Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-14, chapter-59

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वसुदेव उवाच ।
श्रुतवानस्मि वार्ष्णेय संग्रामं परमाद्भुतम् ।
नराणां वदतां पुत्र कथोद्घातेषु नित्यशः ॥१॥
1. vasudeva uvāca ,
śrutavānasmi vārṣṇeya saṁgrāmaṁ paramādbhutam ,
narāṇāṁ vadatāṁ putra kathodghāteṣu nityaśaḥ.
1. vasudeva uvāca śrutavān asmi vārṣṇeya saṃgrāmam
paramādbhutam narāṇām vadatām putra kathodghāteṣu nityaśaḥ
1. Vasudeva said: 'O Vrishni (Vārṣṇeya), my son, I have constantly heard people speak of the exceedingly wonderful battle in their discussions.'
त्वं तु प्रत्यक्षदर्शी च कार्यज्ञश्च महाभुज ।
तस्मात्प्रब्रूहि संग्रामं याथातथ्येन मेऽनघ ॥२॥
2. tvaṁ tu pratyakṣadarśī ca kāryajñaśca mahābhuja ,
tasmātprabrūhi saṁgrāmaṁ yāthātathyena me'nagha.
2. tvam tu pratyakṣadarśī ca kāryajñaḥ ca mahābhuja
tasmāt prabrūhi saṃgrāmam yāthātathyena me anagha
2. But you, O mighty-armed one, are a direct witness and understander of affairs. Therefore, O sinless one, describe the battle to me exactly as it happened.
यथा तदभवद्युद्धं पाण्डवानां महात्मनाम् ।
भीष्मकर्णकृपद्रोणशल्यादिभिरनुत्तमम् ॥३॥
3. yathā tadabhavadyuddhaṁ pāṇḍavānāṁ mahātmanām ,
bhīṣmakarṇakṛpadroṇaśalyādibhiranuttamam.
3. yathā tat abhavat yuddham pāṇḍavānām mahātmanām
bhīṣmakarṇakṛpadroṇaśalyādibhiḥ anuttamam
3. mahātmanām pāṇḍavānām bhīṣmakarṇakṛpadroṇaśalyādibhiḥ
anuttamam tat yuddham yathā abhavat
3. This describes how that unsurpassed battle of the noble Pāṇḍavas unfolded, involving Bhīṣma, Karṇa, Kṛpa, Droṇa, Śalya, and other prominent warriors.
अन्येषां क्षत्रियाणां च कृतास्त्राणामनेकशः ।
नानावेषाकृतिमतां नानादेशनिवासिनाम् ॥४॥
4. anyeṣāṁ kṣatriyāṇāṁ ca kṛtāstrāṇāmanekaśaḥ ,
nānāveṣākṛtimatāṁ nānādeśanivāsinām.
4. anyeṣām kṣatriyāṇām ca kṛtāstrāṇām anekaśaḥ
nānāveṣākṛtimatām nānādeśanivāsinām
4. anekaśaḥ kṛtāstrāṇām nānāveṣākṛtimatām
nānādeśanivāsinām anyeṣām kṣatriyāṇām ca
4. And also of many other warriors, those skilled in weaponry, appearing in diverse attires and forms, and residing in various lands.
इत्युक्तः पुण्डरीकाक्षः पित्रा मातुस्तदन्तिके ।
शशंस कुरुवीराणां संग्रामे निधनं यथा ॥५॥
5. ityuktaḥ puṇḍarīkākṣaḥ pitrā mātustadantike ,
śaśaṁsa kuruvīrāṇāṁ saṁgrāme nidhanaṁ yathā.
5. iti uktaḥ puṇḍarīkākṣaḥ pitrā mātuḥ tat antike
śaśaṃsa kuruvīrāṇām saṃgrāme nidhanam yathā
5. puṇḍarīkākṣaḥ pitrā mātuḥ tat antike iti uktaḥ
saṃgrāme kuruvīrāṇām nidhanam yathā śaśaṃsa
5. Thus addressed by his father in the presence of his mother, the lotus-eyed (puṇḍarīkākṣaḥ) [Kṛṣṇa] then narrated how the Kuru heroes met their demise in the war.
