महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-8, chapter-12
धृतराष्ट्र उवाच ।
यथा संशप्तकैः सार्धमर्जुनस्याभवद्रणः ।
अन्येषां च मदीयानां पाण्डवैस्तद्ब्रवीहि मे ॥१॥
यथा संशप्तकैः सार्धमर्जुनस्याभवद्रणः ।
अन्येषां च मदीयानां पाण्डवैस्तद्ब्रवीहि मे ॥१॥
1. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
yathā saṁśaptakaiḥ sārdhamarjunasyābhavadraṇaḥ ,
anyeṣāṁ ca madīyānāṁ pāṇḍavaistadbravīhi me.
yathā saṁśaptakaiḥ sārdhamarjunasyābhavadraṇaḥ ,
anyeṣāṁ ca madīyānāṁ pāṇḍavaistadbravīhi me.
1.
dhṛtarāṣṭra uvāca yathā saṃśaptakaiḥ sārdham arjunasya
abhavat raṇaḥ anyeṣām ca madīyānām pāṇḍavaiḥ tat bravīhi me
abhavat raṇaḥ anyeṣām ca madīyānām pāṇḍavaiḥ tat bravīhi me
1.
dhṛtarāṣṭra uvāca: me tat bravīhi
yathā arjunasya saṃśaptakaiḥ sārdham
raṇaḥ abhavat ca madīyānām anyeṣām
pāṇḍavaiḥ (sārdham raṇaḥ abhavat)
yathā arjunasya saṃśaptakaiḥ sārdham
raṇaḥ abhavat ca madīyānām anyeṣām
pāṇḍavaiḥ (sārdham raṇaḥ abhavat)
1.
Dhṛtarāṣṭra said: "Please describe to me how Arjuna's battle with the Saṃśaptakas (warriors sworn to die or kill him) unfolded, and also how the combat of my other warriors against the Pāṇḍavas occurred."
संजय उवाच ।
शृणु राजन्यथावृत्तं संग्रामं ब्रुवतो मम ।
वीराणां शत्रुभिः सार्धं देहपाप्मप्रणाशनम् ॥२॥
शृणु राजन्यथावृत्तं संग्रामं ब्रुवतो मम ।
वीराणां शत्रुभिः सार्धं देहपाप्मप्रणाशनम् ॥२॥
2. saṁjaya uvāca ,
śṛṇu rājanyathāvṛttaṁ saṁgrāmaṁ bruvato mama ,
vīrāṇāṁ śatrubhiḥ sārdhaṁ dehapāpmapraṇāśanam.
śṛṇu rājanyathāvṛttaṁ saṁgrāmaṁ bruvato mama ,
vīrāṇāṁ śatrubhiḥ sārdhaṁ dehapāpmapraṇāśanam.
2.
sañjayaḥ uvāca śṛṇu rājan yathāvṛttam saṅgrāmam bruvataḥ
mama vīrāṇām śatrubhiḥ sārdham dehapāpmapraṇāśanam
mama vīrāṇām śatrubhiḥ sārdham dehapāpmapraṇāśanam
2.
sañjayaḥ uvāca rājan śṛṇu mama bruvataḥ yathāvṛttam
saṅgrāmam vīrāṇām śatrubhiḥ sārdham dehapāpmapraṇāśanam
saṅgrāmam vīrāṇām śatrubhiḥ sārdham dehapāpmapraṇāśanam
2.
Sañjaya said: "Listen, O King, as I recount the battle as it truly happened - a battle of heroes against their foes, which destroys the body's evils (pāpman) and sins."
पार्थः संशप्तकगणं प्रविश्यार्णवसंनिभम् ।
व्यक्षोभयदमित्रघ्नो महावात इवार्णवम् ॥३॥
व्यक्षोभयदमित्रघ्नो महावात इवार्णवम् ॥३॥
3. pārthaḥ saṁśaptakagaṇaṁ praviśyārṇavasaṁnibham ,
vyakṣobhayadamitraghno mahāvāta ivārṇavam.
vyakṣobhayadamitraghno mahāvāta ivārṇavam.
3.
pārthaḥ saṃśaptakagaṇam praviśya arṇavasannibham
vyakṣobhayat amitraghnaḥ mahāvātaḥ iva arṇavam
vyakṣobhayat amitraghnaḥ mahāvātaḥ iva arṇavam
3.
pārthaḥ amitraghnaḥ arṇavasannibham saṃśaptakagaṇam
praviśya arṇavam mahāvātaḥ iva vyakṣobhayat
praviśya arṇavam mahāvātaḥ iva vyakṣobhayat
3.
Having entered the ocean-like host of the Saṃśaptakas, Pārtha, the slayer of enemies, agitated them just as a great wind stirs up an ocean.
शिरांस्युन्मथ्य वीराणां शितैर्भल्लैर्धनंजयः ।
पूर्णचन्द्राभवक्त्राणि स्वक्षिभ्रूदशनानि च ।
संतस्तार क्षितिं क्षिप्रं विनालैर्नलिनैरिव ॥४॥
पूर्णचन्द्राभवक्त्राणि स्वक्षिभ्रूदशनानि च ।
संतस्तार क्षितिं क्षिप्रं विनालैर्नलिनैरिव ॥४॥
4. śirāṁsyunmathya vīrāṇāṁ śitairbhallairdhanaṁjayaḥ ,
pūrṇacandrābhavaktrāṇi svakṣibhrūdaśanāni ca ,
saṁtastāra kṣitiṁ kṣipraṁ vinālairnalinairiva.
pūrṇacandrābhavaktrāṇi svakṣibhrūdaśanāni ca ,
saṁtastāra kṣitiṁ kṣipraṁ vinālairnalinairiva.
4.
śirāṃsi unmathya vīrāṇām śitaiḥ bhallaiḥ
dhanañjayaḥ pūrṇacandrābhavaktrāṇi
svākṣibhrūdaśanāni ca saṃtastāra
kṣitim kṣipram vinālaiḥ nalinaiḥ iva
dhanañjayaḥ pūrṇacandrābhavaktrāṇi
svākṣibhrūdaśanāni ca saṃtastāra
kṣitim kṣipram vinālaiḥ nalinaiḥ iva
4.
dhanañjayaḥ śitaiḥ bhallaiḥ vīrāṇām
pūrṇacandrābhavaktrāṇi svākṣibhrūdaśanāni
ca śirāṃsi unmathya vinālaiḥ
nalinaiḥ iva kṣitim kṣipram saṃtastāra
pūrṇacandrābhavaktrāṇi svākṣibhrūdaśanāni
ca śirāṃsi unmathya vinālaiḥ
nalinaiḥ iva kṣitim kṣipram saṃtastāra
4.
Dhanañjaya (Arjuna), with sharp spears, quickly strewed the earth with the severed heads of heroes - heads whose faces resembled the full moon and were complete with their eyes, brows, and teeth - just as one would strew lotuses without their stalks.
सुवृत्तानायतान्पुष्टांश्चन्दनागुरुभूषितान् ।
सायुधान्सतनुत्राणान्पञ्चास्योरगसंनिभान् ।
बाहून्क्षुरैरमित्राणां विचकर्तार्जुनो रणे ॥५॥
सायुधान्सतनुत्राणान्पञ्चास्योरगसंनिभान् ।
बाहून्क्षुरैरमित्राणां विचकर्तार्जुनो रणे ॥५॥
5. suvṛttānāyatānpuṣṭāṁścandanāgurubhūṣitān ,
sāyudhānsatanutrāṇānpañcāsyoragasaṁnibhān ,
bāhūnkṣurairamitrāṇāṁ vicakartārjuno raṇe.
sāyudhānsatanutrāṇānpañcāsyoragasaṁnibhān ,
bāhūnkṣurairamitrāṇāṁ vicakartārjuno raṇe.
5.
suvṛttān āyatān puṣṭān candanāgurubhūṣitān
sāyudhān satanūtrāṇān
pañcāsyoragasannibhān bāhūn kṣuraiḥ
amitrāṇām vicakartā arjunaḥ raṇe
sāyudhān satanūtrāṇān
pañcāsyoragasannibhān bāhūn kṣuraiḥ
amitrāṇām vicakartā arjunaḥ raṇe
5.
raṇe arjunaḥ kṣuraiḥ amitrāṇām
suvṛttān āyatān puṣṭān candanāgurubhūṣitān
sāyudhān satanūtrāṇān
pañcāsyoragasannibhān bāhūn vicakartā
suvṛttān āyatān puṣṭān candanāgurubhūṣitān
sāyudhān satanūtrāṇān
pañcāsyoragasannibhān bāhūn vicakartā
5.
In battle, Arjuna severed the enemies' arms with razor-edged arrows - arms that were well-rounded, long, and strong; adorned with sandalwood and agallochum; bearing weapons and armor; and resembling five-hooded serpents.
धुर्यान्धुर्यतरान्सूतान्ध्वजांश्चापानि सायकान् ।
पाणीनरत्नीनसकृद्भल्लैश्चिच्छेद पाण्डवः ॥६॥
पाणीनरत्नीनसकृद्भल्लैश्चिच्छेद पाण्डवः ॥६॥
6. dhuryāndhuryatarānsūtāndhvajāṁścāpāni sāyakān ,
pāṇīnaratnīnasakṛdbhallaiściccheda pāṇḍavaḥ.
pāṇīnaratnīnasakṛdbhallaiściccheda pāṇḍavaḥ.
6.
dhuryān dhuryatarān sūtān dhvajān ca cāpāni sāyakān
pāṇīn aratnīn asakṛt bhallaiḥ ciccheda pāṇḍavaḥ
pāṇīn aratnīn asakṛt bhallaiḥ ciccheda pāṇḍavaḥ
6.
pāṇḍavaḥ bhallaiḥ asakṛt dhuryān dhuryatarān sūtān
dhvajān ca cāpāni sāyakān pāṇīn aratnīn ciccheda
dhvajān ca cāpāni sāyakān pāṇīn aratnīn ciccheda
6.
The Pāṇḍava, Arjuna, repeatedly severed with broad-headed arrows the lead horses, the best horses, the charioteers, banners, bows, arrows, hands, and forearms.
द्विपान्हयान्रथांश्चैव सारोहानर्जुनो रणे ।
शरैरनेकसाहस्रै राजन्निन्ये यमक्षयम् ॥७॥
शरैरनेकसाहस्रै राजन्निन्ये यमक्षयम् ॥७॥
7. dvipānhayānrathāṁścaiva sārohānarjuno raṇe ,
śarairanekasāhasrai rājanninye yamakṣayam.
śarairanekasāhasrai rājanninye yamakṣayam.
7.
dvipān hayān rathān ca eva sārohān arjunaḥ raṇe
śaraiḥ anekasāhasraiḥ rājan ninye yamakṣayam
śaraiḥ anekasāhasraiḥ rājan ninye yamakṣayam
7.
rājan raṇe arjunaḥ anekasāhasraiḥ śaraiḥ sārohān
dvipān hayān ca eva rathān yamakṣayam ninye
dvipān hayān ca eva rathān yamakṣayam ninye
7.
O King, in battle, Arjuna sent elephants, horses, and chariots, along with their riders, to the abode of death (yamakṣaya) with countless thousands of arrows.
तं प्रवीरं प्रतीयाता नर्दमाना इवर्षभाः ।
वाशितार्थमभिक्रुद्धा हुंकृत्वा चाभिदुद्रुवुः ।
निघ्नन्तमभिजघ्नुस्ते शरैः शृङ्गैरिवर्षभाः ॥८॥
वाशितार्थमभिक्रुद्धा हुंकृत्वा चाभिदुद्रुवुः ।
निघ्नन्तमभिजघ्नुस्ते शरैः शृङ्गैरिवर्षभाः ॥८॥
8. taṁ pravīraṁ pratīyātā nardamānā ivarṣabhāḥ ,
vāśitārthamabhikruddhā huṁkṛtvā cābhidudruvuḥ ,
nighnantamabhijaghnuste śaraiḥ śṛṅgairivarṣabhāḥ.
vāśitārthamabhikruddhā huṁkṛtvā cābhidudruvuḥ ,
nighnantamabhijaghnuste śaraiḥ śṛṅgairivarṣabhāḥ.
8.
tam pravīram pratīyātā nardamānāḥ iva
ṛṣabhāḥ vāśitārtham abhikruddhāḥ
huṃkṛtvā ca abhidudruvuḥ nighnantam
abhijaghnuḥ te śaraiḥ śṛṅgaiḥ iva ṛṣabhāḥ
ṛṣabhāḥ vāśitārtham abhikruddhāḥ
huṃkṛtvā ca abhidudruvuḥ nighnantam
abhijaghnuḥ te śaraiḥ śṛṅgaiḥ iva ṛṣabhāḥ
8.
vāśitārtham abhikruddhāḥ nardamānāḥ ṛṣabhāḥ iva te tam pravīram pratīyātā,
ca huṃkṛtvā abhidudruvuḥ.
te nighnantam śaraiḥ śṛṅgaiḥ iva ṛṣabhāḥ abhijaghnuḥ
ca huṃkṛtvā abhidudruvuḥ.
te nighnantam śaraiḥ śṛṅgaiḥ iva ṛṣabhāḥ abhijaghnuḥ
8.
