Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-14, chapter-36

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
ब्रह्मोवाच ।
तदव्यक्तमनुद्रिक्तं सर्वव्यापि ध्रुवं स्थिरम् ।
नवद्वारं पुरं विद्यात्त्रिगुणं पञ्चधातुकम् ॥१॥
1. brahmovāca ,
tadavyaktamanudriktaṁ sarvavyāpi dhruvaṁ sthiram ,
navadvāraṁ puraṁ vidyāttriguṇaṁ pañcadhātukam.
1. brahmā uvāca | tat avyaktam anudriktam sarvavyāpi dhruvam
sthiram | navadvāram puram vidyāt triguṇam pañcadātukam
1. brahmā uvāca tat avyaktam anudriktam sarvavyāpi dhruvam
sthiram (idam) puram navadvāram triguṇam pañcadātukam vidyāt
1. Brahmā said: One should understand that unmanifest (brahman) as immutable, all-pervading, constant, and stable. The body is to be known as a city with nine gates, composed of the three qualities (guṇas), and consisting of five constituents.
एकादशपरिक्षेपं मनो व्याकरणात्मकम् ।
बुद्धिस्वामिकमित्येतत्परमेकादशं भवेत् ॥२॥
2. ekādaśaparikṣepaṁ mano vyākaraṇātmakam ,
buddhisvāmikamityetatparamekādaśaṁ bhavet.
2. ekādaśaparikṣepam manaḥ vyākaraṇātmakam |
buddhisvāmikam iti etat param ekādaśam bhavet
2. ekādaśaparikṣepam vyākaraṇātmakam buddhisvāmikam
manaḥ etat param ekādaśam iti bhavet
2. The mind (manas), analytical in nature and having eleven coverings, is ruled by the intellect (buddhi); this (mind) should be regarded as the primary eleventh (faculty).
त्रीणि स्रोतांसि यान्यस्मिन्नाप्यायन्ते पुनः पुनः ।
प्रणाड्यस्तिस्र एवैताः प्रवर्तन्ते गुणात्मिकाः ॥३॥
3. trīṇi srotāṁsi yānyasminnāpyāyante punaḥ punaḥ ,
praṇāḍyastisra evaitāḥ pravartante guṇātmikāḥ.
3. trīṇi srotāṃsi yāni asmin āpyāyante punaḥ punaḥ |
praṇāḍyaḥ tisraḥ eva etāḥ pravartante guṇātmakāḥ
3. asmin yāni trīṇi srotāṃsi punaḥ punaḥ āpyāyante
etāḥ tisraḥ eva guṇātmakāḥ praṇāḍyaḥ pravartante
3. There are three streams which are repeatedly nourished in this (body). Indeed, these three channels, which are by nature the qualities (guṇas), continuously operate.
तमो रजस्तथा सत्त्वं गुणानेतान्प्रचक्षते ।
अन्योन्यमिथुनाः सर्वे तथान्योन्यानुजीविनः ॥४॥
4. tamo rajastathā sattvaṁ guṇānetānpracakṣate ,
anyonyamithunāḥ sarve tathānyonyānujīvinaḥ.
4. tamaḥ rajaḥ tathā sattvam guṇān etān pracakṣate
| anyonyamithunāḥ sarve tathā anyonyānujīvinaḥ
4. etān guṇān tamaḥ rajaḥ tathā sattvam (iti) pracakṣate
sarve anyonyamithunāḥ tathā anyonyānujīvinaḥ
4. They declare these attributes to be inertia (tamas), activity (rajas), and clarity (sattva). All these qualities (guṇas) are mutually conjoined and likewise interdependent for their existence.
अन्योन्यापाश्रयाश्चैव तथान्योन्यानुवर्तिनः ।
अन्योन्यव्यतिषक्ताश्च त्रिगुणाः पञ्च धातवः ॥५॥
5. anyonyāpāśrayāścaiva tathānyonyānuvartinaḥ ,
anyonyavyatiṣaktāśca triguṇāḥ pañca dhātavaḥ.
