Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-72

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
ब्रह्मोवाच ।
योऽयं प्रश्नस्त्वया पृष्टो गोप्रदानाधिकारवान् ।
नास्य प्रष्टास्ति लोकेऽस्मिंस्त्वत्तोऽन्यो हि शतक्रतो ॥१॥
1. brahmovāca ,
yo'yaṁ praśnastvayā pṛṣṭo gopradānādhikāravān ,
nāsya praṣṭāsti loke'smiṁstvatto'nyo hi śatakrato.
1. brahmā uvāca yaḥ ayam praśnaḥ tvayā pṛṣṭaḥ gopradānādhikāravān
na asya praṣṭā asti loke asmin tvattaḥ anyaḥ hi śatakrato
1. Brahmā uvāca: Śatakrato,
tvayā yaḥ ayam praśnaḥ gopradānādhikāravān pṛṣṭaḥ,
asmin loke asya praṣṭā tvattaḥ anyaḥ hi na asti.
1. Brahmā said: 'This question, asked by you, which pertains to the proper conduct (dharma) concerning cow-giving - there is indeed no other questioner in this world superior to you, O Śatakratu.'
सन्ति नानाविधा लोका यांस्त्वं शक्र न पश्यसि ।
पश्यामि यानहं लोकानेकपत्न्यश्च याः स्त्रियः ॥२॥
2. santi nānāvidhā lokā yāṁstvaṁ śakra na paśyasi ,
paśyāmi yānahaṁ lokānekapatnyaśca yāḥ striyaḥ.
2. santi nānāvidhāḥ lokāḥ yān tvam śakra na paśyasi
paśyāmi yān aham lokān ekapatnyaḥ ca yāḥ striyaḥ
2. śakra tvam yān nānāvidhāḥ lokāḥ santi na paśyasi
aham yān lokān ca yāḥ striyaḥ ekapatnyaḥ paśyāmi
2. O Śakra, there exist many kinds of worlds that you do not see. I see those worlds, as well as the women there who are devoted to one husband.
कर्मभिश्चापि सुशुभैः सुव्रता ऋषयस्तथा ।
सशरीरा हि तान्यान्ति ब्राह्मणाः शुभवृत्तयः ॥३॥
3. karmabhiścāpi suśubhaiḥ suvratā ṛṣayastathā ,
saśarīrā hi tānyānti brāhmaṇāḥ śubhavṛttayaḥ.
3. karmabhiḥ ca api suśubhaiḥ suvratāḥ ṛṣayaḥ tathā
saśarīrāḥ hi tān yānti brāhmaṇāḥ śubhavṛttayaḥ
3. hi suvratāḥ ṛṣayaḥ tathā śubhavṛttayaḥ brāhmaṇāḥ
saśarīrāḥ ca api suśubhaiḥ karmabhiḥ tān yānti
3. Indeed, pious sages and Brahmins (brāhmaṇāḥ) of virtuous conduct, remaining embodied, attain those worlds through very auspicious actions (karma).
शरीरन्यासमोक्षेण मनसा निर्मलेन च ।
स्वप्नभूतांश्च ताँल्लोकान्पश्यन्तीहापि सुव्रताः ॥४॥
4. śarīranyāsamokṣeṇa manasā nirmalena ca ,
svapnabhūtāṁśca tāँllokānpaśyantīhāpi suvratāḥ.
4. śarīranyāsamokṣeṇa manasā nirmalena ca svapnabhūtān
ca tān lokān paśyanti iha api suvratāḥ
4. śarīranyāsamokṣeṇa ca nirmalena manasā ca iha
api suvratāḥ tān svapnabhūtān lokān paśyanti
4. By the release from the body, and even here (in this world) with a pure mind (manas), the pious (suvratāḥ) perceive those dream-like worlds.
ते तु लोकाः सहस्राक्ष शृणु यादृग्गुणान्विताः ।
न तत्र क्रमते कालो न जरा न च पापकम् ।
तथान्यन्नाशुभं किंचिन्न व्याधिस्तत्र न क्लमः ॥५॥
5. te tu lokāḥ sahasrākṣa śṛṇu yādṛgguṇānvitāḥ ,
na tatra kramate kālo na jarā na ca pāpakam ,
tathānyannāśubhaṁ kiṁcinna vyādhistatra na klamaḥ.
5. te tu lokāḥ sahasrākṣa śṛṇu yādṛgguṇānvitāḥ
na tatra kramate kālaḥ na jarā
na ca pāpakam tathā anyat na aśubham
kiṃcit na vyādhiḥ tatra na klamaḥ
5. sahasrākṣa śṛṇu tu te lokāḥ yādṛgguṇānvitāḥ.
tatra kālaḥ na kramate,
na jarā,
ca na pāpakam.
tathā anyat aśubham kiṃcit na,
na vyādhiḥ,
na klamaḥ tatra
5. O thousand-eyed one (Sahasrākṣa), listen now to the qualities with which those worlds are endowed. There, time (kāla) does not advance, nor old age, nor any sin (pāpakam). Similarly, no other inauspicious thing exists there, nor disease, nor fatigue.
यद्यच्च गावो मनसा तस्मिन्वाञ्छन्ति वासव ।
तत्सर्वं प्रापयन्ति स्म मम प्रत्यक्षदर्शनात् ।
कामगाः कामचारिण्यः कामात्कामांश्च भुञ्जते ॥६॥
6. yadyacca gāvo manasā tasminvāñchanti vāsava ,
tatsarvaṁ prāpayanti sma mama pratyakṣadarśanāt ,
kāmagāḥ kāmacāriṇyaḥ kāmātkāmāṁśca bhuñjate.
6. yadyat ca gāvaḥ manasā tasmin vāñchanti
vāsava tat sarvam prāpayanti
sma mama pratyakṣadarśanāt kāmagāḥ
kāmacāriṇyaḥ kāmāt kāmān ca bhuñjate
6. vāsava gāvaḥ manasā yadyat ca tasmin
vāñchanti tat sarvam mama
pratyakṣadarśanāt prāpayanti sma kāmagāḥ
kāmacāriṇyaḥ kāmāt kāmān ca bhuñjate
6. O Vāsava, whatever the cows desire with their minds, they obtain all of it through my direct sight. They go wherever they wish, move freely, and enjoy their desires as they please.
वाप्यः सरांसि सरितो विविधानि वनानि च ।
गृहाणि पर्वताश्चैव यावद्द्रव्यं च किंचन ॥७॥
7. vāpyaḥ sarāṁsi sarito vividhāni vanāni ca ,
gṛhāṇi parvatāścaiva yāvaddravyaṁ ca kiṁcana.