Like bulls roaring furiously, enraged for the sake of a female, they advanced towards that great hero (Arjuna). Having roared fiercely, they rushed towards him. Even as he struck them, those warriors, like bulls, struck him with arrows as if they were horns.
तस्य तेषां च तद्युद्धमभवल्लोमहर्षणम् ।
त्रैलोक्यविजये यादृग्दैत्यानां सह वज्रिणा ॥९॥
त्रैलोक्यविजये यादृग्दैत्यानां सह वज्रिणा ॥९॥
9. tasya teṣāṁ ca tadyuddhamabhavallomaharṣaṇam ,
trailokyavijaye yādṛgdaityānāṁ saha vajriṇā.
trailokyavijaye yādṛgdaityānāṁ saha vajriṇā.
9.
tasya teṣām ca tat yuddham abhavat lomaharṣaṇam
trailokyavijaye yādṛk daityānām saha vajriṇā
trailokyavijaye yādṛk daityānām saha vajriṇā
9.
tasya ca teṣām tat yuddham lomaharṣaṇam abhavat yādṛk
trailokyavijaye vajriṇā saha daityānām (yuddham abhavat)
trailokyavijaye vajriṇā saha daityānām (yuddham abhavat)
9.
That battle between Arjuna and those warriors became hair-raising, similar to the one that took place during the conquest of the three worlds between the Daitas (demons) and Indra, the wielder of the thunderbolt.
अस्त्रैरस्त्राणि संवार्य द्विषतां सर्वतोऽर्जुनः ।
इषुभिर्बहुभिस्तूर्णं विद्ध्वा प्राणान्ररास सः ॥१०॥
इषुभिर्बहुभिस्तूर्णं विद्ध्वा प्राणान्ररास सः ॥१०॥
10. astrairastrāṇi saṁvārya dviṣatāṁ sarvato'rjunaḥ ,
iṣubhirbahubhistūrṇaṁ viddhvā prāṇānrarāsa saḥ.
iṣubhirbahubhistūrṇaṁ viddhvā prāṇānrarāsa saḥ.
10.
astraiḥ astrāṇi saṃvārya dviṣatām sarvataḥ arjunaḥ
iṣubhiḥ bahubhiḥ tūrṇam viddhvā prāṇān rarāsa saḥ
iṣubhiḥ bahubhiḥ tūrṇam viddhvā prāṇān rarāsa saḥ
10.
saḥ arjunaḥ dviṣatām astraiḥ sarvataḥ astrāṇi saṃvārya
bahubhiḥ iṣubhiḥ tūrṇam viddhvā prāṇān rarāsa
bahubhiḥ iṣubhiḥ tūrṇam viddhvā prāṇān rarāsa
10.
He, Arjuna, having fended off the enemies' missiles from all sides with his own weapons, then swiftly pierced them with many arrows, thus taking their lives.
छिन्नत्रिवेणुचक्राक्षान्हतयोधाश्वसारथीन् ।
विध्वस्तायुधतूणीरान्समुन्मथितकेतनान् ॥११॥
विध्वस्तायुधतूणीरान्समुन्मथितकेतनान् ॥११॥
11. chinnatriveṇucakrākṣānhatayodhāśvasārathīn ,
vidhvastāyudhatūṇīrānsamunmathitaketanān.
vidhvastāyudhatūṇīrānsamunmathitaketanān.
11.
chinna-triveṇu-cakrākṣān hata-yodha-aśva-sārathīn
vidhvasta-āyudha-tūṇīrān samunmathita-ketanān
vidhvasta-āyudha-tūṇīrān samunmathita-ketanān
11.
chinna-triveṇu-cakrākṣān hata-yodha-aśva-sārathīn
vidhvasta-āyudha-tūṇīrān samunmathita-ketanān
vidhvasta-āyudha-tūṇīrān samunmathita-ketanān
11.
(Arjuna shattered chariots which were) those whose three shafts, wheels, and axles were shattered; whose warriors, horses, and charioteers were slain; whose weapons and quivers were destroyed; and whose banners were torn down.
संछिन्नयोक्त्ररश्मीकान्वित्रिवेणून्विकूबरान् ।
विध्वस्तबन्धुरयुगान्विशस्तायुधमण्डलान् ।
रथान्विशकलीकुर्वन्महाभ्राणीव मारुतः ॥१२॥
विध्वस्तबन्धुरयुगान्विशस्तायुधमण्डलान् ।
रथान्विशकलीकुर्वन्महाभ्राणीव मारुतः ॥१२॥
12. saṁchinnayoktraraśmīkānvitriveṇūnvikūbarān ,
vidhvastabandhurayugānviśastāyudhamaṇḍalān ,
rathānviśakalīkurvanmahābhrāṇīva mārutaḥ.
vidhvastabandhurayugānviśastāyudhamaṇḍalān ,
rathānviśakalīkurvanmahābhrāṇīva mārutaḥ.
12.
saṃchinna-yoktra-raśmīkān vi-triveṇūn
vi-kūbarān vidhvasta-bandhura-yugān
viśasta-āyudha-maṇḍalān rathān
viśakalīkurvan mahābhrāṇi iva mārutaḥ
vi-kūbarān vidhvasta-bandhura-yugān
viśasta-āyudha-maṇḍalān rathān
viśakalīkurvan mahābhrāṇi iva mārutaḥ
12.
mārutaḥ mahābhrāṇi iva saṃchinna-yoktra-raśmīkān
vi-triveṇūn vi-kūbarān
vidhvasta-bandhura-yugān viśasta-āyudha-maṇḍalān
rathān viśakalīkurvan [arjunaḥ āśīt]
vi-triveṇūn vi-kūbarān
vidhvasta-bandhura-yugān viśasta-āyudha-maṇḍalān
rathān viśakalīkurvan [arjunaḥ āśīt]
12.
Arjuna, like the wind scattering great clouds, was shattering chariots: those whose yoke-ropes and reins were completely severed, whose three shafts were dislocated, whose main poles were broken, whose front frameworks and yokes were shattered, and whose arrays of weapons were completely broken.
विस्मापयन्प्रेक्षणीयं द्विषातां भयवर्धनम् ।
महारथसहस्रस्य समं कर्मार्जुनोऽकरोत् ॥१३॥
महारथसहस्रस्य समं कर्मार्जुनोऽकरोत् ॥१३॥
13. vismāpayanprekṣaṇīyaṁ dviṣātāṁ bhayavardhanam ,
mahārathasahasrasya samaṁ karmārjuno'karot.
mahārathasahasrasya samaṁ karmārjuno'karot.
13.
vismāpayan prekṣaṇīyam dviṣatām bhayavardhanam
mahārathasahasrasya samam karma arjunaḥ akarot
mahārathasahasrasya samam karma arjunaḥ akarot
13.
arjunaḥ vismāpayan prekṣaṇīyam dviṣatām
bhayavardhanam mahārathasahasrasya samam karma akarot
bhayavardhanam mahārathasahasrasya samam karma akarot
13.
Arjuna performed a deed (karma) that was astonishing to behold and increased the fear of the enemies, an action equal to the combined efforts of a thousand great warriors (mahārathas).
सिद्धदेवर्षिसंघाश्च चारणाश्चैव तुष्टुवुः ।
देवदुन्दुभयो नेदुः पुष्पवर्षाणि चापतन् ।
केशवार्जुनयोर्मूर्ध्नि प्राह वाक्चाशरीरिणी ॥१४॥
देवदुन्दुभयो नेदुः पुष्पवर्षाणि चापतन् ।
केशवार्जुनयोर्मूर्ध्नि प्राह वाक्चाशरीरिणी ॥१४॥
14. siddhadevarṣisaṁghāśca cāraṇāścaiva tuṣṭuvuḥ ,
devadundubhayo neduḥ puṣpavarṣāṇi cāpatan ,
keśavārjunayormūrdhni prāha vākcāśarīriṇī.
devadundubhayo neduḥ puṣpavarṣāṇi cāpatan ,
keśavārjunayormūrdhni prāha vākcāśarīriṇī.
14.
siddhadevarṣisaṅghāḥ ca cāraṇāḥ ca
eva tuṣṭuvuḥ devadundubhayaḥ neduḥ
puṣpavarṣāṇi ca apatan keśavārjunayoḥ
mūrdhni prāha vāk ca aśarīriṇī
eva tuṣṭuvuḥ devadundubhayaḥ neduḥ
puṣpavarṣāṇi ca apatan keśavārjunayoḥ
mūrdhni prāha vāk ca aśarīriṇī
14.
siddhadevarṣisaṅghāḥ ca cāraṇāḥ ca
eva tuṣṭuvuḥ devadundubhayaḥ neduḥ
puṣpavarṣāṇi ca keśavārjunayoḥ
mūrdhni apatan ca aśarīriṇī vāk prāha
eva tuṣṭuvuḥ devadundubhayaḥ neduḥ
puṣpavarṣāṇi ca keśavārjunayoḥ
mūrdhni apatan ca aśarīriṇī vāk prāha
14.
Groups of perfected beings (siddhas) and divine sages (devarṣis), as well as Caraṇas, offered praises. Divine drums resounded, and showers of flowers fell upon the heads of Keśava (Kṛṣṇa) and Arjuna. Then, an incorporeal voice spoke.
चन्द्रार्कानिलवह्नीनां कान्तिदीप्तिबलद्युतीः ।
यौ सदा बिभ्रतुर्वीरौ ताविमौ केशवार्जुनौ ॥१५॥
यौ सदा बिभ्रतुर्वीरौ ताविमौ केशवार्जुनौ ॥१५॥
15. candrārkānilavahnīnāṁ kāntidīptibaladyutīḥ ,
yau sadā bibhraturvīrau tāvimau keśavārjunau.
yau sadā bibhraturvīrau tāvimau keśavārjunau.
15.
candrārkanilavahnīnām kāntidīptibaladyutīḥ
yau sadā bibhratuḥ vīrau tau imau keśavārjunau
yau sadā bibhratuḥ vīrau tau imau keśavārjunau
15.
yau vīrau candrārkanilavahnīnām kāntidīptibaladyutīḥ
sadā bibhratuḥ tau imau keśavārjunau
sadā bibhratuḥ tau imau keśavārjunau
15.
These two heroes, Keśava (Kṛṣṇa) and Arjuna, who always possess the brilliance, luster, strength, and radiance of the moon, the sun, the wind, and fire.
ब्रह्मेशानाविवाजय्यौ वीरावेकरथे स्थितौ ।
सर्वभूतवरौ वीरौ नरनारायणावुभौ ॥१६॥
सर्वभूतवरौ वीरौ नरनारायणावुभौ ॥१६॥
16. brahmeśānāvivājayyau vīrāvekarathe sthitau ,
sarvabhūtavarau vīrau naranārāyaṇāvubhau.
sarvabhūtavarau vīrau naranārāyaṇāvubhau.
16.
brahmeśānau iva ajayyau vīrau ekarathe sthitau
sarvabhūtavarau vīrau naranārāyaṇau ubhau
sarvabhūtavarau vīrau naranārāyaṇau ubhau
16.
ubhau naranārāyaṇau vīrau brahmeśānau iva
ajayyau sarvabhūtavarau ekarathe sthitau
ajayyau sarvabhūtavarau ekarathe sthitau
16.
Both of these two heroes, Narā and Nārāyaṇa, are unconquerable like Brahmā and Īśāna (Śiva). They are the best among all beings, and are situated in a single chariot.
इत्येतन्महदाश्चर्यं दृष्ट्वा श्रुत्वा च भारत ।
अश्वत्थामा सुसंयत्तः कृष्णावभ्यद्रवद्रणे ॥१७॥
अश्वत्थामा सुसंयत्तः कृष्णावभ्यद्रवद्रणे ॥१७॥
17. ityetanmahadāścaryaṁ dṛṣṭvā śrutvā ca bhārata ,
aśvatthāmā susaṁyattaḥ kṛṣṇāvabhyadravadraṇe.
aśvatthāmā susaṁyattaḥ kṛṣṇāvabhyadravadraṇe.
17.
iti etat mahat āścaryam dṛṣṭvā śrutvā ca bhārata
aśvatthāmā susaṃyattaḥ kṛṣṇau abhyadravat raṇe
aśvatthāmā susaṃyattaḥ kṛṣṇau abhyadravat raṇe
17.
bhārata,
iti etat mahat āścaryam dṛṣṭvā ca śrutvā ca susaṃyattaḥ aśvatthāmā raṇe kṛṣṇau abhyadravat
iti etat mahat āścaryam dṛṣṭvā ca śrutvā ca susaṃyattaḥ aśvatthāmā raṇe kṛṣṇau abhyadravat
17.
O Bhārata, having seen and heard this great wonder, Aśvatthāmā, being well-composed, charged at the two Kṛṣṇas (Kṛṣṇa and Arjuna) in battle.
