महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-6, chapter-10
धृतराष्ट्र उवाच ।
यदिदं भारतं वर्षं यत्रेदं मूर्छितं बलम् ।
यत्रातिमात्रं लुब्धोऽयं पुत्रो दुर्योधनो मम ॥१॥
यदिदं भारतं वर्षं यत्रेदं मूर्छितं बलम् ।
यत्रातिमात्रं लुब्धोऽयं पुत्रो दुर्योधनो मम ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
yadidaṁ bhārataṁ varṣaṁ yatredaṁ mūrchitaṁ balam ,
yatrātimātraṁ lubdho'yaṁ putro duryodhano mama.
yadidaṁ bhārataṁ varṣaṁ yatredaṁ mūrchitaṁ balam ,
yatrātimātraṁ lubdho'yaṁ putro duryodhano mama.
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca yat idam
bhāratam varṣam yatra idam mūrcchitam
balam yatra atimātram lubdhaḥ
ayam putraḥ duryodhanaḥ mama
bhāratam varṣam yatra idam mūrcchitam
balam yatra atimātram lubdhaḥ
ayam putraḥ duryodhanaḥ mama
1.
dhṛtarāṣṭraḥ uvāca yat idam
bhāratam varṣam yatra idam balam
mūrcchitam yatra mama ayam putraḥ
duryodhanaḥ atimātram lubdhaḥ
bhāratam varṣam yatra idam balam
mūrcchitam yatra mama ayam putraḥ
duryodhanaḥ atimātram lubdhaḥ
1.
Dhritarashtra said: "Regarding this land of Bharata (bhāratavarṣa), where this powerful army is arrayed, and where my son Duryodhana is excessively greedy..."
यत्र गृद्धाः पाण्डुसुता यत्र मे सज्जते मनः ।
एतन्मे तत्त्वमाचक्ष्व कुशलो ह्यसि संजय ॥२॥
एतन्मे तत्त्वमाचक्ष्व कुशलो ह्यसि संजय ॥२॥
2. yatra gṛddhāḥ pāṇḍusutā yatra me sajjate manaḥ ,
etanme tattvamācakṣva kuśalo hyasi saṁjaya.
etanme tattvamācakṣva kuśalo hyasi saṁjaya.
2.
yatra gṛddhāḥ pāṇḍusutāḥ yatra me sajjate manaḥ
etat me tattvam ācakṣva kuśalaḥ hi asi saṃjaya
etat me tattvam ācakṣva kuśalaḥ hi asi saṃjaya
2.
yatra pāṇḍusutāḥ gṛddhāḥ yatra me manaḥ sajjate
saṃjaya kuśalaḥ hi asi etat tattvam me ācakṣva
saṃjaya kuśalaḥ hi asi etat tattvam me ācakṣva
2.
where the sons of Pandu are eager, and where my mind becomes attached – Sanjaya, tell me the true nature (tattva) of this, for you are indeed skillful.
संजय उवाच ।
न तत्र पाण्डवा गृद्धाः शृणु राजन्वचो मम ।
गृद्धो दुर्योधनस्तत्र शकुनिश्चापि सौबलः ॥३॥
न तत्र पाण्डवा गृद्धाः शृणु राजन्वचो मम ।
गृद्धो दुर्योधनस्तत्र शकुनिश्चापि सौबलः ॥३॥
3. saṁjaya uvāca ,
na tatra pāṇḍavā gṛddhāḥ śṛṇu rājanvaco mama ,
gṛddho duryodhanastatra śakuniścāpi saubalaḥ.
na tatra pāṇḍavā gṛddhāḥ śṛṇu rājanvaco mama ,
gṛddho duryodhanastatra śakuniścāpi saubalaḥ.
3.
saṃjayaḥ uvāca na tatra pāṇḍavāḥ gṛddhāḥ śṛṇu rājan vacaḥ
mama gṛddhaḥ duryodhanaḥ tatra śakuniḥ ca api saubalaḥ
mama gṛddhaḥ duryodhanaḥ tatra śakuniḥ ca api saubalaḥ
3.
saṃjayaḥ uvāca rājan,
mama vacaḥ śṛṇu tatra pāṇḍavāḥ gṛddhāḥ na tatra duryodhanaḥ gṛddhaḥ ca api saubalaḥ śakuniḥ
mama vacaḥ śṛṇu tatra pāṇḍavāḥ gṛddhāḥ na tatra duryodhanaḥ gṛddhaḥ ca api saubalaḥ śakuniḥ
3.
Sanjaya said: "O King, hear my words. The Pāṇḍavas are not eager in that matter. It is Duryodhana who is greedy there, and also Śakuni, the son of Subala."
अपरे क्षत्रियाश्चापि नानाजनपदेश्वराः ।
ये गृद्धा भारते वर्षे न मृष्यन्ति परस्परम् ॥४॥
ये गृद्धा भारते वर्षे न मृष्यन्ति परस्परम् ॥४॥
4. apare kṣatriyāścāpi nānājanapadeśvarāḥ ,
ye gṛddhā bhārate varṣe na mṛṣyanti parasparam.
ye gṛddhā bhārate varṣe na mṛṣyanti parasparam.
4.
apare kṣatriyāḥ ca api nānājanapadeśvarāḥ ye
gṛddhāḥ bhārate varṣe na mṛṣyanti parasparam
gṛddhāḥ bhārate varṣe na mṛṣyanti parasparam
4.
ca api apare nānājanapadeśvarāḥ kṣatriyāḥ ye
bhārate varṣe gṛddhāḥ parasparam na mṛṣyanti
bhārate varṣe gṛddhāḥ parasparam na mṛṣyanti
4.
Moreover, there are other warrior (kṣatriya) rulers of various regions who, being fiercely attached to the land of Bhārata (India), do not tolerate one another.
अत्र ते वर्णयिष्यामि वर्षं भारत भारतम् ।
प्रियमिन्द्रस्य देवस्य मनोर्वैवस्वतस्य च ॥५॥
प्रियमिन्द्रस्य देवस्य मनोर्वैवस्वतस्य च ॥५॥
5. atra te varṇayiṣyāmi varṣaṁ bhārata bhāratam ,
priyamindrasya devasya manorvaivasvatasya ca.
priyamindrasya devasya manorvaivasvatasya ca.
5.
atra te varṇayiṣyāmi varṣam bhārata bhāratam
priyam indrasya devasya manoḥ vaivasvatasya ca
priyam indrasya devasya manoḥ vaivasvatasya ca
5.
bhārata atra te indrasya devasya ca vaivasvatasya
manoḥ priyam bhāratam varṣam varṇayiṣyāmi
manoḥ priyam bhāratam varṣam varṇayiṣyāmi
5.
Here, O Bhārata, I will describe to you the land of Bhārata, which is beloved by the god Indra and by Vaivasvata Manu.
पृथोश्च राजन्वैन्यस्य तथेक्ष्वाकोर्महात्मनः ।
ययातेरम्बरीषस्य मान्धातुर्नहुषस्य च ॥६॥
ययातेरम्बरीषस्य मान्धातुर्नहुषस्य च ॥६॥
6. pṛthośca rājanvainyasya tathekṣvākormahātmanaḥ ,
yayāterambarīṣasya māndhāturnahuṣasya ca.
yayāterambarīṣasya māndhāturnahuṣasya ca.
6.
pṛthoḥ ca rājan vainyasya tathā ikṣvākoḥ mahātmanaḥ
yayāteḥ ambarīṣasya māndhātuḥ nahuṣasya ca
yayāteḥ ambarīṣasya māndhātuḥ nahuṣasya ca
6.
rājan ca pṛthoḥ vainyasya tathā mahātmanaḥ ikṣvākoḥ
yayāteḥ ambarīṣasya māndhātuḥ ca nahuṣasya
yayāteḥ ambarīṣasya māndhātuḥ ca nahuṣasya
6.
And, O king, (it is beloved) by Pṛthu Vainya, and similarly by the great-souled Ikṣvāku; also by Yayāti, Ambarīṣa, Māndhātṛ, and Nahuṣa.
तथैव मुचुकुन्दस्य शिबेरौशीनरस्य च ।
ऋषभस्य तथैलस्य नृगस्य नृपतेस्तथा ॥७॥
ऋषभस्य तथैलस्य नृगस्य नृपतेस्तथा ॥७॥
7. tathaiva mucukundasya śiberauśīnarasya ca ,
ṛṣabhasya tathailasya nṛgasya nṛpatestathā.
ṛṣabhasya tathailasya nṛgasya nṛpatestathā.
7.
tathā eva mucukundasya śibeḥ auśīnarasya ca
ṛṣabhasya tathā ailasya nṛgasya nṛpateḥ tathā
ṛṣabhasya tathā ailasya nṛgasya nṛpateḥ tathā
7.
tathā eva mucukundasya ca śibeḥ auśīnarasya
ṛṣabhasya tathā ailasya nṛgasya tathā nṛpateḥ
ṛṣabhasya tathā ailasya nṛgasya tathā nṛpateḥ
7.
Likewise, (it is beloved) by Mucukunda, and by Śibi Auśīnara. Similarly, by Ṛṣabha, by Aila, and by King Nṛga.
अन्येषां च महाराज क्षत्रियाणां बलीयसाम् ।
सर्वेषामेव राजेन्द्र प्रियं भारत भारतम् ॥८॥
सर्वेषामेव राजेन्द्र प्रियं भारत भारतम् ॥८॥
8. anyeṣāṁ ca mahārāja kṣatriyāṇāṁ balīyasām ,
sarveṣāmeva rājendra priyaṁ bhārata bhāratam.
sarveṣāmeva rājendra priyaṁ bhārata bhāratam.
8.
anyeṣām ca mahārāja kṣatriyāṇām balīyasām
sarveṣām eva rājendra priyam bhārata bhāratam
sarveṣām eva rājendra priyam bhārata bhāratam
8.
mahārāja rājendra bhārata ca anyeṣām balīyasām
kṣatriyāṇām sarveṣām eva bhāratam priyam
kṣatriyāṇām sarveṣām eva bhāratam priyam
8.
And, O great king, O best of kings, O descendant of Bharata, the land of Bharata is dear to all those other mighty Kṣatriyas.
तत्ते वर्षं प्रवक्ष्यामि यथाश्रुतमरिंदम ।
शृणु मे गदतो राजन्यन्मां त्वं परिपृच्छसि ॥९॥
शृणु मे गदतो राजन्यन्मां त्वं परिपृच्छसि ॥९॥
9. tatte varṣaṁ pravakṣyāmi yathāśrutamariṁdama ,
śṛṇu me gadato rājanyanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi.
śṛṇu me gadato rājanyanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi.
9.
tat te varṣam pravakṣyāmi yathāśrutam ariṃdama
śṛṇu me gadataḥ rājan yat mām tvam paripṛcchasi
śṛṇu me gadataḥ rājan yat mām tvam paripṛcchasi
9.
ariṃdama rājan te tat varṣam yathāśrutam pravakṣyāmi
tvam yat mām paripṛcchasi me gadataḥ śṛṇu
tvam yat mām paripṛcchasi me gadataḥ śṛṇu
9.
O subduer of enemies (arindama), I will describe that region (varṣa) to you exactly as I have heard it. Listen to me, O king, as I speak about what you are asking me.
महेन्द्रो मलयः सह्यः शुक्तिमानृक्षवानपि ।
विन्ध्यश्च पारियात्रश्च सप्तैते कुलपर्वताः ॥१०॥
विन्ध्यश्च पारियात्रश्च सप्तैते कुलपर्वताः ॥१०॥
10. mahendro malayaḥ sahyaḥ śuktimānṛkṣavānapi ,
vindhyaśca pāriyātraśca saptaite kulaparvatāḥ.
vindhyaśca pāriyātraśca saptaite kulaparvatāḥ.