वासुदेव उवाच ।
अत्यद्भुतानि कर्माणि क्षत्रियाणां महात्मनाम् ।
बहुलत्वान्न संख्यातुं शक्यान्यब्दशतैरपि ॥६॥
6. vāsudeva uvāca ,
atyadbhutāni karmāṇi kṣatriyāṇāṁ mahātmanām ,
bahulatvānna saṁkhyātuṁ śakyānyabdaśatairapi.
6. vāsudeva uvāca atyadbhutāni karmāṇi kṣatriyāṇām mahātmanām
bahulatvāt na saṃkhyātum śakyāni abdaśataiḥ api
6. vāsudeva uvāca mahātmanām kṣatriyāṇām atyadbhutāni
karmāṇi bahulatvāt abdaśataiḥ api saṃkhyātum na śakyāni
6. Vāsudeva said: "The truly astonishing deeds (karma) of the great-souled warriors are so numerous that it would not be possible to count them even over hundreds of years."
प्राधान्यतस्तु गदतः समासेनैव मे शृणु ।
कर्माणि पृथिवीशानां यथावदमरद्युते ॥७॥
7. prādhānyatastu gadataḥ samāsenaiva me śṛṇu ,
karmāṇi pṛthivīśānāṁ yathāvadamaradyute.
7. prādhānyataḥ tu gadataḥ samāsena eva me śṛṇu
karmāṇi pṛthivīśānām yathāvat amaradyute
7. amaradyute me gadataḥ prādhānyataḥ tu samāsena
eva pṛthivīśānām karmāṇi yathāvat śṛṇu
7. O one with divine splendor (amaradyute), listen to me as I speak concisely and primarily about the proper actions (karma) of kings.
भीष्मः सेनापतिरभूदेकादशचमूपतिः ।
कौरव्यः कौरवेयाणां देवानामिव वासवः ॥८॥
8. bhīṣmaḥ senāpatirabhūdekādaśacamūpatiḥ ,
kauravyaḥ kauraveyāṇāṁ devānāmiva vāsavaḥ.
8. bhīṣmaḥ senāpatiḥ abhūt ekādaśacamūpatiḥ
kauravyaḥ kauraveyāṇām devānām iva vāsavaḥ
8. kauravyaḥ bhīṣmaḥ kauraveyāṇām ekādaśacamūpatiḥ senāpatiḥ abhūt,
devānām iva vāsavaḥ
8. Bhishma, a Kuru descendant, became the commander-in-chief of eleven divisions for the Kauravas, just as Vāsava (Indra) is for the gods.
शिखण्डी पाण्डुपुत्राणां नेता सप्तचमूपतिः ।
बभूव रक्षितो धीमान्धीमता सव्यसाचिना ॥९॥
9. śikhaṇḍī pāṇḍuputrāṇāṁ netā saptacamūpatiḥ ,
babhūva rakṣito dhīmāndhīmatā savyasācinā.
9. śikhaṇḍī pāṇḍuputrāṇām netā saptacamūpatiḥ
babhūva rakṣitaḥ dhīmān dhīmatā savyasācinā
9. pāṇḍuputrāṇām netā saptacamūpatiḥ dhīmān
śikhaṇḍī dhīmatā savyasācinā rakṣitaḥ babhūva
9. Shikhandi, the intelligent leader and commander of seven divisions for the Pandavas, was protected by the wise Savyasaci (Arjuna).
तेषां तदभवद्युद्धं दशाहानि महात्मनाम् ।
कुरूणां पाण्डवानां च सुमहद्रोमहर्षणम् ॥१०॥
10. teṣāṁ tadabhavadyuddhaṁ daśāhāni mahātmanām ,
kurūṇāṁ pāṇḍavānāṁ ca sumahadromaharṣaṇam.
