Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-53

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
प्रतिज्ञाते तु पार्थेन सिन्धुराजवधे तदा ।
वासुदेवो महाबाहुर्धनंजयमभाषत ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
pratijñāte tu pārthena sindhurājavadhe tadā ,
vāsudevo mahābāhurdhanaṁjayamabhāṣata.
1. saṃjaya uvāca pratijñāte tu pārtena sindhurājavadhe
tadā vāsudevaḥ mahābāhuḥ dhanaṃjayam abhāṣata
1. saṃjaya uvāca tadā pārtena sindhurājavadhe pratijñāte
tu mahābāhuḥ vāsudevaḥ dhanaṃjayam abhāṣata
1. Saṃjaya said: Then, when the killing of the king of Sindhu was vowed by Pārtha (Arjuna), Vāsudeva (Krishna), the mighty-armed, spoke to Dhanaṃjaya (Arjuna).
भ्रातॄणां मतमाज्ञाय त्वया वाचा प्रतिश्रुतम् ।
सैन्धवं श्वोऽस्मि हन्तेति तत्साहसतमं कृतम् ॥२॥
2. bhrātṝṇāṁ matamājñāya tvayā vācā pratiśrutam ,
saindhavaṁ śvo'smi hanteti tatsāhasatamaṁ kṛtam.
2. bhrātṝṇām matam ājñāya tvayā vācā pratiśrutam
saindhavam śvo asmi hantā iti tat sāhasatamam kṛtam
2. bhrātṝṇām matam ājñāya tvayā vācā śvaḥ saindhavam
hantā asmi iti pratiśrutam tat sāhasatamam kṛtam
2. Having understood the opinion of your brothers, you have pledged with your word, "I will kill Saindhava (Jayadratha) tomorrow." That (deed) has been done with extreme rashness.
असंमन्त्र्य मया सार्धमतिभारोऽयमुद्यतः ।
कथं नु सर्वलोकस्य नावहास्या भवेमहि ॥३॥
3. asaṁmantrya mayā sārdhamatibhāro'yamudyataḥ ,
kathaṁ nu sarvalokasya nāvahāsyā bhavemahi.
3. asaṃmantrya mayā sārdham atibhāraḥ ayam udyataḥ
katham nu sarvalokasya na avahāsyā bhavemahi
3. mayā sārdham asaṃmantrya ayam atibhāraḥ udyataḥ
katham nu sarvalokasya avahāsyā na bhavemahi
3. Without consulting with me, this excessive burden has been undertaken. How then can we not become a laughingstock to all the people?
धार्तराष्ट्रस्य शिबिरे मया प्रणिहिताश्चराः ।
त इमे शीघ्रमागम्य प्रवृत्तिं वेदयन्ति नः ॥४॥
4. dhārtarāṣṭrasya śibire mayā praṇihitāścarāḥ ,
ta ime śīghramāgamya pravṛttiṁ vedayanti naḥ.
4. dhārtarāṣṭrasya śibire mayā praṇihitāḥ carāḥ
te ime śīghram āgamya pravṛttim vedayanti naḥ
4. mayā dhārtarāṣṭrasya śibire praṇihitāḥ carāḥ
te ime śīghram āgamya naḥ pravṛttim vedayanti
4. Spies placed by me in the camp of Dhṛtarāṣṭra's son (Duryodhana) - they have quickly arrived and are informing us of the news.
त्वया वै संप्रतिज्ञाते सिन्धुराजवधे तदा ।
सिंहनादः सवादित्रः सुमहानिह तैः श्रुतः ॥५॥
5. tvayā vai saṁpratijñāte sindhurājavadhe tadā ,
siṁhanādaḥ savāditraḥ sumahāniha taiḥ śrutaḥ.
5. tvayā vai sampratijñāte sindhurājavadhe tadā
siṃhanādaḥ savāditraḥ sumahān iha taiḥ śrutaḥ
5. tadā tvayā vai sindhurājavadhe sampratijñāte,
taiḥ iha sumahān savāditraḥ siṃhanādaḥ śrutaḥ
5. Indeed, at that time, when the slaying of the Sindhu king had been vowed by you, a very great lion's roar, accompanied by musical instruments, was heard here by them.
तेन शब्देन वित्रस्ता धार्तराष्ट्राः ससैन्धवाः ।
नाकस्मात्सिंहनादोऽयमिति मत्वा व्यवस्थिताः ॥६॥
6. tena śabdena vitrastā dhārtarāṣṭrāḥ sasaindhavāḥ ,
nākasmātsiṁhanādo'yamiti matvā vyavasthitāḥ.
6. tena śabdena vitrastāḥ dhārtarāṣṭrāḥ sasaindhavāḥ
na akasmāt siṃhanādaḥ ayam iti matvā vyavasthitāḥ
6. tena śabdena sasaindhavāḥ dhārtarāṣṭrāḥ vitrastāḥ.
ayam siṃhanādaḥ na akasmāt iti matvā vyavasthitāḥ
6. Terrified by that sound, Dhṛtarāṣṭra's sons, along with the Sindhu king (Jayadratha), positioned themselves, thinking, 'This lion's roar is not without cause.'
सुमहाञ्शब्दसंपातः कौरवाणां महाभुज ।
आसीन्नागाश्वपत्तीनां रथघोषश्च भैरवः ॥७॥
7. sumahāñśabdasaṁpātaḥ kauravāṇāṁ mahābhuja ,
āsīnnāgāśvapattīnāṁ rathaghoṣaśca bhairavaḥ.
7. sumahān śabdasaṃpātaḥ kauravāṇām mahābhuja
āsīt nāgāśvapattīnām rathaghoṣaḥ ca bhairavaḥ
7. mahābhuja,
kauravāṇām nāgāśvapattīnām sumahān śabdasaṃpātaḥ āsīt,
ca bhairavaḥ rathaghoṣaḥ āsīt
7. O mighty-armed one, there was a tremendous clamor from the Kaurava's elephants, horses, and foot soldiers, as well as a terrible roar of chariots.
अभिमन्युवधं श्रुत्वा ध्रुवमार्तो धनंजयः ।
रात्रौ निर्यास्यति क्रोधादिति मत्वा व्यवस्थिताः ॥८॥
8. abhimanyuvadhaṁ śrutvā dhruvamārto dhanaṁjayaḥ ,
rātrau niryāsyati krodhāditi matvā vyavasthitāḥ.