10.
mahendraḥ malayaḥ sahyaḥ śuktimān ṛkṣavān api
vindhyaḥ ca pāriyātraḥ ca sapta ete kulaparvatāḥ
vindhyaḥ ca pāriyātraḥ ca sapta ete kulaparvatāḥ
10.
mahendraḥ malayaḥ sahyaḥ śuktimān ṛkṣavān api
vindhyaḥ ca pāriyātraḥ ca ete sapta kulaparvatāḥ
vindhyaḥ ca pāriyātraḥ ca ete sapta kulaparvatāḥ
10.
Mahendra, Malaya, Sahya, Śuktimān, Ṛkṣavān, Vindhya, and Pāriyātra – these seven are known as the main mountain ranges (kulaparvatāḥ).
तेषां सहस्रशो राजन्पर्वतास्तु समीपतः ।
अभिज्ञाताः सारवन्तो विपुलाश्चित्रसानवः ॥११॥
अभिज्ञाताः सारवन्तो विपुलाश्चित्रसानवः ॥११॥
11. teṣāṁ sahasraśo rājanparvatāstu samīpataḥ ,
abhijñātāḥ sāravanto vipulāścitrasānavaḥ.
abhijñātāḥ sāravanto vipulāścitrasānavaḥ.
11.
teṣām sahasraśaḥ rājan parvatāḥ tu samīpataḥ
abhijñātāḥ sāravantaḥ vipulāḥ citrasānavaḥ
abhijñātāḥ sāravantaḥ vipulāḥ citrasānavaḥ
11.
rājan teṣām samīpataḥ sahasraśaḥ parvatāḥ tu
abhijñātāḥ sāravantaḥ vipulāḥ citrasānavaḥ
abhijñātāḥ sāravantaḥ vipulāḥ citrasānavaḥ
11.
O king, thousands of mountains, which are well-known, substantial, vast, and possess variegated peaks, are indeed located near these (seven main ranges).
अन्ये ततोऽपरिज्ञाता ह्रस्वा ह्रस्वोपजीविनः ।
आर्या म्लेच्छाश्च कौरव्य तैर्मिश्राः पुरुषा विभो ॥१२॥
आर्या म्लेच्छाश्च कौरव्य तैर्मिश्राः पुरुषा विभो ॥१२॥
12. anye tato'parijñātā hrasvā hrasvopajīvinaḥ ,
āryā mlecchāśca kauravya tairmiśrāḥ puruṣā vibho.
āryā mlecchāśca kauravya tairmiśrāḥ puruṣā vibho.
12.
anye tataḥ aparijñātāḥ hrasvāḥ hrasvopajīvinaḥ
āryāḥ mlecchāḥ ca kauravya taiḥ miśrāḥ puruṣāḥ vibho
āryāḥ mlecchāḥ ca kauravya taiḥ miśrāḥ puruṣāḥ vibho
12.
kauravya vibho tataḥ anye aparijñātāḥ hrasvāḥ
hrasvopajīvinaḥ puruṣāḥ taiḥ āryāḥ ca mlecchāḥ miśrāḥ
hrasvopajīvinaḥ puruṣāḥ taiḥ āryāḥ ca mlecchāḥ miśrāḥ
12.
O scion of Kuru (Kauravya), O mighty one (vibho), besides these, there are other people, unknown and insignificant, who subsist on meager means. Aryans and Mlecchas are also mixed among them.
नदीः पिबन्ति बहुला गङ्गां सिन्धुं सरस्वतीम् ।
गोदावरीं नर्मदां च बाहुदां च महानदीम् ॥१३॥
गोदावरीं नर्मदां च बाहुदां च महानदीम् ॥१३॥
13. nadīḥ pibanti bahulā gaṅgāṁ sindhuṁ sarasvatīm ,
godāvarīṁ narmadāṁ ca bāhudāṁ ca mahānadīm.
godāvarīṁ narmadāṁ ca bāhudāṁ ca mahānadīm.
13.
nadīḥ pibanti bahulāḥ gaṅgām sindhum sarasvatīm
godāvarīm narmadām ca bāhudām ca mahānadīm
godāvarīm narmadām ca bāhudām ca mahānadīm
13.
nadīḥ bahulāḥ gaṅgām sindhum sarasvatīm godāvarīm
narmadām ca bāhudām ca mahānadīm pibanti
narmadām ca bāhudām ca mahānadīm pibanti
13.
They drink from many rivers: the Gaṅgā, Sindhu, Sarasvatī, Godāvarī, Narmadā, and the great river (mahānadī) Bahudā.
शतद्रुं चन्द्रभागां च यमुनां च महानदीम् ।
दृषद्वतीं विपाशां च विपापां स्थूलवालुकाम् ॥१४॥
दृषद्वतीं विपाशां च विपापां स्थूलवालुकाम् ॥१४॥
14. śatadruṁ candrabhāgāṁ ca yamunāṁ ca mahānadīm ,
dṛṣadvatīṁ vipāśāṁ ca vipāpāṁ sthūlavālukām.
dṛṣadvatīṁ vipāśāṁ ca vipāpāṁ sthūlavālukām.
14.
śatadrum candrabhāgām ca yamunām ca mahānadīm
dṛṣadvatīm vipāśām ca vipāpām sthūlavālukām
dṛṣadvatīm vipāśām ca vipāpām sthūlavālukām
14.
śatadrum candrabhāgām ca yamunām ca mahānadīm
dṛṣadvatīm vipāśām ca vipāpām sthūlavālukām
dṛṣadvatīm vipāśām ca vipāpām sthūlavālukām
14.
They drink from the Śatadru, the Candrabhāgā, and the great river (mahānadī) Yamunā; the Dṛṣadvatī, Vipāśā, Vipāpā, and Sthūlavālukā.
नदीं वेत्रवतीं चैव कृष्णवेणां च निम्नगाम् ।
इरावतीं वितस्तां च पयोष्णीं देविकामपि ॥१५॥
इरावतीं वितस्तां च पयोष्णीं देविकामपि ॥१५॥
15. nadīṁ vetravatīṁ caiva kṛṣṇaveṇāṁ ca nimnagām ,
irāvatīṁ vitastāṁ ca payoṣṇīṁ devikāmapi.
irāvatīṁ vitastāṁ ca payoṣṇīṁ devikāmapi.
15.
nadīm vetravatīm ca eva kṛṣṇaveṇām ca nimnagām
irāvatīm vitastām ca payoṣṇīm devikām api
irāvatīm vitastām ca payoṣṇīm devikām api
15.
nadīm vetravatīm ca eva kṛṣṇaveṇām ca nimnagām
irāvatīm vitastām ca payoṣṇīm devikām api
irāvatīm vitastām ca payoṣṇīm devikām api
15.
They drink from the river (nadī) Vetravatī, and also the Kṛṣṇaveṇā, a lowland river (nimnagā); the Irāvatī, Vitastā, Payoṣṇī, and also the Devikā.
वेदस्मृतिं वेतसिनीं त्रिदिवामिष्कुमालिनीम् ।
करीषिणीं चित्रवहां चित्रसेनां च निम्नगाम् ॥१६॥
करीषिणीं चित्रवहां चित्रसेनां च निम्नगाम् ॥१६॥
16. vedasmṛtiṁ vetasinīṁ tridivāmiṣkumālinīm ,
karīṣiṇīṁ citravahāṁ citrasenāṁ ca nimnagām.
karīṣiṇīṁ citravahāṁ citrasenāṁ ca nimnagām.
16.
vedasmṛtim vetasinīm tridivām iṣkumālinīm
karīṣiṇīm citravahām citrasenām ca nimnagām
karīṣiṇīm citravahām citrasenām ca nimnagām
16.
vedasmṛtim vetasinīm tridivām iṣkumālinīm
karīṣiṇīm citravahām citrasenām ca nimnagām
karīṣiṇīm citravahām citrasenām ca nimnagām
16.
I mention the rivers Vedasmriti, Vetasi, Tridiva, Iṣkumālinī, Karīṣiṇī, Citravahā, and Citrasenā.
गोमतीं धूतपापां च वन्दनां च महानदीम् ।
कौशिकीं त्रिदिवां कृत्यां विचित्रां लोहतारिणीम् ॥१७॥
कौशिकीं त्रिदिवां कृत्यां विचित्रां लोहतारिणीम् ॥१७॥
17. gomatīṁ dhūtapāpāṁ ca vandanāṁ ca mahānadīm ,
kauśikīṁ tridivāṁ kṛtyāṁ vicitrāṁ lohatāriṇīm.
kauśikīṁ tridivāṁ kṛtyāṁ vicitrāṁ lohatāriṇīm.
17.
gomatīm dhūtapāpām ca vandanām ca mahānadīm
kauśikīm tridivām kṛtyām vicitrām lohatāriṇīm
kauśikīm tridivām kṛtyām vicitrām lohatāriṇīm
17.
gomatīm dhūtapāpām ca vandanām ca mahānadīm
kauśikīm tridivām kṛtyām vicitrām lohatāriṇīm
kauśikīm tridivām kṛtyām vicitrām lohatāriṇīm
17.
Also, the rivers Gomati, Dhūtapāpā, Vandana, Mahānadī, Kauśikī, Tridiva, Kṛtyā, Vicitrā, and Lohatāriṇī.
रथस्थां शतकुम्भां च सरयूं च नरेश्वर ।
चर्मण्वतीं वेत्रवतीं हस्तिसोमां दिशं तथा ॥१८॥
चर्मण्वतीं वेत्रवतीं हस्तिसोमां दिशं तथा ॥१८॥
18. rathasthāṁ śatakumbhāṁ ca sarayūṁ ca nareśvara ,
carmaṇvatīṁ vetravatīṁ hastisomāṁ diśaṁ tathā.
carmaṇvatīṁ vetravatīṁ hastisomāṁ diśaṁ tathā.
18.
rathasthām śatakumbhām ca sarayūm ca nareśvara
carmaṇvatīm vetravatīm hastisomām diśam tathā
carmaṇvatīm vetravatīm hastisomām diśam tathā
18.
nareśvara rathasthām śatakumbhām ca sarayūm ca
carmaṇvatīm vetravatīm hastisomām diśam tathā
carmaṇvatīm vetravatīm hastisomām diśam tathā
18.
O king of men (nareśvara), also [I mention] the rivers Rathasthā, Śatakumbhā, Sarayū, Carmaṇvatī, Vetravatī, Hastisomā, and Diśā.
शतावरीं पयोष्णीं च परां भैमरथीं तथा ।
कावेरीं चुलुकां चापि वापीं शतबलामपि ॥१९॥
कावेरीं चुलुकां चापि वापीं शतबलामपि ॥१९॥
19. śatāvarīṁ payoṣṇīṁ ca parāṁ bhaimarathīṁ tathā ,
kāverīṁ culukāṁ cāpi vāpīṁ śatabalāmapi.
kāverīṁ culukāṁ cāpi vāpīṁ śatabalāmapi.
19.
śatāvarīm payoṣṇīm ca parām bhaimarathīm tathā
kāverīm culukām ca api vāpīm śatabalām api
kāverīm culukām ca api vāpīm śatabalām api
19.
śatāvarīm payoṣṇīm ca parām bhaimarathīm tathā
kāverīm culukām ca api vāpīm śatabalām api
kāverīm culukām ca api vāpīm śatabalām api
19.