10. teṣām tat abhavat yuddham daśāhāni mahātmanām
kurūṇām pāṇḍavānām ca sumahat romaharṣaṇam
10. kurūṇām ca pāṇḍavānām teṣām mahātmanām tat
sumahat romaharṣaṇam yuddham daśāhāni abhavat
10. That very great, hair-raising battle occurred for ten days between those great-souled (mahātmanām) Kurus and Pandavas.
ततः शिखण्डी गाङ्गेयमयुध्यन्तं महाहवे ।
जघान बहुभिर्बाणैः सह गाण्डीवधन्वना ॥११॥
11. tataḥ śikhaṇḍī gāṅgeyamayudhyantaṁ mahāhave ,
jaghāna bahubhirbāṇaiḥ saha gāṇḍīvadhanvanā.
11. tataḥ śikhaṇḍī gāṅgeyam ayudhyantam mahāhave
jaghāna bahubhiḥ bāṇaiḥ saha gāṇḍīvadhanvanā
11. tataḥ śikhaṇḍī gāṇḍīvadhanvanā saha ayudhyantam
gāṅgeyam mahāhave bahubhiḥ bāṇaiḥ jaghāna
11. Then, in the great battle, Shikhandi, along with Arjuna who wielded the Gāṇḍīva bow, struck Bhishma, who was not engaged in combat, with many arrows.
अकरोत्स ततः कालं शरतल्पगतो मुनिः ।
अयनं दक्षिणं हित्वा संप्राप्ते चोत्तरायणे ॥१२॥
12. akarotsa tataḥ kālaṁ śaratalpagato muniḥ ,
ayanaṁ dakṣiṇaṁ hitvā saṁprāpte cottarāyaṇe.
12. akarot saḥ tataḥ kālam śaratpalpagataḥ muniḥ
ayanam dakṣiṇam hitvā samprāpte ca uttarāyaṇe
12. tataḥ saḥ muniḥ śaratpalpagataḥ dakṣiṇam ayanam
hitvā ca uttarāyaṇe samprāpte kālam akarot
12. Then, that sage (muni), lying on a bed of arrows, departed, having forsaken the southern solstice and awaiting the arrival of the northern solstice (uttarāyaṇa).
ततः सेनापतिरभूद्द्रोणोऽस्त्रविदुषां वरः ।
प्रवीरः कौरवेन्द्रस्य काव्यो दैत्यपतेरिव ॥१३॥
13. tataḥ senāpatirabhūddroṇo'straviduṣāṁ varaḥ ,
pravīraḥ kauravendrasya kāvyo daityapateriva.
13. tataḥ senāpatiḥ abhūt droṇaḥ astraviduṣām varaḥ
pravīraḥ kauravendrasya kāvyaḥ daityapateḥ iva
13. tataḥ astraviduṣām varaḥ kauravendrasya pravīraḥ
droṇaḥ senāpatiḥ abhūt daityapateḥ kāvyaḥ iva
13. Then Droṇa, the foremost among those skilled in weaponry and a great hero to the king of the Kauravas, became the commander-in-chief, just as Kavya (Śukra) was for the lord of the Daityas.
अक्षौहिणीभिः शिष्टाभिर्नवभिर्द्विजसत्तमः ।
संवृतः समरश्लाघी गुप्तः कृपवृषादिभिः ॥१४॥
14. akṣauhiṇībhiḥ śiṣṭābhirnavabhirdvijasattamaḥ ,
saṁvṛtaḥ samaraślāghī guptaḥ kṛpavṛṣādibhiḥ.
