Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-18, chapter-1

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
जनमेजय उवाच ।
स्वर्गं त्रिविष्टपं प्राप्य मम पूर्वपितामहाः ।
पाण्डवा धार्तराष्ट्राश्च कानि स्थानानि भेजिरे ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
svargaṁ triviṣṭapaṁ prāpya mama pūrvapitāmahāḥ ,
pāṇḍavā dhārtarāṣṭrāśca kāni sthānāni bhejire.
1. Janamejaya uvāca mama pūrvapitāmahāḥ Pāṇḍavāḥ Dhārtarāṣṭrāḥ
ca svargaṃ triviṣṭapaṃ prāpya kāni sthānāni bhejire
1. Janamejaya uvāca mama pūrvapitāmahāḥ Pāṇḍavāḥ Dhārtarāṣṭrāḥ
ca svargaṃ triviṣṭapaṃ prāpya kāni sthānāni bhejire
1. Janamejaya said: "Having attained the celestial realm, my ancestors, the Pāṇḍavas and the Dhārtarāṣṭras, what places did they come to inhabit?"
एतदिच्छाम्यहं श्रोतुं सर्वविच्चासि मे मतः ।
महर्षिणाभ्यनुज्ञातो व्यासेनाद्भुतकर्मणा ॥२॥
2. etadicchāmyahaṁ śrotuṁ sarvaviccāsi me mataḥ ,
maharṣiṇābhyanujñāto vyāsenādbhutakarmaṇā.
2. ahaṃ etat śrotuṃ icchāmi ca me sarvavit asi mataḥ
maharṣiṇā adbhutakarmaṇā Vyāsena abhyanujñātaḥ
2. ahaṃ etat śrotuṃ icchāmi ca me sarvavit asi mataḥ
maharṣiṇā adbhutakarmaṇā Vyāsena abhyanujñātaḥ
2. I wish to hear this, and I consider you to be all-knowing, as you have been instructed by the great sage Vyāsa of wondrous deeds.
वैशंपायन उवाच ।
स्वर्गं त्रिविष्टपं प्राप्य तव पूर्वपितामहाः ।
युधिष्ठिरप्रभृतयो यदकुर्वत तच्छृणु ॥३॥
3. vaiśaṁpāyana uvāca ,
svargaṁ triviṣṭapaṁ prāpya tava pūrvapitāmahāḥ ,
yudhiṣṭhiraprabhṛtayo yadakurvata tacchṛṇu.
3. Vaiśaṃpāyana uvāca svargaṃ triviṣṭapaṃ prāpya tava
pūrvapitāmahāḥ Yudhiṣṭhiraprabhṛtayaḥ yat akurvata tat śṛṇu
3. Vaiśaṃpāyana uvāca tava pūrvapitāmahāḥ Yudhiṣṭhiraprabhṛtayaḥ
svargaṃ triviṣṭapaṃ prāpya yat akurvata tat śṛṇu
3. Vaiśampāyana said: "Listen to what your ancestors, led by Yudhiṣṭhira and others, did after attaining the celestial realm."
स्वर्गं त्रिविष्टपं प्राप्य धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
दुर्योधनं श्रिया जुष्टं ददर्शासीनमासने ॥४॥
4. svargaṁ triviṣṭapaṁ prāpya dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
duryodhanaṁ śriyā juṣṭaṁ dadarśāsīnamāsane.
4. svargaṃ triviṣṭapaṃ prāpya Dharmarājaḥ Yudhiṣṭhiraḥ
Duryodhanaṃ śriyā juṣṭaṃ dadarśa āsīnam āsane
4. Dharmarājaḥ Yudhiṣṭhiraḥ svargaṃ triviṣṭapaṃ prāpya
śriyā juṣṭaṃ āsane āsīnam Duryodhanaṃ dadarśa
4. Having attained the celestial realm, Yudhiṣṭhira, the king of righteousness (dharma), saw Duryodhana seated on a throne, endowed with great splendor.
भ्राजमानमिवादित्यं वीरलक्ष्म्याभिसंवृतम् ।
देवैर्भ्राजिष्णुभिः साध्यैः सहितं पुण्यकर्मभिः ॥५॥
5. bhrājamānamivādityaṁ vīralakṣmyābhisaṁvṛtam ,
devairbhrājiṣṇubhiḥ sādhyaiḥ sahitaṁ puṇyakarmabhiḥ.
