महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-8, chapter-43
संजय उवाच ।
एतस्मिन्नन्तरे कृष्णः पार्थं वचनमब्रवीत् ।
दर्शयन्निव कौन्तेयं धर्मराजं युधिष्ठिरम् ॥१॥
एतस्मिन्नन्तरे कृष्णः पार्थं वचनमब्रवीत् ।
दर्शयन्निव कौन्तेयं धर्मराजं युधिष्ठिरम् ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
etasminnantare kṛṣṇaḥ pārthaṁ vacanamabravīt ,
darśayanniva kaunteyaṁ dharmarājaṁ yudhiṣṭhiram.
etasminnantare kṛṣṇaḥ pārthaṁ vacanamabravīt ,
darśayanniva kaunteyaṁ dharmarājaṁ yudhiṣṭhiram.
1.
saṃjaya uvāca etasmin antare kṛṣṇaḥ pārtham vacanam
abravīt darśayan iva kaunteyam dharmarājam yudhiṣṭhiram
abravīt darśayan iva kaunteyam dharmarājam yudhiṣṭhiram
1.
saṃjaya uvāca etasmin antare kṛṣṇaḥ pārtham vacanam
abravīt kaunteyam dharmarājam yudhiṣṭhiram darśayan iva
abravīt kaunteyam dharmarājam yudhiṣṭhiram darśayan iva
1.
Saṃjaya said: At this moment, Kṛṣṇa spoke these words to Pārtha (Arjuna), as if showing him Yudhiṣṭhira, the son of Kuntī and king of natural law (dharma).
एष पाण्डव ते भ्राता धार्तराष्ट्रैर्महाबलैः ।
जिघांसुभिर्महेष्वासैर्द्रुतं पार्थानुसर्यते ॥२॥
जिघांसुभिर्महेष्वासैर्द्रुतं पार्थानुसर्यते ॥२॥
2. eṣa pāṇḍava te bhrātā dhārtarāṣṭrairmahābalaiḥ ,
jighāṁsubhirmaheṣvāsairdrutaṁ pārthānusaryate.
jighāṁsubhirmaheṣvāsairdrutaṁ pārthānusaryate.
2.
eṣa pāṇḍava te bhrātā dhārtarāṣṭraiḥ mahābalaiḥ
jighāṃsubhiḥ maheṣvāsaiḥ drutam pārtha anusaryate
jighāṃsubhiḥ maheṣvāsaiḥ drutam pārtha anusaryate
2.
pāṇḍava,
pārtha,
eṣa te bhrātā mahābalaiḥ jighāṃsubhiḥ maheṣvāsaiḥ dhārtarāṣṭraiḥ drutam anusaryate
pārtha,
eṣa te bhrātā mahābalaiḥ jighāṃsubhiḥ maheṣvāsaiḥ dhārtarāṣṭraiḥ drutam anusaryate
2.
“O Pāṇḍava (Arjuna), this brother of yours is swiftly pursued by the Dhārtarāṣṭras, who are mighty, desirous of killing, and great archers, O Pārtha (Arjuna).
तथानुयान्ति संरब्धाः पाञ्चाला युद्धदुर्मदाः ।
युधिष्ठिरं महात्मानं परीप्सन्तो महाजवाः ॥३॥
युधिष्ठिरं महात्मानं परीप्सन्तो महाजवाः ॥३॥
3. tathānuyānti saṁrabdhāḥ pāñcālā yuddhadurmadāḥ ,
yudhiṣṭhiraṁ mahātmānaṁ parīpsanto mahājavāḥ.
yudhiṣṭhiraṁ mahātmānaṁ parīpsanto mahājavāḥ.
3.
tathā anuyānti saṃrabdhāḥ pāñcālāḥ yuddhadurmadāḥ
yudhiṣṭhiram mahātmānam parīpsantaḥ mahājavāḥ
yudhiṣṭhiram mahātmānam parīpsantaḥ mahājavāḥ
3.
tathā saṃrabdhāḥ yuddhadurmadāḥ mahājavāḥ pāñcālāḥ
mahātmānam yudhiṣṭhiram parīpsantaḥ anuyānti
mahātmānam yudhiṣṭhiram parīpsantaḥ anuyānti
3.
Similarly, the enraged Pāñcālas, who are fierce in battle and very swift, follow, desiring to protect the great-souled Yudhiṣṭhira.
एष दुर्योधनः पार्थ रथानीकेन दंशितः ।
राजा सर्वस्य लोकस्य राजानमनुधावति ॥४॥
राजा सर्वस्य लोकस्य राजानमनुधावति ॥४॥
4. eṣa duryodhanaḥ pārtha rathānīkena daṁśitaḥ ,
rājā sarvasya lokasya rājānamanudhāvati.
rājā sarvasya lokasya rājānamanudhāvati.
4.
eṣaḥ duryodhanaḥ pārtha rathānīkena daṃśitaḥ
rājā sarvasya lokasya rājānam anudhāvati
rājā sarvasya lokasya rājānam anudhāvati
4.
pārtha eṣaḥ duryodhanaḥ sarvasya lokasya
rājā rathānīkena daṃśitaḥ rājānam anudhāvati
rājā rathānīkena daṃśitaḥ rājānam anudhāvati
4.
O Pārtha, this Duryodhana, the king of all people, clad in armor with his chariot army, pursues the (other) king (Yudhiṣṭhira).
जिघांसुः पुरुषव्याघ्रं भ्रातृभिः सहितो बली ।
आशीविषसमस्पर्शैः सर्वयुद्धविशारदैः ॥५॥
आशीविषसमस्पर्शैः सर्वयुद्धविशारदैः ॥५॥
5. jighāṁsuḥ puruṣavyāghraṁ bhrātṛbhiḥ sahito balī ,
āśīviṣasamasparśaiḥ sarvayuddhaviśāradaiḥ.
āśīviṣasamasparśaiḥ sarvayuddhaviśāradaiḥ.
5.
jighāṃsuḥ puruṣavyāghram bhrātṛbhiḥ sahitaḥ
balī āśīviṣasamasparśaiḥ sarvayuddhaviśāradaiḥ
balī āśīviṣasamasparśaiḥ sarvayuddhaviśāradaiḥ
5.
balī jighāṃsuḥ puruṣavyāghram bhrātṛbhiḥ sahitaḥ
āśīviṣasamasparśaiḥ sarvayuddhaviśāradaiḥ
āśīviṣasamasparśaiḥ sarvayuddhaviśāradaiḥ
5.
Powerful, desiring to kill the tiger among men (puruṣavyāghra), he (Duryodhana) is accompanied by his brothers, who are like venomous snakes in their touch and are skilled in all warfare.
एते जिघृक्षवो यान्ति द्विपाश्वरथपत्तयः ।
युधिष्ठिरं धार्तराष्ट्रा रत्नोत्तममिवार्थिनः ॥६॥
युधिष्ठिरं धार्तराष्ट्रा रत्नोत्तममिवार्थिनः ॥६॥
6. ete jighṛkṣavo yānti dvipāśvarathapattayaḥ ,
yudhiṣṭhiraṁ dhārtarāṣṭrā ratnottamamivārthinaḥ.
yudhiṣṭhiraṁ dhārtarāṣṭrā ratnottamamivārthinaḥ.
6.
ete jighṛkṣavaḥ yānti dvipāśvarathapattayaḥ
yudhiṣṭhiram dhārtarāṣṭrāḥ ratnottamam iva arthinaḥ
yudhiṣṭhiram dhārtarāṣṭrāḥ ratnottamam iva arthinaḥ
6.
ete dhārtarāṣṭrāḥ arthinaḥ ratnottamam iva
jighṛkṣavaḥ yudhiṣṭhiram dvipāśvarathapattayaḥ yānti
jighṛkṣavaḥ yudhiṣṭhiram dvipāśvarathapattayaḥ yānti
6.
These sons of Dhṛtarāṣṭra (Dhārtarāṣṭra), desirous of seizing Yudhiṣṭhira, advance with their elephants, horses, chariots, and infantry, just as seekers (desire) a supreme gem.
पश्य सात्वतभीमाभ्यां निरुद्धाधिष्ठितः प्रभुः ।
जिहीर्षवोऽमृतं दैत्याः शक्राग्निभ्यामिवावशाः ॥७॥
जिहीर्षवोऽमृतं दैत्याः शक्राग्निभ्यामिवावशाः ॥७॥
7. paśya sātvatabhīmābhyāṁ niruddhādhiṣṭhitaḥ prabhuḥ ,
jihīrṣavo'mṛtaṁ daityāḥ śakrāgnibhyāmivāvaśāḥ.
jihīrṣavo'mṛtaṁ daityāḥ śakrāgnibhyāmivāvaśāḥ.
