Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-15, chapter-30

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
आज्ञापयामास ततः सेनां भरतसत्तमः ।
अर्जुनप्रमुखैर्गुप्तां लोकपालोपमैर्नरैः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
ājñāpayāmāsa tataḥ senāṁ bharatasattamaḥ ,
arjunapramukhairguptāṁ lokapālopamairnaraiḥ.
1. vaiśampāyanaḥ uvāca ājñāpayāmāsa tataḥ senām bharatasattamaḥ
arjunapramukhaiḥ guptām lokapālopamaiḥ naraiḥ
1. vaiśampāyanaḥ uvāca tataḥ bharatasattamaḥ arjunapramukhaiḥ
lokapālopamaiḥ naraiḥ guptām senām ājñāpayāmāsa
1. Vaiśampāyana said: Then, the foremost of the Bhāratas (Yudhiṣṭhira) commanded the army, which was guarded by men like the guardians of the world and led by Arjuna.
योगो योग इति प्रीत्या ततः शब्दो महानभूत् ।
क्रोशतां सादिनां तत्र युज्यतां युज्यतामिति ॥२॥
2. yogo yoga iti prītyā tataḥ śabdo mahānabhūt ,
krośatāṁ sādināṁ tatra yujyatāṁ yujyatāmiti.
2. yogaḥ yogaḥ iti prītyā tataḥ śabdaḥ mahān abhūt
krośatām sādinām tatra yujyatām yujyatām iti
2. tataḥ prītyā mahān śabdaḥ abhūt tatra sādinām
krośatām yogaḥ yogaḥ iti yujyatām yujyatām iti
2. Then, a great joyful sound of 'Prepare! Prepare!' arose there from the horsemen who were shouting, 'Let it be harnessed! Let it be harnessed!'
केचिद्यानैर्नरा जग्मुः केचिदश्वैर्मनोजवैः ।
रथैश्च नगराकारैः प्रदीप्तज्वलनोपमैः ॥३॥
3. kecidyānairnarā jagmuḥ kecidaśvairmanojavaiḥ ,
rathaiśca nagarākāraiḥ pradīptajvalanopamaiḥ.
3. kecit yānaiḥ narāḥ jagmuḥ kecit aśvaiḥ manojavaiḥ
rathaiḥ ca nagarākāraiḥ pradīptajvalanopamaiḥ
3. narāḥ kecit yānaiḥ jagmuḥ kecit
manojavaiḥ aśvaiḥ (jagmuḥ) ca
(kecit) nagarākāraiḥ
pradīptajvalanopamaiḥ rathaiḥ (jagmuḥ)
3. Some men went by vehicles, and others by horses swift as thought. Still others went by chariots resembling cities in their form and blazing fires in their splendor.
गजेन्द्रैश्च तथैवान्ये केचिदुष्ट्रैर्नराधिप ।
पदातिनस्तथैवान्ये नखरप्रासयोधिनः ॥४॥
4. gajendraiśca tathaivānye keciduṣṭrairnarādhipa ,
padātinastathaivānye nakharaprāsayodhinaḥ.
4. gajendraiḥ ca tathā eva anye kecit uṣṭraiḥ narādhipa
padātinaḥ tathā eva anye nakharaprāsayodhinaḥ
4. narādhipa,
tathā eva anye gajendraiḥ (jagmuḥ) ca kecit uṣṭraiḥ (jagmuḥ).
tathā eva anye padātinaḥ nakharaprāsayodhinaḥ (jagmuḥ).
4. O king of men (narādhipa), similarly, others (went) by lordly elephants, and some by camels. Likewise, other foot-soldiers fought with (fierce) claws and spears.
पौरजानपदाश्चैव यानैर्बहुविधैस्तथा ।
अन्वयुः कुरुराजानं धृतराष्ट्रदिदृक्षया ॥५॥
5. paurajānapadāścaiva yānairbahuvidhaistathā ,
anvayuḥ kururājānaṁ dhṛtarāṣṭradidṛkṣayā.
5. paurajānapadāḥ ca eva yānaiḥ bahuvidhaiḥ
tathā anvayuḥ kururājānam dhṛtarāṣṭradidṛkṣayā
5. paurajānapadāḥ ca eva tathā bahuvidhaiḥ yānaiḥ dhṛtarāṣṭradidṛkṣayā kururājānam anvayuḥ.
5. And similarly, city dwellers and country people, with many kinds of conveyances, followed the king of Kurus, desiring to see Dhṛtarāṣṭra.
स चापि राजवचनादाचार्यो गौतमः कृपः ।
सेनामादाय सेनानी प्रययावाश्रमं प्रति ॥६॥
6. sa cāpi rājavacanādācāryo gautamaḥ kṛpaḥ ,
senāmādāya senānī prayayāvāśramaṁ prati.
6. saḥ ca api rājavacanāt ācāryaḥ gautamaḥ kṛpaḥ
senām ādāya senānī prayayau āśramam prati
6. ca api saḥ ācāryaḥ gautamaḥ kṛpaḥ senānī rājavacanāt senām ādāya āśramam prati prayayau.