14. akṣauhiṇībhiḥ śiṣṭābhiḥ navabhiḥ dvijasattamaḥ
saṃvṛtaḥ samaraślāghī guptaḥ kṛpavṛṣādibhiḥ
14. dvijasattamaḥ samaraślāghī navabhiḥ śiṣṭābhiḥ
akṣauhiṇībhiḥ saṃvṛtaḥ kṛpavṛṣādibhiḥ guptaḥ
14. That best of Brahmins (dvijasattama), Droṇa, who prided himself on his skill in battle, was surrounded by the nine remaining akṣauhiṇīs and protected by Kṛpa, Vṛṣa (Vṛṣasena), and others.
धृष्टद्युम्नस्त्वभून्नेता पाण्डवानां महास्त्रवित् ।
गुप्तो भीमेन तेजस्वी मित्रेण वरुणो यथा ॥१५॥
15. dhṛṣṭadyumnastvabhūnnetā pāṇḍavānāṁ mahāstravit ,
gupto bhīmena tejasvī mitreṇa varuṇo yathā.
15. dhṛṣṭadyumnaḥ tu abhūt netā pāṇḍavānām mahāstravit
guptaḥ bhīmena tejasvī mitreṇa varuṇaḥ yathā
15. dhṛṣṭadyumnaḥ tu abhūt netā pāṇḍavānām mahāstravit
guptaḥ bhīmena tejasvī mitreṇa varuṇaḥ yathā
15. Dhrishtadyumna, a master of mighty weapons, became the leader of the Pandavas. He was powerful, protected by Bhima, just as Varuna (the god of cosmic order) is protected by Mitra (the sun god).
पञ्चसेनापरिवृतो द्रोणप्रेप्सुर्महामनाः ।
पितुर्निकारान्संस्मृत्य रणे कर्माकरोन्महत् ॥१६॥
16. pañcasenāparivṛto droṇaprepsurmahāmanāḥ ,
piturnikārānsaṁsmṛtya raṇe karmākaronmahat.
16. pañcasenāparivṛtaḥ droṇaprepsuḥ mahāmanāḥ
pituḥ nikārān saṃsmṛtya raṇe karma akarot mahat
16. pañcasenāparivṛtaḥ droṇaprepsuḥ mahāmanāḥ
pituḥ nikārān saṃsmṛtya raṇe karma akarot mahat
16. Surrounded by five divisions of troops, the high-minded Dhrishtadyumna, seeking Drona and remembering his father's insults, performed a mighty action (karma) in battle.
तस्मिंस्ते पृथिवीपाला द्रोणपार्षतसंगरे ।
नानादिगागता वीराः प्रायशो निधनं गताः ॥१७॥
17. tasmiṁste pṛthivīpālā droṇapārṣatasaṁgare ,
nānādigāgatā vīrāḥ prāyaśo nidhanaṁ gatāḥ.
17. tasmin te pṛthivīpālāḥ droṇapārṣatasaṃgare
nānādigāgatāḥ vīrāḥ prāyaśaḥ nidhanam gatāḥ
17. tasmin droṇapārṣatasaṃgare te pṛthivīpālāḥ
nānādigāgatāḥ vīrāḥ prāyaśaḥ nidhanam gatāḥ
17. In that battle between Drona and Prishata's son (Dhrishtadyumna), those kings, rulers of the earth, brave warriors who had come from various directions, mostly met their death.
दिनानि पञ्च तद्युद्धमभूत्परमदारुणम् ।
ततो द्रोणः परिश्रान्तो धृष्टद्युम्नवशं गतः ॥१८॥
18. dināni pañca tadyuddhamabhūtparamadāruṇam ,
tato droṇaḥ pariśrānto dhṛṣṭadyumnavaśaṁ gataḥ.
18. dināni pañca tat yuddham abhūt paramadāruṇam
tataḥ droṇaḥ pariśrāntaḥ dhṛṣṭadyumnavaśam gataḥ
18. tat yuddham dināni pañca paramadāruṇam abhūt
tataḥ droṇaḥ pariśrāntaḥ dhṛṣṭadyumnavaśam gataḥ
18. That battle lasted five days and was extremely dreadful. Then, Drona, utterly exhausted, fell under Dhrishtadyumna's control.