5. anyonyāpāśrayāḥ ca eva tathā anyonyānuvartinaḥ
anyonyavyatiṣaktāḥ ca triguṇāḥ pañca dhātavaḥ
5. triguṇāḥ pañca dhātavaḥ anyonyāpāśrayāḥ ca eva
tathā anyonyānuvartinaḥ ca anyonyavyatiṣaktāḥ
5. The three constituents (triguṇāḥ) and the five fundamental elements (pañca dhātavaḥ) are mutually dependent, mutually supportive, and mutually intertwined.
तमसो मिथुनं सत्त्वं सत्त्वस्य मिथुनं रजः ।
रजसश्चापि सत्त्वं स्यात्सत्त्वस्य मिथुनं तमः ॥६॥
6. tamaso mithunaṁ sattvaṁ sattvasya mithunaṁ rajaḥ ,
rajasaścāpi sattvaṁ syātsattvasya mithunaṁ tamaḥ.
6. tamasaḥ mithunam sattvam sattvasya mithunam rajaḥ
rajasya ca api sattvam syāt sattvasya mithunam tamaḥ
6. tamasaḥ mithunam sattvam,
sattvasya mithunam rajaḥ,
ca api rajasya sattvam syāt,
sattvasya mithunam tamaḥ
6. Sattva is the counterpart (mithunam) of tamas; rajas is the counterpart of sattva. Similarly, sattva is also the counterpart of rajas, and tamas is the counterpart of sattva.
नियम्यते तमो यत्र रजस्तत्र प्रवर्तते ।
नियम्यते रजो यत्र सत्त्वं तत्र प्रवर्तते ॥७॥
7. niyamyate tamo yatra rajastatra pravartate ,
niyamyate rajo yatra sattvaṁ tatra pravartate.
7. niyamyate tamaḥ yatra rajaḥ tatra pravartate
niyamyate rajaḥ yatra sattvam tatra pravartate
7. yatra tamaḥ niyamyate,
tatra rajaḥ pravartate.
yatra rajaḥ niyamyate,
tatra sattvam pravartate.
7. Where tamas is controlled, there rajas becomes active. Where rajas is controlled, there sattva becomes active.
नैशात्मकं तमो विद्यात्त्रिगुणं मोहसंज्ञितम् ।
अधर्मलक्षणं चैव नियतं पापकर्मसु ॥८॥
8. naiśātmakaṁ tamo vidyāttriguṇaṁ mohasaṁjñitam ,
adharmalakṣaṇaṁ caiva niyataṁ pāpakarmasu.
8. naiśātmakam tamaḥ vidyāt triguṇam mohasaṃjñitam
adharmalakṣaṇam ca eva niyatam pāpakarmasu
8. tamaḥ naiśātmakam triguṇam mohasaṃjñitam ca eva
adharmalakṣaṇam pāpakarmasu niyatam (iti) vidyāt
8. One should know tamas as inherently dark, as one of the three constituents (guṇas), called delusion (mohasaṃjñitam), marked by unrighteousness (adharma), and consistently associated with sinful actions.
प्रवृत्त्यात्मकमेवाहू रजः पर्यायकारकम् ।
प्रवृत्तं सर्वभूतेषु दृश्यतोत्पत्तिलक्षणम् ॥९॥
9. pravṛttyātmakamevāhū rajaḥ paryāyakārakam ,
pravṛttaṁ sarvabhūteṣu dṛśyatotpattilakṣaṇam.
9. pravṛttyā-ātmakam eva āhuḥ rajaḥ paryāya-kārakam
| pravṛttam sarva-bhūteṣu dṛśyata utpatti-lakṣaṇam
9. They declare that "rajas" (the quality of passion) is characterized by activity and causes transformation. It manifests in all beings, observable through the characteristic of generation.
