Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-2, chapter-11

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
नारद उवाच ।
पुरा देवयुगे राजन्नादित्यो भगवान्दिवः ।
आगच्छन्मानुषं लोकं दिदृक्षुर्विगतक्लमः ॥१॥
1. nārada uvāca ,
purā devayuge rājannādityo bhagavāndivaḥ ,
āgacchanmānuṣaṁ lokaṁ didṛkṣurvigataklamaḥ.
1. nārada uvāca purā devayuge rājan ādityaḥ bhagavān
divaḥ āgacchan mānuṣam lokam didṛkṣuḥ vigataklamaḥ
1. Nārada said: O King, long ago, in a divine age, the revered Sun god descended from heaven to the human world, desiring to see it and free from weariness.
चरन्मानुषरूपेण सभां दृष्ट्वा स्वयंभुवः ।
सभामकथयन्मह्यं ब्राह्मीं तत्त्वेन पाण्डव ॥२॥
2. caranmānuṣarūpeṇa sabhāṁ dṛṣṭvā svayaṁbhuvaḥ ,
sabhāmakathayanmahyaṁ brāhmīṁ tattvena pāṇḍava.
2. caran mānuṣarūpeṇa sabhām dṛṣṭvā svayaṃbhuvaḥ
sabhām akathayan mahyam brāhmīm tattvena pāṇḍava
2. O Pāṇḍava, wandering in a human form, he saw the assembly of the self-born Brahmā. Then he truly described that divine assembly to me.
अप्रमेयप्रभां दिव्यां मानसीं भरतर्षभ ।
अनिर्देश्यां प्रभावेन सर्वभूतमनोरमाम् ॥३॥
3. aprameyaprabhāṁ divyāṁ mānasīṁ bharatarṣabha ,
anirdeśyāṁ prabhāvena sarvabhūtamanoramām.
3. aprameyaprabhām divyām mānasīm bharatarṣabha
anirdeśyām prabhāvena sarvabhūtamanoramām
3. O best among the Bhāratas (bharatarṣabha), that assembly had immeasurable splendor, was divine, and was created by mind (mānasī). It was indescribable in its power and charming to all beings.
श्रुत्वा गुणानहं तस्याः सभायाः पाण्डुनन्दन ।
दर्शनेप्सुस्तथा राजन्नादित्यमहमब्रुवम् ॥४॥
4. śrutvā guṇānahaṁ tasyāḥ sabhāyāḥ pāṇḍunandana ,
darśanepsustathā rājannādityamahamabruvam.
4. śrutvā guṇān aham tasyāḥ sabhāyāḥ pāṇḍunandana
darśanepsuḥ tathā rājan ādityam aham abruvam
4. O son of Pāṇḍu (pāṇḍunandana), O King, after hearing the qualities of that assembly, I, desiring to see it, then spoke to the Sun.
भगवन्द्रष्टुमिच्छामि पितामहसभामहम् ।
येन सा तपसा शक्या कर्मणा वापि गोपते ॥५॥
5. bhagavandraṣṭumicchāmi pitāmahasabhāmaham ,
yena sā tapasā śakyā karmaṇā vāpi gopate.
5. bhagavan draṣṭum icchāmi pitāmahasabhām aham
yena sā tapasā śakyā karmaṇā vā api gopate
5. O revered one, I wish to see the assembly of the Grandfather (Brahmā). O Protector, by what (means), whether by asceticism (tapas) or by action (karma), can it be seen (or achieved)?
औषधैर्वा तथा युक्तैरुत वा मायया यया ।
तन्ममाचक्ष्व भगवन्पश्येयं तां सभां कथम् ॥६॥
6. auṣadhairvā tathā yuktairuta vā māyayā yayā ,
tanmamācakṣva bhagavanpaśyeyaṁ tāṁ sabhāṁ katham.
6. auṣadhaiḥ vā tathā yuktaiḥ uta vā māyayā yayā tat
mama ācakṣva bhagavan paśyeyam tām sabhām katham
6. O revered one, tell me how it was made - whether by properly combined medicines, or by some illusion (māyā). How may I see that assembly hall?
ततः स भगवान्सूर्यो मामुपादाय वीर्यवान् ।
अगच्छत्तां सभां ब्राह्मीं विपापां विगतक्लमाम् ॥७॥
7. tataḥ sa bhagavānsūryo māmupādāya vīryavān ,
agacchattāṁ sabhāṁ brāhmīṁ vipāpāṁ vigataklamām.
7. tataḥ saḥ bhagavān sūryaḥ mām upādāya vīryavān
agacchat tām sabhām brāhmīm vipāpām vigataklamām
7. Then, that revered and mighty Sun (Sūrya), taking me, went to that divine (brāhmī) assembly hall, which was free from impurities and weariness.
एवंरूपेति सा शक्या न निर्देष्टुं जनाधिप ।
क्षणेन हि बिभर्त्यन्यदनिर्देश्यं वपुस्तथा ॥८॥
8. evaṁrūpeti sā śakyā na nirdeṣṭuṁ janādhipa ,
kṣaṇena hi bibhartyanyadanirdeśyaṁ vapustathā.
8. evaṃrūpā iti sā śakyā na nirdeṣṭum janādhipa
kṣaṇena hi bibharti anyat anirdeśyam vapuḥ tathā
8. O king, it is not possible to describe it by saying, 'it is of such a form,' for in an instant it assumes another, equally indescribable, body.
न वेद परिमाणं वा संस्थानं वापि भारत ।
न च रूपं मया तादृग्दृष्टपूर्वं कदाचन ॥९॥
9. na veda parimāṇaṁ vā saṁsthānaṁ vāpi bhārata ,
na ca rūpaṁ mayā tādṛgdṛṣṭapūrvaṁ kadācana.
9. na veda parimāṇam vā saṃsthānam vā api bhārata
na ca rūpam mayā tādṛk dṛṣṭapūrvam kadācana
9. O descendant of Bharata, no one knows its measure or its structure, nor have I ever seen such a form before.
सुसुखा सा सभा राजन्न शीता न च घर्मदा ।
न क्षुत्पिपासे न ग्लानिं प्राप्य तां प्राप्नुवन्त्युत ॥१०॥
10. susukhā sā sabhā rājanna śītā na ca gharmadā ,
na kṣutpipāse na glāniṁ prāpya tāṁ prāpnuvantyuta.
