महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-2, chapter-11
नारद उवाच ।
पुरा देवयुगे राजन्नादित्यो भगवान्दिवः ।
आगच्छन्मानुषं लोकं दिदृक्षुर्विगतक्लमः ॥१॥
पुरा देवयुगे राजन्नादित्यो भगवान्दिवः ।
आगच्छन्मानुषं लोकं दिदृक्षुर्विगतक्लमः ॥१॥
1. nārada uvāca ,
purā devayuge rājannādityo bhagavāndivaḥ ,
āgacchanmānuṣaṁ lokaṁ didṛkṣurvigataklamaḥ.
purā devayuge rājannādityo bhagavāndivaḥ ,
āgacchanmānuṣaṁ lokaṁ didṛkṣurvigataklamaḥ.
1.
nārada uvāca purā devayuge rājan ādityaḥ bhagavān
divaḥ āgacchan mānuṣam lokam didṛkṣuḥ vigataklamaḥ
divaḥ āgacchan mānuṣam lokam didṛkṣuḥ vigataklamaḥ
1.
Nārada said: O King, long ago, in a divine age, the revered Sun god descended from heaven to the human world, desiring to see it and free from weariness.
चरन्मानुषरूपेण सभां दृष्ट्वा स्वयंभुवः ।
सभामकथयन्मह्यं ब्राह्मीं तत्त्वेन पाण्डव ॥२॥
सभामकथयन्मह्यं ब्राह्मीं तत्त्वेन पाण्डव ॥२॥
2. caranmānuṣarūpeṇa sabhāṁ dṛṣṭvā svayaṁbhuvaḥ ,
sabhāmakathayanmahyaṁ brāhmīṁ tattvena pāṇḍava.
sabhāmakathayanmahyaṁ brāhmīṁ tattvena pāṇḍava.
2.
caran mānuṣarūpeṇa sabhām dṛṣṭvā svayaṃbhuvaḥ
sabhām akathayan mahyam brāhmīm tattvena pāṇḍava
sabhām akathayan mahyam brāhmīm tattvena pāṇḍava
2.
O Pāṇḍava, wandering in a human form, he saw the assembly of the self-born Brahmā. Then he truly described that divine assembly to me.
अप्रमेयप्रभां दिव्यां मानसीं भरतर्षभ ।
अनिर्देश्यां प्रभावेन सर्वभूतमनोरमाम् ॥३॥
अनिर्देश्यां प्रभावेन सर्वभूतमनोरमाम् ॥३॥
3. aprameyaprabhāṁ divyāṁ mānasīṁ bharatarṣabha ,
anirdeśyāṁ prabhāvena sarvabhūtamanoramām.
anirdeśyāṁ prabhāvena sarvabhūtamanoramām.
3.
aprameyaprabhām divyām mānasīm bharatarṣabha
anirdeśyām prabhāvena sarvabhūtamanoramām
anirdeśyām prabhāvena sarvabhūtamanoramām
3.
O best among the Bhāratas (bharatarṣabha), that assembly had immeasurable splendor, was divine, and was created by mind (mānasī). It was indescribable in its power and charming to all beings.
श्रुत्वा गुणानहं तस्याः सभायाः पाण्डुनन्दन ।
दर्शनेप्सुस्तथा राजन्नादित्यमहमब्रुवम् ॥४॥
दर्शनेप्सुस्तथा राजन्नादित्यमहमब्रुवम् ॥४॥
4. śrutvā guṇānahaṁ tasyāḥ sabhāyāḥ pāṇḍunandana ,
darśanepsustathā rājannādityamahamabruvam.
darśanepsustathā rājannādityamahamabruvam.
4.
śrutvā guṇān aham tasyāḥ sabhāyāḥ pāṇḍunandana
darśanepsuḥ tathā rājan ādityam aham abruvam
darśanepsuḥ tathā rājan ādityam aham abruvam
4.
O son of Pāṇḍu (pāṇḍunandana), O King, after hearing the qualities of that assembly, I, desiring to see it, then spoke to the Sun.
भगवन्द्रष्टुमिच्छामि पितामहसभामहम् ।
येन सा तपसा शक्या कर्मणा वापि गोपते ॥५॥
येन सा तपसा शक्या कर्मणा वापि गोपते ॥५॥
5. bhagavandraṣṭumicchāmi pitāmahasabhāmaham ,
yena sā tapasā śakyā karmaṇā vāpi gopate.
yena sā tapasā śakyā karmaṇā vāpi gopate.
5.
bhagavan draṣṭum icchāmi pitāmahasabhām aham
yena sā tapasā śakyā karmaṇā vā api gopate
yena sā tapasā śakyā karmaṇā vā api gopate
5.
O revered one, I wish to see the assembly of the Grandfather (Brahmā). O Protector, by what (means), whether by asceticism (tapas) or by action (karma), can it be seen (or achieved)?
औषधैर्वा तथा युक्तैरुत वा मायया यया ।
तन्ममाचक्ष्व भगवन्पश्येयं तां सभां कथम् ॥६॥
तन्ममाचक्ष्व भगवन्पश्येयं तां सभां कथम् ॥६॥
6. auṣadhairvā tathā yuktairuta vā māyayā yayā ,
tanmamācakṣva bhagavanpaśyeyaṁ tāṁ sabhāṁ katham.
tanmamācakṣva bhagavanpaśyeyaṁ tāṁ sabhāṁ katham.
6.
auṣadhaiḥ vā tathā yuktaiḥ uta vā māyayā yayā tat
mama ācakṣva bhagavan paśyeyam tām sabhām katham
mama ācakṣva bhagavan paśyeyam tām sabhām katham
6.
O revered one, tell me how it was made - whether by properly combined medicines, or by some illusion (māyā). How may I see that assembly hall?
ततः स भगवान्सूर्यो मामुपादाय वीर्यवान् ।
अगच्छत्तां सभां ब्राह्मीं विपापां विगतक्लमाम् ॥७॥
अगच्छत्तां सभां ब्राह्मीं विपापां विगतक्लमाम् ॥७॥
7. tataḥ sa bhagavānsūryo māmupādāya vīryavān ,
agacchattāṁ sabhāṁ brāhmīṁ vipāpāṁ vigataklamām.
agacchattāṁ sabhāṁ brāhmīṁ vipāpāṁ vigataklamām.
7.
tataḥ saḥ bhagavān sūryaḥ mām upādāya vīryavān
agacchat tām sabhām brāhmīm vipāpām vigataklamām
agacchat tām sabhām brāhmīm vipāpām vigataklamām
7.
Then, that revered and mighty Sun (Sūrya), taking me, went to that divine (brāhmī) assembly hall, which was free from impurities and weariness.
एवंरूपेति सा शक्या न निर्देष्टुं जनाधिप ।
क्षणेन हि बिभर्त्यन्यदनिर्देश्यं वपुस्तथा ॥८॥
क्षणेन हि बिभर्त्यन्यदनिर्देश्यं वपुस्तथा ॥८॥
8. evaṁrūpeti sā śakyā na nirdeṣṭuṁ janādhipa ,
kṣaṇena hi bibhartyanyadanirdeśyaṁ vapustathā.
kṣaṇena hi bibhartyanyadanirdeśyaṁ vapustathā.
8.
evaṃrūpā iti sā śakyā na nirdeṣṭum janādhipa
kṣaṇena hi bibharti anyat anirdeśyam vapuḥ tathā
kṣaṇena hi bibharti anyat anirdeśyam vapuḥ tathā
8.
O king, it is not possible to describe it by saying, 'it is of such a form,' for in an instant it assumes another, equally indescribable, body.
न वेद परिमाणं वा संस्थानं वापि भारत ।
न च रूपं मया तादृग्दृष्टपूर्वं कदाचन ॥९॥
न च रूपं मया तादृग्दृष्टपूर्वं कदाचन ॥९॥
9. na veda parimāṇaṁ vā saṁsthānaṁ vāpi bhārata ,
na ca rūpaṁ mayā tādṛgdṛṣṭapūrvaṁ kadācana.
na ca rūpaṁ mayā tādṛgdṛṣṭapūrvaṁ kadācana.
9.
na veda parimāṇam vā saṃsthānam vā api bhārata
na ca rūpam mayā tādṛk dṛṣṭapūrvam kadācana
na ca rūpam mayā tādṛk dṛṣṭapūrvam kadācana
9.
O descendant of Bharata, no one knows its measure or its structure, nor have I ever seen such a form before.
सुसुखा सा सभा राजन्न शीता न च घर्मदा ।
न क्षुत्पिपासे न ग्लानिं प्राप्य तां प्राप्नुवन्त्युत ॥१०॥
न क्षुत्पिपासे न ग्लानिं प्राप्य तां प्राप्नुवन्त्युत ॥१०॥
10. susukhā sā sabhā rājanna śītā na ca gharmadā ,
na kṣutpipāse na glāniṁ prāpya tāṁ prāpnuvantyuta.
na kṣutpipāse na glāniṁ prāpya tāṁ prāpnuvantyuta.
10.
susuKHā sā sabhā rājan na śītā na ca gharmadā na
kṣutpipāse na glānim prāpya tām prāpnuvanti uta
kṣutpipāse na glānim prāpya tām prāpnuvanti uta
10.
