Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-79

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
जरां प्राप्य ययातिस्तु स्वपुरं प्राप्य चैव ह ।
पुत्रं ज्येष्ठं वरिष्ठं च यदुमित्यब्रवीद्वचः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
jarāṁ prāpya yayātistu svapuraṁ prāpya caiva ha ,
putraṁ jyeṣṭhaṁ variṣṭhaṁ ca yadumityabravīdvacaḥ.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca jarām prāpya
yayātiḥ tu svapuram prāpya
ca eva ha putram jyeṣṭham
variṣṭham ca yadum iti abravīt vacaḥ
1. Vaiśampāyana said: Having attained old age and having returned to his own city, Yayāti spoke these words to his eldest and most excellent son, Yadu.
जरा वली च मां तात पलितानि च पर्यगुः ।
काव्यस्योशनसः शापान्न च तृप्तोऽस्मि यौवने ॥२॥
2. jarā valī ca māṁ tāta palitāni ca paryaguḥ ,
kāvyasyośanasaḥ śāpānna ca tṛpto'smi yauvane.
2. jarā valī ca mām tāta palitāni ca paryaguḥ
kāvyasya uśanasaḥ śāpāt na ca tṛptaḥ asmi yauvane
2. Dear son, old age, wrinkles, and grey hairs have come upon me. Due to the curse of Uśanas, the son of Kavi, I am not yet satisfied with my youth.
त्वं यदो प्रतिपद्यस्व पाप्मानं जरया सह ।
यौवनेन त्वदीयेन चरेयं विषयानहम् ॥३॥
3. tvaṁ yado pratipadyasva pāpmānaṁ jarayā saha ,
yauvanena tvadīyena careyaṁ viṣayānaham.
3. tvam yado pratipadyasva pāpmānam jarayā saha
yauvanena tvadīyena careyam viṣayān aham
3. O Yadu, take upon yourself this decrepitude along with its ill-effect (or sin). With your youth, I wish to enjoy the objects of the senses.
पूर्णे वर्षसहस्रे तु पुनस्ते यौवनं त्वहम् ।
दत्त्वा स्वं प्रतिपत्स्यामि पाप्मानं जरया सह ॥४॥
4. pūrṇe varṣasahasre tu punaste yauvanaṁ tvaham ,
dattvā svaṁ pratipatsyāmi pāpmānaṁ jarayā saha.
4. pūrṇe varṣasahasre tu punaḥ te yauvanam tu aham
dattvā svam pratipattsyāmi pāpmānam jarayā saha
4. But after a full thousand years, having returned your youth to you, I will take back my own decrepitude along with old age.
यदुरुवाच ।
सितश्मश्रुशिरा दीनो जरया शिथिलीकृतः ।
वलीसंततगात्रश्च दुर्दर्शो दुर्बलः कृशः ॥५॥
5. yaduruvāca ,
sitaśmaśruśirā dīno jarayā śithilīkṛtaḥ ,
valīsaṁtatagātraśca durdarśo durbalaḥ kṛśaḥ.
5. yaduḥ uvāca sitaśmaśruśirāḥ dīnaḥ jarayā śithilīkṛtaḥ
valīsaṃtatagātraḥ ca durdarśaḥ durbalaḥ kṛśaḥ
5. Yadu said: '[When one is] white-bearded and white-headed, miserable, weakened by old age, with a body covered in wrinkles, unpleasant to behold, feeble, and emaciated.'
अशक्तः कार्यकरणे परिभूतः स यौवनैः ।
सहोपजीविभिश्चैव तां जरां नाभिकामये ॥६॥
6. aśaktaḥ kāryakaraṇe paribhūtaḥ sa yauvanaiḥ ,
sahopajīvibhiścaiva tāṁ jarāṁ nābhikāmaye.
6. aśaktaḥ kāryakaraṇe paribhūtaḥ sa yauvanaiḥ
sahopajīvibhiḥ ca eva tām jarām na abhikāmaye
6. Unable to perform duties, despised by the young and even by his own dependents - I do not desire that old age.
ययातिरुवाच ।
यत्त्वं मे हृदयाज्जातो वयः स्वं न प्रयच्छसि ।
तस्मादराज्यभाक्तात प्रजा ते वै भविष्यति ॥७॥
7. yayātiruvāca ,
yattvaṁ me hṛdayājjāto vayaḥ svaṁ na prayacchasi ,
tasmādarājyabhāktāta prajā te vai bhaviṣyati.