अथ पाण्डवमस्यन्तं यमकालान्तकाञ्शरान् ।
सेषुणा पाणिनाहूय हसन्द्रौणिरथाब्रवीत् ॥१८॥
सेषुणा पाणिनाहूय हसन्द्रौणिरथाब्रवीत् ॥१८॥
18. atha pāṇḍavamasyantaṁ yamakālāntakāñśarān ,
seṣuṇā pāṇināhūya hasandrauṇirathābravīt.
seṣuṇā pāṇināhūya hasandrauṇirathābravīt.
18.
atha pāṇḍavam asyantam yama-kāla-antakān śarān
sa-iṣuṇā pāṇinā āhūya hasan drauṇiḥ atha abravīt
sa-iṣuṇā pāṇinā āhūya hasan drauṇiḥ atha abravīt
18.
atha drauṇiḥ hasan sa-iṣuṇā pāṇinā pāṇḍavam
yama-kāla-antakān śarān asyantam āhūya atha abravīt
yama-kāla-antakān śarān asyantam āhūya atha abravīt
18.
Then Drauṇi, laughing, with his hand holding an arrow, summoned the Pāṇḍava (Arjuna), who was discharging arrows like Yama, Kāla, and Antaka (personifications of death). He then spoke.
यदि मां मन्यसे वीर प्राप्तमर्हमिवातिथिम् ।
ततः सर्वात्मनाद्य त्वं युद्धातिथ्यं प्रयच्छ मे ॥१९॥
ततः सर्वात्मनाद्य त्वं युद्धातिथ्यं प्रयच्छ मे ॥१९॥
19. yadi māṁ manyase vīra prāptamarhamivātithim ,
tataḥ sarvātmanādya tvaṁ yuddhātithyaṁ prayaccha me.
tataḥ sarvātmanādya tvaṁ yuddhātithyaṁ prayaccha me.
19.
yadi mām manyase vīra prāptam arham iva atithim tataḥ
sarva-ātmanā adya tvam yuddha-ātithyam prayaccha me
sarva-ātmanā adya tvam yuddha-ātithyam prayaccha me
19.
yadi vīra tvam mām prāptam arham atithim iva manyase
tataḥ adya sarva-ātmanā me yuddha-ātithyam prayaccha
tataḥ adya sarva-ātmanā me yuddha-ātithyam prayaccha
19.
If, O hero, you consider me an arrived guest worthy of welcome, then today, with your whole being (ātman), you must offer me the hospitality of battle.
एवमाचार्यपुत्रेण समाहूतो युयुत्सया ।
बहु मेनेऽर्जुनोऽऽत्मानमिदं चाह जनार्दनम् ॥२०॥
बहु मेनेऽर्जुनोऽऽत्मानमिदं चाह जनार्दनम् ॥२०॥
20. evamācāryaputreṇa samāhūto yuyutsayā ,
bahu mene'rjuno''tmānamidaṁ cāha janārdanam.
bahu mene'rjuno''tmānamidaṁ cāha janārdanam.
20.
evam ācārya-putreṇa samāhūtaḥ yuyutsayā bahu
mene arjunaḥ ātmanam idam ca āha janārdanam
mene arjunaḥ ātmanam idam ca āha janārdanam
20.
evam ācārya-putreṇa yuyutsayā samāhūtaḥ arjunaḥ
ātmanam bahu mene ca idam janārdanam āha
ātmanam bahu mene ca idam janārdanam āha
20.
Thus summoned for battle by the teacher's son (Drauṇi), Arjuna highly regarded himself (ātman) and then spoke these words to Janārdana (Kṛṣṇa).
संशप्तकाश्च मे वध्या द्रौणिराह्वयते च माम् ।
यदत्रानन्तरं प्राप्तं प्रशाधि त्वं महाभुज ॥२१॥
यदत्रानन्तरं प्राप्तं प्रशाधि त्वं महाभुज ॥२१॥
21. saṁśaptakāśca me vadhyā drauṇirāhvayate ca mām ,
yadatrānantaraṁ prāptaṁ praśādhi tvaṁ mahābhuja.
yadatrānantaraṁ prāptaṁ praśādhi tvaṁ mahābhuja.
21.
saṃśaptakāḥ ca me vadhyā drauṇiḥ āhvayate ca mām
yat atra anantaram prāptam praśādhi tvam mahā-bhuja
yat atra anantaram prāptam praśādhi tvam mahā-bhuja
21.
saṃśaptakāḥ ca me vadhyā drauṇiḥ ca mām āhvayate
mahā-bhuja tvam atra yat anantaram prāptam praśādhi
mahā-bhuja tvam atra yat anantaram prāptam praśādhi
21.
And the Saṃśaptakas are to be killed by me, and Drauṇi also challenges me. O mighty-armed (Kṛṣṇa), instruct me what is appropriate here to do next.
एवमुक्तोऽवहत्पार्थं कृष्णो द्रोणात्मजान्तिकम् ।
जैत्रेण विधिनाहूतं वायुरिन्द्रमिवाध्वरे ॥२२॥
जैत्रेण विधिनाहूतं वायुरिन्द्रमिवाध्वरे ॥२२॥
22. evamukto'vahatpārthaṁ kṛṣṇo droṇātmajāntikam ,
jaitreṇa vidhināhūtaṁ vāyurindramivādhvare.
jaitreṇa vidhināhūtaṁ vāyurindramivādhvare.
22.
evam uktaḥ avahat pārtham kṛṣṇaḥ droṇātmajāntikam
jaitreṇa vidhinā āhūtam vāyuḥ indram iva adhvare
jaitreṇa vidhinā āhūtam vāyuḥ indram iva adhvare
22.
kṛṣṇaḥ evam uktaḥ pārtham droṇātmajāntikam avahat
jaitreṇa vidhinā āhūtam vāyuḥ adhvare indram iva
jaitreṇa vidhinā āhūtam vāyuḥ adhvare indram iva
22.
Thus addressed, Krishna carried Arjuna to the proximity of Droṇa's son (Aśvatthāmā), just as Vāyu (the wind god), invoked by a victorious ritual, transports Indra to a sacrifice.
तमामन्त्र्यैकमनसा केशवो द्रौणिमब्रवीत् ।
अश्वत्थामन्स्थिरो भूत्वा प्रहराशु सहस्व च ॥२३॥
अश्वत्थामन्स्थिरो भूत्वा प्रहराशु सहस्व च ॥२३॥
23. tamāmantryaikamanasā keśavo drauṇimabravīt ,
aśvatthāmansthiro bhūtvā praharāśu sahasva ca.
aśvatthāmansthiro bhūtvā praharāśu sahasva ca.
23.
tam āmantrya ekamanasā keśavaḥ drauṇim abravīt
aśvatthāman sthiraḥ bhūtvā prahara āśu sahasva ca
aśvatthāman sthiraḥ bhūtvā prahara āśu sahasva ca
23.
keśavaḥ tam drauṇim ekamanasā āmantrya abravīt
aśvatthāman sthiraḥ bhūtvā āśu prahara ca sahasva
aśvatthāman sthiraḥ bhūtvā āśu prahara ca sahasva
23.
Having addressed him (Aśvatthāmā) with a focused mind, Keśava (Krishna) said to Droṇa's son: 'O Aśvatthāmā, remain resolute, strike swiftly, and endure!'
निर्वेष्टुं भर्तृपिण्डं हि कालोऽयमुपजीविनाम् ।
सूक्ष्मो विवादो विप्राणां स्थूलौ क्षात्रौ जयाजयौ ॥२४॥
सूक्ष्मो विवादो विप्राणां स्थूलौ क्षात्रौ जयाजयौ ॥२४॥
24. nirveṣṭuṁ bhartṛpiṇḍaṁ hi kālo'yamupajīvinām ,
sūkṣmo vivādo viprāṇāṁ sthūlau kṣātrau jayājayau.
sūkṣmo vivādo viprāṇāṁ sthūlau kṣātrau jayājayau.
24.
nirveṣṭum bhartṛpiṇḍam hi kālaḥ ayam upajīvinām
sūkṣmaḥ vivādaḥ viprāṇām sthūlau kṣātrau jayājayau
sūkṣmaḥ vivādaḥ viprāṇām sthūlau kṣātrau jayājayau
24.
hi ayam kālaḥ upajīvinām bhartṛpiṇḍam nirveṣṭum
viprāṇām vivādaḥ sūkṣmaḥ kṣātrau jayājayau sthūlau
viprāṇām vivādaḥ sūkṣmaḥ kṣātrau jayājayau sthūlau
24.
Indeed, this is the time for those who depend on others to repay their master's sustenance. For Brahmins (viprāḥ), debates are subtle; for warriors, victory and defeat are stark (and consequential).
यां न संक्षमसे मोहाद्दिव्यां पार्थस्य सत्क्रियाम् ।
तामाप्तुमिच्छन्युध्यस्व स्थिरो भूत्वाद्य पाण्डवम् ॥२५॥
तामाप्तुमिच्छन्युध्यस्व स्थिरो भूत्वाद्य पाण्डवम् ॥२५॥
25. yāṁ na saṁkṣamase mohāddivyāṁ pārthasya satkriyām ,
tāmāptumicchanyudhyasva sthiro bhūtvādya pāṇḍavam.
tāmāptumicchanyudhyasva sthiro bhūtvādya pāṇḍavam.
25.
yām na saṃkṣamase mohāt divyām pārthasya satkriyām tām
āptum icchan yudhyasva sthiraḥ bhūtvā adya pāṇḍavam
āptum icchan yudhyasva sthiraḥ bhūtvā adya pāṇḍavam
25.
tvam mohāt yām pārthasya divyām satkriyām na saṃkṣamase
tām āptum icchan sthiraḥ bhūtvā adya pāṇḍavam yudhyasva
tām āptum icchan sthiraḥ bhūtvā adya pāṇḍavam yudhyasva
25.
That divine honor (satkriyā) of Arjuna which you do not tolerate out of delusion, desiring to attain that yourself, remain resolute today and fight the Pāṇḍava (Arjuna).
इत्युक्तो वासुदेवेन तथेत्युक्त्वा द्विजोत्तमः ।
विव्याध केशवं षष्ट्या नाराचैरर्जुनं त्रिभिः ॥२६॥
विव्याध केशवं षष्ट्या नाराचैरर्जुनं त्रिभिः ॥२६॥
26. ityukto vāsudevena tathetyuktvā dvijottamaḥ ,
vivyādha keśavaṁ ṣaṣṭyā nārācairarjunaṁ tribhiḥ.
vivyādha keśavaṁ ṣaṣṭyā nārācairarjunaṁ tribhiḥ.
26.
iti uktaḥ vāsudevena tathā iti uktvā dvijottamaḥ
vivyādha keśavam ṣaṣṭyā nārācaiḥ arjunam tribhiḥ
vivyādha keśavam ṣaṣṭyā nārācaiḥ arjunam tribhiḥ
26.
vāsudevena iti uktaḥ dvijottamaḥ tathā iti uktvā
keśavam ṣaṣṭyā nārācaiḥ arjunam tribhiḥ vivyādha
keśavam ṣaṣṭyā nārācaiḥ arjunam tribhiḥ vivyādha
26.
Having been addressed thus by Vāsudeva (Kṛṣṇa), the best among the twice-born (dvijottamaḥ) replied, "So be it," and then pierced Keśava (Kṛṣṇa) with sixty iron arrows and Arjuna with three.
तस्यार्जुनः सुसंक्रुद्धस्त्रिभिर्भल्लैः शरासनम् ।
चिच्छेदाथान्यदादत्त द्रौणिर्घोरतरं धनुः ॥२७॥
चिच्छेदाथान्यदादत्त द्रौणिर्घोरतरं धनुः ॥२७॥
27. tasyārjunaḥ susaṁkruddhastribhirbhallaiḥ śarāsanam ,
cicchedāthānyadādatta drauṇirghorataraṁ dhanuḥ.
cicchedāthānyadādatta drauṇirghorataraṁ dhanuḥ.
27.
tasya arjunaḥ susaṃkruddhaḥ tribhiḥ bhallaiḥ śarāsanam
ciccheda atha anyat ādattata drauṇiḥ ghorataram dhanuḥ
ciccheda atha anyat ādattata drauṇiḥ ghorataram dhanuḥ
27.
tasya arjunaḥ susaṃkruddhaḥ tribhiḥ bhallaiḥ śarāsanam
ciccheda atha drauṇiḥ anyat ghorataram dhanuḥ ādattata
ciccheda atha drauṇiḥ anyat ghorataram dhanuḥ ādattata
27.
Arjuna, exceedingly enraged at him, severed his bow (śarāsana) with three broad-headed arrows (bhalla). Thereupon, Drauṇi seized another, more formidable bow.