O king, that assembly hall is very pleasant; it is neither cold nor does it cause heat. Moreover, those who reach it do not experience hunger, thirst, or weariness.
नानारूपैरिव कृता सुविचित्रैः सुभास्वरैः ।
स्तम्भैर्न च धृता सा तु शाश्वती न च सा क्षरा ॥११॥
स्तम्भैर्न च धृता सा तु शाश्वती न च सा क्षरा ॥११॥
11. nānārūpairiva kṛtā suvicitraiḥ subhāsvaraiḥ ,
stambhairna ca dhṛtā sā tu śāśvatī na ca sā kṣarā.
stambhairna ca dhṛtā sā tu śāśvatī na ca sā kṣarā.
11.
nānārūpaiḥ iva kṛtā suvicitraiḥ subhāsvaraiḥ
stambhaiḥ na ca dhṛtā sā tu śāśvatī na ca sā kṣarā
stambhaiḥ na ca dhṛtā sā tu śāśvatī na ca sā kṣarā
11.
That assembly hall appears as if made with various, very wonderful, and exceedingly radiant forms, yet it is not supported by pillars. Indeed, it is eternal, and it is not perishable.
अति चन्द्रं च सूर्यं च शिखिनं च स्वयंप्रभा ।
दीप्यते नाकपृष्ठस्था भासयन्तीव भास्करम् ॥१२॥
दीप्यते नाकपृष्ठस्था भासयन्तीव भास्करम् ॥१२॥
12. ati candraṁ ca sūryaṁ ca śikhinaṁ ca svayaṁprabhā ,
dīpyate nākapṛṣṭhasthā bhāsayantīva bhāskaram.
dīpyate nākapṛṣṭhasthā bhāsayantīva bhāskaram.
12.
ati candram ca sūryam ca śikhinam ca svayamprabhā
dīpyate nākapṛṣṭhasthā bhāsayantī iva bhāskaram
dīpyate nākapṛṣṭhasthā bhāsayantī iva bhāskaram
12.
Self-luminous (svayamprabhā), it shines beyond the moon, the sun, and fire. Situated in the celestial sphere, it illuminates even the sun (bhāskara), as it were.
तस्यां स भगवानास्ते विदधद्देवमायया ।
स्वयमेकोऽनिशं राजँल्लोकाँल्लोकपितामहः ॥१३॥
स्वयमेकोऽनिशं राजँल्लोकाँल्लोकपितामहः ॥१३॥
13. tasyāṁ sa bhagavānāste vidadhaddevamāyayā ,
svayameko'niśaṁ rājaँllokāँllokapitāmahaḥ.
svayameko'niśaṁ rājaँllokāँllokapitāmahaḥ.
13.
tasyām saḥ bhagavān āste vidadhat devamāyayā
svayam ekaḥ aniśam rājan lokān lokapitāmahaḥ
svayam ekaḥ aniśam rājan lokān lokapitāmahaḥ
13.
O king, in that assembly hall, the worshipful (bhagavān) grandfather of the worlds (lokapitāmahaḥ) himself, alone and constantly, sits performing (vidadhat) [his functions] through his divine creative power (māyā).
उपतिष्ठन्ति चाप्येनं प्रजानां पतयः प्रभुम् ।
दक्षः प्रचेताः पुलहो मरीचिः कश्यपस्तथा ॥१४॥
दक्षः प्रचेताः पुलहो मरीचिः कश्यपस्तथा ॥१४॥
14. upatiṣṭhanti cāpyenaṁ prajānāṁ patayaḥ prabhum ,
dakṣaḥ pracetāḥ pulaho marīciḥ kaśyapastathā.
dakṣaḥ pracetāḥ pulaho marīciḥ kaśyapastathā.
14.
upatiṣṭhanti ca api enam prajānām patayaḥ prabhum
dakṣaḥ pracetāḥ pulahaḥ marīciḥ kaśyapaḥ tathā
dakṣaḥ pracetāḥ pulahaḥ marīciḥ kaśyapaḥ tathā
14.
And the lords of beings (prajā), such as Dakṣa, Pracetas, Pulaha, Marīci, and Kaśyapa, attend upon this Lord.
भृगुरत्रिर्वसिष्ठश्च गौतमश्च तथाङ्गिराः ।
मनोऽन्तरिक्षं विद्याश्च वायुस्तेजो जलं मही ॥१५॥
मनोऽन्तरिक्षं विद्याश्च वायुस्तेजो जलं मही ॥१५॥
15. bhṛguratrirvasiṣṭhaśca gautamaśca tathāṅgirāḥ ,
mano'ntarikṣaṁ vidyāśca vāyustejo jalaṁ mahī.
mano'ntarikṣaṁ vidyāśca vāyustejo jalaṁ mahī.
15.
bhṛguḥ atriḥ vasiṣṭhaḥ ca gautamaḥ ca tathā aṅgirāḥ
manaḥ antarikṣam vidyāḥ ca vāyuḥ tejaḥ jalam mahī
manaḥ antarikṣam vidyāḥ ca vāyuḥ tejaḥ jalam mahī
15.
Bhṛgu, Atri, Vasiṣṭha, Gautama, and Aṅgirā; the mind (manas), space, knowledges, wind, light, water, and earth (mahī).
शब्दः स्पर्शस्तथा रूपं रसो गन्धश्च भारत ।
प्रकृतिश्च विकारश्च यच्चान्यत्कारणं भुवः ॥१६॥
प्रकृतिश्च विकारश्च यच्चान्यत्कारणं भुवः ॥१६॥
16. śabdaḥ sparśastathā rūpaṁ raso gandhaśca bhārata ,
prakṛtiśca vikāraśca yaccānyatkāraṇaṁ bhuvaḥ.
prakṛtiśca vikāraśca yaccānyatkāraṇaṁ bhuvaḥ.
16.
śabdaḥ sparśaḥ tathā rūpam rasaḥ gandhaḥ ca bhārata
prakṛtiḥ ca vikāraḥ ca yat ca anyat kāraṇam bhuvaḥ
prakṛtiḥ ca vikāraḥ ca yat ca anyat kāraṇam bhuvaḥ
16.
O Bhārata, sound, touch, form, taste, and smell, along with primordial nature (prakṛti) and its modifications, and whatever other causes of the earth (bhū) there may be.
चन्द्रमाः सह नक्षत्रैरादित्यश्च गभस्तिमान् ।
वायवः क्रतवश्चैव संकल्पः प्राण एव च ॥१७॥
वायवः क्रतवश्चैव संकल्पः प्राण एव च ॥१७॥
17. candramāḥ saha nakṣatrairādityaśca gabhastimān ,
vāyavaḥ kratavaścaiva saṁkalpaḥ prāṇa eva ca.
vāyavaḥ kratavaścaiva saṁkalpaḥ prāṇa eva ca.
17.
candramāḥ saha nakṣatraiḥ ādityaḥ ca gabhastimān
vāyavaḥ kratavaḥ ca eva saṃkalpaḥ prāṇaḥ eva ca
vāyavaḥ kratavaḥ ca eva saṃkalpaḥ prāṇaḥ eva ca
17.
The moon with its constellations, and the radiant sun; the winds, and the rituals (kratu); and indeed, resolve (saṃkalpa) and vital breath (prāṇa).
एते चान्ये च बहवः स्वयंभुवमुपस्थिताः ।
अर्थो धर्मश्च कामश्च हर्षो द्वेषस्तपो दमः ॥१८॥
अर्थो धर्मश्च कामश्च हर्षो द्वेषस्तपो दमः ॥१८॥
18. ete cānye ca bahavaḥ svayaṁbhuvamupasthitāḥ ,
artho dharmaśca kāmaśca harṣo dveṣastapo damaḥ.
artho dharmaśca kāmaśca harṣo dveṣastapo damaḥ.
18.
ete ca anye ca bahavaḥ svayambhuvaṃ upasthitāḥ
arthaḥ dharmaḥ ca kāmaḥ ca harṣaḥ dveṣaḥ tapaḥ damaḥ
arthaḥ dharmaḥ ca kāmaḥ ca harṣaḥ dveṣaḥ tapaḥ damaḥ
18.
Many of these and other beings, along with material prosperity, natural law (dharma), desire, joy, hatred, asceticism (tapas), and self-control, approached the Self-existent (Brahmā).
आयान्ति तस्यां सहिता गन्धर्वाप्सरसस्तथा ।
विंशतिः सप्त चैवान्ये लोकपालाश्च सर्वशः ॥१९॥
विंशतिः सप्त चैवान्ये लोकपालाश्च सर्वशः ॥१९॥
19. āyānti tasyāṁ sahitā gandharvāpsarasastathā ,
viṁśatiḥ sapta caivānye lokapālāśca sarvaśaḥ.
viṁśatiḥ sapta caivānye lokapālāśca sarvaśaḥ.
19.
āyānti tasyām sahitāḥ gandharvāpsarasaḥ tathā
viṃśatiḥ sapta ca eva anye lokapālāḥ ca sarvaśaḥ
viṃśatiḥ sapta ca eva anye lokapālāḥ ca sarvaśaḥ
19.
