Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-62

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
दुर्योधन उवाच ।
सदृशानां मनुष्येषु सर्वेषां तुल्यजन्मनाम् ।
कथमेकान्ततस्तेषां पार्थानां मन्यसे जयम् ॥१॥
1. duryodhana uvāca ,
sadṛśānāṁ manuṣyeṣu sarveṣāṁ tulyajanmanām ,
kathamekāntatasteṣāṁ pārthānāṁ manyase jayam.
1. duryodhanaḥ uvāca sadṛśānām manuṣyeṣu sarveṣām
tulyajanmanām katham ekāntataḥ teṣām pārthānām manyase jayam
1. Duryodhana said: "Among all men who are equal and of similar birth, how can you consider the Pārthas' victory to be absolutely certain?"
सर्वे स्म समजातीयाः सर्वे मानुषयोनयः ।
पितामह विजानीषे पार्थेषु विजयं कथम् ॥२॥
2. sarve sma samajātīyāḥ sarve mānuṣayonayaḥ ,
pitāmaha vijānīṣe pārtheṣu vijayaṁ katham.
2. sarve sma samajātīyāḥ sarve mānuṣayonayaḥ
pitāmaha vijānīṣe pārtheṣu vijayam katham
2. "We are all of the same lineage, and all born of human wombs. O Grandfather, how is it that you perceive victory for the Pārthas?"
नाहं भवति न द्रोणे न कृपे न च बाह्लिके ।
अन्येषु च नरेन्द्रेषु पराक्रम्य समारभे ॥३॥
3. nāhaṁ bhavati na droṇe na kṛpe na ca bāhlike ,
anyeṣu ca narendreṣu parākramya samārabhe.
3. na aham bhavati na droṇe na kṛpe na ca bāhlīke
anyeṣu ca narendreṣu parākramya samārabhe
3. I am not dependent on myself, nor on Drona, nor on Kripa, nor on Bahlika, nor on other kings. I will commence [the battle] by exerting my [own] prowess.
अहं वैकर्तनः कर्णो भ्राता दुःशासनश्च मे ।
पाण्डवान्समरे पञ्च हनिष्यामः शितैः शरैः ॥४॥
4. ahaṁ vaikartanaḥ karṇo bhrātā duḥśāsanaśca me ,
pāṇḍavānsamare pañca haniṣyāmaḥ śitaiḥ śaraiḥ.
4. aham vaikartanaḥ karṇaḥ bhrātā duḥśāsanaḥ ca me
pāṇḍavān samare pañca haniṣyāmaḥ śitaiḥ śaraiḥ
4. I, Karna (Vaikartana), along with my brother Duhshasana, shall slay the five Pandavas in battle with sharp arrows.
ततो राजन्महायज्ञैर्विविधैर्भूरिदक्षिणैः ।
ब्राह्मणांस्तर्पयिष्यामि गोभिरश्वैर्धनेन च ॥५॥
5. tato rājanmahāyajñairvividhairbhūridakṣiṇaiḥ ,
brāhmaṇāṁstarpayiṣyāmi gobhiraśvairdhanena ca.
5. tataḥ rājan mahāyajñaiḥ vividhaiḥ bhūridakṣiṇaiḥ
brāhmaṇān tarpayiṣyāmi gobhiḥ aśvaiḥ dhanena ca
5. tataḥ rājan,
brāhmaṇān tarpayiṣyāmi,
gobhiḥ aśvaiḥ dhanena ca,
vividhaiḥ bhūridakṣiṇaiḥ mahāyajñaiḥ
5. Thereafter, O King, I will satisfy the Brahmins with cows, horses, and wealth, through various great Vedic rituals (yajña) that offer abundant gifts.
विदुर उवाच ।
शकुनीनामिहार्थाय पाशं भूमावयोजयत् ।
कश्चिच्छाकुनिकस्तात पूर्वेषामिति शुश्रुम ॥६॥
6. vidura uvāca ,
śakunīnāmihārthāya pāśaṁ bhūmāvayojayat ,
kaścicchākunikastāta pūrveṣāmiti śuśruma.
