Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-164

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
अर्जुन उवाच ।
ततस्तामवसं प्रीतो रजनीं तत्र भारत ।
प्रसादाद्देवदेवस्य त्र्यम्बकस्य महात्मनः ॥१॥
1. arjuna uvāca ,
tatastāmavasaṁ prīto rajanīṁ tatra bhārata ,
prasādāddevadevasya tryambakasya mahātmanaḥ.
1. arjuna uvāca | tataḥ tām avasaṃ prītaḥ rajanīm tatra
bhārata | prasādāt devadevasya tryambakasya mahātmanaḥ
1. Arjuna said: "Then, O Bhārata, I stayed that night there, delighted by the grace of the great-souled god of gods, Tryambaka."
व्युषितो रजनीं चाहं कृत्वा पूर्वाह्णिकक्रियाम् ।
अपश्यं तं द्विजश्रेष्ठं दृष्टवानस्मि यं पुरा ॥२॥
2. vyuṣito rajanīṁ cāhaṁ kṛtvā pūrvāhṇikakriyām ,
apaśyaṁ taṁ dvijaśreṣṭhaṁ dṛṣṭavānasmi yaṁ purā.
2. vyuṣitaḥ rajanīm ca aham kṛtvā pūrvāhṇikakriyām |
apaśyam tam dvijaśreṣṭham dṛṣṭavān asmi yam purā
2. And having passed the night and performed my morning rituals, I saw that best of brahmins whom I had previously seen.
तस्मै चाहं यथावृत्तं सर्वमेव न्यवेदयम् ।
भगवन्तं महादेवं समेतोऽस्मीति भारत ॥३॥
3. tasmai cāhaṁ yathāvṛttaṁ sarvameva nyavedayam ,
bhagavantaṁ mahādevaṁ sameto'smīti bhārata.
3. tasmai ca aham yathāvṛttam sarvam eva nyavedayam
| bhagavantam mahādevam sametaḥ asmi iti bhārata
3. And, O Bhārata, I reported to him exactly all that had happened, saying, 'I have met the divine Mahādeva (Shiva).'
स मामुवाच राजेन्द्र प्रीयमाणो द्विजोत्तमः ।
दृष्टस्त्वया महादेवो यथा नान्येन केनचित् ॥४॥
4. sa māmuvāca rājendra prīyamāṇo dvijottamaḥ ,
dṛṣṭastvayā mahādevo yathā nānyena kenacit.
4. sa mām uvāca rājendra prīyamāṇaḥ dvijottamaḥ |
dṛṣṭaḥ tvayā mahādevaḥ yathā na anyena kenacit
4. The best of brahmins, delighted, said to me, 'O king of kings, you have seen Mahādeva (Shiva) in a way that no one else has.'
समेत्य लोकपालैस्तु सर्वैर्वैवस्वतादिभिः ।
द्रष्टास्यनघ देवेन्द्रं स च तेऽस्त्राणि दास्यति ॥५॥
5. sametya lokapālaistu sarvairvaivasvatādibhiḥ ,
draṣṭāsyanagha devendraṁ sa ca te'strāṇi dāsyati.
5. sametya lokapālaiḥ tu sarvaiḥ vaivasvatādibhiḥ draṣṭā
asi anagha devendram saḥ ca te astrāṇi dāsyati
5. O sinless one, having met with all the guardians of the world, beginning with Vivasvat's son (Yama), you will see Indra, the king of the gods. And he will give you weapons.
एवमुक्त्वा स मां राजन्नाश्लिष्य च पुनः पुनः ।
अगच्छत्स यथाकामं ब्राह्मणः सूर्यसंनिभः ॥६॥
6. evamuktvā sa māṁ rājannāśliṣya ca punaḥ punaḥ ,
agacchatsa yathākāmaṁ brāhmaṇaḥ sūryasaṁnibhaḥ.
6. evam uktvā saḥ mām rājan āśliṣya ca punaḥ punaḥ
agacchat saḥ yathākāmam brāhmaṇaḥ sūryasaṃnibhaḥ
6. O king, having spoken thus, and having repeatedly embraced me, that brahmin, who was as resplendent as the sun, departed as he pleased.
अथापराह्णे तस्याह्नः प्रावात्पुण्यः समीरणः ।
पुनर्नवमिमं लोकं कुर्वन्निव सपत्नहन् ॥७॥
7. athāparāhṇe tasyāhnaḥ prāvātpuṇyaḥ samīraṇaḥ ,
punarnavamimaṁ lokaṁ kurvanniva sapatnahan.
7. atha aparāhṇe tasya ahnaḥ prāvāt puṇyaḥ samīraṇaḥ
punaḥ navam imam lokam kurvan iva sapatnahant
7. Then, in the afternoon of that day, a sacred breeze (samīraṇa) blew, O slayer of enemies, as if making this world new again.