ततः सेनापतिरभूत्कर्णो दौर्योधने बले ।
अक्षौहिणीभिः शिष्टाभिर्वृतः पञ्चभिराहवे ॥१९॥
19. tataḥ senāpatirabhūtkarṇo dauryodhane bale ,
akṣauhiṇībhiḥ śiṣṭābhirvṛtaḥ pañcabhirāhave.
19. tataḥ senāpatiḥ abhūt karṇaḥ dauryodhane bale
akṣauhiṇībhiḥ śiṣṭābhiḥ vṛtaḥ pañcabhiḥ āhave
19. tataḥ karṇaḥ dauryodhane bale senāpatiḥ abhūt
pañcabhiḥ śiṣṭābhiḥ akṣauhiṇībhiḥ āhave vṛtaḥ
19. Then Karṇa became the commander-in-chief of Duryodhana's army, accompanied in battle by the five remaining akṣauhiṇīs.
तिस्रस्तु पाण्डुपुत्राणां चम्वो बीभत्सुपालिताः ।
हतप्रवीरभूयिष्ठा बभूवुः समवस्थिताः ॥२०॥
20. tisrastu pāṇḍuputrāṇāṁ camvo bībhatsupālitāḥ ,
hatapravīrabhūyiṣṭhā babhūvuḥ samavasthitāḥ.
20. tisraḥ tu pāṇḍuputrāṇām camvaḥ bībhatsupālitāḥ
hatapravīrabhūyiṣṭhāḥ babhūvuḥ samavasthitāḥ
20. tu pāṇḍuputrāṇām tisraḥ camvaḥ bībhatsupālitāḥ
hatapravīrabhūyiṣṭhāḥ samavasthitāḥ babhūvuḥ
20. However, the three divisions of the sons of Pāṇḍu (Pāṇḍavas), led by Bibhatsu (Arjuna), remained arrayed, though most of their chief heroes had been slain.
ततः पार्थं समासाद्य पतंग इव पावकम् ।
पञ्चत्वमगमत्सौतिर्द्वितीयेऽहनि दारुणे ॥२१॥
21. tataḥ pārthaṁ samāsādya pataṁga iva pāvakam ,
pañcatvamagamatsautirdvitīye'hani dāruṇe.
21. tataḥ pārtham samāsādya pataṅgaḥ iva pāvakam
pañcatvam agamat sautiḥ dvitīye ahani dāruṇe
21. tataḥ sautiḥ pārtham samāsādya pataṅgaḥ iva
pāvakam dvitīye dāruṇe ahani pañcatvam agamat
21. Then, having approached Pārtha (Arjuna) like a moth rushes into a fire, Sauti met his death on the terrible second day.
हते कर्णे तु कौरव्या निरुत्साहा हतौजसः ।
अक्षौहिणीभिस्तिसृभिर्मद्रेशं पर्यवारयन् ॥२२॥
22. hate karṇe tu kauravyā nirutsāhā hataujasaḥ ,
akṣauhiṇībhistisṛbhirmadreśaṁ paryavārayan.
22. hate karṇe tu kauravyāḥ nirutsāhāḥ hataojasaḥ
akṣauhiṇībhiḥ tisṛbhiḥ madreśam paryavārayan
22. tu karṇe hate kauravyāḥ nirutsāhāḥ hataojasaḥ
tisṛbhiḥ akṣauhiṇībhiḥ madreśam paryavārayan
22. However, when Karṇa was slain, the Kauravas, disheartened and devoid of vigor, rallied around the King of Madras (Śalya) with the three remaining akṣauhiṇīs.
हतवाहनभूयिष्ठाः पाण्डवास्तु युधिष्ठिरम् ।
अक्षौहिण्या निरुत्साहाः शिष्टया पर्यवारयन् ॥२३॥
23. hatavāhanabhūyiṣṭhāḥ pāṇḍavāstu yudhiṣṭhiram ,
akṣauhiṇyā nirutsāhāḥ śiṣṭayā paryavārayan.