7.
paśya sātvatabhīmābhyām niruddhādhiṣṭhitaḥ prabhuḥ
jihīrṣavaḥ amṛtam daityāḥ śakrāgnibhyām iva avaśāḥ
jihīrṣavaḥ amṛtam daityāḥ śakrāgnibhyām iva avaśāḥ
7.
paśya prabhuḥ sātvatabhīmābhyām niruddhādhiṣṭhitaḥ
amṛtam jihīrṣavaḥ avaśāḥ daityāḥ śakrāgnibhyām iva
amṛtam jihīrṣavaḥ avaśāḥ daityāḥ śakrāgnibhyām iva
7.
Behold the lord (Duryodhana), who is blocked and held by Sātvata (Kṛṣṇa) and Bhīma, just like the helpless Daitiyas (demons), desiring to seize nectar, were held by Indra and Agni.
एते बहुत्वात्त्वरिताः पुनर्गच्छन्ति पाण्डवम् ।
समुद्रमिव वार्योघाः प्रावृट्काले महारथाः ॥८॥
समुद्रमिव वार्योघाः प्रावृट्काले महारथाः ॥८॥
8. ete bahutvāttvaritāḥ punargacchanti pāṇḍavam ,
samudramiva vāryoghāḥ prāvṛṭkāle mahārathāḥ.
samudramiva vāryoghāḥ prāvṛṭkāle mahārathāḥ.
8.
ete bahutvāt tvaritāḥ punaḥ gacchanti pāṇḍavam
samudram iva vāryogāḥ prāvṛṭkāle mahārathāḥ
samudram iva vāryogāḥ prāvṛṭkāle mahārathāḥ
8.
mahārathāḥ bahutvāt tvaritāḥ ete punaḥ pāṇḍavam
gacchanti prāvṛṭkāle vāryogāḥ samudram iva
gacchanti prāvṛṭkāle vāryogāḥ samudram iva
8.
These great charioteers (mahārathas), numerous and swift, repeatedly advance towards the son of Pāṇḍu, just as floods rush into the ocean during the rainy season.
नदन्तः सिंहनादांश्च धमन्तश्चापि वारिजान् ।
बलवन्तो महेष्वासा विधुन्वन्तो धनूंषि च ॥९॥
बलवन्तो महेष्वासा विधुन्वन्तो धनूंषि च ॥९॥
9. nadantaḥ siṁhanādāṁśca dhamantaścāpi vārijān ,
balavanto maheṣvāsā vidhunvanto dhanūṁṣi ca.
balavanto maheṣvāsā vidhunvanto dhanūṁṣi ca.
9.
nadantaḥ siṃhanādān ca dhamantaḥ ca api vārijān
balavantaḥ maheṣvāsāḥ vidhunvantaḥ dhanūṃṣi ca
balavantaḥ maheṣvāsāḥ vidhunvantaḥ dhanūṃṣi ca
9.
balavantaḥ maheṣvāsāḥ nadantaḥ siṃhanādān ca
dhamantaḥ api vārijān ca vidhunvantaḥ dhanūṃṣi ca
dhamantaḥ api vārijān ca vidhunvantaḥ dhanūṃṣi ca
9.
These mighty and great archers (maheṣvāsas) are roaring lion-like cries, blowing their conch-shells, and wielding their bows.
मृत्योर्मुखगतं मन्ये कुन्तीपुत्रं युधिष्ठिरम् ।
हुतमग्नौ च भद्रं ते दुर्योधनवशं गतम् ॥१०॥
हुतमग्नौ च भद्रं ते दुर्योधनवशं गतम् ॥१०॥
10. mṛtyormukhagataṁ manye kuntīputraṁ yudhiṣṭhiram ,
hutamagnau ca bhadraṁ te duryodhanavaśaṁ gatam.
hutamagnau ca bhadraṁ te duryodhanavaśaṁ gatam.
10.
mṛtyoḥ mukhagatam manye kuntīputram yudhiṣṭhiram
hutam agnau ca bhadram te duryodhanavaśam gatam
hutam agnau ca bhadram te duryodhanavaśam gatam
10.
mṛtyoḥ mukhagatam kuntīputram yudhiṣṭhiram agnau hutam ca duryodhanavaśam gatam manye.
te bhadram.
te bhadram.
10.
I consider Yudhiṣṭhira, the son of Kuntī, to be in the jaws of Death and offered into the sacrificial fire. May it be well for you, as he has fallen under Duryodhana's control.
यथायुक्तमनीकं हि धार्तराष्ट्रस्य पाण्डव ।
नास्य शक्रोऽपि मुच्येत संप्राप्तो बाणगोचरम् ॥११॥
नास्य शक्रोऽपि मुच्येत संप्राप्तो बाणगोचरम् ॥११॥
11. yathāyuktamanīkaṁ hi dhārtarāṣṭrasya pāṇḍava ,
nāsya śakro'pi mucyeta saṁprāpto bāṇagocaram.
nāsya śakro'pi mucyeta saṁprāpto bāṇagocaram.
11.
yathā yuktam anīkam hi dhārtarāṣṭrasya pāṇḍava na
asya śakraḥ api mucyeta samprāptaḥ bāṇagocaram
asya śakraḥ api mucyeta samprāptaḥ bāṇagocaram
11.
pāṇḍava,
dhārtarāṣṭrasya anīkam hi yathā yuktam.
asya bāṇagocaram samprāptaḥ śakraḥ api na mucyeta.
dhārtarāṣṭrasya anīkam hi yathā yuktam.
asya bāṇagocaram samprāptaḥ śakraḥ api na mucyeta.
11.
O son of Pāṇḍu, the army of Dhṛtarāṣṭra (Duryodhana) is indeed so skillfully arrayed that even Indra (Śakra) would not escape it once he entered the range of its arrows.
दुर्योधनस्य शूरस्य द्रौणेः शारद्वतस्य च ।
कर्णस्य चेषुवेगो वै पर्वतानपि दारयेत् ॥१२॥
कर्णस्य चेषुवेगो वै पर्वतानपि दारयेत् ॥१२॥
12. duryodhanasya śūrasya drauṇeḥ śāradvatasya ca ,
karṇasya ceṣuvego vai parvatānapi dārayet.
karṇasya ceṣuvego vai parvatānapi dārayet.
12.
Duryodhanasya śūrasya Drauṇeḥ Śāradvatasya ca
Karṇasya ca iṣuvegaḥ vai parvatān api dārayet
Karṇasya ca iṣuvegaḥ vai parvatān api dārayet
12.
Duryodhanasya śūrasya Drauṇeḥ Śāradvatasya ca
Karṇasya ca iṣuvegaḥ vai parvatān api dārayet
Karṇasya ca iṣuvegaḥ vai parvatān api dārayet
12.
Indeed, the force of arrows from the brave Duryodhana, Drona's son (Aśvatthāman), Śāradvata's son (Kṛpa), and Karṇa could tear apart even mountains.
दुर्योधनस्य शूरस्य शरौघाञ्शीघ्रमस्यतः ।
संक्रुद्धस्यान्तकस्येव को वेगं संसहेद्रणे ॥१३॥
संक्रुद्धस्यान्तकस्येव को वेगं संसहेद्रणे ॥१३॥
13. duryodhanasya śūrasya śaraughāñśīghramasyataḥ ,
saṁkruddhasyāntakasyeva ko vegaṁ saṁsahedraṇe.
saṁkruddhasyāntakasyeva ko vegaṁ saṁsahedraṇe.
13.
Duryodhanasya śūrasya śaraughān śīghram asyataḥ
saṃkruddhasya antakasya iva kaḥ vegam saṃsahet raṇe
saṃkruddhasya antakasya iva kaḥ vegam saṃsahet raṇe
13.
raṇe Duryodhanasya śūrasya śaraughān śīghram asyataḥ
saṃkruddhasya antakasya iva vegam kaḥ saṃsahet
saṃkruddhasya antakasya iva vegam kaḥ saṃsahet
13.
In battle, who could endure the impetuosity of the brave Duryodhana, who swiftly discharges torrents of arrows, especially when he is like enraged Death (Antaka)?
कर्णेन च कृतो राजा विमुखः शत्रुतापनः ।
बलवाँल्लघुहस्तश्च कृती युद्धविशारदः ॥१४॥
बलवाँल्लघुहस्तश्च कृती युद्धविशारदः ॥१४॥
14. karṇena ca kṛto rājā vimukhaḥ śatrutāpanaḥ ,
balavāँllaghuhastaśca kṛtī yuddhaviśāradaḥ.
balavāँllaghuhastaśca kṛtī yuddhaviśāradaḥ.