8. abhimanyuvadham śrutvā dhruvam ārtaḥ dhanaṃjayaḥ
rātrau niryāsyati krodhāt iti matvā vyavasthitāḥ
8. abhimanyuvadham śrutvā,
dhanaṃjayaḥ krōdhāt ārtaḥ dhruvam rātrau niryāsyati iti matvā vyavasthitāḥ
8. Considering that Dhanañjaya (Arjuna), distraught with anger after hearing of Abhimanyu's slaying, would surely sally forth at night, they took their positions.
तैर्यतद्भिरियं सत्या श्रुता सत्यवतस्तव ।
प्रतिज्ञा सिन्धुराजस्य वधे राजीवलोचन ॥९॥
9. tairyatadbhiriyaṁ satyā śrutā satyavatastava ,
pratijñā sindhurājasya vadhe rājīvalocana.
9. taiḥ yatadbhiḥ iyam satyā śrutā satyavataḥ
tava pratijñā sindhurājasya vadhe rājīvalocana
9. rājīvalocana,
satyavataḥ tava iyam satyā pratijñā sindhurājasya vadhe taiḥ yatadbhiḥ śrutā.
9. O lotus-eyed one (Rājīvalocana), this truthful vow of yours, made by one whose word is true, concerning the slaying of the King of Sindhu, has been heard by those who exert themselves.
ततो विमनसः सर्वे त्रस्ताः क्षुद्रमृगा इव ।
आसन्सुयोधनामात्याः स च राजा जयद्रथः ॥१०॥
10. tato vimanasaḥ sarve trastāḥ kṣudramṛgā iva ,
āsansuyodhanāmātyāḥ sa ca rājā jayadrathaḥ.
10. tataḥ vimanasaḥ sarve trastāḥ kṣudramṛgāḥ iva
āsan suyodhanāmātyāḥ saḥ ca rājā jayadrathaḥ
10. tataḥ suyodhanāmātyāḥ sarve ca saḥ rājā jayadrathaḥ,
kṣudramṛgāḥ iva,
vimanasaḥ trastāḥ āsan.
10. Then, all of Duryodhana's ministers and that King Jayadratha became dejected and terrified, just like small animals.
अथोत्थाय सहामात्यैर्दीनः शिबिरमात्मनः ।
आयात्सौवीरसिन्धूनामीश्वरो भृशदुःखितः ॥११॥
11. athotthāya sahāmātyairdīnaḥ śibiramātmanaḥ ,
āyātsauvīrasindhūnāmīśvaro bhṛśaduḥkhitaḥ.
11. atha utthāya saha-amātyaiḥ dīnaḥ śibiram ātmanaḥ
āyāt sauvīrasindhūnām īśvaraḥ bhṛśaduḥkhitaḥ
11. atha sauvīrasindhūnām īśvaraḥ dīnaḥ bhṛśaduḥkhitaḥ (san),
saha-amātyaiḥ utthāya,
ātmanaḥ śibiram āyāt.
11. Then, the lord of the Sauvīras and Sindhus, who was wretched and deeply distressed, having risen with his ministers, came to his own camp.
स मन्त्रकाले संमन्त्र्य सर्वा नैःश्रेयसीः क्रियाः ।
सुयोधनमिदं वाक्यमब्रवीद्राजसंसदि ॥१२॥
12. sa mantrakāle saṁmantrya sarvā naiḥśreyasīḥ kriyāḥ ,
suyodhanamidaṁ vākyamabravīdrājasaṁsadi.
12. saḥ mantrakāle saṃmantrya sarvāḥ naiḥśreyasīḥ
kriyāḥ suyodhanam idam vākyam abravīt rājasansadi
12. saḥ mantrakāle sarvāḥ naiḥśreyasīḥ kriyāḥ saṃmantrya,
rājasansadi suyodhanam idam vākyam abravīt.
12. He (Jayadratha), having thoroughly deliberated on all actions conducive to welfare, then spoke these words to Duryodhana in the royal assembly.
मामसौ पुत्रहन्तेति श्वोऽभियाता धनंजयः ।
प्रतिज्ञातो हि सेनाया मध्ये तेन वधो मम ॥१३॥
13. māmasau putrahanteti śvo'bhiyātā dhanaṁjayaḥ ,
pratijñāto hi senāyā madhye tena vadho mama.
13. mām asau putrahantā iti śvaḥ abhiyātā dhanañjayaḥ
pratijñātaḥ hi senāyāḥ madhye tena vadhaḥ mama
13. dhanañjayaḥ śvaḥ mām abhiyātā asau putrahantā iti
hi tena mama vadhaḥ senāyāḥ madhye pratijñātaḥ
13. Dhananjaya (Arjuna) will attack me tomorrow, thinking, 'This one is the slayer of my son.' Indeed, my death has been vowed by him in the midst of the army.
तां न देवा न गन्धर्वा नासुरोरगराक्षसाः ।
उत्सहन्तेऽन्यथा कर्तुं प्रतिज्ञां सव्यसाचिनः ॥१४॥
14. tāṁ na devā na gandharvā nāsuroragarākṣasāḥ ,
utsahante'nyathā kartuṁ pratijñāṁ savyasācinaḥ.
14. tām na devāḥ na gandharvāḥ na asura-uraga-rākṣasāḥ
utsahante anyathā kartuṃ pratijñām savyasācinaḥ
14. devāḥ na gandharvāḥ na asura-uraga-rākṣasāḥ na tām
savyasācinaḥ pratijñām anyathā kartuṃ utsahante
14. Neither the gods, nor the Gandharvas, nor the Asuras, Nāgas, or Rākṣasas are able to make that vow of Savyasācin (Arjuna) otherwise (i.e., to undo it or render it false).
ते मां रक्षत संग्रामे मा वो मूर्ध्नि धनंजयः ।
पदं कृत्वाप्नुयाल्लक्ष्यं तस्मादत्र विधीयताम् ॥१५॥
15. te māṁ rakṣata saṁgrāme mā vo mūrdhni dhanaṁjayaḥ ,
padaṁ kṛtvāpnuyāllakṣyaṁ tasmādatra vidhīyatām.