Also [I mention] the rivers Śatāvarī, Payoṣṇī, Parā, Bhaimarathī, Kāverī, Culukā, and Vāpī, as well as Śatabalā.
निचीरां महितां चापि सुप्रयोगां नराधिप ।
पवित्रां कुण्डलां सिन्धुं वाजिनीं पुरमालिनीम् ॥२०॥
पवित्रां कुण्डलां सिन्धुं वाजिनीं पुरमालिनीम् ॥२०॥
20. nicīrāṁ mahitāṁ cāpi suprayogāṁ narādhipa ,
pavitrāṁ kuṇḍalāṁ sindhuṁ vājinīṁ puramālinīm.
pavitrāṁ kuṇḍalāṁ sindhuṁ vājinīṁ puramālinīm.
20.
nicīrām mahitām ca api suprayogām narādhipa
pavitrām kuṇḍalām sindhum vājinīm puramālinīm
pavitrām kuṇḍalām sindhum vājinīm puramālinīm
20.
narādhipa nicīrām mahitām ca api suprayogām
pavitrām kuṇḍalām sindhum vājinīm puramālinīm
pavitrām kuṇḍalām sindhum vājinīm puramālinīm
20.
O king, (I describe) Nicīrā, Mahitā, and also Suprayogā, Pavitrā, Kuṇḍalā, Sindhu, Vājinī, and Puramālinī.
पूर्वाभिरामां वीरां च भीमामोघवतीं तथा ।
पलाशिनीं पापहरां महेन्द्रां पिप्पलावतीम् ॥२१॥
पलाशिनीं पापहरां महेन्द्रां पिप्पलावतीम् ॥२१॥
21. pūrvābhirāmāṁ vīrāṁ ca bhīmāmoghavatīṁ tathā ,
palāśinīṁ pāpaharāṁ mahendrāṁ pippalāvatīm.
palāśinīṁ pāpaharāṁ mahendrāṁ pippalāvatīm.
21.
pūrvābhirāmām vīrām ca bhīmāmoghavatīm tathā
palāśinīm pāpaharām mahendrām pippalāvatīm
palāśinīm pāpaharām mahendrām pippalāvatīm
21.
pūrvābhirāmām vīrām ca tathā bhīmāmoghavatīm
palāśinīm pāpaharām mahendrām pippalāvatīm
palāśinīm pāpaharām mahendrām pippalāvatīm
21.
(And also) Pūrvābhirāmā, Vīrā, and similarly Bhīmāmoghavatī, Palāśinī, Pāpaharā, Mahendrā, and Pippalāvatī.
पारिषेणामसिक्नीं च सरलां भारमर्दिनीम् ।
पुरुहीं प्रवरां मेनां मोघां घृतवतीं तथा ॥२२॥
पुरुहीं प्रवरां मेनां मोघां घृतवतीं तथा ॥२२॥
22. pāriṣeṇāmasiknīṁ ca saralāṁ bhāramardinīm ,
puruhīṁ pravarāṁ menāṁ moghāṁ ghṛtavatīṁ tathā.
puruhīṁ pravarāṁ menāṁ moghāṁ ghṛtavatīṁ tathā.
22.
pāriṣeṇām asiknīm ca saralām bhāramardinīm
puruhīm pravarām menām moghām ghṛtavatīm tathā
puruhīm pravarām menām moghām ghṛtavatīm tathā
22.
pāriṣeṇām asiknīm ca saralām bhāramardinīm
puruhīm pravarām menām moghām tathā ghṛtavatīm
puruhīm pravarām menām moghām tathā ghṛtavatīm
22.
(And also) Pāriṣeṇā, Asiknī, and Saralā, Bhāramardinī, Puruhī, Pravarā, Menā, Moghā, and similarly Ghṛtavatī.
धूमत्यामतिकृष्णां च सूचीं छावीं च कौरव ।
सदानीरामधृष्यां च कुशधारां महानदीम् ॥२३॥
सदानीरामधृष्यां च कुशधारां महानदीम् ॥२३॥
23. dhūmatyāmatikṛṣṇāṁ ca sūcīṁ chāvīṁ ca kaurava ,
sadānīrāmadhṛṣyāṁ ca kuśadhārāṁ mahānadīm.
sadānīrāmadhṛṣyāṁ ca kuśadhārāṁ mahānadīm.
23.
dhūmatyām atikṛṣṇām ca sūcīm chāvīm ca kaurava
sadānīrām adhṛṣyām ca kuśadhārām mahānadīm
sadānīrām adhṛṣyām ca kuśadhārām mahānadīm
23.
kaurava dhūmatyām atikṛṣṇām ca sūcīm chāvīm
ca sadānīrām adhṛṣyām ca kuśadhārām mahānadīm
ca sadānīrām adhṛṣyām ca kuśadhārām mahānadīm
23.
O Kaurava, (I describe) Dhūmatyā, Atikṛṣṇā, and Sūcī, and Chāvī, and Sadānīrā, Adhṛṣyā, Kuśadhārā, and the Mahānadī (great river).
शशिकान्तां शिवां चैव तथा वीरवतीमपि ।
वास्तुं सुवास्तुं गौरीं च कम्पनां सहिरण्वतीम् ॥२४॥
वास्तुं सुवास्तुं गौरीं च कम्पनां सहिरण्वतीम् ॥२४॥
24. śaśikāntāṁ śivāṁ caiva tathā vīravatīmapi ,
vāstuṁ suvāstuṁ gaurīṁ ca kampanāṁ sahiraṇvatīm.
vāstuṁ suvāstuṁ gaurīṁ ca kampanāṁ sahiraṇvatīm.
24.
śaśikāntām śivām ca eva tathā vīravatīm api
vāstum suvāstum gaurīm ca kampanām sahiraṇvatīm
vāstum suvāstum gaurīm ca kampanām sahiraṇvatīm
24.
śaśikāntām śivām ca eva tathā vīravatīm api
vāstum suvāstum gaurīm ca kampanām sahiraṇvatīm
vāstum suvāstum gaurīm ca kampanām sahiraṇvatīm
24.
And also Śaśikāntā, Śivā, and Vīravatī; Vāstu, Suvāstu, Gaurī, and Kampanā, along with Hiraṇvatī.
हिरण्वतीं चित्रवतीं चित्रसेनां च निम्नगाम् ।
रथचित्रां ज्योतिरथां विश्वामित्रां कपिञ्जलाम् ॥२५॥
रथचित्रां ज्योतिरथां विश्वामित्रां कपिञ्जलाम् ॥२५॥
25. hiraṇvatīṁ citravatīṁ citrasenāṁ ca nimnagām ,
rathacitrāṁ jyotirathāṁ viśvāmitrāṁ kapiñjalām.
rathacitrāṁ jyotirathāṁ viśvāmitrāṁ kapiñjalām.
25.
hiraṇvatīm citravatīm citrasenām ca nimnagām
rathacitrām jyotirathām viśvāmitrām kapiñjalām
rathacitrām jyotirathām viśvāmitrām kapiñjalām
25.
hiraṇvatīm citravatīm citrasenām ca nimnagām
rathacitrām jyotirathām viśvāmitrām kapiñjalām
rathacitrām jyotirathām viśvāmitrām kapiñjalām
25.
Hiraṇvatī, Citravatī, and Citrasenā, the river (nimnagā); Rathacitrā, Jyotirathā, Viśvāmitrā, and Kapiñjalā.
उपेन्द्रां बहुलां चैव कुचरामम्बुवाहिनीम् ।
वैनन्दीं पिञ्जलां वेण्णां तुङ्गवेणां महानदीम् ॥२६॥
वैनन्दीं पिञ्जलां वेण्णां तुङ्गवेणां महानदीम् ॥२६॥
26. upendrāṁ bahulāṁ caiva kucarāmambuvāhinīm ,
vainandīṁ piñjalāṁ veṇṇāṁ tuṅgaveṇāṁ mahānadīm.
vainandīṁ piñjalāṁ veṇṇāṁ tuṅgaveṇāṁ mahānadīm.
26.
upendrām bahulām ca eva kucarām ambuvāhinīm
vainandīm piñjalām veṇṇām tuṅgaveṇām mahānadīm
vainandīm piñjalām veṇṇām tuṅgaveṇām mahānadīm
26.
upendrām bahulām ca eva kucarām ambuvāhinīm
vainandīm piñjalām veṇṇām tuṅgaveṇām mahānadīm
vainandīm piñjalām veṇṇām tuṅgaveṇām mahānadīm
26.
Upendrā, Bahulā, and Kucarā, the water-bearing (ambuvāhinī) river; Vainandī, Piñjalā, Veṇṇā, and Tuṅgaveṇā, the great river (mahānadī).
विदिशां कृष्णवेण्णां च ताम्रां च कपिलामपि ।
शलुं सुवामां वेदाश्वां हरिस्रावां महापगाम् ॥२७॥
शलुं सुवामां वेदाश्वां हरिस्रावां महापगाम् ॥२७॥
27. vidiśāṁ kṛṣṇaveṇṇāṁ ca tāmrāṁ ca kapilāmapi ,
śaluṁ suvāmāṁ vedāśvāṁ harisrāvāṁ mahāpagām.
śaluṁ suvāmāṁ vedāśvāṁ harisrāvāṁ mahāpagām.
27.
vidiśām kṛṣṇaveṇṇām ca tāmrām ca kapilām api
śalum suvāmām vedāśvām harisrāvām mahāpagām
śalum suvāmām vedāśvām harisrāvām mahāpagām
27.
vidiśām kṛṣṇaveṇṇām ca tāmrām ca kapilām api
śalum suvāmām vedāśvām harisrāvām mahāpagām
śalum suvāmām vedāśvām harisrāvām mahāpagām
27.
Vidiśā, Kṛṣṇaveṇṇā, Tāmra, and also Kapilā; Śalu, Suvāmā, Vedāśvā, Harisrā, the great river (mahāpagā).
शीघ्रां च पिच्छिलां चैव भारद्वाजीं च निम्नगाम् ।
कौशिकीं निम्नगां शोणां बाहुदामथ चन्दनाम् ॥२८॥
कौशिकीं निम्नगां शोणां बाहुदामथ चन्दनाम् ॥२८॥
28. śīghrāṁ ca picchilāṁ caiva bhāradvājīṁ ca nimnagām ,
kauśikīṁ nimnagāṁ śoṇāṁ bāhudāmatha candanām.
kauśikīṁ nimnagāṁ śoṇāṁ bāhudāmatha candanām.
28.
śīghrām ca picchilām ca eva bhāradvājīm ca nimnagām
| kauśikīm nimnagām śoṇām bāhudām atha candanām
| kauśikīm nimnagām śoṇām bāhudām atha candanām
28.
ca eva śīghrām ca picchilām nimnagām ca bhāradvājīm
kauśikīm nimnagām śoṇām atha bāhudām candanām
kauśikīm nimnagām śoṇām atha bāhudām candanām
28.
And also the swift and muddy (river) Picchilā, and the Bhāradvājī river, the Kauśikī river, the Śoṇā, the Bāhudā, and then the Candanā.
दुर्गामन्तःशिलां चैव ब्रह्ममेध्यां बृहद्वतीम् ।
चरक्षां महिरोहीं च तथा जम्बुनदीमपि ॥२९॥
चरक्षां महिरोहीं च तथा जम्बुनदीमपि ॥२९॥
29. durgāmantaḥśilāṁ caiva brahmamedhyāṁ bṛhadvatīm ,
carakṣāṁ mahirohīṁ ca tathā jambunadīmapi.
carakṣāṁ mahirohīṁ ca tathā jambunadīmapi.
