Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-35

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
सौभद्रस्तु वचः श्रुत्वा धर्मराजस्य धीमतः ।
अचोदयत यन्तारं द्रोणानीकाय भारत ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
saubhadrastu vacaḥ śrutvā dharmarājasya dhīmataḥ ,
acodayata yantāraṁ droṇānīkāya bhārata.
1. saṃjayaḥ uvāca | saubhadraḥ tu vacaḥ śrutvā dharmarājasya
dhīmataḥ | acodayata yantāram droṇānīkāya bhārata
1. saṃjayaḥ uvāca bhārata,
tu saubhadraḥ dhīmataḥ dharmarājasya vacaḥ śrutvā yantāram droṇānīkāya acodayata.
1. Saṃjaya said: "But Abhimanyu, having heard the words of the wise king of natural law (dharma) (Yuḍhiṣṭhira), then commanded his charioteer towards Droṇa's army, O Bhārata."
तेन संचोद्यमानस्तु याहि याहीति सारथिः ।
प्रत्युवाच ततो राजन्नभिमन्युमिदं वचः ॥२॥
2. tena saṁcodyamānastu yāhi yāhīti sārathiḥ ,
pratyuvāca tato rājannabhimanyumidaṁ vacaḥ.
2. tena saṃcodyamānaḥ tu yāhi yāhi iti sārathiḥ
| pratyuvāca tataḥ rājan abhimanyum idaṃ vacaḥ
2. rājan,
tena "yāhi yāhi" iti saṃcodyamānaḥ tu sārathiḥ tataḥ abhimanyum idaṃ vacaḥ pratyuvāca.
2. O King, being thus urged by him with the words "Go! Go!", the charioteer then spoke these words to Abhimanyu.
अतिभारोऽयमायुष्मन्नाहितस्त्वयि पाण्डवैः ।
संप्रधार्य क्षमं बुद्ध्या ततस्त्वं योद्धुमर्हसि ॥३॥
3. atibhāro'yamāyuṣmannāhitastvayi pāṇḍavaiḥ ,
saṁpradhārya kṣamaṁ buddhyā tatastvaṁ yoddhumarhasi.
3. atibhāraḥ ayam āyuṣman āhitaḥ tvayi pāṇḍavaiḥ |
saṃpradhārya kṣamam buddhyā tataḥ tvam yoddhum arhasi
3. āyuṣman,
ayam atibhāraḥ tvayi pāṇḍavaiḥ āhitaḥ tataḥ tvam buddhyā kṣamam saṃpradhārya yoddhum arhasi.
3. O long-lived one, an excessive burden has been placed upon you by the Pandavas. Therefore, you ought to fight after carefully considering what is fitting with your intellect.
आचार्यो हि कृती द्रोणः परमास्त्रे कृतश्रमः ।
अत्यन्तसुखसंवृद्धस्त्वं च युद्धविशारदः ॥४॥
4. ācāryo hi kṛtī droṇaḥ paramāstre kṛtaśramaḥ ,
atyantasukhasaṁvṛddhastvaṁ ca yuddhaviśāradaḥ.
4. ācāryaḥ hi kṛtī droṇaḥ paramāstre kṛtaśramaḥ |
atyantasukhasaṃvṛddhaḥ tvam ca yuddhaviśāradaḥ
4. hi ācāryaḥ droṇaḥ kṛtī (asti) paramāstre kṛtaśramaḥ (ca asti) tvam ca atyantasukhasaṃvṛddhaḥ yuddhaviśāradaḥ (asi).
4. For preceptor Drona is indeed accomplished and has mastered supreme weapons. And you, though skilled in battle, have grown up accustomed to great comfort.
ततोऽभिमन्युः प्रहसन्सारथिं वाक्यमब्रवीत् ।
सारथे को न्वयं द्रोणः समग्रं क्षत्रमेव वा ॥५॥
5. tato'bhimanyuḥ prahasansārathiṁ vākyamabravīt ,
sārathe ko nvayaṁ droṇaḥ samagraṁ kṣatrameva vā.
5. tataḥ abhimanyuḥ prahasan sārathim vākyam abravīt |
sārathe kaḥ nu ayam droṇaḥ samagram kṣatram eva vā
5. tataḥ abhimanyuḥ prahasan sārathim vākyam abravīt sārathe,
nu ayam droṇaḥ kaḥ vā samagram kṣatram eva (kaḥ)?
5. Then Abhimanyu, laughing, spoke these words to the charioteer: "O charioteer, who indeed is this Drona, or for that matter, the entire warrior (kṣatra) class?"
ऐरावतगतं शक्रं सहामरगणैरहम् ।
योधयेयं रणमुखे न मे क्षत्रेऽद्य विस्मयः ।
न ममैतद्द्विषत्सैन्यं कलामर्हति षोडशीम् ॥६॥
6. airāvatagataṁ śakraṁ sahāmaragaṇairaham ,
yodhayeyaṁ raṇamukhe na me kṣatre'dya vismayaḥ ,
na mamaitaddviṣatsainyaṁ kalāmarhati ṣoḍaśīm.