The Gandharvas and Apsarases arrive there together. Also, twenty-seven others, and all the world-protectors (lokapālas), entirely.
शुक्रो बृहस्पतिश्चैव बुधोऽङ्गारक एव च ।
शनैश्चरश्च राहुश्च ग्रहाः सर्वे तथैव च ॥२०॥
शनैश्चरश्च राहुश्च ग्रहाः सर्वे तथैव च ॥२०॥
20. śukro bṛhaspatiścaiva budho'ṅgāraka eva ca ,
śanaiścaraśca rāhuśca grahāḥ sarve tathaiva ca.
śanaiścaraśca rāhuśca grahāḥ sarve tathaiva ca.
20.
śukraḥ bṛhaspatiḥ ca eva budhaḥ aṅgārakaḥ eva ca
śanaiścaraḥ ca rāhuḥ ca grahāḥ sarve tathā eva ca
śanaiścaraḥ ca rāhuḥ ca grahāḥ sarve tathā eva ca
20.
Venus (Śukra), Jupiter (Bṛhaspati), Mercury (Budha), and Mars (Aṅgāraka); and also Saturn (Śanaiścara) and Rahu (Rāhu) – indeed all these planets too.
मन्त्रो रथंतरश्चैव हरिमान्वसुमानपि ।
आदित्याः साधिराजानो नानाद्वंद्वैरुदाहृताः ॥२१॥
आदित्याः साधिराजानो नानाद्वंद्वैरुदाहृताः ॥२१॥
21. mantro rathaṁtaraścaiva harimānvasumānapi ,
ādityāḥ sādhirājāno nānādvaṁdvairudāhṛtāḥ.
ādityāḥ sādhirājāno nānādvaṁdvairudāhṛtāḥ.
21.
mantraḥ rathaṃtaraḥ ca eva harimān vasumān api
ādityāḥ sādhirājānaḥ nānādvandvaiḥ udāhṛtāḥ
ādityāḥ sādhirājānaḥ nānādvandvaiḥ udāhṛtāḥ
21.
The sacred chant (mantra) Rathantara, and also Harimān and Vasumān (Sāmans); and the Adityas, along with their rulers, are mentioned through various dualities.
मरुतो विश्वकर्मा च वसवश्चैव भारत ।
तथा पितृगणाः सर्वे सर्वाणि च हवींष्यथ ॥२२॥
तथा पितृगणाः सर्वे सर्वाणि च हवींष्यथ ॥२२॥
22. maruto viśvakarmā ca vasavaścaiva bhārata ,
tathā pitṛgaṇāḥ sarve sarvāṇi ca havīṁṣyatha.
tathā pitṛgaṇāḥ sarve sarvāṇi ca havīṁṣyatha.
22.
marutaḥ viśvakarmā ca vasavaḥ ca eva bhārata |
tathā pitṛgaṇāḥ sarve sarvāṇi ca haviṃṣi atha
tathā pitṛgaṇāḥ sarve sarvāṇi ca haviṃṣi atha
22.
O Bhārata, the Maruts, Viśvakarmā, and the Vasus; similarly, all the groups of ancestors (pitṛs) and indeed all the offerings (havis).
ऋग्वेदः सामवेदश्च यजुर्वेदश्च पाण्डव ।
अथर्ववेदश्च तथा पर्वाणि च विशां पते ॥२३॥
अथर्ववेदश्च तथा पर्वाणि च विशां पते ॥२३॥
23. ṛgvedaḥ sāmavedaśca yajurvedaśca pāṇḍava ,
atharvavedaśca tathā parvāṇi ca viśāṁ pate.
atharvavedaśca tathā parvāṇi ca viśāṁ pate.
23.
ṛgvedaḥ sāmavedaḥ ca yajurvedaḥ ca pāṇḍava |
atharvavedaḥ ca tathā parvāṇi ca viśām pate
atharvavedaḥ ca tathā parvāṇi ca viśām pate
23.
O Pāṇḍava, the Ṛgveda, the Sāmaveda, and the Yajurveda; and similarly the Atharvaveda; and O lord of the people, the sections (parvan)...
इतिहासोपवेदाश्च वेदाङ्गानि च सर्वशः ।
ग्रहा यज्ञाश्च सोमश्च दैवतानि च सर्वशः ॥२४॥
ग्रहा यज्ञाश्च सोमश्च दैवतानि च सर्वशः ॥२४॥
24. itihāsopavedāśca vedāṅgāni ca sarvaśaḥ ,
grahā yajñāśca somaśca daivatāni ca sarvaśaḥ.
grahā yajñāśca somaśca daivatāni ca sarvaśaḥ.
24.
itihāsopavedāḥ ca vedāṅgāni ca sarvaśaḥ |
grahāḥ yajñāḥ ca somaḥ ca daivatāni ca sarvaśaḥ
grahāḥ yajñāḥ ca somaḥ ca daivatāni ca sarvaśaḥ
24.
And the epics (itihāsa) and subsidiary Vedas (upaveda), and all the auxiliaries of the Vedas (vedāṅga) in every respect; the planets (graha), and the sacrificial rites (yajña), and Soma, and all the deities in every respect.
सावित्री दुर्गतरणी वाणी सप्तविधा तथा ।
मेधा धृतिः श्रुतिश्चैव प्रज्ञा बुद्धिर्यशः क्षमा ॥२५॥
मेधा धृतिः श्रुतिश्चैव प्रज्ञा बुद्धिर्यशः क्षमा ॥२५॥
25. sāvitrī durgataraṇī vāṇī saptavidhā tathā ,
medhā dhṛtiḥ śrutiścaiva prajñā buddhiryaśaḥ kṣamā.
medhā dhṛtiḥ śrutiścaiva prajñā buddhiryaśaḥ kṣamā.
25.
sāvitrī durgataraṇī vāṇī saptavidhā tathā | medhā
dhṛtiḥ śrutiḥ ca eva prajñā buddhiḥ yaśaḥ kṣamā
dhṛtiḥ śrutiḥ ca eva prajñā buddhiḥ yaśaḥ kṣamā
25.
Sāvitrī, the traverser of difficulties, and the sevenfold form of speech (vāṇī); similarly, wisdom (medhā), steadfastness (dhṛti), and indeed sacred tradition (śruti), insight (prajñā), intellect (buddhi), fame, and forgiveness (kṣamā).
सामानि स्तुतिशस्त्राणि गाथाश्च विविधास्तथा ।
भाष्याणि तर्कयुक्तानि देहवन्ति विशां पते ॥२६॥
भाष्याणि तर्कयुक्तानि देहवन्ति विशां पते ॥२६॥
26. sāmāni stutiśastrāṇi gāthāśca vividhāstathā ,
bhāṣyāṇi tarkayuktāni dehavanti viśāṁ pate.
bhāṣyāṇi tarkayuktāni dehavanti viśāṁ pate.
26.
sāmāni stutiśastrāṇi gāthāḥ ca vividhāḥ tathā
bhāṣyāṇi tarkayuktāni dehavanti viśām pate
bhāṣyāṇi tarkayuktāni dehavanti viśām pate
26.
O Lord of the people, the Sāma hymns, the praises and invocations, and various songs, as well as the logical commentaries, all exist in embodied forms.
क्षणा लवा मुहूर्ताश्च दिवा रात्रिस्तथैव च ।
अर्धमासाश्च मासाश्च ऋतवः षट्च भारत ॥२७॥
अर्धमासाश्च मासाश्च ऋतवः षट्च भारत ॥२७॥
27. kṣaṇā lavā muhūrtāśca divā rātristathaiva ca ,
ardhamāsāśca māsāśca ṛtavaḥ ṣaṭca bhārata.
ardhamāsāśca māsāśca ṛtavaḥ ṣaṭca bhārata.
27.
kṣaṇāḥ lavāḥ muhūrtāḥ ca divā rātriḥ tathā eva
ca ardhamāsāḥ ca māsāḥ ca ṛtavaḥ ṣaṭ ca bhārata
ca ardhamāsāḥ ca māsāḥ ca ṛtavaḥ ṣaṭ ca bhārata
27.
O Bhārata, moments, fractions of moments, and muhūrtas, as well as day and night, similarly half-months and months, and the six seasons, are all parts of time.
संवत्सराः पञ्चयुगमहोरात्राश्चतुर्विधाः ।
कालचक्रं च यद्दिव्यं नित्यमक्षयमव्ययम् ॥२८॥
कालचक्रं च यद्दिव्यं नित्यमक्षयमव्ययम् ॥२८॥
28. saṁvatsarāḥ pañcayugamahorātrāścaturvidhāḥ ,
kālacakraṁ ca yaddivyaṁ nityamakṣayamavyayam.
kālacakraṁ ca yaddivyaṁ nityamakṣayamavyayam.
28.
saṃvatsarāḥ pañcayugamahorātrāḥ caturvidhāḥ
kālacakram ca yat divyam nityam akṣayam avyayam
kālacakram ca yat divyam nityam akṣayam avyayam
28.
The years, and the four kinds of days and nights that constitute a five-year yuga, and that divine wheel of time (kālacakra) which is eternal, undecaying, and imperishable.