29.
durgām antaḥśilām ca eva brahmamedhyām bṛhadvatīm
| carakṣām mahirohīm ca tathā jambunadīm api
| carakṣām mahirohīm ca tathā jambunadīm api
29.
ca eva durgām antaḥśilām brahmamedhyām bṛhadvatīm
ca carakṣām mahirohīm tathā api jambunadīm
ca carakṣām mahirohīm tathā api jambunadīm
29.
And also the Durgā, the Antaḥśilā, the Brahmamedhyā, the Bṛhadvatī, the Carakṣā, and the Mahirohī, as well as the Jambunadī.
सुनसां तमसां दासीं त्रसामन्यां वराणसीम् ।
लोलोद्धृतकरां चैव पूर्णाशां च महानदीम् ॥३०॥
लोलोद्धृतकरां चैव पूर्णाशां च महानदीम् ॥३०॥
30. sunasāṁ tamasāṁ dāsīṁ trasāmanyāṁ varāṇasīm ,
loloddhṛtakarāṁ caiva pūrṇāśāṁ ca mahānadīm.
loloddhṛtakarāṁ caiva pūrṇāśāṁ ca mahānadīm.
30.
sunasām tamasām dāsīm trasām anyām vārāṇasīm
| loloddhṛtakarām ca eva pūrṇāśām ca mahānadīm
| loloddhṛtakarām ca eva pūrṇāśām ca mahānadīm
30.
sunasām tamasām dāsīm trasām anyām vārāṇasīm
ca eva loloddhṛtakarām ca pūrṇāśām mahānadīm
ca eva loloddhṛtakarām ca pūrṇāśām mahānadīm
30.
The Sunasā, the Tamasā, the Dāsī, the Trasā, and another river, the Vārāṇasī, and also the Loloddhṛtakarā, the Pūrṇāśā, and the Mahānadī.
मानवीं वृषभां चैव महानद्यो जनाधिप ।
सदानिरामयां वृत्यां मन्दगां मन्दवाहिनीम् ॥३१॥
सदानिरामयां वृत्यां मन्दगां मन्दवाहिनीम् ॥३१॥
31. mānavīṁ vṛṣabhāṁ caiva mahānadyo janādhipa ,
sadānirāmayāṁ vṛtyāṁ mandagāṁ mandavāhinīm.
sadānirāmayāṁ vṛtyāṁ mandagāṁ mandavāhinīm.
31.
mānavīm vṛṣabhām ca eva mahānadyaḥ janādhipa
| sadānirāmayām vṛtyām mandagām mandavāhinīm
| sadānirāmayām vṛtyām mandagām mandavāhinīm
31.
janādhipa,
mānavīm ca eva vṛṣabhām sadānirāmayām vṛtyām mandagām mandavāhinīm mahānadyaḥ
mānavīm ca eva vṛṣabhām sadānirāmayām vṛtyām mandagām mandavāhinīm mahānadyaḥ
31.
O lord of men, (I describe/list) the Mānavī, and also the Vṛṣabhā, the Sadānirāmayā, the Vṛtyā, the Mandagā, and the Mandavāhinī - (all) great rivers.
ब्रह्माणीं च महागौरीं दुर्गामपि च भारत ।
चित्रोपलां चित्रबर्हां मञ्जुं मकरवाहिनीम् ॥३२॥
चित्रोपलां चित्रबर्हां मञ्जुं मकरवाहिनीम् ॥३२॥
32. brahmāṇīṁ ca mahāgaurīṁ durgāmapi ca bhārata ,
citropalāṁ citrabarhāṁ mañjuṁ makaravāhinīm.
citropalāṁ citrabarhāṁ mañjuṁ makaravāhinīm.
32.
brahmāṇīm ca mahāgaurīm durgām api ca bhārata
citropalām citrabarhām mañjum makaravāhinīm
citropalām citrabarhām mañjum makaravāhinīm
32.
bhārata brahmāṇīm ca mahāgaurīm ca durgām api
citropalām citrabarhām mañjum makaravāhinīm
citropalām citrabarhām mañjum makaravāhinīm
32.
O Bhārata, (I mention) Brahmāṇī, and Mahāgaurī, and Durgā, as well as Citropalā, Citrabarhā, Mañju, and Makaravāhinī.
मन्दाकिनीं वैतरणीं कोकां चैव महानदीम् ।
शुक्तिमतीमरण्यां च पुष्पवेण्युत्पलावतीम् ॥३३॥
शुक्तिमतीमरण्यां च पुष्पवेण्युत्पलावतीम् ॥३३॥
33. mandākinīṁ vaitaraṇīṁ kokāṁ caiva mahānadīm ,
śuktimatīmaraṇyāṁ ca puṣpaveṇyutpalāvatīm.
śuktimatīmaraṇyāṁ ca puṣpaveṇyutpalāvatīm.
33.
mandākinīm vaitaraṇīm kokām ca eva mahānadīm
śuktimatīm araṇyām ca puṣpaveṇyutpalāvatīm
śuktimatīm araṇyām ca puṣpaveṇyutpalāvatīm
33.
mandākinīm vaitaraṇīm kokām ca eva mahānadīm
śuktimatīm araṇyām ca puṣpaveṇyutpalāvatīm
śuktimatīm araṇyām ca puṣpaveṇyutpalāvatīm
33.
(I mention) Mandākinī, Vaitaraṇī, and also Kokā, and the Mahānadī, Śuktimatī, Araṇyā, and Puṣpaveṇyutpalāvatī.
लोहित्यां करतोयां च तथैव वृषभङ्गिनीम् ।
कुमारीमृषिकुल्यां च ब्रह्मकुल्यां च भारत ॥३४॥
कुमारीमृषिकुल्यां च ब्रह्मकुल्यां च भारत ॥३४॥
34. lohityāṁ karatoyāṁ ca tathaiva vṛṣabhaṅginīm ,
kumārīmṛṣikulyāṁ ca brahmakulyāṁ ca bhārata.
kumārīmṛṣikulyāṁ ca brahmakulyāṁ ca bhārata.
34.
lohityām karatoyām ca tathā eva vṛṣabhaṅginīm
kumārīm ṛṣikulyām ca brahmakulyām ca bhārata
kumārīm ṛṣikulyām ca brahmakulyām ca bhārata
34.
bhārata lohityām karatoyām ca tathā eva
vṛṣabhaṅginīm kumārīm ṛṣikulyām ca brahmakulyām ca
vṛṣabhaṅginīm kumārīm ṛṣikulyām ca brahmakulyām ca
34.
O Bhārata, (I mention) Lohityā, Karatoyā, and likewise Vṛṣabhaṅginī, Kumārī, Ṛṣikulyā, and Brahmakulyā.
सरस्वतीः सुपुण्याश्च सर्वा गङ्गाश्च मारिष ।
विश्वस्य मातरः सर्वाः सर्वाश्चैव महाबलाः ॥३५॥
विश्वस्य मातरः सर्वाः सर्वाश्चैव महाबलाः ॥३५॥
35. sarasvatīḥ supuṇyāśca sarvā gaṅgāśca māriṣa ,
viśvasya mātaraḥ sarvāḥ sarvāścaiva mahābalāḥ.
viśvasya mātaraḥ sarvāḥ sarvāścaiva mahābalāḥ.
35.
sarasvatīḥ supuṇyāḥ ca sarvāḥ gaṅgāḥ ca māriṣa
viśvasya mātaraḥ sarvāḥ sarvāḥ ca eva mahābalāḥ
viśvasya mātaraḥ sarvāḥ sarvāḥ ca eva mahābalāḥ
35.
māriṣa sarasvatīḥ ca gaṅgāḥ ca sarvāḥ supuṇyāḥ
sarvāḥ viśvasya mātaraḥ ca eva sarvāḥ mahābalāḥ
sarvāḥ viśvasya mātaraḥ ca eva sarvāḥ mahābalāḥ
35.
O Māriṣa, all the Sarasvatīs and all the Gaṅgās are most sacred. All (of them) are the mothers of the universe, and indeed all are extremely powerful.
तथा नद्यस्त्वप्रकाशाः शतशोऽथ सहस्रशः ।
इत्येताः सरितो राजन्समाख्याता यथास्मृति ॥३६॥
इत्येताः सरितो राजन्समाख्याता यथास्मृति ॥३६॥
36. tathā nadyastvaprakāśāḥ śataśo'tha sahasraśaḥ ,
ityetāḥ sarito rājansamākhyātā yathāsmṛti.
ityetāḥ sarito rājansamākhyātā yathāsmṛti.
36.
tathā nadyaḥ tu aprakāśāḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
iti etāḥ saritaḥ rājan samākhyātā yathāsmṛti
iti etāḥ saritaḥ rājan samākhyātā yathāsmṛti
36.
rājan tathā tu śataśaḥ atha sahasraśaḥ etāḥ
aprakāśāḥ nadyaḥ saritaḥ yathāsmṛti samākhyātā
aprakāśāḥ nadyaḥ saritaḥ yathāsmṛti samākhyātā
36.
O king, similarly, these hundreds, even thousands, of less prominent rivers have been enumerated as remembered.
अत ऊर्ध्वं जनपदान्निबोध गदतो मम ।
तत्रेमे कुरुपाञ्चालाः शाल्वमाद्रेयजाङ्गलाः ॥३७॥
तत्रेमे कुरुपाञ्चालाः शाल्वमाद्रेयजाङ्गलाः ॥३७॥
37. ata ūrdhvaṁ janapadānnibodha gadato mama ,
tatreme kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ.
tatreme kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ.
37.
ataḥ ūrdhvam janapadān nibodha gadataḥ mama
tatra ime kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ
tatra ime kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ
37.
ataḥ ūrdhvam mama gadataḥ janapadān nibodha
tatra ime kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ
tatra ime kurupāñcālāḥ śālvamādreyajāṅgalāḥ
37.
Henceforth, hear from me, as I speak, about the various countries (janapada). Among these are the Kurus and Pāñcālas, Śālvas, and Mādreya-Jāṅgalas.
शूरसेनाः कलिङ्गाश्च बोधा मौकास्तथैव च ।
मत्स्याः सुकुट्यः सौबल्याः कुन्तलाः काशिकोशलाः ॥३८॥
मत्स्याः सुकुट्यः सौबल्याः कुन्तलाः काशिकोशलाः ॥३८॥
38. śūrasenāḥ kaliṅgāśca bodhā maukāstathaiva ca ,
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ.
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ.
38.
śūrasenāḥ kaliṅgāḥ ca bodhāḥ maukāḥ tathaiva ca
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ
38.
śūrasenāḥ ca kaliṅgāḥ bodhāḥ tathaiva ca maukāḥ
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ
matsyāḥ sukuṭyaḥ saubalyāḥ kuntalāḥ kāśikośalāḥ
38.
The Śūrasenas, Kaliṅgas, Bodhas, and similarly the Maukas. Furthermore, the Matsyas, Sukuṭyas, Saubalyas, Kuntalas, and Kāśis and Kośalas.
चेदिवत्साः करूषाश्च भोजाः सिन्धुपुलिन्दकाः ।
उत्तमौजा दशार्णाश्च मेकलाश्चोत्कलैः सह ॥३९॥
उत्तमौजा दशार्णाश्च मेकलाश्चोत्कलैः सह ॥३९॥
39. cedivatsāḥ karūṣāśca bhojāḥ sindhupulindakāḥ ,
uttamaujā daśārṇāśca mekalāścotkalaiḥ saha.
uttamaujā daśārṇāśca mekalāścotkalaiḥ saha.
