Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-12, chapter-14

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
अव्याहरति कौन्तेये धर्मराजे युधिष्ठिरे ।
भ्रातॄणां ब्रुवतां तांस्तान्विविधान्वेदनिश्चयान् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
avyāharati kaunteye dharmarāje yudhiṣṭhire ,
bhrātṝṇāṁ bruvatāṁ tāṁstānvividhānvedaniścayān.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca avyāharati kaunteye dharmarāje
yudhiṣṭhire bhrātṝṇām bruvatām tān tān vividhān vedaniścayān
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca.
kaunteye dharmarāje yudhiṣṭhire avyāharati (sati),
bhrātṝṇām tān tān vividhān vedaniścayān bruvatām (sati).
1. Vaiśampāyana said: While Yudhiṣṭhira, the son of Kunti (Kauṇṭeya) and King of natural law (dharma), remained silent, his brothers were speaking those various conclusions (niścayān) from the Vedas.
महाभिजनसंपन्ना श्रीमत्यायतलोचना ।
अभ्यभाषत राजेन्द्रं द्रौपदी योषितां वरा ॥२॥
2. mahābhijanasaṁpannā śrīmatyāyatalocanā ,
abhyabhāṣata rājendraṁ draupadī yoṣitāṁ varā.
2. mahābhijanasampannā śrīmatyāyatalocanā
abhyabhāṣata rājendram draupadī yoṣitām varā
2. mahābhijanasampannā śrīmatyāyatalocanā
yoṣitām varā draupadī rājendram abhyabhāṣata
2. Draupadi, endowed with noble birth, prosperous and with wide eyes, the best of women, spoke to the king of kings.
आसीनमृषभं राज्ञां भ्रातृभिः परिवारितम् ।
सिंहशार्दूलसदृशैर्वारणैरिव यूथपम् ॥३॥
3. āsīnamṛṣabhaṁ rājñāṁ bhrātṛbhiḥ parivāritam ,
siṁhaśārdūlasadṛśairvāraṇairiva yūthapam.
3. āsīnam ṛṣabham rājñām bhrātṛbhiḥ parivāritam
siṃhaśārdūlasadṛśaiḥ vāraṇaiḥ iva yūthapam
3. āsīnam rājñām ṛṣabham,
bhrātṛbhiḥ parivāritam,
siṃhaśārdūlasadṛśaiḥ vāraṇaiḥ iva yūthapam
3. (She spoke to him) seated, the foremost among kings, surrounded by his brothers who resembled lions and tigers, just like a herd leader (yūthapa) surrounded by elephants.
अभिमानवती नित्यं विशेषेण युधिष्ठिरे ।
लालिता सततं राज्ञा धर्मज्ञा धर्मदर्शिनी ॥४॥
4. abhimānavatī nityaṁ viśeṣeṇa yudhiṣṭhire ,
lālitā satataṁ rājñā dharmajñā dharmadarśinī.
4. abhimānavatī nityam viśeṣeṇa yudhiṣṭhire
lālitā satatam rājñā dharmajñā dharmadarśinī
4. nityam abhimānavatī,
viśeṣeṇa yudhiṣṭhire,
satatam rājñā lālitā,
dharmajñā,
dharmadarśinī
4. (She was) always proud, especially towards Yudhiṣṭhira, constantly cherished by the king, knowledgeable in natural law (dharma), and a perceiver of righteousness.
आमन्त्र्य विपुलश्रोणी साम्ना परमवल्गुना ।
भर्तारमभिसंप्रेक्ष्य ततो वचनमब्रवीत् ॥५॥
5. āmantrya vipulaśroṇī sāmnā paramavalgunā ,
bhartāramabhisaṁprekṣya tato vacanamabravīt.
5. āmantrya vipulaśroṇī sāmnā paramavalgunā
bhartāram abhisaṃprekṣya tataḥ vacanam abravīt
5. vipulaśroṇī sā (Draupadī) bhartāram āmantrya,
paramavalgunā sāmnā abhisaṃprekṣya,
tataḥ vacanam abravīt
5. Then, Draupadi, with broad hips, having addressed her husband and having looked at him with an extremely gentle voice, spoke these words.