15. te mām rakṣata saṃgrāme mā vaḥ mūrdhni dhanañjayaḥ
padam kṛtvā āpnuyāt lakṣyam tasmāt atra vidhīyatām
15. te saṃgrāme mām rakṣata mā dhanañjayaḥ vaḥ mūrdhni
padam kṛtvā lakṣyam āpnuyāt tasmāt atra vidhīyatām
15. Therefore, you all protect me in battle, lest Dhananjaya (Arjuna), by trampling upon your heads, achieves his objective (lakṣyam). Thus, let arrangements be made here.
अथ रक्षा न मे संख्ये क्रियते कुरुनन्दन ।
अनुजानीहि मां राजन्गमिष्यामि गृहान्प्रति ॥१६॥
16. atha rakṣā na me saṁkhye kriyate kurunandana ,
anujānīhi māṁ rājangamiṣyāmi gṛhānprati.
16. atha rakṣā na me saṃkhye kriyate kurunandana
anujānīhi mām rājan gamiṣyāmi gṛhān prati
16. kurunandana rājan atha saṃkhye me rakṣā na
kriyate mām anujānīhi (aham) gṛhān prati gamiṣyāmi
16. Now, if no protection is offered to me in battle, O Scion of Kuru, then, O King, permit me; I shall return home.
एवमुक्तस्त्ववाक्शीर्षो विमनाः स सुयोधनः ।
श्रुत्वाभिशप्तवन्तं त्वां ध्यानमेवान्वपद्यत ॥१७॥
17. evamuktastvavākśīrṣo vimanāḥ sa suyodhanaḥ ,
śrutvābhiśaptavantaṁ tvāṁ dhyānamevānvapadyata.
17. evam uktaḥ tu avākśīrṣaḥ vimanāḥ sa suyodhanaḥ
śrutvā abhiśaptavantam tvām dhyānam eva anvapadyata
17. saḥ suyodhanaḥ evam uktaḥ avākśīrṣaḥ vimanāḥ ca
tvām abhiśaptavantam śrutvā dhyānam eva anvapadyata
17. Thus addressed, that Suyodhana, with his head bowed and his mind distraught, having heard that you had cursed him, fell into deep contemplation (dhyāna).
तमार्तमभिसंप्रेक्ष्य राजा किल स सैन्धवः ।
मृदु चात्महितं चैव सापेक्षमिदमुक्तवान् ॥१८॥
18. tamārtamabhisaṁprekṣya rājā kila sa saindhavaḥ ,
mṛdu cātmahitaṁ caiva sāpekṣamidamuktavān.
18. tam ārtam abhisaṃprekṣya rājā kila sa saindhavaḥ
mṛdu ca ātmahitam ca eva sāpekṣam idam uktavān
18. kila saḥ rājā saindhavaḥ tam ārtam abhisaṃprekṣya
mṛdu ca ātmahitam ca eva sāpekṣam idam uktavān
18. Having carefully observed him (Suyodhana), who was distressed, that King of Sindhu (Jayadratha) then spoke these words, which were gentle, considerate, and beneficial to himself.
नाहं पश्यामि भवतां तथावीर्यं धनुर्धरम् ।
योऽर्जुनस्यास्त्रमस्त्रेण प्रतिहन्यान्महाहवे ॥१९॥
19. nāhaṁ paśyāmi bhavatāṁ tathāvīryaṁ dhanurdharam ,
yo'rjunasyāstramastreṇa pratihanyānmahāhave.
19. na aham paśyāmi bhavatām tathāvīryam dhanurdharam
yaḥ arjunasya astram astreṇa pratihanyāt mahāhave
19. aham bhavatām tathāvīryam dhanurdharam na paśyāmi,
yaḥ mahāhave arjunasya astram astreṇa pratihanyāt
19. I do not see among you an archer of such valor who could counter Arjuna's weapon with another weapon in a great battle.
वासुदेवसहायस्य गाण्डीवं धुन्वतो धनुः ।
कोऽर्जुनस्याग्रतस्तिष्ठेत्साक्षादपि शतक्रतुः ॥२०॥
20. vāsudevasahāyasya gāṇḍīvaṁ dhunvato dhanuḥ ,
ko'rjunasyāgratastiṣṭhetsākṣādapi śatakratuḥ.
20. vāsudevasahāyasya gāṇḍīvam dhunvataḥ dhanuḥ | kaḥ
arjunasya agrataḥ tiṣṭhet sākṣāt api śatakratuḥ
20. vāsudevasahāyasya gāṇḍīvam dhanuḥ dhunvataḥ
arjunasya agrataḥ sākṣāt api śatakratuḥ kaḥ tiṣṭhet
20. Who could stand before Arjuna, who is supported by Vasudeva (Krishna) and wields the Gandiva bow? Not even Indra (Śatakratu) himself could stand directly before him.
महेश्वरोऽपि पार्थेन श्रूयते योधितः पुरा ।
पदातिना महातेजा गिरौ हिमवति प्रभुः ॥२१॥
21. maheśvaro'pi pārthena śrūyate yodhitaḥ purā ,
padātinā mahātejā girau himavati prabhuḥ.
21. maheśvaraḥ api pārthena śrūyate yodhitaḥ purā
padātinā mahātejāḥ girau himavati prabhuḥ
21. purā śrūyate yat mahātejāḥ prabhuḥ maheśvaraḥ
api padātinā pārthena himavati girau yodhitaḥ
21. It is heard that even Maheśvara, the highly energetic lord, was once fought by Pārtha (Arjuna), who was on foot, on the Himavat mountain.
दानवानां सहस्राणि हिरण्यपुरवासिनाम् ।
जघानैकरथेनैव देवराजप्रचोदितः ॥२२॥
22. dānavānāṁ sahasrāṇi hiraṇyapuravāsinām ,
jaghānaikarathenaiva devarājapracoditaḥ.
22. dānavānām sahasrāṇi hiraṇyapuravāsinām
jaghāna ekarathena eva devarājapracoditaḥ
22. devarājapracoditaḥ ekarathena eva
hiraṇyapuravāsinām dānavānām sahasrāṇi jaghāna
22. Impelled by the lord of the gods (Indra), he slew thousands of Dānavas, who were residents of Hiraṇyapura, using only a single chariot.
समायुक्तो हि कौन्तेयो वासुदेवेन धीमता ।
सामरानपि लोकांस्त्रीन्निहन्यादिति मे मतिः ॥२३॥
23. samāyukto hi kaunteyo vāsudevena dhīmatā ,
sāmarānapi lokāṁstrīnnihanyāditi me matiḥ.