प्रकाशं सर्वभूतेषु लाघवं श्रद्दधानता ।
सात्त्विकं रूपमेवं तु लाघवं साधुसंमितम् ॥१०॥
10. prakāśaṁ sarvabhūteṣu lāghavaṁ śraddadhānatā ,
sāttvikaṁ rūpamevaṁ tu lāghavaṁ sādhusaṁmitam.
10. prakāśam sarva-bhūteṣu lāghavam śraddadhānatā |
sāttvikam rūpam evam tu lāghavam sādhu-sammitam
10. Clarity in all beings, lightness, and faith are the characteristics of "sattva" (the quality of goodness). Likewise, lightness is considered good and proper.
एतेषां गुणतत्त्वं हि वक्ष्यते हेत्वहेतुभिः ।
समासव्यासयुक्तानि तत्त्वतस्तानि वित्त मे ॥११॥
11. eteṣāṁ guṇatattvaṁ hi vakṣyate hetvahetubhiḥ ,
samāsavyāsayuktāni tattvatastāni vitta me.
11. eteṣām guṇa-tattvam hi vakṣyate hetu-ahetubhiḥ
| samāsa-vyāsa-yuktāni tattvataḥ tāni vitta me
11. Indeed, the true nature of these qualities ("guṇa"s) will be explained with their causes and non-causes. Understand these, which are presented concisely and expansively, from me as they truly are.
संमोहोऽज्ञानमत्यागः कर्मणामविनिर्णयः ।
स्वप्नः स्तम्भो भयं लोभः शोकः सुकृतदूषणम् ॥१२॥
12. saṁmoho'jñānamatyāgaḥ karmaṇāmavinirṇayaḥ ,
svapnaḥ stambho bhayaṁ lobhaḥ śokaḥ sukṛtadūṣaṇam.
12. saṃmohaḥ ajñānam atyāgaḥ karmaṇām avinirṇayaḥ |
svapnaḥ stambhaḥ bhayam lobhaḥ śokaḥ sukṛta-dūṣaṇam
12. Delusion, ignorance, non-renunciation of actions, indecision regarding actions, sleep, stupor, fear, greed, sorrow, and the defilement of good deeds are among the characteristics of "tamas" (the quality of darkness/inertia).
अस्मृतिश्चाविपाकश्च नास्तिक्यं भिन्नवृत्तिता ।
निर्विशेषत्वमन्धत्वं जघन्यगुणवृत्तिता ॥१३॥
13. asmṛtiścāvipākaśca nāstikyaṁ bhinnavṛttitā ,
nirviśeṣatvamandhatvaṁ jaghanyaguṇavṛttitā.
13. asmr̥tiḥ ca avipākaḥ ca nāstikyam bhinnavr̥ttitā
nirviśeṣatvam andhatvam jaghanyaguṇavr̥ttitā
13. asmr̥tiḥ ca avipākaḥ ca nāstikyam bhinnavr̥ttitā
nirviśeṣatvam andhatvam jaghanyaguṇavr̥ttitā
13. Forgetfulness and lack of discrimination, atheism and inconsistent behavior; lack of distinction (of qualities), blindness, and indulgence in base qualities.
अकृते कृतमानित्वमज्ञाने ज्ञानमानिता ।
अमैत्री विकृतो भावो अश्रद्धा मूढभावना ॥१४॥
14. akṛte kṛtamānitvamajñāne jñānamānitā ,
amaitrī vikṛto bhāvo aśraddhā mūḍhabhāvanā.
14. akr̥te kr̥tamānitvam ajñāne jñānamānitā
amaitrī vikr̥taḥ bhāvaḥ aśraddhā mūḍhabhāvanā
14. akr̥te kr̥tamānitvam ajñāne jñānamānitā
amaitrī vikr̥taḥ bhāvaḥ aśraddhā mūḍhabhāvanā
14. Regarding what is not done as done, considering oneself knowledgeable in ignorance; unfriendliness, a distorted disposition, lack of faith (śraddhā), and foolish notions.