दिव्यानि चैव माल्यानि सुगन्धीनि नवानि च ।
शैशिरस्य गिरेः पादे प्रादुरासन्समीपतः ॥८॥
8. divyāni caiva mālyāni sugandhīni navāni ca ,
śaiśirasya gireḥ pāde prādurāsansamīpataḥ.
8. divyāni ca eva mālyāni sugandhīni navāni ca
śaiśirasya gireḥ pāde prāduḥ āsan samīpataḥ
8. And indeed, divine, fragrant, and fresh garlands appeared near the foot of the snowy mountain (Himālaya).
वादित्राणि च दिव्यानि सुघोषाणि समन्ततः ।
स्तुतयश्चेन्द्रसंयुक्ता अश्रूयन्त मनोहराः ॥९॥
9. vāditrāṇi ca divyāni sughoṣāṇi samantataḥ ,
stutayaścendrasaṁyuktā aśrūyanta manoharāḥ.
9. vāditrāṇi ca divyāni sughoṣāṇi samantataḥ
stutayaḥ ca indrasaṃyuktāḥ aśrūyanta manoharāḥ
9. Divine musical instruments, melodious and sounding from all directions, and charming hymns associated with Indra, were heard.
गणाश्चाप्सरसां तत्र गन्धर्वाणां तथैव च ।
पुरस्ताद्देवदेवस्य जगुर्गीतानि सर्वशः ॥१०॥
10. gaṇāścāpsarasāṁ tatra gandharvāṇāṁ tathaiva ca ,
purastāddevadevasya jagurgītāni sarvaśaḥ.
10. gaṇāḥ ca apsarasāṃ tatra gandharvāṇāṃ tathā eva
ca purastāt devadevasya jaguḥ gītāni sarvaśaḥ
10. And there, hosts of Apsaras and also of Gandharvas sang various songs in front of the god of gods.
मरुतां च गणास्तत्र देवयानैरुपागमन् ।
महेन्द्रानुचरा ये च देवसद्मनिवासिनः ॥११॥
11. marutāṁ ca gaṇāstatra devayānairupāgaman ,
mahendrānucarā ye ca devasadmanivāsinaḥ.
11. marutāṃ ca gaṇāḥ tatra devayānaiḥ upāgaman
mahendrānucarāḥ ye ca devasadmanivāsinaḥ
11. And there, hosts of Maruts arrived in divine vehicles, accompanied by those who were attendants of the great Indra and dwellers in the abode of the gods.
ततो मरुत्वान्हरिभिर्युक्तैर्वाहैः स्वलंकृतैः ।
शचीसहायस्तत्रायात्सह सर्वैस्तदामरैः ॥१२॥
12. tato marutvānharibhiryuktairvāhaiḥ svalaṁkṛtaiḥ ,
śacīsahāyastatrāyātsaha sarvaistadāmaraiḥ.
12. tataḥ marutvān haribhiḥ yuktaiḥ vāhaiḥ svalaṃkṛtaiḥ
śacīsahāyaḥ tatra āyāt saha sarvaiḥ tat amaraiḥ
12. Then Indra (Marutvān), accompanied by Śacī, arrived there with all those immortals, riding on his well-adorned bay steeds.
एतस्मिन्नेव काले तु कुबेरो नरवाहनः ।
दर्शयामास मां राजँल्लक्ष्म्या परमया युतः ॥१३॥
13. etasminneva kāle tu kubero naravāhanaḥ ,
darśayāmāsa māṁ rājaँllakṣmyā paramayā yutaḥ.
13. etasmin eva kāle tu kuberaḥ naravāhanaḥ
darśayāmāsa mām rājan lakṣmyā paramayā yutaḥ
13. O King, at that very time, Kubera, whose vehicle is men, appeared before me, endowed with supreme splendor.
दक्षिणस्यां दिशि यमं प्रत्यपश्यं व्यवस्थितम् ।
वरुणं देवराजं च यथास्थानमवस्थितम् ॥१४॥
14. dakṣiṇasyāṁ diśi yamaṁ pratyapaśyaṁ vyavasthitam ,
varuṇaṁ devarājaṁ ca yathāsthānamavasthitam.
14. dakṣiṇasyām diśi yamam prati apaśyam vyavasthitam
varuṇam devarājam ca yathāsthānam avasthitam
14. In the southern direction, I saw Yama standing (there), and Varuṇa, the king of gods, stationed in his proper place.
ते मामूचुर्महाराज सान्त्वयित्वा सुरर्षभाः ।
सव्यसाचिन्समीक्षस्व लोकपालानवस्थितान् ॥१५॥
15. te māmūcurmahārāja sāntvayitvā surarṣabhāḥ ,
savyasācinsamīkṣasva lokapālānavasthitān.
15. te mām ūcuḥ mahārāja sāntvayitvā surarṣabhāḥ
savyasācin samīkṣasva lokapālān avasthitān
15. After consoling me, O great king, those foremost among gods said to me, 'O Savyasācin, behold the world-guardians who are standing (here).'