23. samāyuktaḥ hi kaunteyaḥ vāsudevena dhīmatā
sa-amarān api lokān trīn nihanyāt iti me matiḥ
23. hi dhīmatā vāsudevena samāyuktaḥ kaunteyaḥ
sa-amarān api trīn lokān nihanyāt iti me matiḥ
23. Indeed, Kunti's son (Arjuna), being allied with the wise Vāsudeva (Krishna), could slay even the three worlds together with their gods; this is my conviction.
सोऽहमिच्छाम्यनुज्ञातुं रक्षितुं वा महात्मना ।
द्रोणेन सहपुत्रेण वीरेण यदि मन्यसे ॥२४॥
24. so'hamicchāmyanujñātuṁ rakṣituṁ vā mahātmanā ,
droṇena sahaputreṇa vīreṇa yadi manyase.
24. saḥ aham icchāmi anujñātum rakṣitum vā mahātmanā
droṇena saha-putreṇa vīreṇa yadi manyase
24. saḥ aham anujñātum vā rakṣitum icchāmi yadi
mahātmanā saha-putreṇa vīreṇa droṇena manyase
24. Therefore, I wish to be permitted (to fight) or to protect (you) alongside the great-souled Droṇa and his heroic son, if you agree.
स राज्ञा स्वयमाचार्यो भृशमाक्रन्दितोऽर्जुन ।
संविधानं च विहितं रथाश्च किल सज्जिताः ॥२५॥
25. sa rājñā svayamācāryo bhṛśamākrandito'rjuna ,
saṁvidhānaṁ ca vihitaṁ rathāśca kila sajjitāḥ.
25. saḥ rājñā svayam ācāryaḥ bhṛśam ākranditaḥ arjuna
saṃvidhānam ca vihitam rathāḥ ca kila sajjitāḥ
25. arjuna saḥ ācāryaḥ rājñā svayam bhṛśam ākranditaḥ
ca saṃvidhānam vihitam ca rathāḥ kila sajjitāḥ
25. O Arjuna, that preceptor (Drona) was greatly implored by the king (Duryodhana) himself. And the battle formation was set up, and indeed, chariots were made ready.
कर्णो भूरिश्रवा द्रौणिर्वृषसेनश्च दुर्जयः ।
कृपश्च मद्रराजश्च षडेतेऽस्य पुरोगमाः ॥२६॥
26. karṇo bhūriśravā drauṇirvṛṣasenaśca durjayaḥ ,
kṛpaśca madrarājaśca ṣaḍete'sya purogamāḥ.
26. karṇaḥ bhūriśravāḥ drauṇiḥ vṛṣasenaḥ ca durjayaḥ
kṛpaḥ ca madrarājaḥ ca ṣaṭ ete asya purogamāḥ
26. karṇaḥ bhūriśravāḥ drauṇiḥ ca durjayaḥ vṛṣasenaḥ
ca kṛpaḥ ca madrarājaḥ ete ṣaṭ asya purogamāḥ
26. Karna, Bhurishravas, Drona's son (Ashvatthama), and the invincible Vrisha Sena, along with Kripa and the king of Madra (Shalya) - these six are his (Jayadratha's) vanguards.
शकटः पद्मपश्चार्धो व्यूहो द्रोणेन कल्पितः ।
पद्मकर्णिकमध्यस्थः सूचीपाशे जयद्रथः ।
स्थास्यते रक्षितो वीरैः सिन्धुराड्युद्धदुर्मदैः ॥२७॥
27. śakaṭaḥ padmapaścārdho vyūho droṇena kalpitaḥ ,
padmakarṇikamadhyasthaḥ sūcīpāśe jayadrathaḥ ,
sthāsyate rakṣito vīraiḥ sindhurāḍyuddhadurmadaiḥ.
27. śakaṭaḥ padmapaścārdhaḥ vyūhaḥ droṇena
kalpitaḥ padmakarṇikamadhyasthaḥ
sūcīpāśe jayadrathaḥ sthāsyate rakṣitaḥ
vīraiḥ sindhurāṭ yuddhadurmadaiḥ
27. droṇena śakaṭaḥ padmapaścārdhaḥ vyūhaḥ
kalpitaḥ jayadrathaḥ sindhurāṭ
padmakarṇikamadhyasthaḥ sūcīpāśe
yuddhadurmadaiḥ vīraiḥ rakṣitaḥ sthāsyate
27. A "śakaṭa" (cart) formation, with its rear half like a lotus, was devised by Drona. Jayadratha, the lord of Sindhu, will be stationed in the very center of the lotus's pericarp, within a needle-like enclosure (sūcīpāśa), protected by heroes (vīras) who are fiercely arrogant in battle.
धनुष्यस्त्रे च वीर्ये च प्राणे चैव तथोरसि ।
अविषह्यतमा ह्येते निश्चिताः पार्थ षड्रथाः ।
एतानजित्वा सगणान्नैव प्राप्यो जयद्रथः ॥२८॥
28. dhanuṣyastre ca vīrye ca prāṇe caiva tathorasi ,
aviṣahyatamā hyete niścitāḥ pārtha ṣaḍrathāḥ ,
etānajitvā sagaṇānnaiva prāpyo jayadrathaḥ.
28. dhanuṣi astre ca vīrye ca prāṇe ca
eva tathā urasi aviṣahyatamaḥ hi ete
niścitāḥ pārtha ṣaḍrathāḥ etān ajītvā
saganān na eva prāpyaḥ jayadrathaḥ
28. pārtha dhanuṣi astre ca vīrye ca prāṇe
ca eva tathā urasi ete hi ṣaḍrathāḥ
aviṣahyatamaḥ niścitāḥ etān saganān
ajītvā jayadrathaḥ na eva prāpyaḥ
28. O Partha (Arjuna), these six chariot-warriors are indeed most formidable in archery, in missile warfare, in valor, in their very vital breath, and also in their courage. Without conquering these warriors and their retinue, Jayadratha cannot be reached.
तेषामेकैकशो वीर्यं षण्णां त्वमनुचिन्तय ।
सहिता हि नरव्याघ्रा न शक्या जेतुमञ्जसा ॥२९॥
29. teṣāmekaikaśo vīryaṁ ṣaṇṇāṁ tvamanucintaya ,
sahitā hi naravyāghrā na śakyā jetumañjasā.