7. vāpyaḥ sarāṃsi saritaḥ vividhāni vanāni ca
gṛhāṇi parvatāḥ ca eva yāvat dravyam ca kiṃcana
7. vāpyaḥ sarāṃsi saritaḥ vividhāni vanāni ca
gṛhāṇi parvatāḥ ca eva yāvat kiṃcana dravyam ca
7. There are ponds, lakes, rivers, and various forests, as well as houses, mountains, and whatever wealth there may be.
मनोज्ञं सर्वभूतेभ्यः सर्वं तत्र प्रदृश्यते ।
ईदृशान्विद्धि ताँल्लोकान्नास्ति लोकस्ततोऽधिकः ॥८॥
8. manojñaṁ sarvabhūtebhyaḥ sarvaṁ tatra pradṛśyate ,
īdṛśānviddhi tāँllokānnāsti lokastato'dhikaḥ.
8. manojñam sarvabhūtebhyaḥ sarvam tatra pradṛśyate
īdṛśān viddhi tān lokān na asti lokaḥ tataḥ adhikaḥ
8. sarvabhūtebhyaḥ manojñam sarvam tatra pradṛśyate.
tān lokān īdṛśān viddhi.
tataḥ adhikaḥ lokaḥ na asti.
8. Everything pleasing to all beings is seen there. Know those worlds to be of such a nature; there is no realm superior to them.
तत्र सर्वसहाः क्षान्ता वत्सला गुरुवर्तिनः ।
अहंकारैर्विरहिता यान्ति शक्र नरोत्तमाः ॥९॥
9. tatra sarvasahāḥ kṣāntā vatsalā guruvartinaḥ ,
ahaṁkārairvirahitā yānti śakra narottamāḥ.
9. tatra sarvasahāḥ kṣāntāḥ vatsalāḥ guruvartinaḥ
ahaṅkāraiḥ virahitāḥ yānti śakra narottamāḥ
9. śakra tatra narottamāḥ sarvasahāḥ kṣāntāḥ
vatsalāḥ guruvartinaḥ ahaṅkāraiḥ virahitāḥ yānti
9. There, O Śakra, the best among men - who are all-enduring, patient, affectionate, and obedient to their spiritual teachers (guru), and who are devoid of ego (ahaṅkāra) - attain those realms.
यः सर्वमांसानि न भक्षयीत पुमान्सदा यावदन्ताय युक्तः ।
मातापित्रोरर्चिता सत्ययुक्तः शुश्रूषिता ब्राह्मणानामनिन्द्यः ॥१०॥
10. yaḥ sarvamāṁsāni na bhakṣayīta; pumānsadā yāvadantāya yuktaḥ ,
mātāpitrorarcitā satyayuktaḥ; śuśrūṣitā brāhmaṇānāmanindyaḥ.
10. yaḥ sarvamāṃsāni na bhakṣayīta
pumān sadā yāvat antāya yuktaḥ
mātāpitroḥ arcitā satyayuktaḥ
śuśrūṣitā brāhmaṇānām anindyaḥ
10. yaḥ pumān sarvamāṃsāni na
bhakṣayīta sadā yāvat antāya yuktaḥ
mātāpitroḥ arcitā satyayuktaḥ
brāhmaṇānām śuśrūṣitā anindyaḥ
10. That man who should never eat all kinds of meat, who is always dedicated until the end (of his life), who honors his parents, who is endowed with truth, who serves Brahmins, and who is blameless -
अक्रोधनो गोषु तथा द्विजेषु धर्मे रतो गुरुशुश्रूषकश्च ।
यावज्जीवं सत्यवृत्ते रतश्च दाने रतो यः क्षमी चापराधे ॥११॥
11. akrodhano goṣu tathā dvijeṣu; dharme rato guruśuśrūṣakaśca ,
yāvajjīvaṁ satyavṛtte rataśca; dāne rato yaḥ kṣamī cāparādhe.
11. akrodhanaḥ goṣu tathā dvijeṣu
dharme rataḥ guruśuśrūṣakaḥ ca
yāvajjīvam satyavṛtte rataḥ ca
dāne rataḥ yaḥ kṣamī ca aparādhe
11. yaḥ akrodhanaḥ goṣu tathā dvijeṣu
dharme rataḥ guruśuśrūṣakaḥ
ca yāvajjīvam satyavṛtte rataḥ
ca dāne rataḥ अपराधे kṣamī ca
11. - who is free from anger towards cows and Brahmins, devoted to (dharma), and serving his preceptor; and who is devoted to truthful conduct throughout his life, devoted to charity (dāna), and forgiving of offenses -
मृदुर्दान्तो देवपरायणश्च सर्वातिथिश्चापि तथा दयावान् ।
ईदृग्गुणो मानवः संप्रयाति लोकं गवां शाश्वतं चाव्ययं च ॥१२॥
12. mṛdurdānto devaparāyaṇaśca; sarvātithiścāpi tathā dayāvān ,
īdṛgguṇo mānavaḥ saṁprayāti; lokaṁ gavāṁ śāśvataṁ cāvyayaṁ ca.
12. mṛduḥ dāntaḥ devaparāyaṇaḥ ca
sarvātithiḥ ca api tathā dayāvān
īdṛkguṇaḥ mānavaḥ saṃprayāti
lokam gavām śāśvatam ca avyayam ca
12. mṛduḥ dāntaḥ devaparāyaṇaḥ ca
sarvātithiḥ ca api tathā dayāvān
īdṛkguṇaḥ mānavaḥ gavam śāśvatam
ca avyayam ca lokam saṃprayāti
12. - a human being with such qualities: gentle, self-controlled, devoted to deities, hospitable to all guests, and compassionate, attains the world of cows (Gau-loka), which is eternal and imperishable.
न पारदारी पश्यति लोकमेनं न वै गुरुघ्नो न मृषाप्रलापी ।
सदापवादी ब्राह्मणः शान्तवेदो दोषैरन्यैर्यश्च युक्तो दुरात्मा ॥१३॥
13. na pāradārī paśyati lokamenaṁ; na vai gurughno na mṛṣāpralāpī ,
sadāpavādī brāhmaṇaḥ śāntavedo; doṣairanyairyaśca yukto durātmā.