अनार्जवमसंज्ञत्वं कर्म पापमचेतना ।
गुरुत्वं सन्नभावत्वमसितत्वमवाग्गतिः ॥१५॥
15. anārjavamasaṁjñatvaṁ karma pāpamacetanā ,
gurutvaṁ sannabhāvatvamasitatvamavāggatiḥ.
15. anārjavam asaṃjñatvam karma pāpam acetanā
gurūtvam sannabhāvatvam asitatvam avāggatiḥ
15. anārjavam asaṃjñatvam pāpam karma acetanā
gurūtvam sannabhāvatvam asitatvam avāggatiḥ
15. Dishonesty, lack of discernment, sinful action (karma), and unconsciousness; dullness, the state of non-existence, darkness, and downward motion (degradation).
सर्व एते गुणा विप्रास्तामसाः संप्रकीर्तिताः ।
ये चान्ये नियता भावा लोकेऽस्मिन्मोहसंज्ञिताः ॥१६॥
16. sarva ete guṇā viprāstāmasāḥ saṁprakīrtitāḥ ,
ye cānye niyatā bhāvā loke'sminmohasaṁjñitāḥ.
16. sarve ete guṇāḥ viprāḥ tāmasāḥ samprakīrtitāḥ ye
ca anye niyatāḥ bhāvāḥ loke asmin mohasaṃjñitāḥ
16. viprāḥ sarve ete guṇāḥ tāmasāḥ samprakīrtitāḥ ca
ye anye niyatāḥ bhāvāḥ asmin loke mohasaṃjñitāḥ
16. O brahmins (viprāḥ), all these qualities have been declared to be rooted in tamas. And whatever other fixed dispositions exist in this world are known as those born of delusion.
तत्र तत्र नियम्यन्ते सर्वे ते तामसा गुणाः ।
परिवादकथा नित्यं देवब्राह्मणवैदिकाः ॥१७॥
17. tatra tatra niyamyante sarve te tāmasā guṇāḥ ,
parivādakathā nityaṁ devabrāhmaṇavaidikāḥ.
17. tatra tatra niyamayante sarve te tāmasā guṇāḥ
parivādakathā nityam devabrāhmaṇavaidikāḥ
17. sarve te tāmasā guṇāḥ tatra tatra niyamayante
devabrāhmaṇavaidikāḥ parivādakathā nityam
17. In various situations, all those qualities pertaining to "tamas" (tamas) are observed. These include constant slanderous talk concerning deities, Brahmins, and Vedic subjects.
अत्यागश्चाभिमानश्च मोहो मन्युस्तथाक्षमा ।
मत्सरश्चैव भूतेषु तामसं वृत्तमिष्यते ॥१८॥
18. atyāgaścābhimānaśca moho manyustathākṣamā ,
matsaraścaiva bhūteṣu tāmasaṁ vṛttamiṣyate.
18. atyāgaḥ ca abhimānaḥ ca mohaḥ manyuḥ tathā akṣamā
matsaraḥ ca eva bhūteṣu tāmasam vṛttam iṣyate
18. atyāgaḥ ca abhimānaḥ ca mohaḥ manyuḥ tathā akṣamā
matsaraḥ ca eva bhūteṣu etat tāmasam vṛttam iṣyate
18. Non-renunciation, pride, delusion, anger, and similarly intolerance, and indeed envy towards all beings – this is considered to be conduct pertaining to "tamas" (tamas).
वृथारम्भाश्च ये केचिद्वृथादानानि यानि च ।
वृथाभक्षणमित्येतत्तामसं वृत्तमिष्यते ॥१९॥
19. vṛthārambhāśca ye kecidvṛthādānāni yāni ca ,
vṛthābhakṣaṇamityetattāmasaṁ vṛttamiṣyate.