6. And that teacher (ācārya) Kṛpa, of the Gautama lineage, who was also the general, by the king's command, taking the army, proceeded towards the hermitage (āśrama).
ततो द्विजैर्वृतः श्रीमान्कुरुराजो युधिष्ठिरः ।
संस्तूयमानो बहुभिः सूतमागधबन्दिभिः ॥७॥
7. tato dvijairvṛtaḥ śrīmānkururājo yudhiṣṭhiraḥ ,
saṁstūyamāno bahubhiḥ sūtamāgadhabandibhiḥ.
7. tataḥ dvijaiḥ vṛtaḥ śrīmān kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
saṃstūyamānaḥ bahubhiḥ sūtamāgadhabandibhiḥ
7. tataḥ śrīmān kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ dvijaiḥ
vṛtaḥ bahubhiḥ sūtamāgadhabandibhiḥ saṃstūyamānaḥ
7. Then, the glorious King of the Kurus, Yudhishthira, surrounded by brahmins (dvija) and highly praised by many charioteers, bards, and panegyrists (bandin).
पाण्डुरेणातपत्रेण ध्रियमाणेन मूर्धनि ।
रथानीकेन महता निर्ययौ कुरुनन्दनः ॥८॥
8. pāṇḍureṇātapatreṇa dhriyamāṇena mūrdhani ,
rathānīkena mahatā niryayau kurunandanaḥ.
8. pāṇḍureṇa ātapatreṇa dhriyamāṇena mūrdhani
rathānīkena mahatā niryayau kurunandanaḥ
8. kurunandanaḥ pāṇḍureṇa ātapatreṇa mūrdhani
dhriyamāṇena mahatā rathānīkena niryayau
8. The delight of the Kurus (Yudhishthira) emerged, with a white umbrella being held over his head, and accompanied by a great army of chariots.
गजैश्चाचलसंकाशैर्भीमकर्मा वृकोदरः ।
सज्जयन्त्रायुधोपेतैः प्रययौ मारुतात्मजः ॥९॥
9. gajaiścācalasaṁkāśairbhīmakarmā vṛkodaraḥ ,
sajjayantrāyudhopetaiḥ prayayau mārutātmajaḥ.
9. gajaiḥ ca acalasaṃkāśaiḥ bhīmakarmā vṛkodaraḥ
sajjayantrāyudhopetaiḥ prayayau mārutātmajaḥ
9. ca bhīmakarmā vṛkodaraḥ mārutātmajaḥ acalasaṃkāśaiḥ
sajjayantrāyudhopetaiḥ gajaiḥ prayayau
9. And Vrikodara (Bhima), known for formidable deeds and the son of Maruta, advanced, accompanied by mountain-like elephants equipped with ready weapons and machines.
माद्रीपुत्रावपि तथा हयारोहैः सुसंवृतौ ।
जग्मतुः प्रीतिजननौ संनद्धकवचध्वजौ ॥१०॥
10. mādrīputrāvapi tathā hayārohaiḥ susaṁvṛtau ,
jagmatuḥ prītijananau saṁnaddhakavacadhvajau.
10. mādrīputrau api tathā hayārohaiḥ susaṃvṛtau
jagmatuḥ prītijananau sannaddhakavacadhvajau
10. api tathā mādrīputrau prītijananau
sannaddhakavacadhvajau hayārohaiḥ susaṃvṛtau jagmatuḥ
10. And likewise, the two sons of Madri (Nakula and Sahadeva), who were beloved and equipped with ready armor and banners, went forth, well-surrounded by horsemen.
अर्जुनश्च महातेजा रथेनादित्यवर्चसा ।
वशी श्वेतैर्हयैर्दिव्यैर्युक्तेनान्वगमन्नृपम् ॥११॥
11. arjunaśca mahātejā rathenādityavarcasā ,
vaśī śvetairhayairdivyairyuktenānvagamannṛpam.
11. arjunaḥ ca mahātejāḥ rathena ādityavaracasā vaśī
śvetaiḥ hayaiḥ divyaiḥ yuktena anvagamat nṛpam
11. ca mahātejāḥ vaśī arjunaḥ ādityavaracasā divyaiḥ
śvetaiḥ hayaiḥ yuktena rathena nṛpam anvagamat
11. The greatly radiant Arjuna, master of his senses, followed the king in a chariot that shone with the brilliance of the sun, drawn by magnificent white horses.
द्रौपदीप्रमुखाश्चापि स्त्रीसंघाः शिबिकागताः ।
स्त्र्यध्यक्षयुक्ताः प्रययुर्विसृजन्तोऽमितं वसु ॥१२॥
12. draupadīpramukhāścāpi strīsaṁghāḥ śibikāgatāḥ ,
stryadhyakṣayuktāḥ prayayurvisṛjanto'mitaṁ vasu.
12. draupadīpramukhāḥ ca api strīsaṅghāḥ śibikāgatāḥ
strīadhyakṣayuktāḥ prayayuḥ visṛjantaḥ amitam vasu
12. ca api draupadīpramukhāḥ śibikāgatāḥ strīadhyakṣayuktāḥ
strīsaṅghāḥ amitam vasu visṛjantaḥ prayayuḥ
12. And also, groups of women, led by Draupadi, riding in palanquins and accompanied by female superintendents, went forth, distributing immense wealth.