6. viduraḥ uvāca śakunīnām iha arthāya pāśam bhūmau
ayojayat kaścit śākunikaḥ tāta pūrveṣām iti śuśruma
6. Vidura said: 'Here, for the sake of birds, some fowler set a snare on the ground, O dear one. This is what we have heard from our elders.'
तस्मिन्द्वौ शकुनौ बद्धौ युगपत्समपौरुषौ ।
तावुपादाय तं पाशं जग्मतुः खचरावुभौ ॥७॥
7. tasmindvau śakunau baddhau yugapatsamapauruṣau ,
tāvupādāya taṁ pāśaṁ jagmatuḥ khacarāvubhau.
7. tasmin dvau śakunau baddhau yugapat samapauruṣau
| tau upādāya tam pāśam jagmatuḥ khacarau ubhau
7. In that snare, two birds of equal strength were simultaneously caught. Both of those sky-going birds, having lifted that net, flew away.
तौ विहायसमाक्रान्तौ दृष्ट्वा शाकुनिकस्तदा ।
अन्वधावदनिर्विण्णो येन येन स्म गच्छतः ॥८॥
8. tau vihāyasamākrāntau dṛṣṭvā śākunikastadā ,
anvadhāvadanirviṇṇo yena yena sma gacchataḥ.
8. tau vihāyasam ākrāntau dṛṣṭvā śākunikaḥ tadā |
anvadhāvat anirviṇṇaḥ yena yena sma gacchataḥ
8. Then, seeing those two having risen into the sky, the bird-catcher, undiscouraged, ran after them wherever they went.
तथा तमनुधावन्तं मृगयुं शकुनार्थिनम् ।
आश्रमस्थो मुनिः कश्चिद्ददर्शाथ कृताह्निकः ॥९॥
9. tathā tamanudhāvantaṁ mṛgayuṁ śakunārthinam ,
āśramastho muniḥ kaściddadarśātha kṛtāhnikaḥ.
9. tathā tam anudhāvantam mṛgayum śakunārthinam |
āśramasthaḥ muniḥ kaścit dadarśa atha kṛtāhnikaḥ
9. A certain sage (muni), residing in his hermitage (āśrama) and having completed his daily rituals, then saw that fowler (mṛgayu) chasing them, intent on getting the birds.
तावन्तरिक्षगौ शीघ्रमनुयान्तं महीचरम् ।
श्लोकेनानेन कौरव्य पप्रच्छ स मुनिस्तदा ॥१०॥
10. tāvantarikṣagau śīghramanuyāntaṁ mahīcaram ,
ślokenānena kauravya papraccha sa munistadā.
10. tau antarikṣagau śīghram anuyāntam mahīcaram |
ślokena anena kauravya papraccha sa muniḥ tadā
10. O Kauravya, then that sage (muni) asked him, the ground-dweller who was swiftly following those two sky-going (birds), with this verse.
विचित्रमिदमाश्चर्यं मृगहन्प्रतिभाति मे ।
प्लवमानौ हि खचरौ पदातिरनुधावसि ॥११॥
11. vicitramidamāścaryaṁ mṛgahanpratibhāti me ,
plavamānau hi khacarau padātiranudhāvasi.
11. vicitram idam āścaryam mṛgahan pratibhāti me
plavamānau hi khacarau padātiḥ anudhāvasi
11. O hunter, this appears to me as a strange wonder: you, a footman, are chasing two flying birds.
शाकुनिक उवाच ।
पाशमेकमुभावेतौ सहितौ हरतो मम ।
यत्र वै विवदिष्येते तत्र मे वशमेष्यतः ॥१२॥
12. śākunika uvāca ,
pāśamekamubhāvetau sahitau harato mama ,
yatra vai vivadiṣyete tatra me vaśameṣyataḥ.
12. śākunikaḥ uvāca pāśam ekam ubhau etau sahitau harataḥ
mama yatra vai vivadiṣyete tatra me vaśam eṣyataḥ
12. The fowler said, 'Both of these together are carrying away one snare of mine. Indeed, wherever they quarrel, there they will fall into my power.'