13. na pāradārī paśyati lokam enam na
vai gurughnaḥ na mṛṣāpralāpī
sadāpavādī brāhmaṇaḥ śāntavedaḥ
doṣaiḥ anyaiḥ ca yaḥ yuktaḥ durātmā
13. पारदारी न पश्यति एनम् लोकम् न वै गुरुघ्नः
न मृषाप्रलापी यः सदापवादी ब्राह्मणः
शान्तवेदः च अन्यैः दोषैः युक्तः
दुरात्मा च (सः अपि न पश्यति एनम् लोकम्)
13. An adulterer does not see this world, nor indeed a slayer of his preceptor, nor one who speaks falsehoods. Also, a Brahmin who is always a slanderer, whose Vedic knowledge is neglected, and a wicked soul who is endowed with other faults (does not see this world).
न मित्रध्रुङ्नैकृतिकः कृतघ्नः शठोऽनृजुर्धर्मविद्वेषकश्च ।
न ब्रह्महा मनसापि प्रपश्येद्गवां लोकं पुण्यकृतां निवासम् ॥१४॥
14. na mitradhruṅnaikṛtikaḥ kṛtaghnaḥ; śaṭho'nṛjurdharmavidveṣakaśca ,
na brahmahā manasāpi prapaśye;dgavāṁ lokaṁ puṇyakṛtāṁ nivāsam.
14. na mitradhruk naikṛtikaḥ kṛtaghnaḥ
śaṭhaḥ anṛjuḥ dharmavidveṣakaḥ
ca na brahmahā manasā api prapaśyet
gavām lokam puṇyakṛtām nivāsam
14. mitradhruk naikṛtikaḥ kṛtaghnaḥ
śaṭhaḥ anṛjuḥ dharmavidveṣakaḥ ca
brahmahā (eṣaḥ) manasā api puṇyakṛtām
gavām lokam nivāsam na prapaśyet
14. A betrayer of friends, one who is treacherous, ungrateful, wicked, dishonest, or hostile to natural law (dharma), nor a killer of Brahmins, should not even mentally envision the world of cows, which is the abode of those who perform meritorious deeds.
एतत्ते सर्वमाख्यातं नैपुणेन सुरेश्वर ।
गोप्रदानरतानां तु फलं शृणु शतक्रतो ॥१५॥
15. etatte sarvamākhyātaṁ naipuṇena sureśvara ,
gopradānaratānāṁ tu phalaṁ śṛṇu śatakrato.
15. etat te sarvam ākhyātam naipuṇena sureśvara
gopradānarātānām tu phalam śṛṇu śatakrato
15. sureśvara,
etat sarvam te naipuṇena ākhyātam.
śatakrato,
tu gopradānarātānām phalam śṛṇu.
15. O lord of the gods (sureśvara), all this has been precisely explained to you. Now, O possessor of a hundred powers (śatakrato), listen to the result for those who are dedicated to the donation of cows.
दायाद्यलब्धैरर्थैर्यो गाः क्रीत्वा संप्रयच्छति ।
धर्मार्जितधनक्रीतान्स लोकानश्नुतेऽक्षयान् ॥१६॥
16. dāyādyalabdhairarthairyo gāḥ krītvā saṁprayacchati ,
dharmārjitadhanakrītānsa lokānaśnute'kṣayān.
16. dāyādyalabdhaiḥ arthaiḥ yaḥ gāḥ krītvā saṃprayacchati
dharmārjitadhanakrītān sa lokān aśnute akṣayān
16. yaḥ dāyādyalabdhaiḥ arthaiḥ gāḥ krītvā saṃprayacchati,
saḥ dharmārjitadhanakrītān akṣayān lokān aśnute.
16. Whoever buys cows with wealth obtained through inheritance and then donates them, attains those imperishable realms that are acquired through righteously earned wealth.
यो वै द्यूते धनं जित्वा गाः क्रीत्वा संप्रयच्छति ।
स दिव्यमयुतं शक्र वर्षाणां फलमश्नुते ॥१७॥
17. yo vai dyūte dhanaṁ jitvā gāḥ krītvā saṁprayacchati ,
sa divyamayutaṁ śakra varṣāṇāṁ phalamaśnute.
17. yaḥ vai dyūte dhanam jitvā gāḥ krītvā saṃprayacchati
sa divyam ayutam śakra varṣāṇām phalam aśnute
17. śakra,
yaḥ vai dyūte dhanam jitvā gāḥ krītvā saṃprayacchati,
saḥ varṣāṇām ayutam divyam phalam aśnute.
17. Indeed, whoever wins wealth through gambling, buys cows, and then donates them, O Śakra, he attains a divine reward for ten thousand years.
दायाद्या यस्य वै गावो न्यायपूर्वैरुपार्जिताः ।
प्रदत्तास्ताः प्रदातॄणां संभवन्त्यक्षया ध्रुवाः ॥१८॥
18. dāyādyā yasya vai gāvo nyāyapūrvairupārjitāḥ ,
pradattāstāḥ pradātṝṇāṁ saṁbhavantyakṣayā dhruvāḥ.
18. dāyādyāḥ yasya vai gāvaḥ nyāyapūrvaiḥ upārjitāḥ
pradattāḥ tāḥ pradātṝṇām sambhavanti akṣayā dhruvāḥ
18. yasya nyāyapūrvaiḥ upārjitāḥ dāyādyāḥ gāvaḥ vai tāḥ
pradattāḥ pradātṝṇām akṣayāḥ dhruvāḥ sambhavanti
18. Indeed, the cows that are inherited and acquired through just means, when given (as gifts), become imperishable and permanent (rewards) for the givers.
प्रतिगृह्य च यो दद्याद्गाः सुशुद्धेन चेतसा ।
तस्यापीहाक्षयाँल्लोकान्ध्रुवान्विद्धि शचीपते ॥१९॥
19. pratigṛhya ca yo dadyādgāḥ suśuddhena cetasā ,
tasyāpīhākṣayāँllokāndhruvānviddhi śacīpate.
19. pratigṛhya ca yaḥ dadyāt gāḥ suśuddhena cetasā
tasya api iha akṣayān lokān dhruvān viddhi śacīpate
19. ca yaḥ pratigṛhya suśuddhena cetasā gāḥ dadyāt,
śacīpate,
tasya api iha akṣayān dhruvān lokān viddhi
19. And whoever, having accepted cows (as gifts), then gives them (to others) with a very pure heart, know, O lord of Śacī (Indra), that for him too, there are imperishable and permanent worlds (realized) in this very life.