अदितिर्दितिर्दनुश्चैव सुरसा विनता इरा ।
कालका सुरभिर्देवी सरमा चाथ गौतमी ॥२९॥
कालका सुरभिर्देवी सरमा चाथ गौतमी ॥२९॥
29. aditirditirdanuścaiva surasā vinatā irā ,
kālakā surabhirdevī saramā cātha gautamī.
kālakā surabhirdevī saramā cātha gautamī.
29.
Aditiḥ Ditiḥ Danuḥ ca eva Surasā Vinatā Irā
Kālakā Surabhiḥ devī Saramā ca atha Gautamī
Kālakā Surabhiḥ devī Saramā ca atha Gautamī
29.
Aditi, Diti, and Danu; likewise Surasā, Vinatā, Irā, Kālakā, the goddess Surabhi, then Saramā, and Gautamī.
आदित्या वसवो रुद्रा मरुतश्चाश्विनावपि ।
विश्वेदेवाश्च साध्याश्च पितरश्च मनोजवाः ॥३०॥
विश्वेदेवाश्च साध्याश्च पितरश्च मनोजवाः ॥३०॥
30. ādityā vasavo rudrā marutaścāśvināvapi ,
viśvedevāśca sādhyāśca pitaraśca manojavāḥ.
viśvedevāśca sādhyāśca pitaraśca manojavāḥ.
30.
ādityāḥ vasavaḥ rudrāḥ marutaḥ ca aśvinau api
viśvedevāḥ ca sādhyāḥ ca pitaraḥ ca manojavāḥ
viśvedevāḥ ca sādhyāḥ ca pitaraḥ ca manojavāḥ
30.
The Ādityas, the Vasus, the Rudras, the Maruts, and also the Aśvinīs; likewise, the Viśvedevas, the Sādhyas, and the Pitṛs, who are swift as thought, [are present].
राक्षसाश्च पिशाचाश्च दानवा गुह्यकास्तथा ।
सुपर्णनागपशवः पितामहमुपासते ॥३१॥
सुपर्णनागपशवः पितामहमुपासते ॥३१॥
31. rākṣasāśca piśācāśca dānavā guhyakāstathā ,
suparṇanāgapaśavaḥ pitāmahamupāsate.
suparṇanāgapaśavaḥ pitāmahamupāsate.
31.
rākṣasāḥ ca piśācāḥ ca dānavāḥ guhyakāḥ
tathā suparṇanāgapaśavaḥ pitāmahaṃ upāsate
tathā suparṇanāgapaśavaḥ pitāmahaṃ upāsate
31.
The Rākṣasas, the Piśācas, the Dānavas, and the Guhyakas; likewise, the Suparṇas (Garudas), Nāgas (serpents), and animals - all worship the grandfather (Brahmā).
देवो नारायणस्तस्यां तथा देवर्षयश्च ये ।
ऋषयो वालखिल्याश्च योनिजायोनिजास्तथा ॥३२॥
ऋषयो वालखिल्याश्च योनिजायोनिजास्तथा ॥३२॥
32. devo nārāyaṇastasyāṁ tathā devarṣayaśca ye ,
ṛṣayo vālakhilyāśca yonijāyonijāstathā.
ṛṣayo vālakhilyāśca yonijāyonijāstathā.
32.
devaḥ nārāyaṇaḥ tasyām tathā devarṣayaḥ ca
ye ṛṣayaḥ vālakhilyāḥ ca yonijāyonijāḥ tathā
ye ṛṣayaḥ vālakhilyāḥ ca yonijāyonijāḥ tathā
32.
The divine Nārāyaṇa is in her (that entity/place), and those who are divine sages (devarṣis), and also the Vālakhilya sages; similarly, those born from an origin (yonijā) and those not born from an origin (ayonijā).
यच्च किंचित्त्रिलोकेऽस्मिन्दृश्यते स्थाणुजङ्गमम् ।
सर्वं तस्यां मया दृष्टं तद्विद्धि मनुजाधिप ॥३३॥
सर्वं तस्यां मया दृष्टं तद्विद्धि मनुजाधिप ॥३३॥
33. yacca kiṁcittriloke'smindṛśyate sthāṇujaṅgamam ,
sarvaṁ tasyāṁ mayā dṛṣṭaṁ tadviddhi manujādhipa.
sarvaṁ tasyāṁ mayā dṛṣṭaṁ tadviddhi manujādhipa.
33.
yat ca kiñcit triloke asmin dṛśyate sthāṇujaṅgamam
sarvam tasyām mayā dṛṣṭam tat viddhi manujādhip
sarvam tasyām mayā dṛṣṭam tat viddhi manujādhip
33.
And whatever is seen in these three worlds (triloka), both immobile and mobile - all of that has been seen by me in her (that entity/place). Know this, O lord of men (manujādhipa).
अष्टाशीतिसहस्राणि यतीनामूर्ध्वरेतसाम् ।
प्रजावतां च पञ्चाशदृषीणामपि पाण्डव ॥३४॥
प्रजावतां च पञ्चाशदृषीणामपि पाण्डव ॥३४॥
34. aṣṭāśītisahasrāṇi yatīnāmūrdhvaretasām ,
prajāvatāṁ ca pañcāśadṛṣīṇāmapi pāṇḍava.
prajāvatāṁ ca pañcāśadṛṣīṇāmapi pāṇḍava.
34.
aṣṭāśīti sahasrāṇi yatīnām ūrdhvaretasām
prajāvatām ca pañcāśat ṛṣīṇām api pāṇḍava
prajāvatām ca pañcāśat ṛṣīṇām api pāṇḍava
34.
O Pāṇḍava, there were eighty-eight thousand ascetics (yati) who observed celibacy, and also fifty sages (ṛṣi) who had progeny.
ते स्म तत्र यथाकामं दृष्ट्वा सर्वे दिवौकसः ।
प्रणम्य शिरसा तस्मै प्रतियान्ति यथागतम् ॥३५॥
प्रणम्य शिरसा तस्मै प्रतियान्ति यथागतम् ॥३५॥
35. te sma tatra yathākāmaṁ dṛṣṭvā sarve divaukasaḥ ,
praṇamya śirasā tasmai pratiyānti yathāgatam.
praṇamya śirasā tasmai pratiyānti yathāgatam.
35.
te sma tatra yathākāmam dṛṣṭvā sarve divaukasaḥ
praṇamya śirasā tasmai pratiyānti yathāgatam
praṇamya śirasā tasmai pratiyānti yathāgatam
35.
All those celestial beings (divaukasaḥ), having seen him there, would bow their heads to him as they wished and then return the way they had come.
अतिथीनागतान्देवान्दैत्यान्नागान्मुनींस्तथा ।
यक्षान्सुपर्णान्कालेयान्गन्धर्वाप्सरसस्तथा ॥३६॥
यक्षान्सुपर्णान्कालेयान्गन्धर्वाप्सरसस्तथा ॥३६॥
36. atithīnāgatāndevāndaityānnāgānmunīṁstathā ,
yakṣānsuparṇānkāleyāngandharvāpsarasastathā.
yakṣānsuparṇānkāleyāngandharvāpsarasastathā.
36.
atithīn āgatān devān daityān nāgān munīn tathā
yakṣān suparṇān kāleyān gandharvāpsarasaḥ tathā
yakṣān suparṇān kāleyān gandharvāpsarasaḥ tathā
36.
(Brahmā receives) guests (atithi) who have arrived, gods, Daitas, Nāgas, sages (muni), and likewise Yakṣas, Suparṇas, Kāleyas, and Gandharvas and Apsarases.
महाभागानमितधीर्ब्रह्मा लोकपितामहः ।
दयावान्सर्वभूतेषु यथार्हं प्रतिपद्यते ॥३७॥
दयावान्सर्वभूतेषु यथार्हं प्रतिपद्यते ॥३७॥
37. mahābhāgānamitadhīrbrahmā lokapitāmahaḥ ,
dayāvānsarvabhūteṣu yathārhaṁ pratipadyate.
dayāvānsarvabhūteṣu yathārhaṁ pratipadyate.
37.
mahābhāgān amitadhīḥ brahmā lokapitāmahaḥ
dayāvān sarvabhūteṣu yathārham pratipadyate
dayāvān sarvabhūteṣu yathārham pratipadyate
37.
Brahmā, the grandfather of the worlds (lokapitāmaha), possessed of immeasurable intellect, and compassionate towards all beings, receives and treats those greatly revered ones (mahābhāgān) appropriately.
प्रतिगृह्य च विश्वात्मा स्वयंभूरमितप्रभः ।
सान्त्वमानार्थसंभोगैर्युनक्ति मनुजाधिप ॥३८॥
सान्त्वमानार्थसंभोगैर्युनक्ति मनुजाधिप ॥३८॥
38. pratigṛhya ca viśvātmā svayaṁbhūramitaprabhaḥ ,
sāntvamānārthasaṁbhogairyunakti manujādhipa.
sāntvamānārthasaṁbhogairyunakti manujādhipa.