सुरकार्यार्थसिद्ध्यर्थं दृष्टवानसि शंकरम् ।
अस्मत्तोऽपि गृहाण त्वमस्त्राणीति समन्ततः ॥१६॥
16. surakāryārthasiddhyarthaṁ dṛṣṭavānasi śaṁkaram ,
asmatto'pi gṛhāṇa tvamastrāṇīti samantataḥ.
16. surakāryārthasiddhyartham dṛṣṭavān asi śaṅkaram
asmattaḥ api gṛhāṇa tvam astrāṇi iti samantataḥ
16. You have seen Śaṅkara for the purpose of accomplishing the task of the gods. 'From us too, you should receive weapons (astras),' they said from all directions.
ततोऽहं प्रयतो भूत्वा प्रणिपत्य सुरर्षभान् ।
प्रत्यगृह्णं तदास्त्राणि महान्ति विधिवत्प्रभो ॥१७॥
17. tato'haṁ prayato bhūtvā praṇipatya surarṣabhān ,
pratyagṛhṇaṁ tadāstrāṇi mahānti vidhivatprabho.
17. tataḥ aham prayataḥ bhūtvā praṇipatya surarṣabhān
pratyagṛhṇam tadā astrāṇi mahānti vidhivat prabho
17. Then, having become focused and having bowed down to the chief of the gods, O Lord, I received those great weapons according to the prescribed rules.
गृहीतास्त्रस्ततो देवैरनुज्ञातोऽस्मि भारत ।
अथ देवा ययुः सर्वे यथागतमरिंदम ॥१८॥
18. gṛhītāstrastato devairanujñāto'smi bhārata ,
atha devā yayuḥ sarve yathāgatamariṁdama.
18. gṛhītāstraḥ tataḥ devaiḥ anujñātaḥ asmi bhārata
atha devāḥ yayuḥ sarve yathā āgatam ariṃdama
18. Then, having received the weapons, O Bhārata, I was given leave by the gods. After that, all the gods departed as they had arrived, O vanquisher of foes.
मघवानपि देवेशो रथमारुह्य सुप्रभम् ।
उवाच भगवान्वाक्यं स्मयन्निव सुरारिहा ॥१९॥
19. maghavānapi deveśo rathamāruhya suprabham ,
uvāca bhagavānvākyaṁ smayanniva surārihā.
19. maghavān api deveśaḥ ratham āruhya suprabham
uvāca bhagavān vākyam smayan iva surārihā
19. Then Indra (Maghavan) also, the lord of the gods, mounted his brilliant chariot and, as if smiling, the venerable slayer of the gods' enemies spoke these words.
पुरैवागमनादस्माद्वेदाहं त्वां धनंजय ।
अतः परं त्वहं वै त्वां दर्शये भरतर्षभ ॥२०॥
20. puraivāgamanādasmādvedāhaṁ tvāṁ dhanaṁjaya ,
ataḥ paraṁ tvahaṁ vai tvāṁ darśaye bharatarṣabha.
20. purā eva āgamanāt asmāt veda aham tvām dhanaṃjaya
ataḥ param tu aham vai tvām darśaye bharatarṣabha
20. Even before your arrival here, O Dhanañjaya, I already knew you. Therefore, O chief of the Bhāratas, I will indeed show you more now.
त्वया हि तीर्थेषु पुरा समाप्लावः कृतोऽसकृत् ।
तपश्चेदं पुरा तप्तं स्वर्गं गन्तासि पाण्डव ॥२१॥
21. tvayā hi tīrtheṣu purā samāplāvaḥ kṛto'sakṛt ,
tapaścedaṁ purā taptaṁ svargaṁ gantāsi pāṇḍava.
21. tvayā hi tīrtheṣu purā samāplāvaḥ kṛtaḥ asakṛt
tapaḥ ca idam purā taptaṃ svargaṃ gantā asi pāṇḍava
21. Indeed, you have bathed repeatedly in sacred pilgrimage sites (tīrtha) in the past. And this asceticism (tapas) was also performed by you long ago. O Pāṇḍava, you will go to heaven.
भूयश्चैव तु तप्तव्यं तपः परमदारुणम् ।
उवाच भगवान्सर्वं तपसश्चोपपादनम् ॥२२॥
22. bhūyaścaiva tu taptavyaṁ tapaḥ paramadāruṇam ,
uvāca bhagavānsarvaṁ tapasaścopapādanam.
22. bhūyaḥ ca eva tu taptavyaṃ tapaḥ paramadāruṇam
uvāca bhagavān sarvaṃ tapasaḥ ca upapādanam
22. And moreover, an extremely severe asceticism (tapas) must be performed. The worshipful Lord (bhagavat) then explained the entire process for performing this penance.
मातलिर्मन्नियोगात्त्वां त्रिदिवं प्रापयिष्यति ।
विदितस्त्वं हि देवानामृषीणां च महात्मनाम् ॥२३॥
23. mātalirmanniyogāttvāṁ tridivaṁ prāpayiṣyati ,
viditastvaṁ hi devānāmṛṣīṇāṁ ca mahātmanām.