23. hatavāhanabhūyiṣṭhāḥ pāṇḍavāḥ tu yudhiṣṭhiram
akṣauhiṇyā nirutsāhāḥ śiṣṭayā paryavārayan
23. pāṇḍavāḥ tu hatavāhanabhūyiṣṭhāḥ nirutsāhāḥ
śiṣṭayā akṣauhiṇyā yudhiṣṭhiram paryavārayan
23. The Pāṇḍavas, with most of their mounts destroyed and feeling disheartened, surrounded Yudhiṣṭhira with their remaining division of the army (akṣauhiṇī).
अवधीन्मद्रराजानं कुरुराजो युधिष्ठिरः ।
तस्मिंस्तथार्धदिवसे कर्म कृत्वा सुदुष्करम् ॥२४॥
24. avadhīnmadrarājānaṁ kururājo yudhiṣṭhiraḥ ,
tasmiṁstathārdhadivase karma kṛtvā suduṣkaram.
24. avadhīt madrarājānam kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
tasmin tathā ardhadivase karma kṛtvā suduṣkaram
24. kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ madrarājānam avadhīt
tasmin ardhadivase tathā suduṣkaram karma kṛtvā
24. King Yudhiṣṭhira, the ruler of the Kurus, killed Śalya, the king of Madra, during that same half-day, after having performed an exceedingly difficult deed (karma).
हते शल्ये तु शकुनिं सहदेवो महामनाः ।
आहर्तारं कलेस्तस्य जघानामितविक्रमः ॥२५॥
25. hate śalye tu śakuniṁ sahadevo mahāmanāḥ ,
āhartāraṁ kalestasya jaghānāmitavikramaḥ.
25. hate śalye tu śakunim sahadevaḥ mahāmanāḥ
āhartāram kaleḥ tasya jaghāna amitavikramaḥ
25. tu hate śalye mahāmanāḥ amitavikramaḥ
sahadevaḥ tasya kaleḥ āhartāram śakunim jaghāna
25. After Śalya was killed, the noble-minded Sahadeva, possessing immeasurable valor, slew Śakuni, who was the instigator of that strife (kali).
निहते शकुनौ राजा धार्तराष्ट्रः सुदुर्मनाः ।
अपाक्रामद्गदापाणिर्हतभूयिष्ठसैनिकः ॥२६॥
26. nihate śakunau rājā dhārtarāṣṭraḥ sudurmanāḥ ,
apākrāmadgadāpāṇirhatabhūyiṣṭhasainikaḥ.
26. nihate śakunau rājā dhārtarāṣṭraḥ sudurmanāḥ
apākrāmat gadāpāṇiḥ hatabhūyiṣṭhasainikaḥ
26. nihate śakunau rājā dhārtarāṣṭraḥ sudurmanāḥ
hatabhūyiṣṭhasainikaḥ gadāpāṇiḥ apākrāmat
26. After Śakuni was killed, King Duryodhana, son of Dhṛtarāṣṭra, greatly disheartened and with most of his soldiers slain, retreated, holding his mace.
तमन्वधावत्संक्रुद्धो भीमसेनः प्रतापवान् ।
ह्रदे द्वैपायने चापि सलिलस्थं ददर्श तम् ॥२७॥
27. tamanvadhāvatsaṁkruddho bhīmasenaḥ pratāpavān ,
hrade dvaipāyane cāpi salilasthaṁ dadarśa tam.