5. bhrājamānam iva ādityam vīralakṣmyā abhisaṃvṛtam
devaiḥ bhrājiṣṇubhiḥ sādhyaiḥ sahitam puṇyakarmabhiḥ
5. ādityam iva bhrājamānam vīralakṣmyā abhisaṃvṛtam
bhrājiṣṇubhiḥ devaiḥ sādhyaiḥ puṇyakarmabhiḥ sahitam
5. He was shining like the sun, encompassed by the splendor of heroes, accompanied by resplendent gods and Sādhyas who perform righteous actions.
ततो युधिष्ठिरो दृष्ट्वा दुर्योधनममर्षितः ।
सहसा संनिवृत्तोऽभूच्छ्रियं दृष्ट्वा सुयोधने ॥६॥
6. tato yudhiṣṭhiro dṛṣṭvā duryodhanamamarṣitaḥ ,
sahasā saṁnivṛtto'bhūcchriyaṁ dṛṣṭvā suyodhane.
6. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ dṛṣṭvā duryodhanam amarṣitaḥ
sahasā saṃnivṛttaḥ abhūt śriyam dṛṣṭvā suyodhane
6. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ duryodhanam dṛṣṭvā amarṣitaḥ (abhūt),
suyodhane śriyam dṛṣṭvā sahasā saṃnivṛttaḥ abhūt
6. Then Yudhiṣṭhira, seeing Duryodhana, became indignant. He suddenly turned back, having perceived the prosperity (śrī) of Suyodhana.
ब्रुवन्नुच्चैर्वचस्तान्वै नाहं दुर्योधनेन वै ।
सहितः कामये लोकाँल्लुब्धेनादीर्घदर्शिना ॥७॥
7. bruvannuccairvacastānvai nāhaṁ duryodhanena vai ,
sahitaḥ kāmaye lokāँllubdhenādīrghadarśinā.
7. bruvan uccaiḥ vacas tān vai na aham duryodhanena
vai sahitaḥ kāmaye lokān lubdhena adīrghadarśinā
7. bruvan uccaiḥ vacas tān vai (uvāca): "aham lubdhena adīrghadarśinā duryodhanena sahitaḥ lokān na kāmaye vai.
"
7. Speaking loudly these words to them: 'Indeed, I do not desire worlds in company with Duryodhana, who is greedy and lacks foresight.'
यत्कृते पृथिवी सर्वा सुहृदो बान्धवास्तथा ।
हतास्माभिः प्रसह्याजौ क्लिष्टैः पूर्वं महावने ॥८॥
8. yatkṛte pṛthivī sarvā suhṛdo bāndhavāstathā ,
hatāsmābhiḥ prasahyājau kliṣṭaiḥ pūrvaṁ mahāvane.
8. yatkṛte pṛthivī sarvā suhṛdaḥ bāndhavāḥ tathā hatāḥ
asmābhiḥ prasahya ājau kliṣṭaiḥ pūrvam mahāvane
8. yatkṛte sarvā pṛthivī suhṛdaḥ tathā bāndhavāḥ (ca)
pūrvam mahāvane kliṣṭaiḥ asmābhiḥ ājau prasahya hatāḥ
8. On whose account the entire earth's populace, along with friends and relatives, were forcibly slain by us in battle - by us who were previously afflicted in the great forest.
द्रौपदी च सभामध्ये पाञ्चाली धर्मचारिणी ।
परिक्लिष्टानवद्याङ्गी पत्नी नो गुरुसंनिधौ ॥९॥
9. draupadī ca sabhāmadhye pāñcālī dharmacāriṇī ,
parikliṣṭānavadyāṅgī patnī no gurusaṁnidhau.
9. draupadī ca sabhā-madhye pāñcālī dharma-cāriṇī
parikliṣṭā anavadyā-aṅgī patnī naḥ guru-saṃnidhau
9. draupadī pāñcālī dharma-cāriṇī,
parikliṣṭā anavadyā-aṅgī,
naḥ patnī ca guru-saṃnidhau sabhā-madhye
9. Draupadi, the princess of Pañcāla, who is devoted to her intrinsic nature (dharma), our wife with flawless limbs, now distressed, is here in the midst of the assembly, in the presence of our revered elders.
स्वस्ति देवा न मे कामः सुयोधनमुदीक्षितुम् ।
तत्राहं गन्तुमिच्छामि यत्र ते भ्रातरो मम ॥१०॥
10. svasti devā na me kāmaḥ suyodhanamudīkṣitum ,
tatrāhaṁ gantumicchāmi yatra te bhrātaro mama.
10. svasti devāḥ na me kāmaḥ suyodhanam udīkṣitum
tatra aham gantum icchāmi yatra te bhrātaraḥ mama
10. devāḥ svasti! me suyodhanam udīkṣitum kāmaḥ na.
yatra mama te bhrātaraḥ,
tatra aham gantum icchāmi.