23. mātaliḥ mat-niyogāt tvām tridivaṃ prāpayiṣyati
viditaḥ tvam hi devānām ṛṣīṇām ca mahātmanām
23. By my command, Mātali will surely convey you to heaven. Indeed, you are well-known to the gods and to the great-souled sages.
ततोऽहमब्रुवं शक्रं प्रसीद भगवन्मम ।
आचार्यं वरये त्वाहमस्त्रार्थं त्रिदशेश्वर ॥२४॥
24. tato'hamabruvaṁ śakraṁ prasīda bhagavanmama ,
ācāryaṁ varaye tvāhamastrārthaṁ tridaśeśvara.
24. tataḥ aham abruvam śakraṃ prasīda bhagavan mama
ācāryaṃ varaye tvā aham astra-artham tridaśeśvara
24. Then I said to Śakra (Indra), 'Be gracious to me, O worshipful one (bhagavat)! O Lord of the gods (tridaśeśvara), I choose you as my preceptor (ācārya) for the purpose of obtaining divine weapons.'
इन्द्र उवाच ।
क्रूरं कर्मास्त्रवित्तात करिष्यसि परंतप ।
यदर्थमस्त्राणीप्सुस्त्वं तं कामं पाण्डवाप्नुहि ॥२५॥
25. indra uvāca ,
krūraṁ karmāstravittāta kariṣyasi paraṁtapa ,
yadarthamastrāṇīpsustvaṁ taṁ kāmaṁ pāṇḍavāpnuhi.
25. indraḥ uvāca krūram karma astravit tāta kariṣyasi paraṃtapa
yat artham astrāṇi īpsuḥ tvam tam kāmam pāṇḍava āpnuhi
25. Indra said, "O knower of weapons, O tormentor of foes, dear one, you will perform a cruel action (karma). O Pāṇḍava, attain that very desire for which you are eager to acquire these weapons."
अर्जुन उवाच ।
ततोऽहमब्रुवं नाहं दिव्यान्यस्त्राणि शत्रुहन् ।
मानुषेषु प्रयोक्ष्यामि विनास्त्रप्रतिघातनम् ॥२६॥
26. arjuna uvāca ,
tato'hamabruvaṁ nāhaṁ divyānyastrāṇi śatruhan ,
mānuṣeṣu prayokṣyāmi vināstrapratighātanam.
26. arjunaḥ uvāca tataḥ aham abruvam na aham divyāni astrāṇi
śatruhan mānuṣeṣu prayokṣyāmi vinā astrapratighātanam
26. Arjuna said, "Then, O destroyer of enemies, I declared, 'I will not deploy these divine weapons against humans, unless it is for the purpose of countering (their) weapons.'"
तानि दिव्यानि मेऽस्त्राणि प्रयच्छ विबुधाधिप ।
लोकांश्चास्त्रजितान्पश्चाल्लभेयं सुरपुंगव ॥२७॥
27. tāni divyāni me'strāṇi prayaccha vibudhādhipa ,
lokāṁścāstrajitānpaścāllabheyaṁ surapuṁgava.
27. tāni divyāni me astrāṇi prayaccha vibudhādhipa
lokān ca astrajitān paścāt labheyam surapuṃgava
27. O ruler of the gods, O foremost among gods, grant me those divine weapons, and then may I acquire the worlds conquered through these very weapons.
इन्द्र उवाच ।
परीक्षार्थं मयैतत्ते वाक्यमुक्तं धनंजय ।
ममात्मजस्य वचनं सूपपन्नमिदं तव ॥२८॥
28. indra uvāca ,
parīkṣārthaṁ mayaitatte vākyamuktaṁ dhanaṁjaya ,
mamātmajasya vacanaṁ sūpapannamidaṁ tava.
28. indraḥ uvāca parīkṣārtham mayā etat te vākyam uktam
dhanaṃjaya mama ātmajasya vacanam su upapannam idam tava
28. Indra said, "O Dhanañjaya, these words were spoken by me to you for the purpose of testing. This statement of yours is indeed most fitting for my son."
शिक्ष मे भवनं गत्वा सर्वाण्यस्त्राणि भारत ।
वायोरग्नेर्वसुभ्योऽथ वरुणात्समरुद्गणात् ॥२९॥
29. śikṣa me bhavanaṁ gatvā sarvāṇyastrāṇi bhārata ,
vāyoragnervasubhyo'tha varuṇātsamarudgaṇāt.
29. śikṣa me bhavanam gatvā sarvāṇi astrāṇi bhārata
vāyoḥ agneḥ vasubhyaḥ atha varuṇāt samarudgaṇāt
29. O Bhārata, having come to my abode, teach me all the weapons obtained from Vāyu, Agni, the Vasus, and from Varuṇa along with the Marut hosts.