विदुर उवाच ।
तौ विवादमनुप्राप्तौ शकुनौ मृत्युसंधितौ ।
विगृह्य च सुदुर्बुद्धी पृथिव्यां संनिपेततुः ॥१३॥
13. vidura uvāca ,
tau vivādamanuprāptau śakunau mṛtyusaṁdhitau ,
vigṛhya ca sudurbuddhī pṛthivyāṁ saṁnipetatuḥ.
13. viduraḥ uvāca tau vivādam anuprāptau śakunau mṛtyusandhitau
vigṛhya ca sudurbuddhī pṛthivyām saṃnipetatuḥ
13. Vidura said, 'Those two birds, bound by death, fell into a dispute. And those two exceedingly foolish ones, having fought, plummeted to the earth.'
तौ युध्यमानौ संरब्धौ मृत्युपाशवशानुगौ ।
उपसृत्यापरिज्ञातो जग्राह मृगयुस्तदा ॥१४॥
14. tau yudhyamānau saṁrabdhau mṛtyupāśavaśānugau ,
upasṛtyāparijñāto jagrāha mṛgayustadā.
14. tau yudhyamānau saṃrabdhau mṛtyupāśavaśānugau
upasṛtya aparijñātaḥ jagrāha mṛgayuḥ tadā
14. Then the hunter, unnoticed, approached and seized those two who were furiously fighting, having come under the control of death's snare.
एवं ये ज्ञातयोऽर्थेषु मिथो गच्छन्ति विग्रहम् ।
तेऽमित्रवशमायान्ति शकुनाविव विग्रहात् ॥१५॥
15. evaṁ ye jñātayo'rtheṣu mitho gacchanti vigraham ,
te'mitravaśamāyānti śakunāviva vigrahāt.
15. evam ye jñātayaḥ artheṣu mithaḥ gacchanti vigraham
te amitra-vaśam āyānti śakunā iva vigrahāt
15. Thus, those relatives who quarrel among themselves over their interests come under the control of enemies, just as birds [are ensnared or captured] due to their quarrels.
संभोजनं संकथनं संप्रश्नोऽथ समागमः ।
एतानि ज्ञातिकार्याणि न विरोधः कदाचन ॥१६॥
16. saṁbhojanaṁ saṁkathanaṁ saṁpraśno'tha samāgamaḥ ,
etāni jñātikāryāṇi na virodhaḥ kadācana.
16. saṃbhojanam saṃkathanam saṃpraśnaḥ atha samāgamaḥ
etāni jñāti-kāryāṇi na virodhaḥ kadācana
16. Shared meals, conversations, mutual inquiries, and gatherings - these are the proper functions of relatives, never conflict.
यस्मिन्काले सुमनसः सर्वे वृद्धानुपासते ।
सिंहगुप्तमिवारण्यमप्रधृष्या भवन्ति ते ॥१७॥
17. yasminkāle sumanasaḥ sarve vṛddhānupāsate ,
siṁhaguptamivāraṇyamapradhṛṣyā bhavanti te.
17. yasmin kāle sumanasaḥ sarve vṛddhān upāsate
siṃha-guptam iva araṇyam apradhṛṣyā bhavanti te
17. When all good-hearted people attend to their elders, they become unassailable, like a forest guarded by a lion.
येऽर्थं संततमासाद्य दीना इव समासते ।
श्रियं ते संप्रयच्छन्ति द्विषद्भ्यो भरतर्षभ ॥१८॥
18. ye'rthaṁ saṁtatamāsādya dīnā iva samāsate ,
śriyaṁ te saṁprayacchanti dviṣadbhyo bharatarṣabha.
18. ye artham santatam āsādya dīnāḥ iva samāsate śriyam
te saṃprayacchanti dviṣadbhyaḥ bharatarṣabha
18. O best among Bharatas, those who, even after constantly acquiring wealth, behave as if they are poor, they effectively give their prosperity to their enemies.
धूमायन्ते व्यपेतानि ज्वलन्ति सहितानि च ।
धृतराष्ट्रोल्मुकानीव ज्ञातयो भरतर्षभ ॥१९॥
19. dhūmāyante vyapetāni jvalanti sahitāni ca ,
dhṛtarāṣṭrolmukānīva jñātayo bharatarṣabha.