6. airāvatagatam śakram saha amaragaṇaiḥ
aham yodhayeyam raṇamukhe na me
kṣatre adya vismayaḥ na mama etat
dviṣatsainyam kalām arhati ṣoḍaśīm
6. aham airāvatagatam saha amaragaṇaiḥ
śakram raṇamukhe yodhayeyam adya
me kṣatre vismayaḥ na mama etat
dviṣatsainyam ṣoḍaśīm kalām na arhati
6. I can fight Indra, mounted on Airavata and accompanied by the hosts of gods, at the forefront of battle. Today, there is no wonder (vismaya) in my warrior (kṣatra) prowess. This enemy army of mine does not deserve even a sixteenth part [of my consideration].
अपि विश्वजितं विष्णुं मातुलं प्राप्य सूतज ।
पितरं चार्जुनं संख्ये न भीर्मामुपयास्यति ॥७॥
7. api viśvajitaṁ viṣṇuṁ mātulaṁ prāpya sūtaja ,
pitaraṁ cārjunaṁ saṁkhye na bhīrmāmupayāsyati.
7. api viśvajitam viṣṇum mātulam prāpya sūtaja
pitaram ca arjunam saṅkhye na bhīḥ mām upayāsyati
7. sūtaja api viśvajitam viṣṇum mātulam pitaram ca
arjunam saṅkhye prāpya bhīḥ mām na upayāsyati
7. O son of a charioteer, even if I were to encounter Viṣṇu, the conqueror of the universe, my maternal uncle (mātula) [Krishna], and my father Arjuna in battle (saṅkhye), fear would not approach me.
ततोऽभिमन्युस्तां वाचं कदर्थीकृत्य सारथेः ।
याहीत्येवाब्रवीदेनं द्रोणानीकाय माचिरम् ॥८॥
8. tato'bhimanyustāṁ vācaṁ kadarthīkṛtya sāratheḥ ,
yāhītyevābravīdenaṁ droṇānīkāya māciram.
8. tataḥ abhimanyuḥ tām vācam kadarthīkṛtya sāratheḥ
yāhi iti eva abravīt enam droṇānīkāya mā ciram
8. tataḥ abhimanyuḥ sāratheḥ tām vācam kadarthīkṛtya
enam yāhi droṇānīkāya mā ciram iti eva abravīt
8. Then Abhimanyu, disregarding that speech of the charioteer, simply said to him, 'Go! Go immediately towards Drona's army; do not delay!'
ततः संचोदयामास हयानस्य त्रिहायनान् ।
नातिहृष्टमनाः सूतो हेमभाण्डपरिच्छदान् ॥९॥
9. tataḥ saṁcodayāmāsa hayānasya trihāyanān ,
nātihṛṣṭamanāḥ sūto hemabhāṇḍaparicchadān.
9. tataḥ saṃcodayāmāsa hayān asya trihāyanān na
ati hṛṣṭamanāḥ sūtaḥ hemabhāṇḍaparicchadān
9. tataḥ na ati hṛṣṭamanāḥ sūtaḥ asya trihāyanān
hemabhāṇḍaparicchadān hayān saṃcodayāmāsa
9. Then the charioteer, whose mind was not overly pleased, urged his three-year-old horses, which were adorned with golden trappings.
ते प्रेषिताः सुमित्रेण द्रोणानीकाय वाजिनः ।
द्रोणमभ्यद्रवन्राजन्महावेगपराक्रमाः ॥१०॥
10. te preṣitāḥ sumitreṇa droṇānīkāya vājinaḥ ,
droṇamabhyadravanrājanmahāvegaparākramāḥ.
10. te preṣitāḥ sumitreṇa droṇānīkāya vājinaḥ
droṇam abhyadravan rājan mahāvegaparākramāḥ
10. rājan sumitreṇa preṣitāḥ mahāvegaparākramāḥ
te vājinaḥ droṇānīkāya droṇam abhyadravan
10. O King, those swift and valorous horses, sent by Sumitra, rushed towards Drona's army and then directly towards Drona.
तमुदीक्ष्य तथायान्तं सर्वे द्रोणपुरोगमाः ।
अभ्यवर्तन्त कौरव्याः पाण्डवाश्च तमन्वयुः ॥११॥
11. tamudīkṣya tathāyāntaṁ sarve droṇapurogamāḥ ,
abhyavartanta kauravyāḥ pāṇḍavāśca tamanvayuḥ.
11. tam udīkṣya tathā āyāntam sarve droṇapurogamāḥ
abhyavartanta kauravyāḥ pāṇḍavāḥ ca tam anvayuḥ
11. tam tathā āyāntam udīkṣya droṇapurogamāḥ sarve
kauravyāḥ abhyavartanta ca pāṇḍavāḥ tam anvayuḥ
11. Seeing him thus approaching, all the Kauravas led by Drona turned to face him, while the Pandavas followed him.
स कर्णिकारप्रवरोच्छ्रितध्वजः सुवर्णवर्मार्जुनिरर्जुनाद्वरः ।
युयुत्सया द्रोणमुखान्महारथान्समासदत्सिंहशिशुर्यथा गजान् ॥१२॥
12. sa karṇikārapravarocchritadhvajaḥ; suvarṇavarmārjunirarjunādvaraḥ ,
yuyutsayā droṇamukhānmahārathā;nsamāsadatsiṁhaśiśuryathā gajān.