इमे ते भ्रातरः पार्थ शुष्यन्त स्तोकका इव ।
वावाश्यमानास्तिष्ठन्ति न चैनानभिनन्दसे ॥६॥
6. ime te bhrātaraḥ pārtha śuṣyanta stokakā iva ,
vāvāśyamānāstiṣṭhanti na cainānabhinandase.
6. ime te bhrātaraḥ pārtha śuṣyantaḥ stokakāḥ iva
vāvāśyamānāḥ tiṣṭhanti na ca enān abhinandase
6. pārtha ime te bhrātaraḥ stokakāḥ iva śuṣyantaḥ
vāvāśyamānāḥ tiṣṭhanti ca enān na abhinandase
6. O Pārtha, these brothers of yours are standing here, drying up like small drops of water, crying out loudly, and you do not greet them.
नन्दयैतान्महाराज मत्तानिव महाद्विपान् ।
उपपन्नेन वाक्येन सततं दुःखभागिनः ॥७॥
7. nandayaitānmahārāja mattāniva mahādvipān ,
upapannena vākyena satataṁ duḥkhabhāginaḥ.
7. nandayā etān mahārāja mattān iva mahādvipān
upapannena vākyena satatam duḥkhabhāginaḥ
7. mahārāja satatam duḥkhabhāginaḥ etān mattān
mahādvipān iva upapannena vākyena nandayā
7. O great king, gladden these (brothers), who are constantly afflicted with sorrow, with appropriate words, just as one would gladden intoxicated great elephants.
कथं द्वैतवने राजन्पूर्वमुक्त्वा तथा वचः ।
भ्रातॄनेतान्स्म सहिताञ्शीतवातातपार्दितान् ॥८॥
8. kathaṁ dvaitavane rājanpūrvamuktvā tathā vacaḥ ,
bhrātṝnetānsma sahitāñśītavātātapārditān.
8. katham dvaitavane rājan pūrvam uktvā tathā vacaḥ
bhrātṝn etān sma sahitān śītavātātapārditān
8. rājan pūrvam dvaitavane tathā vacaḥ uktvā
sahitān etān bhrātṝn śītavātātapārditān katham
8. O King, how can you (now abandon) these brothers, who are together and afflicted by cold, wind, and sun, after having previously spoken such words (of solace/promise) in the Dvaita forest?
वयं दुर्योधनं हत्वा मृधे भोक्ष्याम मेदिनीम् ।
संपूर्णां सर्वकामानामाहवे विजयैषिणः ॥९॥
9. vayaṁ duryodhanaṁ hatvā mṛdhe bhokṣyāma medinīm ,
saṁpūrṇāṁ sarvakāmānāmāhave vijayaiṣiṇaḥ.
9. vayam duryodhanam hatvā mṛdhe bhokṣyāma medinīm
sampūrṇām sarvakāmānām āhave vijayaiṣiṇaḥ
9. vayam āhave vijayaiṣiṇaḥ mṛdhe duryodhanam
hatvā sarvakāmānām sampūrṇām medinīm bhokṣyāma
9. We, desirous of victory in battle, will enjoy the earth, which is full of all desired objects, after killing Duryodhana in combat.
विरथांश्च रथान्कृत्वा निहत्य च महागजान् ।
संस्तीर्य च रथैर्भूमिं ससादिभिररिंदमाः ॥१०॥
10. virathāṁśca rathānkṛtvā nihatya ca mahāgajān ,
saṁstīrya ca rathairbhūmiṁ sasādibhirariṁdamāḥ.
10. virathān ca rathān kṛtvā nihatya ca mahāgajān
saṃstīrya ca rathaiḥ bhūmim sasādibhiḥ ariṃdamāḥ
10. ariṃdamāḥ virathān rathān ca kṛtvā mahāgajān ca
nihatya rathaiḥ sasādibhiḥ ca bhūmim saṃstīrya
10. O destroyers of enemies, having incapacitated the chariots and having slain great elephants, and having strewn the ground with chariots and their riders...
यजतां विविधैर्यज्ञैः समृद्धैराप्तदक्षिणैः ।
वनवासकृतं दुःखं भविष्यति सुखाय नः ॥११॥
11. yajatāṁ vividhairyajñaiḥ samṛddhairāptadakṣiṇaiḥ ,
vanavāsakṛtaṁ duḥkhaṁ bhaviṣyati sukhāya naḥ.
