Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-162

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
वैशंपायन उवाच ।
एतस्मिन्नेव काले तु सर्ववादित्रनिस्वनः ।
बभूव तुमुलः शब्दस्त्वन्तरिक्षे दिवौकसाम् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
etasminneva kāle tu sarvavāditranisvanaḥ ,
babhūva tumulaḥ śabdastvantarikṣe divaukasām.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca etasmin eva kāle tu sarvavāditranisvanaḥ
babhūva tumulaḥ śabdaḥ tu antarikṣe divaukasām
1. Vaiśampāyana said: "Just at that time, a tumultuous sound arose in the sky – the reverberation of all musical instruments, from the celestial beings."
1. וַישַׁמְפָּאיַנַה אמר: באותה עת ממש נשמע בחלל קול רעש גדול של כל כלי הנגינה של יושבי השמיים,
रथनेमिस्वनश्चैव घण्टाशब्दश्च भारत ।
पृथग्व्यालमृगाणां च पक्षिणां चैव सर्वशः ॥२॥
2. rathanemisvanaścaiva ghaṇṭāśabdaśca bhārata ,
pṛthagvyālamṛgāṇāṁ ca pakṣiṇāṁ caiva sarvaśaḥ.
2. rathanemisvanaḥ ca eva ghaṇṭāśabdaḥ ca bhārata |
pṛthak vyālamṛgāṇām ca pakṣiṇām ca eva sarvaśaḥ
2. O descendant of Bharata, there was the sound of chariot wheel rims, and also the ringing of bells. Furthermore, from all directions came the distinct sounds of wild animals and birds.
2. וקול גלגלי המרכבות ורעש הפעמונים, הו בְּהָארַטַה, ובנפרד קולותיהם של חיות טרף ונחשים ושל ציפורים, מכל עבר.
तं समन्तादनुययुर्गन्धर्वाप्सरसस्तथा ।
विमानैः सूर्यसंकाशैर्देवराजमरिंदमम् ॥३॥
3. taṁ samantādanuyayurgandharvāpsarasastathā ,
vimānaiḥ sūryasaṁkāśairdevarājamariṁdamam.
3. tam samantāt anuyayuḥ gandharvāpsarasaḥ tathā
| vimānaiḥ sūryasaṃkāśaiḥ devarājam arindamam
3. The Gandharvas and Apsarasas, in the same manner, followed him, the lord of the gods and subduer of enemies, from all sides with their celestial chariots, which shone like the sun.
3. אחרי מלך האלים, כובש האויבים, הלכו מכל עבר גַנְדְהַרְוַה ובנות שמיים (אַפְּסַרַה) בכלי טיס זוהרים כשמש.
ततः स हरिभिर्युक्तं जाम्बूनदपरिष्कृतम् ।
मेघनादिनमारुह्य श्रिया परमया ज्वलन् ॥४॥
4. tataḥ sa haribhiryuktaṁ jāmbūnadapariṣkṛtam ,
meghanādinamāruhya śriyā paramayā jvalan.
4. tataḥ sa haribhiḥ yuktam jāmbūnadapariṣkṛtam
| meghanādinam āruhya śriyā paramayā jvalan
4. Then he, shining with supreme splendor, mounted the thundering vehicle, which was yoked with horses and adorned with Jambunada gold.
4. ואז עלה על מרכבה רתומה לסוסים צהובים-זהובים ומעוטרת בזהב, המשמיעה קול כרעם, והוא בוער ביופי עליון,
पार्थानभ्याजगामाशु देवराजः पुरंदरः ।
आगत्य च सहस्राक्षो रथादवरुरोह वै ॥५॥
5. pārthānabhyājagāmāśu devarājaḥ puraṁdaraḥ ,
āgatya ca sahasrākṣo rathādavaruroha vai.
5. pārthān abhiyājagāma āśu devarājaḥ purandaraḥ
| āgatya ca sahasrākṣaḥ rathāt avaruroha vai
5. The lord of the gods, Purandara, quickly approached the Pārthas. And having arrived, the thousand-eyed one indeed dismounted from his chariot.
5. ומלך האלים פּוּרַנְדַרַה הגיע במהירות אל בני פָּארְתְהַה, ובבואו ירד בעל אלף העיניים מהמרכבה.
तं दृष्ट्वैव महात्मानं धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
भ्रातृभिः सहितः श्रीमान्देवराजमुपागमत् ॥६॥
6. taṁ dṛṣṭvaiva mahātmānaṁ dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ śrīmāndevarājamupāgamat.
6. tam dṛṣṭvā eva mahātmānam dharmarājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
bhrātṛbhiḥ sahitaḥ śrīmān devarājam upāgamat
6. Immediately upon seeing that noble one (mahātmānam), the glorious King Yudhiṣṭhira, the king of natural law (dharma), accompanied by his brothers, approached the king of gods.