12. sa karṇikārapravarocchritadhvajaḥ
suvarṇavarmā arjuniḥ arjunāt varaḥ
yuyutsayā droṇamukhān mahārathān
samāsadat siṃhaśiśuḥ yathā gajān
12. saḥ suvarṇavarmā arjuniḥ arjunāt varaḥ
karṇikārapravarocchritadhvajaḥ
yuyutsayā siṃhaśiśuḥ yathā gajān
(samāsadat) droṇamukhān mahārathān samāsadat
12. With a prominent Karnikara flower banner raised, Arjuna's son (Abhimanyu), wearing golden armor and superior to Arjuna, desirous of battle, advanced to meet the great charioteers led by Drona, just as a lion cub attacks elephants.
ते विंशतिपदे यत्ताः संप्रहारं प्रचक्रिरे ।
आसीद्गाङ्ग इवावर्तो मुहूर्तमुदधेरिव ॥१३॥
13. te viṁśatipade yattāḥ saṁprahāraṁ pracakrire ,
āsīdgāṅga ivāvarto muhūrtamudadheriva.
13. te viṃśatipade yattāḥ saṃprahāram pracakrire
āsīt gāṅgaḥ iva āvartaḥ muhūrtam udadheḥ iva
13. te viṃśatipade yattāḥ saṃprahāram pracakrire
muhūrtam gāṅgaḥ āvartaḥ iva udadheḥ iva āsīt
13. Ready at twenty paces, they commenced a fierce battle. For a moment, it was like a whirlpool of the Ganga, or indeed, of the ocean itself.
शूराणां युध्यमानानां निघ्नतामितरेतरम् ।
संग्रामस्तुमुलो राजन्प्रावर्तत सुदारुणः ॥१४॥
14. śūrāṇāṁ yudhyamānānāṁ nighnatāmitaretaram ,
saṁgrāmastumulo rājanprāvartata sudāruṇaḥ.
14. śūrāṇām yudhyamānānām nighnatām itaretaram
saṅgrāmaḥ tumulaḥ rājan prāvartata sudāruṇaḥ
14. rājan śūrāṇām yudhyamānānām itaretaram
nighnatām tumulaḥ sudāruṇaḥ saṅgrāmaḥ prāvartata
14. O King, a very dreadful and tumultuous battle began, with heroes fighting and striking each other.
प्रवर्तमाने संग्रामे तस्मिन्नतिभयंकरे ।
द्रोणस्य मिषतो व्यूहं भित्त्वा प्राविशदार्जुनिः ॥१५॥
15. pravartamāne saṁgrāme tasminnatibhayaṁkare ,
droṇasya miṣato vyūhaṁ bhittvā prāviśadārjuniḥ.
15. pravartamāne saṅgrāme tasmin atibhayaṃkare
droṇasya miṣataḥ vyūham bhittvā prāviśat ārjuniḥ
15. tasmin atibhayaṃkare pravartamāne saṅgrāme
droṇasya miṣataḥ ārjuniḥ vyūham bhittvā prāviśat
15. While that extremely dreadful battle was raging, the son of Arjuna (Abhimanyu) penetrated the formation (vyūha), even as Drona watched.
तं प्रविष्टं परान्घ्नन्तं शत्रुमध्ये महाबलम् ।
हस्त्यश्वरथपत्त्यौघाः परिवव्रुरुदायुधाः ॥१६॥
16. taṁ praviṣṭaṁ parānghnantaṁ śatrumadhye mahābalam ,
hastyaśvarathapattyaughāḥ parivavrurudāyudhāḥ.
16. tam praviṣṭam parān ghnantam śatrumadhye mahābalam
hastyaśvarathapattyaughāḥ parivavruḥ udāyudhāḥ
16. udāyudhāḥ hastyaśvarathapattyaughāḥ śatrumadhye
parān ghnantam praviṣṭam mahābalam tam parivavruḥ
16. Crowds of elephants, horses, chariots, and foot soldiers, with uplifted weapons, surrounded that mighty warrior who had entered and was striking down enemies amidst the foe.
नानावादित्रनिनदैः क्ष्वेडितोत्क्रुष्टगर्जितैः ।
हुंकारैः सिंहनादैश्च तिष्ठ तिष्ठेति निस्वनैः ॥१७॥
17. nānāvāditraninadaiḥ kṣveḍitotkruṣṭagarjitaiḥ ,
huṁkāraiḥ siṁhanādaiśca tiṣṭha tiṣṭheti nisvanaiḥ.