19. vṛthārambhāḥ ca ye kecit vṛthādānāni yāni ca
vṛthābhakṣaṇam iti etat tāmasam vṛttam iṣyate
19. ye kecit vṛthārambhāḥ ca yāni ca vṛthādānāni
vṛthābhakṣaṇam iti etat tāmasam vṛttam iṣyate
19. Whatever useless undertakings, and whichever useless gifts (dāna), and useless eating – this is indeed considered conduct pertaining to "tamas" (tamas).
अतिवादोऽतितिक्षा च मात्सर्यमतिमानिता ।
अश्रद्दधानता चैव तामसं वृत्तमिष्यते ॥२०॥
20. ativādo'titikṣā ca mātsaryamatimānitā ,
aśraddadhānatā caiva tāmasaṁ vṛttamiṣyate.
20. ativādaḥ atitikṣā ca mātsaryam atimānitā
aśraddadhānatā ca eva tāmasam vṛttam iṣyate
20. ativādaḥ atitikṣā ca mātsaryam atimānitā ca
eva aśraddadhānatā etat tāmasam vṛttam iṣyate
20. Excessive speech, excessive patience (leading to apathy or inaction), and envy, excessive self-importance, and indeed lack of faith (śraddhā) – this is considered conduct pertaining to "tamas" (tamas).
एवंविधास्तु ये केचिल्लोकेऽस्मिन्पापकर्मिणः ।
मनुष्या भिन्नमर्यादाः सर्वे ते तामसा जनाः ॥२१॥
21. evaṁvidhāstu ye kecilloke'sminpāpakarmiṇaḥ ,
manuṣyā bhinnamaryādāḥ sarve te tāmasā janāḥ.
21. evamvidhāḥ tu ye kecit loke asmin pāpakarmaṇaḥ
manuṣyāḥ bhinnamaryādāḥ sarve te tāmasāḥ janāḥ
21. tu asmin loke ye manuṣyāḥ pāpakarmaṇaḥ
bhinnamaryādāḥ evamvidhāḥ te sarve tāmasāḥ janāḥ
21. Indeed, whoever in this world are human beings performing sinful deeds and transgressing moral boundaries – all those individuals are of a dull, ignorant nature (tāmasāḥ).
तेषां योनिं प्रवक्ष्यामि नियतां पापकर्मणाम् ।
अवाङ्निरयभावाय तिर्यङ्निरयगामिनः ॥२२॥
22. teṣāṁ yoniṁ pravakṣyāmi niyatāṁ pāpakarmaṇām ,
avāṅnirayabhāvāya tiryaṅnirayagāminaḥ.
22. teṣām yonim pravakṣyāmi niyatām pāpakarmaṇām
avāṅnirayabhāvāya tiryaṅnirayagāminaḥ
22. pāpakarmaṇām teṣām niyatām yonim pravakṣyāmi
avāṅnirayabhāvāya tiryaṅnirayagāminaḥ
22. I will declare their fixed realms of birth (yoni) for those who commit sinful deeds (pāpakarmaṇām): they are destined for a downward descent into hell, leading to animal existences and other hellish states.
स्थावराणि च भूतानि पशवो वाहनानि च ।
क्रव्यादा दन्दशूकाश्च कृमिकीटविहंगमाः ॥२३॥
23. sthāvarāṇi ca bhūtāni paśavo vāhanāni ca ,
kravyādā dandaśūkāśca kṛmikīṭavihaṁgamāḥ.
23. sthāvarāṇi ca bhūtāni paśavaḥ vāhanāni ca
kravyādāḥ dandaśūkāḥ ca kṛmīkīṭavihaṅgamāḥ
23. sthāvarāṇi ca bhūtāni paśavaḥ vāhanāni ca
kravyādāḥ dandaśūkāḥ ca kṛmīkīṭavihaṅgamāḥ
23. Immobile beings and other creatures, animals and beasts of burden, flesh-eaters and venomous serpents, as well as worms, insects, and birds.