साध्यं पैतामहं चैव गन्धर्वोरगरक्षसाम् ।
वैष्णवानि च सर्वाणि नैरृतानि तथैव च ।
मद्गतानि च यानीह सर्वास्त्राणि कुरूद्वह ॥३०॥
30. sādhyaṁ paitāmahaṁ caiva gandharvoragarakṣasām ,
vaiṣṇavāni ca sarvāṇi nairṛtāni tathaiva ca ,
madgatāni ca yānīha sarvāstrāṇi kurūdvaha.
30. sādhyam paitāmaham ca eva
gandharvoragarākṣasām vaiṣṇavāni ca sarvāṇi
nairṛtāni tathā eva ca madgatāni
ca yāni iha sarvāstrāṇi kurūdvaha
30. O best of the Kurus (kurūdvaha), teach me also the weapons from the Sādhyas, and those from Brahmā (paitāmaha), and those belonging to the Gandharvas, Uragas, and Rākṣasas. Furthermore, teach me all the Vaiṣṇava (vaiṣṇava) weapons and, similarly, the Nairṛta (nairṛta) ones, and all those weapons that are present here, residing within me.
अर्जुन उवाच ।
एवमुक्त्वा तु मां शक्रस्तत्रैवान्तरधीयत ।
अथापश्यं हरियुजं रथमैन्द्रमुपस्थितम् ।
दिव्यं मायामयं पुण्यं यत्तं मातलिना नृप ॥३१॥
31. arjuna uvāca ,
evamuktvā tu māṁ śakrastatraivāntaradhīyata ,
athāpaśyaṁ hariyujaṁ rathamaindramupasthitam ,
divyaṁ māyāmayaṁ puṇyaṁ yattaṁ mātalinā nṛpa.
31. arjuna uvāca evam uktvā tu mām śakraḥ
tatra eva antaradhīyata atha apaśyam
hariyujam ratham aindram upasthitam divyam
māyāmayam puṇyam yattam mātalinā nṛpa
31. Arjuna said: 'Having spoken thus to me, Śakra (śakra) disappeared right there. Then, O king, I saw the divine chariot of Indra (aindra), yoked with bay horses, standing nearby. It was wondrous (māyāmaya) and sacred (puṇya), and it was guided by Mātali.'
लोकपालेषु यातेषु मामुवाचाथ मातलिः ।
द्रष्टुमिच्छति शक्रस्त्वां देवराजो महाद्युते ॥३२॥
32. lokapāleṣu yāteṣu māmuvācātha mātaliḥ ,
draṣṭumicchati śakrastvāṁ devarājo mahādyute.
32. lokapāleṣu yāteṣu mām uvāca atha mātaliḥ
draṣṭum icchati śakraḥ tvām devarājaḥ mahādyute
32. When the world-guardians (lokapālas) had departed, Mātali then spoke to me, saying: 'Śakra (śakra), the king of the gods (devarāja), wishes to see you, O greatly radiant one.'
संसिद्धस्त्वं महाबाहो कुरु कार्यमनुत्तमम् ।
पश्य पुण्यकृतां लोकान्सशरीरो दिवं व्रज ॥३३॥
33. saṁsiddhastvaṁ mahābāho kuru kāryamanuttamam ,
paśya puṇyakṛtāṁ lokānsaśarīro divaṁ vraja.
33. saṃsiddhaḥ tvam mahābāho kuru kāryam anuttamam
paśya puṇyakṛtām lokān saśarīraḥ divam vraja
33. O mighty-armed one, now that you are accomplished, perform this excellent task. See the worlds of those who have performed meritorious deeds and go to heaven with your physical body.
इत्युक्तोऽहं मातलिना गिरिमामन्त्र्य शैशिरम् ।
प्रदक्षिणमुपावृत्य समारोहं रथोत्तमम् ॥३४॥
34. ityukto'haṁ mātalinā girimāmantrya śaiśiram ,
pradakṣiṇamupāvṛtya samārohaṁ rathottamam.
34. iti uktaḥ aham mātalinā girim āmantrya śaiśiram
pradakṣiṇam upāvṛtya samāroham rathottamam
34. Thus spoken to by Mātali, I saluted the snowy mountain. Then, having circumambulated it right-wise, I performed the ascent of the excellent chariot.
चोदयामास स हयान्मनोमारुतरंहसः ।
मातलिर्हयशास्त्रज्ञो यथावद्भूरिदक्षिणः ॥३५॥
35. codayāmāsa sa hayānmanomārutaraṁhasaḥ ,
mātalirhayaśāstrajño yathāvadbhūridakṣiṇaḥ.
35. codayāmāsa saḥ hayān manomārutarāṃhasaḥ
mātaliḥ hayaśāstrajñaḥ yathāvat bhūridakṣiṇaḥ
35. That Mātali, an expert in horse science and one who gives abundant gifts, then properly urged the horses, which possessed the speed of mind and wind.
अवैक्षत च मे वक्त्रं स्थितस्याथ स सारथिः ।
तथा भ्रान्ते रथे राजन्विस्मितश्चेदमब्रवीत् ॥३६॥
36. avaikṣata ca me vaktraṁ sthitasyātha sa sārathiḥ ,
tathā bhrānte rathe rājanvismitaścedamabravīt.