सज्यं कृत्वा निमेषात्तद्विव्याधार्जुनकेशवौ ।
त्रिभिः शरैर्वासुदेवं सहस्रेण च पाण्डवम् ॥२८॥
त्रिभिः शरैर्वासुदेवं सहस्रेण च पाण्डवम् ॥२८॥
28. sajyaṁ kṛtvā nimeṣāttadvivyādhārjunakeśavau ,
tribhiḥ śarairvāsudevaṁ sahasreṇa ca pāṇḍavam.
tribhiḥ śarairvāsudevaṁ sahasreṇa ca pāṇḍavam.
28.
sajyam kṛtvā nimeṣāt tat vivyādha arjunakeśavau
tribhiḥ śaraiḥ vāsudevam sahasreṇa ca pāṇḍavam
tribhiḥ śaraiḥ vāsudevam sahasreṇa ca pāṇḍavam
28.
nimeṣāt tat sajyam kṛtvā arjunakeśavau vivyādha
vāsudevam tribhiḥ śaraiḥ ca pāṇḍavam sahasreṇa
vāsudevam tribhiḥ śaraiḥ ca pāṇḍavam sahasreṇa
28.
Stringing that (bow) in an instant, he pierced Arjuna and Keśava (Kṛṣṇa); specifically, Vāsudeva (Kṛṣṇa) with three arrows and the Pāṇḍava (Arjuna) with a thousand.
ततः शरसहस्राणि प्रयुतान्यर्बुदानि च ।
ससृजे द्रौणिरायस्तः संस्तभ्य च रणेऽर्जुनम् ॥२९॥
ससृजे द्रौणिरायस्तः संस्तभ्य च रणेऽर्जुनम् ॥२९॥
29. tataḥ śarasahasrāṇi prayutānyarbudāni ca ,
sasṛje drauṇirāyastaḥ saṁstabhya ca raṇe'rjunam.
sasṛje drauṇirāyastaḥ saṁstabhya ca raṇe'rjunam.
29.
tataḥ śarasahasrāṇi prayutāni arbudāni ca sasṛje
drauṇiḥ āyastaḥ saṃstabhya ca raṇe arjunam
drauṇiḥ āyastaḥ saṃstabhya ca raṇe arjunam
29.
tataḥ āyastaḥ drauṇiḥ raṇe arjunam saṃstabhya
ca śarasahasrāṇi prayutāni arbudāni ca sasṛje
ca śarasahasrāṇi prayutāni arbudāni ca sasṛje
29.
Then, agitated, Drauṇi released thousands, millions, and tens of millions of arrows, having first checked Arjuna in battle.
इषुधेर्धनुषो ज्याया अङ्गुलीभ्यश्च मारिष ।
बाह्वोः कराभ्यामुरसो वदनघ्राणनेत्रतः ॥३०॥
बाह्वोः कराभ्यामुरसो वदनघ्राणनेत्रतः ॥३०॥
30. iṣudherdhanuṣo jyāyā aṅgulībhyaśca māriṣa ,
bāhvoḥ karābhyāmuraso vadanaghrāṇanetrataḥ.
bāhvoḥ karābhyāmuraso vadanaghrāṇanetrataḥ.
30.
iṣudheḥ dhanuṣaḥ jyāyāḥ aṅgulībhyaḥ ca māriṣa
bāhvoḥ karābhyām urasaḥ vadanaghrāṇanetratas
bāhvoḥ karābhyām urasaḥ vadanaghrāṇanetratas
30.
māriṣa iṣudheḥ dhanuṣaḥ jyāyāḥ ca aṅgulībhyaḥ
bāhvoḥ karābhyām urasaḥ vadanaghrāṇanetratas
bāhvoḥ karābhyām urasaḥ vadanaghrāṇanetratas
30.
O venerable one, from the quiver, from the bow, from the bowstring, and from the fingers; from the arms, from the hands, from the chest, and from the mouth, nose, and eyes.
कर्णाभ्यां शिरसोऽङ्गेभ्यो लोमवर्त्मभ्य एव च ।
रथध्वजेभ्यश्च शरा निष्पेतुर्ब्रह्मवादिनः ॥३१॥
रथध्वजेभ्यश्च शरा निष्पेतुर्ब्रह्मवादिनः ॥३१॥
31. karṇābhyāṁ śiraso'ṅgebhyo lomavartmabhya eva ca ,
rathadhvajebhyaśca śarā niṣpeturbrahmavādinaḥ.
rathadhvajebhyaśca śarā niṣpeturbrahmavādinaḥ.
31.
karṇābhyām śirasaḥ aṅgebhyaḥ lomavartmabhyaḥ eva ca
rathadhvajebhyaḥ ca śarāḥ niṣpetuḥ brahmavādinaḥ
rathadhvajebhyaḥ ca śarāḥ niṣpetuḥ brahmavādinaḥ
31.
brahmavādinaḥ ca karṇābhyām śirasaḥ aṅgebhyaḥ
lomavartmabhyaḥ eva ca rathadhvajebhyaḥ śarāḥ niṣpetuḥ
lomavartmabhyaḥ eva ca rathadhvajebhyaḥ śarāḥ niṣpetuḥ
31.
And, O reciter of sacred texts (brahmavādin), arrows indeed flew out from the ears, from the head, from the limbs, from the hair-follicles, and from the chariot banners.
शरजालेन महता विद्ध्वा केशवपाण्डवौ ।
ननाद मुदितो द्रौणिर्महामेघौघनिस्वनः ॥३२॥
ननाद मुदितो द्रौणिर्महामेघौघनिस्वनः ॥३२॥
32. śarajālena mahatā viddhvā keśavapāṇḍavau ,
nanāda mudito drauṇirmahāmeghaughanisvanaḥ.
nanāda mudito drauṇirmahāmeghaughanisvanaḥ.
32.
śarajālena mahatā viddhvā keśavapāṇḍavau
nanāda muditaḥ drauṇiḥ mahāmeghaughanisvanaḥ
nanāda muditaḥ drauṇiḥ mahāmeghaughanisvanaḥ
32.
muditaḥ mahatā śarajālena keśavapāṇḍavau
viddhvā mahāmeghaughanisvanaḥ drauṇiḥ nanāda
viddhvā mahāmeghaughanisvanaḥ drauṇiḥ nanāda
32.
Having wounded Keśava (Kṛṣṇa) and the Pāṇḍava (Arjuna) with a great shower of arrows, Drauṇi (Aśvatthāman), delighted, roared with a sound like a mass of mighty clouds.
तस्य नानदतः श्रुत्वा पाण्डवोऽच्युतमब्रवीत् ।
पश्य माधव दौरात्म्यं द्रोणपुत्रस्य मां प्रति ॥३३॥
पश्य माधव दौरात्म्यं द्रोणपुत्रस्य मां प्रति ॥३३॥
33. tasya nānadataḥ śrutvā pāṇḍavo'cyutamabravīt ,
paśya mādhava daurātmyaṁ droṇaputrasya māṁ prati.
paśya mādhava daurātmyaṁ droṇaputrasya māṁ prati.
33.
tasya nānadataḥ śrutvā pāṇḍavaḥ acyutam abravīt
paśya mādhava daurātmyam droṇaputrasya mām prati
paśya mādhava daurātmyam droṇaputrasya mām prati
33.
tasya nānadataḥ śrutvā pāṇḍavaḥ acyutam abravīt
mādhava paśya droṇaputrasya mām prati daurātmyam
mādhava paśya droṇaputrasya mām prati daurātmyam
33.
Having heard his (Drauṇi's) roaring, the Pāṇḍava (Arjuna) spoke to Acyuta (Kṛṣṇa): "Behold, O Mādhava (Kṛṣṇa), the wickedness of Droṇa's son (Aśvatthāman) directed towards me!"
वधप्राप्तौ मन्यते नौ प्रवेश्य शरवेश्मनि ।
एषोऽस्य हन्मि संकल्पं शिक्षया च बलेन च ॥३४॥
एषोऽस्य हन्मि संकल्पं शिक्षया च बलेन च ॥३४॥
34. vadhaprāptau manyate nau praveśya śaraveśmani ,
eṣo'sya hanmi saṁkalpaṁ śikṣayā ca balena ca.
eṣo'sya hanmi saṁkalpaṁ śikṣayā ca balena ca.
34.
vadha-prāptau manyate nau praveśya śaraveśmani
eṣaḥ asya hanmi saṃkalpam śikṣayā ca balena ca
eṣaḥ asya hanmi saṃkalpam śikṣayā ca balena ca
34.
manyate nau śaraveśmani praveśya vadha-prāptau
eṣaḥ asya saṃkalpam śikṣayā ca balena ca hanmi
eṣaḥ asya saṃkalpam śikṣayā ca balena ca hanmi
34.
He believes that, having led us two into a deadly hail of arrows (literally, an arrow-chamber), we are now facing certain death. However, I will shatter his resolve (saṃkalpa) with both teaching and might.
अश्वत्थाम्नः शरानस्तांश्छित्त्वैकैकं त्रिधा त्रिधा ।
व्यधमद्भरतश्रेष्ठो नीहारमिव मारुतः ॥३५॥
व्यधमद्भरतश्रेष्ठो नीहारमिव मारुतः ॥३५॥
35. aśvatthāmnaḥ śarānastāṁśchittvaikaikaṁ tridhā tridhā ,
vyadhamadbharataśreṣṭho nīhāramiva mārutaḥ.
vyadhamadbharataśreṣṭho nīhāramiva mārutaḥ.
35.
aśvatthāmnaḥ śarān astān chittvā ekaikaṃ tridhā
tridhā vyadhamat bharataśreṣṭhaḥ nīhāram iva mārutaḥ
tridhā vyadhamat bharataśreṣṭhaḥ nīhāram iva mārutaḥ
35.
bharataśreṣṭhaḥ aśvatthāmnaḥ astān śarān ekaikaṃ
tridhā tridhā chittvā mārutaḥ iva nīhāram vyadhamat
tridhā tridhā chittvā mārutaḥ iva nīhāram vyadhamat
35.
The best of the Bhāratas (Bharataśreṣṭha) cut each of Aśvatthāman's shot arrows into three pieces, just as the wind (māruta) scatters mist.
ततः संशप्तकान्भूयः साश्वसूतरथद्विपान् ।
ध्वजपत्तिगणानुग्रैर्बाणैर्विव्याध पाण्डवः ॥३६॥
ध्वजपत्तिगणानुग्रैर्बाणैर्विव्याध पाण्डवः ॥३६॥
36. tataḥ saṁśaptakānbhūyaḥ sāśvasūtarathadvipān ,
dhvajapattigaṇānugrairbāṇairvivyādha pāṇḍavaḥ.
dhvajapattigaṇānugrairbāṇairvivyādha pāṇḍavaḥ.
36.
tataḥ saṃśaptakān bhūyaḥ sāśvasūtarathadvipān
dhvajapattigaṇān ugraiḥ bāṇaiḥ vivyādha pāṇḍavaḥ
dhvajapattigaṇān ugraiḥ bāṇaiḥ vivyādha pāṇḍavaḥ
36.
tataḥ pāṇḍavaḥ bhūyaḥ saṃśaptakān sāśvasūtarathadvipān
dhvajapattigaṇān ugraiḥ bāṇaiḥ vivyādha
dhvajapattigaṇān ugraiḥ bāṇaiḥ vivyādha
36.
Then, the Pāṇḍava (Arjuna) once more pierced the Saṃśaptakas - along with their horses, charioteers, chariots, elephants, banners, and infantry divisions - with fierce arrows.
ये ये ददृशिरे तत्र यद्यद्रूपं यथा यथा ।
ते ते तत्तच्छरैर्व्याप्तं मेनिरेऽऽत्मानमेव च ॥३७॥
ते ते तत्तच्छरैर्व्याप्तं मेनिरेऽऽत्मानमेव च ॥३७॥
37. ye ye dadṛśire tatra yadyadrūpaṁ yathā yathā ,
te te tattaccharairvyāptaṁ menire''tmānameva ca.
te te tattaccharairvyāptaṁ menire''tmānameva ca.
37.
ye ye dadṛśire tatra yadyadrūpam yathā yathā te
te tattat śaraiḥ vyāptam menire ātmānam eva ca
te tattat śaraiḥ vyāptam menire ātmānam eva ca
37.
tatra ye ye yathā yathā yadyadrūpam dadṛśire te
te tattat śaraiḥ vyāptam ca ātmānam eva menire
te tattat śaraiḥ vyāptam ca ātmānam eva menire
37.
Whoever saw any particular sight (rūpa) there, in whatever way, each of them perceived that very sight, and even their own self (ātman), to be completely pervaded by arrows.
ते गाण्डीवप्रणुदिता नानारूपाः पतत्रिणः ।
क्रोशे साग्रे स्थितान्घ्नन्ति द्विपांश्च पुरुषान्रणे ॥३८॥
क्रोशे साग्रे स्थितान्घ्नन्ति द्विपांश्च पुरुषान्रणे ॥३८॥
38. te gāṇḍīvapraṇuditā nānārūpāḥ patatriṇaḥ ,
krośe sāgre sthitānghnanti dvipāṁśca puruṣānraṇe.
krośe sāgre sthitānghnanti dvipāṁśca puruṣānraṇe.