जन्मप्रभृति सत्यं च यो ब्रूयान्नियतेन्द्रियः ।
गुरुद्विजसहः क्षान्तस्तस्य गोभिः समा गतिः ॥२०॥
20. janmaprabhṛti satyaṁ ca yo brūyānniyatendriyaḥ ,
gurudvijasahaḥ kṣāntastasya gobhiḥ samā gatiḥ.
20. janmaprabhṛti satyam ca yaḥ brūyāt niyatendriyaḥ
gurudvijasahaḥ kṣāntaḥ tasya gobhiḥ samā gatiḥ
20. ca yaḥ janmaprabhṛti satyam brūyāt,
niyatendriyaḥ,
gurudvijasahaḥ,
kṣāntaḥ (asti),
tasya gatiḥ gobhiḥ samā (bhavati)
20. And whoever, from birth onwards, speaks the truth, having controlled senses, is tolerant towards preceptors (guru) and twice-born ones (dvija), and is forgiving, his ultimate state (gati) is equal to that obtained through (giving) cows.
न जातु ब्राह्मणो वाच्यो यदवाच्यं शचीपते ।
मनसा गोषु न द्रुह्येद्गोवृत्तिर्गोनुकम्पकः ॥२१॥
21. na jātu brāhmaṇo vācyo yadavācyaṁ śacīpate ,
manasā goṣu na druhyedgovṛttirgonukampakaḥ.
21. na jātu brāhmaṇaḥ vācyaḥ yat avācyam śacīpate
manasā goṣu na druhyet govrttiḥ gonukampakaḥ
21. śacīpate,
brāhmaṇaḥ jātu yat avācyam (tat) na vācyaḥ.
manasā goṣu na druhyet.
(saḥ) govrttiḥ gonukampakaḥ (syāt)।
21. O lord of Śacī (Indra), a brahmin should never be spoken of in any way that is forbidden or improper. One should not bear ill-will towards cows, even in thought; one should emulate the gentle nature of a cow and be compassionate towards cows.
सत्ये धर्मे च निरतस्तस्य शक्र फलं शृणु ।
गोसहस्रेण समिता तस्य धेनुर्भवत्युत ॥२२॥
22. satye dharme ca niratastasya śakra phalaṁ śṛṇu ,
gosahasreṇa samitā tasya dhenurbhavatyuta.
22. satye dharme ca nirataḥ tasya śakra phalam śṛṇu
go-sahasreṇa samitā tasya dhenuḥ bhavati uta
22. śakra satye ca dharme nirataḥ tasya phalam śṛṇu
uta tasya dhenuḥ go-sahasreṇa samitā bhavati
22. O Śakra, hear the result for one who is devoted to truth and natural law (dharma). Verily, his cow becomes equal to a thousand cows.
क्षत्रियस्य गुणैरेभिरन्वितस्य फलं शृणु ।
तस्यापि शततुल्या गौर्भवतीति विनिश्चयः ॥२३॥
23. kṣatriyasya guṇairebhiranvitasya phalaṁ śṛṇu ,
tasyāpi śatatulyā gaurbhavatīti viniścayaḥ.
23. kṣatriyasya guṇaiḥ ebhiḥ anvitasya phalam śṛṇu
tasya api śata-tulyā gauḥ bhavati iti viniścayaḥ
23. ebhiḥ guṇaiḥ anvitasya kṣatriyasya phalam śṛṇu
tasya api gauḥ śata-tulyā bhavati iti viniścayaḥ
23. Hear the result for a warrior endowed with these qualities. For him, a cow equivalent to a hundred is obtained; this is a firm certainty.
वैश्यस्यैते यदि गुणास्तस्य पञ्चाशतं भवेत् ।
शूद्रस्यापि विनीतस्य चतुर्भागफलं स्मृतम् ॥२४॥
24. vaiśyasyaite yadi guṇāstasya pañcāśataṁ bhavet ,
śūdrasyāpi vinītasya caturbhāgaphalaṁ smṛtam.
24. vaiśyasya ete yadi guṇāḥ tasya pañcāśatam bhavet
śūdrasya api vinītasya catur-bhāga-phalam smṛtam
24. yadi ete guṇāḥ vaiśyasya (bhavanti),
tasya pañcāśatam bhavet api vinītasya śūdrasya catur-bhāga-phalam smṛtam (asti)
24. If these qualities are found in a merchant, his reward should be fifty (cows). And for a humble śūdra, a fourth part of the fruit is declared.
एतच्चैवं योऽनुतिष्ठेत युक्तः सत्येन युक्तो गुरुशुश्रूषया च ।
दान्तः क्षान्तो देवतार्ची प्रशान्तः शुचिर्बुद्धो धर्मशीलोऽनहंवाक् ॥२५॥
25. etaccaivaṁ yo'nutiṣṭheta yuktaḥ; satyena yukto guruśuśrūṣayā ca ,
dāntaḥ kṣānto devatārcī praśāntaḥ; śucirbuddho dharmaśīlo'nahaṁvāk.
25. etat ca evam yaḥ anutiṣṭheta yuktaḥ
satyena yuktaḥ guru-śuśrūṣayā ca
dāntaḥ kṣāntaḥ devatā-arcī praśāntaḥ
śuciḥ buddhaḥ dharma-śīlaḥ anahaṃvāk
25. yaḥ ca evam etat (karma) anutiṣṭheta,
(yaḥ) satyena yuktaḥ (asti),
ca guru-śuśrūṣayā yuktaḥ (asti),
(yaḥ) dāntaḥ,
kṣāntaḥ,
devatā-arcī,
praśāntaḥ,
śuciḥ,
buddhaḥ,
dharma-śīlaḥ,
anahaṃvāk (ca asti)
25. And whoever thus follows this (path), being devoted to truth and dedicated to the service of a preceptor (guru); such a person is self-controlled, patient, a worshipper of deities, tranquil, pure, awakened, of righteous conduct (dharma), and free from egoistic speech.
महत्फलं प्राप्नुते स द्विजाय दत्त्वा दोग्ध्रीं विधिनानेन धेनुम् ।
नित्यं दद्यादेकभक्तः सदा च सत्ये स्थितो गुरुशुश्रूषिता च ॥२६॥
26. mahatphalaṁ prāpnute sa dvijāya; dattvā dogdhrīṁ vidhinānena dhenum ,
nityaṁ dadyādekabhaktaḥ sadā ca; satye sthito guruśuśrūṣitā ca.