27. tam anvadhāvat saṃkruddhaḥ bhīmasenaḥ pratāpavān
hrade dvaipāyane ca api salilastham dadarśa tam
27. pratāpavān saṃkruddhaḥ bhīmasenaḥ tam anvadhāvat
ca api dvaipāyane hrade salilastham tam dadarśa
27. The powerful Bhimasena, greatly enraged, pursued him. And he also saw him standing in the water of Dvaipayana Lake.
ततः शिष्टेन सैन्येन समन्तात्परिवार्य तम् ।
उपोपविविशुर्हृष्टा ह्रदस्थं पञ्च पाण्डवाः ॥२८॥
28. tataḥ śiṣṭena sainyena samantātparivārya tam ,
upopaviviśurhṛṣṭā hradasthaṁ pañca pāṇḍavāḥ.
28. tataḥ śiṣṭena sainyena samantāt parivārya tam
upopaviviśuḥ hṛṣṭāḥ hradastham pañca pāṇḍavāḥ
28. tataḥ śiṣṭena sainyena samantāt tam parivārya
hṛṣṭāḥ pañca pāṇḍavāḥ hradastham upopaviviśuḥ
28. Then, with the remaining army, the five delighted Pāṇḍavas surrounded him from all sides and sat down near him, who was in the lake.
विगाह्य सलिलं त्वाशु वाग्बाणैर्भृशविक्षतः ।
उत्थाय स गदापाणिर्युद्धाय समुपस्थितः ॥२९॥
29. vigāhya salilaṁ tvāśu vāgbāṇairbhṛśavikṣataḥ ,
utthāya sa gadāpāṇiryuddhāya samupasthitaḥ.
29. vigāhya salilam tu āśu vāgbāṇaiḥ bhṛśavikṣataḥ
utthāya sa gadāpāṇiḥ yuddhāya samupasthitaḥ
29. tu vāgbāṇaiḥ bhṛśavikṣataḥ sa āśu salilam
vigāhya utthāya gadāpāṇiḥ yuddhāya samupasthitaḥ
29. But he, severely wounded by the verbal arrows, quickly rose, emerging from the water with his mace in hand, and stood ready for battle.
ततः स निहतो राजा धार्तराष्ट्रो महामृधे ।
भीमसेनेन विक्रम्य पश्यतां पृथिवीक्षिताम् ॥३०॥
30. tataḥ sa nihato rājā dhārtarāṣṭro mahāmṛdhe ,
bhīmasenena vikramya paśyatāṁ pṛthivīkṣitām.
30. tataḥ sa nihataḥ rājā dhārtarāṣṭraḥ mahāmṛdhe
bhīmasenena vikramya paśyatām pṛthivīkṣitām
30. tataḥ sa rājā dhārtarāṣṭraḥ mahāmṛdhe bhīmasenena
vikramya nihataḥ pṛthivīkṣitām paśyatām
30. Then, that king, Dhārtarāṣṭra (Duryodhana), was valiantly slain by Bhimasena in the great battle, in the sight of the earth-rulers (pṛthivīkṣit).
ततस्तत्पाण्डवं सैन्यं संसुप्तं शिबिरे निशि ।
निहतं द्रोणपुत्रेण पितुर्वधममृष्यता ॥३१॥
31. tatastatpāṇḍavaṁ sainyaṁ saṁsuptaṁ śibire niśi ,
nihataṁ droṇaputreṇa piturvadhamamṛṣyatā.
31. tataḥ tat pāṇḍavam sainyam saṃsuptam śibire
niśi nihatam droṇaputreṇa pituḥ vadham amṛṣyatā
31. tataḥ droṇaputreṇa pituḥ vadham amṛṣyatā tat
pāṇḍavam sainyam saṃsuptam śibire niśi nihatam
31. Then, that Pandava army, fast asleep in the camp at night, was slain by Droṇa's son, who was unable to endure his father's death.
हतपुत्रा हतबला हतमित्रा मया सह ।
युयुधानद्वितीयेन पञ्च शिष्टाः स्म पाण्डवाः ॥३२॥
32. hataputrā hatabalā hatamitrā mayā saha ,
yuyudhānadvitīyena pañca śiṣṭāḥ sma pāṇḍavāḥ.