11. yajatām vividhaiḥ yajñaiḥ samṛddhaiḥ āptadakṣiṇaiḥ
vanavāsakṛtam duḥkham bhaviṣyati sukhāya naḥ
11. vividhaiḥ samṛddhaiḥ āptadakṣiṇaiḥ yajñaiḥ yajatām
naḥ vanavāsakṛtam duḥkham sukhāya bhaviṣyati
11. Let them perform various elaborate Vedic rituals (yajña) with ample sacrificial fees; for us, the suffering (duḥkha) caused by our forest dwelling will turn into happiness.
इत्येतानेवमुक्त्वा त्वं स्वयं धर्मभृतां वर ।
कथमद्य पुनर्वीर विनिहंसि मनांस्युत ॥१२॥
12. ityetānevamuktvā tvaṁ svayaṁ dharmabhṛtāṁ vara ,
kathamadya punarvīra vinihaṁsi manāṁsyuta.
12. iti etān evam uktvā tvam svayam dharmabhṛtām vara
katham adya punaḥ vīra vinihaṃsi manāṃsi uta
12. tvam dharmabhṛtām vara iti etān evam uktvā
vīra adya punaḥ katham manāṃsi uta vinihaṃsi
12. Having spoken to them in this manner, you yourself, O best among the upholders of natural law (dharma), how is it that today, O hero, you again destroy (or 'dishearten') their minds?
न क्लीबो वसुधां भुङ्क्ते न क्लीबो धनमश्नुते ।
न क्लीबस्य गृहे पुत्रा मत्स्याः पङ्क इवासते ॥१३॥
13. na klībo vasudhāṁ bhuṅkte na klībo dhanamaśnute ,
na klībasya gṛhe putrā matsyāḥ paṅka ivāsate.
13. na klībaḥ vasudhām bhuṅkte na klībaḥ dhanam aśnute
na klībasya gṛhe putrāḥ matsyāḥ paṅke iva āsate
13. klībaḥ vasudhām na bhuṅkte klībaḥ dhanam na aśnute
klībasya gṛhe putrāḥ paṅke matsyāḥ iva āsate
13. A eunuch (klība) does not rule the earth, nor does a eunuch (klība) acquire wealth. In the house of a eunuch (klība), sons exist like fish in the mud.
नादण्डः क्षत्रियो भाति नादण्डो भूतिमश्नुते ।
नादण्डस्य प्रजा राज्ञः सुखमेधन्ति भारत ॥१४॥
14. nādaṇḍaḥ kṣatriyo bhāti nādaṇḍo bhūtimaśnute ,
nādaṇḍasya prajā rājñaḥ sukhamedhanti bhārata.
14. na adaṇḍaḥ kṣatriyaḥ bhāti na adaṇḍaḥ bhūtim aśnute
na adaṇḍasya prajāḥ rājñaḥ sukham edhanti bhārata
14. bhārata,
na adaṇḍaḥ kṣatriyaḥ bhāti,
na adaṇḍaḥ bhūtim aśnute.
na adaṇḍasya rājñaḥ prajāḥ sukham edhanti.
14. A warrior (kṣatriya) who does not inflict punishment does not shine, nor does one who refrains from punishment attain prosperity. The subjects of a king who does not inflict punishment do not flourish happily, O Bhārata.
मित्रता सर्वभूतेषु दानमध्ययनं तपः ।
ब्राह्मणस्यैष धर्मः स्यान्न राज्ञो राजसत्तम ॥१५॥
15. mitratā sarvabhūteṣu dānamadhyayanaṁ tapaḥ ,
brāhmaṇasyaiṣa dharmaḥ syānna rājño rājasattama.
15. mitratā sarvabhūteṣu dānam adhyayanam tapaḥ
brāhmaṇasya eṣaḥ dharmaḥ syāt na rājñaḥ rājasattama
15. rājasattama,
sarvabhūteṣu mitratā,
dānam,
adhyayanam,
tapaḥ ca,
eṣaḥ brāhmaṇasya dharmaḥ syāt,
na rājñaḥ.