14.
Karṇena ca kṛtaḥ rājā vimukhaḥ śatrutāpanaḥ
balavān laghuhastaḥ ca kṛtī yuddhaviśāradaḥ
balavān laghuhastaḥ ca kṛtī yuddhaviśāradaḥ
14.
ca Karṇena rājā kṛtaḥ vimukhaḥ śatrutāpanaḥ
balavān laghuhastaḥ ca kṛtī yuddhaviśāradaḥ
balavān laghuhastaḥ ca kṛtī yuddhaviśāradaḥ
14.
And the king (Duryodhana), whom Karṇa made victorious, is a tormentor of foes, powerful, quick in action, accomplished, and an expert in battle.
राधेयः पाण्डवश्रेष्ठं शक्तः पीडयितुं रणे ।
सहितो धृतराष्ट्रस्य पुत्रैः शूरो महात्मभिः ॥१५॥
सहितो धृतराष्ट्रस्य पुत्रैः शूरो महात्मभिः ॥१५॥
15. rādheyaḥ pāṇḍavaśreṣṭhaṁ śaktaḥ pīḍayituṁ raṇe ,
sahito dhṛtarāṣṭrasya putraiḥ śūro mahātmabhiḥ.
sahito dhṛtarāṣṭrasya putraiḥ śūro mahātmabhiḥ.
15.
Rādheyaḥ Pāṇḍavaśreṣṭham śaktaḥ pīḍayitum raṇe
sahitaḥ Dhṛtarāṣṭrasya putraiḥ śūraḥ mahātmabhiḥ
sahitaḥ Dhṛtarāṣṭrasya putraiḥ śūraḥ mahātmabhiḥ
15.
Rādheyaḥ śūraḥ Dhṛtarāṣṭrasya mahātmabhiḥ putraiḥ
sahitaḥ raṇe Pāṇḍavaśreṣṭham pīḍayitum śaktaḥ
sahitaḥ raṇe Pāṇḍavaśreṣṭham pīḍayitum śaktaḥ
15.
The brave Karṇa (Rādheya), accompanied by Dhṛtarāṣṭra's great-souled sons, is capable of tormenting the foremost of the Pāṇḍavas (Arjuna) in battle.
तस्यैवं युध्यमानस्य संग्रामे संयतात्मनः ।
अन्यैरपि च पार्थस्य हृतं वर्म महारथैः ॥१६॥
अन्यैरपि च पार्थस्य हृतं वर्म महारथैः ॥१६॥
16. tasyaivaṁ yudhyamānasya saṁgrāme saṁyatātmanaḥ ,
anyairapi ca pārthasya hṛtaṁ varma mahārathaiḥ.
anyairapi ca pārthasya hṛtaṁ varma mahārathaiḥ.
16.
tasya evam yudhyamānasya saṃgrāme saṃyatātmanaḥ
anyaiḥ api ca pārthasya hṛtam varma mahārathaiḥ
anyaiḥ api ca pārthasya hṛtam varma mahārathaiḥ
16.
saṃgrāme evam yudhyamānasya saṃyatātmanaḥ tasya
pārthasya api varma anyaiḥ mahārathaiḥ ca hṛtam
pārthasya api varma anyaiḥ mahārathaiḥ ca hṛtam
16.
While he, Pārtha, whose self (ātman) was restrained, was fighting in this manner in battle, his armor was also seized by other great charioteers.
उपवासकृशो राजा भृशं भरतसत्तम ।
ब्राह्मे बले स्थितो ह्येष न क्षत्रेऽतिबले विभो ॥१७॥
ब्राह्मे बले स्थितो ह्येष न क्षत्रेऽतिबले विभो ॥१७॥
17. upavāsakṛśo rājā bhṛśaṁ bharatasattama ,
brāhme bale sthito hyeṣa na kṣatre'tibale vibho.
brāhme bale sthito hyeṣa na kṣatre'tibale vibho.
17.
upavāsakṛśaḥ rājā bhṛśam bharatasattama brāhme
bale sthitaḥ hi eṣaḥ na kṣatre atibale vibho
bale sthitaḥ hi eṣaḥ na kṣatre atibale vibho
17.
bharatasattama vibho rājā upavāsakṛśaḥ bhṛśam
hi eṣaḥ brāhme bale sthitaḥ na atibale kṣatre
hi eṣaḥ brāhme bale sthitaḥ na atibale kṣatre
17.
O best among the Bharatas, the king is exceedingly emaciated by fasting. Indeed, O lord, he relies on spiritual strength, not on the immense power of a warrior (kṣatra).
न जीवति महाराजो मन्ये पार्थ युधिष्ठिरः ।
यद्भीमसेनः सहते सिंहनादममर्षणः ॥१८॥
यद्भीमसेनः सहते सिंहनादममर्षणः ॥१८॥
18. na jīvati mahārājo manye pārtha yudhiṣṭhiraḥ ,
yadbhīmasenaḥ sahate siṁhanādamamarṣaṇaḥ.
yadbhīmasenaḥ sahate siṁhanādamamarṣaṇaḥ.
18.
na jīvati mahārājaḥ manye pārtha yudhiṣṭhiraḥ
yat bhīmasenaḥ sahate siṃhanādam amarṣaṇaḥ
yat bhīmasenaḥ sahate siṃhanādam amarṣaṇaḥ
18.
pārtha manye mahārājaḥ yudhiṣṭhiraḥ na jīvati
yat amarṣaṇaḥ bhīmasenaḥ siṃhanādam sahate
yat amarṣaṇaḥ bhīmasenaḥ siṃhanādam sahate
18.
O Pārtha, I believe that the great king Yudhiṣṭhira is not alive, because Bhīmasena, who is typically intolerant, is (now) enduring the lion's roar.
नर्दतां धार्तराष्ट्राणां पुनः पुनररिंदम ।
धमतां च महाशङ्खान्संग्रामे जितकाशिनाम् ॥१९॥
धमतां च महाशङ्खान्संग्रामे जितकाशिनाम् ॥१९॥
19. nardatāṁ dhārtarāṣṭrāṇāṁ punaḥ punarariṁdama ,
dhamatāṁ ca mahāśaṅkhānsaṁgrāme jitakāśinām.
dhamatāṁ ca mahāśaṅkhānsaṁgrāme jitakāśinām.
19.
nardatām dhārtarāṣṭrāṇām punaḥ punaḥ arindama
dhamatām ca mahāśaṅkhān saṃgrāme jitakāśinām
dhamatām ca mahāśaṅkhān saṃgrāme jitakāśinām
19.
arindama saṃgrāme punaḥ punaḥ nardatām ca
mahāśaṅkhān dhamatām jitakāśinām dhārtarāṣṭrāṇām
mahāśaṅkhān dhamatām jitakāśinām dhārtarāṣṭrāṇām
19.
O subduer of enemies, (he is enduring the roars) of the Dhārtarāṣṭras who are repeatedly roaring and blowing great conch shells in battle, those who are exulting in their victory.
युधिष्ठिरं पाण्डवेयं हतेति भरतर्षभ ।
संचोदयत्यसौ कर्णो धार्तराष्ट्रान्महाबलान् ॥२०॥
संचोदयत्यसौ कर्णो धार्तराष्ट्रान्महाबलान् ॥२०॥
20. yudhiṣṭhiraṁ pāṇḍaveyaṁ hateti bharatarṣabha ,
saṁcodayatyasau karṇo dhārtarāṣṭrānmahābalān.
saṁcodayatyasau karṇo dhārtarāṣṭrānmahābalān.
20.
yudhiṣṭhiram pāṇḍaveyam hata iti bharatarṣabha
asau karṇaḥ dhārtarāṣṭrān mahābalān saṃcodayati
asau karṇaḥ dhārtarāṣṭrān mahābalān saṃcodayati
20.
bharatarṣabha asau karṇaḥ yudhiṣṭhiram pāṇḍaveyam
hata iti (matvā) mahābalān dhārtarāṣṭrān saṃcodayati
hata iti (matvā) mahābalān dhārtarāṣṭrān saṃcodayati
20.
O best among the Bhāratas (bharatarṣabha)! This Karṇa is inciting the immensely powerful sons of Dhṛtarāṣṭra, believing that Yudhiṣṭhira, son of Pāṇḍu, has been slain.