39.
cedivatsāḥ karūṣāḥ ca bhojāḥ sindhupulindakāḥ
uttamaujāḥ daśārṇāḥ ca mekalāḥ ca utkalaiḥ saha
uttamaujāḥ daśārṇāḥ ca mekalāḥ ca utkalaiḥ saha
39.
cedivatsāḥ ca karūṣāḥ bhojāḥ sindhupulindakāḥ
uttamaujāḥ ca daśārṇāḥ mekalāḥ ca utkalaiḥ saha
uttamaujāḥ ca daśārṇāḥ mekalāḥ ca utkalaiḥ saha
39.
Also included are the Cedis and Vatsas, Karūṣas, Bhojas, and Sindhupulindakas. And the Uttamaujas, Daśārṇas, and Mekalas, along with the Utkalas.
पाञ्चालाः कौशिजाश्चैव एकपृष्ठा युगंधराः ।
सौधा मद्रा भुजिङ्गाश्च काशयोऽपरकाशयः ॥४०॥
सौधा मद्रा भुजिङ्गाश्च काशयोऽपरकाशयः ॥४०॥
40. pāñcālāḥ kauśijāścaiva ekapṛṣṭhā yugaṁdharāḥ ,
saudhā madrā bhujiṅgāśca kāśayo'parakāśayaḥ.
saudhā madrā bhujiṅgāśca kāśayo'parakāśayaḥ.
40.
pañcālāḥ kauśijāḥ ca eva ekapṛṣṭhāḥ yugandharāḥ
saudhāḥ madrāḥ bhujiṅgāḥ ca kāśayaḥ aparakāśayaḥ
saudhāḥ madrāḥ bhujiṅgāḥ ca kāśayaḥ aparakāśayaḥ
40.
pañcālāḥ kauśijāḥ ca eva ekapṛṣṭhāḥ yugandharāḥ
saudhāḥ madrāḥ bhujiṅgāḥ ca kāśayaḥ aparakāśayaḥ
saudhāḥ madrāḥ bhujiṅgāḥ ca kāśayaḥ aparakāśayaḥ
40.
The Pañcālas, the Kauśijas, the Ekapṛṣṭhas, the Yugandharas, the Saudhas, the Madras, the Bhujiṅgas, the Kāśis, and the Apara-Kāśis (or Western Kāśis).
जठराः कुक्कुशाश्चैव सुदाशार्णाश्च भारत ।
कुन्तयोऽवन्तयश्चैव तथैवापरकुन्तयः ॥४१॥
कुन्तयोऽवन्तयश्चैव तथैवापरकुन्तयः ॥४१॥
41. jaṭharāḥ kukkuśāścaiva sudāśārṇāśca bhārata ,
kuntayo'vantayaścaiva tathaivāparakuntayaḥ.
kuntayo'vantayaścaiva tathaivāparakuntayaḥ.
41.
jaṭharāḥ kukkuśāḥ ca eva sudāśārṇāḥ ca bhārata
kuntayaḥ avantayaḥ ca eva tathā eva aparakuntayaḥ
kuntayaḥ avantayaḥ ca eva tathā eva aparakuntayaḥ
41.
bhārata jaṭharāḥ kukkuśāḥ ca eva sudāśārṇāḥ ca
kuntayaḥ avantayaḥ ca eva tathā eva aparakuntayaḥ
kuntayaḥ avantayaḥ ca eva tathā eva aparakuntayaḥ
41.
O Bhārata, there are also the Jaṭharas, the Kukkuśas, and the Sudāśārṇas; and similarly, the Kuntis, the Avantis, and the Apara-Kuntis (or Western Kuntis).
गोविन्दा मन्दकाः षण्डा विदर्भानूपवासिकाः ।
अश्मकाः पांसुराष्ट्राश्च गोपराष्ट्राः पनीतकाः ॥४२॥
अश्मकाः पांसुराष्ट्राश्च गोपराष्ट्राः पनीतकाः ॥४२॥
42. govindā mandakāḥ ṣaṇḍā vidarbhānūpavāsikāḥ ,
aśmakāḥ pāṁsurāṣṭrāśca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ.
aśmakāḥ pāṁsurāṣṭrāśca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ.
42.
govindāḥ mandakāḥ ṣaṇḍāḥ vidarbhānūpavāsikāḥ
aśmakāḥ pāṃsurāṣṭrāḥ ca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ
aśmakāḥ pāṃsurāṣṭrāḥ ca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ
42.
govindāḥ mandakāḥ ṣaṇḍāḥ vidarbhānūpavāsikāḥ
aśmakāḥ pāṃsurāṣṭrāḥ ca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ
aśmakāḥ pāṃsurāṣṭrāḥ ca goparāṣṭrāḥ panītakāḥ
42.
The Govindas, the Mandakas, the Ṣaṇḍas, the Vidarbhānūpavāsikas, the Aśmakas, the Pāṃsurāṣṭras, the Goparāṣṭras, and the Panītakas.
आदिराष्ट्राः सुकुट्टाश्च बलिराष्ट्रं च केवलम् ।
वानरास्याः प्रवाहाश्च वक्रा वक्रभयाः शकाः ॥४३॥
वानरास्याः प्रवाहाश्च वक्रा वक्रभयाः शकाः ॥४३॥
43. ādirāṣṭrāḥ sukuṭṭāśca balirāṣṭraṁ ca kevalam ,
vānarāsyāḥ pravāhāśca vakrā vakrabhayāḥ śakāḥ.
vānarāsyāḥ pravāhāśca vakrā vakrabhayāḥ śakāḥ.
43.
ādirāṣṭrāḥ sukuṭṭāḥ ca balirāṣṭram ca kevalam
vānarāsyāḥ pravāhāḥ ca vakrāḥ vakrabhayāḥ śakāḥ
vānarāsyāḥ pravāhāḥ ca vakrāḥ vakrabhayāḥ śakāḥ
43.
ādirāṣṭrāḥ sukuṭṭāḥ ca balirāṣṭram ca kevalam
vānarāsyāḥ pravāhāḥ ca vakrāḥ vakrabhayāḥ śakāḥ
vānarāsyāḥ pravāhāḥ ca vakrāḥ vakrabhayāḥ śakāḥ
43.
The Ādirāṣṭras, the Sukuṭṭas, and only the Balirāṣṭras; also the Vānarāsyas, the Pravāhas, the Vakras, the Vakrabhayas, and the Śakas.
विदेहका मागधाश्च सुह्माश्च विजयास्तथा ।
अङ्गा वङ्गाः कलिङ्गाश्च यकृल्लोमान एव च ॥४४॥
अङ्गा वङ्गाः कलिङ्गाश्च यकृल्लोमान एव च ॥४४॥
44. videhakā māgadhāśca suhmāśca vijayāstathā ,
aṅgā vaṅgāḥ kaliṅgāśca yakṛllomāna eva ca.
aṅgā vaṅgāḥ kaliṅgāśca yakṛllomāna eva ca.
44.
videhakāḥ māgadhāḥ ca suhmāḥ ca vijayāḥ tathā
aṅgāḥ vaṅgāḥ kaliṅgāḥ ca yakṛllomānaḥ eva ca
aṅgāḥ vaṅgāḥ kaliṅgāḥ ca yakṛllomānaḥ eva ca
44.
videhakāḥ māgadhāḥ ca suhmāḥ ca vijayāḥ tathā
aṅgāḥ vaṅgāḥ kaliṅgāḥ ca yakṛllomānaḥ eva ca
aṅgāḥ vaṅgāḥ kaliṅgāḥ ca yakṛllomānaḥ eva ca
44.
The Videhas, the Magadhas, the Suhmas, and likewise the Vijayas; the Angas, the Vangas, the Kalingas, and indeed the Yakṛllomānas.
मल्लाः सुदेष्णाः प्राहूतास्तथा माहिषकार्षिकाः ।
वाहीका वाटधानाश्च आभीराः कालतोयकाः ॥४५॥
वाहीका वाटधानाश्च आभीराः कालतोयकाः ॥४५॥
45. mallāḥ sudeṣṇāḥ prāhūtāstathā māhiṣakārṣikāḥ ,
vāhīkā vāṭadhānāśca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ.
vāhīkā vāṭadhānāśca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ.
45.
mallāḥ sudeṣṇāḥ prāhūtāḥ tathā māhiṣakārṣikāḥ
vāhīkāḥ vāṭadhānāḥ ca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ
vāhīkāḥ vāṭadhānāḥ ca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ
45.
mallāḥ sudeṣṇāḥ prāhūtāḥ tathā māhiṣakārṣikāḥ
vāhīkāḥ vāṭadhānāḥ ca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ
vāhīkāḥ vāṭadhānāḥ ca ābhīrāḥ kālatoyakāḥ
45.
The Mallas, the Sudeṣṇas, the Prāhūtas, and likewise the Māhiṣakas and Kārṣikas; the Vāhīkas, the Vāṭadhānas, and the Ābhīras, along with the Kālatoyakas.
अपरन्ध्राश्च शूद्राश्च पह्लवाश्चर्मखण्डिकाः ।
अटवीशबराश्चैव मरुभौमाश्च मारिष ॥४६॥
अटवीशबराश्चैव मरुभौमाश्च मारिष ॥४६॥
46. aparandhrāśca śūdrāśca pahlavāścarmakhaṇḍikāḥ ,
aṭavīśabarāścaiva marubhaumāśca māriṣa.
aṭavīśabarāścaiva marubhaumāśca māriṣa.
46.
aparandhrāḥ ca śūdrāḥ ca pahlavāḥ carmakhaṇḍikāḥ
aṭavīśabarāḥ ca eva marubhaumāḥ ca māriṣa
aṭavīśabarāḥ ca eva marubhaumāḥ ca māriṣa
46.
māriṣa aparandhrāḥ ca śūdrāḥ ca pahlavāḥ
carmakhaṇḍikāḥ aṭavīśabarāḥ ca eva marubhaumāḥ ca
carmakhaṇḍikāḥ aṭavīśabarāḥ ca eva marubhaumāḥ ca
46.
O venerable one (māriṣa), the Aparandhras, the Śūdras, the Pahlavas, and the Carmakhaṇḍikas; and also the Aṭavīśabaras and the Marubhaumas.
उपावृश्चानुपावृश्चसुराष्ट्राः केकयास्तथा ।
कुट्टापरान्ता द्वैधेयाः काक्षाः सामुद्रनिष्कुटाः ॥४७॥
कुट्टापरान्ता द्वैधेयाः काक्षाः सामुद्रनिष्कुटाः ॥४७॥
47. upāvṛścānupāvṛścasurāṣṭrāḥ kekayāstathā ,
kuṭṭāparāntā dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ.
kuṭṭāparāntā dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ.
47.
upāvṛṣāḥ ca anupāvṛṣāḥ ca surāṣṭrāḥ kekayāḥ tathā
kuṭṭāparāntāḥ dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ
kuṭṭāparāntāḥ dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ
47.
upāvṛṣāḥ ca anupāvṛṣāḥ ca surāṣṭrāḥ tathā kekayāḥ
kuṭṭāparāntāḥ dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ
kuṭṭāparāntāḥ dvaidheyāḥ kākṣāḥ sāmudraniṣkuṭāḥ
47.
The Upāvṛṣas, Anupāvṛṣas, and Surāṣṭras, and similarly the Kekayas; the Kuṭṭāparāntas, the Dvaidheyas, the Kākṣas, and the Sāmudraniṣkuṭas.