10. susuKHā sā sabhā rājan na śītā na ca gharmadā na
kṣutpipāse na glānim prāpya tām prāpnuvanti uta
10. O king, that assembly hall is very pleasant; it is neither cold nor does it cause heat. Moreover, those who reach it do not experience hunger, thirst, or weariness.
नानारूपैरिव कृता सुविचित्रैः सुभास्वरैः ।
स्तम्भैर्न च धृता सा तु शाश्वती न च सा क्षरा ॥११॥
11. nānārūpairiva kṛtā suvicitraiḥ subhāsvaraiḥ ,
stambhairna ca dhṛtā sā tu śāśvatī na ca sā kṣarā.
11. nānārūpaiḥ iva kṛtā suvicitraiḥ subhāsvaraiḥ
stambhaiḥ na ca dhṛtā sā tu śāśvatī na ca sā kṣarā
11. That assembly hall appears as if made with various, very wonderful, and exceedingly radiant forms, yet it is not supported by pillars. Indeed, it is eternal, and it is not perishable.
अति चन्द्रं च सूर्यं च शिखिनं च स्वयंप्रभा ।
दीप्यते नाकपृष्ठस्था भासयन्तीव भास्करम् ॥१२॥
12. ati candraṁ ca sūryaṁ ca śikhinaṁ ca svayaṁprabhā ,
dīpyate nākapṛṣṭhasthā bhāsayantīva bhāskaram.
12. ati candram ca sūryam ca śikhinam ca svayamprabhā
dīpyate nākapṛṣṭhasthā bhāsayantī iva bhāskaram
12. Self-luminous (svayamprabhā), it shines beyond the moon, the sun, and fire. Situated in the celestial sphere, it illuminates even the sun (bhāskara), as it were.
तस्यां स भगवानास्ते विदधद्देवमायया ।
स्वयमेकोऽनिशं राजँल्लोकाँल्लोकपितामहः ॥१३॥
13. tasyāṁ sa bhagavānāste vidadhaddevamāyayā ,
svayameko'niśaṁ rājaँllokāँllokapitāmahaḥ.
13. tasyām saḥ bhagavān āste vidadhat devamāyayā
svayam ekaḥ aniśam rājan lokān lokapitāmahaḥ
13. O king, in that assembly hall, the worshipful (bhagavān) grandfather of the worlds (lokapitāmahaḥ) himself, alone and constantly, sits performing (vidadhat) [his functions] through his divine creative power (māyā).
उपतिष्ठन्ति चाप्येनं प्रजानां पतयः प्रभुम् ।
दक्षः प्रचेताः पुलहो मरीचिः कश्यपस्तथा ॥१४॥
14. upatiṣṭhanti cāpyenaṁ prajānāṁ patayaḥ prabhum ,
dakṣaḥ pracetāḥ pulaho marīciḥ kaśyapastathā.
14. upatiṣṭhanti ca api enam prajānām patayaḥ prabhum
dakṣaḥ pracetāḥ pulahaḥ marīciḥ kaśyapaḥ tathā
14. And the lords of beings (prajā), such as Dakṣa, Pracetas, Pulaha, Marīci, and Kaśyapa, attend upon this Lord.
भृगुरत्रिर्वसिष्ठश्च गौतमश्च तथाङ्गिराः ।
मनोऽन्तरिक्षं विद्याश्च वायुस्तेजो जलं मही ॥१५॥
15. bhṛguratrirvasiṣṭhaśca gautamaśca tathāṅgirāḥ ,
mano'ntarikṣaṁ vidyāśca vāyustejo jalaṁ mahī.
15. bhṛguḥ atriḥ vasiṣṭhaḥ ca gautamaḥ ca tathā aṅgirāḥ
manaḥ antarikṣam vidyāḥ ca vāyuḥ tejaḥ jalam mahī
15. Bhṛgu, Atri, Vasiṣṭha, Gautama, and Aṅgirā; the mind (manas), space, knowledges, wind, light, water, and earth (mahī).
शब्दः स्पर्शस्तथा रूपं रसो गन्धश्च भारत ।
प्रकृतिश्च विकारश्च यच्चान्यत्कारणं भुवः ॥१६॥
16. śabdaḥ sparśastathā rūpaṁ raso gandhaśca bhārata ,
prakṛtiśca vikāraśca yaccānyatkāraṇaṁ bhuvaḥ.
16. śabdaḥ sparśaḥ tathā rūpam rasaḥ gandhaḥ ca bhārata
prakṛtiḥ ca vikāraḥ ca yat ca anyat kāraṇam bhuvaḥ
16. O Bhārata, sound, touch, form, taste, and smell, along with primordial nature (prakṛti) and its modifications, and whatever other causes of the earth (bhū) there may be.
चन्द्रमाः सह नक्षत्रैरादित्यश्च गभस्तिमान् ।
वायवः क्रतवश्चैव संकल्पः प्राण एव च ॥१७॥
17. candramāḥ saha nakṣatrairādityaśca gabhastimān ,
vāyavaḥ kratavaścaiva saṁkalpaḥ prāṇa eva ca.
17. candramāḥ saha nakṣatraiḥ ādityaḥ ca gabhastimān
vāyavaḥ kratavaḥ ca eva saṃkalpaḥ prāṇaḥ eva ca
17. The moon with its constellations, and the radiant sun; the winds, and the rituals (kratu); and indeed, resolve (saṃkalpa) and vital breath (prāṇa).
एते चान्ये च बहवः स्वयंभुवमुपस्थिताः ।
अर्थो धर्मश्च कामश्च हर्षो द्वेषस्तपो दमः ॥१८॥
18. ete cānye ca bahavaḥ svayaṁbhuvamupasthitāḥ ,
artho dharmaśca kāmaśca harṣo dveṣastapo damaḥ.
18. ete ca anye ca bahavaḥ svayambhuvaṃ upasthitāḥ
arthaḥ dharmaḥ ca kāmaḥ ca harṣaḥ dveṣaḥ tapaḥ damaḥ
18. Many of these and other beings, along with material prosperity, natural law (dharma), desire, joy, hatred, asceticism (tapas), and self-control, approached the Self-existent (Brahmā).
आयान्ति तस्यां सहिता गन्धर्वाप्सरसस्तथा ।
विंशतिः सप्त चैवान्ये लोकपालाश्च सर्वशः ॥१९॥
19. āyānti tasyāṁ sahitā gandharvāpsarasastathā ,
viṁśatiḥ sapta caivānye lokapālāśca sarvaśaḥ.