15. Friendliness towards all beings, charity (dāna), study, and austerity (tapas) – this should be the natural law (dharma) for a Brahmin, O best of kings, not for a ruler.
असतां प्रतिषेधश्च सतां च परिपालनम् ।
एष राज्ञां परो धर्मः समरे चापलायनम् ॥१६॥
16. asatāṁ pratiṣedhaśca satāṁ ca paripālanam ,
eṣa rājñāṁ paro dharmaḥ samare cāpalāyanam.
16. asatām pratiṣedhaḥ ca satām ca paripālanam
eṣaḥ rājñām paraḥ dharmaḥ samare ca apalāyanam
16. asatām pratiṣedhaḥ ca,
satām ca paripālanam,
samare ca apalāyanam,
eṣaḥ rājñām paraḥ dharmaḥ.
16. The suppression of the wicked and the protection of the virtuous, and not fleeing in battle - this is the supreme natural law (dharma) for kings.
यस्मिन्क्षमा च क्रोधश्च दानादाने भयाभये ।
निग्रहानुग्रहौ चोभौ स वै धर्मविदुच्यते ॥१७॥
17. yasminkṣamā ca krodhaśca dānādāne bhayābhaye ,
nigrahānugrahau cobhau sa vai dharmaviducyate.
17. yasmin kṣamā ca krodhaḥ ca dānādāne bhayābhaye
nigrahānugrahau ca ubhau saḥ vai dharmavit ucyate
17. yasmin kṣamā ca krodhaḥ ca,
dānādāne ca,
bhayābhaye ca,
nigrahānugrahau ubhau ca,
saḥ vai dharmavit ucyate.
17. He in whom are found both forgiveness and anger, both giving and taking, both fear and fearlessness, and both restraint and grace - he indeed is called a knower of natural law (dharma).
न श्रुतेन न दानेन न सान्त्वेन न चेज्यया ।
त्वयेयं पृथिवी लब्धा नोत्कोचेन तथाप्युत ॥१८॥
18. na śrutena na dānena na sāntvena na cejyayā ,
tvayeyaṁ pṛthivī labdhā notkocena tathāpyuta.
18. na śrutena na dānena na sāntvena na ca ijyayā
tvayā iyam pṛthivī labdhā na utkocena tathā api uta
18. tvayā iyam pṛthivī labdhā na śrutena na dānena na
sāntvena na ca ijyayā na utkocena tathā api uta
18. This earth (pṛthivī) was obtained by you, not through sacred knowledge (śruta), not by charity (dāna), not by gentle words (sāntva), nor by ritual sacrifice (ijyā), nor even by bribery.
यत्तद्बलममित्राणां तथा वीरसमुद्यतम् ।
हस्त्यश्वरथसंपन्नं त्रिभिरङ्गैर्महत्तरम् ॥१९॥
19. yattadbalamamitrāṇāṁ tathā vīrasamudyatam ,
hastyaśvarathasaṁpannaṁ tribhiraṅgairmahattaram.
19. yat tat balam amitrāṇām tathā vīrasamudyatam
hastyaśvarathasaṃpannam tribhiḥ aṅgaiḥ mahattaram
19. yat tat amitrāṇām balam tathā vīrasamudyatam
hastyaśvarathasaṃpannam tribhiḥ aṅgaiḥ mahattaram
19. That army (bala) of the enemies, which was valiantly marshaled by heroes, equipped with elephants, horses, and chariots, and was exceedingly mighty (mahattara) with its three divisions...
रक्षितं द्रोणकर्णाभ्यामश्वत्थाम्ना कृपेण च ।
तत्त्वया निहतं वीर तस्माद्भुङ्क्ष्व वसुंधराम् ॥२०॥
20. rakṣitaṁ droṇakarṇābhyāmaśvatthāmnā kṛpeṇa ca ,
tattvayā nihataṁ vīra tasmādbhuṅkṣva vasuṁdharām.
20. rakṣitam droṇakarṇābhyām aśvatthāmnā kṛpeṇa ca
tat tvayā nihatam vīra tasmāt bhuṅkṣva vasundharām
20. vīra tat droṇakarṇābhyām aśvatthāmnā कृपेण ca
rakṣitam tvayā nihatam tasmāt vasundharām bhuṅkṣva
20. That (army) which was protected by Droṇa, Karṇa, Aśvatthāmā, and Kṛpa, has been destroyed by you, O hero! Therefore, enjoy this earth (vasundharā).