स्थूणाकर्णेन्द्रजालेन पार्थ पाशुपतेन च ।
प्रच्छादयन्तो राजानमनुयान्ति महारथाः ।
आतुरो मे मतो राजा संनिषेव्यश्च भारत ॥२१॥
प्रच्छादयन्तो राजानमनुयान्ति महारथाः ।
आतुरो मे मतो राजा संनिषेव्यश्च भारत ॥२१॥
21. sthūṇākarṇendrajālena pārtha pāśupatena ca ,
pracchādayanto rājānamanuyānti mahārathāḥ ,
āturo me mato rājā saṁniṣevyaśca bhārata.
pracchādayanto rājānamanuyānti mahārathāḥ ,
āturo me mato rājā saṁniṣevyaśca bhārata.
21.
sthūṇākarṇendrajālena pārtha
pāśupatena ca pracchādayantaḥ rājānam
anuyānti mahārathāḥ āturaḥ me
mataḥ rājā saṃniṣevyaḥ ca bhārata
pāśupatena ca pracchādayantaḥ rājānam
anuyānti mahārathāḥ āturaḥ me
mataḥ rājā saṃniṣevyaḥ ca bhārata
21.
pārtha mahārathāḥ sthūṇākarṇendrajālena
ca pāśupatena rājānam pracchādayantaḥ
rājānam anuyānti bhārata me rājā
āturaḥ mataḥ ca saṃniṣevyaḥ (asti)
ca pāśupatena rājānam pracchādayantaḥ
rājānam anuyānti bhārata me rājā
āturaḥ mataḥ ca saṃniṣevyaḥ (asti)
21.
O Pārtha (Arjuna), the great charioteers are following the king, shielding him with the magic of "sthūṇākarṇa" (pillar-ear illusion) and also with the Pāśupata (weapon). O Bhārata, I consider the king to be distressed and needing protection.
यथैनमनुवर्तन्ते पाञ्चालाः सह पाण्डवैः ।
त्वरमाणास्त्वराकाले सर्वशस्त्रभृतां वराः ।
मज्जन्तमिव पाताले बलिनोऽप्युज्जिहीर्षवः ॥२२॥
त्वरमाणास्त्वराकाले सर्वशस्त्रभृतां वराः ।
मज्जन्तमिव पाताले बलिनोऽप्युज्जिहीर्षवः ॥२२॥
22. yathainamanuvartante pāñcālāḥ saha pāṇḍavaiḥ ,
tvaramāṇāstvarākāle sarvaśastrabhṛtāṁ varāḥ ,
majjantamiva pātāle balino'pyujjihīrṣavaḥ.
tvaramāṇāstvarākāle sarvaśastrabhṛtāṁ varāḥ ,
majjantamiva pātāle balino'pyujjihīrṣavaḥ.
22.
yathā enam anuvartante pāñcālāḥ saha
pāṇḍavaiḥ tvaramāṇāḥ tvarākāle
sarvaśastrabhṛtām varāḥ majjantam
iva pātāle balinaḥ api ujjihīrṣavaḥ
pāṇḍavaiḥ tvaramāṇāḥ tvarākāle
sarvaśastrabhṛtām varāḥ majjantam
iva pātāle balinaḥ api ujjihīrṣavaḥ
22.
yathā pāñcālāḥ saha pāṇḍavaiḥ,
tvarākāle tvaramāṇāḥ sarvaśastrabhṛtām varāḥ,
enam anuvartante balinaḥ api pātāle majjantam iva ujjihīrṣavaḥ (bhavanti)
tvarākāle tvaramāṇāḥ sarvaśastrabhṛtām varāḥ,
enam anuvartante balinaḥ api pātāle majjantam iva ujjihīrṣavaḥ (bhavanti)
22.
Just as the Pāñcālas, along with the Pāṇḍavas, who are the foremost among all weapon-bearers, are swiftly following him in this urgent time, desiring to lift him up as if he were sinking into the netherworld (pātāla), even though they themselves are powerful.
न केतुर्दृश्यते राज्ञः कर्णेन निहतः शरैः ।
पश्यतोर्यमयोः पार्थ सात्यकेश्च शिखण्डिनः ॥२३॥
पश्यतोर्यमयोः पार्थ सात्यकेश्च शिखण्डिनः ॥२३॥
23. na keturdṛśyate rājñaḥ karṇena nihataḥ śaraiḥ ,
paśyatoryamayoḥ pārtha sātyakeśca śikhaṇḍinaḥ.
paśyatoryamayoḥ pārtha sātyakeśca śikhaṇḍinaḥ.
23.
na ketuḥ dṛśyate rājñaḥ karṇena nihataḥ śaraiḥ
paśyatoḥ yamayoḥ pārtha sātyakeḥ ca śikhaṇḍinaḥ
paśyatoḥ yamayoḥ pārtha sātyakeḥ ca śikhaṇḍinaḥ
23.
pārtha rājñaḥ ketuḥ कर्णेन शरैः nihataḥ (अतः) न दृश्यते
(एतत्) यमयोः सात्यकेः च शिखण्डिनः पश्यतोः (सत्सु) (भवति)
(एतत्) यमयोः सात्यकेः च शिखण्डिनः पश्यतोः (सत्सु) (भवति)
23.
O Pārtha (Arjuna), the king's banner is not visible, having been struck down by Karṇa's arrows, even while the two twin brothers (Nākula and Sahadeva), Sātyaki, and Śikhaṇḍin are watching.
धृष्टद्युम्नस्य भीमस्य शतानीकस्य वा विभो ।
पाञ्चालानां च सर्वेषां चेदीनां चैव भारत ॥२४॥
पाञ्चालानां च सर्वेषां चेदीनां चैव भारत ॥२४॥
24. dhṛṣṭadyumnasya bhīmasya śatānīkasya vā vibho ,
pāñcālānāṁ ca sarveṣāṁ cedīnāṁ caiva bhārata.
pāñcālānāṁ ca sarveṣāṁ cedīnāṁ caiva bhārata.
24.
dhṛṣṭadyumnasya bhīmasya śatānīkasya vā vibho
pāñcālānām ca sarveṣām cedīnām ca eva bhārata
pāñcālānām ca sarveṣām cedīnām ca eva bhārata
24.
vibho bhārata dhṛṣṭadyumnasya bhīmasya śatānīkasya
vā ca sarveṣām pāñcālānām ca eva cedīnām
vā ca sarveṣām pāñcālānām ca eva cedīnām
24.
O mighty one, O descendant of Bharata, (this list continues with) of Dhṛṣṭadyumna, Bhīma, or Śatānīka, and of all the Pāñcālas and also the Cedis.
एष कर्णो रणे पार्थ पाण्डवानामनीकिनीम् ।
शरैर्विध्वंसयति वै नलिनीमिव कुञ्जरः ॥२५॥
शरैर्विध्वंसयति वै नलिनीमिव कुञ्जरः ॥२५॥
25. eṣa karṇo raṇe pārtha pāṇḍavānāmanīkinīm ,
śarairvidhvaṁsayati vai nalinīmiva kuñjaraḥ.
śarairvidhvaṁsayati vai nalinīmiva kuñjaraḥ.
25.
eṣaḥ karṇaḥ raṇe pārtha pāṇḍavānām anīkinīm
śaraiḥ vidhvaṃsayati vai nalinīm iva kuñjaraḥ
śaraiḥ vidhvaṃsayati vai nalinīm iva kuñjaraḥ
25.
pārtha eṣaḥ karṇaḥ raṇe śaraiḥ pāṇḍavānām
anīkinīm vai vidhvaṃsayati kuñjaraḥ nalinīm iva
anīkinīm vai vidhvaṃsayati kuñjaraḥ nalinīm iva
25.
O Pārtha, this Karṇa in battle is certainly destroying the army of the Pāṇḍavas with arrows, just as an elephant devastates a lotus pond.
एते द्रवन्ति रथिनस्त्वदीयाः पाण्डुनन्दन ।
पश्य पश्य यथा पार्थ गच्छन्त्येते महारथाः ॥२६॥
पश्य पश्य यथा पार्थ गच्छन्त्येते महारथाः ॥२६॥
26. ete dravanti rathinastvadīyāḥ pāṇḍunandana ,
paśya paśya yathā pārtha gacchantyete mahārathāḥ.
paśya paśya yathā pārtha gacchantyete mahārathāḥ.
26.
ete dravanti rathinaḥ tvadīyāḥ pāṇḍunandana
paśya paśya yathā pārtha gacchanti ete mahārathāḥ
paśya paśya yathā pārtha gacchanti ete mahārathāḥ
26.
pāṇḍunandana tvadīyāḥ ete rathinaḥ dravanti
pārtha paśya paśya yathā ete mahārathāḥ gacchanti
pārtha paśya paśya yathā ete mahārathāḥ gacchanti
26.
O son of Pāṇḍu, these charioteers of yours are fleeing. O Pārtha, behold, behold how these great charioteers are retreating!
