Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-15, chapter-40

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ततो निशायां प्राप्तायां कृतसायाह्निकक्रियाः ।
व्यासमभ्यगमन्सर्वे ये तत्रासन्समागताः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tato niśāyāṁ prāptāyāṁ kṛtasāyāhnikakriyāḥ ,
vyāsamabhyagamansarve ye tatrāsansamāgatāḥ.
1. vaiśaṃpāyana uvāca tataḥ niśāyām prāptāyām kṛtasāyāhnikakriyāḥ
vyāsam abhyagaman sarve ye tatra āsan samāgatāḥ
1. vaiśaṃpāyana uvāca tataḥ niśāyām prāptāyām ye tatra
samāgatāḥ āsan sarve kṛtasāyāhnikakriyāḥ vyāsam abhyagaman
1. Vaiśaṃpāyana said: Then, when night fell, all who had gathered there, having performed their evening rituals, approached Vyāsa.
धृतराष्ट्रस्तु धर्मात्मा पाण्डवैः सहितस्तदा ।
शुचिरेकमनाः सार्धमृषिभिस्तैरुपाविशत् ॥२॥
2. dhṛtarāṣṭrastu dharmātmā pāṇḍavaiḥ sahitastadā ,
śucirekamanāḥ sārdhamṛṣibhistairupāviśat.
2. dhṛtarāṣṭraḥ tu dharmātmā pāṇḍavaiḥ sahitaḥ tadā
śuciḥ ekamanāḥ sārdham ṛṣibhiḥ taiḥ upāviśat
2. dhṛtarāṣṭraḥ tu dharmātmā tadā pāṇḍavaiḥ sahitaḥ
śuciḥ ekamanāḥ taiḥ ṛṣibhiḥ sārdham upāviśat
2. Dhṛtarāṣṭra, the righteous (dharma) one, then sat down along with the Pāṇḍavas and those sages, pure and single-minded.
गान्धार्या सह नार्यस्तु सहिताः समुपाविशन् ।
पौरजानपदश्चापि जनः सर्वो यथावयः ॥३॥
3. gāndhāryā saha nāryastu sahitāḥ samupāviśan ,
paurajānapadaścāpi janaḥ sarvo yathāvayaḥ.
3. gāndhāryā saha nāryaḥ tu sahitāḥ samupāviśan
paurajānapadaḥ ca api janaḥ sarvaḥ yathāvayaḥ
3. gāndhāryā saha nāryaḥ tu sahitāḥ samupāviśan
ca api sarvaḥ paurajānapadaḥ janaḥ yathāvayaḥ
3. And the women, accompanied by Gāndhārī, sat down. Likewise, all the people from the city and the countryside sat according to their age.
ततो व्यासो महातेजाः पुण्यं भागीरथीजलम् ।
अवगाह्याजुहावाथ सर्वाँल्लोकान्महामुनिः ॥४॥
4. tato vyāso mahātejāḥ puṇyaṁ bhāgīrathījalam ,
avagāhyājuhāvātha sarvāँllokānmahāmuniḥ.
4. tataḥ vyāsaḥ mahātejāḥ puṇyam bhāgīrathījalam
avagāhya ājuhāva atha sarvān lokān mahāmuniḥ
4. tataḥ mahātejāḥ mahāmuniḥ vyāsaḥ puṇyam
bhāgīrathījalam avagāhya atha sarvān lokān ājuhāva
4. Then, the greatly glorious great sage (muni) Vyāsa, having immersed himself in the sacred waters of the Bhagirathi (Ganges), invoked all the beings from all the worlds.
पाण्डवानां च ये योधाः कौरवाणां च सर्वशः ।
राजानश्च महाभागा नानादेशनिवासिनः ॥५॥
5. pāṇḍavānāṁ ca ye yodhāḥ kauravāṇāṁ ca sarvaśaḥ ,
rājānaśca mahābhāgā nānādeśanivāsinaḥ.
5. pāṇḍavānām ca ye yodhāḥ kauravāṇām ca sarvaśaḥ
rājānaḥ ca mahābhāgāḥ nānādeśanivāsinaḥ
5. ye pāṇḍavānām ca kauravāṇām ca sarvaśaḥ yodhāḥ
ca mahābhāgāḥ nānādeśanivāsinaḥ rājānaḥ
5. And all those warriors of both the Pāṇḍavas and the Kauravas, as well as the highly esteemed kings dwelling in various lands.