29. teṣām ekaikaśaḥ vīryam ṣaṇṇām tvam anucintaya
sahitāḥ hi naravyāghrāḥ na śakyāḥ jetum añjasā
29. tvam teṣām ṣaṇṇām ekaikaśaḥ vīryam anucintaya
hi sahitāḥ naravyāghrāḥ añjasā jetum na śakyāḥ
29. You should consider the strength of each of those six individually. For indeed, these tigers among men, when united, cannot be easily conquered.
भूयश्च चिन्तयिष्यामि नीतिमात्महिताय वै ।
मन्त्रज्ञैः सचिवैः सार्धं सुहृद्भिः कार्यसिद्धये ॥३०॥
30. bhūyaśca cintayiṣyāmi nītimātmahitāya vai ,
mantrajñaiḥ sacivaiḥ sārdhaṁ suhṛdbhiḥ kāryasiddhaye.
30. bhūyaḥ ca cintayiṣyāmi nītim ātmahitāya vai
mantrajñaiḥ sacivaiḥ sārdham suhṛdbhiḥ kāryasiddhaye
30. ca bhūyaḥ aham ātmahitāya vai nītim mantrajñaiḥ
sacivaiḥ suhṛdbhiḥ sārdham kāryasiddhaye cintayiṣyāmi
30. And I will further consider a strategy for my own welfare (ātman), together with wise ministers and friends, for the accomplishment of this task.
अर्जुन उवाच ।
षड्रथान्धार्तराष्ट्रस्य मन्यसे यान्बलाधिकान् ।
तेषां वीर्यं ममार्धेन न तुल्यमिति लक्षये ॥३१॥
31. arjuna uvāca ,
ṣaḍrathāndhārtarāṣṭrasya manyase yānbalādhikān ,
teṣāṁ vīryaṁ mamārdhena na tulyamiti lakṣaye.
31. arjuna uvāca ṣaḍrathān dhārtarāṣṭrasya manyase yān
balādhikān teṣām vīryam mama ardhena na tulyam iti lakṣaye
31. arjuna uvāca tvam yān dhārtarāṣṭrasya ṣaḍrathān balādhikān
manyase iti teṣām vīryam mama ardhena na tulyam lakṣaye
31. Arjuna said: 'Those six charioteers of Dhṛtarāṣṭra whom you consider to be superior in strength - I perceive that their valor is not equal to even half of my own.'
अस्त्रमस्त्रेण सर्वेषामेतेषां मधुसूदन ।
मया द्रक्ष्यसि निर्भिन्नं जयद्रथवधैषिणा ॥३२॥
32. astramastreṇa sarveṣāmeteṣāṁ madhusūdana ,
mayā drakṣyasi nirbhinnaṁ jayadrathavadhaiṣiṇā.
32. astram astreṇa sarveṣām eteṣām madhusūdana
mayā drakṣyasi nirbhinnam jayadrathavadhaiṣiṇā
32. madhusūdana! tvam mayā jayadrathavadhaiṣiṇā
astreṇa eteṣām sarveṣām astram nirbhinnam drakṣyasi
32. O Madhusūdana (Krishna), you will see the weapons of all these (warriors) shattered by my (Arjuna's) weapon, by me who desires the slaying of Jayadratha.
द्रोणस्य मिषतः सोऽहं सगणस्य विलप्यतः ।
मूर्धानं सिन्धुराजस्य पातयिष्यामि भूतले ॥३३॥
33. droṇasya miṣataḥ so'haṁ sagaṇasya vilapyataḥ ,
mūrdhānaṁ sindhurājasya pātayiṣyāmi bhūtale.
33. droṇasya miṣataḥ saḥ aham sagaṇasya vilapyataḥ
mūrdhānam sindhurājasya pātayiṣyāmi bhūtale
33. aham saḥ droṇasya sagaṇasya miṣataḥ vilapyataḥ
sindhurājasya mūrdhānam bhūtale pātayiṣyāmi
33. I myself shall cause the head of the King of Sindhu to fall to the ground, even as Droṇa and his retinue watch helplessly and lament.
यदि साध्याश्च रुद्राश्च वसवश्च सहाश्विनः ।
मरुतश्च सहेन्द्रेण विश्वेदेवास्तथासुराः ॥३४॥
34. yadi sādhyāśca rudrāśca vasavaśca sahāśvinaḥ ,
marutaśca sahendreṇa viśvedevāstathāsurāḥ.
34. yadi sādhyāḥ ca rudrāḥ ca vasavaḥ ca saha aśvinaḥ
marutaḥ ca saha indreṇa viśvedevāḥ tathā asurāḥ
34. yadi madhusūdana sādhyāḥ ca rudrāḥ ca vasavaḥ ca saha aśvinaḥ marutaḥ ca
saha indreṇa viśvedevāḥ tathā asurāḥ pitaraḥ sahagandharvāḥ suparṇāḥ
sāgara adrayaḥ dyauḥ viyat ca iyam pṛthivī ca diśaḥ ca sa digīśvarāḥ
grāmyāraṇyāni bhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca sindhurājasya trātāraḥ bhavanti
34. O slayer of Madhu (Madhusūdana), even if the Sādhyas, the Rudras, the Vasus along with the Aśvins, the Maruts with Indra, the Viśvedevas, and also the Asuras...
पितरः सहगन्धर्वाः सुपर्णाः सागराद्रयः ।
द्यौर्वियत्पृथिवी चेयं दिशश्च सदिगीश्वराः ॥३५॥
35. pitaraḥ sahagandharvāḥ suparṇāḥ sāgarādrayaḥ ,
dyaurviyatpṛthivī ceyaṁ diśaśca sadigīśvarāḥ.
35. pitaraḥ sahagandharvāḥ suparṇāḥ sāgara adrayaḥ
dyauḥ viyat pṛthivī ca iyam diśaḥ ca sa digīśvarāḥ
35. yadi madhusūdana sādhyāḥ ca rudrāḥ ca vasavaḥ ca saha aśvinaḥ marutaḥ ca
saha indreṇa viśvedevāḥ tathā asurāḥ pitaraḥ sahagandharvāḥ suparṇāḥ
sāgara adrayaḥ dyauḥ viyat ca iyam pṛthivī ca diśaḥ ca sa digīśvarāḥ
grāmyāraṇyāni bhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca sindhurājasya trātāraḥ bhavanti
35. ...the forefathers (pitaraḥ) along with the Gandharvas, the Suparṇas, the oceans and mountains, the sky, the atmosphere, this earth, and the directions along with their guardians...