38.
te gāṇḍīvapraṇuditāḥ nānārūpāḥ patatriṇaḥ krośe
sāgre sthitān ghnanti dvipān ca puruṣān raṇe
sāgre sthitān ghnanti dvipān ca puruṣān raṇe
38.
te nānārūpāḥ gāṇḍīvapraṇuditāḥ patatriṇaḥ krośe
sāgre sthitān puruṣān ca dvipān ca raṇe ghnanti
sāgre sthitān puruṣān ca dvipān ca raṇe ghnanti
38.
Those arrows of various forms, propelled by the Gāṇḍīva bow, kill men and elephants standing at a distance of more than a krosa in battle.
भल्लैश्छिन्नाः कराः पेतुः करिणां मदकर्षिणाम् ।
छिन्ना यथा परशुभिः प्रवृद्धाः शरदि द्रुमाः ॥३९॥
छिन्ना यथा परशुभिः प्रवृद्धाः शरदि द्रुमाः ॥३९॥
39. bhallaiśchinnāḥ karāḥ petuḥ kariṇāṁ madakarṣiṇām ,
chinnā yathā paraśubhiḥ pravṛddhāḥ śaradi drumāḥ.
chinnā yathā paraśubhiḥ pravṛddhāḥ śaradi drumāḥ.
39.
bhallaiḥ chinnāḥ karāḥ petuḥ kariṇām madakarṣiṇām
chinnāḥ yathā paraśubhiḥ pravṛddhāḥ śaradi drumāḥ
chinnāḥ yathā paraśubhiḥ pravṛddhāḥ śaradi drumāḥ
39.
madakarṣiṇām kariṇām bhallaiḥ chinnāḥ karāḥ petuḥ
yathā paraśubhiḥ chinnāḥ pravṛddhāḥ drumāḥ śaradi
yathā paraśubhiḥ chinnāḥ pravṛddhāḥ drumāḥ śaradi
39.
The severed trunks of the powerful, ichor-emitting elephants fell, just as well-grown trees, cut down by axes, fall in autumn.
पश्चात्तु शैलवत्पेतुस्ते गजाः सह सादिभिः ।
वज्रिवज्रप्रमथिता यथैवाद्रिचयास्तथा ॥४०॥
वज्रिवज्रप्रमथिता यथैवाद्रिचयास्तथा ॥४०॥
40. paścāttu śailavatpetuste gajāḥ saha sādibhiḥ ,
vajrivajrapramathitā yathaivādricayāstathā.
vajrivajrapramathitā yathaivādricayāstathā.
40.
paścāt tu śailavat petuḥ te gajāḥ saha sādibhiḥ
vajrivajrapramathitāḥ yathā eva adricayāḥ tathā
vajrivajrapramathitāḥ yathā eva adricayāḥ tathā
40.
paścāt tu te gajāḥ sādibhiḥ saha śailavat petuḥ
yathā eva vajrivajrapramathitāḥ adricayāḥ tathā
yathā eva vajrivajrapramathitāḥ adricayāḥ tathā
40.
But afterwards, those elephants, along with their riders, fell like mountains, just as piles of mountains are similarly crushed by the thunderbolt of Indra.
गन्धर्वनगराकारान्विधिवत्कल्पितान्रथान् ।
विनीतजवनान्युक्तानास्थितान्युद्धदुर्मदान् ॥४१॥
विनीतजवनान्युक्तानास्थितान्युद्धदुर्मदान् ॥४१॥
41. gandharvanagarākārānvidhivatkalpitānrathān ,
vinītajavanānyuktānāsthitānyuddhadurmadān.
vinītajavanānyuktānāsthitānyuddhadurmadān.
41.
gandharvanagarākārān vidhivatkalpitān rathān
vinītajavanān yuktān āsthitān yuddhadurmadān
vinītajavanān yuktān āsthitān yuddhadurmadān
41.
gandharvanagarākārān vidhivatkalpitān
vinītajavanān yuktān āsthitān yuddhadurmadān rathān
vinītajavanān yuktān āsthitān yuddhadurmadān rathān
41.
Chariots appearing like cities of the Gandharvas, properly prepared, equipped with well-trained, swift horses, and mounted by warriors fiercely arrogant in battle.
शरैर्विशकलीकुर्वन्नमित्रानभ्यवीवृषत् ।
अलंकृतानश्वसादीन्पत्तींश्चाहन्धनंजयः ॥४२॥
अलंकृतानश्वसादीन्पत्तींश्चाहन्धनंजयः ॥४२॥
42. śarairviśakalīkurvannamitrānabhyavīvṛṣat ,
alaṁkṛtānaśvasādīnpattīṁścāhandhanaṁjayaḥ.
alaṁkṛtānaśvasādīnpattīṁścāhandhanaṁjayaḥ.
42.
śaraiḥ viśakalīkurvan amitrān abhyavīvṛṣat
alaṅkṛtān aśvasādīn pattīn ca āhan dhanaṃjayaḥ
alaṅkṛtān aśvasādīn pattīn ca āhan dhanaṃjayaḥ
42.
dhanaṃjayaḥ śaraiḥ amitrān viśakalīkurvan
abhyavīvṛṣat alaṅkṛtān aśvasādīn ca pattīn āhan
abhyavīvṛṣat alaṅkṛtān aśvasādīn ca pattīn āhan
42.
Dhananjaya, tearing his enemies to pieces with arrows, relentlessly showered them [with weapons] and struck down the adorned horse-riders and foot-soldiers.
धनंजययुगान्तार्कः संशप्तकमहार्णवम् ।
व्यशोषयत दुःशोषं तीव्रैः शरगभस्तिभिः ॥४३॥
व्यशोषयत दुःशोषं तीव्रैः शरगभस्तिभिः ॥४३॥
43. dhanaṁjayayugāntārkaḥ saṁśaptakamahārṇavam ,
vyaśoṣayata duḥśoṣaṁ tīvraiḥ śaragabhastibhiḥ.
vyaśoṣayata duḥśoṣaṁ tīvraiḥ śaragabhastibhiḥ.
43.
dhanaṃjayayugāntārkaḥ saṃśaptakamahārṇavam
vyaśoṣayat duḥśoṣam tīvraiḥ śaragabhastibhiḥ
vyaśoṣayat duḥśoṣam tīvraiḥ śaragabhastibhiḥ
43.
dhanaṃjayayugāntārkaḥ tīvraiḥ śaragabhastibhiḥ
duḥśoṣam saṃśaptakamahārṇavam vyaśoṣayat
duḥśoṣam saṃśaptakamahārṇavam vyaśoṣayat
43.
Dhananjaya, like the sun at the end of an age, dried up the great ocean of the Saṃśaptakas, which was otherwise difficult to exhaust, with his fierce arrow-rays.
पुनर्द्रौणिमहाशैलं नाराचैः सूर्यसंनिभैः ।
निर्बिभेद महावेगैस्त्वरन्वज्रीव पर्वतम् ॥४४॥
निर्बिभेद महावेगैस्त्वरन्वज्रीव पर्वतम् ॥४४॥
44. punardrauṇimahāśailaṁ nārācaiḥ sūryasaṁnibhaiḥ ,
nirbibheda mahāvegaistvaranvajrīva parvatam.
nirbibheda mahāvegaistvaranvajrīva parvatam.
44.
punaḥ drauṇimahāśailam nārācaiḥ sūryasaṃnibhaiḥ
nirbibheda mahāvegaiḥ tvaran vajrī iva parvatam
nirbibheda mahāvegaiḥ tvaran vajrī iva parvatam
44.
punaḥ tvaran nārācaiḥ mahāvegaiḥ sūryasaṃnibhaiḥ
drauṇimahāśailam nirbibheda vajrī iva parvatam
drauṇimahāśailam nirbibheda vajrī iva parvatam
44.
Again, he swiftly pierced Droṇa's son (Aśvatthāman), who was like a great mountain, with forceful, sun-like iron arrows, just as Indra (Vajrin) splits a mountain.
तमाचार्यसुतः क्रुद्धः साश्वयन्तारमाशुगैः ।
युयुत्सुर्नाशकद्योद्धुं पार्थस्तानन्तराच्छिनत् ॥४५॥
युयुत्सुर्नाशकद्योद्धुं पार्थस्तानन्तराच्छिनत् ॥४५॥
45. tamācāryasutaḥ kruddhaḥ sāśvayantāramāśugaiḥ ,
yuyutsurnāśakadyoddhuṁ pārthastānantarācchinat.
yuyutsurnāśakadyoddhuṁ pārthastānantarācchinat.
45.
tam ācāryasutaḥ kruddhaḥ sa-aśva-yantāram āśugaiḥ
yuyutsuḥ na aśakat yoddhum pārthaḥ tān antarā acchinat
yuyutsuḥ na aśakat yoddhum pārthaḥ tān antarā acchinat
45.
kruddhaḥ ācāryasutaḥ sa-aśva-yantāram tam āśugaiḥ
yoddhum yuyutsuḥ na aśakat pārthaḥ tān antarā acchinat
yoddhum yuyutsuḥ na aśakat pārthaḥ tān antarā acchinat
45.
Enraged, the teacher's son (Aśvatthāman), wishing to fight him (Arjuna) with swift arrows, was unable to engage Arjuna, who was with his horse and charioteer; instead, Partha severed those [arrows] midway.
ततः परमसंक्रुद्धः काण्डकोशानवासृजत् ।
अश्वत्थामाभिरूपाय गृहानतिथये यथा ॥४६॥
अश्वत्थामाभिरूपाय गृहानतिथये यथा ॥४६॥
46. tataḥ paramasaṁkruddhaḥ kāṇḍakośānavāsṛjat ,
aśvatthāmābhirūpāya gṛhānatithaye yathā.
aśvatthāmābhirūpāya gṛhānatithaye yathā.
46.
tataḥ paramasaṃkruddhaḥ kāṇḍakośān avāsṛjat
aśvatthāmā abhirūpāya gṛhān atithaye yathā
aśvatthāmā abhirūpāya gṛhān atithaye yathā
46.
aśvatthāmā paramasaṃkruddhaḥ tataḥ abhirūpāya
atithaye gṛhān yathā kāṇḍakośān avāsṛjat
atithaye gṛhān yathā kāṇḍakośān avāsṛjat
46.
Then, exceedingly enraged, Ashvatthama discharged arrows from his quivers without restraint, just as one would generously offer dwellings to a worthy guest.
अथ संशप्तकांस्त्यक्त्वा पाण्डवो द्रौणिमभ्ययात् ।
अपाङ्क्तेयमिव त्यक्त्वा दाता पाङ्क्तेयमर्थिनम् ॥४७॥
अपाङ्क्तेयमिव त्यक्त्वा दाता पाङ्क्तेयमर्थिनम् ॥४७॥
47. atha saṁśaptakāṁstyaktvā pāṇḍavo drauṇimabhyayāt ,
apāṅkteyamiva tyaktvā dātā pāṅkteyamarthinam.
apāṅkteyamiva tyaktvā dātā pāṅkteyamarthinam.
47.
atha saṃśaptakān tyaktvā pāṇḍavaḥ drauṇim abhyayāt
apāṅkteyam iva tyaktvā dātā pāṅkteyam arthinam
apāṅkteyam iva tyaktvā dātā pāṅkteyam arthinam
47.
atha pāṇḍavaḥ saṃśaptakān tyaktvā drauṇim abhyayāt
dātā pāṅkteyam arthinam apāṅkteyam iva tyaktvā
dātā pāṅkteyam arthinam apāṅkteyam iva tyaktvā
47.
Then, the son of Pandu (Arjuna), having abandoned the Samsaptakas, proceeded towards Droni (Ashvatthama), just as a donor might abandon a deserving petitioner, treating them as if they were unworthy.
ततः समभवद्युद्धं शुक्राङ्गिरसवर्चसोः ।
नक्षत्रमभितो व्योम्नि शुक्राङ्गिरसयोरिव ॥४८॥
नक्षत्रमभितो व्योम्नि शुक्राङ्गिरसयोरिव ॥४८॥
48. tataḥ samabhavadyuddhaṁ śukrāṅgirasavarcasoḥ ,
nakṣatramabhito vyomni śukrāṅgirasayoriva.
nakṣatramabhito vyomni śukrāṅgirasayoriva.
48.
tataḥ sam abhavat yuddham śukrāṅgirasa-varcasoḥ
nakṣatram abhitaḥ vyomni śukrāṅgirasayoḥ iva
nakṣatram abhitaḥ vyomni śukrāṅgirasayoḥ iva
48.
tataḥ शुक्राङ्गिरसवर्चसोः युद्धम् समभवत्,
व्योम्नि नक्षत्रम् अभितः शुक्राङ्गिरसयोः इव
व्योम्नि नक्षत्रम् अभितः शुक्राङ्गिरसयोः इव
48.