एते भारत मातङ्गाः कर्णेनाभिहता रणे ।
आर्तनादान्विकुर्वाणा विद्रवन्ति दिशो दश ॥२७॥
आर्तनादान्विकुर्वाणा विद्रवन्ति दिशो दश ॥२७॥
27. ete bhārata mātaṅgāḥ karṇenābhihatā raṇe ,
ārtanādānvikurvāṇā vidravanti diśo daśa.
ārtanādānvikurvāṇā vidravanti diśo daśa.
27.
ete bhārata mātaṅgāḥ karṇena abhihatāḥ raṇe
ārtanādān vikurvāṇāḥ vidravanti diśaḥ daśa
ārtanādān vikurvāṇāḥ vidravanti diśaḥ daśa
27.
bhārata ete mātaṅgāḥ raṇe karṇena abhihatāḥ
ārtanādān vikurvāṇāḥ daśa diśaḥ vidravanti
ārtanādān vikurvāṇāḥ daśa diśaḥ vidravanti
27.
O Bhārata, these elephants, struck by Karṇa in battle, are uttering cries of distress and fleeing in all ten directions.
रथानां द्रवतां वृन्दं पश्य पार्थ समन्ततः ।
द्राव्यमाणं रणे चैव कर्णेनामित्रकर्शिना ॥२८॥
द्राव्यमाणं रणे चैव कर्णेनामित्रकर्शिना ॥२८॥
28. rathānāṁ dravatāṁ vṛndaṁ paśya pārtha samantataḥ ,
drāvyamāṇaṁ raṇe caiva karṇenāmitrakarśinā.
drāvyamāṇaṁ raṇe caiva karṇenāmitrakarśinā.
28.
rathānām dravatām vṛndam paśya pārtha samantataḥ
drāvyamāṇam raṇe ca eva karṇena amitrakarśinā
drāvyamāṇam raṇe ca eva karṇena amitrakarśinā
28.
pārtha samantataḥ dravatām rathānām vṛndam raṇe
ca eva amitrakarśinā karṇena drāvyamāṇam paśya
ca eva amitrakarśinā karṇena drāvyamāṇam paśya
28.
O Pārtha, behold the multitude of chariots fleeing from all directions, being driven away in battle by Karṇa, the annihilator of foes.
हस्तिकक्ष्यां रणे पश्य चरन्तीं तत्र तत्र ह ।
रथस्थं सूतपुत्रस्य केतुं केतुमतां वर ॥२९॥
रथस्थं सूतपुत्रस्य केतुं केतुमतां वर ॥२९॥
29. hastikakṣyāṁ raṇe paśya carantīṁ tatra tatra ha ,
rathasthaṁ sūtaputrasya ketuṁ ketumatāṁ vara.
rathasthaṁ sūtaputrasya ketuṁ ketumatāṁ vara.
29.
hastikakṣyām raṇe paśya carantīm tatra tatra ha
rathastham sūtaputrasya ketum ketumatām vara
rathastham sūtaputrasya ketum ketumatām vara
29.
ketumatām vara hastikakṣyām raṇe tatra tatra
carantīm ha paśya sūtaputrasya rathastham ketum
carantīm ha paśya sūtaputrasya rathastham ketum
29.
O best among those bearing banners, behold the elephant division moving here and there in the battle. And see the banner of Sūta's son (Karṇa), positioned on his chariot.
असौ धावति राधेयो भीमसेनरथं प्रति ।
किरञ्शरशतानीव विनिघ्नंस्तव वाहिनीम् ॥३०॥
किरञ्शरशतानीव विनिघ्नंस्तव वाहिनीम् ॥३०॥
30. asau dhāvati rādheyo bhīmasenarathaṁ prati ,
kirañśaraśatānīva vinighnaṁstava vāhinīm.
kirañśaraśatānīva vinighnaṁstava vāhinīm.
30.
asau dhāvati rādheyaḥ bhīmasenaratam prati
kiran śaraśatāni iva vinighnan tava vāhinīm
kiran śaraśatāni iva vinighnan tava vāhinīm
30.
asau rādheyaḥ tava vāhinīm vinighnan śaraśatāni
iva kiran bhīmasenaratam prati dhāvati
iva kiran bhīmasenaratam prati dhāvati
30.
That Rādheya (Karṇa) is rushing towards Bhīmasena's chariot, showering hundreds of arrows as if in a volley, and annihilating your army.
एतान्पश्य च पाञ्चालान्द्राव्यमाणान्महात्मना ।
शक्रेणेव यथा दैत्यान्हन्यमानान्महाहवे ॥३१॥
शक्रेणेव यथा दैत्यान्हन्यमानान्महाहवे ॥३१॥
31. etānpaśya ca pāñcālāndrāvyamāṇānmahātmanā ,
śakreṇeva yathā daityānhanyamānānmahāhave.
śakreṇeva yathā daityānhanyamānānmahāhave.
31.
etān paśya ca pāñcālān drāvyamāṇān mahātmanā
śakreṇa iva yathā daityān hanyamānān mahāhave
śakreṇa iva yathā daityān hanyamānān mahāhave
31.
ca paśya etān pāñcālān mahātmanā drāvyamāṇān
yathā śakreṇa daityān mahāhave hanyamānān iva
yathā śakreṇa daityān mahāhave hanyamānān iva
31.
And behold these Pāñcālas being driven away by the great-souled (Karṇa), just as the Daityas are being slaughtered by Indra in a mighty battle.
एष कर्णो रणे जित्वा पाञ्चालान्पाण्डुसृञ्जयान् ।
दिशो विप्रेक्षते सर्वास्त्वदर्थमिति मे मतिः ॥३२॥
दिशो विप्रेक्षते सर्वास्त्वदर्थमिति मे मतिः ॥३२॥
32. eṣa karṇo raṇe jitvā pāñcālānpāṇḍusṛñjayān ,
diśo viprekṣate sarvāstvadarthamiti me matiḥ.
diśo viprekṣate sarvāstvadarthamiti me matiḥ.
32.
eṣaḥ karṇaḥ raṇe jitvā pāñcālān pāṇḍusṛñjayān
diśaḥ viprekṣate sarvāḥ tvadartham iti me matiḥ
diśaḥ viprekṣate sarvāḥ tvadartham iti me matiḥ
32.
eṣaḥ karṇaḥ raṇe pāñcālān pāṇḍusṛñjayān jitvā
sarvāḥ diśaḥ tvadartham viprekṣate iti me matiḥ
sarvāḥ diśaḥ tvadartham viprekṣate iti me matiḥ
32.
Having conquered the Panchalas, the Pandavas, and the Srinjayas in battle, this Karna looks in all directions for your sake; this is my opinion.
पश्य पार्थ धनुः श्रेष्ठं विकर्षन्साधु शोभते ।
शत्रूञ्जित्वा यथा शक्रो देवसंघैः समावृतः ॥३३॥
शत्रूञ्जित्वा यथा शक्रो देवसंघैः समावृतः ॥३३॥
33. paśya pārtha dhanuḥ śreṣṭhaṁ vikarṣansādhu śobhate ,
śatrūñjitvā yathā śakro devasaṁghaiḥ samāvṛtaḥ.
śatrūñjitvā yathā śakro devasaṁghaiḥ samāvṛtaḥ.
33.
paśya pārtha dhanuḥ śreṣṭham vikarṣan sādhu śobhate
śatrūn jitvā yathā śakraḥ devasaṅghaiḥ samāvṛtaḥ
śatrūn jitvā yathā śakraḥ devasaṅghaiḥ samāvṛtaḥ
33.
pārtha paśya (eṣaḥ) śreṣṭham dhanuḥ sādhu vikarṣan śobhate,
yathā śakraḥ śatrūn jitvā devasaṅghaiḥ samāvṛtaḥ (śobhate).
yathā śakraḥ śatrūn jitvā devasaṅghaiḥ samāvṛtaḥ (śobhate).
33.
O Partha, behold how splendidly he shines, skillfully drawing his excellent bow, having conquered the enemies, just like Shakra (Indra) surrounded by hosts of gods.
एते नदन्ति कौरव्या दृष्ट्वा कर्णस्य विक्रमम् ।
त्रासयन्तो रणे पार्थान्सृञ्जयांश्च सहस्रशः ॥३४॥
त्रासयन्तो रणे पार्थान्सृञ्जयांश्च सहस्रशः ॥३४॥
34. ete nadanti kauravyā dṛṣṭvā karṇasya vikramam ,
trāsayanto raṇe pārthānsṛñjayāṁśca sahasraśaḥ.
trāsayanto raṇe pārthānsṛñjayāṁśca sahasraśaḥ.
