāgṛddhāḥ), abandon their lives (prāṇān) in battle (āhave).
देवमानुषकायानां कामं भूमिः परायणम् ।
अन्योन्यस्यावलुम्पन्ति सारमेया इवामिषम् ॥७१॥
71. devamānuṣakāyānāṁ kāmaṁ bhūmiḥ parāyaṇam ,
anyonyasyāvalumpanti sārameyā ivāmiṣam.
71. devamanuṣakāyānām kāmam bhūmiḥ parāyaṇam
anyonyasya avalumpanti sārameyāḥ iva āmiṣam
71. kāmam bhūmiḥ devamanuṣakāyānām parāyaṇam (asti)
(manuṣāḥ) sārameyāḥ iva āmiṣam anyonyasya avalumpanti
71. Indeed, land (bhūmiḥ) is the ultimate resort (parāyaṇam) for divine and human beings (devamānuṣakāyānām). Just as dogs (sārameyāḥ) snatch meat (āmiṣam), they seize from one another (anyonanyasyāvalumpanti).
राजानो भरतश्रेष्ठ भोक्तुकामा वसुंधराम् ।
न चापि तृप्तिः कामानां विद्यते चेह कस्यचित् ॥७२॥
72. rājāno bharataśreṣṭha bhoktukāmā vasuṁdharām ,
na cāpi tṛptiḥ kāmānāṁ vidyate ceha kasyacit.
72. rājānaḥ bharataśreṣṭha bhoktukāmāḥ vasundharām
na ca api tṛptiḥ kāmānām vidyate ca iha kasyacit
72. bharataśreṣṭha rājānaḥ vasundharām bhoktukāmāḥ
ca iha kasyacit api kāmānām tṛptiḥ na vidyate
72. O best among the Bhāratas, kings desire to enjoy the earth. But no satisfaction of desires is found here for anyone.
तस्मात्परिग्रहे भूमेर्यतन्ते कुरुपाण्डवाः ।
साम्ना दानेन भेदेन दण्डेनैव च पार्थिव ॥७३॥
73. tasmātparigrahe bhūmeryatante kurupāṇḍavāḥ ,
sāmnā dānena bhedena daṇḍenaiva ca pārthiva.
73. tasmāt parigrahe bhūmeḥ yatante kurupāṇḍavāḥ
sāmnā dānena bhedena daṇḍena eva ca pārthiva
73. pārthiva tasmāt kurupāṇḍavāḥ bhūmeḥ parigrahe
sāmnā dānena bhedena daṇḍena eva ca yatante
73. Therefore, O ruler (pārthiva), the Kurus and Pāṇḍavas strive for the possession of the earth by conciliation, by gifts, by division, and indeed by force.
पिता माता च पुत्रश्च खं द्यौश्च नरपुंगव ।
भूमिर्भवति भूतानां सम्यगच्छिद्रदर्शिनी ॥७४॥
74. pitā mātā ca putraśca khaṁ dyauśca narapuṁgava ,
bhūmirbhavati bhūtānāṁ samyagacchidradarśinī.
74. pitā mātā ca putraḥ ca kham dyauḥ ca narapuṅgava
bhūmiḥ bhavati bhūtānām samyak acchidradarśinī
74. narapuṅgava pitā mātā ca putraḥ ca kham ca dyauḥ
ca bhūmiḥ bhūtānām samyak acchidradarśinī bhavati
74. O foremost among men (narapuṅgava), father, mother, and son, as well as the sky and heaven, and the earth (bhūmi) become completely all-encompassing for beings.