ग्राम्यारण्यानि भूतानि स्थावराणि चराणि च ।
त्रातारः सिन्धुराजस्य भवन्ति मधुसूदन ॥३६॥
36. grāmyāraṇyāni bhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca ,
trātāraḥ sindhurājasya bhavanti madhusūdana.
36. grāmyāraṇyāni bhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca
trātāraḥ sindhurājasya bhavanti madhusūdana
36. yadi madhusūdana sādhyāḥ ca rudrāḥ ca vasavaḥ ca saha aśvinaḥ marutaḥ ca
saha indreṇa viśvedevāḥ tathā asurāḥ pitaraḥ sahagandharvāḥ suparṇāḥ
sāgara adrayaḥ dyauḥ viyat ca iyam pṛthivī ca diśaḥ ca sa digīśvarāḥ
grāmyāraṇyāni bhūtāni sthāvarāṇi carāṇi ca sindhurājasya trātāraḥ bhavanti
36. ...and all beings - both domestic and wild, stationary and moving - were to become the protectors of the King of Sindhu, O slayer of Madhu (Madhusūdana).
तथापि बाणैर्निहतं श्वो द्रष्टासि रणे मया ।
सत्येन ते शपे कृष्ण तथैवायुधमालभे ॥३७॥
37. tathāpi bāṇairnihataṁ śvo draṣṭāsi raṇe mayā ,
satyena te śape kṛṣṇa tathaivāyudhamālabhe.
37. tathā api bāṇaiḥ nihatam śvaḥ draṣṭā asi raṇe mayā
satyena te śape kṛṣṇa tathā eva āyudham ālabhe
37. kṛṣṇa te satyena śape tathā api śvaḥ raṇe mayā
bāṇaiḥ nihatam draṣṭā asi tathā eva āyudham ālabhe
37. Nevertheless, tomorrow you will see him struck down by my arrows in battle. I swear to you, Krishna, by truth, and thus I take up my weapon.
यश्च गोप्ता महेष्वासस्तस्य पापस्य दुर्मतेः ।
तमेव प्रथमं द्रोणमभियास्यामि केशव ॥३८॥
38. yaśca goptā maheṣvāsastasya pāpasya durmateḥ ,
tameva prathamaṁ droṇamabhiyāsyāmi keśava.
38. yaḥ ca goptā maheṣvāsaḥ tasya pāpasya durmateḥ
tam eva prathamam droṇam abhiyāsyāmi keśava
38. keśava yaḥ ca tasya pāpasya durmateḥ goptā
maheṣvāsaḥ tam eva droṇam prathamam abhiyāsyāmi
38. And whoever is the protector of that wicked, evil-minded person (Jayadratha), even that great archer Drona, him alone I will attack first, O Keśava.
तस्मिन्द्यूतमिदं बद्धं मन्यते स्म सुयोधनः ।
तस्मात्तस्यैव सेनाग्रं भित्त्वा यास्यामि सैन्धवम् ॥३९॥
39. tasmindyūtamidaṁ baddhaṁ manyate sma suyodhanaḥ ,
tasmāttasyaiva senāgraṁ bhittvā yāsyāmi saindhavam.
39. tasmin dyūtam idam baddham manyate sma suyodhanaḥ
tasmāt tasya eva senāgram bhittvā yāsyāmi saindhavam
39. tasmin suyodhanaḥ idam dyūtam baddham manyate sma
tasmāt tasya eva senāgram bhittvā saindhavam yāsyāmi
39. Upon that, Suyodhana considered this wager to be firmly established. Therefore, having breached the vanguard of his army, I will proceed to Saindhava.
द्रष्टासि श्वो महेष्वासान्नाराचैस्तिग्मतेजनैः ।
शृङ्गाणीव गिरेर्वज्रैर्दार्यमाणान्मया युधि ॥४०॥
40. draṣṭāsi śvo maheṣvāsānnārācaistigmatejanaiḥ ,
śṛṅgāṇīva girervajrairdāryamāṇānmayā yudhi.
40. draṣṭā asi śvaḥ maheṣvāsān nārācaiḥ tigmatejanaiḥ
śṛṅgāṇi iva gireḥ vajraiḥ dāryamāṇān mayā yudhi
40. śvaḥ yudhi mayā tigmatejanaiḥ nārācaiḥ dāryamāṇān
maheṣvāsān gireḥ vajraiḥ śṛṅgāṇi iva draṣṭā asi
40. Tomorrow, in battle, you will see the great archers being split by my sharp-pointed arrows, just as mountain peaks are split by thunderbolts.
नरनागाश्वदेहेभ्यो विस्रविष्यति शोणितम् ।
पतद्भ्यः पतितेभ्यश्च विभिन्नेभ्यः शितैः शरैः ॥४१॥
41. naranāgāśvadehebhyo visraviṣyati śoṇitam ,
patadbhyaḥ patitebhyaśca vibhinnebhyaḥ śitaiḥ śaraiḥ.
41. naranāgāśvadehebhyaḥ visraviṣyati śoṇitam patadbhyaḥ
patitebhyaḥ ca vibhinnebhyaḥ śitaiḥ śaraiḥ
41. śitaiḥ śaraiḥ patadbhyaḥ patitebhyaḥ ca vibhinnebhyaḥ
naranāgāśvadehebhyaḥ śoṇitam visraviṣyati
41. Blood will flow from the bodies of men, elephants, and horses, which are falling, fallen, and torn apart by sharp arrows.
गाण्डीवप्रेषिता बाणा मनोनिलसमा जवे ।
नृनागाश्वान्विदेहासून्कर्तारश्च सहस्रशः ॥४२॥
42. gāṇḍīvapreṣitā bāṇā manonilasamā jave ,
nṛnāgāśvānvidehāsūnkartāraśca sahasraśaḥ.
42. gāṇḍīvapreṣitāḥ bāṇāḥ manonilasamāḥ jave
nṛnāgāśvān videhāsūn kartāraḥ ca sahasraśaḥ
42. gāṇḍīvapreṣitāḥ manonilasamāḥ jave bāṇāḥ
nṛnāgāśvān videhāsūn ca sahasraśaḥ kartāraḥ
42. The arrows, released from the Gāṇḍīva bow, possessing the speed of the mind and the wind, will render thousands of men, elephants, and horses lifeless.