7. yayātiḥ uvāca yat tvam me hṛdayāt jātaḥ vayaḥ svam na
prayacchasi tasmāt arājyabhāk tāta prajā te vai bhaviṣyati
7. Yayāti said: 'Since you, born from my heart, do not give me your own youth, therefore, dear son, your progeny will indeed not be entitled to the kingdom.'
तुर्वसो प्रतिपद्यस्व पाप्मानं जरया सह ।
यौवनेन चरेयं वै विषयांस्तव पुत्रक ॥८॥
8. turvaso pratipadyasva pāpmānaṁ jarayā saha ,
yauvanena careyaṁ vai viṣayāṁstava putraka.
8. turvasaḥ pratipadyasva pāpmānam jarayā saha
yauvanena careyam vai viṣayān tava putraka
8. O Turvasu, accept this misfortune along with old age! Dear son, I shall indeed enjoy your sense pleasures with your youth.
पूर्णे वर्षसहस्रे तु पुनर्दास्यामि यौवनम् ।
स्वं चैव प्रतिपत्स्यामि पाप्मानं जरया सह ॥९॥
9. pūrṇe varṣasahasre tu punardāsyāmi yauvanam ,
svaṁ caiva pratipatsyāmi pāpmānaṁ jarayā saha.
9. pūrṇe varṣasahasre tu punaḥ dāsyāmi yauvanam
svam ca eva pratipattsyāmi pāpmānam jarayā saha
9. But when a thousand years are complete, I will give back [your] youth. And I will indeed take back my own misfortune along with old age.
तुर्वसुरुवाच ।
न कामये जरां तात कामभोगप्रणाशिनीम् ।
बलरूपान्तकरणीं बुद्धिप्राणविनाशिनीम् ॥१०॥
10. turvasuruvāca ,
na kāmaye jarāṁ tāta kāmabhogapraṇāśinīm ,
balarūpāntakaraṇīṁ buddhiprāṇavināśinīm.
10. turvasuḥ uvāca na kāmaye jarām tāta kāmabhogapraṇāśinīm
balarūpāntakaraṇīm buddhiprāṇavināśinīm
10. Turvasu said: "O father, I do not desire old age, which destroys the enjoyment of desires, brings an end to strength and beauty, and annihilates intellect and life breath."
ययातिरुवाच ।
यत्त्वं मे हृदयाज्जातो वयः स्वं न प्रयच्छसि ।
तस्मात्प्रजा समुच्छेदं तुर्वसो तव यास्यति ॥११॥
11. yayātiruvāca ,
yattvaṁ me hṛdayājjāto vayaḥ svaṁ na prayacchasi ,
tasmātprajā samucchedaṁ turvaso tava yāsyati.
11. yayātiḥ uvāca yat tvam me hṛdayāt jātaḥ vayaḥ svam na
prayacchasi tasmāt prajā samucchedam turvaso tava yāsyati
11. Yayati said: "Since you, born from my heart, do not offer your own youth, therefore, O Turvasu, your progeny will come to an end."
संकीर्णाचारधर्मेषु प्रतिलोमचरेषु च ।
पिशिताशिषु चान्त्येषु मूढ राजा भविष्यसि ॥१२॥
12. saṁkīrṇācāradharmeṣu pratilomacareṣu ca ,
piśitāśiṣu cāntyeṣu mūḍha rājā bhaviṣyasi.
12. saṃkīrṇācāradharmeṣu pratilomacareṣu ca
piśitāśiṣu ca antyeṣu mūḍha rājā bhaviṣyasi
12. Among those whose conduct and dharma are corrupted, among those who act against the natural order, and among those who are flesh-eaters and outcastes, you will be a foolish king.
गुरुदारप्रसक्तेषु तिर्यग्योनिगतेषु च ।
पशुधर्मिषु पापेषु म्लेच्छेषु प्रभविष्यसि ॥१३॥
13. gurudāraprasakteṣu tiryagyonigateṣu ca ,
paśudharmiṣu pāpeṣu mleccheṣu prabhaviṣyasi.