36. avaīkṣata ca me vaktram sthitasya atha saḥ sārathiḥ
tathā bhrānte rathe rājan vismitaḥ ca idam abravīt
36. And then, as I stood, that charioteer looked at my face. O King, he was astonished while the chariot was thus moving, and he spoke this.
अत्यद्भुतमिदं मेऽद्य विचित्रं प्रतिभाति माम् ।
यदास्थितो रथं दिव्यं पदा न चलितो भवान् ॥३७॥
37. atyadbhutamidaṁ me'dya vicitraṁ pratibhāti mām ,
yadāsthito rathaṁ divyaṁ padā na calito bhavān.
37. atyadbhutam idam me adya vicitram pratibhāti mām
yadā āsthitaḥ ratham divyam padā na calitaḥ bhavan
37. This is truly astonishing and amazing to me today: that you, having mounted this divine chariot, did not move a single foot.
देवराजोऽपि हि मया नित्यमत्रोपलक्षितः ।
विचलन्प्रथमोत्पाते हयानां भरतर्षभ ॥३८॥
38. devarājo'pi hi mayā nityamatropalakṣitaḥ ,
vicalanprathamotpāte hayānāṁ bharatarṣabha.
38. devarājaḥ api hi mayā nityam atra upalakṣitaḥ
vicalan prathamotpāte hayānām bharatarṣabha
38. Indeed, O best of Bharatas, even Indra, the king of the gods, I have always observed to sway here at the very first charge of the horses.
त्वं पुनः स्थित एवात्र रथे भ्रान्ते कुरूद्वह ।
अतिशक्रमिदं सत्त्वं तवेति प्रतिभाति मे ॥३९॥
39. tvaṁ punaḥ sthita evātra rathe bhrānte kurūdvaha ,
atiśakramidaṁ sattvaṁ taveti pratibhāti me.
39. tvam punaḥ sthitaḥ eva atra rathe bhrānte kurūdvaha
atiśakram idam sattvam tava iti pratibhāti me
39. But you, O upholder of the Kurus, remained completely steady here in the shaking chariot. This strength (sattva) of yours, which surpasses even Indra, thus appears to me.
इत्युक्त्वाकाशमाविश्य मातलिर्विबुधालयान् ।
दर्शयामास मे राजन्विमानानि च भारत ॥४०॥
40. ityuktvākāśamāviśya mātalirvibudhālayān ,
darśayāmāsa me rājanvimānāni ca bhārata.
40. iti uktvā ākāśam āviśya mātaliḥ vibudhālayān
darśayāmāsa me rājan vimānāni ca bhārata
40. Having spoken thus, Matali entered the sky and, O King, O descendant of Bharata, showed me the abodes of the gods and their aerial chariots.
नन्दनादीनि देवानां वनानि बहुलान्युत ।
दर्शयामास मे प्रीत्या मातलिः शक्रसारथिः ॥४१॥
41. nandanādīni devānāṁ vanāni bahulānyuta ,
darśayāmāsa me prītyā mātaliḥ śakrasārathiḥ.
41. nandanādīni devānām vanāni bahulāni uta
darśayāmāsa me prītyā mātaliḥ śakrasārathiḥ
41. Matali, Indra's charioteer, lovingly (prītyā) showed me many forests belonging to the gods, including Nandana and others.
ततः शक्रस्य भवनमपश्यममरावतीम् ।
दिव्यैः कामफलैर्वृक्षै रत्नैश्च समलंकृताम् ॥४२॥
42. tataḥ śakrasya bhavanamapaśyamamarāvatīm ,
divyaiḥ kāmaphalairvṛkṣai ratnaiśca samalaṁkṛtām.
42. tataḥ śakrasya bhavanam apaśyam amarāvatīm divyaiḥ
kāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ ratnaiḥ ca samalaṅkṛtām
42. Then I saw Amaravati, Indra's city, adorned with divine trees bearing desired fruits and with jewels.
न तां भासयते सूर्यो न शीतोष्णे न च क्लमः ।
रजः पङ्को न च तमस्तत्रास्ति न जरा नृप ॥४३॥
43. na tāṁ bhāsayate sūryo na śītoṣṇe na ca klamaḥ ,
rajaḥ paṅko na ca tamastatrāsti na jarā nṛpa.
43. na tām bhāsayate sūryaḥ na śītoṣṇe na ca klamaḥ
rajaḥ paṅkaḥ na ca tamas tatra asti na jarā nṛpa
43. O King, the sun does not illuminate it, nor are there cold or heat, nor weariness, nor dust, mud, or darkness, nor old age there.
न तत्र शोको दैन्यं वा वैवर्ण्यं चोपलक्ष्यते ।
दिवौकसां महाराज न च ग्लानिररिंदम ॥४४॥
44. na tatra śoko dainyaṁ vā vaivarṇyaṁ copalakṣyate ,
divaukasāṁ mahārāja na ca glānirariṁdama.