38.
pratigṛhya ca viśvātmā svayambhūḥ amitaprabhaḥ
sāntvamānārthasaṃbhogaiḥ yunakti manujādhipa
sāntvamānārthasaṃbhogaiḥ yunakti manujādhipa
38.
O lord of men (manujādhipa), the Self-Existent (svayambhū), the all-pervading Spirit (viśvātmā), of immeasurable splendor (amitaprabha), having accepted them, engages them with soothing words (sāntva), honors (māna), wealth (artha), and enjoyments (saṃbhoga).
तथा तैरुपयातैश्च प्रतियातैश्च भारत ।
आकुला सा सभा तात भवति स्म सुखप्रदा ॥३९॥
आकुला सा सभा तात भवति स्म सुखप्रदा ॥३९॥
39. tathā tairupayātaiśca pratiyātaiśca bhārata ,
ākulā sā sabhā tāta bhavati sma sukhapradā.
ākulā sā sabhā tāta bhavati sma sukhapradā.
39.
tathā taiḥ upayātaiḥ ca pratiyātaiḥ ca bhārata
ākulā sā sabhā tāta bhavati sma sukhapradā
ākulā sā sabhā tāta bhavati sma sukhapradā
39.
Thus, O Bhārata (bhārata), O dear one (tāta), that assembly (sabhā) was bustling (ākulā) with those arriving (upayāta) and those departing (pratiyāta), and it was indeed comfort-giving (sukhapradā).
सर्वतेजोमयी दिव्या ब्रह्मर्षिगणसेविता ।
ब्राह्म्या श्रिया दीप्यमाना शुशुभे विगतक्लमा ॥४०॥
ब्राह्म्या श्रिया दीप्यमाना शुशुभे विगतक्लमा ॥४०॥
40. sarvatejomayī divyā brahmarṣigaṇasevitā ,
brāhmyā śriyā dīpyamānā śuśubhe vigataklamā.
brāhmyā śriyā dīpyamānā śuśubhe vigataklamā.
40.
sarvatejomayī divyā brahmarṣigaṇasevitā
brāhmyā śriyā dīpyamānā śuśubhe vigataklamā
brāhmyā śriyā dīpyamānā śuśubhe vigataklamā
40.
That divine (divyā) assembly, full of all splendor (sarvatejomayī), served by hosts of Brāhmaṇa sages (brahmarṣigaṇasevitā), shone brightly (dīpyamānā) with a divine (brāhmyā) luster (śriyā), appearing tireless (vigataklamā).
सा सभा तादृशी दृष्टा सर्वलोकेषु दुर्लभा ।
सभेयं राजशार्दूल मनुष्येषु यथा तव ॥४१॥
सभेयं राजशार्दूल मनुष्येषु यथा तव ॥४१॥
41. sā sabhā tādṛśī dṛṣṭā sarvalokeṣu durlabhā ,
sabheyaṁ rājaśārdūla manuṣyeṣu yathā tava.
sabheyaṁ rājaśārdūla manuṣyeṣu yathā tava.
41.
sā sabhā tādṛśī dṛṣṭā sarvalokeṣu durlabhā
sabhā iyam rājaśārdūla manuṣyeṣu yathā tava
sabhā iyam rājaśārdūla manuṣyeṣu yathā tava
41.
That assembly (sabhā), as it was seen, was of such a kind (tādṛśī) that it is rare (durlabhā) in all the worlds (sarvalokeṣu). O tiger among kings (rājaśārdūla), this assembly (sabhā iyam) among humans (manuṣyeṣu) is just like yours (tava).
एता मया दृष्टपूर्वाः सभा देवेषु पाण्डव ।
तवेयं मानुषे लोके सर्वश्रेष्ठतमा सभा ॥४२॥
तवेयं मानुषे लोके सर्वश्रेष्ठतमा सभा ॥४२॥
42. etā mayā dṛṣṭapūrvāḥ sabhā deveṣu pāṇḍava ,
taveyaṁ mānuṣe loke sarvaśreṣṭhatamā sabhā.
taveyaṁ mānuṣe loke sarvaśreṣṭhatamā sabhā.
42.
etāḥ mayā dṛṣṭapūrvāḥ sabhāḥ deveṣu pāṇḍava
tava iyam mānuṣe loke sarvaśreṣṭhatamā sabhā
tava iyam mānuṣe loke sarvaśreṣṭhatamā sabhā
42.
O Pāṇḍava, I have seen such assemblies before among the gods. This assembly of yours in the human world is the most excellent of all.
युधिष्ठिर उवाच ।
प्रायशो राजलोकस्ते कथितो वदतां वर ।
वैवस्वतसभायां तु यथा वदसि वै प्रभो ॥४३॥
प्रायशो राजलोकस्ते कथितो वदतां वर ।
वैवस्वतसभायां तु यथा वदसि वै प्रभो ॥४३॥
43. yudhiṣṭhira uvāca ,
prāyaśo rājalokaste kathito vadatāṁ vara ,
vaivasvatasabhāyāṁ tu yathā vadasi vai prabho.
prāyaśo rājalokaste kathito vadatāṁ vara ,
vaivasvatasabhāyāṁ tu yathā vadasi vai prabho.
43.
yudhiṣṭhira uvāca prāyaśaḥ rājalokaḥ te kathitaḥ vadatām
vara vaivasvatasabhāyām tu yathā vadasi vai prabho
vara vaivasvatasabhāyām tu yathā vadasi vai prabho
43.
Yudhiṣṭhira said: 'O best among speakers, you have mostly described the assemblies of kings. But regarding the assembly of Vaivasvata (Yama), O lord, you speak truly.'
वरुणस्य सभायां तु नागास्ते कथिता विभो ।
दैत्येन्द्राश्चैव भूयिष्ठाः सरितः सागरास्तथा ॥४४॥
दैत्येन्द्राश्चैव भूयिष्ठाः सरितः सागरास्तथा ॥४४॥
44. varuṇasya sabhāyāṁ tu nāgāste kathitā vibho ,
daityendrāścaiva bhūyiṣṭhāḥ saritaḥ sāgarāstathā.
daityendrāścaiva bhūyiṣṭhāḥ saritaḥ sāgarāstathā.
44.
varuṇasya sabhāyām tu nāgāḥ te kathitāḥ vibho
daityendrāḥ ca eva bhūyiṣṭhāḥ saritaḥ sāgarāḥ tathā
daityendrāḥ ca eva bhūyiṣṭhāḥ saritaḥ sāgarāḥ tathā
44.
But in Varuṇa's assembly, O powerful one, the Nāgas were described by you, and also most of the chief Daityas, along with rivers and oceans.
तथा धनपतेर्यक्षा गुह्यका राक्षसास्तथा ।
गन्धर्वाप्सरसश्चैव भगवांश्च वृषध्वजः ॥४५॥
गन्धर्वाप्सरसश्चैव भगवांश्च वृषध्वजः ॥४५॥
45. tathā dhanapateryakṣā guhyakā rākṣasāstathā ,
gandharvāpsarasaścaiva bhagavāṁśca vṛṣadhvajaḥ.
gandharvāpsarasaścaiva bhagavāṁśca vṛṣadhvajaḥ.
45.
tathā dhanapateḥ yakṣāḥ guhyakāḥ rākṣasāḥ tathā
gandharvāpsarasaḥ ca eva bhagavān ca vṛṣadhvajaḥ
gandharvāpsarasaḥ ca eva bhagavān ca vṛṣadhvajaḥ
45.
Similarly, the Yakṣas of the god of wealth (Dhanapati), Guhyakas, and Rākṣasas (were described). And also Gandharvas and Apsarases, and the worshipful bull-bannered one (Śiva).
पितामहसभायां तु कथितास्ते महर्षयः ।
सर्वदेवनिकायाश्च सर्वशास्त्राणि चैव हि ॥४६॥
सर्वदेवनिकायाश्च सर्वशास्त्राणि चैव हि ॥४६॥
46. pitāmahasabhāyāṁ tu kathitāste maharṣayaḥ ,
sarvadevanikāyāśca sarvaśāstrāṇi caiva hi.
sarvadevanikāyāśca sarvaśāstrāṇi caiva hi.
46.
pitāmaha-sabhāyām tu kathitāḥ te maharṣayaḥ
sarvadevanikāyāḥ ca sarvaśāstrāṇi ca eva hi
sarvadevanikāyāḥ ca sarvaśāstrāṇi ca eva hi
46.
Indeed, in the assembly of Brahmā, those great sages were mentioned, along with all groups of gods and all scriptures.
शतक्रतुसभायां तु देवाः संकीर्तिता मुने ।
उद्देशतश्च गन्धर्वा विविधाश्च महर्षयः ॥४७॥
उद्देशतश्च गन्धर्वा विविधाश्च महर्षयः ॥४७॥
47. śatakratusabhāyāṁ tu devāḥ saṁkīrtitā mune ,
uddeśataśca gandharvā vividhāśca maharṣayaḥ.
uddeśataśca gandharvā vividhāśca maharṣayaḥ.
47.
śatakratu-sabhāyām tu devāḥ saṃkīrtitāḥ mune
uddeśataḥ ca gandharvāḥ vividhāḥ ca maharṣayaḥ
uddeśataḥ ca gandharvāḥ vividhāḥ ca maharṣayaḥ
47.