यमात्कुबेराद्वरुणाद्रुद्रादिन्द्राच्च यन्मया ।
उपात्तमस्त्रं घोरं वै तद्द्रष्टारो नरा युधि ॥४३॥
43. yamātkuberādvaruṇādrudrādindrācca yanmayā ,
upāttamastraṁ ghoraṁ vai taddraṣṭāro narā yudhi.
43. yamāt kuberāt varuṇāt rudrāt indrāt ca yat mayā
upāttam astram ghoram vai tat draṣṭāraḥ narāḥ yudhi
43. yat ghoram astram mayā yamāt kuberāt varuṇāt rudrāt
indrāt ca upāttam vai tat narāḥ yudhi draṣṭāraḥ
43. That dreadful weapon (astra) which I have acquired from Yama, Kubera, Varuṇa, Rudra, and Indra - that, indeed, men will behold in battle.
ब्राह्मेणास्त्रेण चास्त्राणि हन्यमानानि संयुगे ।
मया द्रष्टासि सर्वेषां सैन्धवस्याभिरक्षिणाम् ॥४४॥
44. brāhmeṇāstreṇa cāstrāṇi hanyamānāni saṁyuge ,
mayā draṣṭāsi sarveṣāṁ saindhavasyābhirakṣiṇām.
44. brāhmeṇa astreṇa ca astrāṇi hanyamānāni saṃyuge
mayā draṣṭā asi sarveṣām saindhavasya abhirakṣiṇām
44. mayā brāhmeṇa astreṇa astrāṇi hanyamānāni ca sarveṣām
saindhavasya abhirakṣiṇām saṃyuge tvam draṣṭā asi
44. In battle, you will see all the weapons (astra) of Saindhava's protectors being destroyed by my Brahmic weapon (astra).
शरवेगसमुत्कृत्तै राज्ञां केशव मूर्धभिः ।
आस्तीर्यमाणां पृथिवीं द्रष्टासि श्वो मया युधि ॥४५॥
45. śaravegasamutkṛttai rājñāṁ keśava mūrdhabhiḥ ,
āstīryamāṇāṁ pṛthivīṁ draṣṭāsi śvo mayā yudhi.
45. śaravegasamutkṛttaiḥ rājñām keśava mūrdhabhiḥ
āstīryamāṇām pṛthivīm draṣṭāsi śvo mayā yudhi
45. keśava mayā śvo yudhi śaravegasamutkṛttaiḥ
rājñām mūrdhabhiḥ āstīryamāṇām pṛthivīm draṣṭāsi
45. O Keśava, tomorrow in battle, you will see the earth being covered by me with the heads of kings, severed by the speed of arrows.
क्रव्यादांस्तर्पयिष्यामि द्रावयिष्यामि शात्रवान् ।
सुहृदो नन्दयिष्यामि पातयिष्यामि सैन्धवम् ॥४६॥
46. kravyādāṁstarpayiṣyāmi drāvayiṣyāmi śātravān ,
suhṛdo nandayiṣyāmi pātayiṣyāmi saindhavam.
46. kravyādān tarpayiṣyāmi drāvayiṣyāmi śātravān
suhṛdaḥ nandayiṣyāmi pātayiṣyāmi saindhavam
46. kravyādān tarpayiṣyāmi śātravān drāvayiṣyāmi
suhṛdaḥ nandayiṣyāmi saindhavam pātayiṣyāmi
46. I will satisfy the flesh-eaters, I will put the enemies to flight, I will gladden my friends, and I will strike down Saindhava.
बह्वागस्कृत्कुसंबन्धी पापदेशसमुद्भवः ।
मया सैन्धवको राजा हतः स्वाञ्शोचयिष्यति ॥४७॥
47. bahvāgaskṛtkusaṁbandhī pāpadeśasamudbhavaḥ ,
mayā saindhavako rājā hataḥ svāñśocayiṣyati.
47. bahvāgaskṛt kusambandhī pāpadeśasamudbhavaḥ
mayā saindhavakaḥ rājā hataḥ svān śocayiṣyati
47. bahvāgaskṛt kusambandhī pāpadeśasamudbhavaḥ
rājā saindhavakaḥ mayā hataḥ svān śocayiṣyati
47. The King Saindhava, a great offender, having evil connections, and originating from a sinful land, will, when killed by me, cause his own people to grieve.
सर्वक्षीरान्नभोक्तारः पापाचारा रणाजिरे ।
मया सराजका बाणैर्नुन्ना नंक्ष्यन्ति सैन्धवाः ॥४८॥
48. sarvakṣīrānnabhoktāraḥ pāpācārā raṇājire ,
mayā sarājakā bāṇairnunnā naṁkṣyanti saindhavāḥ.
48. sarvakṣīrānnabhoktāraḥ pāpācārāḥ raṇājire mayā
sarājakāḥ bāṇaiḥ nunnāḥ naṅkṣyanti saindhavāḥ
48. sarvakṣīrānnabhoktāraḥ pāpācārāḥ sarājakāḥ
saindhavāḥ mayā bāṇaiḥ nunnāḥ raṇājire naṅkṣyanti
48. The Saindhavas, who have indulged in all comforts, are wicked in conduct, and are with their king, will perish in the battlefield, driven by my arrows.
तथा प्रभाते कर्तास्मि यथा कृष्ण सुयोधनः ।
नान्यं धनुर्धरं लोके मंस्यते मत्समं युधि ॥४९॥
49. tathā prabhāte kartāsmi yathā kṛṣṇa suyodhanaḥ ,
nānyaṁ dhanurdharaṁ loke maṁsyate matsamaṁ yudhi.
49. tathā prabhāte kartā asmi yathā kṛṣṇa suyodhanaḥ
na anyam dhanurdharam loke maṃsyate matsamam yudhi
49. kṛṣṇa prabhāte tathā kartā asmi yathā suyodhanaḥ
loke yudhi matsamam anyam dhanurdharam na maṃsyate
49. Therefore, O Krishna, in the morning I shall act in such a way that Duryodhana will not consider any other archer in the world to be my equal in battle.