17. nānāvāditraninadaiḥ kṣveḍitotkruṣṭagarjitaiḥ
huṃkāraiḥ siṃhanādaiḥ ca tiṣṭha tiṣṭha iti nisvanaiḥ
17. nānāvāditraninadaiḥ kṣveḍitotkruṣṭagarjitaiḥ
huṃkāraiḥ siṃhanādaiḥ ca tiṣṭha tiṣṭha iti nisvanaiḥ
17. [The battle was filled] with sounds of various musical instruments, with roars, shouts, and cries, with 'hum' shouts, with lion-like roars, and with cries of "Stop! Stop!".
घोरैर्हलहलाशब्दैर्मा गास्तिष्ठैहि मामिति ।
असावहममुत्रेति प्रवदन्तो मुहुर्मुहुः ॥१८॥
18. ghorairhalahalāśabdairmā gāstiṣṭhaihi māmiti ,
asāvahamamutreti pravadanto muhurmuhuḥ.
18. ghoraiḥ halahalāśabdaiḥ mā gāḥ tiṣṭha ehi mām
iti asau aham amutra iti pravadantaḥ muhurmuhuḥ
18. pravadantaḥ ghoraiḥ halahalāśabdaiḥ mā gāḥ tiṣṭha
ehi mām iti asau aham amutra iti muhurmuhuḥ
18. With dreadful, tumultuous cries, they shouted, 'Do not flee! Stop! Come to me!' and repeatedly proclaimed, 'Here I am! There he is!'
बृंहितैः शिञ्जितैर्हासैः खुरनेमिस्वनैरपि ।
संनादयन्तो वसुधामभिदुद्रुवुरार्जुनिम् ॥१९॥
19. bṛṁhitaiḥ śiñjitairhāsaiḥ khuranemisvanairapi ,
saṁnādayanto vasudhāmabhidudruvurārjunim.
19. bṛṃhitaiḥ śiñjitaiḥ hāsaiḥ khuranemisvanaiḥ
api saṃnādayantaḥ vasudhām abhidudruvuḥ ārjunim
19. saṃnādayantaḥ vasudhām bṛṃhitaiḥ śiñjitaiḥ
hāsaiḥ khuranemisvanaiḥ api ārjunim abhidudruvuḥ
19. Filling the earth with resounding trumpet calls, the clang of weapons, laughter, and the sounds of hooves and wheel rims, they rushed towards Arjuna.
तेषामापततां वीरः पूर्वं शीघ्रमथो दृढम् ।
क्षिप्रास्त्रो न्यवधीद्व्रातान्मर्मज्ञो मर्मभेदिभिः ॥२०॥
20. teṣāmāpatatāṁ vīraḥ pūrvaṁ śīghramatho dṛḍham ,
kṣiprāstro nyavadhīdvrātānmarmajño marmabhedibhiḥ.
20. teṣām āpatatām vīraḥ pūrvam śīghram atho dṛḍham
kṣiprāstraḥ nyavadhīt vrātān marmajñaḥ marmabhedibhiḥ
20. vīraḥ kṣiprāstraḥ marmajñaḥ pūrvam śīghram atho
dṛḍham teṣām āpatatām vrātān marmabhedibhiḥ nyavadhīt
20. The hero (Arjuna), swift with his weapons and knowing vital spots, quickly and then firmly struck down the attacking hordes with arrows that pierced their vital points.
ते हन्यमानाश्च तथा नानालिङ्गैः शितैः शरैः ।
अभिपेतुस्तमेवाजौ शलभा इव पावकम् ॥२१॥
21. te hanyamānāśca tathā nānāliṅgaiḥ śitaiḥ śaraiḥ ,
abhipetustamevājau śalabhā iva pāvakam.
21. te hanyamānāḥ ca tathā nānāliṅgaiḥ śitaiḥ śaraiḥ
abhipeutuḥ tam eva ājau śalabhāḥ iva pāvakam
21. ca te tathā nānāliṅgaiḥ śitaiḥ śaraiḥ hanyamānāḥ
tam eva ājau śalabhāḥ iva pāvakam abhipeutuḥ
21. And they, even while being struck down by sharp arrows of various kinds, rushed towards him in battle, just as moths rush into a fire.
ततस्तेषां शरीरैश्च शरीरावयवैश्च सः ।
संतस्तार क्षितिं क्षिप्रं कुशैर्वेदिमिवाध्वरे ॥२२॥
22. tatasteṣāṁ śarīraiśca śarīrāvayavaiśca saḥ ,
saṁtastāra kṣitiṁ kṣipraṁ kuśairvedimivādhvare.
22. tataḥ teṣām śarīraiḥ ca śarīrāvayavaiḥ ca saḥ
saṃtastāra kṣitiṃ kṣipram kuśaiḥ vedim iva adhvare
22. tataḥ saḥ teṣām śarīraiḥ ca śarīrāvayavaiḥ ca
kṣitiṃ kṣipram saṃtastāra adhvare kuśaiḥ vedim iva
22. Thereafter, he swiftly covered the earth (kṣiti) with their bodies and body parts, just as one covers the ritual altar (vedi) with Kuśa grass in a Vedic ritual (adhvara).