19. āyānti tasyām sahitāḥ gandharvāpsarasaḥ tathā
viṃśatiḥ sapta ca eva anye lokapālāḥ ca sarvaśaḥ
19. The Gandharvas and Apsarases arrive there together. Also, twenty-seven others, and all the world-protectors (lokapālas), entirely.
शुक्रो बृहस्पतिश्चैव बुधोऽङ्गारक एव च ।
शनैश्चरश्च राहुश्च ग्रहाः सर्वे तथैव च ॥२०॥
20. śukro bṛhaspatiścaiva budho'ṅgāraka eva ca ,
śanaiścaraśca rāhuśca grahāḥ sarve tathaiva ca.
20. śukraḥ bṛhaspatiḥ ca eva budhaḥ aṅgārakaḥ eva ca
śanaiścaraḥ ca rāhuḥ ca grahāḥ sarve tathā eva ca
20. Venus (Śukra), Jupiter (Bṛhaspati), Mercury (Budha), and Mars (Aṅgāraka); and also Saturn (Śanaiścara) and Rahu (Rāhu) – indeed all these planets too.
मन्त्रो रथंतरश्चैव हरिमान्वसुमानपि ।
आदित्याः साधिराजानो नानाद्वंद्वैरुदाहृताः ॥२१॥
21. mantro rathaṁtaraścaiva harimānvasumānapi ,
ādityāḥ sādhirājāno nānādvaṁdvairudāhṛtāḥ.
21. mantraḥ rathaṃtaraḥ ca eva harimān vasumān api
ādityāḥ sādhirājānaḥ nānādvandvaiḥ udāhṛtāḥ
21. The sacred chant (mantra) Rathantara, and also Harimān and Vasumān (Sāmans); and the Adityas, along with their rulers, are mentioned through various dualities.
मरुतो विश्वकर्मा च वसवश्चैव भारत ।
तथा पितृगणाः सर्वे सर्वाणि च हवींष्यथ ॥२२॥
22. maruto viśvakarmā ca vasavaścaiva bhārata ,
tathā pitṛgaṇāḥ sarve sarvāṇi ca havīṁṣyatha.
22. marutaḥ viśvakarmā ca vasavaḥ ca eva bhārata |
tathā pitṛgaṇāḥ sarve sarvāṇi ca haviṃṣi atha
22. O Bhārata, the Maruts, Viśvakarmā, and the Vasus; similarly, all the groups of ancestors (pitṛs) and indeed all the offerings (havis).
ऋग्वेदः सामवेदश्च यजुर्वेदश्च पाण्डव ।
अथर्ववेदश्च तथा पर्वाणि च विशां पते ॥२३॥
23. ṛgvedaḥ sāmavedaśca yajurvedaśca pāṇḍava ,
atharvavedaśca tathā parvāṇi ca viśāṁ pate.
23. ṛgvedaḥ sāmavedaḥ ca yajurvedaḥ ca pāṇḍava |
atharvavedaḥ ca tathā parvāṇi ca viśām pate
23. O Pāṇḍava, the Ṛgveda, the Sāmaveda, and the Yajurveda; and similarly the Atharvaveda; and O lord of the people, the sections (parvan)...
इतिहासोपवेदाश्च वेदाङ्गानि च सर्वशः ।
ग्रहा यज्ञाश्च सोमश्च दैवतानि च सर्वशः ॥२४॥
24. itihāsopavedāśca vedāṅgāni ca sarvaśaḥ ,
grahā yajñāśca somaśca daivatāni ca sarvaśaḥ.
24. itihāsopavedāḥ ca vedāṅgāni ca sarvaśaḥ |
grahāḥ yajñāḥ ca somaḥ ca daivatāni ca sarvaśaḥ
24. And the epics (itihāsa) and subsidiary Vedas (upaveda), and all the auxiliaries of the Vedas (vedāṅga) in every respect; the planets (graha), and the sacrificial rites (yajña), and Soma, and all the deities in every respect.
सावित्री दुर्गतरणी वाणी सप्तविधा तथा ।
मेधा धृतिः श्रुतिश्चैव प्रज्ञा बुद्धिर्यशः क्षमा ॥२५॥
25. sāvitrī durgataraṇī vāṇī saptavidhā tathā ,
medhā dhṛtiḥ śrutiścaiva prajñā buddhiryaśaḥ kṣamā.
25. sāvitrī durgataraṇī vāṇī saptavidhā tathā | medhā
dhṛtiḥ śrutiḥ ca eva prajñā buddhiḥ yaśaḥ kṣamā
25. Sāvitrī, the traverser of difficulties, and the sevenfold form of speech (vāṇī); similarly, wisdom (medhā), steadfastness (dhṛti), and indeed sacred tradition (śruti), insight (prajñā), intellect (buddhi), fame, and forgiveness (kṣamā).
सामानि स्तुतिशस्त्राणि गाथाश्च विविधास्तथा ।
भाष्याणि तर्कयुक्तानि देहवन्ति विशां पते ॥२६॥
26. sāmāni stutiśastrāṇi gāthāśca vividhāstathā ,
bhāṣyāṇi tarkayuktāni dehavanti viśāṁ pate.
26. sāmāni stutiśastrāṇi gāthāḥ ca vividhāḥ tathā
bhāṣyāṇi tarkayuktāni dehavanti viśām pate
26. O Lord of the people, the Sāma hymns, the praises and invocations, and various songs, as well as the logical commentaries, all exist in embodied forms.
क्षणा लवा मुहूर्ताश्च दिवा रात्रिस्तथैव च ।
अर्धमासाश्च मासाश्च ऋतवः षट्च भारत ॥२७॥
27. kṣaṇā lavā muhūrtāśca divā rātristathaiva ca ,
ardhamāsāśca māsāśca ṛtavaḥ ṣaṭca bhārata.
27. kṣaṇāḥ lavāḥ muhūrtāḥ ca divā rātriḥ tathā eva
ca ardhamāsāḥ ca māsāḥ ca ṛtavaḥ ṣaṭ ca bhārata
27. O Bhārata, moments, fractions of moments, and muhūrtas, as well as day and night, similarly half-months and months, and the six seasons, are all parts of time.
संवत्सराः पञ्चयुगमहोरात्राश्चतुर्विधाः ।
कालचक्रं च यद्दिव्यं नित्यमक्षयमव्ययम् ॥२८॥
28. saṁvatsarāḥ pañcayugamahorātrāścaturvidhāḥ ,
kālacakraṁ ca yaddivyaṁ nityamakṣayamavyayam.