19. dhūmāyante vyapetāni jvalanti sahitāni ca
dhṛtarāṣṭra-ulmukāni iva jñātayaḥ bharatarṣabha
19. O best of Bhāratas, the relatives (jñātayaḥ) are like the firebrands of Dhṛtarāṣṭra: when they are separated, they merely smolder, but when they are together, they blaze fiercely.
इदमन्यत्प्रवक्ष्यामि यथा दृष्टं गिरौ मया ।
श्रुत्वा तदपि कौरव्य यथा श्रेयस्तथा कुरु ॥२०॥
20. idamanyatpravakṣyāmi yathā dṛṣṭaṁ girau mayā ,
śrutvā tadapi kauravya yathā śreyastathā kuru.
20. idam anyat pravakṣyāmi yathā dṛṣṭam girau mayā
śrutvā tat api kauravya yathā śreyas tathā kuru
20. I will tell you something else, which I saw on the mountain. Having heard that too, O descendant of Kuru, do what is best.
वयं किरातैः सहिता गच्छामो गिरिमुत्तरम् ।
ब्राह्मणैर्देवकल्पैश्च विद्याजम्भकवातिकैः ॥२१॥
21. vayaṁ kirātaiḥ sahitā gacchāmo girimuttaram ,
brāhmaṇairdevakalpaiśca vidyājambhakavātikaiḥ.
21. vayam kirātaiḥ sahitā gacchāmaḥ girim uttaram
brāhmaṇaiḥ devakalpaiḥ ca vidyā-jambhakavātikaiḥ
21. We are going to the northern mountain, accompanied by Kirātas, and by god-like Brahmins who are learned in mystical arts (vidyājambhakavātikā).
कुञ्जभूतं गिरिं सर्वमभितो गन्धमादनम् ।
दीप्यमानौषधिगणं सिद्धगन्धर्वसेवितम् ॥२२॥
22. kuñjabhūtaṁ giriṁ sarvamabhito gandhamādanam ,
dīpyamānauṣadhigaṇaṁ siddhagandharvasevitam.
22. kuñja-bhūtam girim sarvam abhitaḥ gandhamādanam
dīpyamāna-auṣadhi-gaṇam siddha-gandharva-sevitam
22. The entire Gandhamādana mountain, which is covered all around with groves, where numerous luminous herbs glow, and which is frequented by Siddhas and Gandharvas.
तत्र पश्यामहे सर्वे मधु पीतममाक्षिकम् ।
मरुप्रपाते विषमे निविष्टं कुम्भसंमितम् ॥२३॥
23. tatra paśyāmahe sarve madhu pītamamākṣikam ,
maruprapāte viṣame niviṣṭaṁ kumbhasaṁmitam.
23. tatra paśyāmahe sarve madhu pītam amākṣikam
marupraprāte viṣame niviṣṭam kumbhasaṃmitam
23. There, we all behold golden, pure honey, situated in a perilous desert precipice, its quantity comparable to a pot.
आशीविषै रक्ष्यमाणं कुबेरदयितं भृशम् ।
यत्प्राश्य पुरुषो मर्त्यो अमरत्वं निगच्छति ॥२४॥
24. āśīviṣai rakṣyamāṇaṁ kuberadayitaṁ bhṛśam ,
yatprāśya puruṣo martyo amaratvaṁ nigacchati.
24. āśīviṣaiḥ rakṣyamāṇam kuberadayitam bhṛśam yat
prāśya puruṣaḥ martyaḥ amaratvam nigacchati
24. It is intensely guarded by venomous serpents and is very dear to Kubera, by consuming which a mortal person (puruṣa) attains immortality.
अचक्षुर्लभते चक्षुर्वृद्धो भवति वै युवा ।
इति ते कथयन्ति स्म ब्राह्मणा जम्भसाधकाः ॥२५॥
25. acakṣurlabhate cakṣurvṛddho bhavati vai yuvā ,
iti te kathayanti sma brāhmaṇā jambhasādhakāḥ.