6. ברגע שראה את גדול הנפש הזה, המלך הצדיק יוּדְהִישְׁתְהִירַה הנאה ניגש עם אחיו אל מלך האלים.
पूजयामास चैवाथ विधिवद्भूरिदक्षिणः ।
यथार्हममितात्मानं विधिदृष्टेन कर्मणा ॥७॥
7. pūjayāmāsa caivātha vidhivadbhūridakṣiṇaḥ ,
yathārhamamitātmānaṁ vidhidṛṣṭena karmaṇā.
7. pūjayāmāsa ca eva atha vidhivat bhūridakṣiṇaḥ
yathārham amitātmānam vidhidṛṣṭena karmaṇā
7. And then, Yudhiṣṭhira, who was known for offering abundant sacrificial fees, honored the one of immeasurable spirit (ātman) (Indra) appropriately, according to the prescribed rites, with actions (karmaṇā) as seen in sacred tradition.
7. והוא, נותן נדבות רבות, כיבד כראוי את בעל הרוח הבלתי נמדדת, בטקס שנעשה על פי הכללים.
धनंजयश्च तेजस्वी प्रणिपत्य पुरंदरम् ।
भृत्यवत्प्रणतस्तस्थौ देवराजसमीपतः ॥८॥
8. dhanaṁjayaśca tejasvī praṇipatya puraṁdaram ,
bhṛtyavatpraṇatastasthau devarājasamīpataḥ.
8. dhanañjayaḥ ca tejasvī praṇipatya purandaram
bhṛtyavat praṇataḥ tasthau devarājasamīpataḥ
8. And the brilliant Arjuna (dhanañjayaḥ), having prostrated himself before Purandara (Indra), stood near the king of gods, humble and devoted like a servant.
8. וגם אַרְג׳וּנַה הזוהר השתחווה לפּוּרַנְדַרַה ועמד קרוב למלך האלים בענווה, כמו משרת.
आप्यायत महातेजाः कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ।
धनंजयमभिप्रेक्ष्य विनीतं स्थितमन्तिके ॥९॥
9. āpyāyata mahātejāḥ kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ ,
dhanaṁjayamabhiprekṣya vinītaṁ sthitamantike.
9. āpyāyata mahātejāḥ kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
dhanañjayam abhiprekṣya vinītam sthitam antike
9. The highly resplendent Yudhiṣṭhira, son of Kunti, was greatly gladdened upon seeing Arjuna (dhanañjayam) standing humbly nearby.
9. יוּדְהִישְׁתְהִירַה בן קוּנְטִי, רב הזוהר, התמלא כוח ושמחה כשהביט באַרְג׳וּנַה העומד לידו בענווה,
जटिलं देवराजस्य तपोयुक्तमकल्मषम् ।
हर्षेण महताविष्टः फल्गुनस्याथ दर्शनात् ॥१०॥
10. jaṭilaṁ devarājasya tapoyuktamakalmaṣam ,
harṣeṇa mahatāviṣṭaḥ phalgunasyātha darśanāt.
10. jaṭilam devarājasya tapoyuktam akalmaṣam
harṣeṇa mahatā āviṣṭaḥ phālgunasya atha darśanāt
10. Then, upon seeing Arjuna (Phalguna), the king of gods, who was adorned with matted locks, engaged in asceticism (tapas), and free from impurity, became overcome with great joy.
10. הצנוע שבא עם צמות, מלא תרגולי עוצמה רוחנית וחף מכל כתם, ואז אחזה בו שמחה גדולה למראה פַלְגוּנַה בנוכחות מלך האלים.
तं तथादीनमनसं राजानं हर्षसंप्लुतम् ।
उवाच वचनं धीमान्देवराजः पुरंदरः ॥११॥
11. taṁ tathādīnamanasaṁ rājānaṁ harṣasaṁplutam ,
uvāca vacanaṁ dhīmāndevarājaḥ puraṁdaraḥ.
11. tam tathā adīnamanasam rājānam harṣasaṃplutam
uvāca vacanam dhīmān devarājaḥ purandaraḥ
11. The wise king of gods (Indra), Purandara, then spoke these words to that king, whose mind was thus not dejected and who was overcome with joy.
11. אל אותו מלך שרוחו אינה מדוכאת ושקוע בשמחה אמר מלך האלים פּוּרַנְדַרַה, החכם, את הדברים הבאים.
त्वमिमां पृथिवीं राजन्प्रशासिष्यसि पाण्डव ।
स्वस्ति प्राप्नुहि कौन्तेय काम्यकं पुनराश्रमम् ॥१२॥
12. tvamimāṁ pṛthivīṁ rājanpraśāsiṣyasi pāṇḍava ,
svasti prāpnuhi kaunteya kāmyakaṁ punarāśramam.