44. na tatra śokaḥ dainyam vā vaivarṇyam ca upalakṣyate
divaukasām mahārāja na ca glāniḥ ariṃdama
44. O great king, O vanquisher of foes, neither sorrow, nor wretchedness, nor disfigurement, nor exhaustion are perceived there by the dwellers of heaven.
न क्रोधलोभौ तत्रास्तामशुभं च विशां पते ।
नित्यतुष्टाश्च हृष्टाश्च प्राणिनः सुरवेश्मनि ॥४५॥
45. na krodhalobhau tatrāstāmaśubhaṁ ca viśāṁ pate ,
nityatuṣṭāśca hṛṣṭāśca prāṇinaḥ suraveśmani.
45. na krodhalobhau tatra āstām aśubham ca viśām pate
nityatuṣṭāḥ ca hṛṣṭāḥ ca prāṇinaḥ suraveśmani
45. O lord of the people, there was no anger or greed, nor any inauspiciousness there. All living beings in the abode of the gods were perpetually content and joyful.
नित्यपुष्पफलास्तत्र पादपा हरितच्छदाः ।
पुष्करिण्यश्च विविधाः पद्मसौगन्धिकायुताः ॥४६॥
46. nityapuṣpaphalāstatra pādapā haritacchadāḥ ,
puṣkariṇyaśca vividhāḥ padmasaugandhikāyutāḥ.
46. nityapuṣpaphalāḥ tatra pādapāḥ haritacchadāḥ
puṣkariṇyaḥ ca vividhāḥ padmasaugandhikāyutāḥ
46. There, the trees, always bearing flowers and fruits, had green foliage. And there were various lotus ponds filled with lotuses and fragrant water lilies.
शीतस्तत्र ववौ वायुः सुगन्धो जीवनः शुचिः ।
सर्वरत्नविचित्रा च भूमिः पुष्पविभूषिता ॥४७॥
47. śītastatra vavau vāyuḥ sugandho jīvanaḥ śuciḥ ,
sarvaratnavicitrā ca bhūmiḥ puṣpavibhūṣitā.
47. śītaḥ tatra vavau vāyuḥ sugandhaḥ jīvanaḥ śuciḥ
sarvaratnavicitrā ca bhūmiḥ puṣpavibhūṣitā
47. There, a cool, fragrant, life-giving, and pure wind blew. The ground was variegated with all kinds of jewels and adorned with flowers.
मृगद्विजाश्च बहवो रुचिरा मधुरस्वराः ।
विमानयायिनश्चात्र दृश्यन्ते बहवोऽमराः ॥४८॥
48. mṛgadvijāśca bahavo rucirā madhurasvarāḥ ,
vimānayāyinaścātra dṛśyante bahavo'marāḥ.
48. mṛgadvijāḥ ca bahavaḥ rucirāḥ madhurasvarāḥ
vimānayāyinaḥ ca atra dṛśyante bahavaḥ amarāḥ
48. Many beautiful animals and birds with sweet voices were there. And here, many immortals (amarāḥ) traveling in celestial chariots (vimāna) were seen.
ततोऽपश्यं वसून्रुद्रान्साध्यांश्च समरुद्गणान् ।
आदित्यानश्विनौ चैव तान्सर्वान्प्रत्यपूजयम् ॥४९॥
49. tato'paśyaṁ vasūnrudrānsādhyāṁśca samarudgaṇān ,
ādityānaśvinau caiva tānsarvānpratyapūjayam.
49. tataḥ apaśyam vasūn rudrān sādhyān ca samarudgaṇān
ādityān aśvinau ca eva tān sarvān pratyapūjayam
49. Then I saw the Vasus, the Rudras, the Sādhyas along with the groups of Maruts, and also the Adityas and the two Aśvins. I worshipped all of them.
ते मां वीर्येण यशसा तेजसा च बलेन च ।
अस्त्रैश्चाप्यन्वजानन्त संग्रामविजयेन च ॥५०॥
50. te māṁ vīryeṇa yaśasā tejasā ca balena ca ,
astraiścāpyanvajānanta saṁgrāmavijayena ca.
50. te mām vīryeṇa yaśasā tejasā ca balena ca
astraiḥ ca api anvajānanta saṃgrāmavijayena ca
50. They acknowledged me by my valor, fame, radiance, and strength, and also by my weapons and my victories in battle.
प्रविश्य तां पुरीं रम्यां देवगन्धर्वसेविताम् ।
देवराजं सहस्राक्षमुपातिष्ठं कृताञ्जलिः ॥५१॥
51. praviśya tāṁ purīṁ ramyāṁ devagandharvasevitām ,
devarājaṁ sahasrākṣamupātiṣṭhaṁ kṛtāñjaliḥ.