32. hataputrāḥ hatabalāḥ hatamitrāḥ mayā saha
yuyudhānadvitīyena pañca śiṣṭāḥ sma pāṇḍavāḥ
32. hataputrāḥ hatabalāḥ hatamitrāḥ pāṇḍavāḥ
pañca mayā saha yuyudhānadvitīyena śiṣṭāḥ sma
32. With their sons, forces, and friends killed, only five Pandavas remained with me, accompanied by Yuyudhana.
सहैव कृपभोजाभ्यां द्रौणिर्युद्धादमुच्यत ।
युयुत्सुश्चापि कौरव्यो मुक्तः पाण्डवसंश्रयात् ॥३३॥
33. sahaiva kṛpabhojābhyāṁ drauṇiryuddhādamucyata ,
yuyutsuścāpi kauravyo muktaḥ pāṇḍavasaṁśrayāt.
33. saha eva kṛpabhojābhyām drauṇiḥ yuddhāt amucyata
yuyutsuḥ ca api kauravyaḥ muktaḥ pāṇḍavasaṃśrayāt
33. drauṇiḥ saha eva kṛpabhojābhyām yuddhāt amucyata
ca api yuyutsuḥ kauravyaḥ pāṇḍavasaṃśrayāt muktaḥ
33. Droṇa's son (Aśvatthāmā), accompanied by Kṛpa and Bhoja, escaped from the battle. Yuyutsu, the Kuru prince, was also freed from his association with the Pandavas.
निहते कौरवेन्द्रे च सानुबन्धे सुयोधने ।
विदुरः संजयश्चैव धर्मराजमुपस्थितौ ॥३४॥
34. nihate kauravendre ca sānubandhe suyodhane ,
viduraḥ saṁjayaścaiva dharmarājamupasthitau.
34. nihate kauravendre ca sānubandhe suyodhane
viduraḥ sañjayaḥ ca eva dharmarājam upasthitau
34. kauravendre suyodhane ca sānubandhe nihate,
viduraḥ ca sañjayaḥ eva dharmarājam upasthitau
34. When Suyodhana, the chief of the Kauravas, was slain along with his entire retinue, Vidura and Sañjaya approached Yudhiṣṭhira, the king of righteousness (dharma).
एवं तदभवद्युद्धमहान्यष्टादश प्रभो ।
यत्र ते पृथिवीपाला निहताः स्वर्गमावसन् ॥३५॥
35. evaṁ tadabhavadyuddhamahānyaṣṭādaśa prabho ,
yatra te pṛthivīpālā nihatāḥ svargamāvasan.
35. evam tat abhavat yuddhamahāni aṣṭādaśa prabho
yatra te pṛthivīpālāḥ nihatāḥ svargam āvasan
35. prabho evam aṣṭādaśa yuddhamahāni tat abhavat
yatra te pṛthivīpālāḥ nihatāḥ svargam āvasan
35. Thus, O lord, those eighteen great battles occurred, in which those kings, having been slain, went to heaven.
वैशंपायन उवाच ।
शृण्वतां तु महाराज कथां तां रोमहर्षणीम् ।
दुःखहर्षपरिक्लेशा वृष्णीनामभवंस्तदा ॥३६॥
36. vaiśaṁpāyana uvāca ,
śṛṇvatāṁ tu mahārāja kathāṁ tāṁ romaharṣaṇīm ,
duḥkhaharṣaparikleśā vṛṣṇīnāmabhavaṁstadā.
36. vaiśaṃpāyana uvāca śṛṇvatām tu mahārāja kathām tām
romaharṣaṇīm duḥkaharṣaparikleśāḥ vṛṣṇīnām abhavan tadā
36. vaiśaṃpāyana uvāca mahārāja tu śṛṇvatām tām romaharṣaṇīm
kathām tadā vṛṣṇīnām duḥkaharṣaparikleśāḥ abhavan
36. Vaiśampāyana said: 'O great king, as they listened to that thrilling story, the Vṛṣṇis then experienced sorrow, joy, and distress.'