34.
ete nadanti kauravyāḥ dṛṣṭvā karṇasya vikramam
trāsayantaḥ raṇe pārthān sṛñjayān ca sahasraśaḥ
trāsayantaḥ raṇe pārthān sṛñjayān ca sahasraśaḥ
34.
ete kauravyāḥ karṇasya vikramam dṛṣṭvā,
raṇe pārthān ca sṛñjayān sahasraśaḥ trāsayantaḥ,
nadanti.
raṇe pārthān ca sṛñjayān sahasraśaḥ trāsayantaḥ,
nadanti.
34.
These Kurus roar, having witnessed Karna's prowess (vikrama), terrifying thousands of Pandavas and Srinjayas on the battlefield.
एष सर्वात्मना पाण्डूंस्त्रासयित्वा महारणे ।
अभिभाषति राधेयः सर्वसैन्यानि मानदः ॥३५॥
अभिभाषति राधेयः सर्वसैन्यानि मानदः ॥३५॥
35. eṣa sarvātmanā pāṇḍūṁstrāsayitvā mahāraṇe ,
abhibhāṣati rādheyaḥ sarvasainyāni mānadaḥ.
abhibhāṣati rādheyaḥ sarvasainyāni mānadaḥ.
35.
eṣaḥ sarvātmānā pāṇḍūn trāsayitvā mahāraṇe
abhibhāṣati rādheyaḥ sarvasainyāni mānadaḥ
abhibhāṣati rādheyaḥ sarvasainyāni mānadaḥ
35.
eṣaḥ māna-daḥ rādheyaḥ mahāraṇe sarvātmānā pāṇḍūn trāsayitvā sarvasainyāni abhibhāṣati.
35.
This son of Radha (Karna), the giver of honor, having terrified the Pandavas with all his might in the great battle, now addresses all the armies.
अभिद्रवत गच्छध्वं द्रुतं द्रवत कौरवाः ।
यथा जीवन्न वः कश्चिन्मुच्यते युधि सृञ्जयः ॥३६॥
यथा जीवन्न वः कश्चिन्मुच्यते युधि सृञ्जयः ॥३६॥
36. abhidravata gacchadhvaṁ drutaṁ dravata kauravāḥ ,
yathā jīvanna vaḥ kaścinmucyate yudhi sṛñjayaḥ.
yathā jīvanna vaḥ kaścinmucyate yudhi sṛñjayaḥ.
36.
abhidravata gacchadhvaṃ drutaṃ dravata kauravāḥ |
yathā jīvan na vaḥ kaścit mucyate yudhi sṛñjayaḥ
yathā jīvan na vaḥ kaścit mucyate yudhi sṛñjayaḥ
36.
kauravāḥ abhidravata gacchadhvaṃ drutaṃ dravata
yathā vaḥ kaścit sṛñjayaḥ yudhi jīvan na mucyate
yathā vaḥ kaścit sṛñjayaḥ yudhi jīvan na mucyate
36.
O Kauravas, attack, go forth swiftly, run! So that no Sṛñjaya among them escapes alive from you in battle.
तथा कुरुत संयत्ता वयं यास्याम पृष्ठतः ।
एवमुक्त्वा ययावेष पृष्ठतो विकिरञ्शरैः ॥३७॥
एवमुक्त्वा ययावेष पृष्ठतो विकिरञ्शरैः ॥३७॥
37. tathā kuruta saṁyattā vayaṁ yāsyāma pṛṣṭhataḥ ,
evamuktvā yayāveṣa pṛṣṭhato vikirañśaraiḥ.
evamuktvā yayāveṣa pṛṣṭhato vikirañśaraiḥ.
37.
tathā kuruta saṃyattāḥ vayaṃ yāsyāma pṛṣṭhataḥ
| evam uktvā yayāva eṣa pṛṣṭhataḥ vikiran śaraiḥ
| evam uktvā yayāva eṣa pṛṣṭhataḥ vikiran śaraiḥ
37.
saṃyattāḥ,
tathā kuruta vayaṃ pṛṣṭhataḥ yāsyāma evam uktvā eṣa pṛṣṭhataḥ śaraiḥ vikiran yayāva
tathā kuruta vayaṃ pṛṣṭhataḥ yāsyāma evam uktvā eṣa pṛṣṭhataḥ śaraiḥ vikiran yayāva
37.
Act thus, being prepared; we shall go to the rear. Having spoken thus, he went to the rear, showering arrows.
पश्य कर्णं रणे पार्थ श्वेतच्छविविराजितम् ।
उदयं पर्वतं यद्वच्छोभयन्वै दिवाकरः ॥३८॥
उदयं पर्वतं यद्वच्छोभयन्वै दिवाकरः ॥३८॥
38. paśya karṇaṁ raṇe pārtha śvetacchavivirājitam ,
udayaṁ parvataṁ yadvacchobhayanvai divākaraḥ.
udayaṁ parvataṁ yadvacchobhayanvai divākaraḥ.
38.
paśya karṇaṃ raṇe pārtha śvetacchavivirājitam
| udayaṃ parvataṃ yadvat śobhayan vai divākaraḥ
| udayaṃ parvataṃ yadvat śobhayan vai divākaraḥ
38.
pārtha,
raṇe śvetacchavivirājitam karṇaṃ paśya yadvat divākaraḥ vai udayaṃ parvataṃ śobhayan (asti)
raṇe śvetacchavivirājitam karṇaṃ paśya yadvat divākaraḥ vai udayaṃ parvataṃ śobhayan (asti)
38.
O Pārtha, behold Karṇa in battle, radiant with white splendor, just as the sun indeed adorns the rising mountain (Udaya).
पूर्णचन्द्रनिकाशेन मूर्ध्नि छत्रेण भारत ।
ध्रियमाणेन समरे तथा शतशलाकिना ॥३९॥
ध्रियमाणेन समरे तथा शतशलाकिना ॥३९॥
39. pūrṇacandranikāśena mūrdhni chatreṇa bhārata ,
dhriyamāṇena samare tathā śataśalākinā.
dhriyamāṇena samare tathā śataśalākinā.
39.
pūrṇacandranikāśena mūrdhni chatreṇa bhārata
| dhriyamāṇena samare tathā śataśalākinā
| dhriyamāṇena samare tathā śataśalākinā
39.
bhārata,
samare mūrdhni dhriyamāṇena pūrṇacandranikāśena tathā śataśalākinā chatreṇa (sa śobhate)
samare mūrdhni dhriyamāṇena pūrṇacandranikāśena tathā śataśalākinā chatreṇa (sa śobhate)
39.
O Bhārata, by the umbrella held above his head in battle, which resembles a full moon and also has a hundred ribs, he [shines].
एष त्वां प्रेक्षते कर्णः सकटाक्षो विशां पते ।
उत्तमं यत्नमास्थाय ध्रुवमेष्यति संयुगे ॥४०॥
उत्तमं यत्नमास्थाय ध्रुवमेष्यति संयुगे ॥४०॥
40. eṣa tvāṁ prekṣate karṇaḥ sakaṭākṣo viśāṁ pate ,
uttamaṁ yatnamāsthāya dhruvameṣyati saṁyuge.
uttamaṁ yatnamāsthāya dhruvameṣyati saṁyuge.
40.
eṣaḥ tvām prekṣate karṇaḥ sa-kaṭākṣaḥ viśām pate
uttamam yatnam āsthāya dhruvam eṣyati saṃyuge
uttamam yatnam āsthāya dhruvam eṣyati saṃyuge
40.
viśām pate,
eṣaḥ karṇaḥ sa-kaṭākṣaḥ tvām prekṣate.
uttamam yatnam āsthāya,
saṃyuge dhruvam eṣyati.
eṣaḥ karṇaḥ sa-kaṭākṣaḥ tvām prekṣate.
uttamam yatnam āsthāya,
saṃyuge dhruvam eṣyati.
40.
O ruler of the people, Karna is looking at you with a sidelong glance. Having exerted his utmost effort, he will certainly advance into battle.
पश्य ह्येनं महाबाहो विधुन्वानं महद्धनुः ।
शरांश्चाशीविषाकारान्विसृजन्तं महाबलम् ॥४१॥
शरांश्चाशीविषाकारान्विसृजन्तं महाबलम् ॥४१॥
41. paśya hyenaṁ mahābāho vidhunvānaṁ mahaddhanuḥ ,
śarāṁścāśīviṣākārānvisṛjantaṁ mahābalam.
śarāṁścāśīviṣākārānvisṛjantaṁ mahābalam.