जम्बूद्वीपो महाराज नानाजनपदायुतः ।
त्वया पुरुषशार्दूल दण्डेन मृदितः प्रभो ॥२१॥
21. jambūdvīpo mahārāja nānājanapadāyutaḥ ,
tvayā puruṣaśārdūla daṇḍena mṛditaḥ prabho.
21. jambūdvīpaḥ mahārāja nānājanapadāyutaḥ
tvayā puruṣaśārdūla daṇḍena mṛditaḥ prabho
21. mahārāja puruṣaśārdūla prabho nānājanapadāyutaḥ
jambūdvīpaḥ tvayā daṇḍena mṛditaḥ
21. O great king (mahārāja), O tiger among men (puruṣaśārdūla), O lord (prabho), this Jambudvīpa, teeming with various regions, has been crushed by your power (daṇḍa).
जम्बूद्वीपेन सदृशः क्रौञ्चद्वीपो नराधिप ।
अपरेण महामेरोर्दण्डेन मृदितस्त्वया ॥२२॥
22. jambūdvīpena sadṛśaḥ krauñcadvīpo narādhipa ,
apareṇa mahāmerordaṇḍena mṛditastvayā.
22. jambūdvīpena sadṛśaḥ krauñcadvīpaḥ narādhipa
apareṇa mahāmeroḥ daṇḍena mṛditaḥ tvayā
22. narādhipa krauñcadvīpaḥ jambūdvīpena sadṛśaḥ
tvayā mahāmeroḥ apareṇa daṇḍena mṛditaḥ
22. O king, Krauncadvīpa is similar to Jambudvīpa. It was crushed by your might to the west of Mount Meru.
क्रौञ्चद्वीपेन सदृशः शाकद्वीपो नराधिप ।
पूर्वेण तु महामेरोर्दण्डेन मृदितस्त्वया ॥२३॥
23. krauñcadvīpena sadṛśaḥ śākadvīpo narādhipa ,
pūrveṇa tu mahāmerordaṇḍena mṛditastvayā.
23. krauñcadvīpena sadṛśaḥ śākadvīpaḥ narādhipa
pūrveṇa tu mahāmeroḥ daṇḍena mṛditaḥ tvayā
23. narādhipa śākadvīpaḥ krauñcadvīpena sadṛśaḥ
tu tvayā mahāmeroḥ pūrveṇa daṇḍena mṛditaḥ
23. O king, the Śāka island is similar to Krauncadvīpa. It, too, was subdued by your might, located to the east of Mount Meru.
उत्तरेण महामेरोः शाकद्वीपेन संमितः ।
भद्राश्वः पुरुषव्याघ्र दण्डेन मृदितस्त्वया ॥२४॥
24. uttareṇa mahāmeroḥ śākadvīpena saṁmitaḥ ,
bhadrāśvaḥ puruṣavyāghra daṇḍena mṛditastvayā.
24. uttareṇa mahāmeroḥ śākadvīpena saṃmitaḥ
bhadrāśvaḥ puruṣavyāghra daṇḍena mṛditaḥ tvayā
24. puruṣavyāghra bhadrāśvaḥ śākadvīpena saṃmitaḥ
mahāmeroḥ uttareṇa tvayā daṇḍena mṛditaḥ
24. O tiger among men, the Bhadrāśva (island), comparable to Śākadvīpa and located to the north of Mount Meru, was subdued by your might.
द्वीपाश्च सान्तरद्वीपा नानाजनपदालयाः ।
विगाह्य सागरं वीर दण्डेन मृदितास्त्वया ॥२५॥
25. dvīpāśca sāntaradvīpā nānājanapadālayāḥ ,
vigāhya sāgaraṁ vīra daṇḍena mṛditāstvayā.
25. dvīpāḥ ca sāntaradvīpāḥ nānājanapadālayāḥ
vigāhya sāgaram vīra daṇḍena mṛditāḥ tvayā
25. vīra tvayā sāgaram vigāhya dvīpāḥ ca
sāntaradvīpāḥ nānājanapadālayāḥ daṇḍena mṛditāḥ
25. O hero, having traversed the ocean, you subdued all the islands, along with their smaller ones, which are home to various nations, by your might.