बद्धगोधाङ्गुलित्राणान्सशरावरकार्मुकान् ।
सासिचर्माङ्कुशाभीशून्सतोमरपरश्वधान् ॥२३॥
23. baddhagodhāṅgulitrāṇānsaśarāvarakārmukān ,
sāsicarmāṅkuśābhīśūnsatomaraparaśvadhān.
23. baddhagodhāṅgulitrāṇān saśarāvarakārmukān
sāsicarmāṅkuśābhīśūn satomaraparaśvadhān
23. baddhagodhāṅgulitrāṇān saśarāvarakārmukān
sāsicarmāṅkuśābhīśūn satomaraparaśvadhān
23. He covered the earth with those bearing bound leather finger-guards; with quivers full of arrows and bows; with swords, shields, elephant goads, and reins; and with lances and battle-axes.
सगुडायोमुखप्रासान्सर्ष्टितोमरपट्टिशान् ।
सभिण्डिपालपरिघान्सशक्तिवरकम्पनान् ॥२४॥
24. saguḍāyomukhaprāsānsarṣṭitomarapaṭṭiśān ,
sabhiṇḍipālaparighānsaśaktivarakampanān.
24. saguḍāyomukhaprāsān sarṣṭitomarapāṭṭiśān
sabhiṇḍipālaparighān saśaktivarakaṃpanān
24. saguḍāyomukhaprāsān sarṣṭitomarapāṭṭiśān
sabhiṇḍipālaparighān saśaktivarakaṃpanān
24. He also covered it with those carrying blunt-headed, iron-tipped spears; with other spears, lances, and broadswords; with short spears and iron clubs; and with spears and excellent shaking-spears.
सप्रतोदमहाशङ्खान्सकुन्तान्सकचग्रहान् ।
समुद्गरक्षेपणीयान्सपाशपरिघोपलान् ॥२५॥
25. sapratodamahāśaṅkhānsakuntānsakacagrahān ,
samudgarakṣepaṇīyānsapāśaparighopalān.
25. sapratodamahāśaṅkhān sakuṃtān sakacagrahān
samudgarakṣepaṇīyān sapāśaparighopalān
25. sapratodamahāśaṅkhān sakuṃtān sakacagrahān
samudgarakṣepaṇīyān sapāśaparighopalān
25. He further covered it with those equipped with goads and large conches; with lances; with hair-grapplers; with hammers and missile weapons; and with nooses, iron clubs, and stones.
सकेयूराङ्गदान्बाहून्हृद्यगन्धानुलेपनान् ।
संचिच्छेदार्जुनिर्वृत्तांस्त्वदीयानां सहस्रशः ॥२६॥
26. sakeyūrāṅgadānbāhūnhṛdyagandhānulepanān ,
saṁcicchedārjunirvṛttāṁstvadīyānāṁ sahasraśaḥ.
26. sakeyūrāṅgadān bāhūn hṛdyagandhānulepanān
saṃciccheda arjuniḥ vṛttān tvadīyānām sahasraśaḥ
26. arjuniḥ tvadīyānām sahasraśaḥ sakeyūrāṅgadān
hṛdyagandhānulepanān vṛttān bāhūn saṃciccheda
26. Abhimanyu (arjuni) cut off thousands of your (Dhṛtarāṣṭra's) rounded arms, which were adorned with armlets and bracelets and pleasant-smelling unguents.
तैः स्फुरद्भिर्महाराज शुशुभे लोहितोक्षितैः ।
पञ्चास्यैः पन्नगैश्छिन्नैर्गरुडेनेव मारिष ॥२७॥
27. taiḥ sphuradbhirmahārāja śuśubhe lohitokṣitaiḥ ,
pañcāsyaiḥ pannagaiśchinnairgaruḍeneva māriṣa.
27. taiḥ sphuradbhiḥ mahārāja śuśubhe lohitoṣitaiḥ
pañcāsyaiḥ pannagaiḥ chinnaiḥ garuḍena iva māriṣa
27. mahārāja māriṣa taiḥ sphuradbhiḥ lohitoṣitaiḥ
chinnaiḥ pañcāsyaiḥ pannagaiḥ garuḍena iva śuśubhe
27. O great king, O respected one, the scene was splendid with those twitching, blood-soaked, severed (arms), like (a scene of) five-headed snakes cut off by Garuḍa.
सुनासाननकेशान्तैरव्रणैश्चारुकुण्डलैः ।
संदष्टौष्ठपुटैः क्रोधात्क्षरद्भिः शोणितं बहु ॥२८॥
28. sunāsānanakeśāntairavraṇaiścārukuṇḍalaiḥ ,
saṁdaṣṭauṣṭhapuṭaiḥ krodhātkṣaradbhiḥ śoṇitaṁ bahu.