Then, a battle commenced between those two (Arjuna and Ashvatthama), who shone with the brilliance of Shukra and Angiras, resembling the celestial clash of Shukra and Angiras themselves around a star in the sky.
संतापयन्तावन्योन्यं दीप्तैः शरगभस्तिभिः ।
लोकत्रासकरावास्तां विमार्गस्थौ ग्रहाविव ॥४९॥
लोकत्रासकरावास्तां विमार्गस्थौ ग्रहाविव ॥४९॥
49. saṁtāpayantāvanyonyaṁ dīptaiḥ śaragabhastibhiḥ ,
lokatrāsakarāvāstāṁ vimārgasthau grahāviva.
lokatrāsakarāvāstāṁ vimārgasthau grahāviva.
49.
saṃtāpayantau anyonyam dīptaiḥ śara-gabhastibhiḥ
lokatrāsakarau āstām vimārgasthau grahau iva
lokatrāsakarau āstām vimārgasthau grahau iva
49.
(tau) dīptaiḥ śara-gabhastibhiḥ anyonyam saṃtāpayantau,
vimārgasthau grahau iva,
lokatrāsakarau āstām
vimārgasthau grahau iva,
lokatrāsakarau āstām
49.
Harassing each other with their blazing, ray-like arrows, the two warriors became a source of terror to all beings, much like two planets that have strayed from their regular paths.
ततोऽविध्यद्भ्रुवोर्मध्ये नाराचेनार्जुनो भृशम् ।
स तेन विबभौ द्रौणिरूर्ध्वरश्मिर्यथा रविः ॥५०॥
स तेन विबभौ द्रौणिरूर्ध्वरश्मिर्यथा रविः ॥५०॥
50. tato'vidhyadbhruvormadhye nārācenārjuno bhṛśam ,
sa tena vibabhau drauṇirūrdhvaraśmiryathā raviḥ.
sa tena vibabhau drauṇirūrdhvaraśmiryathā raviḥ.
50.
tataḥ avidhyat bhruvoḥ madhye nārācena arjunaḥ bhṛśam
saḥ tena vibabhau drauṇiḥ ūrdhvaraśmiḥ yathā raviḥ
saḥ tena vibabhau drauṇiḥ ūrdhvaraśmiḥ yathā raviḥ
50.
tataḥ arjunaḥ nārācena bhruvoḥ madhye bhṛśam avidhyat
saḥ tena drauṇiḥ ūrdhvaraśmiḥ raviḥ yathā vibabhau
saḥ tena drauṇiḥ ūrdhvaraśmiḥ raviḥ yathā vibabhau
50.
Then Arjuna fiercely pierced Ashvatthama between his eyebrows with an iron arrow. Struck by it, Drauṇi shone like the sun with its rays directed upwards.
अथ कृष्णौ शरशतैरश्वत्थाम्नार्दितौ भृशम् ।
सरश्मिजालनिकरौ युगान्तार्काविवासतुः ॥५१॥
सरश्मिजालनिकरौ युगान्तार्काविवासतुः ॥५१॥
51. atha kṛṣṇau śaraśatairaśvatthāmnārditau bhṛśam ,
saraśmijālanikarau yugāntārkāvivāsatuḥ.
saraśmijālanikarau yugāntārkāvivāsatuḥ.
51.
atha kṛṣṇau śaraśataiḥ aśvatthāmnā ārditau
bhṛśam saraśmijālanikarau yugāntārkau iva āsatuḥ
bhṛśam saraśmijālanikarau yugāntārkau iva āsatuḥ
51.
atha aśvatthāmnā śaraśataiḥ bhṛśam ārditau
kṛṣṇau saraśmijālanikarau yugāntārkau iva āsatuḥ
kṛṣṇau saraśmijālanikarau yugāntārkau iva āsatuḥ
51.
Then, the two Krishnas (Krishna and Arjuna), severely afflicted by Ashvatthama with hundreds of arrows, appeared like two suns at the end of a cosmic age (yuga), blazing with networks of rays.
ततोऽर्जुनः सर्वतोधारमस्त्रमवासृजद्वासुदेवाभिगुप्तः ।
द्रौणायनिं चाभ्यहनत्पृषत्कैर्वज्राग्निवैवस्वतदण्डकल्पैः ॥५२॥
द्रौणायनिं चाभ्यहनत्पृषत्कैर्वज्राग्निवैवस्वतदण्डकल्पैः ॥५२॥
52. tato'rjunaḥ sarvatodhāramastra;mavāsṛjadvāsudevābhiguptaḥ ,
drauṇāyaniṁ cābhyahanatpṛṣatkai;rvajrāgnivaivasvatadaṇḍakalpaiḥ.
drauṇāyaniṁ cābhyahanatpṛṣatkai;rvajrāgnivaivasvatadaṇḍakalpaiḥ.
52.
tataḥ arjunaḥ sarvatodhāram astram
avāsṛjat vāsudevābhiiguptaḥ
drauṇāyanim ca abhyahanat pṛṣatkaiḥ
vajrāgnivaivasvatadaṇḍakalpaiḥ
avāsṛjat vāsudevābhiiguptaḥ
drauṇāyanim ca abhyahanat pṛṣatkaiḥ
vajrāgnivaivasvatadaṇḍakalpaiḥ
52.
tataḥ vāsudevābhiiguptaḥ arjunaḥ
sarvatodhāram astram avāsṛjat ca
vajrāgnivaivasvatadaṇḍakalpaiḥ
pṛṣatkaiḥ drauṇāyanim abhyahanat
sarvatodhāram astram avāsṛjat ca
vajrāgnivaivasvatadaṇḍakalpaiḥ
pṛṣatkaiḥ drauṇāyanim abhyahanat
52.
Then Arjuna, protected by Vasudeva (Krishna), released an all-penetrating missile. And he struck Ashvatthama (Drauṇāyani) with arrows that were like the thunderbolt, fire, and the mace of Yama (Vaivasvata).
स केशवं चार्जुनं चातितेजा विव्याध मर्मस्वतिरौद्रकर्मा ।
बाणैः सुमुक्तैरतितीव्रवेगैर्यैराहतो मृत्युरपि व्यथेत ॥५३॥
बाणैः सुमुक्तैरतितीव्रवेगैर्यैराहतो मृत्युरपि व्यथेत ॥५३॥
53. sa keśavaṁ cārjunaṁ cātitejā; vivyādha marmasvatiraudrakarmā ,
bāṇaiḥ sumuktairatitīvravegai;ryairāhato mṛtyurapi vyatheta.
bāṇaiḥ sumuktairatitīvravegai;ryairāhato mṛtyurapi vyatheta.
53.
saḥ keśavam ca arjunam ca atitejaḥ
vivyādha marmasu atiraudrakarmā
bāṇaiḥ sumuktaiḥ atitīvravegaiḥ
yaiḥ āhataḥ mṛtyuḥ api vyatheta
vivyādha marmasu atiraudrakarmā
bāṇaiḥ sumuktaiḥ atitīvravegaiḥ
yaiḥ āhataḥ mṛtyuḥ api vyatheta
53.
atitejaḥ atiraudrakarmā saḥ keśavam
ca arjunam ca marmasu sumuktaiḥ
atitīvravegaiḥ bāṇaiḥ vivyādha
yaiḥ āhataḥ mṛtyuḥ api vyatheta
ca arjunam ca marmasu sumuktaiḥ
atitīvravegaiḥ bāṇaiḥ vivyādha
yaiḥ āhataḥ mṛtyuḥ api vyatheta
53.
Ashvatthama (saḥ), of immense prowess (atitejaḥ) and exceedingly fierce actions (atiroudrakarmā), pierced Krishna (Keshava) and Arjuna in their vital points with arrows that were excellently discharged and of extremely sharp velocity – arrows by which even Death itself would be tormented.
द्रौणेरिषूनर्जुनः संनिवार्य व्यायच्छतस्तद्द्विगुणैः सुपुङ्खैः ।
तं साश्वसूतध्वजमेकवीरमावृत्य संशप्तकसैन्यमार्छत् ॥५४॥
तं साश्वसूतध्वजमेकवीरमावृत्य संशप्तकसैन्यमार्छत् ॥५४॥
54. drauṇeriṣūnarjunaḥ saṁnivārya; vyāyacchatastaddviguṇaiḥ supuṅkhaiḥ ,
taṁ sāśvasūtadhvajamekavīra;māvṛtya saṁśaptakasainyamārchat.
taṁ sāśvasūtadhvajamekavīra;māvṛtya saṁśaptakasainyamārchat.
54.
drauṇeḥ iṣūn arjunaḥ saṃnivārya
vyāyacchatas tat dviguṇaiḥ supuṅkhaiḥ
tam sa-aśva-sūta-dhvajam eka-vīram
āvṛtya saṃśaptaka-sainyam ārchat
vyāyacchatas tat dviguṇaiḥ supuṅkhaiḥ
tam sa-aśva-sūta-dhvajam eka-vīram
āvṛtya saṃśaptaka-sainyam ārchat
54.
arjunaḥ drauṇeḥ iṣūn saṃnivārya,
vyāyacchatas (san) tat dviguṇaiḥ supuṅkhaiḥ (bāṇaiḥ) (pratyākṣipat).
tataḥ saṃśaptaka-sainyam tam sa-aśva-sūta-dhvajam eka-vīram āvṛtya ārchat
vyāyacchatas (san) tat dviguṇaiḥ supuṅkhaiḥ (bāṇaiḥ) (pratyākṣipat).
tataḥ saṃśaptaka-sainyam tam sa-aśva-sūta-dhvajam eka-vīram āvṛtya ārchat
54.
Arjuna, having blocked the arrows of Droṇa's son, fought back with well-feathered arrows that were twice the number (of those he blocked). Then, the Saṃśaptaka army, having surrounded that lone hero – along with his horses, charioteer, and banner – attacked him.
धनूंषि बाणानिषुधीर्धनुर्ज्याः पाणीन्भुजान्पाणिगतं च शस्त्रम् ।
छत्राणि केतूंस्तुरगानथैषां वस्त्राणि माल्यान्यथ भूषणानि ॥५५॥
छत्राणि केतूंस्तुरगानथैषां वस्त्राणि माल्यान्यथ भूषणानि ॥५५॥
55. dhanūṁṣi bāṇāniṣudhīrdhanurjyāḥ; pāṇīnbhujānpāṇigataṁ ca śastram ,
chatrāṇi ketūṁsturagānathaiṣāṁ; vastrāṇi mālyānyatha bhūṣaṇāni.
chatrāṇi ketūṁsturagānathaiṣāṁ; vastrāṇi mālyānyatha bhūṣaṇāni.
55.
dhanūṃṣi bāṇān iṣudhīḥ dhanurjyāḥ
pāṇīn bhujān pāṇi-gatam ca śastram
chatrāṇi ketūn turagān atha eṣām
vastrāṇi mālyāni atha bhūṣaṇāni
pāṇīn bhujān pāṇi-gatam ca śastram
chatrāṇi ketūn turagān atha eṣām
vastrāṇi mālyāni atha bhūṣaṇāni
55.
dhanūṃṣi bāṇān iṣudhīḥ dhanurjyāḥ
pāṇīn bhujān ca pāṇi-gatam śastram
chatrāṇi ketūn turagān atha eṣām vastrāṇi
mālyāni atha bhūṣaṇāni (ciccheda)
pāṇīn bhujān ca pāṇi-gatam śastram
chatrāṇi ketūn turagān atha eṣām vastrāṇi
mālyāni atha bhūṣaṇāni (ciccheda)
55.
He (Arjuna) cut down bows, arrows, quivers, bowstrings, hands, arms, and weapons held in hand. Also, their umbrellas, banners, horses, garments, garlands, and ornaments.
चर्माणि वर्माणि मनोरथांश्च प्रियाणि सर्वाणि शिरांसि चैव ।
चिच्छेद पार्थो द्विषतां प्रमुक्तैर्बाणैः स्थितानामपराङ्मुखानाम् ॥५६॥
चिच्छेद पार्थो द्विषतां प्रमुक्तैर्बाणैः स्थितानामपराङ्मुखानाम् ॥५६॥
56. carmāṇi varmāṇi manorathāṁśca; priyāṇi sarvāṇi śirāṁsi caiva ,
ciccheda pārtho dviṣatāṁ pramuktai;rbāṇaiḥ sthitānāmaparāṅmukhānām.
ciccheda pārtho dviṣatāṁ pramuktai;rbāṇaiḥ sthitānāmaparāṅmukhānām.
56.
carmāṇi varmāṇi manorathān ca
priyāṇi sarvāṇi śirāṃsi ca eva
ciccheda pārthaḥ dviṣatām pramuktaiḥ
bāṇaiḥ sthitānām aparāṅmukhānām
priyāṇi sarvāṇi śirāṃsi ca eva
ciccheda pārthaḥ dviṣatām pramuktaiḥ
bāṇaiḥ sthitānām aparāṅmukhānām
56.
pārthaḥ pramuktaiḥ bāṇaiḥ sthitānām
aparāṅmukhānām dviṣatām carmāṇi
varmāṇi ca manorathān sarvāṇi
priyāṇi ca eva śirāṃsi ciccheda
aparāṅmukhānām dviṣatām carmāṇi
varmāṇi ca manorathān sarvāṇi
priyāṇi ca eva śirāṃsi ciccheda
56.