अन्ध्राश्च बहवो राजन्नन्तर्गिर्यास्तथैव च ।
बहिर्गिर्याङ्गमलदा मागधा मानवर्जकाः ॥४८॥
बहिर्गिर्याङ्गमलदा मागधा मानवर्जकाः ॥४८॥
48. andhrāśca bahavo rājannantargiryāstathaiva ca ,
bahirgiryāṅgamaladā māgadhā mānavarjakāḥ.
bahirgiryāṅgamaladā māgadhā mānavarjakāḥ.
48.
andhrāḥ ca bahavaḥ rājan antargiryāḥ tathā eva
ca bahirgiryāḥ aṅgamaladāḥ māgadhāḥ mānavarjakāḥ
ca bahirgiryāḥ aṅgamaladāḥ māgadhāḥ mānavarjakāḥ
48.
rājan,
bahavaḥ andhrāḥ ca antargiryāḥ ca tathā eva bahirgiryāḥ aṅgamaladāḥ māgadhāḥ mānavarjakāḥ
bahavaḥ andhrāḥ ca antargiryāḥ ca tathā eva bahirgiryāḥ aṅgamaladāḥ māgadhāḥ mānavarjakāḥ
48.
O king, there are many Andhras, as well as those living within the mountains, and those living outside the mountains. Also present are the Aṅga-Maladas, the Magadhas, and the Mānavarjakas.
मह्युत्तराः प्रावृषेया भार्गवाश्च जनाधिप ।
पुण्ड्रा भार्गाः किराताश्च सुदोष्णाः प्रमुदास्तथा ॥४९॥
पुण्ड्रा भार्गाः किराताश्च सुदोष्णाः प्रमुदास्तथा ॥४९॥
49. mahyuttarāḥ prāvṛṣeyā bhārgavāśca janādhipa ,
puṇḍrā bhārgāḥ kirātāśca sudoṣṇāḥ pramudāstathā.
puṇḍrā bhārgāḥ kirātāśca sudoṣṇāḥ pramudāstathā.
49.
mahiuttarāḥ prāvṛṣeyāḥ bhārgavāḥ ca janādhipa
puṇḍrāḥ bhārgāḥ kirātāḥ ca sudoṣṇāḥ pramudāḥ tathā
puṇḍrāḥ bhārgāḥ kirātāḥ ca sudoṣṇāḥ pramudāḥ tathā
49.
janādhipa,
mahiuttarāḥ prāvṛṣeyāḥ bhārgavāḥ ca puṇḍrāḥ bhārgāḥ kirātāḥ ca sudoṣṇāḥ tathā pramudāḥ
mahiuttarāḥ prāvṛṣeyāḥ bhārgavāḥ ca puṇḍrāḥ bhārgāḥ kirātāḥ ca sudoṣṇāḥ tathā pramudāḥ
49.
O lord of men, there are the Mahiuttaras, the Prāvṛṣeyas, and the Bhārgavas. Also the Puṇḍras, the Bhārgas, and the Kirātas, as well as the Sudoṣṇas and the Pramudas.
शका निषादा निषधास्तथैवानर्तनैरृताः ।
दुगूलाः प्रतिमत्स्याश्च कुशलाः कुनटास्तथा ॥५०॥
दुगूलाः प्रतिमत्स्याश्च कुशलाः कुनटास्तथा ॥५०॥
50. śakā niṣādā niṣadhāstathaivānartanairṛtāḥ ,
dugūlāḥ pratimatsyāśca kuśalāḥ kunaṭāstathā.
dugūlāḥ pratimatsyāśca kuśalāḥ kunaṭāstathā.
50.
śakāḥ niṣādāḥ niṣadhāḥ tathā eva anartanairṛtāḥ
dugūlāḥ pratimatsyāḥ ca kuśalāḥ kunaṭāḥ tathā
dugūlāḥ pratimatsyāḥ ca kuśalāḥ kunaṭāḥ tathā
50.
śakāḥ niṣādāḥ niṣadhāḥ tathā eva anartanairṛtāḥ
ca dugūlāḥ pratimatsyāḥ ca kuśalāḥ kunaṭāḥ tathā
ca dugūlāḥ pratimatsyāḥ ca kuśalāḥ kunaṭāḥ tathā
50.
The Śakas, Niṣādas, Niṣadhas, as well as the Anartanairṛtas, are there. Also the Dugūlas, the Pratimatysas, the Kuśalas, and the Kunaṭas.
तीरग्राहास्तरतोया राजिका रस्यकागणाः ।
तिलकाः पारसीकाश्च मधुमन्तः प्रकुत्सकाः ॥५१॥
तिलकाः पारसीकाश्च मधुमन्तः प्रकुत्सकाः ॥५१॥
51. tīragrāhāstaratoyā rājikā rasyakāgaṇāḥ ,
tilakāḥ pārasīkāśca madhumantaḥ prakutsakāḥ.
tilakāḥ pārasīkāśca madhumantaḥ prakutsakāḥ.
51.
tīragrāhāḥ taratoyāḥ rājikāḥ rasyakāgaṇāḥ
tilakāḥ pārasīkāḥ ca madhumantaḥ prakutsakāḥ
tilakāḥ pārasīkāḥ ca madhumantaḥ prakutsakāḥ
51.
tīragrāhāḥ taratoyāḥ rājikāḥ rasyakāgaṇāḥ
tilakāḥ pārasīkāḥ ca madhumantaḥ prakutsakāḥ
tilakāḥ pārasīkāḥ ca madhumantaḥ prakutsakāḥ
51.
Present are the Tīragrāhas, the Taratoyas, the Rāikas, the Rasyakagaṇas, the Tilakas, and the Pārasīkas (Persians). Also the Madhumantas and the Prakutsakas.
काश्मीराः सिन्धुसौवीरा गान्धारा दर्शकास्तथा ।
अभीसारा कुलूताश्च शैवला बाह्लिकास्तथा ॥५२॥
अभीसारा कुलूताश्च शैवला बाह्लिकास्तथा ॥५२॥
52. kāśmīrāḥ sindhusauvīrā gāndhārā darśakāstathā ,
abhīsārā kulūtāśca śaivalā bāhlikāstathā.
abhīsārā kulūtāśca śaivalā bāhlikāstathā.
52.
kāśmīrāḥ sindhusauvīrāḥ gāndhārāḥ darśakāḥ tathā
abhīsārāḥ kulūtāḥ ca śaivalāḥ bāhlikāḥ tathā
abhīsārāḥ kulūtāḥ ca śaivalāḥ bāhlikāḥ tathā
52.
kāśmīrāḥ sindhusauvīrāḥ gāndhārāḥ darśakāḥ tathā
abhīsārāḥ kulūtāḥ ca śaivalāḥ bāhlikāḥ tathā
abhīsārāḥ kulūtāḥ ca śaivalāḥ bāhlikāḥ tathā
52.
The Kaśmīras, Sindhu-Sauvīras, Gāndhāras, and Darśakas, as well as the Abhīsāras, Kulūtas, Śaivalas, and Bāhlikas.
दर्वीकाः सकचा दर्वा वातजामरथोरगाः ।
बहुवाद्याश्च कौरव्य सुदामानः सुमल्लिकाः ॥५३॥
बहुवाद्याश्च कौरव्य सुदामानः सुमल्लिकाः ॥५३॥
53. darvīkāḥ sakacā darvā vātajāmarathoragāḥ ,
bahuvādyāśca kauravya sudāmānaḥ sumallikāḥ.
bahuvādyāśca kauravya sudāmānaḥ sumallikāḥ.
53.
darvīkāḥ sakacāḥ darvāḥ vātajāḥ amarathauragāḥ
bahuvādyāḥ ca kauravya sudāmānaḥ sumallikāḥ
bahuvādyāḥ ca kauravya sudāmānaḥ sumallikāḥ
53.
kauravya darvīkāḥ sakacāḥ darvāḥ vātajāḥ
amarathauragāḥ bahuvādyāḥ ca sudāmānaḥ sumallikāḥ
amarathauragāḥ bahuvādyāḥ ca sudāmānaḥ sumallikāḥ
53.
O descendant of Kuru (kauravya)! The Darvīkas, Sakacas, Darvas, Vātajas, Amarathas, Uragas, Bahuvādyas, Sudāmānas, and Sumallikas.
वध्राः करीषकाश्चापि कुलिन्दोपत्यकास्तथा ।
वनायवो दशापार्श्वा रोमाणः कुशबिन्दवः ॥५४॥
वनायवो दशापार्श्वा रोमाणः कुशबिन्दवः ॥५४॥
54. vadhrāḥ karīṣakāścāpi kulindopatyakāstathā ,
vanāyavo daśāpārśvā romāṇaḥ kuśabindavaḥ.
vanāyavo daśāpārśvā romāṇaḥ kuśabindavaḥ.
54.
vadhrāḥ karīṣakāḥ ca api kulindopatyakāḥ tathā
vanāyavaḥ daśāpārśvāḥ romāṇaḥ kuśabindavaḥ
vanāyavaḥ daśāpārśvāḥ romāṇaḥ kuśabindavaḥ
54.
vadhrāḥ karīṣakāḥ ca api kulindopatyakāḥ tathā
vanāyavaḥ daśāpārśvāḥ romāṇaḥ kuśabindavaḥ
vanāyavaḥ daśāpārśvāḥ romāṇaḥ kuśabindavaḥ
54.
Also the Vadhras, Karīṣakas, and Kulindopatyakas, as well as the Vanāyavas, Daśāpārśvas, Romāṇas, and Kuśabindus.
कच्छा गोपालकच्छाश्च लाङ्गलाः परवल्लकाः ।
किराता बर्बराः सिद्धा विदेहास्ताम्रलिङ्गकाः ॥५५॥
किराता बर्बराः सिद्धा विदेहास्ताम्रलिङ्गकाः ॥५५॥
55. kacchā gopālakacchāśca lāṅgalāḥ paravallakāḥ ,
kirātā barbarāḥ siddhā videhāstāmraliṅgakāḥ.
kirātā barbarāḥ siddhā videhāstāmraliṅgakāḥ.
55.
kacchāḥ gopālakacchāḥ ca lāṅgalāḥ paravallakāḥ
kirātāḥ barbarāḥ siddhāḥ videhāḥ tāmraliṅgakāḥ
kirātāḥ barbarāḥ siddhāḥ videhāḥ tāmraliṅgakāḥ
55.
kacchāḥ gopālakacchāḥ ca lāṅgalāḥ paravallakāḥ
kirātāḥ barbarāḥ siddhāḥ videhāḥ tāmraliṅgakāḥ
kirātāḥ barbarāḥ siddhāḥ videhāḥ tāmraliṅgakāḥ
55.
The Kacchas and Gopālakacchas, the Lāṅgalas, Paravallakas, Kirātas, Barbaras, Siddhas, Videhas, and Tāmraliṅgakas.
ओष्ट्राः पुण्ड्राः ससैरन्ध्राः पार्वतीयाश्च मारिष ।
अथापरे जनपदा दक्षिणा भरतर्षभ ॥५६॥
अथापरे जनपदा दक्षिणा भरतर्षभ ॥५६॥
56. oṣṭrāḥ puṇḍrāḥ sasairandhrāḥ pārvatīyāśca māriṣa ,
athāpare janapadā dakṣiṇā bharatarṣabha.
athāpare janapadā dakṣiṇā bharatarṣabha.
56.
oṣṭrāḥ puṇḍrāḥ sa-sairandhrāḥ pārvatīyāḥ ca māriṣa
| atha apare janapadāḥ dakṣiṇāḥ bharatarṣabha
| atha apare janapadāḥ dakṣiṇāḥ bharatarṣabha
56.
māriṣa bharatarṣabha oṣṭrāḥ puṇḍrāḥ sa-sairandhrāḥ
pārvatīyāḥ ca atha apare dakṣiṇāḥ janapadāḥ
pārvatīyāḥ ca atha apare dakṣiṇāḥ janapadāḥ
56.