एतान्यप्रतिमानि त्वं कृत्वा कर्माणि भारत ।
न प्रीयसे महाराज पूज्यमानो द्विजातिभिः ॥२६॥
26. etānyapratimāni tvaṁ kṛtvā karmāṇi bhārata ,
na prīyase mahārāja pūjyamāno dvijātibhiḥ.
26. etāni apratimāni tvam kṛtvā karmāṇi bhārata
na prīyase mahārāja pūjyamānaḥ dvijātibhiḥ
26. tvam bhārata mahārāja etāni apratimāni karmāṇi
kṛtvā dvijātibhiḥ pūjyamānaḥ na prīyase
26. O descendant of Bharata, O great king, even after performing these incomparable deeds (karma), you are not pleased, despite being honored by the Brahmins (dvijāti).
स त्वं भ्रातॄनिमान्दृष्ट्वा प्रतिनन्दस्व भारत ।
ऋषभानिव संमत्तान्गजेन्द्रानूर्जितानिव ॥२७॥
27. sa tvaṁ bhrātṝnimāndṛṣṭvā pratinandasva bhārata ,
ṛṣabhāniva saṁmattāngajendrānūrjitāniva.
27. sa tvam bhrātṝn imān dṛṣṭvā pratinandasva bhārata
ṛṣabhān iva saṃmattān gajendrān ūrjitān iva
27. sa tvam bhārata imān bhrātṝn dṛṣṭvā saṃmattān
ṛṣabhān iva ūrjitān gajendrān iva pratinandasva
27. O descendant of Bharata, seeing these brothers of yours, who are like mighty, intoxicated bulls and powerful lordly elephants, you should welcome them.
अमरप्रतिमाः सर्वे शत्रुसाहाः परंतपाः ।
एकोऽपि हि सुखायैषां क्षमः स्यादिति मे मतिः ॥२८॥
28. amarapratimāḥ sarve śatrusāhāḥ paraṁtapāḥ ,
eko'pi hi sukhāyaiṣāṁ kṣamaḥ syāditi me matiḥ.
28. amarapratimāḥ sarve śatrusaḥāḥ paraṃtapāḥ ekaḥ
api hi sukhāya eṣām kṣamaḥ syāt iti me matiḥ
28. sarve amarapratimāḥ śatrusaḥāḥ paraṃtapāḥ hi
eṣām ekaḥ api sukhāya kṣamaḥ syāt iti me matiḥ
28. All of them are like immortals, conquerors of enemies, and tormentors of foes. Indeed, even one of them would be capable of ensuring their happiness – this is my conviction.
किं पुनः पुरुषव्याघ्राः पतयो मे नरर्षभाः ।
समस्तानीन्द्रियाणीव शरीरस्य विचेष्टने ॥२९॥
29. kiṁ punaḥ puruṣavyāghrāḥ patayo me nararṣabhāḥ ,
samastānīndriyāṇīva śarīrasya viceṣṭane.
29. kim punaḥ puruṣavyāghrāḥ patayaḥ me nararṣabhāḥ
samastāni indriyāṇi iva śarīrasya viceṣṭane
29. kim punaḥ me patayaḥ puruṣavyāghrāḥ nararṣabhāḥ (yathā)
śarīrasya viceṣṭane samastāni indriyāṇi iva (vartante)
29. What more can be said then, of my sons – these tigers among men, these supreme men – who are like all the senses contributing to the body's functioning?
अनृतं माब्रवीच्छ्वश्रूः सर्वज्ञा सर्वदर्शिनी ।
युधिष्ठिरस्त्वां पाञ्चालि सुखे धास्यत्यनुत्तमे ॥३०॥
30. anṛtaṁ mābravīcchvaśrūḥ sarvajñā sarvadarśinī ,
yudhiṣṭhirastvāṁ pāñcāli sukhe dhāsyatyanuttame.