28. saṃvatsarāḥ pañcayugamahorātrāḥ caturvidhāḥ
kālacakram ca yat divyam nityam akṣayam avyayam
28. The years, and the four kinds of days and nights that constitute a five-year yuga, and that divine wheel of time (kālacakra) which is eternal, undecaying, and imperishable.
अदितिर्दितिर्दनुश्चैव सुरसा विनता इरा ।
कालका सुरभिर्देवी सरमा चाथ गौतमी ॥२९॥
29. aditirditirdanuścaiva surasā vinatā irā ,
kālakā surabhirdevī saramā cātha gautamī.
29. Aditiḥ Ditiḥ Danuḥ ca eva Surasā Vinatā Irā
Kālakā Surabhiḥ devī Saramā ca atha Gautamī
29. Aditi, Diti, and Danu; likewise Surasā, Vinatā, Irā, Kālakā, the goddess Surabhi, then Saramā, and Gautamī.
आदित्या वसवो रुद्रा मरुतश्चाश्विनावपि ।
विश्वेदेवाश्च साध्याश्च पितरश्च मनोजवाः ॥३०॥
30. ādityā vasavo rudrā marutaścāśvināvapi ,
viśvedevāśca sādhyāśca pitaraśca manojavāḥ.
30. ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ marutaḥ ca aśvinau api
viśvedevāḥ ca sādhyāḥ ca pitaraḥ ca manojavāḥ
30. The Ādityas, the Vasus, the Rudras, the Maruts, and also the Aśvinīs; likewise, the Viśvedevas, the Sādhyas, and the Pitṛs, who are swift as thought, [are present].
राक्षसाश्च पिशाचाश्च दानवा गुह्यकास्तथा ।
सुपर्णनागपशवः पितामहमुपासते ॥३१॥
31. rākṣasāśca piśācāśca dānavā guhyakāstathā ,
suparṇanāgapaśavaḥ pitāmahamupāsate.
31. rākṣasāḥ ca piśācāḥ ca dānavāḥ guhyakāḥ
tathā suparṇanāgapaśavaḥ pitāmahaṃ upāsate
31. The Rākṣasas, the Piśācas, the Dānavas, and the Guhyakas; likewise, the Suparṇas (Garudas), Nāgas (serpents), and animals - all worship the grandfather (Brahmā).
देवो नारायणस्तस्यां तथा देवर्षयश्च ये ।
ऋषयो वालखिल्याश्च योनिजायोनिजास्तथा ॥३२॥
32. devo nārāyaṇastasyāṁ tathā devarṣayaśca ye ,
ṛṣayo vālakhilyāśca yonijāyonijāstathā.
32. devaḥ nārāyaṇaḥ tasyām tathā devarṣayaḥ ca
ye ṛṣayaḥ vālakhilyāḥ ca yonijāyonijāḥ tathā
32. The divine Nārāyaṇa is in her (that entity/place), and those who are divine sages (devarṣis), and also the Vālakhilya sages; similarly, those born from an origin (yonijā) and those not born from an origin (ayonijā).
यच्च किंचित्त्रिलोकेऽस्मिन्दृश्यते स्थाणुजङ्गमम् ।
सर्वं तस्यां मया दृष्टं तद्विद्धि मनुजाधिप ॥३३॥
33. yacca kiṁcittriloke'smindṛśyate sthāṇujaṅgamam ,
sarvaṁ tasyāṁ mayā dṛṣṭaṁ tadviddhi manujādhipa.
33. yat ca kiñcit triloke asmin dṛśyate sthāṇujaṅgamam
sarvam tasyām mayā dṛṣṭam tat viddhi manujādhip
33. And whatever is seen in these three worlds (triloka), both immobile and mobile - all of that has been seen by me in her (that entity/place). Know this, O lord of men (manujādhipa).
अष्टाशीतिसहस्राणि यतीनामूर्ध्वरेतसाम् ।
प्रजावतां च पञ्चाशदृषीणामपि पाण्डव ॥३४॥
34. aṣṭāśītisahasrāṇi yatīnāmūrdhvaretasām ,
prajāvatāṁ ca pañcāśadṛṣīṇāmapi pāṇḍava.
34. aṣṭāśīti sahasrāṇi yatīnām ūrdhvaretasām
prajāvatām ca pañcāśat ṛṣīṇām api pāṇḍava
34. O Pāṇḍava, there were eighty-eight thousand ascetics (yati) who observed celibacy, and also fifty sages (ṛṣi) who had progeny.
ते स्म तत्र यथाकामं दृष्ट्वा सर्वे दिवौकसः ।
प्रणम्य शिरसा तस्मै प्रतियान्ति यथागतम् ॥३५॥
35. te sma tatra yathākāmaṁ dṛṣṭvā sarve divaukasaḥ ,
praṇamya śirasā tasmai pratiyānti yathāgatam.
35. te sma tatra yathākāmam dṛṣṭvā sarve divaukasaḥ
praṇamya śirasā tasmai pratiyānti yathāgatam
35. All those celestial beings (divaukasaḥ), having seen him there, would bow their heads to him as they wished and then return the way they had come.
अतिथीनागतान्देवान्दैत्यान्नागान्मुनींस्तथा ।
यक्षान्सुपर्णान्कालेयान्गन्धर्वाप्सरसस्तथा ॥३६॥
36. atithīnāgatāndevāndaityānnāgānmunīṁstathā ,
yakṣānsuparṇānkāleyāngandharvāpsarasastathā.
36. atithīn āgatān devān daityān nāgān munīn tathā
yakṣān suparṇān kāleyān gandharvāpsarasaḥ tathā
36. (Brahmā receives) guests (atithi) who have arrived, gods, Daitas, Nāgas, sages (muni), and likewise Yakṣas, Suparṇas, Kāleyas, and Gandharvas and Apsarases.
महाभागानमितधीर्ब्रह्मा लोकपितामहः ।
दयावान्सर्वभूतेषु यथार्हं प्रतिपद्यते ॥३७॥
37. mahābhāgānamitadhīrbrahmā lokapitāmahaḥ ,
dayāvānsarvabhūteṣu yathārhaṁ pratipadyate.
37. mahābhāgān amitadhīḥ brahmā lokapitāmahaḥ
dayāvān sarvabhūteṣu yathārham pratipadyate
37. Brahmā, the grandfather of the worlds (lokapitāmaha), possessed of immeasurable intellect, and compassionate towards all beings, receives and treats those greatly revered ones (mahābhāgān) appropriately.