28. sunāsānanakeśāntaiḥ avraṇaiḥ ca cārukuṇḍalaiḥ
saṃdaṣṭauṣṭapuṭaiḥ krodhāt kṣaradbhiḥ śoṇitam bahu
28. sunāsānanakeśāntaiḥ avraṇaiḥ ca cārukuṇḍalaiḥ
saṃdaṣṭauṣṭapuṭaiḥ krodhāt bahu śoṇitam kṣaradbhiḥ
28. (And also with severed heads) that had beautiful noses, faces, and foreheads, unblemished, adorned with lovely earrings, whose lips were bitten in anger, profusely streaming blood.
चारुस्रङ्मुकुटोष्णीषैर्मणिरत्नविराजितैः ।
विनालनलिनाकारैर्दिवाकरशशिप्रभैः ॥२९॥
29. cārusraṅmukuṭoṣṇīṣairmaṇiratnavirājitaiḥ ,
vinālanalinākārairdivākaraśaśiprabhaiḥ.
29. cārusraṅmukuṭoṣṇīṣaiḥ maṇiratnavirājitaiḥ
vinālanalinākāraiḥ divākaraśaśiprabhaiḥ
29. cārusraṅmukuṭoṣṇīṣaiḥ maṇiratnavirājitaiḥ
vinālanalinākāraiḥ divākaraśaśiprabhaiḥ
29. (And also with severed heads) adorned with beautiful garlands, crowns, and turbans, resplendent with gems and jewels, resembling lotuses without stalks, and radiant like the sun and moon.
हितप्रियंवदैः काले बहुभिः पुण्यगन्धिभिः ।
द्विषच्छिरोभिः पृथिवीमवतस्तार फाल्गुणिः ॥३०॥
30. hitapriyaṁvadaiḥ kāle bahubhiḥ puṇyagandhibhiḥ ,
dviṣacchirobhiḥ pṛthivīmavatastāra phālguṇiḥ.
30. hitapriyaṃvadaiḥ kāle bahubhiḥ puṇyagandhibhiḥ
dviṣat śirobhiḥ pṛthivīm avatastāra phālguṇiḥ
30. phālguṇiḥ kāle hitapriyaṃvadaiḥ bahubhiḥ
puṇyagandhibhiḥ dviṣat śirobhiḥ pṛthivīm avatastāra
30. At the opportune moment, Arjuna (phālguṇi) covered the earth with countless heads of enemies, which, in their demise, were beneficial and pleasing, and redolent with merit.
गन्धर्वनगराकारान्विधिवत्कल्पितान्रथान् ।
वीषामुखान्वित्रिवेणून्व्यस्तदण्डकबन्धुरान् ॥३१॥
31. gandharvanagarākārānvidhivatkalpitānrathān ,
vīṣāmukhānvitriveṇūnvyastadaṇḍakabandhurān.
31. gandharvanagarākārān vidhivatkalpitān rathān
vīṣāmukhān vitriveṇūn vyastadaṇḍakabandhurān
31. rathān gandharvanagarākārān vidhivatkalpitān
vīṣāmukhān vitriveṇūn vyastadaṇḍakabandhurān
31. He saw chariots resembling illusory Gandharva cities, which had once been properly constructed, but now had their front poles dislocated, their triple shafts scattered, and their frames broken into uneven pieces.
विजङ्घकूबराक्षांश्च विनेमीननरानपि ।
विचक्रोपस्करोपस्थान्भग्नोपकरणानपि ॥३२॥
32. vijaṅghakūbarākṣāṁśca vinemīnanarānapi ,
vicakropaskaropasthānbhagnopakaraṇānapi.
32. vijaṅghakūbarākṣān ca vinemīn anarān api
vicakropaskaropasthān bhagnopakaraṇān api
32. ca api api vijaṅghakūbarākṣān vinemīn anarān
vicakropaskaropasthān bhagnopakaraṇān
32. He saw (chariots) whose shafts, yokes, and axles were shattered; those rendered rimless and spokeless; those with broken wheels, implements, and seats; and those with all their equipment destroyed.
प्रशातितोपकरणान्हतयोधान्सहस्रशः ।
शरैर्विशकलीकुर्वन्दिक्षु सर्वास्वदृश्यत ॥३३॥
33. praśātitopakaraṇānhatayodhānsahasraśaḥ ,
śarairviśakalīkurvandikṣu sarvāsvadṛśyata.
33. praśātitopakaraṇān hatayodhān sahasraśaḥ
śaraiḥ viśakalīkurvan dikṣu sarvāsu adṛśyata
33. dikṣu sarvāsu śaraiḥ praśātitopakaraṇān
hatayodhān sahasraśaḥ viśakalīkurvan adṛśyata
33. Arjuna was seen in all directions, using his arrows to utterly shatter into thousands of fragments the already destroyed equipment and the slain warriors.
पुनर्द्विपान्द्विपारोहान्वैजयन्त्यङ्कुशध्वजान् ।
तूणान्वर्माण्यथो कक्ष्या ग्रैवेयानथ कम्बलान् ॥३४॥
34. punardvipāndvipārohānvaijayantyaṅkuśadhvajān ,
tūṇānvarmāṇyatho kakṣyā graiveyānatha kambalān.