26. mahat phalam prāpnute saḥ dvijāya
dattvā dogdhrīm vidhinā anena
dhenum nityam dadyāt ekabhaktaḥ sadā
ca satye sthitaḥ guruśuśrūṣitaḥ ca
26. saḥ ekabhaktaḥ sadā satye sthitaḥ ca guruśuśrūṣitaḥ ca anena vidhinā dvijāya dogdhrīm dhenum dattvā mahat phalam prāpnute.
saḥ nityam dadyāt.
26. One who, being devoted, always steadfast in truth, and having served their spiritual teacher (guru), obtains a great reward by giving a milking cow to a brahmin according to this prescribed method. Such a person should always give (gifts).
वेदाध्यायी गोषु यो भक्तिमांश्च नित्यं दृष्ट्वा योऽभिनन्देत गाश्च ।
आ जातितो यश्च गवां नमेत इदं फलं शक्र निबोध तस्य ॥२७॥
27. vedādhyāyī goṣu yo bhaktimāṁśca; nityaṁ dṛṣṭvā yo'bhinandeta gāśca ,
ā jātito yaśca gavāṁ nameta; idaṁ phalaṁ śakra nibodha tasya.
27. vedādhyāyī goṣu yaḥ bhaktimān ca
nityam dṛṣṭvā yaḥ abhinandeta
gāḥ ca ā jātitaḥ yaḥ ca gavām nameta
idam phalam śakra nibodha tasya
27. śakra,
tasya idam phalam nibodha yaḥ vedādhyāyī goṣu bhaktimān ca nityam gāḥ dṛṣṭvā yaḥ ca abhinandeta,
yaḥ ca jātitaḥ ā gavām nameta.
27. O Śakra (Indra), know this reward for him who studies the Vedas, has devotion (bhakti) towards cows, always rejoices upon seeing them, and by nature bows to cows.
यत्स्यादिष्ट्वा राजसूये फलं तु यत्स्यादिष्ट्वा बहुना काञ्चनेन ।
एतत्तुल्यं फलमस्याहुरग्र्यं सर्वे सन्तस्त्वृषयो ये च सिद्धाः ॥२८॥
28. yatsyādiṣṭvā rājasūye phalaṁ tu; yatsyādiṣṭvā bahunā kāñcanena ,
etattulyaṁ phalamasyāhuragryaṁ; sarve santastvṛṣayo ye ca siddhāḥ.
28. yat syāt iṣṭvā rājasūye phalam tu
yat syāt iṣṭvā bahunā kāñcanena etat
tulyam phalam asya āhuḥ agryam
sarve santaḥ tu ṛṣayaḥ ye ca siddhāḥ
28. rājasūye iṣṭvā yat phalam syāt,
tu bahunā kāñcanena iṣṭvā yat (phalam) syāt,
etat tulyam agryam phalam asya sarve santaḥ ṛṣayaḥ ye ca siddhāḥ āhuḥ.
28. All virtuous people, sages, and also perfected beings (siddhas) declare that the supreme reward of that (person) is equal to the merit obtained from performing a Rājasūya (Vedic ritual), and that which is obtained from performing a (Vedic ritual) involving much gold.
योऽग्रं भक्तान्किंचिदप्राश्य दद्याद्गोभ्यो नित्यं गोव्रती सत्यवादी ।
शान्तो बुद्धो गोसहस्रस्य पुण्यं संवत्सरेणाप्नुयात्पुण्यशीलः ॥२९॥
29. yo'graṁ bhaktānkiṁcidaprāśya dadyā;dgobhyo nityaṁ govratī satyavādī ,
śānto buddho gosahasrasya puṇyaṁ; saṁvatsareṇāpnuyātpuṇyaśīlaḥ.
29. yaḥ agram bhaktān kiñcit aprāśya
dadyāt gobhyaḥ nityam govrati satyavādī
śāntaḥ buddhaḥ gosahasrasya
puṇyam saṃvatsareṇa āpnuyāt puṇyaśīlaḥ
29. yaḥ śāntaḥ buddhaḥ puṇyaśīlaḥ agram kiñcit aprāśya bhaktān dadyāt,
nityam gobhyaḥ (dadyāt),
govrati satyavādī (ca),
saḥ gosahasrasya puṇyam saṃvatsareṇa āpnuyāt.
29. He who, being peaceful, wise, and of virtuous character (puṇyaśīla), without first tasting anything for himself, gives to devotees and always gives to cows, observing cow-vows (govratī) and speaking truth, would obtain the merit of a thousand cows in a year.
य एकं भक्तमश्नीयाद्दद्यादेकं गवां च यत् ।
दश वर्षाण्यनन्तानि गोव्रती गोनुकम्पकः ॥३०॥
30. ya ekaṁ bhaktamaśnīyāddadyādekaṁ gavāṁ ca yat ,
daśa varṣāṇyanantāni govratī gonukampakaḥ.
30. yaḥ ekam bhaktam aśnīyāt dadyāt ekam gavām ca
yat daśa varṣāṇi anantāni govrati gonukampakaḥ
30. yaḥ govrati gonukampakaḥ ekam bhaktam aśnīyāt
ca yat ekam gavām dadyāt daśa anantāni varṣāṇi
30. A person who, observing the cow-vow (govratī) and showing compassion for cows, eats only one meal and then donates one cow, enjoys ten endless years [of reward].
एकेनैव च भक्तेन यः क्रीत्वा गां प्रयच्छति ।
यावन्ति तस्य प्रोक्तानि दिवसानि शतक्रतो ।
तावच्छतानां स गवां फलमाप्नोति शाश्वतम् ॥३१॥
31. ekenaiva ca bhaktena yaḥ krītvā gāṁ prayacchati ,
yāvanti tasya proktāni divasāni śatakrato ,
tāvacchatānāṁ sa gavāṁ phalamāpnoti śāśvatam.
31. ekena eva ca bhaktena yaḥ krītvā
gām prayacchati yāvantī tasya proktāni
divasāni śatakrato tāvat śatānām
sa gavām phalam āpnoti śāśvatam
31. ca yaḥ ekena eva bhaktena gām krītvā prayacchati,
he śatakrato,
tasya yāvantī divasāni proktāni,
sa tāvat śatānām gavām śāśvatam phalam āpnoti.
31. And whoever, (subsisting) on just one meal, buys a cow and then donates it, O Śatakratu, he obtains the eternal reward (phalam) of hundreds of cows for as many days as are proclaimed for him.