अण्डजा जन्तवो ये च सर्वे चापि चतुष्पदाः ।
उन्मत्ता बधिरा मूका ये चान्ये पापरोगिणः ॥२४॥
24. aṇḍajā jantavo ye ca sarve cāpi catuṣpadāḥ ,
unmattā badhirā mūkā ye cānye pāparogiṇaḥ.
24. aṇḍajāḥ jantavaḥ ye ca sarve ca api catuṣpadāḥ
unmattāḥ badhirāḥ mūkāḥ ye ca anye pāparogiṇaḥ
24. ye aṇḍajāḥ jantavaḥ ca sarve catuṣpadāḥ ca api
ye unmattāḥ badhirāḥ mūkāḥ ca anye pāparogiṇaḥ
24. Egg-born creatures and other beings, and also all quadrupeds; the insane, the deaf, the mute, and any others afflicted with dreadful diseases.
मग्नास्तमसि दुर्वृत्ताः स्वकर्मकृतलक्षणाः ।
अवाक्स्रोतस इत्येते मग्नास्तमसि तामसाः ॥२५॥
25. magnāstamasi durvṛttāḥ svakarmakṛtalakṣaṇāḥ ,
avāksrotasa ityete magnāstamasi tāmasāḥ.
25. magnāḥ tamasi durvṛttāḥ svakarmakṛtalakṣaṇāḥ
avāksrotasaḥ iti ete magnāḥ tamasi tāmasāḥ
25. Those of wicked conduct, whose characteristics are shaped by their own actions (karma), are plunged into darkness. Indeed, these beings, whose course of existence flows downwards, are of the nature of ignorance (tamas) and are submerged in darkness.
तेषामुत्कर्षमुद्रेकं वक्ष्याम्यहमतः परम् ।
यथा ते सुकृताँल्लोकाँल्लभन्ते पुण्यकर्मिणः ॥२६॥
26. teṣāmutkarṣamudrekaṁ vakṣyāmyahamataḥ param ,
yathā te sukṛtāँllokāँllabhante puṇyakarmiṇaḥ.
26. teṣām utkarṣam udrekam vakṣyāmi aham ataḥ param
| yathā te sukṛtān lokān labhante puṇyakarmaṇaḥ
26. Hereafter, I shall describe their upliftment and prosperity, and how they, the performers of meritorious actions (karma), attain the worlds (loka) earned by their virtuous deeds.
अन्यथा प्रतिपन्नास्तु विवृद्धा ये च कर्मसु ।
स्वकर्मनिरतानां च ब्राह्मणानां शुभैषिणाम् ॥२७॥
27. anyathā pratipannāstu vivṛddhā ye ca karmasu ,
svakarmaniratānāṁ ca brāhmaṇānāṁ śubhaiṣiṇām.
27. anyathā pratipannāḥ tu vivṛddhāḥ ye ca karmasu
| svakarmadiratānām ca brāhmaṇānām śubhaiṣiṇām
27. But those who have adopted a different path and have greatly flourished in their actions (karma), and those Brahmins who are dedicated to their own duties and desire prosperity...
संस्कारेणोर्ध्वमायान्ति यतमानाः सलोकताम् ।
स्वर्गं गच्छन्ति देवानामित्येषा वैदिकी श्रुतिः ॥२८॥
28. saṁskāreṇordhvamāyānti yatamānāḥ salokatām ,
svargaṁ gacchanti devānāmityeṣā vaidikī śrutiḥ.
28. saṃskāreṇa ūrdhvam āyānti yatamānāḥ salokatām |
svargam gacchanti devānām iti eṣā vaidikī śrutiḥ
28. By means of ritual purification (saṃskāra), striving individuals ascend upwards to co-existence with the divine (salokatā). They go to the heaven of the gods; this is indeed the Vedic revelation (śruti).