34. punaḥ dvipān dvipārohān vaijayantyankuśadhvajān
tūṇān varmāṇi atho kakṣyā graiveyān atha kambalān
34. punaḥ dvipān dvipārohān vaijayantyankuśadhvajān
tūṇān varmāṇi atho kakṣyā graiveyān atha kambalān
34. Moreover, he shattered the elephants along with their riders, who were adorned with victory banners, elephant goads, and flags. He also destroyed their quivers, armors, girths, neck-ornaments, and blankets.
घण्टाः शुण्डान्विषाणाग्रान्क्षुरपालान्पदानुगान् ।
शरैर्निशितधाराग्रैः शात्रवाणामशातयत् ॥३५॥
35. ghaṇṭāḥ śuṇḍānviṣāṇāgrānkṣurapālānpadānugān ,
śarairniśitadhārāgraiḥ śātravāṇāmaśātayat.
35. ghaṇṭāḥ śuṇḍān viṣāṇāgrān kṣurapālān padānugān
śaraiḥ niśitadhārāgraiḥ śātravāṇām aśātayat
35. śātravāṇām ghaṇṭāḥ śuṇḍān viṣāṇāgrān kṣurapālān
padānugān niśitadhārāgraiḥ śaraiḥ aśātayat
35. With arrows sharpened to a fine point, he shattered the enemies' bells, the trunks and tusk-tips of their elephants, their sharp spears, and their foot-soldiers.
वनायुजान्पार्वतीयान्काम्बोजारट्टबाह्लिकान् ।
स्थिरवालधिकर्णाक्षाञ्जवनान्साधुवाहिनः ॥३६॥
36. vanāyujānpārvatīyānkāmbojāraṭṭabāhlikān ,
sthiravāladhikarṇākṣāñjavanānsādhuvāhinaḥ.
36. vanāyujān pārvatīyān kāmbojāraṭṭabāhlikān
sthiravāladhikarṇākṣān javanān sādhuvāhinaḥ
36. vanāyujān pārvatīyān kāmbojāraṭṭabāhlikān
sthiravāladhikarṇākṣān javanān sādhuvāhinaḥ
36. He also shattered horses from Vanayu, those from the mountains, and those from Kamboja, Araṭṭa, and Bāhlika, which possessed firm tails, ears, and eyes, were swift, and were good bearers.
स्वारूढाञ्शिक्षितैर्योधैः शक्त्यृष्टिप्रासयोधिभिः ।
विध्वस्तचामरकुथान्विप्रकीर्णप्रकीर्णकान् ॥३७॥
37. svārūḍhāñśikṣitairyodhaiḥ śaktyṛṣṭiprāsayodhibhiḥ ,
vidhvastacāmarakuthānviprakīrṇaprakīrṇakān.
37. svārūḍhān śikṣitaiḥ yodhaiḥ śaktyṛṣṭiprāsayodhibhiḥ
vidhvastacāmarakuthān viprakīrṇaprakīrṇakān
37. śikṣitaiḥ yodhaiḥ śaktyṛṣṭiprāsayodhibhiḥ svārūḍhān
vidhvastacāmarakuthān viprakīrṇaprakīrṇakān
37. He shattered these horses, which were well-mounted by skilled warriors fighting with spears, lances, and javelins, and whose ornamental whisks and saddle-cloths were shattered, and whose various decorations were scattered.
निरस्तजिह्वानयनान्निष्कीर्णान्त्रयकृद्घनान् ।
हतारोहान्भिन्नभाण्डान्क्रव्यादगणमोदनान् ॥३८॥
38. nirastajihvānayanānniṣkīrṇāntrayakṛdghanān ,
hatārohānbhinnabhāṇḍānkravyādagaṇamodanān.
38. nirastajihvānayanān niṣkīrṇāntrayakṛdghanān
hatārohān bhinnabhāṇḍān kravyādagaṇamodanān
38. nirastajihvānayanān niṣkīrṇāntrayakṛdghanān
hatārohān bhinnabhāṇḍān kravyādagaṇamodanān
38. whose tongues and eyes were torn out, whose intestines, liver, and dense flesh were scattered, whose riders were killed, whose equipment was shattered, and who became a delight to packs of carnivorous animals.
निकृत्तवर्मकवचाञ्शकृन्मूत्रासृगाप्लुतान् ।
निपातयन्नश्ववरांस्तावकान्सोऽभ्यरोचत ॥३९॥
39. nikṛttavarmakavacāñśakṛnmūtrāsṛgāplutān ,
nipātayannaśvavarāṁstāvakānso'bhyarocata.
39. nikṛttavarmakavacān śakṛnmūtrāsṛgāplutān
nipātayan aśvavarān tāvakān saḥ abhyarocata
39. saḥ nikṛttavarmakavacān śakṛnmūtrāsṛgāplutān
tāvakān aśvavarān nipātayan abhyarocata
39. He, striking down your excellent horses - those whose armor and mail had been cut off and who were drenched in dung, urine, and blood - shone forth gloriously.
