Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-15, chapter-37

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
तच्छ्रुत्वा विविधं तस्य राजर्षेः परिदेवितम् ।
पुनर्नवीकृतः शोको गान्धार्या जनमेजय ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tacchrutvā vividhaṁ tasya rājarṣeḥ paridevitam ,
punarnavīkṛtaḥ śoko gāndhāryā janamejaya.
1. vaiśampāyana uvāca tat śrutvā vividham tasya rājarṣeḥ
paridevitam punaḥ navīkṛtaḥ śokaḥ gāndhāryā janamejaya
1. vaiśampāyana uvāca: janamejaya,
tat tasya rājarṣeḥ vividham paridevitam śrutvā,
gāndhāryā śokaḥ punaḥ navīkṛtaḥ.
1. Vaishampayana spoke: O Janamejaya, upon hearing those various lamentations of that royal sage (rājarṣi), Gandhari's grief (śoka) was renewed.
कुन्त्या द्रुपदपुत्र्याश्च सुभद्रायास्तथैव च ।
तासां च वरनारीणां वधूनां कौरवस्य ह ॥२॥
2. kuntyā drupadaputryāśca subhadrāyāstathaiva ca ,
tāsāṁ ca varanārīṇāṁ vadhūnāṁ kauravasya ha.
2. kuntiyāḥ drupadaputryāḥ ca subhadrāyāḥ tathā eva
ca tāsām ca varanārīṇām vadhūnām kauravasya ha
2. Of Kunti, and of Draupadi, the daughter of Drupada, and also of Subhadra; and indeed, of those excellent women, the wives of the Kauravas.
पुत्रशोकसमाविष्टा गान्धारी त्विदमब्रवीत् ।
श्वशुरं बद्धनयना देवी प्राञ्जलिरुत्थिता ॥३॥
3. putraśokasamāviṣṭā gāndhārī tvidamabravīt ,
śvaśuraṁ baddhanayanā devī prāñjalirutthitā.
3. putraśokasamāviṣṭā gāndhārī tu idam abravīt
śvaśuram baddhanayanā devī prāñjaliḥ utthitā
3. Afflicted by grief for her sons, Queen Gandhari, with her eyes bound, stood up with folded hands and spoke these words to her father-in-law.
षोडशेमानि वर्षाणि गतानि मुनिपुंगव ।
अस्य राज्ञो हतान्पुत्राञ्शोचतो न शमो विभो ॥४॥
4. ṣoḍaśemāni varṣāṇi gatāni munipuṁgava ,
asya rājño hatānputrāñśocato na śamo vibho.
4. ṣoḍaśa imāni varṣāṇi gatāni munipuṅgava asya
rājñaḥ hatān putrān śocataḥ na śamaḥ vibho
4. O chief of sages! These sixteen years have passed, yet there is no peace, O mighty one, for this king who laments his slain sons.
पुत्रशोकसमाविष्टो निःश्वसन्ह्येष भूमिपः ।
न शेते वसतीः सर्वा धृतराष्ट्रो महामुने ॥५॥
5. putraśokasamāviṣṭo niḥśvasanhyeṣa bhūmipaḥ ,
na śete vasatīḥ sarvā dhṛtarāṣṭro mahāmune.
5. putraśokasamāviṣṭaḥ niḥśvasan hi eṣaḥ bhūmipaḥ
na śete vasatīḥ sarvāḥ dhṛtarāṣṭraḥ mahāmune
5. Afflicted by grief for his sons, this King Dhṛtarāṣṭra, sighing repeatedly, indeed does not sleep through any of the nights, O great sage (mahāmune).
लोकानन्यान्समर्थोऽसि स्रष्टुं सर्वांस्तपोबलात् ।
किमु लोकान्तरगतान्राज्ञो दर्शयितुं सुतान् ॥६॥
6. lokānanyānsamartho'si sraṣṭuṁ sarvāṁstapobalāt ,
kimu lokāntaragatānrājño darśayituṁ sutān.
6. lokān anyān samarthaḥ asi sraṣṭum sarvān tapobalāt
kimu lokāntaragatān rājñaḥ darśayitum sutān
6. tapobalāt sarvān anyān lokān sraṣṭum samarthaḥ
asi kimu lokāntaragatān rājñaḥ sutān darśayitum
6. By the power of your ascetic devotion (tapas), you are capable of creating all other worlds; what then to say of merely bringing forth the king's sons who have departed to other realms?
इयं च द्रौपदी कृष्णा हतज्ञातिसुता भृशम् ।
शोचत्यतीव साध्वी ते स्नुषाणां दयिता स्नुषा ॥७॥
7. iyaṁ ca draupadī kṛṣṇā hatajñātisutā bhṛśam ,
śocatyatīva sādhvī te snuṣāṇāṁ dayitā snuṣā.