O sage, in the assembly of Śatakratu (Indra), the gods were enumerated, and various Gandharvas and great sages were also mentioned in summary.
एक एव तु राजर्षिर्हरिश्चन्द्रो महामुने ।
कथितस्ते सभानित्यो देवेन्द्रस्य महात्मनः ॥४८॥
कथितस्ते सभानित्यो देवेन्द्रस्य महात्मनः ॥४८॥
48. eka eva tu rājarṣirhariścandro mahāmune ,
kathitaste sabhānityo devendrasya mahātmanaḥ.
kathitaste sabhānityo devendrasya mahātmanaḥ.
48.
ekaḥ eva tu rājarṣiḥ hariścandraḥ mahāmune
kathitaḥ te sabhānityaḥ devendrasya mahātmanaḥ
kathitaḥ te sabhānityaḥ devendrasya mahātmanaḥ
48.
O great sage, Hariścandra was indeed the only royal sage mentioned to you as a constant member of the assembly of the great-souled lord of gods (Indra).
किं कर्म तेनाचरितं तपो वा नियतव्रतम् ।
येनासौ सह शक्रेण स्पर्धते स्म महायशाः ॥४९॥
येनासौ सह शक्रेण स्पर्धते स्म महायशाः ॥४९॥
49. kiṁ karma tenācaritaṁ tapo vā niyatavratam ,
yenāsau saha śakreṇa spardhate sma mahāyaśāḥ.
yenāsau saha śakreṇa spardhate sma mahāyaśāḥ.
49.
kim karma tena ācaritam tapaḥ vā niyatavratam
yena asau saha śakreṇa spardhate sma mahāyaśāḥ
yena asau saha śakreṇa spardhate sma mahāyaśāḥ
49.
What action (karma) or austerity (tapas) with fixed vows did he perform, by which that greatly renowned one could rival Indra?
पितृलोकगतश्चापि त्वया विप्र पिता मम ।
दृष्टः पाण्डुर्महाभागः कथं चासि समागतः ॥५०॥
दृष्टः पाण्डुर्महाभागः कथं चासि समागतः ॥५०॥
50. pitṛlokagataścāpi tvayā vipra pitā mama ,
dṛṣṭaḥ pāṇḍurmahābhāgaḥ kathaṁ cāsi samāgataḥ.
dṛṣṭaḥ pāṇḍurmahābhāgaḥ kathaṁ cāsi samāgataḥ.
50.
pitṛlokagataḥ ca api tvayā vipra pitā mama
dṛṣṭaḥ pāṇḍuḥ mahābhāgaḥ katham ca asi samāgataḥ
dṛṣṭaḥ pāṇḍuḥ mahābhāgaḥ katham ca asi samāgataḥ
50.
O Brahmin, my father Pāṇḍu, the highly fortunate one, who has gone to the realm of ancestors, was also seen by you. And how did you arrive?
किमुक्तवांश्च भगवन्नेतदिच्छामि वेदितुम् ।
त्वत्तः श्रोतुमहं सर्वं परं कौतूहलं हि मे ॥५१॥
त्वत्तः श्रोतुमहं सर्वं परं कौतूहलं हि मे ॥५१॥
51. kimuktavāṁśca bhagavannetadicchāmi veditum ,
tvattaḥ śrotumahaṁ sarvaṁ paraṁ kautūhalaṁ hi me.
tvattaḥ śrotumahaṁ sarvaṁ paraṁ kautūhalaṁ hi me.
51.
kim uktavān ca bhagavan etat icchāmi veditum
tvattaḥ śrotum aham sarvam param kautūhalam hi me
tvattaḥ śrotum aham sarvam param kautūhalam hi me
51.
And what did he say, O reverent one (bhagavan)? I wish to know this. I want to hear everything from you, for indeed, I have great curiosity.
नारद उवाच ।
यन्मां पृच्छसि राजेन्द्र हरिश्चन्द्रं प्रति प्रभो ।
तत्तेऽहं संप्रवक्ष्यामि माहात्म्यं तस्य धीमतः ॥५२॥
यन्मां पृच्छसि राजेन्द्र हरिश्चन्द्रं प्रति प्रभो ।
तत्तेऽहं संप्रवक्ष्यामि माहात्म्यं तस्य धीमतः ॥५२॥
52. nārada uvāca ,
yanmāṁ pṛcchasi rājendra hariścandraṁ prati prabho ,
tatte'haṁ saṁpravakṣyāmi māhātmyaṁ tasya dhīmataḥ.
yanmāṁ pṛcchasi rājendra hariścandraṁ prati prabho ,
tatte'haṁ saṁpravakṣyāmi māhātmyaṁ tasya dhīmataḥ.
52.
nārada uvāca yat mām pṛcchasi rājendra hariścandraṃ prati
prabho tat te aham saṃpravakṣyāmi māhātmyam tasya dhīmataḥ
prabho tat te aham saṃpravakṣyāmi māhātmyam tasya dhīmataḥ
52.
Nārada said: 'O King of kings (rājendra), O Lord, regarding what you ask me about Hariśchandra, I will indeed fully explain to you the greatness of that wise one.'
स राजा बलवानासीत्सम्राट्सर्वमहीक्षिताम् ।
तस्य सर्वे महीपालाः शासनावनताः स्थिताः ॥५३॥
तस्य सर्वे महीपालाः शासनावनताः स्थिताः ॥५३॥
53. sa rājā balavānāsītsamrāṭsarvamahīkṣitām ,
tasya sarve mahīpālāḥ śāsanāvanatāḥ sthitāḥ.
tasya sarve mahīpālāḥ śāsanāvanatāḥ sthitāḥ.
53.
sa rājā balavān āsīt samrāṭ sarvamahīkṣitām
tasya sarve mahīpālāḥ śāsanāvanatāḥ sthitāḥ
tasya sarve mahīpālāḥ śāsanāvanatāḥ sthitāḥ
53.
That king was powerful, an emperor among all earth-rulers. All the kings were subservient to his command.
तेनैकं रथमास्थाय जैत्रं हेमविभूषितम् ।
शस्त्रप्रतापेन जिता द्वीपाः सप्त नरेश्वर ॥५४॥
शस्त्रप्रतापेन जिता द्वीपाः सप्त नरेश्वर ॥५४॥
54. tenaikaṁ rathamāsthāya jaitraṁ hemavibhūṣitam ,
śastrapratāpena jitā dvīpāḥ sapta nareśvara.
śastrapratāpena jitā dvīpāḥ sapta nareśvara.
54.
tena ekam ratham āsthāya jaitram hemavibhūṣitam
śastrapratāpena jitāḥ dvīpāḥ sapta nareśvara
śastrapratāpena jitāḥ dvīpāḥ sapta nareśvara
54.
O King (nara-īśvara), having mounted a single victorious chariot adorned with gold, he conquered the seven islands by the might of his weapons.
स विजित्य महीं सर्वां सशैलवनकाननाम् ।
आजहार महाराज राजसूयं महाक्रतुम् ॥५५॥
आजहार महाराज राजसूयं महाक्रतुम् ॥५५॥
55. sa vijitya mahīṁ sarvāṁ saśailavanakānanām ,
ājahāra mahārāja rājasūyaṁ mahākratum.
ājahāra mahārāja rājasūyaṁ mahākratum.
55.
saḥ vijitya mahīm sarvām saśailavanakānanām
| ājahāra mahārāja rājasūyam mahākratum
| ājahāra mahārāja rājasūyam mahākratum
55.
mahārāja saḥ sarvām saśailavanakānanām
mahīm vijitya mahākratum rājasūyam ājahāra
mahīm vijitya mahākratum rājasūyam ājahāra
55.
O great king, having completely conquered the entire earth, including its mountains, forests, and groves, he then performed the magnificent Rājasūya (yajña) ritual.
तस्य सर्वे महीपाला धनान्याजह्रुराज्ञया ।
द्विजानां परिवेष्टारस्तस्मिन्यज्ञे च तेऽभवन् ॥५६॥
द्विजानां परिवेष्टारस्तस्मिन्यज्ञे च तेऽभवन् ॥५६॥
56. tasya sarve mahīpālā dhanānyājahrurājñayā ,
dvijānāṁ pariveṣṭārastasminyajñe ca te'bhavan.
dvijānāṁ pariveṣṭārastasminyajñe ca te'bhavan.
56.
tasya sarve mahīpālāḥ dhanāni ājuhruḥ ājñayā
dvijānām pariveṣṭāraḥ tasmin yajñe ca te abhavan
dvijānām pariveṣṭāraḥ tasmin yajñe ca te abhavan
56.
All the kings (mahīpāla), by his command, brought him their wealth. And in that (yajña) sacrifice, they became the attendants of the twice-born (dvija).
प्रादाच्च द्रविणं प्रीत्या याजकानां नरेश्वरः ।
यथोक्तं तत्र तैस्तस्मिंस्ततः पञ्चगुणाधिकम् ॥५७॥
यथोक्तं तत्र तैस्तस्मिंस्ततः पञ्चगुणाधिकम् ॥५७॥
57. prādācca draviṇaṁ prītyā yājakānāṁ nareśvaraḥ ,
yathoktaṁ tatra taistasmiṁstataḥ pañcaguṇādhikam.
yathoktaṁ tatra taistasmiṁstataḥ pañcaguṇādhikam.