ततः सुतुमुलः शब्दो जलान्तर्जनमेजय ।
प्रादुरासीद्यथा पूर्वं कुरुपाण्डवसेनयोः ॥६॥
6. tataḥ sutumulaḥ śabdo jalāntarjanamejaya ,
prādurāsīdyathā pūrvaṁ kurupāṇḍavasenayoḥ.
6. tataḥ su-tumulaḥ śabdaḥ jala-antar janamejaya
prādur āsīt yathā pūrvam kurupāṇḍavasenayoḥ
6. janamejaya tataḥ jala-antar su-tumulaḥ śabdaḥ
prādur āsīt yathā pūrvam kurupāṇḍavasenayoḥ
6. Then, O Janamejaya, a very tumultuous sound arose from within the water, just as it had previously occurred among the armies of the Kurus and Pāṇḍavas.
ततस्ते पार्थिवाः सर्वे भीष्मद्रोणपुरोगमाः ।
ससैन्याः सलिलात्तस्मात्समुत्तस्थुः सहस्रशः ॥७॥
7. tataste pārthivāḥ sarve bhīṣmadroṇapurogamāḥ ,
sasainyāḥ salilāttasmātsamuttasthuḥ sahasraśaḥ.
7. tataḥ te pārthivāḥ sarve bhīṣmadroṇapurāgamāḥ
sa-sainyāḥ salilāt tasmāt samuttasthuḥ sahasraśaḥ
7. tataḥ te sarve pārthivāḥ bhīṣmadroṇapurāgamāḥ
sa-sainyāḥ tasmāt salilāt sahasraśaḥ samuttasthuḥ
7. Then all those kings, led by Bhīṣma and Droṇa, and accompanied by their armies, rose up by the thousands from that water.
विराटद्रुपदौ चोभौ सपुत्रौ सहसैनिकौ ।
द्रौपदेयाश्च सौभद्रो राक्षसश्च घटोत्कचः ॥८॥
8. virāṭadrupadau cobhau saputrau sahasainikau ,
draupadeyāśca saubhadro rākṣasaśca ghaṭotkacaḥ.
8. virāṭadrupadau ca ubhau sa-putrau sa-sainikau
draupadeyāḥ ca saubhadraḥ rākṣasaḥ ca ghaṭotkacaḥ
8. ca ubhau virāṭadrupadau sa-putrau sa-sainikau ca
draupadeyāḥ ca saubhadraḥ ca rākṣasaḥ ghaṭotkacaḥ
8. And both Virāṭa and Drupada, accompanied by their sons and soldiers, as well as the sons of Draupadī, Saubhadra, and the demon Ghaṭotkaca.
कर्णदुर्योधनौ चोभौ शकुनिश्च महारथः ।
दुःशासनादयश्चैव धार्तराष्ट्रा महारथाः ॥९॥
9. karṇaduryodhanau cobhau śakuniśca mahārathaḥ ,
duḥśāsanādayaścaiva dhārtarāṣṭrā mahārathāḥ.
9. karṇaduryodhanau ca ubhau śakuniḥ ca mahārathaḥ
duḥśāsanādayaḥ ca eva dhārtarāṣṭrāḥ mahārathāḥ
9. karṇaduryodhanau ca ubhau śakuniḥ ca mahārathaḥ
duḥśāsanādayaḥ ca eva dhārtarāṣṭrāḥ mahārathāḥ
9. Both Karṇa and Duryodhana, along with Śakuni, a great chariot-warrior, and indeed Duśśāsana and the other sons of Dhṛtarāṣṭra, are all great chariot-warriors.
जारासंधिर्भगदत्तो जलसंधश्च पार्थिवः ।
भूरिश्रवाः शलः शल्यो वृषसेनश्च सानुजः ॥१०॥
10. jārāsaṁdhirbhagadatto jalasaṁdhaśca pārthivaḥ ,
bhūriśravāḥ śalaḥ śalyo vṛṣasenaśca sānujaḥ.
10. jārāsaṃdhiḥ bhagadattaḥ jalasaṃdhaḥ ca pārthivaḥ
bhūriśravāḥ śalaḥ śalyaḥ vṛṣasenaḥ ca sānujah
10. jārāsaṃdhiḥ bhagadattaḥ jalasaṃdhaḥ ca pārthivaḥ
bhūriśravāḥ śalaḥ śalyaḥ vṛṣasenaḥ ca sānujah
10. Jārāsaṃdhi, Bhagadatta, and King Jalasandha; also Bhūriśravas, Śala, Śalya, and Vṛṣasena along with his younger brother.