41.
paśya hi enam mahābāho vidhunvānam mahat dhanuḥ
śarān ca āśīviṣa-ākārān visṛjantam mahābalam
śarān ca āśīviṣa-ākārān visṛjantam mahābalam
41.
mahābāho,
hi enam mahābalam vidhunvānam mahat dhanuḥ ca āśīviṣa-ākārān śarān visṛjantam paśya.
hi enam mahābalam vidhunvānam mahat dhanuḥ ca āśīviṣa-ākārān śarān visṛjantam paśya.
41.
O mighty-armed one, behold him, the exceedingly powerful one, brandishing his great bow and releasing arrows that resemble venomous snakes.
असौ निवृत्तो राधेयो दृश्यते वानरध्वज ।
वधाय चात्मनोऽभ्येति दीपस्य शलभो यथा ॥४२॥
वधाय चात्मनोऽभ्येति दीपस्य शलभो यथा ॥४२॥
42. asau nivṛtto rādheyo dṛśyate vānaradhvaja ,
vadhāya cātmano'bhyeti dīpasya śalabho yathā.
vadhāya cātmano'bhyeti dīpasya śalabho yathā.
42.
asau nivṛttaḥ rādheyaḥ dṛśyate vānaradhvaja
vadhāya ca ātmanaḥ abhyeti dīpasya śalabhaḥ yathā
vadhāya ca ātmanaḥ abhyeti dīpasya śalabhaḥ yathā
42.
vānaradhvaja,
asau rādheyaḥ nivṛttaḥ dṛśyate.
ca ātmanaḥ vadhāya abhyeti,
yathā dīpasya śalabhaḥ.
asau rādheyaḥ nivṛttaḥ dṛśyate.
ca ātmanaḥ vadhāya abhyeti,
yathā dīpasya śalabhaḥ.
42.
O Arjuna (vānaradhvaja), that son of Rādhā (Karna) is seen having turned back. He comes for his own destruction (ātman), just as a moth approaches a lamp.
कर्णमेकाकिनं दृष्ट्वा रथानीकेन भारत ।
रिरक्षिषुः सुसंयत्तो धार्तराष्ट्रोऽभिवर्तते ॥४३॥
रिरक्षिषुः सुसंयत्तो धार्तराष्ट्रोऽभिवर्तते ॥४३॥
43. karṇamekākinaṁ dṛṣṭvā rathānīkena bhārata ,
rirakṣiṣuḥ susaṁyatto dhārtarāṣṭro'bhivartate.
rirakṣiṣuḥ susaṁyatto dhārtarāṣṭro'bhivartate.
43.
karṇam ekākinam dṛṣṭvā rathānīkena bhārata
rirakṣiṣuḥ su-saṃyattaḥ dhārtarāṣṭraḥ abhivartate
rirakṣiṣuḥ su-saṃyattaḥ dhārtarāṣṭraḥ abhivartate
43.
bhārata,
rathānīkena ekākinam karṇam dṛṣṭvā,
dhārtarāṣṭraḥ su-saṃyattaḥ rirakṣiṣuḥ abhivartate.
rathānīkena ekākinam karṇam dṛṣṭvā,
dhārtarāṣṭraḥ su-saṃyattaḥ rirakṣiṣuḥ abhivartate.
43.
O descendant of Bharata, seeing Karna all alone, Duryodhana (dhārtarāṣṭraḥ), well-prepared and desiring to protect him, advances with his chariot army.
सार्वैः सहैभिर्दुष्टात्मा वध्य एष प्रयत्नतः ।
त्वया यशश्च राज्यं च सुखं चोत्तममिच्छता ॥४४॥
त्वया यशश्च राज्यं च सुखं चोत्तममिच्छता ॥४४॥
44. sārvaiḥ sahaibhirduṣṭātmā vadhya eṣa prayatnataḥ ,
tvayā yaśaśca rājyaṁ ca sukhaṁ cottamamicchatā.
tvayā yaśaśca rājyaṁ ca sukhaṁ cottamamicchatā.
44.
sārvaiḥ saha ebhiḥ duṣṭātmā vadhyaḥ eṣaḥ prayatnataḥ
tvayā yaśaḥ ca rājyam ca sukham ca uttamam icchatā
tvayā yaśaḥ ca rājyam ca sukham ca uttamam icchatā
44.
tvayā yaśaḥ ca rājyam ca uttamam sukham ca icchatā
eṣaḥ duṣṭātmā sārvaiḥ ebhiḥ saha prayatnataḥ vadhyaḥ
eṣaḥ duṣṭātmā sārvaiḥ ebhiḥ saha prayatnataḥ vadhyaḥ
44.
You, who desire fame, a kingdom, and supreme happiness, must diligently kill this evil-minded one along with all his associates.
आत्मानं च कृतात्मानं समीक्ष्य भरतर्षभ ।
कृतागसं च राधेयं धर्मात्मनि युधिष्ठिरे ॥४५॥
कृतागसं च राधेयं धर्मात्मनि युधिष्ठिरे ॥४५॥
45. ātmānaṁ ca kṛtātmānaṁ samīkṣya bharatarṣabha ,
kṛtāgasaṁ ca rādheyaṁ dharmātmani yudhiṣṭhire.
kṛtāgasaṁ ca rādheyaṁ dharmātmani yudhiṣṭhire.
45.
ātmānam ca kṛtātmānam samīkṣya bharatarṣabha
kṛtāgasam ca rādheyam dharmātmani yudhiṣṭhire
kṛtāgasam ca rādheyam dharmātmani yudhiṣṭhire
45.
bharatarṣabha ātmānam ca kṛtātmānam dharmātmani
yudhiṣṭhire kṛtāgasam rādheyam ca samīkṣya
yudhiṣṭhire kṛtāgasam rādheyam ca samīkṣya
45.
O best of the Bharatas, having considered your own true self (ātman), and the perfected self (ātman), and also Rādhā's son (Karṇa), who has committed offenses against the righteous-souled (dharmātman) Yudhiṣṭhira...
प्रतिपद्यस्व राधेयं प्राप्तकालमनन्तरम् ।
आर्यां युद्धे मतिं कृत्वा प्रत्येहि रथयूथपम् ॥४६॥
आर्यां युद्धे मतिं कृत्वा प्रत्येहि रथयूथपम् ॥४६॥
46. pratipadyasva rādheyaṁ prāptakālamanantaram ,
āryāṁ yuddhe matiṁ kṛtvā pratyehi rathayūthapam.
āryāṁ yuddhe matiṁ kṛtvā pratyehi rathayūthapam.
46.
pratipadyasva rādheyam prāptakālam anantaram
āryām yuddhe matim kṛtvā pratyehi rathayūthapam
āryām yuddhe matim kṛtvā pratyehi rathayūthapam
46.
yuddhe āryām matim kṛtvā prāptakālam anantaram
rādheyam rathayūthapam pratipadyasva pratyehi
rādheyam rathayūthapam pratipadyasva pratyehi
46.
Confront Rādhā's son (Karṇa) immediately, for the opportune moment has arrived. Having formed a noble resolve for battle, go back to engage the commander of the chariots.
पञ्च ह्येतानि मुख्यानां रथानां रथसत्तम ।
शतान्यायान्ति वेगेन बलिनां भीमतेजसाम् ॥४७॥
शतान्यायान्ति वेगेन बलिनां भीमतेजसाम् ॥४७॥
47. pañca hyetāni mukhyānāṁ rathānāṁ rathasattama ,
śatānyāyānti vegena balināṁ bhīmatejasām.
śatānyāyānti vegena balināṁ bhīmatejasām.
47.
pañca hi etāni mukhyānām rathānām rathasattama
śatāni āyānti vegena balinām bhīmatejasām
śatāni āyānti vegena balinām bhīmatejasām
47.
rathasattama hi etāni pañca śatāni mukhyānām
rathānām balinām bhīmatejasām vegena āyānti
rathānām balinām bhīmatejasām vegena āyānti
47.
Indeed, O best of charioteers, these five hundred principal chariots, belonging to powerful warriors of dreadful might, are approaching swiftly.
पञ्च नागसहस्राणि द्विगुणा वाजिनस्तथा ।
अभिसंहत्य कौन्तेय पदातिप्रयुतानि च ।
अन्योन्यरक्षितं वीर बलं त्वामभिवर्तते ॥४८॥
अभिसंहत्य कौन्तेय पदातिप्रयुतानि च ।
अन्योन्यरक्षितं वीर बलं त्वामभिवर्तते ॥४८॥
48. pañca nāgasahasrāṇi dviguṇā vājinastathā ,
abhisaṁhatya kaunteya padātiprayutāni ca ,
anyonyarakṣitaṁ vīra balaṁ tvāmabhivartate.
abhisaṁhatya kaunteya padātiprayutāni ca ,
anyonyarakṣitaṁ vīra balaṁ tvāmabhivartate.