समृद्धनरनागाश्वं वेणुवीणानिनादितम् ।
शुशुभे पाण्डवं सैन्यं तत्तदा भरतर्षभ ॥१३॥
13. samṛddhanaranāgāśvaṁ veṇuvīṇānināditam ,
śuśubhe pāṇḍavaṁ sainyaṁ tattadā bharatarṣabha.
13. samṛddhanaranāgāśvam veṇuvīṇānināditam śuśubhe
pāṇḍavam sainyam tat tadā bharatarṣabha
13. bharatarṣabha tat samṛddhanaranāgāśvam
veṇuvīṇānināditam pāṇḍavam sainyam tadā śuśubhe
13. O best of the Bharatas, that Pāṇḍava army, rich with men, elephants, and horses, and resounding with the music of flutes and lutes, looked splendid at that time.
नदीतीरेषु रम्येषु सरत्सु च विशां पते ।
वासान्कृत्वा क्रमेणाथ जग्मुस्ते कुरुपुंगवाः ॥१४॥
14. nadītīreṣu ramyeṣu saratsu ca viśāṁ pate ,
vāsānkṛtvā krameṇātha jagmuste kurupuṁgavāḥ.
14. nadītīreṣu ramyeṣu saratsu ca viśām pate vāsān
kṛtvā krameṇa atha jagmuḥ te kurupuṅgavāḥ
14. viśām pate te kurupuṅgavāḥ ramyeṣu nadītīreṣu
ca saratsu vāsān kṛtvā atha krameṇa jagmuḥ
14. O lord of the people, after making their encampments along beautiful riverbanks and by lakes, those best among the Kurus (Pāṇḍavas) then proceeded on their journey successively.
युयुत्सुश्च महातेजा धौम्यश्चैव पुरोहितः ।
युधिष्ठिरस्य वचनात्पुरगुप्तिं प्रचक्रतुः ॥१५॥
15. yuyutsuśca mahātejā dhaumyaścaiva purohitaḥ ,
yudhiṣṭhirasya vacanātpuraguptiṁ pracakratuḥ.
15. yuyutsuḥ ca mahātejāḥ dhaumyaḥ ca eva purohitaḥ
yudhiṣṭhirasya vacanāt puraguptim pracakratuḥ
15. yudhiṣṭhirasya vacanāt mahātejāḥ yuyutsuḥ ca
purohitaḥ dhaumyaḥ ca eva puraguptim pracakratuḥ
15. By the command of Yudhishthira, Yuyutsu, the greatly energetic one, and Dhaumya, the priest, undertook the protection of the city.
ततो युधिष्ठिरो राजा कुरुक्षेत्रमवातरत् ।
क्रमेणोत्तीर्य यमुनां नदीं परमपावनीम् ॥१६॥
16. tato yudhiṣṭhiro rājā kurukṣetramavātarat ,
krameṇottīrya yamunāṁ nadīṁ paramapāvanīm.
16. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ rājā kurukṣetram avātarat
krameṇa uttīrya yamunām nadīm paramapāvanīm
16. tataḥ rājā yudhiṣṭhiraḥ paramapāvanīm yamunām
nadīm krameṇa uttīrya kurukṣetram avātarat
16. Then King Yudhishthira proceeded to Kurukshetra, having gradually crossed the supremely purifying Yamuna River.
स ददर्शाश्रमं दूराद्राजर्षेस्तस्य धीमतः ।
शतयूपस्य कौरव्य धृतराष्ट्रस्य चैव ह ॥१७॥
17. sa dadarśāśramaṁ dūrādrājarṣestasya dhīmataḥ ,
śatayūpasya kauravya dhṛtarāṣṭrasya caiva ha.
17. sa dadarśa āśramam dūrāt rājarṣeḥ tasya dhīmataḥ
śatayūpasya kauravya dhṛtarāṣṭrasya ca eva ha
17. kauravya sa dūrāt tasya dhīmataḥ rājarṣeḥ
śatayūpasya ca eva dhṛtarāṣṭrasya āśramam dadarśa ha
17. O descendant of Kuru, from afar he (Yudhishthira) beheld the spiritual retreat (āśrama) of that wise royal sage, Shatayupa, and also of Dhritarashtra.
ततः प्रमुदितः सर्वो जनस्तद्वनमञ्जसा ।
विवेश सुमहानादैरापूर्य भरतर्षभ ॥१८॥
18. tataḥ pramuditaḥ sarvo janastadvanamañjasā ,
viveśa sumahānādairāpūrya bharatarṣabha.
18. tataḥ pramuditaḥ sarvaḥ janaḥ tat vanam añjasā
viveśa sumahānādaiḥ āpūrya bharatarṣabha
18. bharatarṣabha tataḥ sarvaḥ pramuditaḥ janaḥ
sumahānādaiḥ āpūrya tat vanam añjasā viveśa
18. O best of Bharatas, then all the people, greatly delighted, swiftly entered that forest, filling it with very loud shouts.