7. iyam ca draupadī kṛṣṇā hatajñātisutā bhṛśam
śocati atīva sādhvī te snuṣāṇām dayitā snuṣā
7. iyam ca kṛṣṇā draupadī hatajñātisutā bhṛśam
atīva śocati te sādhvī snuṣāṇām dayitā snuṣā
7. And this Draupadi, also known as Krishnaa, whose relatives and sons have been slain, grieves exceedingly. She is your very virtuous daughter-in-law, the most beloved among all your daughters-in-law.
तथा कृष्णस्य भगिनी सुभद्रा भद्रभाषिणी ।
सौभद्रवधसंतप्ता भृशं शोचति भामिनी ॥८॥
8. tathā kṛṣṇasya bhaginī subhadrā bhadrabhāṣiṇī ,
saubhadravadhasaṁtaptā bhṛśaṁ śocati bhāminī.
8. tathā kṛṣṇasya bhaginī subhadrā bhadrabhāṣiṇī
saubhadravadhasantaptā bhṛśam śocati bhāminī
8. tathā kṛṣṇasya bhaginī subhadrā bhadrabhāṣiṇī
saubhadravadhasantaptā bhṛśam bhāminī śocati
8. Similarly, Subhadra, Krishna's gentle-spoken sister, is greatly tormented by the slaying of Saubhadra (Abhimanyu) and grieves intensely, that passionate lady.
इयं च भूरिश्रवसो भार्या परमदुःखिता ।
भर्तृव्यसनशोकार्ता न शेते वसतीः प्रभो ॥९॥
9. iyaṁ ca bhūriśravaso bhāryā paramaduḥkhitā ,
bhartṛvyasanaśokārtā na śete vasatīḥ prabho.
9. iyam ca bhūriśravasaḥ bhāryā paramaduḥkhitā
bhartṛvyasanaśokārtā na śete vasatīḥ prabho
9. prabho iyam ca bhūriśravasaḥ bhāryā paramaduḥkhitā
bhartṛvyasanaśokārtā vasatīḥ na śete
9. And this wife of Bhurishravas, extremely distressed and afflicted by the sorrow of her husband's calamity, O lord, does not sleep for many nights.
यस्यास्तु श्वशुरो धीमान्बाह्लीकः स कुरूद्वहः ।
निहतः सोमदत्तश्च पित्रा सह महारणे ॥१०॥
10. yasyāstu śvaśuro dhīmānbāhlīkaḥ sa kurūdvahaḥ ,
nihataḥ somadattaśca pitrā saha mahāraṇe.
10. yasyāḥ tu śvaśuraḥ dhīmān bāhlīkaḥ saḥ kurūdvahaḥ
nihataḥ somadattaḥ ca pitrā saha mahā-raṇe
10. yasyāḥ tu dhīmān śvaśuraḥ saḥ kurūdvahaḥ bāhlīkaḥ
ca somadattaḥ pitrā saha mahā-raṇe nihataḥ
10. And whose wise father-in-law, that chief of the Kurus, Bahlika, was slain, and Somadatta also, along with his father, was killed in the great battle.
श्रीमच्चास्य महाबुद्धेः संग्रामेष्वपलायिनः ।
पुत्रस्य ते पुत्रशतं निहतं यद्रणाजिरे ॥११॥
11. śrīmaccāsya mahābuddheḥ saṁgrāmeṣvapalāyinaḥ ,
putrasya te putraśataṁ nihataṁ yadraṇājire.
11. śrīmat ca asya mahā-buddheḥ saṃgrāmeṣu apalāyinaḥ
putrasya te putra-śatam nihatam yat raṇājire
11. ca asya śrīmat mahā-buddheḥ saṃgrāmeṣu apalāyinaḥ
te putrasya yat putra-śatam raṇājire nihatam
11. And of this glorious, highly intelligent son of yours, who never fled from battles, a hundred sons were slain in the battlefield.
तस्य भार्याशतमिदं पुत्रशोकसमाहतम् ।
पुनः पुनर्वर्धयानं शोकं राज्ञो ममैव च ।
तेनारम्भेण महता मामुपास्ते महामुने ॥१२॥
12. tasya bhāryāśatamidaṁ putraśokasamāhatam ,
punaḥ punarvardhayānaṁ śokaṁ rājño mamaiva ca ,
tenārambheṇa mahatā māmupāste mahāmune.
12. tasya bhāryā-śatam idam putra-śoka-samāhatam
punaḥ punaḥ vardhayānam
śokam rājñaḥ mama eva ca tena
ārambheṇa mahatā mām upāste mahā-mune
12. mahā-mune idam tasya putra-śoka-samāhatam
bhāryā-śatam punaḥ punaḥ
rājñaḥ mama eva ca śokam vardhayānam
tena mahatā ārambheṇa mām upāste
12. This multitude of his wives, struck by the sorrow for their sons, repeatedly intensifies the grief of both the king (Dhṛtarāṣṭra) and myself. O great sage (muni), by that enormous undertaking (the war), he (Duryodhana) now afflicts me.