लक्ष्मणो राजपुत्रश्च धृष्टद्युम्नस्य चात्मजाः ।
शिखण्डिपुत्राः सर्वे च धृष्टकेतुश्च सानुजः ॥११॥
11. lakṣmaṇo rājaputraśca dhṛṣṭadyumnasya cātmajāḥ ,
śikhaṇḍiputrāḥ sarve ca dhṛṣṭaketuśca sānujaḥ.
11. lakṣmaṇaḥ rājaputraḥ ca dhṛṣṭadyumnasya ca ātmajāḥ
śikhaṇḍiputrāḥ sarve ca dhṛṣṭaketuḥ ca sānujah
11. lakṣmaṇaḥ rājaputraḥ ca dhṛṣṭadyumnasya ca ātmajāḥ
śikhaṇḍiputrāḥ sarve ca dhṛṣṭaketuḥ ca sānujah
11. Prince Lakṣmaṇa, as well as the sons of Dhṛṣṭadyumna; and all the sons of Śikhaṇḍi, along with Dhṛṣṭaketu and his younger brother.
अचलो वृषकश्चैव राक्षसश्चाप्यलायुधः ।
बाह्लीकः सोमदत्तश्च चेकितानश्च पार्थिवः ॥१२॥
12. acalo vṛṣakaścaiva rākṣasaścāpyalāyudhaḥ ,
bāhlīkaḥ somadattaśca cekitānaśca pārthivaḥ.
12. acalaḥ vṛṣakaḥ ca eva rākṣasaḥ ca api alāyudhaḥ
bāhlīkaḥ somadattaḥ ca cekitānaḥ ca pārthivaḥ
12. acalaḥ vṛṣakaḥ ca eva rākṣasaḥ ca api alāyudhaḥ
bāhlīkaḥ somadattaḥ ca cekitānaḥ ca pārthivaḥ
12. Acala and Vṛṣaka, and also the demon (rākṣasa) Alāyudha; Bāhlīka, Somadatta, and King Cekitāna.
एते चान्ये च बहवो बहुत्वाद्ये न कीर्तिताः ।
सर्वे भासुरदेहास्ते समुत्तस्थुर्जलात्ततः ॥१३॥
13. ete cānye ca bahavo bahutvādye na kīrtitāḥ ,
sarve bhāsuradehāste samuttasthurjalāttataḥ.
13. ete ca anye ca bahavaḥ bahutvāt ye na kīrtitāḥ
sarve bhāsuradehāḥ te samuttasthuḥ jalāt tataḥ
13. These, and many others who were not mentioned due to their great number, all of them, with their radiant bodies, then rose up from the water.
यस्य वीरस्य यो वेषो यो ध्वजो यच्च वाहनम् ।
तेन तेन व्यदृश्यन्त समुपेता नराधिपाः ॥१४॥
14. yasya vīrasya yo veṣo yo dhvajo yacca vāhanam ,
tena tena vyadṛśyanta samupetā narādhipāḥ.
14. yasya vīrasya yaḥ veṣaḥ yaḥ dhvajaḥ yat ca
vāhanam tena tena vyadṛśyanta samupetāḥ narādhipāḥ
14. Each of those kings appeared, accompanied by the very attire, banner, and vehicle that was characteristic of his heroic form.
दिव्याम्बरधराः सर्वे सर्वे भ्राजिष्णुकुण्डलाः ।
निर्वैरा निरहंकारा विगतक्रोधमन्यवः ॥१५॥
15. divyāmbaradharāḥ sarve sarve bhrājiṣṇukuṇḍalāḥ ,
nirvairā nirahaṁkārā vigatakrodhamanyavaḥ.
15. divyāmbaradharāḥ sarve sarve bhrājiṣṇukuṇḍalāḥ
nirvairāḥ nirahaṅkārāḥ vigatakrodhamanyavaḥ
15. All of them wore divine garments, and all wore shining earrings. They were free from enmity, free from ego (ahaṅkāra), and had abandoned all anger and wrath.
गन्धर्वैरुपगीयन्तः स्तूयमानाश्च बन्दिभिः ।
दिव्यमाल्याम्बरधरा वृताश्चाप्सरसां गणैः ॥१६॥
16. gandharvairupagīyantaḥ stūyamānāśca bandibhiḥ ,
divyamālyāmbaradharā vṛtāścāpsarasāṁ gaṇaiḥ.