12. tvam imām pṛthivīm rājan praśāsiṣyasi pāṇḍava
svasti prāpnuhi kaunteya kāmyakam punar āśramam
12. O King (rājan), O son of Pāṇḍu, you will rule this earth. O son of Kuntī, obtain well-being and return again to the Kāmyaka hermitage (āśrama).
12. הו מלך, בן פָּאנְדוּ, אתה תשלוט בארץ הזאת. לך לשלום, הו בן קוּנְטִי, ושוב אל משכן קָאמְיַקַה.
अस्त्राणि लब्धानि च पाण्डवेन सर्वाणि मत्तः प्रयतेन राजन् ।
कृतप्रियश्चास्मि धनंजयेन जेतुं न शक्यस्त्रिभिरेष लोकैः ॥१३॥
13. astrāṇi labdhāni ca pāṇḍavena; sarvāṇi mattaḥ prayatena rājan ,
kṛtapriyaścāsmi dhanaṁjayena; jetuṁ na śakyastribhireṣa lokaiḥ.
13. astrāṇi labdhāni ca pāṇḍavena
sarvāṇi mattaḥ prayatena rājan
kṛtapriyaḥ ca asmi dhanaṃjayena
jetum na śakyaḥ tribhiḥ eṣa lokaiḥ
13. O King (rājan), all the weapons have been obtained from me by the diligent son of Pāṇḍu (Arjuna), and I have been pleased by Dhanaṃjaya (Arjuna). This one (Arjuna) cannot be conquered by the three worlds.
13. הו מלך, בן פָּאנְדוּ קיבל ממני במאמץ את כל כלי הנשק השמימיים. אני מרוצה מדְהַנַנְג׳ַיַה, ואי אפשר לנצח אותו בשלושת העולמות.
एवमुक्त्वा सहस्राक्षः कुन्तीपुत्रं युधिष्ठिरम् ।
जगाम त्रिदिवं हृष्टः स्तूयमानो महर्षिभिः ॥१४॥
14. evamuktvā sahasrākṣaḥ kuntīputraṁ yudhiṣṭhiram ,
jagāma tridivaṁ hṛṣṭaḥ stūyamāno maharṣibhiḥ.
14. evam uktvā sahasrākṣaḥ kuntīputram yudhiṣṭhiram
jagāma tridivam hṛṣṭaḥ stūyamānaḥ maharṣibhiḥ
14. Having thus spoken to Yudhishthira, the son of Kunti, the thousand-eyed (Indra), delighted and being praised by the great sages, departed for heaven.
14. לאחר שאמר זאת לבן קוּנְטִי, יוּדְהִישְׁתְהִירַה, עלה שַׁקְרַה בעל אלף העיניים לשמיים בשמחה, בעוד החוזים הגדולים משבחים אותו.
धनेश्वरगृहस्थानां पाण्डवानां समागमम् ।
शक्रेण य इमं विद्वानधीयीत समाहितः ॥१५॥
15. dhaneśvaragṛhasthānāṁ pāṇḍavānāṁ samāgamam ,
śakreṇa ya imaṁ vidvānadhīyīta samāhitaḥ.
15. dhaneśvaragṛhasthānām pāṇḍavānām samāgamam
śakreṇa yaḥ imam vidvān adhīyīta samāhitaḥ
15. Whoever, being learned and attentive, studies this account concerning the meeting of the Pāṇḍavas with Indra while they were residing in the abode of the lord of wealth (Kubera)...
15. מי שיודע וילמד בריכוז את סיפור המפגש הזה של בני פָּאנְדוּ, ששהו בבית אדון העושר (קוּבֵּרַה), עם שַׁקְרַה,
संवत्सरं ब्रह्मचारी नियतः संशितव्रतः ।
स जीवेत निराबाधः सुसुखी शरदां शतम् ॥१६॥
16. saṁvatsaraṁ brahmacārī niyataḥ saṁśitavrataḥ ,
sa jīveta nirābādhaḥ susukhī śaradāṁ śatam.
16. saṃvatsaram brahmacārī niyataḥ saṃśitavrataḥ
saḥ jīveta nirābādhaḥ susukhī śaradām śatam
16. ...that person, observing celibacy (brahmacārī), self-controlled, and firm in their vows for a year, would live for a hundred years, free from obstacles and very happily.
16. ויעשה זאת במשך שנה כתלמיד מתנזר, מרוסן ונאמן לנדריו החמורים, יחיה (אותו אדם) ללא מכשולים, מאושר מאוד, מאה שנים.