प्रतिगृह्य च विश्वात्मा स्वयंभूरमितप्रभः ।
सान्त्वमानार्थसंभोगैर्युनक्ति मनुजाधिप ॥३८॥
38. pratigṛhya ca viśvātmā svayaṁbhūramitaprabhaḥ ,
sāntvamānārthasaṁbhogairyunakti manujādhipa.
38. pratigṛhya ca viśvātmā svayambhūḥ amitaprabhaḥ
sāntvamānārthasaṃbhogaiḥ yunakti manujādhipa
38. O lord of men (manujādhipa), the Self-Existent (svayambhū), the all-pervading Spirit (viśvātmā), of immeasurable splendor (amitaprabha), having accepted them, engages them with soothing words (sāntva), honors (māna), wealth (artha), and enjoyments (saṃbhoga).
तथा तैरुपयातैश्च प्रतियातैश्च भारत ।
आकुला सा सभा तात भवति स्म सुखप्रदा ॥३९॥
39. tathā tairupayātaiśca pratiyātaiśca bhārata ,
ākulā sā sabhā tāta bhavati sma sukhapradā.
39. tathā taiḥ upayātaiḥ ca pratiyātaiḥ ca bhārata
ākulā sā sabhā tāta bhavati sma sukhapradā
39. Thus, O Bhārata (bhārata), O dear one (tāta), that assembly (sabhā) was bustling (ākulā) with those arriving (upayāta) and those departing (pratiyāta), and it was indeed comfort-giving (sukhapradā).
सर्वतेजोमयी दिव्या ब्रह्मर्षिगणसेविता ।
ब्राह्म्या श्रिया दीप्यमाना शुशुभे विगतक्लमा ॥४०॥
40. sarvatejomayī divyā brahmarṣigaṇasevitā ,
brāhmyā śriyā dīpyamānā śuśubhe vigataklamā.
40. sarvatejomayī divyā brahmarṣigaṇasevitā
brāhmyā śriyā dīpyamānā śuśubhe vigataklamā
40. That divine (divyā) assembly, full of all splendor (sarvatejomayī), served by hosts of Brāhmaṇa sages (brahmarṣigaṇasevitā), shone brightly (dīpyamānā) with a divine (brāhmyā) luster (śriyā), appearing tireless (vigataklamā).
सा सभा तादृशी दृष्टा सर्वलोकेषु दुर्लभा ।
सभेयं राजशार्दूल मनुष्येषु यथा तव ॥४१॥
41. sā sabhā tādṛśī dṛṣṭā sarvalokeṣu durlabhā ,
sabheyaṁ rājaśārdūla manuṣyeṣu yathā tava.
41. sā sabhā tādṛśī dṛṣṭā sarvalokeṣu durlabhā
sabhā iyam rājaśārdūla manuṣyeṣu yathā tava
41. That assembly (sabhā), as it was seen, was of such a kind (tādṛśī) that it is rare (durlabhā) in all the worlds (sarvalokeṣu). O tiger among kings (rājaśārdūla), this assembly (sabhā iyam) among humans (manuṣyeṣu) is just like yours (tava).
एता मया दृष्टपूर्वाः सभा देवेषु पाण्डव ।
तवेयं मानुषे लोके सर्वश्रेष्ठतमा सभा ॥४२॥
42. etā mayā dṛṣṭapūrvāḥ sabhā deveṣu pāṇḍava ,
taveyaṁ mānuṣe loke sarvaśreṣṭhatamā sabhā.
42. etāḥ mayā dṛṣṭapūrvāḥ sabhāḥ deveṣu pāṇḍava
tava iyam mānuṣe loke sarvaśreṣṭhatamā sabhā
42. O Pāṇḍava, I have seen such assemblies before among the gods. This assembly of yours in the human world is the most excellent of all.
युधिष्ठिर उवाच ।
प्रायशो राजलोकस्ते कथितो वदतां वर ।
वैवस्वतसभायां तु यथा वदसि वै प्रभो ॥४३॥
43. yudhiṣṭhira uvāca ,
prāyaśo rājalokaste kathito vadatāṁ vara ,
vaivasvatasabhāyāṁ tu yathā vadasi vai prabho.
43. yudhiṣṭhira uvāca prāyaśaḥ rājalokaḥ te kathitaḥ vadatām
vara vaivasvatasabhāyām tu yathā vadasi vai prabho
43. Yudhiṣṭhira said: 'O best among speakers, you have mostly described the assemblies of kings. But regarding the assembly of Vaivasvata (Yama), O lord, you speak truly.'
वरुणस्य सभायां तु नागास्ते कथिता विभो ।
दैत्येन्द्राश्चैव भूयिष्ठाः सरितः सागरास्तथा ॥४४॥
44. varuṇasya sabhāyāṁ tu nāgāste kathitā vibho ,
daityendrāścaiva bhūyiṣṭhāḥ saritaḥ sāgarāstathā.
44. varuṇasya sabhāyām tu nāgāḥ te kathitāḥ vibho
daityendrāḥ ca eva bhūyiṣṭhāḥ saritaḥ sāgarāḥ tathā
44. But in Varuṇa's assembly, O powerful one, the Nāgas were described by you, and also most of the chief Daityas, along with rivers and oceans.
तथा धनपतेर्यक्षा गुह्यका राक्षसास्तथा ।
गन्धर्वाप्सरसश्चैव भगवांश्च वृषध्वजः ॥४५॥
45. tathā dhanapateryakṣā guhyakā rākṣasāstathā ,
gandharvāpsarasaścaiva bhagavāṁśca vṛṣadhvajaḥ.
45. tathā dhanapateḥ yakṣāḥ guhyakāḥ rākṣasāḥ tathā
gandharvāpsarasaḥ ca eva bhagavān ca vṛṣadhvajaḥ
45. Similarly, the Yakṣas of the god of wealth (Dhanapati), Guhyakas, and Rākṣasas (were described). And also Gandharvas and Apsarases, and the worshipful bull-bannered one (Śiva).
पितामहसभायां तु कथितास्ते महर्षयः ।
सर्वदेवनिकायाश्च सर्वशास्त्राणि चैव हि ॥४६॥
46. pitāmahasabhāyāṁ tu kathitāste maharṣayaḥ ,
sarvadevanikāyāśca sarvaśāstrāṇi caiva hi.
46. pitāmaha-sabhāyām tu kathitāḥ te maharṣayaḥ
sarvadevanikāyāḥ ca sarvaśāstrāṇi ca eva hi
46. Indeed, in the assembly of Brahmā, those great sages were mentioned, along with all groups of gods and all scriptures.