25. acakṣuḥ labhate cakṣuḥ vṛddhaḥ bhavati vai yuvā
iti te kathayanti sma brāhmaṇāḥ jambhasādhakāḥ
25. A blind person gains sight, and an old person certainly becomes young. Thus they, the Brahmins who were practitioners of Jambha, used to narrate.
ततः किरातास्तद्दृष्ट्वा प्रार्थयन्तो महीपते ।
विनेशुर्विषमे तस्मिन्ससर्पे गिरिगह्वरे ॥२६॥
26. tataḥ kirātāstaddṛṣṭvā prārthayanto mahīpate ,
vineśurviṣame tasminsasarpe girigahvare.
26. tataḥ kirātāḥ tat dṛṣṭvā prārthayantaḥ mahīpate
vineśuḥ viṣame tasmin sasarpe girigahvare
26. Then, O king, the Kirātas, having seen that [honey] and desiring it, perished in that perilous, snake-filled mountain cave.
तथैव तव पुत्रोऽयं पृथिवीमेक इच्छति ।
मधु पश्यति संमोहात्प्रपातं नानुपश्यति ॥२७॥
27. tathaiva tava putro'yaṁ pṛthivīmeka icchati ,
madhu paśyati saṁmohātprapātaṁ nānupaśyati.
27. tathā eva tava putraḥ ayam pṛthivīm ekam icchati
madhu paśyati saṃmohāt prapātam na anupaśyati
27. Just so, this son of yours desires only the earth. He sees the honey, but due to delusion, he does not perceive the precipice.
दुर्योधनो योद्धुमनाः समरे सव्यसाचिना ।
न च पश्यामि तेजोऽस्य विक्रमं वा तथाविधम् ॥२८॥
28. duryodhano yoddhumanāḥ samare savyasācinā ,
na ca paśyāmi tejo'sya vikramaṁ vā tathāvidham.
28. Duryodhanaḥ yoddhu-manāḥ samare savya-sācinā na
ca paśyāmi tejaḥ asya vikramam vā tathā-vidham
28. Duryodhana is eager to fight in battle with Arjuna (savya-sācin). But I do not see his prowess or courage of that kind.
एकेन रथमास्थाय पृथिवी येन निर्जिता ।
प्रतीक्षमाणो यो वीरः क्षमते वीक्षितं तव ॥२९॥
29. ekena rathamāsthāya pṛthivī yena nirjitā ,
pratīkṣamāṇo yo vīraḥ kṣamate vīkṣitaṁ tava.
29. ekena ratham āsthāya pṛthivī yena nirjitā
pratīkṣamāṇaḥ yaḥ vīraḥ kṣamate vīkṣitam tava
29. That hero (Arjuna) by whom, having mounted a single chariot, the earth was conquered, and who is now waiting, endures your gaze.
द्रुपदो मत्स्यराजश्च संक्रुद्धश्च धनंजयः ।
न शेषयेयुः समरे वायुयुक्ता इवाग्नयः ॥३०॥
30. drupado matsyarājaśca saṁkruddhaśca dhanaṁjayaḥ ,
na śeṣayeyuḥ samare vāyuyuktā ivāgnayaḥ.
30. Drupadaḥ matsyarājaḥ ca saṃkruddhaḥ ca Dhanañjayaḥ
na śeṣayeyuḥ samare vāyu-yuktāḥ iva agnayaḥ
30. Drupada, the king of Matsya, and the exceedingly enraged Dhanañjaya (Arjuna) - they would not leave any remnant in battle, just like fires joined with wind.
अङ्के कुरुष्व राजानं धृतराष्ट्र युधिष्ठिरम् ।
युध्यतोर्हि द्वयोर्युद्धे नैकान्तेन भवेज्जयः ॥३१॥
31. aṅke kuruṣva rājānaṁ dhṛtarāṣṭra yudhiṣṭhiram ,
yudhyatorhi dvayoryuddhe naikāntena bhavejjayaḥ.
31. aṅke kuruṣva rājānam dhṛtarāṣṭra yudhiṣṭhiram |
yudhyatoḥ hi dvayoḥ yuddhe na ekāntena bhavet jayaḥ
31. Dhritarashtra, embrace King Yudhishthira. Indeed, in a battle between two combatants, victory is never achieved by one side alone.