ब्राह्मणस्य फलं हीदं क्षत्रियेऽभिहितं शृणु ।
पञ्चवार्षिकमेतत्तु क्षत्रियस्य फलं स्मृतम् ।
ततोऽर्धेन तु वैश्यस्य शूद्रो वैश्यार्धतः स्मृतः ॥३२॥
32. brāhmaṇasya phalaṁ hīdaṁ kṣatriye'bhihitaṁ śṛṇu ,
pañcavārṣikametattu kṣatriyasya phalaṁ smṛtam ,
tato'rdhena tu vaiśyasya śūdro vaiśyārdhataḥ smṛtaḥ.
32. brāhmaṇasya phalam hi idam kṣatriye
abhihitam śṛṇu pañcavārṣikam etat tu
kṣatriyasya phalam smṛtam tataḥ ardhena tu
vaiśyasya śūdraḥ vaiśyārdhataḥ smṛtaḥ
32. hi idam brāhmaṇasya phalam.
śṛṇu kṣatriye abhihitam.
etat kṣatriyasya phalam tu pañcavārṣikam smṛtam.
tataḥ ardhena tu vaiśyasya.
śūdraḥ vaiśyārdhataḥ smṛtaḥ.
32. Indeed, this is the reward for a brahmin. Now listen to what is declared for a kṣatriya: this reward is remembered as lasting for five years for a kṣatriya. Then, for a vaiśya, it is half of that. And for a śūdra, it is remembered as half of the vaiśya's share.
यश्चात्मविक्रयं कृत्वा गाः क्रीत्वा संप्रयच्छति ।
यावतीः स्पर्शयेद्गा वै तावत्तु फलमश्नुते ।
लोम्नि लोम्नि महाभाग लोकाश्चास्याक्षयाः स्मृताः ॥३३॥
33. yaścātmavikrayaṁ kṛtvā gāḥ krītvā saṁprayacchati ,
yāvatīḥ sparśayedgā vai tāvattu phalamaśnute ,
lomni lomni mahābhāga lokāścāsyākṣayāḥ smṛtāḥ.
33. yaḥ ca ātma-vikrayam kṛtvā gāḥ krītvā
samprayacchati yāvatīḥ sparśayet gāḥ
vai tāvat tu phalam aśnute lomni lomni
mahābhāga lokāḥ ca asya akṣayāḥ smṛtāḥ
33. ca yaḥ ātma-vikrayam kṛtvā gāḥ krītvā samprayacchati,
he mahābhāga,
yāvatīḥ gāḥ vai sparśayet,
tāvat tu phalam aśnute.
lomni lomni asya lokāḥ ca akṣayāḥ smṛtāḥ.
33. And he who, having sold his own self (ātman), buys cows and then donates them - whatever number of cows he may touch, that great a reward (phalam) he indeed obtains. O great fortunate one (mahābhāga), for every single hair of those cows, his realms are declared to be imperishable.
संग्रामेष्वर्जयित्वा तु यो वै गाः संप्रयच्छति ।
आत्मविक्रयतुल्यास्ताः शाश्वता विद्धि कौशिक ॥३४॥
34. saṁgrāmeṣvarjayitvā tu yo vai gāḥ saṁprayacchati ,
ātmavikrayatulyāstāḥ śāśvatā viddhi kauśika.
34. saṃgrāmeṣu arjayitvā tu yaḥ vai gāḥ samprayacchati
ātma-vikraya-tulyāḥ tāḥ śāśvatāḥ viddhi kauśika
34. kauśika yaḥ tu vai saṃgrāmeṣu arjayitvā gāḥ
samprayacchati tāḥ ātma-vikraya-tulyāḥ śāśvatāḥ viddhi
34. O Kauśika, know that those cows which one indeed donates after having acquired them in battles are considered equivalent to one's own self-offering (ātman-vikraya), and their rewards are eternal.
अलाभे यो गवां दद्यात्तिलधेनुं यतव्रतः ।
दुर्गात्स तारितो धेन्वा क्षीरनद्यां प्रमोदते ॥३५॥
35. alābhe yo gavāṁ dadyāttiladhenuṁ yatavrataḥ ,
durgātsa tārito dhenvā kṣīranadyāṁ pramodate.
35. alābhe yaḥ gavām dadyāt tila-dhenum yata-vrataḥ
durgāt saḥ tāritaḥ dhenvā kṣīra-nadyām pramodate
35. yaḥ yata-vrataḥ gavām alābhe tila-dhenum dadyāt
saḥ dhenvā durgāt tāritaḥ kṣīra-nadyām pramodate
35. The disciplined person (yatavrataḥ) who, in the absence of cows, donates a sesame-cow (tiladhenu), is rescued from difficulties by that cow and rejoices in a river of milk.
न त्वेवासां दानमात्रं प्रशस्तं पात्रं कालो गोविशेषो विधिश्च ।
कालज्ञानं विप्र गवान्तरं हि दुःखं ज्ञातुं पावकादित्यभूतम् ॥३६॥
36. na tvevāsāṁ dānamātraṁ praśastaṁ; pātraṁ kālo goviśeṣo vidhiśca ,
kālajñānaṁ vipra gavāntaraṁ hi; duḥkhaṁ jñātuṁ pāvakādityabhūtam.
36. na tu eva āsām dāna-mātram praśastam
pātram kālaḥ go-viśeṣaḥ vidhiḥ
ca kāla-jñānam vipra go-antaram hi
duḥkham jñātum pāvaka-āditya-bhūtam
36. vipra āsām dāna-mātram tu eva na
praśastam pātram kālaḥ go-viśeṣaḥ
vidhiḥ ca hi pāvaka-āditya-bhūtam
kāla-jñānam go-antaram jñātum duḥkham
36. O Brahmin, not merely the act of donating these (cows) is commended, but also the worthy recipient, the appropriate time, the specific type of cow, and the prescribed method. Indeed, it is difficult to fully comprehend the proper timing and the distinctions among cows, as they are fundamental like fire and the sun.
स्वाध्यायाढ्यं शुद्धयोनिं प्रशान्तं वैतानस्थं पापभीरुं कृतज्ञम् ।
गोषु क्षान्तं नातितीक्ष्णं शरण्यं वृत्तिग्लानं तादृशं पात्रमाहुः ॥३७॥
37. svādhyāyāḍhyaṁ śuddhayoniṁ praśāntaṁ; vaitānasthaṁ pāpabhīruṁ kṛtajñam ,
goṣu kṣāntaṁ nātitīkṣṇaṁ śaraṇyaṁ; vṛttiglānaṁ tādṛśaṁ pātramāhuḥ.