57.
prādāt ca draviṇam prītyā yājakānām nareśvaraḥ
yathoktam tatra taiḥ tasmin tataḥ pañcaguṇādhikam
yathoktam tatra taiḥ tasmin tataḥ pañcaguṇādhikam
57.
And the king (nareśvara), affectionately, gave wealth to the priests (yājaka), five times more than what was prescribed by them for that occasion.
अतर्पयच्च विविधैर्वसुभिर्ब्राह्मणांस्तथा ।
प्रासर्पकाले संप्राप्ते नानादिग्भ्यः समागतान् ॥५८॥
प्रासर्पकाले संप्राप्ते नानादिग्भ्यः समागतान् ॥५८॥
58. atarpayacca vividhairvasubhirbrāhmaṇāṁstathā ,
prāsarpakāle saṁprāpte nānādigbhyaḥ samāgatān.
prāsarpakāle saṁprāpte nānādigbhyaḥ samāgatān.
58.
atarpayat ca vividhaiḥ vasubhiḥ brāhmaṇān tathā
prāsarpa-kāle saṃprāpte nānā-digbhyaḥ samāgatān
prāsarpa-kāle saṃprāpte nānā-digbhyaḥ samāgatān
58.
And he satisfied the Brahmins, who had arrived from various directions, with diverse riches at the appointed time.
भक्ष्यैर्भोज्यैश्च विविधैर्यथाकामपुरस्कृतैः ।
रत्नौघतर्पितैस्तुष्टैर्द्विजैश्च समुदाहृतम् ।
तेजस्वी च यशस्वी च नृपेभ्योऽभ्यधिकोऽभवत् ॥५९॥
रत्नौघतर्पितैस्तुष्टैर्द्विजैश्च समुदाहृतम् ।
तेजस्वी च यशस्वी च नृपेभ्योऽभ्यधिकोऽभवत् ॥५९॥
59. bhakṣyairbhojyaiśca vividhairyathākāmapuraskṛtaiḥ ,
ratnaughatarpitaistuṣṭairdvijaiśca samudāhṛtam ,
tejasvī ca yaśasvī ca nṛpebhyo'bhyadhiko'bhavat.
ratnaughatarpitaistuṣṭairdvijaiśca samudāhṛtam ,
tejasvī ca yaśasvī ca nṛpebhyo'bhyadhiko'bhavat.
59.
bhakṣyaiḥ bhojyaiḥ ca vividhaiḥ
yathā-kāma-puraskṛtaiḥ ratnaugha-tarpitaiḥ
tuṣṭaiḥ dvijaiḥ ca samudāhṛtam tejasvī ca
yaśasvī ca nṛpebhyaḥ abhyadhikaḥ abhavat
yathā-kāma-puraskṛtaiḥ ratnaugha-tarpitaiḥ
tuṣṭaiḥ dvijaiḥ ca samudāhṛtam tejasvī ca
yaśasvī ca nṛpebhyaḥ abhyadhikaḥ abhavat
59.
And with various edibles and eatables, offered as desired, and with the twice-born (dvija) priests satisfied and contented by heaps of jewels, it was declared [by them]: 'He became brilliant and famous, superior to other kings.'
एतस्मात्कारणात्पार्थ हरिश्चन्द्रो विराजते ।
तेभ्यो राजसहस्रेभ्यस्तद्विद्धि भरतर्षभ ॥६०॥
तेभ्यो राजसहस्रेभ्यस्तद्विद्धि भरतर्षभ ॥६०॥
60. etasmātkāraṇātpārtha hariścandro virājate ,
tebhyo rājasahasrebhyastadviddhi bharatarṣabha.
tebhyo rājasahasrebhyastadviddhi bharatarṣabha.
60.
etasmāt kāraṇāt pārtha hariścandraḥ virājate
tebhyaḥ rāja-sahasrebhyaḥ tat viddhi bharatarṣabha
tebhyaḥ rāja-sahasrebhyaḥ tat viddhi bharatarṣabha
60.
For this reason, O Pārtha, Harishchandra shines forth. Know this, O best of Bharatas (Bharatarṣabha), that he excels over thousands of other kings.
समाप्य च हरिश्चन्द्रो महायज्ञं प्रतापवान् ।
अभिषिक्तः स शुशुभे साम्राज्येन नराधिप ॥६१॥
अभिषिक्तः स शुशुभे साम्राज्येन नराधिप ॥६१॥
61. samāpya ca hariścandro mahāyajñaṁ pratāpavān ,
abhiṣiktaḥ sa śuśubhe sāmrājyena narādhipa.
abhiṣiktaḥ sa śuśubhe sāmrājyena narādhipa.
61.
samāpya ca hariścandraḥ mahāyajñam pratāpavān
| abhiṣiktaḥ saḥ śuśubhe sāmrājyena narādhipa
| abhiṣiktaḥ saḥ śuśubhe sāmrājyena narādhipa
61.
narādhipa ca pratāpavān hariścandraḥ mahāyajñam
samāpya saḥ abhiṣiktaḥ sāmrājyena śuśubhe
samāpya saḥ abhiṣiktaḥ sāmrājyena śuśubhe
61.
O ruler of men, the glorious Hariścandra, having completed the great Vedic ritual (yajña), was then consecrated and shone splendidly with his imperial sovereignty.
ये चान्येऽपि महीपाला राजसूयं महाक्रतुम् ।
यजन्ते ते महेन्द्रेण मोदन्ते सह भारत ॥६२॥
यजन्ते ते महेन्द्रेण मोदन्ते सह भारत ॥६२॥
62. ye cānye'pi mahīpālā rājasūyaṁ mahākratum ,
yajante te mahendreṇa modante saha bhārata.
yajante te mahendreṇa modante saha bhārata.
62.
ye ca anye api mahīpālāḥ rājasūyam mahākrātum
yajante te mahendreṇa modante saha bhārata
yajante te mahendreṇa modante saha bhārata
62.
O Bhārata, those other kings who also perform the great Rājasūya (yajña), they rejoice together with Mahendra.
ये चापि निधनं प्राप्ताः संग्रामेष्वपलायिनः ।
ते तत्सदः समासाद्य मोदन्ते भरतर्षभ ॥६३॥
ते तत्सदः समासाद्य मोदन्ते भरतर्षभ ॥६३॥
63. ye cāpi nidhanaṁ prāptāḥ saṁgrāmeṣvapalāyinaḥ ,
te tatsadaḥ samāsādya modante bharatarṣabha.
te tatsadaḥ samāsādya modante bharatarṣabha.
63.
ye ca api nidhanam prāptāḥ saṅgrāmeṣu apalāyinaḥ
te tat sadaḥ samāsādya modante bharatarṣabha
te tat sadaḥ samāsādya modante bharatarṣabha
63.
O best of the Bhāratas, those who, never fleeing in battles, attained death, they also reach that abode and rejoice.
तपसा ये च तीव्रेण त्यजन्तीह कलेवरम् ।
तेऽपि तत्स्थानमासाद्य श्रीमन्तो भान्ति नित्यशः ॥६४॥
तेऽपि तत्स्थानमासाद्य श्रीमन्तो भान्ति नित्यशः ॥६४॥
64. tapasā ye ca tīvreṇa tyajantīha kalevaram ,
te'pi tatsthānamāsādya śrīmanto bhānti nityaśaḥ.
te'pi tatsthānamāsādya śrīmanto bhānti nityaśaḥ.
64.
tapasā ye ca tīvreṇa tyajanti iha kalevaram te
api tat sthānam āsādya śrīmantaḥ bhānti nityaśaḥ
api tat sthānam āsādya śrīmantaḥ bhānti nityaśaḥ
64.
And those who, through severe austerity (tapas), abandon their body in this world, they too attain that abode and shine eternally with glory.
पिता च त्वाह कौन्तेय पाण्डुः कौरवनन्दनः ।
हरिश्चन्द्रे श्रियं दृष्ट्वा नृपतौ जातविस्मयः ॥६५॥
हरिश्चन्द्रे श्रियं दृष्ट्वा नृपतौ जातविस्मयः ॥६५॥
65. pitā ca tvāha kaunteya pāṇḍuḥ kauravanandanaḥ ,
hariścandre śriyaṁ dṛṣṭvā nṛpatau jātavismayaḥ.
hariścandre śriyaṁ dṛṣṭvā nṛpatau jātavismayaḥ.
65.
pitā ca tvā āha kaunteya pāṇḍuḥ kauravanandanaḥ
hariścandre śriyam dṛṣṭvā nṛpatou jāta vismayaḥ
hariścandre śriyam dṛṣṭvā nṛpatou jāta vismayaḥ
65.
And your father Pāṇḍu, O son of Kunti, the delight of the Kurus, said to you, having become astonished after seeing the glory in King Hariścandra.