30. anṛtam mā abravīt śvaśrūḥ sarvajñā sarvadarśinī
yudhiṣṭhiraḥ tvām pāñcāli sukhe dhāsyati anuttame
30. sarvajñā sarvadarśinī śvaśrūḥ mā anṛtam abravīt pāñcāli,
yudhiṣṭhiraḥ tvām anuttame sukhe dhāsyati
30. My all-knowing, all-seeing mother-in-law did not speak an untruth. O Pāñcālī, Yudhishthira will establish you in unsurpassed happiness.
हत्वा राजसहस्राणि बहून्याशुपराक्रमः ।
तद्व्यर्थं संप्रपश्यामि मोहात्तव जनाधिप ॥३१॥
31. hatvā rājasahasrāṇi bahūnyāśuparākramaḥ ,
tadvyarthaṁ saṁprapaśyāmi mohāttava janādhipa.
31. hatvā rāja-sahasrāṇi bahūni āśu-parākramaḥ tat
vyartham samprapaśyāmi mohāt tava janādhipa
31. (āśu-parākramaḥ) hatvā bahūni rāja-sahasrāṇi,
janādhipa,
tava mohāt tat vyartham samprapaśyāmi
31. After one of swift valor had slain many thousands of kings, O lord of men, I now perceive that entire effort as futile, due to your delusion (moha).
येषामुन्मत्तको ज्येष्ठः सर्वे तस्योपचारिणः ।
तवोन्मादेन राजेन्द्र सोन्मादाः सर्वपाण्डवाः ॥३२॥
32. yeṣāmunmattako jyeṣṭhaḥ sarve tasyopacāriṇaḥ ,
tavonmādena rājendra sonmādāḥ sarvapāṇḍavāḥ.
32. yeṣām unmattakaḥ jyeṣṭhaḥ sarve tasya upacāriṇaḥ
tava unmādena rājendra sa-unmādāḥ sarva-pāṇḍavāḥ
32. yeṣām jyeṣṭhaḥ unmattakaḥ (asti),
sarve tasya upacāriṇaḥ rājendra,
tava unmādena sarva-pāṇḍavāḥ sa-unmādāḥ (sañjātāḥ).
32. Of whom the eldest (Dhṛtarāṣṭra) is as if mad, all are his followers. O king of kings, by your delusion (unmāda), all the Pāṇḍavas have become deluded.
यदि हि स्युरनुन्मत्ता भ्रातरस्ते जनाधिप ।
बद्ध्वा त्वां नास्तिकैः सार्धं प्रशासेयुर्वसुंधराम् ॥३३॥
33. yadi hi syuranunmattā bhrātaraste janādhipa ,
baddhvā tvāṁ nāstikaiḥ sārdhaṁ praśāseyurvasuṁdharām.
33. yadi hi syuḥ an-unmattāḥ bhrātaraḥ te janādhipa
baddhvā tvām nāstikaiḥ sārdham praśāseyuḥ vasundharām
33. janādhipa,
yadi hi te bhrātaraḥ an-unmattāḥ syuḥ,
(tarhi te) tvām nāstikaiḥ sārdham baddhvā vasundharām praśāseyuḥ.
33. Indeed, O lord of men, if your brothers were not deluded, they would bind you together with the unrighteous and rule the earth.
कुरुते मूढमेवं हि यः श्रेयो नाधिगच्छति ।
धूपैरञ्जनयोगैश्च नस्यकर्मभिरेव च ।
भेषजैः स चिकित्स्यः स्याद्य उन्मार्गेण गच्छति ॥३४॥
34. kurute mūḍhamevaṁ hi yaḥ śreyo nādhigacchati ,
dhūpairañjanayogaiśca nasyakarmabhireva ca ,
bheṣajaiḥ sa cikitsyaḥ syādya unmārgeṇa gacchati.
34. kurute mūḍham evam hi yaḥ śreyaḥ na
adhigacchati dhūpaiḥ añjanayogaiḥ ca
nasyakarmabhiḥ eva ca bheṣajaiḥ saḥ
cikitsyaḥ syāt yaḥ unmārgeṇa gacchati
34. yaḥ mūḍham evam hi kurute,
śreyaḥ na adhigacchati,
yaḥ unmārgeṇa ca gacchati,
saḥ dhūpaiḥ añjanayogaiḥ nasyakarmabhiḥ eva ca bheṣajaiḥ cikitsyaḥ syāt.