10. "Hail, O gods! I have no desire to look upon Suyodhana (Duryodhana). I wish to go where those brothers of mine are."
मैवमित्यब्रवीत्तं तु नारदः प्रहसन्निव ।
स्वर्गे निवासो राजेन्द्र विरुद्धं चापि नश्यति ॥११॥
11. maivamityabravīttaṁ tu nāradaḥ prahasanniva ,
svarge nivāso rājendra viruddhaṁ cāpi naśyati.
11. mā evam iti abravīt tam tu nāradaḥ prahasan iva
svarge nivāsaḥ rāja-indra viruddham ca api naśyati
11. nāradaḥ prahasan iva tam tu "mā evam" iti abravīt.
rājendra,
svarge nivāsaḥ (bhavati),
ca viruddham api naśyati.
11. Narada, as if laughing, said to him, "Do not act thus. O king among men, in heaven (svarga), there is residence, and all opposition (viruddham) also perishes."
युधिष्ठिर महाबाहो मैवं वोचः कथंचन ।
दुर्योधनं प्रति नृपं शृणु चेदं वचो मम ॥१२॥
12. yudhiṣṭhira mahābāho maivaṁ vocaḥ kathaṁcana ,
duryodhanaṁ prati nṛpaṁ śṛṇu cedaṁ vaco mama.
12. yudhiṣṭhira mahā-bāho mā evam vocaḥ kathaṃcana
duryodhanam prati nṛpam śṛṇu ca idam vacaḥ mama
12. yudhiṣṭhira mahā-bāho,
kathaṃcana evam mā vocaḥ.
nṛpam duryodhanam prati ca mama idam vacaḥ śṛṇu.
12. "O Yudhishthira, O mighty-armed one, do not speak thus at all. And listen to these words of mine concerning King Duryodhana."
एष दुर्योधनो राजा पूज्यते त्रिदशैः सह ।
सद्भिश्च राजप्रवरैर्य इमे स्वर्गवासिनः ॥१३॥
13. eṣa duryodhano rājā pūjyate tridaśaiḥ saha ,
sadbhiśca rājapravarairya ime svargavāsinaḥ.
13. eṣaḥ duryodhanaḥ rājā pūjyate tridaśaiḥ saha
sadbhiḥ ca rājapravaraiḥ ye ime svargavāsinaḥ
13. eṣaḥ rājā duryodhanaḥ tridaśaiḥ saha sadbhiḥ
ca ye ime svargavāsinaḥ rājapravaraiḥ pūjyate
13. This King Duryodhana is worshipped by the gods and by the excellent, virtuous kings who reside in heaven.
वीरलोकगतिं प्राप्तो युद्धे हुत्वात्मनस्तनुम् ।
यूयं सर्वे सुरसमा येन युद्धे समासिताः ॥१४॥
14. vīralokagatiṁ prāpto yuddhe hutvātmanastanum ,
yūyaṁ sarve surasamā yena yuddhe samāsitāḥ.
14. vīralokagatim prāptaḥ yuddhe hutvā ātmanaḥ tanum
yūyam sarve surasamāḥ yena yuddhe samāsitāḥ
14. yuddhe ātmanaḥ tanum hutvā vīralokagatim prāptaḥ
yūyam sarve surasamāḥ yena yuddhe samāsitāḥ
14. He attained the destination of heroes, having offered his own body in battle. All of you, who are equal to the gods, were confronted by him in battle.
स एष क्षत्रधर्मेण स्थानमेतदवाप्तवान् ।
भये महति योऽभीतो बभूव पृथिवीपतिः ॥१५॥
15. sa eṣa kṣatradharmeṇa sthānametadavāptavān ,
bhaye mahati yo'bhīto babhūva pṛthivīpatiḥ.
15. saḥ eṣaḥ kṣatradharmeṇa sthānam etat avāptavān
bhaye mahati yaḥ abhītaḥ babhūva pṛthivīpatiḥ
15. saḥ eṣaḥ pṛthivīpatiḥ yaḥ mahati bhaye abhītaḥ babhūva,
kṣatradharmeṇa etat sthānam avāptavān
15. This very person, the lord of the earth, attained this position by adhering to the intrinsic nature (kṣatra dharma) of a warrior, remaining fearless in great danger.
न तन्मनसि कर्तव्यं पुत्र यद्द्यूतकारितम् ।
द्रौपद्याश्च परिक्लेशं न चिन्तयितुमर्हसि ॥१६॥
16. na tanmanasi kartavyaṁ putra yaddyūtakāritam ,
draupadyāśca parikleśaṁ na cintayitumarhasi.