O respected sir, and O bull among the Bhāratas, (these are) the Oṣṭrās, Puṇḍrās, along with the Sairandhras, and the Pārvatīyas. Now, (listen to) other southern peoples (janapada).
द्रविडाः केरलाः प्राच्या भूषिका वनवासिनः ।
उन्नत्यका माहिषका विकल्पा मूषकास्तथा ॥५७॥
उन्नत्यका माहिषका विकल्पा मूषकास्तथा ॥५७॥
57. draviḍāḥ keralāḥ prācyā bhūṣikā vanavāsinaḥ ,
unnatyakā māhiṣakā vikalpā mūṣakāstathā.
unnatyakā māhiṣakā vikalpā mūṣakāstathā.
57.
draviḍāḥ keralāḥ prācyā bhūṣikāḥ vanavāsinaḥ
| unnatyakāḥ māhiṣakāḥ vikalpāḥ mūṣakāḥ tathā
| unnatyakāḥ māhiṣakāḥ vikalpāḥ mūṣakāḥ tathā
57.
draviḍāḥ keralāḥ prācyā bhūṣikāḥ vanavāsinaḥ
unnatyakāḥ māhiṣakāḥ vikalpāḥ mūṣakāḥ tathā
unnatyakāḥ māhiṣakāḥ vikalpāḥ mūṣakāḥ tathā
57.
The Draviḍās, Keralās, Prācyās, Bhūṣikās, and the forest dwellers (vanavāsin). The highlanders (unnatyaka), Māhiṣakās, Vikalpās, and also the Mūṣakās.
कर्णिकाः कुन्तिकाश्चैव सौद्भिदा नलकालकाः ।
कौकुट्टकास्तथा चोलाः कोङ्कणा मालवाणकाः ॥५८॥
कौकुट्टकास्तथा चोलाः कोङ्कणा मालवाणकाः ॥५८॥
58. karṇikāḥ kuntikāścaiva saudbhidā nalakālakāḥ ,
kaukuṭṭakāstathā colāḥ koṅkaṇā mālavāṇakāḥ.
kaukuṭṭakāstathā colāḥ koṅkaṇā mālavāṇakāḥ.
58.
karṇikāḥ kuntikāḥ ca eva saudbhida nalakālakāḥ
| kaukuṭṭakāḥ tathā colāḥ koṅkaṇāḥ mālavāṇakāḥ
| kaukuṭṭakāḥ tathā colāḥ koṅkaṇāḥ mālavāṇakāḥ
58.
karṇikāḥ kuntikāḥ ca eva saudbhida nalakālakāḥ
kaukuṭṭakāḥ tathā colāḥ koṅkaṇāḥ mālavāṇakāḥ
kaukuṭṭakāḥ tathā colāḥ koṅkaṇāḥ mālavāṇakāḥ
58.
The Karṇikās, and also the Kuntikās, the Saudhbidās, Nalakālakās, and the Kaukuṭṭakās. Also the Colās, Koṅkaṇās, and Mālavāṇakās.
समङ्गाः कोपनाश्चैव कुकुराङ्गदमारिषाः ।
ध्वजिन्युत्सवसंकेतास्त्रिगर्ताः सर्वसेनयः ॥५९॥
ध्वजिन्युत्सवसंकेतास्त्रिगर्ताः सर्वसेनयः ॥५९॥
59. samaṅgāḥ kopanāścaiva kukurāṅgadamāriṣāḥ ,
dhvajinyutsavasaṁketāstrigartāḥ sarvasenayaḥ.
dhvajinyutsavasaṁketāstrigartāḥ sarvasenayaḥ.
59.
samaṅgāḥ kopanāḥ ca eva kukura-aṅgada-māriṣāḥ
| dhvajinyutsavasaṃketāḥ trigartāḥ sarvasenayaḥ
| dhvajinyutsavasaṃketāḥ trigartāḥ sarvasenayaḥ
59.
samaṅgāḥ kopanāḥ ca eva kukura-aṅgada-māriṣāḥ
dhvajinyutsavasaṃketāḥ trigartāḥ sarvasenayaḥ
dhvajinyutsavasaṃketāḥ trigartāḥ sarvasenayaḥ
59.
The Samaṅgās, and also the Kupanās, the Kukuras, Aṅgadas, and Māriṣas. The Dhvajinyutsavasaṃketās, the Trigartās, and the Sarvasenās.
त्र्यङ्गाः केकरकाः प्रोष्ठाः परसंचरकास्तथा ।
तथैव विन्ध्यपुलकाः पुलिन्दाः कल्कलैः सह ॥६०॥
तथैव विन्ध्यपुलकाः पुलिन्दाः कल्कलैः सह ॥६०॥
60. tryaṅgāḥ kekarakāḥ proṣṭhāḥ parasaṁcarakāstathā ,
tathaiva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha.
tathaiva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha.
60.
tryaṅgāḥ kekarakāḥ proṣṭhāḥ parasaṃcarakāḥ tathā
tathā eva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha
tathā eva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha
60.
tryaṅgāḥ kekarakāḥ proṣṭhāḥ parasaṃcarakāḥ tathā
tathā eva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha
tathā eva vindhyapulakāḥ pulindāḥ kalkalaiḥ saha
60.
The Tryaṅgas, Kekarakas, Proṣṭhas, and Parasaṃcarakas; similarly, the Vindhyapulakas and Pulindas, along with the Kalkalas, were present.
मालका मल्लकाश्चैव तथैवापरवर्तकाः ।
कुलिन्दाः कुलकाश्चैव करण्ठाः कुरकास्तथा ॥६१॥
कुलिन्दाः कुलकाश्चैव करण्ठाः कुरकास्तथा ॥६१॥
61. mālakā mallakāścaiva tathaivāparavartakāḥ ,
kulindāḥ kulakāścaiva karaṇṭhāḥ kurakāstathā.
kulindāḥ kulakāścaiva karaṇṭhāḥ kurakāstathā.
61.
mālakāḥ mallakāḥ ca eva tathā eva aparavartakāḥ
kulindāḥ kulakāḥ ca eva karaṇṭhāḥ kurakāḥ tathā
kulindāḥ kulakāḥ ca eva karaṇṭhāḥ kurakāḥ tathā
61.
mālakāḥ mallakāḥ ca eva tathā eva aparavartakāḥ
kulindāḥ kulakāḥ ca eva karaṇṭhāḥ kurakāḥ tathā
kulindāḥ kulakāḥ ca eva karaṇṭhāḥ kurakāḥ tathā
61.
The Malakas and Mallakas, and similarly the Aparavartakas; also, the Kulindas and Kulakas, and the Karaṇṭhas and Kurakas.
मूषका स्तनबालाश्च सतियः पत्तिपञ्जकाः ।
आदिदायाः सिरालाश्च स्तूबका स्तनपास्तथा ॥६२॥
आदिदायाः सिरालाश्च स्तूबका स्तनपास्तथा ॥६२॥
62. mūṣakā stanabālāśca satiyaḥ pattipañjakāḥ ,
ādidāyāḥ sirālāśca stūbakā stanapāstathā.
ādidāyāḥ sirālāśca stūbakā stanapāstathā.
62.
mūṣakāḥ stanabālāḥ ca satiyaḥ pattipañjakāḥ
ādidāyāḥ sirālāḥ ca stūbakāḥ stanapāḥ tathā
ādidāyāḥ sirālāḥ ca stūbakāḥ stanapāḥ tathā
62.
mūṣakāḥ stanabālāḥ ca satiyaḥ pattipañjakāḥ
ādidāyāḥ sirālāḥ ca stūbakāḥ stanapāḥ tathā
ādidāyāḥ sirālāḥ ca stūbakāḥ stanapāḥ tathā
62.
The Mūṣakas, Stanabālas, Satiyas, and Pattipañjakas; the Ādidāyas, Sirālas, Stūbakas, and Stanapās were also present.
हृषीविदर्भाः कान्तीकास्तङ्गणाः परतङ्गणाः ।
उत्तराश्चापरे म्लेच्छा जना भरतसत्तम ॥६३॥
उत्तराश्चापरे म्लेच्छा जना भरतसत्तम ॥६३॥
63. hṛṣīvidarbhāḥ kāntīkāstaṅgaṇāḥ parataṅgaṇāḥ ,
uttarāścāpare mlecchā janā bharatasattama.
uttarāścāpare mlecchā janā bharatasattama.
63.
hṛṣīvidarbhāḥ kāntīkāḥ taṅgaṇāḥ parataṅgaṇāḥ
uttarāḥ ca apare mlecchāḥ janāḥ bharatasattama
uttarāḥ ca apare mlecchāḥ janāḥ bharatasattama
63.
bharatasattama hṛṣīvidarbhāḥ kāntīkāḥ taṅgaṇāḥ
parataṅgaṇāḥ ca uttarāḥ apare mlecchāḥ janāḥ
parataṅgaṇāḥ ca uttarāḥ apare mlecchāḥ janāḥ
63.
O best among the Bharatas (bharatasattama), there were also the Hṛṣīvidarbhas, Kāntīkas, Taṅgaṇas, Parataṅgaṇas, and other Mleccha peoples from the North.
यवनाश्च सकाम्बोजा दारुणा म्लेच्छजातयः ।
सक्षद्द्रुहः कुन्तलाश्च हूणाः पारतकैः सह ॥६४॥
सक्षद्द्रुहः कुन्तलाश्च हूणाः पारतकैः सह ॥६४॥
64. yavanāśca sakāmbojā dāruṇā mlecchajātayaḥ ,
sakṣaddruhaḥ kuntalāśca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha.
sakṣaddruhaḥ kuntalāśca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha.
64.
yavanāḥ ca sa-kāmbojāḥ dāruṇāḥ mleccha-jātayaḥ
sa-kṣaddruhaḥ kuntalāḥ ca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha
sa-kṣaddruhaḥ kuntalāḥ ca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha
64.
yavanāḥ ca sa-kāmbojāḥ dāruṇāḥ mleccha-jātayaḥ
sa-kṣaddruhaḥ kuntalāḥ ca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha
sa-kṣaddruhaḥ kuntalāḥ ca hūṇāḥ pāratakaiḥ saha
64.
The Yavanas along with the Kambojas, who are fierce barbarian (mleccha) tribes; the Kṣadruhas, the Kuntalas; the Hūṇas, along with the Pāratakas.
तथैव मरधाश्चीनास्तथैव दशमालिकाः ।
क्षत्रियोपनिवेशाश्च वैश्यशूद्रकुलानि च ॥६५॥
क्षत्रियोपनिवेशाश्च वैश्यशूद्रकुलानि च ॥६५॥
65. tathaiva maradhāścīnāstathaiva daśamālikāḥ ,
kṣatriyopaniveśāśca vaiśyaśūdrakulāni ca.
kṣatriyopaniveśāśca vaiśyaśūdrakulāni ca.
65.
tathā eva maradhāḥ ca cīnāḥ tathā eva daśamālikāḥ
kṣatriya-upaniveśāḥ ca vaiśya-śūdra-kulāni ca
kṣatriya-upaniveśāḥ ca vaiśya-śūdra-kulāni ca
65.
tathā eva maradhāḥ ca cīnāḥ tathā eva daśamālikāḥ
kṣatriya-upaniveśāḥ ca vaiśya-śūdra-kulāni ca
kṣatriya-upaniveśāḥ ca vaiśya-śūdra-kulāni ca
65.