शतक्रतुसभायां तु देवाः संकीर्तिता मुने ।
उद्देशतश्च गन्धर्वा विविधाश्च महर्षयः ॥४७॥
47. śatakratusabhāyāṁ tu devāḥ saṁkīrtitā mune ,
uddeśataśca gandharvā vividhāśca maharṣayaḥ.
47. śatakratu-sabhāyām tu devāḥ saṃkīrtitāḥ mune
uddeśataḥ ca gandharvāḥ vividhāḥ ca maharṣayaḥ
47. O sage, in the assembly of Śatakratu (Indra), the gods were enumerated, and various Gandharvas and great sages were also mentioned in summary.
एक एव तु राजर्षिर्हरिश्चन्द्रो महामुने ।
कथितस्ते सभानित्यो देवेन्द्रस्य महात्मनः ॥४८॥
48. eka eva tu rājarṣirhariścandro mahāmune ,
kathitaste sabhānityo devendrasya mahātmanaḥ.
48. ekaḥ eva tu rājarṣiḥ hariścandraḥ mahāmune
kathitaḥ te sabhānityaḥ devendrasya mahātmanaḥ
48. O great sage, Hariścandra was indeed the only royal sage mentioned to you as a constant member of the assembly of the great-souled lord of gods (Indra).
किं कर्म तेनाचरितं तपो वा नियतव्रतम् ।
येनासौ सह शक्रेण स्पर्धते स्म महायशाः ॥४९॥
49. kiṁ karma tenācaritaṁ tapo vā niyatavratam ,
yenāsau saha śakreṇa spardhate sma mahāyaśāḥ.
49. kim karma tena ācaritam tapaḥ vā niyatavratam
yena asau saha śakreṇa spardhate sma mahāyaśāḥ
49. What action (karma) or austerity (tapas) with fixed vows did he perform, by which that greatly renowned one could rival Indra?
पितृलोकगतश्चापि त्वया विप्र पिता मम ।
दृष्टः पाण्डुर्महाभागः कथं चासि समागतः ॥५०॥
50. pitṛlokagataścāpi tvayā vipra pitā mama ,
dṛṣṭaḥ pāṇḍurmahābhāgaḥ kathaṁ cāsi samāgataḥ.
50. pitṛlokagataḥ ca api tvayā vipra pitā mama
dṛṣṭaḥ pāṇḍuḥ mahābhāgaḥ katham ca asi samāgataḥ
50. O Brahmin, my father Pāṇḍu, the highly fortunate one, who has gone to the realm of ancestors, was also seen by you. And how did you arrive?
किमुक्तवांश्च भगवन्नेतदिच्छामि वेदितुम् ।
त्वत्तः श्रोतुमहं सर्वं परं कौतूहलं हि मे ॥५१॥
51. kimuktavāṁśca bhagavannetadicchāmi veditum ,
tvattaḥ śrotumahaṁ sarvaṁ paraṁ kautūhalaṁ hi me.
51. kim uktavān ca bhagavan etat icchāmi veditum
tvattaḥ śrotum aham sarvam param kautūhalam hi me
51. And what did he say, O reverent one (bhagavan)? I wish to know this. I want to hear everything from you, for indeed, I have great curiosity.
नारद उवाच ।
यन्मां पृच्छसि राजेन्द्र हरिश्चन्द्रं प्रति प्रभो ।
तत्तेऽहं संप्रवक्ष्यामि माहात्म्यं तस्य धीमतः ॥५२॥
52. nārada uvāca ,
yanmāṁ pṛcchasi rājendra hariścandraṁ prati prabho ,
tatte'haṁ saṁpravakṣyāmi māhātmyaṁ tasya dhīmataḥ.
52. nārada uvāca yat mām pṛcchasi rājendra hariścandraṃ prati
prabho tat te aham saṃpravakṣyāmi māhātmyam tasya dhīmataḥ
52. Nārada said: 'O King of kings (rājendra), O Lord, regarding what you ask me about Hariśchandra, I will indeed fully explain to you the greatness of that wise one.'
स राजा बलवानासीत्सम्राट्सर्वमहीक्षिताम् ।
तस्य सर्वे महीपालाः शासनावनताः स्थिताः ॥५३॥
53. sa rājā balavānāsītsamrāṭsarvamahīkṣitām ,
tasya sarve mahīpālāḥ śāsanāvanatāḥ sthitāḥ.
53. sa rājā balavān āsīt samrāṭ sarvamahīkṣitām
tasya sarve mahīpālāḥ śāsanāvanatāḥ sthitāḥ
53. That king was powerful, an emperor among all earth-rulers. All the kings were subservient to his command.
तेनैकं रथमास्थाय जैत्रं हेमविभूषितम् ।
शस्त्रप्रतापेन जिता द्वीपाः सप्त नरेश्वर ॥५४॥
54. tenaikaṁ rathamāsthāya jaitraṁ hemavibhūṣitam ,
śastrapratāpena jitā dvīpāḥ sapta nareśvara.
54. tena ekam ratham āsthāya jaitram hemavibhūṣitam
śastrapratāpena jitāḥ dvīpāḥ sapta nareśvara
54. O King (nara-īśvara), having mounted a single victorious chariot adorned with gold, he conquered the seven islands by the might of his weapons.
स विजित्य महीं सर्वां सशैलवनकाननाम् ।
आजहार महाराज राजसूयं महाक्रतुम् ॥५५॥
55. sa vijitya mahīṁ sarvāṁ saśailavanakānanām ,
ājahāra mahārāja rājasūyaṁ mahākratum.
55. saḥ vijitya mahīm sarvām saśailavanakānanām
| ājahāra mahārāja rājasūyam mahākratum
55. mahārāja saḥ sarvām saśailavanakānanām
mahīm vijitya mahākratum rājasūyam ājahāra
55. O great king, having completely conquered the entire earth, including its mountains, forests, and groves, he then performed the magnificent Rājasūya (yajña) ritual.
तस्य सर्वे महीपाला धनान्याजह्रुराज्ञया ।
द्विजानां परिवेष्टारस्तस्मिन्यज्ञे च तेऽभवन् ॥५६॥
56. tasya sarve mahīpālā dhanānyājahrurājñayā ,
dvijānāṁ pariveṣṭārastasminyajñe ca te'bhavan.
56. tasya sarve mahīpālāḥ dhanāni ājuhruḥ ājñayā
dvijānām pariveṣṭāraḥ tasmin yajñe ca te abhavan
56. All the kings (mahīpāla), by his command, brought him their wealth. And in that (yajña) sacrifice, they became the attendants of the twice-born (dvija).