समर्थोऽसि महीं जेतुं भ्रातरस्ते वशे स्थिताः ।
राजसूयं क्रतुश्रेष्ठमाहरस्वेति भारत ॥६६॥
राजसूयं क्रतुश्रेष्ठमाहरस्वेति भारत ॥६६॥
66. samartho'si mahīṁ jetuṁ bhrātaraste vaśe sthitāḥ ,
rājasūyaṁ kratuśreṣṭhamāharasveti bhārata.
rājasūyaṁ kratuśreṣṭhamāharasveti bhārata.
66.
samarthaḥ asi mahīm jetum bhrātaraḥ te vaśe sthitāḥ
| rājasūyam kratuśreṣṭham āharasva iti bhārata
| rājasūyam kratuśreṣṭham āharasva iti bhārata
66.
bhārata tvam mahīm jetum samarthaḥ asi te bhrātaraḥ
vaśe sthitāḥ iti kratuśreṣṭham rājasūyam āharasva
vaśe sthitāḥ iti kratuśreṣṭham rājasūyam āharasva
66.
You are capable of conquering the earth, and your brothers are under your command. Therefore, O descendant of Bharata, perform the Rājasūya (yajña), the foremost of rituals!
तस्य त्वं पुरुषव्याघ्र संकल्पं कुरु पाण्डव ।
गन्तारस्ते महेन्द्रस्य पूर्वैः सह सलोकताम् ॥६७॥
गन्तारस्ते महेन्द्रस्य पूर्वैः सह सलोकताम् ॥६७॥
67. tasya tvaṁ puruṣavyāghra saṁkalpaṁ kuru pāṇḍava ,
gantāraste mahendrasya pūrvaiḥ saha salokatām.
gantāraste mahendrasya pūrvaiḥ saha salokatām.
67.
tasya tvam puruṣavyāghra saṅkalpam kuru pāṇḍava
gantāraḥ te mahendrasya pūrvaiḥ saha salokatām
gantāraḥ te mahendrasya pūrvaiḥ saha salokatām
67.
O Pāṇḍava, O tiger among men, you must make a firm resolve for that [sacrifice]. Your ancestors, along with you, will attain the same realm as the great Indra.
बहुविघ्नश्च नृपते क्रतुरेष स्मृतो महान् ।
छिद्राण्यत्र हि वाञ्छन्ति यज्ञघ्ना ब्रह्मराक्षसाः ॥६८॥
छिद्राण्यत्र हि वाञ्छन्ति यज्ञघ्ना ब्रह्मराक्षसाः ॥६८॥
68. bahuvighnaśca nṛpate kratureṣa smṛto mahān ,
chidrāṇyatra hi vāñchanti yajñaghnā brahmarākṣasāḥ.
chidrāṇyatra hi vāñchanti yajñaghnā brahmarākṣasāḥ.
68.
bahuvighnaḥ ca nṛpate kratuḥ eṣa smṛtaḥ mahān
chidrāṇi atra hi vāñchanti yajñaghnā brahmarākṣasāḥ
chidrāṇi atra hi vāñchanti yajñaghnā brahmarākṣasāḥ
68.
nṛpate eṣa mahān kratuḥ bahuvighnaḥ ca smṛtaḥ hi
atra yajñaghnā brahmarākṣasāḥ chidrāṇi vāñchanti
atra yajñaghnā brahmarākṣasāḥ chidrāṇi vāñchanti
68.
O king, this great Vedic ritual (yajña) is known to have many obstacles. Indeed, the Brahma-Rakshasas, who are destroyers of Vedic rituals (yajñas), seek out weaknesses in it.
युद्धं च पृष्ठगमनं पृथिवीक्षयकारकम् ।
किंचिदेव निमित्तं च भवत्यत्र क्षयावहम् ॥६९॥
किंचिदेव निमित्तं च भवत्यत्र क्षयावहम् ॥६९॥
69. yuddhaṁ ca pṛṣṭhagamanaṁ pṛthivīkṣayakārakam ,
kiṁcideva nimittaṁ ca bhavatyatra kṣayāvaham.
kiṁcideva nimittaṁ ca bhavatyatra kṣayāvaham.
69.
yuddham ca pṛṣṭhagamanam pṛthivīkṣayakārakam
kiñcit eva nimittam ca bhavati atra kṣayāvaham
kiñcit eva nimittam ca bhavati atra kṣayāvaham
69.
War and retreat are both causes of the destruction of the world. And in this matter, even a minor reason can become a cause of ruin.
एतत्संचिन्त्य राजेन्द्र यत्क्षमं तत्समाचर ।
अप्रमत्तोत्थितो नित्यं चातुर्वर्ण्यस्य रक्षणे ।
भव एधस्व मोदस्व दानैस्तर्पय च द्विजान् ॥७०॥
अप्रमत्तोत्थितो नित्यं चातुर्वर्ण्यस्य रक्षणे ।
भव एधस्व मोदस्व दानैस्तर्पय च द्विजान् ॥७०॥
70. etatsaṁcintya rājendra yatkṣamaṁ tatsamācara ,
apramattotthito nityaṁ cāturvarṇyasya rakṣaṇe ,
bhava edhasva modasva dānaistarpaya ca dvijān.
apramattotthito nityaṁ cāturvarṇyasya rakṣaṇe ,
bhava edhasva modasva dānaistarpaya ca dvijān.
70.
etat saṃcintya rājendra yat kṣamam
tat samācara apramattaḥ utthitaḥ nityaṃ
cāturvarṇyasya rakṣaṇe bhava edhasva
modasva dānaiḥ tarpaya ca dvijān
tat samācara apramattaḥ utthitaḥ nityaṃ
cāturvarṇyasya rakṣaṇe bhava edhasva
modasva dānaiḥ tarpaya ca dvijān
70.
O great king, having thoroughly considered this, always act in a manner that is appropriate by being vigilant and active in the protection of the four social classes. Prosper, rejoice, and satisfy the twice-born (dvija) with gifts.
एतत्ते विस्तरेणोक्तं यन्मां त्वं परिपृच्छसि ।
आपृच्छे त्वां गमिष्यामि दाशार्हनगरीं प्रति ॥७१॥
आपृच्छे त्वां गमिष्यामि दाशार्हनगरीं प्रति ॥७१॥
71. etatte vistareṇoktaṁ yanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi ,
āpṛcche tvāṁ gamiṣyāmi dāśārhanagarīṁ prati.
āpṛcche tvāṁ gamiṣyāmi dāśārhanagarīṁ prati.
71.
etat te vistareṇa uktam yat mām tvam paripṛcchasi
āpṛcche tvām gamiṣyāmi dāśārhanagarīm prati
āpṛcche tvām gamiṣyāmi dāśārhanagarīm prati
71.
I have explained to you in detail everything that you asked me. Now I bid you farewell, as I will depart for the city of Dāśārha.
वैशंपायन उवाच ।
एवमाख्याय पार्थेभ्यो नारदो जनमेजय ।
जगाम तैर्वृतो राजन्नृषिभिर्यैः समागतः ॥७२॥
एवमाख्याय पार्थेभ्यो नारदो जनमेजय ।
जगाम तैर्वृतो राजन्नृषिभिर्यैः समागतः ॥७२॥
72. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamākhyāya pārthebhyo nārado janamejaya ,
jagāma tairvṛto rājannṛṣibhiryaiḥ samāgataḥ.
evamākhyāya pārthebhyo nārado janamejaya ,
jagāma tairvṛto rājannṛṣibhiryaiḥ samāgataḥ.
72.
vaiśaṃpāyana uvāca evam ākhyāya pārthebhyaḥ nāradaḥ
janamejaya jagāma taiḥ vṛtaḥ rājan ṛṣibhiḥ yaiḥ samāgataḥ
janamejaya jagāma taiḥ vṛtaḥ rājan ṛṣibhiḥ yaiḥ samāgataḥ
72.
Vaiśampāyana said: O Janamejaya, after thus narrating to the Pārthas, Nārada departed, O King, accompanied by the very sages with whom he had arrived.
गते तु नारदे पार्थो भ्रातृभिः सह कौरव ।
राजसूयं क्रतुश्रेष्ठं चिन्तयामास भारत ॥७३॥
राजसूयं क्रतुश्रेष्ठं चिन्तयामास भारत ॥७३॥
73. gate tu nārade pārtho bhrātṛbhiḥ saha kaurava ,
rājasūyaṁ kratuśreṣṭhaṁ cintayāmāsa bhārata.
rājasūyaṁ kratuśreṣṭhaṁ cintayāmāsa bhārata.
73.
gate tu nārade pārthaḥ bhrātṛbhiḥ saha kaurava
rājasūyam kratuśreṣṭham chintayāmāsa bhārata
rājasūyam kratuśreṣṭham chintayāmāsa bhārata
73.
kaurava bhārata नारदे गते तु पार्थः भ्रातृभिः
सह राजसूयम् क्रतुश्रेष्ठम् चिन्तयामास
सह राजसूयम् क्रतुश्रेष्ठम् चिन्तयामास
73.
O descendant of Kuru, O Bharata, when Narada had departed, Partha (Yudhishthira), along with his brothers, began to ponder the Rajasūya, that supreme Vedic ritual (yajña).
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11 (current chapter)
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47