16. na tat manasi kartavyam putra yat dyūtakāritam
draupadyāḥ ca parikleśam na cintayitum arhasi
16. putra,
yat dyūtakāritam tat manasi na kartavyam draupadyāḥ parikleśam ca na cintayitum arhasi
16. My son, you should not keep in your mind that which was caused by gambling. Nor should you dwell on Draupadi's great suffering.
ये चान्येऽपि परिक्लेशा युष्माकं द्यूतकारिताः ।
संग्रामेष्वथ वान्यत्र न तान्संस्मर्तुमर्हसि ॥१७॥
17. ye cānye'pi parikleśā yuṣmākaṁ dyūtakāritāḥ ,
saṁgrāmeṣvatha vānyatra na tānsaṁsmartumarhasi.
17. ye ca anye api parikleśāḥ yuṣmākam dyūtakāritāḥ
saṃgrāmeṣu atha vā anyatra na tān saṃsmartum arhasi
17. yuṣmākam dyūtakāritāḥ ye ca anye api parikleśāḥ
saṃgrāmeṣu atha vā anyatra na tān saṃsmartum arhasi
17. You should not remember those troubles caused by gambling, nor any other hardships you faced, whether encountered in battles or elsewhere.
समागच्छ यथान्यायं राज्ञा दुर्योधनेन वै ।
स्वर्गोऽयं नेह वैराणि भवन्ति मनुजाधिप ॥१८॥
18. samāgaccha yathānyāyaṁ rājñā duryodhanena vai ,
svargo'yaṁ neha vairāṇi bhavanti manujādhipa.
18. samāgaccha yathānyāyaṃ rājñā duryodhanena vai
svargaḥ ayam na iha vairāṇi bhavanti manujādhipa
18. manujādhipa,
yathānyāyaṃ rājñā duryodhanena vai samāgaccha.
ayam svargaḥ (asti).
iha vairāṇi na bhavanti.
18. O lord of men (manujādhipa), unite justly with King Duryodhana. This is heaven; here, enmities do not exist.
नारदेनैवमुक्तस्तु कुरुराजो युधिष्ठिरः ।
भ्रातॄन्पप्रच्छ मेधावी वाक्यमेतदुवाच ह ॥१९॥
19. nāradenaivamuktastu kururājo yudhiṣṭhiraḥ ,
bhrātṝnpapraccha medhāvī vākyametaduvāca ha.
19. nāradena eva uktaḥ tu kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
bhrātṝn papraccha medhāvī vākyam etat uvāca ha
19. nāradena eva uktaḥ tu medhāvī kururājaḥ
yudhiṣṭhiraḥ bhrātṝn papraccha etat vākyam uvāca ha
19. Thus addressed by Nārada, the wise (medhāvī) King of Kurus, Yudhiṣṭhira, questioned his brothers and then spoke these words.
यदि दुर्योधनस्यैते वीरलोकाः सनातनाः ।
अधर्मज्ञस्य पापस्य पृथिवीसुहृदद्रुहः ॥२०॥
20. yadi duryodhanasyaite vīralokāḥ sanātanāḥ ,
adharmajñasya pāpasya pṛthivīsuhṛdadruhaḥ.
20. yadi duryodhanasya ete vīralokāḥ sanātanāḥ
adharmajñasya pāpasya pṛthivīsuhṛdadruhaḥ
20. yadi adharmajñasya pāpasya pṛthivīsuhṛdadruhaḥ duryodhanasya ete sanātanāḥ vīralokāḥ (santi,
tarhi katham?)
20. If these eternal abodes of heroes (vīralokāḥ) are for Duryodhana - the one ignorant of (natural) law (dharma), the sinful one, and one who does not harm the friends of the world -
यत्कृते पृथिवी नष्टा सहया सरथद्विपा ।
वयं च मन्युना दग्धा वैरं प्रतिचिकीर्षवः ॥२१॥
21. yatkṛte pṛthivī naṣṭā sahayā sarathadvipā ,
vayaṁ ca manyunā dagdhā vairaṁ praticikīrṣavaḥ.
21. yat kṛte pṛthivī naṣṭā sahayā sarathadvipā
vayam ca manyunā dagdhā vairam praticikīrṣavaḥ
21. yat kṛte pṛthivī sahayā sarathadvipā naṣṭā
vayam ca manyunā dagdhā vairam praticikīrṣavaḥ
21. Due to whom the earth, along with its horses, chariots, and elephants, was destroyed. And we, consumed by wrath, desire retaliation.