प्रादाच्च द्रविणं प्रीत्या याजकानां नरेश्वरः ।
यथोक्तं तत्र तैस्तस्मिंस्ततः पञ्चगुणाधिकम् ॥५७॥
57. prādācca draviṇaṁ prītyā yājakānāṁ nareśvaraḥ ,
yathoktaṁ tatra taistasmiṁstataḥ pañcaguṇādhikam.
57. prādāt ca draviṇam prītyā yājakānām nareśvaraḥ
yathoktam tatra taiḥ tasmin tataḥ pañcaguṇādhikam
57. And the king (nareśvara), affectionately, gave wealth to the priests (yājaka), five times more than what was prescribed by them for that occasion.
अतर्पयच्च विविधैर्वसुभिर्ब्राह्मणांस्तथा ।
प्रासर्पकाले संप्राप्ते नानादिग्भ्यः समागतान् ॥५८॥
58. atarpayacca vividhairvasubhirbrāhmaṇāṁstathā ,
prāsarpakāle saṁprāpte nānādigbhyaḥ samāgatān.
58. atarpayat ca vividhaiḥ vasubhiḥ brāhmaṇān tathā
prāsarpa-kāle saṃprāpte nānā-digbhyaḥ samāgatān
58. And he satisfied the Brahmins, who had arrived from various directions, with diverse riches at the appointed time.
भक्ष्यैर्भोज्यैश्च विविधैर्यथाकामपुरस्कृतैः ।
रत्नौघतर्पितैस्तुष्टैर्द्विजैश्च समुदाहृतम् ।
तेजस्वी च यशस्वी च नृपेभ्योऽभ्यधिकोऽभवत् ॥५९॥
59. bhakṣyairbhojyaiśca vividhairyathākāmapuraskṛtaiḥ ,
ratnaughatarpitaistuṣṭairdvijaiśca samudāhṛtam ,
tejasvī ca yaśasvī ca nṛpebhyo'bhyadhiko'bhavat.
59. bhakṣyaiḥ bhojyaiḥ ca vividhaiḥ
yathā-kāma-puraskṛtaiḥ ratnaugha-tarpitaiḥ
tuṣṭaiḥ dvijaiḥ ca samudāhṛtam tejasvī ca
yaśasvī ca nṛpebhyaḥ abhyadhikaḥ abhavat
59. And with various edibles and eatables, offered as desired, and with the twice-born (dvija) priests satisfied and contented by heaps of jewels, it was declared [by them]: 'He became brilliant and famous, superior to other kings.'
एतस्मात्कारणात्पार्थ हरिश्चन्द्रो विराजते ।
तेभ्यो राजसहस्रेभ्यस्तद्विद्धि भरतर्षभ ॥६०॥
60. etasmātkāraṇātpārtha hariścandro virājate ,
tebhyo rājasahasrebhyastadviddhi bharatarṣabha.
60. etasmāt kāraṇāt pārtha hariścandraḥ virājate
tebhyaḥ rāja-sahasrebhyaḥ tat viddhi bharatarṣabha
60. For this reason, O Pārtha, Harishchandra shines forth. Know this, O best of Bharatas (Bharatarṣabha), that he excels over thousands of other kings.
समाप्य च हरिश्चन्द्रो महायज्ञं प्रतापवान् ।
अभिषिक्तः स शुशुभे साम्राज्येन नराधिप ॥६१॥
61. samāpya ca hariścandro mahāyajñaṁ pratāpavān ,
abhiṣiktaḥ sa śuśubhe sāmrājyena narādhipa.
61. samāpya ca hariścandraḥ mahāyajñam pratāpavān
| abhiṣiktaḥ saḥ śuśubhe sāmrājyena narādhipa
61. narādhipa ca pratāpavān hariścandraḥ mahāyajñam
samāpya saḥ abhiṣiktaḥ sāmrājyena śuśubhe
61. O ruler of men, the glorious Hariścandra, having completed the great Vedic ritual (yajña), was then consecrated and shone splendidly with his imperial sovereignty.
ये चान्येऽपि महीपाला राजसूयं महाक्रतुम् ।
यजन्ते ते महेन्द्रेण मोदन्ते सह भारत ॥६२॥
62. ye cānye'pi mahīpālā rājasūyaṁ mahākratum ,
yajante te mahendreṇa modante saha bhārata.
62. ye ca anye api mahīpālāḥ rājasūyam mahākrātum
yajante te mahendreṇa modante saha bhārata
62. O Bhārata, those other kings who also perform the great Rājasūya (yajña), they rejoice together with Mahendra.
ये चापि निधनं प्राप्ताः संग्रामेष्वपलायिनः ।
ते तत्सदः समासाद्य मोदन्ते भरतर्षभ ॥६३॥
63. ye cāpi nidhanaṁ prāptāḥ saṁgrāmeṣvapalāyinaḥ ,
te tatsadaḥ samāsādya modante bharatarṣabha.
63. ye ca api nidhanam prāptāḥ saṅgrāmeṣu apalāyinaḥ
te tat sadaḥ samāsādya modante bharatarṣabha
63. O best of the Bhāratas, those who, never fleeing in battles, attained death, they also reach that abode and rejoice.
तपसा ये च तीव्रेण त्यजन्तीह कलेवरम् ।
तेऽपि तत्स्थानमासाद्य श्रीमन्तो भान्ति नित्यशः ॥६४॥
64. tapasā ye ca tīvreṇa tyajantīha kalevaram ,
te'pi tatsthānamāsādya śrīmanto bhānti nityaśaḥ.
64. tapasā ye ca tīvreṇa tyajanti iha kalevaram te
api tat sthānam āsādya śrīmantaḥ bhānti nityaśaḥ
64. And those who, through severe austerity (tapas), abandon their body in this world, they too attain that abode and shine eternally with glory.
पिता च त्वाह कौन्तेय पाण्डुः कौरवनन्दनः ।
हरिश्चन्द्रे श्रियं दृष्ट्वा नृपतौ जातविस्मयः ॥६५॥
65. pitā ca tvāha kaunteya pāṇḍuḥ kauravanandanaḥ ,
hariścandre śriyaṁ dṛṣṭvā nṛpatau jātavismayaḥ.
65. pitā ca tvā āha kaunteya pāṇḍuḥ kauravanandanaḥ
hariścandre śriyam dṛṣṭvā nṛpatou jāta vismayaḥ
65. And your father Pāṇḍu, O son of Kunti, the delight of the Kurus, said to you, having become astonished after seeing the glory in King Hariścandra.