गाण्डीवं च धनुर्दिव्यं योद्धा चाहं नरर्षभ ।
त्वं च यन्ता हृषीकेश किं नु स्यादजितं मया ॥५०॥
50. gāṇḍīvaṁ ca dhanurdivyaṁ yoddhā cāhaṁ nararṣabha ,
tvaṁ ca yantā hṛṣīkeśa kiṁ nu syādajitaṁ mayā.
50. gāṇḍīvam ca dhanuḥ divyam yoddhā ca aham nararṣabha
tvam ca yantā hṛṣīkeśa kim nu syāt ajitam mayā
50. nararṣabha hṛṣīkeśa ca gāṇḍīvam divyam dhanuḥ ca
aham yoddhā ca tvam yantā mayā kim ajitam nu syāt
50. O best among men (nararṣabha), with the divine bow Gaṇḍīva and I as the warrior, and you, O Hrishikesha, as the charioteer, what indeed could remain unconquered by me?
यथा हि लक्ष्म चन्द्रे वै समुद्रे च यथा जलम् ।
एवमेतां प्रतिज्ञां मे सत्यां विद्धि जनार्दन ॥५१॥
51. yathā hi lakṣma candre vai samudre ca yathā jalam ,
evametāṁ pratijñāṁ me satyāṁ viddhi janārdana.
51. yathā hi lakṣma candre vai samudre ca yathā jalam
evam etām pratijñām me satyām viddhi janārdana
51. janārdana yathā hi candre lakṣma vai ca yathā
samudre jalam evam me etām pratijñām satyām viddhi
51. O Janardana, just as the mark (spot) is truly on the moon, and just as water is in the ocean, so too know this vow of mine to be true.
मावमंस्था ममास्त्राणि मावमंस्था धनुर्दृढम् ।
मावमंस्था बलं बाह्वोर्मावमंस्था धनंजयम् ॥५२॥
52. māvamaṁsthā mamāstrāṇi māvamaṁsthā dhanurdṛḍham ,
māvamaṁsthā balaṁ bāhvormāvamaṁsthā dhanaṁjayam.
52. mā avamaṃsthāḥ mama astrāṇi mā avamaṃsthāḥ dhanuḥ dṛḍham
mā avamaṃsthāḥ balam bāhvoḥ mā avamaṃsthāḥ dhanaṃjayam
52. tvam mama astrāṇi mā avamaṃsthāḥ dṛḍham dhanuḥ mā avamaṃsthāḥ
bāhvoḥ balam mā avamaṃsthāḥ dhanaṃjayam mā avamaṃsthāḥ
52. Do not despise my weapons; do not despise my firm bow; do not despise the strength of my arms; do not despise Dhanañjaya (Arjuna).
यथा हि यात्वा संग्रामे न जीये विजयामि च ।
तेन सत्येन संग्रामे हतं विद्धि जयद्रथम् ॥५३॥
53. yathā hi yātvā saṁgrāme na jīye vijayāmi ca ,
tena satyena saṁgrāme hataṁ viddhi jayadratham.
53. yathā hi yātvā saṃgrāme na jīye vijayāmi ca
tena satyena saṃgrāme hatam viddhi jayadratham
53. yathā hi saṃgrāme yātvā na jīye ca vijayāmi
tena satyena saṃgrāme jayadratham hatam viddhi
53. Just as, having entered battle, I am neither defeated nor fail to conquer, by that very truth, know Jayadratha to be slain in this battle.
ध्रुवं वै ब्राह्मणे सत्यं ध्रुवा साधुषु संनतिः ।
श्रीर्ध्रुवा चापि दक्षेषु ध्रुवो नारायणे जयः ॥५४॥
54. dhruvaṁ vai brāhmaṇe satyaṁ dhruvā sādhuṣu saṁnatiḥ ,
śrīrdhruvā cāpi dakṣeṣu dhruvo nārāyaṇe jayaḥ.
54. dhruvam vai brāhmaṇe satyam dhruvā sādhuṣu saṃnatiḥ
śrīḥ dhruvā ca api dakṣeṣu dhruvaḥ nārāyaṇe jayaḥ
54. dhruvam vai brāhmaṇe satyam dhruvā sādhuṣu saṃnatiḥ
ca api dhruvā dakṣeṣu śrīḥ dhruvaḥ nārāyaṇe jayaḥ
54. Indeed, truth is constant in a brāhmaṇa. Humility is constant among the virtuous. And prosperity is also constant among the capable. Victory is constant in Nārāyaṇa.
संजय उवाच ।
एवमुक्त्वा हृषीकेशं स्वयमात्मानमात्मना ।
संदिदेशार्जुनो नर्दन्वासविः केशवं प्रभुम् ॥५५॥
55. saṁjaya uvāca ,
evamuktvā hṛṣīkeśaṁ svayamātmānamātmanā ,
saṁdideśārjuno nardanvāsaviḥ keśavaṁ prabhum.
55. saṃjayaḥ uvāca evam uktvā hṛṣīkeśam svayam ātmānam
ātmanā saṃdideśa arjunaḥ nardan vāsaviḥ keśavam prabhum
55. saṃjayaḥ uvāca: arjunaḥ vāsaviḥ nardan hṛṣīkeśam evam
uktvā svayam ātmanā ātmānam keśavam prabhum saṃdideśa
55. Saṃjaya said: Having thus spoken to Hṛṣīkeśa, Arjuna, the son of Vasu, roaring, dedicated his own self (ātman), by his own resolve (ātman), to Keśava, the Lord.
यथा प्रभातां रजनीं कल्पितः स्याद्रथो मम ।
तथा कार्यं त्वया कृष्ण कार्यं हि महदुद्यतम् ॥५६॥
56. yathā prabhātāṁ rajanīṁ kalpitaḥ syādratho mama ,
tathā kāryaṁ tvayā kṛṣṇa kāryaṁ hi mahadudyatam.
56. yathā prabhātām rajanīm kalpitaḥ syāt rathaḥ mama
tathā kāryam tvayā kṛṣṇa kāryam hi mahat udyatam
56. yathā prabhātām rajanīm mama rathaḥ kalpitaḥ syāt
tathā kṛṣṇa tvayā kāryam kāryam hi mahat udyatam
56. Just as my chariot must be made ready when the night has dawned, so too must this task be accomplished by you, Kṛṣṇa; for indeed, a great undertaking is at hand.