Pārtha (Arjuna) severed shields, armors, and cherished desires, along with all their dear possessions and even their heads, with arrows released against those enemies who stood (their ground) and did not turn away.
सुकल्पिताः स्यन्दनवाजिनागाः समास्थिताः कृतयत्नैर्नृवीरैः ।
पार्थेरितैर्बाणगणैर्निरस्तास्तैरेव सार्धं नृवरैर्निपेतुः ॥५७॥
पार्थेरितैर्बाणगणैर्निरस्तास्तैरेव सार्धं नृवरैर्निपेतुः ॥५७॥
57. sukalpitāḥ syandanavājināgāḥ; samāsthitāḥ kṛtayatnairnṛvīraiḥ ,
pārtheritairbāṇagaṇairnirastā;staireva sārdhaṁ nṛvarairnipetuḥ.
pārtheritairbāṇagaṇairnirastā;staireva sārdhaṁ nṛvarairnipetuḥ.
57.
su-kalpitāḥ syandana-vāji-nāgāḥ
samāsthitāḥ kṛta-yatnaiḥ nṛ-vīraiḥ
pārtha-īritaiḥ bāṇa-gaṇaiḥ nirastāḥ
taiḥ eva sārdham nṛ-varaiḥ nipetuḥ
samāsthitāḥ kṛta-yatnaiḥ nṛ-vīraiḥ
pārtha-īritaiḥ bāṇa-gaṇaiḥ nirastāḥ
taiḥ eva sārdham nṛ-varaiḥ nipetuḥ
57.
kṛta-yatnaiḥ nṛ-vīraiḥ samāsthitāḥ
su-kalpitāḥ syandana-vāji-nāgāḥ
pārtha-īritaiḥ bāṇa-gaṇaiḥ nirastāḥ
taiḥ nṛ-varaiḥ eva sārdham nipetuḥ
su-kalpitāḥ syandana-vāji-nāgāḥ
pārtha-īritaiḥ bāṇa-gaṇaiḥ nirastāḥ
taiḥ nṛ-varaiḥ eva sārdham nipetuḥ
57.
The well-equipped chariots, horses, and elephants, mounted by valiant heroes who had made strenuous efforts, were struck down by the multitude of arrows shot by Pārtha (Arjuna), and fell along with those very best of men.
पद्मार्कपूर्णेन्दुसमाननानि किरीटमालामुकुटोत्कटानि ।
भल्लार्धचन्द्रक्षुरहिंसितानि प्रपेतुरुर्व्यां नृशिरांस्यजस्रम् ॥५८॥
भल्लार्धचन्द्रक्षुरहिंसितानि प्रपेतुरुर्व्यां नृशिरांस्यजस्रम् ॥५८॥
58. padmārkapūrṇendusamānanāni; kirīṭamālāmukuṭotkaṭāni ,
bhallārdhacandrakṣurahiṁsitāni; prapetururvyāṁ nṛśirāṁsyajasram.
bhallārdhacandrakṣurahiṁsitāni; prapetururvyāṁ nṛśirāṁsyajasram.
58.
padmārkapūrṇendusamanānāni kirīṭamālāmukuṭotkaṭāni
bhallārdhacandrakṣurahinsitāni prapetuhu urvyām nṛśirāṃsi ajasram
bhallārdhacandrakṣurahinsitāni prapetuhu urvyām nṛśirāṃsi ajasram
58.
padmārkapūrṇendusamanānāni kirīṭamālāmukuṭotkaṭāni
bhallārdhacandrakṣurahinsitāni nṛśirāṃsi ajasram urvyām prapetuhu
bhallārdhacandrakṣurahinsitāni nṛśirāṃsi ajasram urvyām prapetuhu
58.
Human heads, resembling lotuses, suns, and full moons, splendid with crowns, garlands, and diadems, and pierced by lances, crescent-shaped arrows, and razor-sharp arrows, continuously fell upon the earth.
अथ द्विपैर्देवपतिद्विपाभैर्देवारिदर्पोल्बणमन्युदर्पैः ।
कलिङ्गवङ्गाङ्गनिषादवीरा जिघांसवः पाण्डवमभ्यधावन् ॥५९॥
कलिङ्गवङ्गाङ्गनिषादवीरा जिघांसवः पाण्डवमभ्यधावन् ॥५९॥
59. atha dvipairdevapatidvipābhai;rdevāridarpolbaṇamanyudarpaiḥ ,
kaliṅgavaṅgāṅganiṣādavīrā; jighāṁsavaḥ pāṇḍavamabhyadhāvan.
kaliṅgavaṅgāṅganiṣādavīrā; jighāṁsavaḥ pāṇḍavamabhyadhāvan.
59.
atha dvipaiḥ devapati-dvipābhaiḥ
devāri-darpolbaṇa-manyudarapaiḥ
kaliṅga-vaṅgāṅga-niṣādavīrāḥ
jighāṃsavaḥ pāṇḍavam abhyadhāvan
devāri-darpolbaṇa-manyudarapaiḥ
kaliṅga-vaṅgāṅga-niṣādavīrāḥ
jighāṃsavaḥ pāṇḍavam abhyadhāvan
59.
atha devapati-dvipābhaiḥ
devāri-darpolbaṇa-manyudarapaiḥ dvipaiḥ
jighāṃsavaḥ kaliṅga-vaṅgāṅga-niṣādavīrāḥ
pāṇḍavam abhyadhāvan
devāri-darpolbaṇa-manyudarapaiḥ dvipaiḥ
jighāṃsavaḥ kaliṅga-vaṅgāṅga-niṣādavīrāḥ
pāṇḍavam abhyadhāvan
59.
Then, the heroes of Kalinga, Vanga, Anga, and Niṣāda, desiring to kill the Pāṇḍava (Arjuna), rushed forward with their elephants, which resembled the elephants of the lord of the gods and whose arrogance and fury were magnified by the pride of the enemies of the gods.
तेषां द्विपानां विचकर्त पार्थो वर्माणि मर्माणि करान्नियन्तॄन् ।
ध्वजाः पताकाश्च ततः प्रपेतुर्वज्राहतानीव गिरेः शिरांसि ॥६०॥
ध्वजाः पताकाश्च ततः प्रपेतुर्वज्राहतानीव गिरेः शिरांसि ॥६०॥
60. teṣāṁ dvipānāṁ vicakarta pārtho; varmāṇi marmāṇi karānniyantṝn ,
dhvajāḥ patākāśca tataḥ prapetu;rvajrāhatānīva gireḥ śirāṁsi.
dhvajāḥ patākāśca tataḥ prapetu;rvajrāhatānīva gireḥ śirāṁsi.
60.
teṣām dvipānām vicakarta pārthaḥ
varmāṇi marmāṇi karān niyantṝn
dhvajāḥ patākāḥ ca tataḥ prapetuḥ
vajrāhatānī iva gireḥ śirāṃsi
varmāṇi marmāṇi karān niyantṝn
dhvajāḥ patākāḥ ca tataḥ prapetuḥ
vajrāhatānī iva gireḥ śirāṃsi
60.
pārthaḥ teṣām dvipānām varmāṇi marmāṇi karān niyantṝn vicakarta.
tataḥ dhvajāḥ ca patākāḥ gireḥ śirāṃsi vajrāhatānī iva prapetuḥ
tataḥ dhvajāḥ ca patākāḥ gireḥ śirāṃsi vajrāhatānī iva prapetuḥ
60.
Arjuna severed the armors, vital spots, trunks, and mahouts of those elephants. Then, their banners and flags fell down, just like mountain peaks struck by a thunderbolt.
तेषु प्ररुग्णेषु गुरोस्तनूजं बाणैः किरीटी नवसूर्यवर्णैः ।
प्रच्छादयामास महाभ्रजालैर्वायुः समुद्युक्तमिवांशुमन्तम् ॥६१॥
प्रच्छादयामास महाभ्रजालैर्वायुः समुद्युक्तमिवांशुमन्तम् ॥६१॥
61. teṣu prarugṇeṣu gurostanūjaṁ; bāṇaiḥ kirīṭī navasūryavarṇaiḥ ,
pracchādayāmāsa mahābhrajālai;rvāyuḥ samudyuktamivāṁśumantam.
pracchādayāmāsa mahābhrajālai;rvāyuḥ samudyuktamivāṁśumantam.
61.
teṣu prarugṇeṣu guroḥ tanūjam
bāṇaiḥ kirīṭī navasūryavarṇaiḥ
pracchādayāmāsa mahābhrājālaiḥ
vāyuḥ samudyuktam iva aṃśumantam
bāṇaiḥ kirīṭī navasūryavarṇaiḥ
pracchādayāmāsa mahābhrājālaiḥ
vāyuḥ samudyuktam iva aṃśumantam
61.
teṣu prarugṇeṣu kirīṭī navasūryavarṇaiḥ
bāṇaiḥ guroḥ tanūjam
pracchādayāmāsa vāyuḥ mahābhrājālaiḥ
samudyuktam aṃśumantam iva
bāṇaiḥ guroḥ tanūjam
pracchādayāmāsa vāyuḥ mahābhrājālaiḥ
samudyuktam aṃśumantam iva
61.
When those (warriors and elephants) were destroyed, the crowned one (Arjuna) covered the son of the preceptor (Aśvatthāmā) with arrows resembling the color of the newly risen sun, just as the wind covers the rising sun with great masses of clouds.
ततोऽर्जुनेषूनिषुभिर्निरस्य द्रौणिः शरैरर्जुनवासुदेवौ ।
प्रच्छादयित्व दिवि चन्द्रसूर्यौ ननाद सोऽम्भोद इवातपान्ते ॥६२॥
प्रच्छादयित्व दिवि चन्द्रसूर्यौ ननाद सोऽम्भोद इवातपान्ते ॥६२॥
62. tato'rjuneṣūniṣubhirnirasya; drauṇiḥ śarairarjunavāsudevau ,
pracchādayitva divi candrasūryau; nanāda so'mbhoda ivātapānte.
pracchādayitva divi candrasūryau; nanāda so'mbhoda ivātapānte.
62.
tataḥ arjuneṣūn iṣubhiḥ nirasya
drauṇiḥ śaraiḥ arjunavāsudevau
pracchādayitvā divi candrasūryau
nanāda saḥ ambhodaḥ iva ātapānte
drauṇiḥ śaraiḥ arjunavāsudevau
pracchādayitvā divi candrasūryau
nanāda saḥ ambhodaḥ iva ātapānte
62.
tataḥ drauṇiḥ iṣubhiḥ arjuneṣūn nirasya,
śaraiḥ arjunavāsudevau,
divi candrasūryau pracchādayitvā,
ambhodaḥ iva ātapānte saḥ nanāda.
śaraiḥ arjunavāsudevau,
divi candrasūryau pracchādayitvā,
ambhodaḥ iva ātapānte saḥ nanāda.
62.
Then, Ashvatthama (Drauṇi) first scattered Arjuna's arrows with his own arrows, and just like a cloud covering the sun and moon in the sky at the end of the hot season, he roared, covering both Arjuna and Krishna (Vāsudeva) with his shafts.
तमर्जुनस्तांश्च पुनस्त्वदीयानभ्यर्दितस्तैरविकृत्तशस्त्रैः ।
बाणान्धकारं सहसैव कृत्वा विव्याध सर्वानिषुभिः सुपुङ्खैः ॥६३॥
बाणान्धकारं सहसैव कृत्वा विव्याध सर्वानिषुभिः सुपुङ्खैः ॥६३॥
63. tamarjunastāṁśca punastvadīyā;nabhyarditastairavikṛttaśastraiḥ ,
bāṇāndhakāraṁ sahasaiva kṛtvā; vivyādha sarvāniṣubhiḥ supuṅkhaiḥ.
bāṇāndhakāraṁ sahasaiva kṛtvā; vivyādha sarvāniṣubhiḥ supuṅkhaiḥ.
63.
tam arjunaḥ tān ca punaḥ tvadīyān
abhyarditaḥ taiḥ avikṛttaśastraiḥ
bāṇāndhakāram sahasā eva kṛtvā
vivyādha sarvān iṣubhiḥ supuṅkhaiḥ
abhyarditaḥ taiḥ avikṛttaśastraiḥ
bāṇāndhakāram sahasā eva kṛtvā
vivyādha sarvān iṣubhiḥ supuṅkhaiḥ
63.
punaḥ taiḥ avikṛttaśastraiḥ tvadīyān abhyarditaḥ arjunaḥ,
tam (drauṇim) ca tān sarvān,
sahasā eva bāṇāndhakāram kṛtvā,
supuṅkhaiḥ iṣubhiḥ vivyādha.
tam (drauṇim) ca tān sarvān,
sahasā eva bāṇāndhakāram kṛtvā,
supuṅkhaiḥ iṣubhiḥ vivyādha.