एको विष्णुरिवाचिन्त्यः कृत्वा प्राक्कर्म दुष्करम् ।
तथा विमथितं तेन त्र्यङ्गं तव बलं महत् ।
व्यहनत्स पदात्योघांस्त्वदीयानेव भारत ॥४०॥
40. eko viṣṇurivācintyaḥ kṛtvā prākkarma duṣkaram ,
tathā vimathitaṁ tena tryaṅgaṁ tava balaṁ mahat ,
vyahanatsa padātyoghāṁstvadīyāneva bhārata.
40. ekaḥ viṣṇuḥ iva acintyaḥ kṛtvā prāk
karma duṣkaram tathā vimathitam tena
tryaṅgam tava balam mahat vyahanat
saḥ padātyoghān tvadīyān eva bhārata
40. ekaḥ acintyaḥ viṣṇuḥ iva,
prāk duṣkaram karma kṛtvā,
tena tathā tava mahat tryaṅgam balam vimathitam saḥ tvadīyān padātyoghān eva vyahanat,
bhārata!
40. Unique, like the inconceivable Viṣṇu, having performed a deed (karma) that was difficult for anyone before, he thus utterly crushed your great army with its three divisions. Indeed, O Bhārata, he struck down your masses of infantry.
एवमेकेन तां सेनां सौभद्रेण शितैः शरैः ।
भृशं विप्रहतां दृष्ट्वा स्कन्देनेवासुरीं चमूम् ॥४१॥
41. evamekena tāṁ senāṁ saubhadreṇa śitaiḥ śaraiḥ ,
bhṛśaṁ viprahatāṁ dṛṣṭvā skandenevāsurīṁ camūm.
41. evam ekena tām senām saubhadreṇa śitaiḥ śaraiḥ
bhṛśam viprahatām dṛṣṭvā skandena iva āsurīm camūm
41. evam ekena saubhadreṇa śitaiḥ śaraiḥ bhṛśam viprahatām tām senām,
skandena iva āsurīm camūm,
dṛṣṭvā.
.
.
41. Thus, having seen that army - utterly devastated by that one (Abhimanyu) with sharp arrows, just as the demon army (was devastated) by Skanda...
त्वदीयास्तव पुत्राश्च वीक्षमाणा दिशो दश ।
संशुष्कास्याश्चलन्नेत्राः प्रस्विन्ना लोमहर्षणाः ॥४२॥
42. tvadīyāstava putrāśca vīkṣamāṇā diśo daśa ,
saṁśuṣkāsyāścalannetrāḥ prasvinnā lomaharṣaṇāḥ.
42. tvadīyāḥ tava putrāḥ ca vīkṣamāṇāḥ diśaḥ daśa
saṃśuṣkāsyāḥ calannetrāḥ prasvinnāḥ lomaharṣaṇāḥ
42. tvadīyāḥ tava putrāḥ ca daśa diśaḥ vīkṣamāṇāḥ
saṃśuṣkāsyāḥ calannetrāḥ prasvinnāḥ lomaharṣaṇāḥ
42. Your men and your sons, looking in all ten directions, had parched mouths, trembling eyes, were sweating, and their hair stood on end (lomaharṣaṇāḥ).
पलायनकृतोत्साहा निरुत्साहा द्विषज्जये ।
गोत्रनामभिरन्योन्यं क्रन्दन्तो जीवितैषिणः ॥४३॥
43. palāyanakṛtotsāhā nirutsāhā dviṣajjaye ,
gotranāmabhiranyonyaṁ krandanto jīvitaiṣiṇaḥ.
43. palāyanakṛtotsāhāḥ nirutsāhāḥ dviṣajjaye
gotranāmabhiḥ anyonyam krandantaḥ jīvitaiṣiṇaḥ
43. palāyanakṛtotsāhāḥ dviṣajjaye nirutsāhāḥ
anyonyam gotranāmabhiḥ krandantaḥ jīvitaiṣiṇaḥ
43. Eager for flight, completely devoid of enthusiasm for conquering the enemies, they cried out to each other by family names, longing to preserve their lives.
हतान्पुत्रांस्तथा पितॄन्सुहृत्संबन्धिबान्धवान् ।
प्रातिष्ठन्त समुत्सृज्य त्वरयन्तो हयद्विपान् ॥४४॥
44. hatānputrāṁstathā pitṝnsuhṛtsaṁbandhibāndhavān ,
prātiṣṭhanta samutsṛjya tvarayanto hayadvipān.
44. hatān putrān tathā pitṝn suhṛtsaṃbandhibāndhavān
prātiṣṭhanta samutsṛjya tvarayantaḥ hayadvipān
44. hatān putrān tathā pitṝn suhṛtsaṃbandhibāndhavān
samutsṛjya hayadvipān tvarayantaḥ prātiṣṭhanta
44. Abandoning their slain sons, fathers, friends, relatives, and kinsmen, they set forth, urging on their horses and elephants.