37. svādhyāya-āḍhyam śuddha-yonim praśāntam
vaitāna-stham pāpa-bhīrum kṛta-jñam
goṣu kṣāntam na ati-tīkṣṇam śaraṇyam
vṛtti-glānam tādṛśam pātram āhuḥ
37. tādṛśam pātram āhuḥ svādhyāya-āḍhyam
śuddha-yonim praśāntam vaitāna-stham
pāpa-bhīrum kṛta-jñam goṣu kṣāntam
na ati-tīkṣṇam śaraṇyam vṛtti-glānam
37. They declare that such a one is a worthy recipient (pātra) who is rich in Vedic study (svādhyāya), of pure lineage, very peaceful, engaged in Vedic fire rituals (homa), fearful of sin, grateful, forbearing towards cows, not excessively harsh, benevolent, and afflicted in livelihood.
वृत्तिग्लाने सीदति चातिमात्रं कृष्यर्थं वा होमहेतोः प्रसूत्याम् ।
गुर्वर्थं वा बालसंवृद्धये वा धेनुं दद्याद्देशकाले विशिष्टे ॥३८॥
38. vṛttiglāne sīdati cātimātraṁ; kṛṣyarthaṁ vā homahetoḥ prasūtyām ,
gurvarthaṁ vā bālasaṁvṛddhaye vā; dhenuṁ dadyāddeśakāle viśiṣṭe.
38. vṛttiglāne sīdati ca atimātram
kṛṣyartham vā homahetoḥ prasūtyām
gurvartham vā bālasaṃvṛddhaye vā
dhenum dadyāt deśakāle viśiṣṭe
38. dhenum dadyāt viśiṣṭe deśakāle
vṛttiglāne ca atimātram sīdati vā
kṛṣyartham vā homahetoḥ prasūtyām
gurvartham vā bālasaṃvṛddhaye vā
38. When someone is excessively distressed due to a diminished livelihood, or for the purpose of agriculture, or for a (Vedic fire ritual) (homa), or for procreation, or for the sake of one's teacher (guru), or for the growth of children, one should donate a cow at an appropriate time and place.
अन्तर्जाताः सुक्रयज्ञानलब्धाः प्राणक्रीता निर्जिताश्चौकजाश्च ।
कृच्छ्रोत्सृष्टाः पोषणाभ्यागताश्च द्वारैरेतैर्गोविशेषाः प्रशस्ताः ॥३९॥
39. antarjātāḥ sukrayajñānalabdhāḥ; prāṇakrītā nirjitāścaukajāśca ,
kṛcchrotsṛṣṭāḥ poṣaṇābhyāgatāśca; dvārairetairgoviśeṣāḥ praśastāḥ.
39. antarjātāḥ sukrayajñānalabdhāḥ
prāṇakrītāḥ nirjitāḥ ca aukajāḥ ca
kṛcchra utsṛṣṭāḥ poṣaṇa abhyāgatāḥ ca
dvāraiḥ etaiḥ goviśeṣāḥ praśastāḥ
39. goviśeṣāḥ etaiḥ dvāraiḥ praśastāḥ
antarjātāḥ sukrayajñānalabdhāḥ
prāṇakrītāḥ nirjitāḥ ca aukajāḥ ca
kṛcchra utsṛṣṭāḥ poṣaṇa abhyāgatāḥ ca
39. Cows born within the household, those obtained through a good purchase or discerning knowledge, those bought at great cost, those won in a contest, and those born in the same house; likewise, those abandoned during hardship and those acquired for rearing – these specific types of cows are highly praised through these means (of acquisition).
बलान्विताः शीलवयोपपन्नाः सर्वाः प्रशंसन्ति सुगन्धवत्यः ।
यथा हि गङ्गा सरितां वरिष्ठा तथार्जुनीनां कपिला वरिष्ठा ॥४०॥
40. balānvitāḥ śīlavayopapannāḥ; sarvāḥ praśaṁsanti sugandhavatyaḥ ,
yathā hi gaṅgā saritāṁ variṣṭhā; tathārjunīnāṁ kapilā variṣṭhā.
40. balānvitāḥ śīlavayopapannāḥ sarvāḥ
praśaṃsanti sugandhavatyaḥ
yathā hi gaṅgā saritām variṣṭhā
tathā arjunīnām kapilā variṣṭhā
40. sarvāḥ balānvitāḥ śīlavayopapannāḥ
sugandhavatyaḥ praśaṃsanti
hi yathā gaṅgā saritām variṣṭhā
tathā arjunīnām kapilā variṣṭhā
40. Cows endowed with strength, good disposition and appropriate age, and those that are fragrant, are all praised. Indeed, just as the Ganga is the foremost among rivers, so too, among white cows, the (kapila) (tawny/brown) cow is considered the best.
तिस्रो रात्रीस्त्वद्भिरुपोष्य भूमौ तृप्ता गावस्तर्पितेभ्यः प्रदेयाः ।
वत्सैः पुष्टैः क्षीरपैः सुप्रचारास्त्र्यहं दत्त्वा गोरसैर्वर्तितव्यम् ॥४१॥
41. tisro rātrīstvadbhirupoṣya bhūmau; tṛptā gāvastarpitebhyaḥ pradeyāḥ ,
vatsaiḥ puṣṭaiḥ kṣīrapaiḥ supracārā;stryahaṁ dattvā gorasairvartitavyam.
41. tisraḥ rātrīḥ tu adbhiḥ upoṣya bhūmau
tṛptāḥ gāvaḥ tarpitebhyaḥ pradeyāḥ
vatsaiḥ puṣṭaiḥ kṣīrapaiḥ supracārāḥ
tryaham dattvā gorasaiḥ vartitavyam
41. tisraḥ rātrīḥ tu adbhiḥ upoṣya bhūmau
tṛptāḥ supracārāḥ gāvaḥ puṣṭaiḥ
kṣīrapaiḥ vatsaiḥ tarpitebhyaḥ pradeyāḥ
dattvā tryaham gorasaiḥ vartitavyam
41. After fasting for three nights by subsisting on water and sleeping on the ground, one should donate well-fed, well-grazing cows along with their strong, milk-drinking calves, to those who have been satisfied (with food or gifts). Having made this donation, one should then subsist on cow products for three days.