63.
Then, Arjuna, though assailed by those warriors of yours whose weapons were unceasing, suddenly created a darkness of arrows and pierced all of them, including Ashvatthama, with well-feathered shafts.
नाप्याददत्संदधन्नैव मुञ्चन्बाणान्रणेऽदृश्यत सव्यसाची ।
हतांश्च नागांस्तुरगान्पदातीन्संस्यूतदेहान्ददृशू रथांश्च ॥६४॥
हतांश्च नागांस्तुरगान्पदातीन्संस्यूतदेहान्ददृशू रथांश्च ॥६४॥
64. nāpyādadatsaṁdadhannaiva muñca;nbāṇānraṇe'dṛśyata savyasācī ,
hatāṁśca nāgāṁsturagānpadātī;nsaṁsyūtadehāndadṛśū rathāṁśca.
hatāṁśca nāgāṁsturagānpadātī;nsaṁsyūtadehāndadṛśū rathāṁśca.
64.
na api ādadat saṃdadhat na eva
muñcan bāṇān raṇe adṛśyata savyasācī
| hatān ca nāgān turagān padātīn
saṃsyūtadehān dadṛśuḥ rathān ca
muñcan bāṇān raṇe adṛśyata savyasācī
| hatān ca nāgān turagān padātīn
saṃsyūtadehān dadṛśuḥ rathān ca
64.
raṇe savyasācī bāṇān ādadat na eva saṃdadhat na api muñcan adṛśyata; (kintu janāḥ) hatān saṃsyūtadehān nāgān ca turagān ca padātīn ca rathān ca dadṛśuḥ.
64.
In battle, Savyasachin (Arjuna) was not seen taking, nor aiming, nor releasing arrows. Yet, they saw elephants, horses, and foot-soldiers, whose bodies were pierced through, lying dead, and chariots as well.
संधाय नाराचवरान्दशाशु द्रौणिस्त्वरन्नेकमिवोत्ससर्ज ।
तेषां च पञ्चार्जुनमभ्यविध्यन्पञ्चाच्युतं निर्बिभिदुः सुमुक्ताः ॥६५॥
तेषां च पञ्चार्जुनमभ्यविध्यन्पञ्चाच्युतं निर्बिभिदुः सुमुक्ताः ॥६५॥
65. saṁdhāya nārācavarāndaśāśu; drauṇistvarannekamivotsasarja ,
teṣāṁ ca pañcārjunamabhyavidhya;npañcācyutaṁ nirbibhiduḥ sumuktāḥ.
teṣāṁ ca pañcārjunamabhyavidhya;npañcācyutaṁ nirbibhiduḥ sumuktāḥ.
65.
saṃdhāya nārācavaran daśa āśu drauṇiḥ
tvaran ekam iva utsasarja |
teṣām ca pañca arjunam abhyavidhyan
pañca acyutam nirbibhiduḥ sumuktāḥ
tvaran ekam iva utsasarja |
teṣām ca pañca arjunam abhyavidhyan
pañca acyutam nirbibhiduḥ sumuktāḥ
65.
tvaran drauṇiḥ āśu daśa nārācavaran saṃdhāya ekam iva utsasarja.
teṣām ca pañca arjunam abhyavidhyan,
sumuktāḥ pañca acyutam nirbibhiduḥ.
teṣām ca pañca arjunam abhyavidhyan,
sumuktāḥ pañca acyutam nirbibhiduḥ.
65.
Ashvatthama (Drauṇi), hurrying, quickly fitted ten excellent iron arrows and released them as if they were one. Of these, five pierced Arjuna, and the other five, well-shot, penetrated Krishna (Acyuta).
तैराहतौ सर्वमनुष्यमुख्यावसृक्क्षरन्तौ धनदेन्द्रकल्पौ ।
समाप्तविद्येन यथाभिभूतौ हतौ स्विदेतौ किमु मेनिरेऽन्ये ॥६६॥
समाप्तविद्येन यथाभिभूतौ हतौ स्विदेतौ किमु मेनिरेऽन्ये ॥६६॥
66. tairāhatau sarvamanuṣyamukhyā;vasṛkkṣarantau dhanadendrakalpau ,
samāptavidyena yathābhibhūtau; hatau svidetau kimu menire'nye.
samāptavidyena yathābhibhūtau; hatau svidetau kimu menire'nye.
66.
taiḥ āhatau sarvamanuṣyamukhyau
asṛj kṣarantau dhanadendrakalpau
samāptavidyena yathā abhibhūtau
hatau svit etau kimu menire anye
asṛj kṣarantau dhanadendrakalpau
samāptavidyena yathā abhibhūtau
hatau svit etau kimu menire anye
66.
anye kimu menire taiḥ āhatau asṛj
kṣarantau sarvamanuṣyamukhyau
dhanadendrakalpau etau samāptavidyena
yathā abhibhūtau svit hatau
kṣarantau sarvamanuṣyamukhyau
dhanadendrakalpau etau samāptavidyena
yathā abhibhūtau svit hatau
66.
Struck by those (enemies), these two, the foremost among all men, resembling Kubera and Indra, and dripping blood, were indeed overcome as if by one with perfected knowledge (vidyā). Did others then think that they were killed?
अथार्जुनं प्राह दशार्हनाथः प्रमाद्यसे किं जहि योधमेतम् ।
कुर्याद्धि दोषं समुपेक्षितोऽसौ कष्टो भवेद्व्याधिरिवाक्रियावान् ॥६७॥
कुर्याद्धि दोषं समुपेक्षितोऽसौ कष्टो भवेद्व्याधिरिवाक्रियावान् ॥६७॥
67. athārjunaṁ prāha daśārhanāthaḥ; pramādyase kiṁ jahi yodhametam ,
kuryāddhi doṣaṁ samupekṣito'sau; kaṣṭo bhavedvyādhirivākriyāvān.
kuryāddhi doṣaṁ samupekṣito'sau; kaṣṭo bhavedvyādhirivākriyāvān.
67.
atha arjunam prāha daśārhanāthaḥ
pramādyase kim jahi yodham etam
kuryāt hi doṣam samupekṣitaḥ asau
kaṣṭaḥ bhavet vyādhiḥ iva akriyāvān
pramādyase kim jahi yodham etam
kuryāt hi doṣam samupekṣitaḥ asau
kaṣṭaḥ bhavet vyādhiḥ iva akriyāvān
67.
atha daśārhanāthaḥ arjunam prāha
pramādyase kim etam yodham jahi hi
samupekṣitaḥ asau doṣam kuryāt
akriyāvān vyādhiḥ iva kaṣṭaḥ bhavet
pramādyase kim etam yodham jahi hi
samupekṣitaḥ asau doṣam kuryāt
akriyāvān vyādhiḥ iva kaṣṭaḥ bhavet
67.
Then, the Lord of the Daśārhas (Krishna) said to Arjuna, "Why are you negligent? Slay this warrior! For if he is neglected, he will surely cause harm, just as a disease left untreated becomes troublesome."
तथेति चोक्त्वाच्युतमप्रमादी द्रौणिं प्रयत्नादिषुभिस्ततक्ष ।
छित्त्वाश्वरश्मींस्तुरगानविध्यत्ते तं रणादूहुरतीव दूरम् ॥६८॥
छित्त्वाश्वरश्मींस्तुरगानविध्यत्ते तं रणादूहुरतीव दूरम् ॥६८॥
68. tatheti coktvācyutamapramādī; drauṇiṁ prayatnādiṣubhistatakṣa ,
chittvāśvaraśmīṁsturagānavidhya;tte taṁ raṇādūhuratīva dūram.
chittvāśvaraśmīṁsturagānavidhya;tte taṁ raṇādūhuratīva dūram.
68.
tathā iti ca uktvā acyutam apramādī
drauṇim prayatnāt iṣubhiḥ tatakṣa
chittvā aśvaraśmīn turagān
avidhyat te tam raṇāt ūhuḥ atīva dūram
drauṇim prayatnāt iṣubhiḥ tatakṣa
chittvā aśvaraśmīn turagān
avidhyat te tam raṇāt ūhuḥ atīva dūram
68.
ca tathā iti uktvā acyutam apramādī
drauṇim prayatnāt iṣubhiḥ tatakṣa
aśvaraśmīn chittvā turagān
avidhyat te tam raṇāt atīva dūram ūhuḥ
drauṇim prayatnāt iṣubhiḥ tatakṣa
aśvaraśmīn chittvā turagān
avidhyat te tam raṇāt atīva dūram ūhuḥ
68.
And having said 'So be it' to Acyuta (Krishna), the vigilant (Arjuna) diligently pierced Droṇa's son (Drauṇi) with arrows. Having cut his horses' reins, he pierced the horses. They (the horses) then carried him far away from the battle.
आवृत्य नेयेष पुनस्तु युद्धं पार्थेन सार्धं मतिमान्विमृश्य ।
जानञ्जयं नियतं वृष्णिवीरे धनंजये चाङ्गिरसां वरिष्ठः ॥६९॥
जानञ्जयं नियतं वृष्णिवीरे धनंजये चाङ्गिरसां वरिष्ठः ॥६९॥
69. āvṛtya neyeṣa punastu yuddhaṁ; pārthena sārdhaṁ matimānvimṛśya ,
jānañjayaṁ niyataṁ vṛṣṇivīre; dhanaṁjaye cāṅgirasāṁ variṣṭhaḥ.
jānañjayaṁ niyataṁ vṛṣṇivīre; dhanaṁjaye cāṅgirasāṁ variṣṭhaḥ.
69.
āvṛtya na īyeṣa punar tu yuddham
pārthena sārdham matimān vimṛśya
jānan jayam niyatam vṛṣṇivīre
dhanaṃjaye ca āṅgirasām variṣṭhaḥ
pārthena sārdham matimān vimṛśya
jānan jayam niyatam vṛṣṇivīre
dhanaṃjaye ca āṅgirasām variṣṭhaḥ
69.
tu matimān āṅgirasām variṣṭhaḥ
vimṛśya āvṛtya punar pārthena
sārdham yuddham na īyeṣa vṛṣṇivīre
ca dhanaṃjaye jayam niyatam jānan
vimṛśya āvṛtya punar pārthena
sārdham yuddham na īyeṣa vṛṣṇivīre
ca dhanaṃjaye jayam niyatam jānan
69.
But the intelligent and discerning (Aśvatthāman), the foremost among the Aṅgirasas, having turned back and deliberated, did not wish to fight again with Pārtha (Arjuna), knowing that victory (jaya) was certain for the Vṛṣṇi hero (Krishna) and for Dhanaṃjaya (Arjuna).
प्रतीपकाये तु रणादश्वत्थाम्नि हृते हयैः ।
मन्त्रौषधिक्रियादानैर्व्याधौ देहादिवाहृते ॥७०॥
मन्त्रौषधिक्रियादानैर्व्याधौ देहादिवाहृते ॥७०॥
70. pratīpakāye tu raṇādaśvatthāmni hṛte hayaiḥ ,
mantrauṣadhikriyādānairvyādhau dehādivāhṛte.
mantrauṣadhikriyādānairvyādhau dehādivāhṛte.
70.
pratīpakāye tu raṇāt aśvatthāmni hṛte hayaiḥ |
mantra-auṣadhi-kriyā-dānaiḥ vyādhau dehāt iva āhṛte
mantra-auṣadhi-kriyā-dānaiḥ vyādhau dehāt iva āhṛte
70.
tu aśvatthāmni hayaiḥ raṇāt hṛte,
pratīpakāye vyādhau mantra-auṣadhi-kriyā-dānaiḥ dehāt iva āhṛte.
pratīpakāye vyādhau mantra-auṣadhi-kriyā-dānaiḥ dehāt iva āhṛte.
70.
But when Aśvatthāman was carried away from the battle by horses, it was as if a disease were removed from the body of an opponent by means of spells, medicines, rituals, and charitable gifts.
संशप्तकानभिमुखौ प्रयातौ केशवार्जुनौ ।
वातोद्धूतपताकेन स्यन्दनेनौघनादिना ॥७१॥
वातोद्धूतपताकेन स्यन्दनेनौघनादिना ॥७१॥
71. saṁśaptakānabhimukhau prayātau keśavārjunau ,
vātoddhūtapatākena syandanenaughanādinā.
vātoddhūtapatākena syandanenaughanādinā.
71.
saṃśaptakān abhimukhau prayātau keśava-arjunau
| vāta-uddhūta-patākena syandanena ogha-nādinā
| vāta-uddhūta-patākena syandanena ogha-nādinā
71.
keśava-arjunau saṃśaptakān abhimukhau prayātau,
vāta-uddhūta-patākena ogha-nādinā syandanena (gatau).
vāta-uddhūta-patākena ogha-nādinā syandanena (gatau).
71.
Keśava and Arjuna proceeded, facing the Saṃśaptakas, in a chariot whose banner was unfurled by the wind and which roared like a thunderous cloud.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12 (current chapter)
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47