ये च शूरा महात्मानः श्वशुरा मे महारथाः ।
सोमदत्तप्रभृतयः का नु तेषां गतिः प्रभो ॥१३॥
13. ye ca śūrā mahātmānaḥ śvaśurā me mahārathāḥ ,
somadattaprabhṛtayaḥ kā nu teṣāṁ gatiḥ prabho.
13. ye ca śūrāḥ mahā-ātmānaḥ śvaśurāḥ me mahā-rathāḥ
somadatta-prabhṛtayaḥ kā nu teṣām gatiḥ prabho
13. prabho ca ye śūrāḥ mahā-ātmānaḥ mahā-rathāḥ me
śvaśurāḥ somadatta-prabhṛtayaḥ teṣām kā nu gatiḥ
13. And those brave, magnanimous, great charioteer fathers-in-law of mine, led by Somadatta, O lord, what indeed is their ultimate destination (gati)?
तव प्रसादाद्भगवन्विशोकोऽयं महीपतिः ।
कुर्यात्कालमहं चैव कुन्ती चेयं वधूस्तव ॥१४॥
14. tava prasādādbhagavanviśoko'yaṁ mahīpatiḥ ,
kuryātkālamahaṁ caiva kuntī ceyaṁ vadhūstava.
14. tava prasādāt bhagavan viśokaḥ ayam mahīpatiḥ
kuryāt kālam aham ca eva kuntī ca iyam vadhūḥ tava
14. bhagavan tava prasādāt ayam mahīpatiḥ viśokaḥ
kālam kuryāt ca aham eva iyam kuntī tava vadhūḥ ca
14. O revered one, by your grace, may this king (Dhṛtarāṣṭra) be free from sorrow and perform the funeral rites. And I, and this Kunti, your daughter-in-law, will also do so.
इत्युक्तवत्यां गान्धार्यां कुन्ती व्रतकृशानना ।
प्रच्छन्नजातं पुत्रं तं सस्मारादित्यसंभवम् ॥१५॥
15. ityuktavatyāṁ gāndhāryāṁ kuntī vratakṛśānanā ,
pracchannajātaṁ putraṁ taṁ sasmārādityasaṁbhavam.
15. iti uktavatyām gāndhāryām kuntī vratakṛśānanā
pracchannajātam putram tam sasmāra ādityasaṃbhavam
15. gāndhāryām iti uktavatyām vratakṛśānanā kuntī tam
pracchannajātam ādityasaṃbhavam putram sasmāra
15. When Gāndhārī had thus spoken, Kuntī, whose face was emaciated by vows, remembered that secretly born son, Karna, who was born from the Sun.
तामृषिर्वरदो व्यासो दूरश्रवणदर्शनः ।
अपश्यद्दुःखितां देवीं मातरं सव्यसाचिनः ॥१६॥
16. tāmṛṣirvarado vyāso dūraśravaṇadarśanaḥ ,
apaśyadduḥkhitāṁ devīṁ mātaraṁ savyasācinaḥ.
16. tām ṛṣiḥ varadaḥ vyāsaḥ dūraśravaṇadarśanaḥ
apaśyat duḥkhitām devīm mātaram savyasācinaḥ
16. varadaḥ dūraśravaṇadarśanaḥ ṛṣiḥ vyāsaḥ
duḥkhitām devīm savyasācinaḥ mātaram tām apaśyat
16. The boon-granting sage (muni) Vyāsa, who possessed far-reaching hearing and sight, saw that sorrowful, goddess-like mother of Savyasācin (Arjuna).
तामुवाच ततो व्यासो यत्ते कार्यं विवक्षितम् ।
तद्ब्रूहि त्वं महाप्राज्ञे यत्ते मनसि वर्तते ॥१७॥
17. tāmuvāca tato vyāso yatte kāryaṁ vivakṣitam ,
tadbrūhi tvaṁ mahāprājñe yatte manasi vartate.
17. tām uvāca tataḥ vyāsaḥ yat te kāryam vivakṣitam
tat brūhi tvam mahāprājñe yat te manasi vartate
17. tataḥ vyāsaḥ tām uvāca mahāprājñe tvam yat te
vivakṣitam kāryam tat brūhi yat te manasi vartate
17. Then Vyāsa said to her (Kuntī), 'O highly intelligent one, declare whatever purpose you intend, whatever is in your mind.'
ततः कुन्ती श्वशुरयोः प्रणम्य शिरसा तदा ।
उवाच वाक्यं सव्रीडं विवृण्वाना पुरातनम् ॥१८॥
18. tataḥ kuntī śvaśurayoḥ praṇamya śirasā tadā ,
uvāca vākyaṁ savrīḍaṁ vivṛṇvānā purātanam.
18. tataḥ kuntī śvaśurayoḥ praṇamya śirasā tadā
uvāca vākyaṃ savrīḍam vivṛṇvānā purātanam
18. tataḥ tadā kuntī śvaśurayoḥ śirasā praṇamya
savrīḍam purātanam vākyaṃ vivṛṇvānā uvāca
18. Then Kunti, at that moment, having bowed her head to her parents-in-law, spoke a statement with modesty, revealing an old secret.