34. Indeed, a foolish person who acts in this manner and does not achieve welfare (śreyas), and who follows the wrong path, should be treated with fumigations, applications of collyrium, nasal therapies, and other medicines.
साहं सर्वाधमा लोके स्त्रीणां भरतसत्तम ।
तथा विनिकृतामित्रैर्याहमिच्छामि जीवितुम् ॥३५॥
35. sāhaṁ sarvādhamā loke strīṇāṁ bharatasattama ,
tathā vinikṛtāmitrairyāhamicchāmi jīvitum.
35. sā aham sarvādhamā loke strīṇām bharatasattama
tathā vinikṛtāmitraiḥ yā aham icchāmi jīvitum
35. bharatasattama,
sā aham strīṇām loke sarvādhamā.
tathā vinikṛtāmitraiḥ yā aham jīvitum icchāmi.
35. O best of Bharatas, I am the lowest of all women in the world, and yet, thus humiliated by my enemies, I still wish to live.
एतेषां यतमानानामुत्पद्यन्ते तु संपदः ।
त्वं तु सर्वां महीं लब्ध्वा कुरुषे स्वयमापदम् ॥३६॥
36. eteṣāṁ yatamānānāmutpadyante tu saṁpadaḥ ,
tvaṁ tu sarvāṁ mahīṁ labdhvā kuruṣe svayamāpadam.
36. eteṣām yatamānānām utpadyante tu sampadaḥ tvam
tu sarvām mahīm labdhvā kuruṣe svayam āpadam
36. yatamānānām eteṣām tu sampadaḥ utpadyante.
tvam tu sarvām mahīm labdhvā svayam āpadam kuruṣe.
36. For those who strive, prosperity (sampad) arises. But you, having obtained the entire earth, bring about misfortune for yourself.
यथास्तां संमतौ राज्ञां पृथिव्यां राजसत्तमौ ।
मान्धाता चाम्बरीषश्च तथा राजन्विराजसे ॥३७॥
37. yathāstāṁ saṁmatau rājñāṁ pṛthivyāṁ rājasattamau ,
māndhātā cāmbarīṣaśca tathā rājanvirājase.
37. yathā āstām saṃmatau rājñām pṛthivyām rājasattamau
māndhātā ca ambarīṣaḥ ca tathā rājan virājase
37. rājan,
yathā māndhātā ca ambarīṣaḥ ca rājasattamau pṛthivyām rājñām saṃmatau āstām,
tathā virājase.
37. Just as Mandhātā and Ambarīṣa, the two most excellent kings, were esteemed among kings on earth, so too, O king, do you shine.
प्रशाधि पृथिवीं देवीं प्रजा धर्मेण पालयन् ।
सपर्वतवनद्वीपां मा राजन्विमना भव ॥३८॥
38. praśādhi pṛthivīṁ devīṁ prajā dharmeṇa pālayan ,
saparvatavanadvīpāṁ mā rājanvimanā bhava.
38. praśādhi pṛthivīm devīm prajāḥ dharmeṇa pālayan
saparvatavanadvīpām mā rājan vimanāḥ bhava
38. rājan devīm pṛthivīm saparvatavanadvīpām prajāḥ
dharmeṇa pālayan praśādhi mā vimanāḥ bhava
38. O King, govern this divine earth, along with its mountains, forests, and islands, protecting your subjects according to natural law (dharma). Do not be disheartened.
यजस्व विविधैर्यज्ञैर्जुह्वन्नग्नीन्प्रयच्छ च ।
पुराणि भोगान्वासांसि द्विजातिभ्यो नृपोत्तम ॥३९॥
39. yajasva vividhairyajñairjuhvannagnīnprayaccha ca ,
purāṇi bhogānvāsāṁsi dvijātibhyo nṛpottama.
39. yajasva vividhaiḥ yajñaiḥ juhvan agnīn prayaccha
ca purāṇi bhogān vāsāṃsi dvijātibhyaḥ nṛpottama
39. nṛpottama vividhaiḥ yajñaiḥ yajasva agnīn juhvan
ca purāṇi bhogān vāsāṃsi dvijātibhyaḥ prayaccha
39. O best of kings, perform various Vedic rituals (yajña) by offering into the fires, and give cities, provisions, and garments to the twice-born (dvijāti).