51. praviśya tām purīm ramyām devagandharvasevitām
devarājam sahasrākṣam upātiṣṭham kṛtāñjaliḥ
51. Having entered that delightful city, which was inhabited by gods and gandharvas, I approached the thousand-eyed king of the gods (Indra), with my hands folded in reverence.
ददावर्धासनं प्रीतः शक्रो मे ददतां वरः ।
बहुमानाच्च गात्राणि पस्पर्श मम वासवः ॥५२॥
52. dadāvardhāsanaṁ prītaḥ śakro me dadatāṁ varaḥ ,
bahumānācca gātrāṇi pasparśa mama vāsavaḥ.
52. dadau ardhāsanam prītaḥ śakraḥ me dadatām varaḥ
bahumānāt ca gātrāṇi pasparśa mama vāsavaḥ
52. Indra (Śakra), the best among givers, being pleased, offered me half his seat. And out of great respect, Vāsava (Indra) touched my body parts.
तत्राहं देवगन्धर्वैः सहितो भूरिदक्षिण ।
अस्त्रार्थमवसं स्वर्गे कुर्वाणोऽस्त्राणि भारत ॥५३॥
53. tatrāhaṁ devagandharvaiḥ sahito bhūridakṣiṇa ,
astrārthamavasaṁ svarge kurvāṇo'strāṇi bhārata.
53. tatra aham deva-gandharvaiḥ sahitaḥ bhūri-dakṣiṇa
astra-artham avasam svarge kurvāṇaḥ astrāṇi bhārata
53. O descendant of Bharata, O giver of many gifts, I resided there in heaven, accompanied by the gods and gandharvas, for the purpose of acquiring weapons, as I was training with them.
विश्वावसोश्च मे पुत्रश्चित्रसेनोऽभवत्सखा ।
स च गान्धर्वमखिलं ग्राहयामास मां नृप ॥५४॥
54. viśvāvasośca me putraścitraseno'bhavatsakhā ,
sa ca gāndharvamakhilaṁ grāhayāmāsa māṁ nṛpa.
54. viśvāvasoḥ ca me putraḥ citrasenaḥ abhavat sakhā
saḥ ca gāndharvam akhilam grāhayāmāsa mām nṛpa
54. And Citrasena, the son of Viśvāvasu, became my friend. And he taught me, O king, the entire art of the gandharvas.
ततोऽहमवसं राजन्गृहीतास्त्रः सुपूजितः ।
सुखं शक्रस्य भवने सर्वकामसमन्वितः ॥५५॥
55. tato'hamavasaṁ rājangṛhītāstraḥ supūjitaḥ ,
sukhaṁ śakrasya bhavane sarvakāmasamanvitaḥ.
55. tataḥ aham avasam rājan gṛhītāstraḥ supūjitaḥ
sukham śakrasya bhavane sarva-kāma-samanvitaḥ
55. Then, O king, having acquired weapons and being well-honored, I resided happily in Indra's abode, endowed with all pleasures.
शृण्वन्वै गीतशब्दं च तूर्यशब्दं च पुष्कलम् ।
पश्यंश्चाप्सरसः श्रेष्ठा नृत्यमानाः परंतप ॥५६॥
56. śṛṇvanvai gītaśabdaṁ ca tūryaśabdaṁ ca puṣkalam ,
paśyaṁścāpsarasaḥ śreṣṭhā nṛtyamānāḥ paraṁtapa.
56. śṛṇvan vai gīta-śabdam ca tūrya-śabdam ca puṣkalam
paśyan ca apsarasaḥ śreṣṭhāḥ nṛtyamānāḥ paraṃtapa
56. Indeed, O tormentor of foes, I was hearing the excellent sounds of singing and musical instruments, and seeing the best of the apsarases dancing.
तत्सर्वमनवज्ञाय तथ्यं विज्ज्ञाय भारत ।
अत्यर्थं प्रतिगृह्याहमस्त्रेष्वेव व्यवस्थितः ॥५७॥
57. tatsarvamanavajñāya tathyaṁ vijjñāya bhārata ,
atyarthaṁ pratigṛhyāhamastreṣveva vyavasthitaḥ.
57. tat sarvam anavajñāya tathyam vijñāya bhārata
atyartham pratigṛhya aham astreṣu eva vyavasthitaḥ
57. O Bhārata, having fully comprehended that truth and not disregarded anything, I then became exceedingly proficient in the use of celestial weapons, having accepted them.
ततोऽतुष्यत्सहस्राक्षस्तेन कामेन मे विभुः ।
एवं मे वसतो राजन्नेष कालोऽत्यगाद्दिवि ॥५८॥
58. tato'tuṣyatsahasrākṣastena kāmena me vibhuḥ ,
evaṁ me vasato rājanneṣa kālo'tyagāddivi.
58. tataḥ atuṣyat sahasrākṣaḥ tena kāmena me vibhuḥ
evam me vasataḥ rājan eṣaḥ kālaḥ atyagāt divi
58. Then, my lord, the thousand-eyed Indra, was pleased by that request. O King, while I was residing there in this manner, this period of time passed in heaven.