13. gurudāraprasakteṣu tiryagyonigateṣu ca
paśudharmiṣu pāpeṣu mlecceṣu prabhaviṣyasi
13. Among those who are addicted to their guru's wives, among those fallen into animal-like births or behavior, among those whose nature is animalistic and who are sinful, you will be mighty among the mlecchas.
वैशंपायन उवाच ।
एवं स तुर्वसुं शप्त्वा ययातिः सुतमात्मनः ।
शर्मिष्ठायाः सुतं द्रुह्युमिदं वचनमब्रवीत् ॥१४॥
14. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evaṁ sa turvasuṁ śaptvā yayātiḥ sutamātmanaḥ ,
śarmiṣṭhāyāḥ sutaṁ druhyumidaṁ vacanamabravīt.
14. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca evam saḥ turvasum śaptvā yayātiḥ sutam
ātmanaḥ śarmiṣṭhāyāḥ sutam druhyum idam vacanam abravīt
14. Vaiśampāyana said: "Having thus cursed Turvasu, Yayati then spoke these words to his own son, Druhyu, the son of Śarmiṣṭhā."
द्रुह्यो त्वं प्रतिपद्यस्व वर्णरूपविनाशिनीम् ।
जरां वर्षसहस्रं मे यौवनं स्वं ददस्व च ॥१५॥
15. druhyo tvaṁ pratipadyasva varṇarūpavināśinīm ,
jarāṁ varṣasahasraṁ me yauvanaṁ svaṁ dadasva ca.
15. druhyo tvam pratipadyasva varṇarūpavināśinīm
jarām varṣasahasram me yauvanam svam dadasva ca
15. Druhyu, you take on this old age of mine, which destroys complexion and form, for a thousand years, and give me your own youth.
पूर्णे वर्षसहस्रे तु प्रतिदास्यामि यौवनम् ।
स्वं चादास्यामि भूयोऽहं पाप्मानं जरया सह ॥१६॥
16. pūrṇe varṣasahasre tu pratidāsyāmi yauvanam ,
svaṁ cādāsyāmi bhūyo'haṁ pāpmānaṁ jarayā saha.
16. pūrṇe varṣasahasre tu pratidāsyāmi yauvanam svam
ca ādāsyāmi bhūyaḥ aham pāpmānam jarayā saha
16. When a thousand years are complete, I will return your youth, and I will take back my own (old age) along with its affliction.
द्रुह्युरुवाच ।
न गजं न रथं नाश्वं जीर्णो भुङ्क्ते न च स्त्रियम् ।
वाग्भङ्गश्चास्य भवति तज्जरां नाभिकामये ॥१७॥
17. druhyuruvāca ,
na gajaṁ na rathaṁ nāśvaṁ jīrṇo bhuṅkte na ca striyam ,
vāgbhaṅgaścāsya bhavati tajjarāṁ nābhikāmaye.
17. druhyuḥ uvāca na gajam na ratham
na aśvam jīrṇaḥ bhuṅkte na
ca striyam vāgbhaṅgaḥ ca asya
bhavati tat jarām na abhikāmaye
17. Druhyu said: An old man enjoys neither an elephant, nor a chariot, nor a horse, nor a woman. His speech also falters. Therefore, I do not desire that old age.
ययातिरुवाच ।
यत्त्वं मे हृदयाज्जातो वयः स्वं न प्रयच्छसि ।
तस्माद्द्रुह्यो प्रियः कामो न ते संपत्स्यते क्वचित् ॥१८॥
18. yayātiruvāca ,
yattvaṁ me hṛdayājjāto vayaḥ svaṁ na prayacchasi ,
tasmāddruhyo priyaḥ kāmo na te saṁpatsyate kvacit.
18. yat tvam me hṛdayāt jātaḥ vayaḥ svam na prayacchasi
tasmāt druhyo priyaḥ kāmaḥ na te saṃpatsyate kvacit
18. Because you, born from my heart, do not give your own youth, therefore, Druhyu, your beloved desire will never be fulfilled.