ये ते वीरा महात्मानो भ्रातरो मे महाव्रताः ।
सत्यप्रतिज्ञा लोकस्य शूरा वै सत्यवादिनः ॥२२॥
22. ye te vīrā mahātmāno bhrātaro me mahāvratāḥ ,
satyapratijñā lokasya śūrā vai satyavādinaḥ.
22. ye te vīrā mahātmānaḥ bhrātaraḥ me mahāvratāḥ
satyapratijñā lokasya śūrā vai satyavādinaḥ
22. me te bhrātaraḥ ye vīrā mahātmānaḥ mahāvratāḥ
lokasya satyapratijñā vai śūrā satyavādinaḥ
22. Those great-souled, heroic brothers of mine, who observed great vows, whose promises to the world were true, and who were indeed brave truth-speakers.
तेषामिदानीं के लोका द्रष्टुमिच्छामि तानहम् ।
कर्णं चैव महात्मानं कौन्तेयं सत्यसंगरम् ॥२३॥
23. teṣāmidānīṁ ke lokā draṣṭumicchāmi tānaham ,
karṇaṁ caiva mahātmānaṁ kaunteyaṁ satyasaṁgaram.
23. teṣām idānīm ke lokā draṣṭum icchāmi tān aham
karṇam ca eva mahātmānam kaunteyam satyasaṅgaram
23. idānīm teṣām ke lokā aham tān draṣṭum icchāmi ca
eva mahātmānam kaunteyam satyasaṅgaram karṇam
23. Now, what realms do they inhabit? I wish to see them, as well as the great-souled (mahātman) Karna, son of Kunti, who was steadfast in battle.
धृष्टद्युम्नं सात्यकिं च धृष्टद्युम्नस्य चात्मजान् ।
ये च शस्त्रैर्वधं प्राप्ताः क्षत्रधर्मेण पार्थिवाः ॥२४॥
24. dhṛṣṭadyumnaṁ sātyakiṁ ca dhṛṣṭadyumnasya cātmajān ,
ye ca śastrairvadhaṁ prāptāḥ kṣatradharmeṇa pārthivāḥ.
24. dhṛṣṭadyumnam sātyakim ca dhṛṣṭadyumnasya ca ātmajān
ye ca śastraiḥ vadham prāptāḥ kṣatradharmeṇa pārthivāḥ
24. ca dhṛṣṭadyumnam sātyakim ca dhṛṣṭadyumnasya ātmajān
ca ye pārthivāḥ kṣatradharmeṇa śastraiḥ vadham prāptāḥ
24. I wish to see Dhrishtadyumna, Satyaki, and the sons of Dhrishtadyumna, and those kings who, in accordance with the warrior's intrinsic nature (dharma), met their death by weapons.
क्व नु ते पार्थिवा ब्रह्मन्नैतान्पश्यामि नारद ।
विराटद्रुपदौ चैव धृष्टकेतुमुखांश्च तान् ॥२५॥
25. kva nu te pārthivā brahmannaitānpaśyāmi nārada ,
virāṭadrupadau caiva dhṛṣṭaketumukhāṁśca tān.
25. kv nu te pārthivā brahman na etān paśyāmi nārada
virāṭa-drupadau ca eva dhṛṣṭaketu-mukhān ca tān
25. nārada brahman,
te pārthivāḥ kv nu? virāṭa-drupadau ca eva,
dhṛṣṭaketu-mukhān ca tān,
(aham) na etān paśyāmi.
25. O Brahmin Nārada, where are those kings? I do not see Virāṭa and Drupada, nor those others led by Dhṛṣṭaketu.
शिखण्डिनं च पाञ्चाल्यं द्रौपदेयांश्च सर्वशः ।
अभिमन्युं च दुर्धर्षं द्रष्टुमिच्छामि नारद ॥२६॥
26. śikhaṇḍinaṁ ca pāñcālyaṁ draupadeyāṁśca sarvaśaḥ ,
abhimanyuṁ ca durdharṣaṁ draṣṭumicchāmi nārada.
26. śikhaṇḍinam ca pāñcālyam draupadeyān ca sarvaśaḥ
abhimanyum ca durdharṣam draṣṭum icchāmi nārada
26. nārada,
(aham) śikhaṇḍinam pāñcālyam ca,
draupadeyān sarvaśaḥ ca,
durdharṣam abhimanyum ca,
draṣṭum icchāmi.
26. O Nārada, I wish to see Śikhaṇḍin, the Pāñcāla prince, and all the sons of Draupadī, as well as the formidable Abhimanyu.