अन्यथा प्रतिपन्नास्तु विवृद्धाः स्वेषु कर्मसु ।
पुनरावृत्तिधर्माणस्ते भवन्तीह मानुषाः ॥२९॥
29. anyathā pratipannāstu vivṛddhāḥ sveṣu karmasu ,
punarāvṛttidharmāṇaste bhavantīha mānuṣāḥ.
29. anyathā pratipannāḥ tu vivṛddhāḥ sveṣu karmasu
punarāvṛttidharmāṇaḥ te bhavanti iha mānuṣāḥ
29. tu ye anyathā pratipannāḥ sveṣu karmasu vivṛddhāḥ,
te iha punarāvṛttidharmāṇaḥ mānuṣāḥ bhavanti
29. However, those individuals who have adopted a mistaken understanding or course of action, and who are excessively attached to their own deeds (karma), are reborn here as humans whose intrinsic nature (dharma) is repeated rebirth.
पापयोनिं समापन्नाश्चण्डाला मूकचूचुकाः ।
वर्णान्पर्यायशश्चापि प्राप्नुवन्त्युत्तरोत्तरम् ॥३०॥
30. pāpayoniṁ samāpannāścaṇḍālā mūkacūcukāḥ ,
varṇānparyāyaśaścāpi prāpnuvantyuttarottaram.
30. pāpayonim samāpannāḥ caṇḍālāḥ mūkacūcukāḥ varṇān
paryāyaśaḥ ca api prāpnuvanti uttarottaram
30. pāpayonim samāpannāḥ caṇḍālāḥ mūkacūcukāḥ (bhavanti),
ca api paryāyaśaḥ varṇān uttarottaram prāpnuvanti
30. Having entered into sinful birth-states (pāpayoni), they become outcastes (caṇḍāla) and those who are mute and stuttering; and they successively obtain lower and lower social classes (varṇa).
शूद्रयोनिमतिक्रम्य ये चान्ये तामसा गुणाः ।
स्रोतोमध्ये समागम्य वर्तन्ते तामसे गुणे ॥३१॥
31. śūdrayonimatikramya ye cānye tāmasā guṇāḥ ,
srotomadhye samāgamya vartante tāmase guṇe.
31. śūdrayonim atikramya ye ca anye tāmasāḥ guṇāḥ
srotomadhye samāgamya vartante tāmase guṇe
31. ye ca anye tāmasāḥ guṇāḥ śūdrayonim atikramya
srotomadhye samāgamya tāmase guṇe vartante
31. And those other individuals who, having transcended the birth-state of a śūdra, and whose qualities (guṇa) are primarily those of dullness (tamas), having converged in the flow (of transmigration), remain absorbed in the tamasic quality (guṇa).
अभिषङ्गस्तु कामेषु महामोह इति स्मृतः ।
ऋषयो मुनयो देवा मुह्यन्त्यत्र सुखेप्सवः ॥३२॥
32. abhiṣaṅgastu kāmeṣu mahāmoha iti smṛtaḥ ,
ṛṣayo munayo devā muhyantyatra sukhepsavaḥ.
32. abhiṣaṅgaḥ tu kāmeṣu mahāmohaḥ iti smṛtaḥ
ṛṣayaḥ munayaḥ devāḥ muhyanti atra sukhepsavaḥ
32. kāmeṣu abhiṣaṅgaḥ tu mahāmohaḥ iti smṛtaḥ.
ṛṣayaḥ munayaḥ devāḥ sukhepsavaḥ atra muhyanti
32. Indeed, deep attachment to worldly desires (kāma) is declared to be great delusion (mahāmoha). Even sages (ṛṣi), hermits, and gods become bewildered in this situation, being solely desirous of happiness.