उडुपप्लवसंतारो यत्र नित्यं भविष्यति ।
अराजा भोजशब्दं त्वं तत्रावाप्स्यसि सान्वयः ॥१९॥
19. uḍupaplavasaṁtāro yatra nityaṁ bhaviṣyati ,
arājā bhojaśabdaṁ tvaṁ tatrāvāpsyasi sānvayaḥ.
19. uḍupaplavasaṃtāraḥ yatra nityam bhaviṣyati
arājā bhojaśabdam tvam tatra avāpsyasi sānvayaḥ
19. Where boat-crossing will always be (the means of) passage, there you, without a kingdom, along with your descendants, will obtain the name 'Bhoja'.
अनो त्वं प्रतिपद्यस्व पाप्मानं जरया सह ।
एकं वर्षसहस्रं तु चरेयं यौवनेन ते ॥२०॥
20. ano tvaṁ pratipadyasva pāpmānaṁ jarayā saha ,
ekaṁ varṣasahasraṁ tu careyaṁ yauvanena te.
20. ano tvam pratipadyasva pāpmānam jarayā saha
ekam varṣasahasram tu careyam yauvanena te
20. O Anu, you accept this old age along with its infirmities. As for me, I wish to live for one thousand years enjoying your youth.
अनुरुवाच ।
जीर्णः शिशुवदादत्तेऽकालेऽन्नमशुचिर्यथा ।
न जुहोति च कालेऽग्निं तां जरां नाभिकामये ॥२१॥
21. anuruvāca ,
jīrṇaḥ śiśuvadādatte'kāle'nnamaśuciryathā ,
na juhoti ca kāle'gniṁ tāṁ jarāṁ nābhikāmaye.
21. anuḥ uvāca jīrṇaḥ śiśuvat ādatte akāle annam aśuciḥ
yathā na juhoti ca kāle agnim tām jarām na abhikāmaye
21. Anu replied: 'An old person, like a child, consumes food at inappropriate times and becomes impure, nor do they offer oblations into the sacred fire at the proper time. I do not desire such old age.'
ययातिरुवाच ।
यत्त्वं मे हृदयाज्जातो वयः स्वं न प्रयच्छसि ।
जरादोषस्त्वयोक्तोऽयं तस्मात्त्वं प्रतिपत्स्यसे ॥२२॥
22. yayātiruvāca ,
yattvaṁ me hṛdayājjāto vayaḥ svaṁ na prayacchasi ,
jarādoṣastvayokto'yaṁ tasmāttvaṁ pratipatsyase.
22. yayātiḥ uvāca yat tvam me hṛdayāt jātaḥ vayaḥ svam na
prayacchasi jarādoṣaḥ tvayā uktaḥ ayam tasmāt tvam pratipatsyase
22. Yayati said: 'Because you, who are born from my heart, do not give me your own youth, and because this defect of old age has been described by you, therefore, you yourself will suffer it.'
प्रजाश्च यौवनप्राप्ता विनशिष्यन्त्यनो तव ।
अग्निप्रस्कन्दनपरस्त्वं चाप्येवं भविष्यसि ॥२३॥
23. prajāśca yauvanaprāptā vinaśiṣyantyano tava ,
agnipraskandanaparastvaṁ cāpyevaṁ bhaviṣyasi.
23. prajāḥ ca yauvanaprāptāḥ vinaśiṣyanti ano tava
agnipraskandanaparaḥ tvam ca api evam bhaviṣyasi
23. O Anu, your offspring, even if they attain youth, will perish. And you too will become one who neglects the sacred fires.
पूरो त्वं मे प्रियः पुत्रस्त्वं वरीयान्भविष्यसि ।
जरा वली च मे तात पलितानि च पर्यगुः ।
काव्यस्योशनसः शापान्न च तृप्तोऽस्मि यौवने ॥२४॥
24. pūro tvaṁ me priyaḥ putrastvaṁ varīyānbhaviṣyasi ,
jarā valī ca me tāta palitāni ca paryaguḥ ,
kāvyasyośanasaḥ śāpānna ca tṛpto'smi yauvane.