दत्त्वा धेनुं सुव्रतां साधुवत्सां कल्याणवृत्तामपलायिनीं च ।
यावन्ति लोमानि भवन्ति तस्यास्तावन्ति वर्षाणि वसत्यमुत्र ॥४२॥
42. dattvā dhenuṁ suvratāṁ sādhuvatsāṁ; kalyāṇavṛttāmapalāyinīṁ ca ,
yāvanti lomāni bhavanti tasyā;stāvanti varṣāṇi vasatyamutra.
42. dattvā dhenum suvratām sādhuvatsām
kalyāṇavṛttām apalāyinīm
ca yāvanti lomāni bhavanti tasyāḥ
tāvanti varṣāṇi vasati amutra
42. dattvā suvratām sādhuvatsām kalyāṇavṛttām apalāyinīm ca dhenum,
tasyāḥ yāvanti lomāni bhavanti,
tāvanti varṣāṇi amutra vasati
42. By giving a virtuous cow, one with a good calf, of excellent temperament, and which does not stray, a person resides in the other world for as many years as that cow has hairs.
तथानड्वाहं ब्राह्मणायाथ धुर्यं दत्त्वा युवानं बलिनं विनीतम् ।
हलस्य वोढारमनन्तवीर्यं प्राप्नोति लोकान्दशधेनुदस्य ॥४३॥
43. tathānaḍvāhaṁ brāhmaṇāyātha dhuryaṁ; dattvā yuvānaṁ balinaṁ vinītam ,
halasya voḍhāramanantavīryaṁ; prāpnoti lokāndaśadhenudasya.
43. tathā anaḍvāham brāhmaṇāya atha
dhuryam dattvā yuvānam balinam
vinītam halasya voḍhāram anantavīryam
prāpnoti lokān daśadhenudasya
43. tathā atha dhuryam yuvānam balinam vinītam halasya voḍhāram anantavīryam anaḍvāham brāhmaṇāya dattvā,
daśadhenudasya lokān prāpnoti
43. Similarly, by giving an ox to a brahmin - one that is suitable for a yoke, young, strong, well-behaved, capable of pulling a plough, and possessed of infinite strength - one attains the same realms (loka) as a giver of ten cows.
कान्तारे ब्राह्मणान्गाश्च यः परित्राति कौशिक ।
क्षेमेण च विमुच्येत तस्य पुण्यफलं शृणु ।
अश्वमेधक्रतोस्तुल्यं फलं भवति शाश्वतम् ॥४४॥
44. kāntāre brāhmaṇāngāśca yaḥ paritrāti kauśika ,
kṣemeṇa ca vimucyeta tasya puṇyaphalaṁ śṛṇu ,
aśvamedhakratostulyaṁ phalaṁ bhavati śāśvatam.
44. kāntāre brāhmaṇān gāḥ ca yaḥ paritrāti
kauśika kṣemeṇa ca vimucyeta
tasya puṇyaphalam śṛṇu aśvamedhakratoḥ
tulyam phalam bhavati śāśvatam
44. kauśika śṛṇu tasya puṇyaphalam,
yaḥ kāntāre brāhmaṇān gāḥ ca paritrāti ca kṣemeṇa vimucyeta.
aśvamedhakratoḥ tulyam śāśvatam phalam bhavati
44. O Kauśika, listen to the meritorious reward (phala) of one who protects brahmins and cows in a wilderness, and is safely released (vimukta). The eternal reward he obtains is equal to that of an aśvamedha Vedic ritual.
मृत्युकाले सहस्राक्ष यां वृत्तिमनुकाङ्क्षते ।
लोकान्बहुविधान्दिव्यान्यद्वास्य हृदि वर्तते ॥४५॥
45. mṛtyukāle sahasrākṣa yāṁ vṛttimanukāṅkṣate ,
lokānbahuvidhāndivyānyadvāsya hṛdi vartate.
45. mṛtyukāle sahasrākṣa yām vṛttim anukāṅkṣate
lokān bahuvidhān divyān yad vā asya hṛdi vartate
45. sahasrākṣa mṛtyukāle yām vṛttim anukāṅkṣate,
yad vā asya hṛdi bahuvidhān divyān lokān vartate
45. O thousand-eyed one (Indra), whatever state of being (vṛtti) one desires at the time of death, or whatever diverse, divine realms (loka) are present in his heart (hṛdi) - he attains those.
तत्सर्वं समवाप्नोति कर्मणा तेन मानवः ।
गोभिश्च समनुज्ञातः सर्वत्र स महीयते ॥४६॥
46. tatsarvaṁ samavāpnoti karmaṇā tena mānavaḥ ,
gobhiśca samanujñātaḥ sarvatra sa mahīyate.
46. tat sarvam samavāpnoti karmaṇā tena mānavaḥ
gobhiḥ ca samanujñātaḥ sarvatra sa mahīyate
46. mānavaḥ tena karmaṇā tat sarvam samavāpnoti
ca gobhiḥ samanujñātaḥ sa sarvatra mahīyate
46. A human being (mānava) attains all that through such an action (karma). Furthermore, being well-regarded by the cows, he is honored everywhere.
यस्त्वेतेनैव विधिना गां वनेष्वनुगच्छति ।
तृणगोमयपर्णाशी निःस्पृहो नियतः शुचिः ॥४७॥
47. yastvetenaiva vidhinā gāṁ vaneṣvanugacchati ,
tṛṇagomayaparṇāśī niḥspṛho niyataḥ śuciḥ.
47. yaḥ tu etena eva vidhinā gām vaneṣu anugacchati
tṛṇagomayaparṇāśī niḥspṛhaḥ niyataḥ śuciḥ
47. tu yaḥ etena eva vidhinā gām vaneṣu anugacchati
tṛṇagomayaparṇāśī niḥspṛhaḥ niyataḥ śuciḥ
47. But whoever follows a cow in the forests, precisely by this method, subsisting on grass, cow-dung, and leaves, remains free from desire, disciplined, and pure.
अकामं तेन वस्तव्यं मुदितेन शतक्रतो ।
मम लोके सुरैः सार्धं लोके यत्रापि चेच्छति ॥४८॥
48. akāmaṁ tena vastavyaṁ muditena śatakrato ,
mama loke suraiḥ sārdhaṁ loke yatrāpi cecchati.
48. akāmam tena vastavyam muditena śatakrato mama
loke suraiḥ sārdham loke yatra api ca icchati
48. śatakrato tena muditena akāmam vastavyam mama
loke suraiḥ sārdham loke yatra api ca icchati
48. He should dwell contentedly and without desire, O Śatakratu (Indra). He can reside in my realm alongside the gods, or in any other realm he wishes.