16. gandharvaiḥ upagīyantaḥ stūyamānāḥ ca bandibhiḥ
divyamālyāmbaradharāḥ vṛtāḥ ca apsarasām gaṇaiḥ
16. They were sung to by the Gandharvas and praised by the bards, adorned with divine garlands and garments, and surrounded by hosts of Apsarases.
धृतराष्ट्रस्य च तदा दिव्यं चक्षुर्नराधिप ।
मुनिः सत्यवतीपुत्रः प्रीतः प्रादात्तपोबलात् ॥१७॥
17. dhṛtarāṣṭrasya ca tadā divyaṁ cakṣurnarādhipa ,
muniḥ satyavatīputraḥ prītaḥ prādāttapobalāt.
17. dhṛtarāṣṭrasya ca tadā divyam cakṣuḥ narādhipa
muniḥ satyavatīputraḥ prītaḥ prādāt tapobalāt
17. tadā ca narādhipa satyavatīputraḥ muniḥ prītaḥ
tapobalāt dhṛtarāṣṭrasya divyam cakṣuḥ prādāt
17. And then, O king, the sage, son of Satyavatī (Vyāsa), being pleased, bestowed divine sight upon Dhṛtarāṣṭra through the power of his asceticism (tapas).
दिव्यज्ञानबलोपेता गान्धारी च यशस्विनी ।
ददर्श पुत्रांस्तान्सर्वान्ये चान्येऽपि रणे हताः ॥१८॥
18. divyajñānabalopetā gāndhārī ca yaśasvinī ,
dadarśa putrāṁstānsarvānye cānye'pi raṇe hatāḥ.
18. divyajñānabalopetā gāndhārī ca yaśasvinī dadarśa
putrān tān sarvān ye ca anye api raṇe hatāḥ
18. ca yaśasvinī divyajñānabalopetā gāndhārī tān
sarvān putrān ye ca anye api raṇe hatāḥ dadarśa
18. And the glorious Gāndhārī, endowed with divine knowledge and power, saw all those sons, as well as others who had been slain in battle.
तदद्भुतमचिन्त्यं च सुमहद्रोमहर्षणम् ।
विस्मितः स जनः सर्वो ददर्शानिमिषेक्षणः ॥१९॥
19. tadadbhutamacintyaṁ ca sumahadromaharṣaṇam ,
vismitaḥ sa janaḥ sarvo dadarśānimiṣekṣaṇaḥ.
19. tat adbhutam acintyam ca sumahat romaharṣaṇam
vismitaḥ saḥ janaḥ sarvaḥ dadarśa animiṣekṣaṇaḥ
19. sarvaḥ saḥ janaḥ vismitaḥ animiṣekṣaṇaḥ tat
adbhutam acintyam ca sumahat romaharṣaṇam dadarśa
19. All those people, astonished, beheld that astonishing, inconceivable, exceedingly great, and hair-raising (romaharṣaṇa) sight with unblinking eyes.
तदुत्सवमदोदग्रं हृष्टनारीनराकुलम् ।
ददृशे बलमायान्तं चित्रं पटगतं यथा ॥२०॥
20. tadutsavamadodagraṁ hṛṣṭanārīnarākulam ,
dadṛśe balamāyāntaṁ citraṁ paṭagataṁ yathā.
20. tat utsavamadodagram hṛṣṭanārīnarākulam
dadṛśe balam āyāntam citram paṭagatam yathā
20. tat āyāntam balam dadṛśe yathā paṭagatam
citram utsavamadodagram hṛṣṭanārīnarākulam
20. That approaching army (bala) was seen, like a picture painted on a canvas (paṭagata), filled with the intense, festive exhilaration of delighted men and women.
धृतराष्ट्रस्तु तान्सर्वान्पश्यन्दिव्येन चक्षुषा ।
मुमुदे भरतश्रेष्ठ प्रसादात्तस्य वै मुनेः ॥२१॥
21. dhṛtarāṣṭrastu tānsarvānpaśyandivyena cakṣuṣā ,
mumude bharataśreṣṭha prasādāttasya vai muneḥ.
21. dhṛtarāṣṭraḥ tu tān sarvān paśyan divyena cakṣuṣā
mumude bharataśreṣṭha prasādāt tasya vai muneḥ
21. bharataśreṣṭha dhṛtarāṣṭraḥ tu divyena cakṣuṣā
tān sarvān paśyan tasya muneḥ prasādāt vai mumude
21. O best of Bharatas, Dhritarashtra, seeing all of them with his divine eye, indeed rejoiced due to the grace of that sage.