समर्थोऽसि महीं जेतुं भ्रातरस्ते वशे स्थिताः ।
राजसूयं क्रतुश्रेष्ठमाहरस्वेति भारत ॥६६॥
66. samartho'si mahīṁ jetuṁ bhrātaraste vaśe sthitāḥ ,
rājasūyaṁ kratuśreṣṭhamāharasveti bhārata.
66. samarthaḥ asi mahīm jetum bhrātaraḥ te vaśe sthitāḥ
| rājasūyam kratuśreṣṭham āharasva iti bhārata
66. bhārata tvam mahīm jetum samarthaḥ asi te bhrātaraḥ
vaśe sthitāḥ iti kratuśreṣṭham rājasūyam āharasva
66. You are capable of conquering the earth, and your brothers are under your command. Therefore, O descendant of Bharata, perform the Rājasūya (yajña), the foremost of rituals!
तस्य त्वं पुरुषव्याघ्र संकल्पं कुरु पाण्डव ।
गन्तारस्ते महेन्द्रस्य पूर्वैः सह सलोकताम् ॥६७॥
67. tasya tvaṁ puruṣavyāghra saṁkalpaṁ kuru pāṇḍava ,
gantāraste mahendrasya pūrvaiḥ saha salokatām.
67. tasya tvam puruṣavyāghra saṅkalpam kuru pāṇḍava
gantāraḥ te mahendrasya pūrvaiḥ saha salokatām
67. O Pāṇḍava, O tiger among men, you must make a firm resolve for that [sacrifice]. Your ancestors, along with you, will attain the same realm as the great Indra.
बहुविघ्नश्च नृपते क्रतुरेष स्मृतो महान् ।
छिद्राण्यत्र हि वाञ्छन्ति यज्ञघ्ना ब्रह्मराक्षसाः ॥६८॥
68. bahuvighnaśca nṛpate kratureṣa smṛto mahān ,
chidrāṇyatra hi vāñchanti yajñaghnā brahmarākṣasāḥ.
68. bahuvighnaḥ ca nṛpate kratuḥ eṣa smṛtaḥ mahān
chidrāṇi atra hi vāñchanti yajñaghnā brahmarākṣasāḥ
68. nṛpate eṣa mahān kratuḥ bahuvighnaḥ ca smṛtaḥ hi
atra yajñaghnā brahmarākṣasāḥ chidrāṇi vāñchanti
68. O king, this great Vedic ritual (yajña) is known to have many obstacles. Indeed, the Brahma-Rakshasas, who are destroyers of Vedic rituals (yajñas), seek out weaknesses in it.
युद्धं च पृष्ठगमनं पृथिवीक्षयकारकम् ।
किंचिदेव निमित्तं च भवत्यत्र क्षयावहम् ॥६९॥
69. yuddhaṁ ca pṛṣṭhagamanaṁ pṛthivīkṣayakārakam ,
kiṁcideva nimittaṁ ca bhavatyatra kṣayāvaham.
69. yuddham ca pṛṣṭhagamanam pṛthivīkṣayakārakam
kiñcit eva nimittam ca bhavati atra kṣayāvaham
69. War and retreat are both causes of the destruction of the world. And in this matter, even a minor reason can become a cause of ruin.
एतत्संचिन्त्य राजेन्द्र यत्क्षमं तत्समाचर ।
अप्रमत्तोत्थितो नित्यं चातुर्वर्ण्यस्य रक्षणे ।
भव एधस्व मोदस्व दानैस्तर्पय च द्विजान् ॥७०॥
70. etatsaṁcintya rājendra yatkṣamaṁ tatsamācara ,
apramattotthito nityaṁ cāturvarṇyasya rakṣaṇe ,
bhava edhasva modasva dānaistarpaya ca dvijān.
70. etat saṃcintya rājendra yat kṣamam
tat samācara apramattaḥ utthitaḥ nityaṃ
cāturvarṇyasya rakṣaṇe bhava edhasva
modasva dānaiḥ tarpaya ca dvijān
70. O great king, having thoroughly considered this, always act in a manner that is appropriate by being vigilant and active in the protection of the four social classes. Prosper, rejoice, and satisfy the twice-born (dvija) with gifts.
एतत्ते विस्तरेणोक्तं यन्मां त्वं परिपृच्छसि ।
आपृच्छे त्वां गमिष्यामि दाशार्हनगरीं प्रति ॥७१॥
71. etatte vistareṇoktaṁ yanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi ,
āpṛcche tvāṁ gamiṣyāmi dāśārhanagarīṁ prati.
71. etat te vistareṇa uktam yat mām tvam paripṛcchasi
āpṛcche tvām gamiṣyāmi dāśārhanagarīm prati
71. I have explained to you in detail everything that you asked me. Now I bid you farewell, as I will depart for the city of Dāśārha.
वैशंपायन उवाच ।
एवमाख्याय पार्थेभ्यो नारदो जनमेजय ।
जगाम तैर्वृतो राजन्नृषिभिर्यैः समागतः ॥७२॥
72. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamākhyāya pārthebhyo nārado janamejaya ,
jagāma tairvṛto rājannṛṣibhiryaiḥ samāgataḥ.
72. vaiśaṃpāyana uvāca evam ākhyāya pārthebhyaḥ nāradaḥ
janamejaya jagāma taiḥ vṛtaḥ rājan ṛṣibhiḥ yaiḥ samāgataḥ
72. Vaiśampāyana said: O Janamejaya, after thus narrating to the Pārthas, Nārada departed, O King, accompanied by the very sages with whom he had arrived.
गते तु नारदे पार्थो भ्रातृभिः सह कौरव ।
राजसूयं क्रतुश्रेष्ठं चिन्तयामास भारत ॥७३॥
73. gate tu nārade pārtho bhrātṛbhiḥ saha kaurava ,
rājasūyaṁ kratuśreṣṭhaṁ cintayāmāsa bhārata.
73. gate tu nārade pārthaḥ bhrātṛbhiḥ saha kaurava
rājasūyam kratuśreṣṭham chintayāmāsa bhārata
73. kaurava bhārata नारदे गते तु पार्थः भ्रातृभिः
सह राजसूयम् क्रतुश्रेष्ठम् चिन्तयामास
73. O descendant of Kuru, O Bharata, when Narada had departed, Partha (Yudhishthira), along with his brothers, began to ponder the Rajasūya, that supreme Vedic ritual (yajña).