24. pūro tvam me priyaḥ putraḥ tvam
varīyān bhaviṣyasi jarā valī ca me tāta
palitāni ca paryaguḥ kāvyasya
uśanasaḥ śāpāt na ca tṛptaḥ asmi yauvane
24. O Puru, you are my beloved son, and you will be superior. O dear one, old age, wrinkles, and grey hairs have enveloped me due to the curse of Kavya Uśanas. Furthermore, I am not yet satisfied with youth.
पूरो त्वं प्रतिपद्यस्व पाप्मानं जरया सह ।
कंचित्कालं चरेयं वै विषयान्वयसा तव ॥२५॥
25. pūro tvaṁ pratipadyasva pāpmānaṁ jarayā saha ,
kaṁcitkālaṁ careyaṁ vai viṣayānvayasā tava.
25. pūro tvam pratipadyasva pāpmānam jarayā saha
kaṃcit kālam careyam vai viṣayān vayasā tava
25. O Pūru, you must accept my old age along with its infirmities. Indeed, for some time, I will enjoy the sense pleasures with your youth.
पूर्णे वर्षसहस्रे तु प्रतिदास्यामि यौवनम् ।
स्वं चैव प्रतिपत्स्यामि पाप्मानं जरया सह ॥२६॥
26. pūrṇe varṣasahasre tu pratidāsyāmi yauvanam ,
svaṁ caiva pratipatsyāmi pāpmānaṁ jarayā saha.
26. pūrṇe varṣasahasre tu pratidāsyāmi yauvanam
svam ca eva pratipattsyāmi pāpmānam jarayā saha
26. But after a full thousand years, I will return your youth. And I will certainly take back my own old age along with its infirmities.
वैशंपायन उवाच ।
एवमुक्तः प्रत्युवाच पूरुः पितरमञ्जसा ।
यथात्थ मां महाराज तत्करिष्यामि ते वचः ॥२७॥
27. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamuktaḥ pratyuvāca pūruḥ pitaramañjasā ,
yathāttha māṁ mahārāja tatkariṣyāmi te vacaḥ.
27. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca evam uktaḥ pratyuvāca pūruḥ pitaram
añjasā yathā āttha mām mahārāja tat kariṣyāmi te vacaḥ
27. Vaiśampāyana said: Thus addressed, Pūru immediately replied to his father: 'O great king, as you have commanded me, I will carry out your word.'
प्रतिपत्स्यामि ते राजन्पाप्मानं जरया सह ।
गृहाण यौवनं मत्तश्चर कामान्यथेप्सितान् ॥२८॥
28. pratipatsyāmi te rājanpāpmānaṁ jarayā saha ,
gṛhāṇa yauvanaṁ mattaścara kāmānyathepsitān.
28. pratipattsyāmi te rājan pāpmānam jarayā saha
gṛhāṇa yauvanam mattaḥ cara kāmān yathā īpsitān
28. O King, I will accept your old age along with its infirmities. Take youth from me and enjoy your desires as you wish.
जरयाहं प्रतिच्छन्नो वयोरूपधरस्तव ।
यौवनं भवते दत्त्वा चरिष्यामि यथात्थ माम् ॥२९॥
29. jarayāhaṁ praticchanno vayorūpadharastava ,
yauvanaṁ bhavate dattvā cariṣyāmi yathāttha mām.
29. jarayā aham praticchannaḥ vayorūpadharaḥ tava
yauvanam bhavate dattvā cariṣyāmi yathā āttha mām
29. I, covered by old age and bearing your aged form, having given my youth to you, will act just as you have commanded me.
ययातिरुवाच ।
पूरो प्रीतोऽस्मि ते वत्स प्रीतश्चेदं ददामि ते ।
सर्वकामसमृद्धा ते प्रजा राज्ये भविष्यति ॥३०॥
30. yayātiruvāca ,
pūro prīto'smi te vatsa prītaścedaṁ dadāmi te ,
sarvakāmasamṛddhā te prajā rājye bhaviṣyati.
30. yayātiḥ uvāca pūro prītaḥ asmi te vatsa prītaḥ ca idam
dadāmi te sarvakāmasamṛddhā te prajā rājye bhaviṣyati
30. Yayati said, "O Puru, my child, I am pleased with you. Because I am pleased, I grant you this: your progeny in the kingdom will be enriched with all desired things."