Likewise, the Maradhas, the Chinese, and similarly the Daśamālikās; and Kṣatriya settlements, as well as Vaiśya and Śūdra families.
शूद्राभीराथ दरदाः काश्मीराः पशुभिः सह ।
खशिकाश्च तुखाराश्च पल्लवा गिरिगह्वराः ॥६६॥
खशिकाश्च तुखाराश्च पल्लवा गिरिगह्वराः ॥६६॥
66. śūdrābhīrātha daradāḥ kāśmīrāḥ paśubhiḥ saha ,
khaśikāśca tukhārāśca pallavā girigahvarāḥ.
khaśikāśca tukhārāśca pallavā girigahvarāḥ.
66.
śūdrābhīrāḥ atha daradāḥ kāśmīrāḥ paśubhiḥ saha
khaśikāḥ ca tukhārāḥ ca pallavāḥ giri-gahvarāḥ
khaśikāḥ ca tukhārāḥ ca pallavāḥ giri-gahvarāḥ
66.
śūdrābhīrāḥ atha daradāḥ kāśmīrāḥ paśubhiḥ saha
khaśikāḥ ca tukhārāḥ ca pallavāḥ giri-gahvarāḥ
khaśikāḥ ca tukhārāḥ ca pallavāḥ giri-gahvarāḥ
66.
And the Śūdrābhīras, the Daradas, the Kāśmīras along with the Paśu tribes; and the Khaśikās, the Tukhāras, the Pallavas, and the mountain cave dwellers.
आत्रेयाः सभरद्वाजास्तथैव स्तनयोषिकाः ।
औपकाश्च कलिङ्गाश्च किरातानां च जातयः ॥६७॥
औपकाश्च कलिङ्गाश्च किरातानां च जातयः ॥६७॥
67. ātreyāḥ sabharadvājāstathaiva stanayoṣikāḥ ,
aupakāśca kaliṅgāśca kirātānāṁ ca jātayaḥ.
aupakāśca kaliṅgāśca kirātānāṁ ca jātayaḥ.
67.
ātreyāḥ sa-bharadvājāḥ tathā eva stanayoṣikāḥ
aupakāḥ ca kaliṅgāḥ ca kirātānām ca jātayaḥ
aupakāḥ ca kaliṅgāḥ ca kirātānām ca jātayaḥ
67.
ātreyāḥ sa-bharadvājāḥ tathā eva stanayoṣikāḥ
aupakāḥ ca kaliṅgāḥ ca kirātānām ca jātayaḥ
aupakāḥ ca kaliṅgāḥ ca kirātānām ca jātayaḥ
67.
The Ātreyas along with the Bharadvājas, and similarly the Stanayoṣikās; and the Aupakas, and the Kaliṅgas, and the various tribes of the Kirātas.
तामरा हंसमार्गाश्च तथैव करभञ्जकाः ।
उद्देशमात्रेण मया देशाः संकीर्तिताः प्रभो ॥६८॥
उद्देशमात्रेण मया देशाः संकीर्तिताः प्रभो ॥६८॥
68. tāmarā haṁsamārgāśca tathaiva karabhañjakāḥ ,
uddeśamātreṇa mayā deśāḥ saṁkīrtitāḥ prabho.
uddeśamātreṇa mayā deśāḥ saṁkīrtitāḥ prabho.
68.
tāmarā haṃsamārgāḥ ca tathā eva karabhañjakāḥ
uddeśamātreṇa mayā deśāḥ saṃkīrtitāḥ prabho
uddeśamātreṇa mayā deśāḥ saṃkīrtitāḥ prabho
68.
prabho tāmarā haṃsamārgāḥ ca tathā eva karabhañjakāḥ
(iti) deśāḥ mayā uddeśamātreṇa saṃkīrtitāḥ
(iti) deśāḥ mayā uddeśamātreṇa saṃkīrtitāḥ
68.
O Lord, I have mentioned the regions of Tāmaras, Haṃsamārgas, and also the Karabhañjakas by merely listing them (uddeśamātreṇa).
यथागुणबलं चापि त्रिवर्गस्य महाफलम् ।
दुह्येद्धेनुः कामधुक्च भूमिः सम्यगनुष्ठिता ॥६९॥
दुह्येद्धेनुः कामधुक्च भूमिः सम्यगनुष्ठिता ॥६९॥
69. yathāguṇabalaṁ cāpi trivargasya mahāphalam ,
duhyeddhenuḥ kāmadhukca bhūmiḥ samyaganuṣṭhitā.
duhyeddhenuḥ kāmadhukca bhūmiḥ samyaganuṣṭhitā.
69.
yathāguṇabalam ca api trivargasya mahāphalam
duhyet dhenuḥ kāmadhuk ca bhūmiḥ samyak anuṣṭhitā
duhyet dhenuḥ kāmadhuk ca bhūmiḥ samyak anuṣṭhitā
69.
dhenuḥ kāmadhuk api yathāguṇabalam (phalati),
ca samyak anuṣṭhitā bhūmiḥ ca trivargasya mahāphalam duhyet
ca samyak anuṣṭhitā bhūmiḥ ca trivargasya mahāphalam duhyet
69.
Even a wish-fulfilling cow (kāmadhuk) yields according to its inherent quality and strength (yathāguṇabalam). Similarly, a land (bhūmiḥ) that is properly governed (samyag anuṣṭhitā) would yield great fruit for the three aims of life (dharma, artha, and kāma) (trivargasya).
तस्यां गृध्यन्ति राजानः शूरा धर्मार्थकोविदाः ।
ते त्यजन्त्याहवे प्राणान्रसागृद्धास्तरस्विनः ॥७०॥
ते त्यजन्त्याहवे प्राणान्रसागृद्धास्तरस्विनः ॥७०॥
70. tasyāṁ gṛdhyanti rājānaḥ śūrā dharmārthakovidāḥ ,
te tyajantyāhave prāṇānrasāgṛddhāstarasvinaḥ.
te tyajantyāhave prāṇānrasāgṛddhāstarasvinaḥ.
70.
tasyām gṛdhyanti rājānaḥ śūrāḥ dharmārthakovidāḥ
te tyajanti āhave prāṇān rasa-agṛddhāḥ tarasvinaḥ
te tyajanti āhave prāṇān rasa-agṛddhāḥ tarasvinaḥ
70.
dharmārthakovidāḥ śūrāḥ rājānaḥ tasyām gṛdhyanti te
tarasvinaḥ rasa-agṛddhāḥ (santaḥ) āhave prāṇān tyajanti
tarasvinaḥ rasa-agṛddhāḥ (santaḥ) āhave prāṇān tyajanti
70.
Kings who are brave heroes and knowledgeable in the natural law (dharma) and material prosperity (artha) long for that land. Those powerful ones (tarasvinaḥ), who are not greedy for pleasures (rasāgṛddhāḥ), abandon their lives (prāṇān) in battle (āhave).
देवमानुषकायानां कामं भूमिः परायणम् ।
अन्योन्यस्यावलुम्पन्ति सारमेया इवामिषम् ॥७१॥
अन्योन्यस्यावलुम्पन्ति सारमेया इवामिषम् ॥७१॥
71. devamānuṣakāyānāṁ kāmaṁ bhūmiḥ parāyaṇam ,
anyonyasyāvalumpanti sārameyā ivāmiṣam.
anyonyasyāvalumpanti sārameyā ivāmiṣam.
71.
devamanuṣakāyānām kāmam bhūmiḥ parāyaṇam
anyonyasya avalumpanti sārameyāḥ iva āmiṣam
anyonyasya avalumpanti sārameyāḥ iva āmiṣam
71.
kāmam bhūmiḥ devamanuṣakāyānām parāyaṇam (asti)
(manuṣāḥ) sārameyāḥ iva āmiṣam anyonyasya avalumpanti
(manuṣāḥ) sārameyāḥ iva āmiṣam anyonyasya avalumpanti
71.
Indeed, land (bhūmiḥ) is the ultimate resort (parāyaṇam) for divine and human beings (devamānuṣakāyānām). Just as dogs (sārameyāḥ) snatch meat (āmiṣam), they seize from one another (anyonanyasyāvalumpanti).
राजानो भरतश्रेष्ठ भोक्तुकामा वसुंधराम् ।
न चापि तृप्तिः कामानां विद्यते चेह कस्यचित् ॥७२॥
न चापि तृप्तिः कामानां विद्यते चेह कस्यचित् ॥७२॥
72. rājāno bharataśreṣṭha bhoktukāmā vasuṁdharām ,
na cāpi tṛptiḥ kāmānāṁ vidyate ceha kasyacit.
na cāpi tṛptiḥ kāmānāṁ vidyate ceha kasyacit.
72.
rājānaḥ bharataśreṣṭha bhoktukāmāḥ vasundharām
na ca api tṛptiḥ kāmānām vidyate ca iha kasyacit
na ca api tṛptiḥ kāmānām vidyate ca iha kasyacit
72.
bharataśreṣṭha rājānaḥ vasundharām bhoktukāmāḥ
ca iha kasyacit api kāmānām tṛptiḥ na vidyate
ca iha kasyacit api kāmānām tṛptiḥ na vidyate
72.
O best among the Bhāratas, kings desire to enjoy the earth. But no satisfaction of desires is found here for anyone.
तस्मात्परिग्रहे भूमेर्यतन्ते कुरुपाण्डवाः ।
साम्ना दानेन भेदेन दण्डेनैव च पार्थिव ॥७३॥
साम्ना दानेन भेदेन दण्डेनैव च पार्थिव ॥७३॥
73. tasmātparigrahe bhūmeryatante kurupāṇḍavāḥ ,
sāmnā dānena bhedena daṇḍenaiva ca pārthiva.
sāmnā dānena bhedena daṇḍenaiva ca pārthiva.
73.
tasmāt parigrahe bhūmeḥ yatante kurupāṇḍavāḥ
sāmnā dānena bhedena daṇḍena eva ca pārthiva
sāmnā dānena bhedena daṇḍena eva ca pārthiva
73.
pārthiva tasmāt kurupāṇḍavāḥ bhūmeḥ parigrahe
sāmnā dānena bhedena daṇḍena eva ca yatante
sāmnā dānena bhedena daṇḍena eva ca yatante
73.
Therefore, O ruler (pārthiva), the Kurus and Pāṇḍavas strive for the possession of the earth by conciliation, by gifts, by division, and indeed by force.
पिता माता च पुत्रश्च खं द्यौश्च नरपुंगव ।
भूमिर्भवति भूतानां सम्यगच्छिद्रदर्शिनी ॥७४॥
भूमिर्भवति भूतानां सम्यगच्छिद्रदर्शिनी ॥७४॥
74. pitā mātā ca putraśca khaṁ dyauśca narapuṁgava ,
bhūmirbhavati bhūtānāṁ samyagacchidradarśinī.
bhūmirbhavati bhūtānāṁ samyagacchidradarśinī.
74.
pitā mātā ca putraḥ ca kham dyauḥ ca narapuṅgava
bhūmiḥ bhavati bhūtānām samyak acchidradarśinī
bhūmiḥ bhavati bhūtānām samyak acchidradarśinī
74.
narapuṅgava pitā mātā ca putraḥ ca kham ca dyauḥ
ca bhūmiḥ bhūtānām samyak acchidradarśinī bhavati
ca bhūmiḥ bhūtānām samyak acchidradarśinī bhavati
74.
O foremost among men (narapuṅgava), father, mother, and son, as well as the sky and heaven, and the earth (bhūmi) become completely all-encompassing for beings.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10 (current chapter)
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47