तमो मोहो महामोहस्तामिस्रः क्रोधसंज्ञितः ।
मरणं त्वन्धतामिस्रं तामिस्रं क्रोध उच्यते ॥३३॥
33. tamo moho mahāmohastāmisraḥ krodhasaṁjñitaḥ ,
maraṇaṁ tvandhatāmisraṁ tāmisraṁ krodha ucyate.
33. tamaḥ mohaḥ mahāmohaḥ tāmisraḥ krodhasaṃjñitaḥ
maraṇam tu andhatāmisram tāmisram krodhaḥ ucyate
33. tamaḥ mohaḥ mahāmohaḥ tāmisraḥ krodhasaṃjñitaḥ
tu maraṇam andhatāmisram tāmisram krodhaḥ ucyate
33. The state of ignorance (tamas) includes delusion and great delusion. Gloom (tāmisra) is designated as anger. Death, however, is blinding darkness (andhatāmisra); this gloom is specifically referred to as anger.
भावतो गुणतश्चैव योनितश्चैव तत्त्वतः ।
सर्वमेतत्तमो विप्राः कीर्तितं वो यथाविधि ॥३४॥
34. bhāvato guṇataścaiva yonitaścaiva tattvataḥ ,
sarvametattamo viprāḥ kīrtitaṁ vo yathāvidhi.
34. bhāvataḥ guṇataḥ ca eva yonitaḥ ca eva tattvataḥ
sarvam etat tamaḥ viprāḥ kīrtitam vaḥ yathāvidhi
34. viprāḥ sarvam etat tamaḥ vaḥ bhāvataḥ guṇataḥ ca
eva yonitaḥ ca eva tattvataḥ yathāvidhi kīrtitam
34. O wise ones, all this ignorance (tamas) has been explained to you properly, considering its nature, its qualities, its origin, and its fundamental essence.
को न्वेतद्बुध्यते साधु को न्वेतत्साधु पश्यति ।
अतत्त्वे तत्त्वदर्शी यस्तमसस्तत्त्वलक्षणम् ॥३५॥
35. ko nvetadbudhyate sādhu ko nvetatsādhu paśyati ,
atattve tattvadarśī yastamasastattvalakṣaṇam.
35. kaḥ nu etat budhyate sādhu kaḥ nu etat sādhu paśyati
atattve tattvadarśī yaḥ tamasaḥ tattvalakṣaṇam
35. kaḥ nu etat sādhu budhyate kaḥ nu etat sādhu paśyati
yaḥ atattve tattvadarśī tamasaḥ tattvalakṣaṇam
35. Who indeed truly comprehends this? Who indeed truly perceives this? The fundamental characteristic of ignorance (tamas) is to see the true essence in that which lacks it.
तमोगुणा वो बहुधा प्रकीर्तिता यथावदुक्तं च तमः परावरम् ।
नरो हि यो वेद गुणानिमान्सदा स तामसैः सर्वगुणैः प्रमुच्यते ॥३६॥
36. tamoguṇā vo bahudhā prakīrtitā; yathāvaduktaṁ ca tamaḥ parāvaram ,
naro hi yo veda guṇānimānsadā; sa tāmasaiḥ sarvaguṇaiḥ pramucyate.
36. tamoguṇāḥ vaḥ bahudhā prakīrtitāḥ
yathāvat uktam ca tamaḥ parāvaram
naraḥ hi yaḥ veda guṇān imān sadā
saḥ tāmasaiḥ sarvaguṇaiḥ pramucyate
36. vaḥ tamoguṇāḥ bahudhā prakīrtitāḥ ca tamaḥ parāvaram yathāvat uktam.
hi yaḥ naraḥ imān guṇān sadā veda,
saḥ sarvaguṇaiḥ tāmasaiḥ pramucyate.
36. The qualities influenced by ignorance have been manifoldly proclaimed to you, and ignorance (tamas) itself, encompassing both higher and lower aspects, has been duly explained. Indeed, the person who always understands these qualities is completely liberated from all attributes arising from ignorance (tāmasa).