48.
pañca nāgasahasrāṇi dviguṇāḥ
vājinaḥ tathā abhisaṃhatya kaunteya
padātiprayutāni ca anyonyarakṣitam
vīra balam tvām abhivartate
vājinaḥ tathā abhisaṃhatya kaunteya
padātiprayutāni ca anyonyarakṣitam
vīra balam tvām abhivartate
48.
kaunteya vīra pañca nāgasahasrāṇi
tathā dviguṇāḥ vājinaḥ ca
padātiprayutāni anyonyarakṣitam
balam abhisaṃhatya tvām abhivartate
tathā dviguṇāḥ vājinaḥ ca
padātiprayutāni anyonyarakṣitam
balam abhisaṃhatya tvām abhivartate
48.
O son of Kunti (kaunteya), O hero (vīra)! A mutually protected force, comprising five thousand elephants, twice that number of horses, and millions of infantry, having assembled, is advancing towards you.
सूतपुत्रे महेष्वासे दर्शयात्मानमात्मना ।
उत्तमं यत्नमास्थाय प्रत्येहि भरतर्षभ ॥४९॥
उत्तमं यत्नमास्थाय प्रत्येहि भरतर्षभ ॥४९॥
49. sūtaputre maheṣvāse darśayātmānamātmanā ,
uttamaṁ yatnamāsthāya pratyehi bharatarṣabha.
uttamaṁ yatnamāsthāya pratyehi bharatarṣabha.
49.
sūtaputre maheṣvāse darśaya ātmānam ātmanā
uttamam yatnam āsthāya pratyehi bharatarṣabha
uttamam yatnam āsthāya pratyehi bharatarṣabha
49.
sūtaputre maheṣvāse bharatarṣabha uttamam
yatnam āsthāya ātmanā ātmānam darśaya pratyehi
yatnam āsthāya ātmanā ātmānam darśaya pratyehi
49.
O son of a charioteer (sūtaputra), O great archer! Demonstrate your true nature (ātman) by your own actions (ātmanā). O best among the Bharatas, having put forth your supreme effort, confront them!
असौ कर्णः सुसंरब्धः पाञ्चालानभिधावति ।
केतुमस्य हि पश्यामि धृष्टद्युम्नरथं प्रति ।
समुच्छेत्स्यति पाञ्चालानिति मन्ये परंतप ॥५०॥
केतुमस्य हि पश्यामि धृष्टद्युम्नरथं प्रति ।
समुच्छेत्स्यति पाञ्चालानिति मन्ये परंतप ॥५०॥
50. asau karṇaḥ susaṁrabdhaḥ pāñcālānabhidhāvati ,
ketumasya hi paśyāmi dhṛṣṭadyumnarathaṁ prati ,
samucchetsyati pāñcālāniti manye paraṁtapa.
ketumasya hi paśyāmi dhṛṣṭadyumnarathaṁ prati ,
samucchetsyati pāñcālāniti manye paraṁtapa.
50.
asau karṇaḥ susaṃrabdhaḥ pāñcālān
abhidhāvati ketum asya hi paśyāmi
dhṛṣṭadyumnaratham prati samucchetśyati
pāñcālān iti manye paraṃtapa
abhidhāvati ketum asya hi paśyāmi
dhṛṣṭadyumnaratham prati samucchetśyati
pāñcālān iti manye paraṃtapa
50.
paraṃtapa,
asau susaṃrabdhaḥ karṇaḥ pāñcālān abhidhāvati.
hi asya ketum dhṛṣṭadyumnaratham prati paśyāmi.
iti pāñcālān samucchetśyati manye.
asau susaṃrabdhaḥ karṇaḥ pāñcālān abhidhāvati.
hi asya ketum dhṛṣṭadyumnaratham prati paśyāmi.
iti pāñcālān samucchetśyati manye.
50.
That Karna, highly enraged, is attacking the Pāñcālas. Indeed, I see his banner positioned against Dhṛṣṭadyumna's chariot. O tormentor of enemies (paraṃtapa), I believe he will utterly destroy the Pāñcālas.
आचक्षे ते प्रियं पार्थ तदेवं भरतर्षभ ।
राजा जीवति कौरव्यो धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ॥५१॥
राजा जीवति कौरव्यो धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ॥५१॥
51. ācakṣe te priyaṁ pārtha tadevaṁ bharatarṣabha ,
rājā jīvati kauravyo dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ.
rājā jīvati kauravyo dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ.
51.
ācakṣe te priyam pārtha tat evam bharatarṣabha
rājā jīvati kauravyaḥ dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
rājā jīvati kauravyaḥ dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
51.
pārtha bharatarṣabha,
te tat priyam evam ācakṣe: rājā kauravyaḥ dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ jīvati.
te tat priyam evam ācakṣe: rājā kauravyaḥ dharmaputraḥ yudhiṣṭhiraḥ jīvati.
51.
O Pārtha, O best among the Bharatas! I announce this pleasant news to you: the Kuru king, Yudhiṣṭhira, the son of Dharma (dharma), is alive.
असौ भीमो महाबाहुः संनिवृत्तश्चमूमुखे ।
वृतः सृञ्जयसैन्येन सात्यकेन च भारत ॥५२॥
वृतः सृञ्जयसैन्येन सात्यकेन च भारत ॥५२॥
52. asau bhīmo mahābāhuḥ saṁnivṛttaścamūmukhe ,
vṛtaḥ sṛñjayasainyena sātyakena ca bhārata.
vṛtaḥ sṛñjayasainyena sātyakena ca bhārata.
52.
asau bhīmaḥ mahābāhuḥ saṃnivṛttaḥ camūmukhe
vṛtaḥ sṛñjayasainyena sātyakena ca bhārata
vṛtaḥ sṛñjayasainyena sātyakena ca bhārata
52.
bhārata asau mahābāhuḥ bhīmaḥ camūmukhe
saṃnivṛttaḥ sṛñjayasainyena ca sātyakena vṛtaḥ
saṃnivṛttaḥ sṛñjayasainyena ca sātyakena vṛtaḥ
52.
O Bharata, this mighty-armed Bhima has returned and stands firm at the front of the army, surrounded by the Srinjaya forces and Satyaki.
वध्यन्त एते समरे कौरवा निशितैः शरैः ।
भीमसेनेन कौन्तेय पाञ्चालैश्च महात्मभिः ॥५३॥
भीमसेनेन कौन्तेय पाञ्चालैश्च महात्मभिः ॥५३॥
53. vadhyanta ete samare kauravā niśitaiḥ śaraiḥ ,
bhīmasenena kaunteya pāñcālaiśca mahātmabhiḥ.
bhīmasenena kaunteya pāñcālaiśca mahātmabhiḥ.
53.
vadhyante ete samare kauravāḥ niśitaiḥ śaraiḥ
bhīmasenena kaunteya pāñcālaiḥ ca mahātmabhiḥ
bhīmasenena kaunteya pāñcālaiḥ ca mahātmabhiḥ
53.
kaunteya ete kauravāḥ samare bhīmasenena ca
mahātmabhiḥ pāñcālaiḥ niśitaiḥ śaraiḥ vadhyante
mahātmabhiḥ pāñcālaiḥ niśitaiḥ śaraiḥ vadhyante
53.
O son of Kunti, these Kauravas are being killed in battle by sharp arrows, by Bhimasena, and by the great-souled Panchalas.
सेना हि धार्तराष्ट्रस्य विमुखा चाभवद्रणात् ।
विप्रधावति वेगेन भीमस्य निहता शरैः ॥५४॥
विप्रधावति वेगेन भीमस्य निहता शरैः ॥५४॥
54. senā hi dhārtarāṣṭrasya vimukhā cābhavadraṇāt ,
vipradhāvati vegena bhīmasya nihatā śaraiḥ.
vipradhāvati vegena bhīmasya nihatā śaraiḥ.
54.
senā hi dhārtarāṣṭrasya vimukhā ca abhavat
raṇāt vipradhāvāti vegena bhīmasya nihatā śaraiḥ
raṇāt vipradhāvāti vegena bhīmasya nihatā śaraiḥ
54.
hi dhārtarāṣṭrasya senā raṇāt vimukhā ca abhavat
bhīmasya śaraiḥ nihatā vegena vipradhāvāti
bhīmasya śaraiḥ nihatā vegena vipradhāvāti
54.
Indeed, the army of Dhritarashtra's son (Duryodhana) turned its back on the battle. Struck by Bhima's arrows, it flees rapidly.
विपन्नसस्येव मही रुधिरेण समुक्षिता ।
भारती भरतश्रेष्ठ सेना कृपणदर्शना ॥५५॥
भारती भरतश्रेष्ठ सेना कृपणदर्शना ॥५५॥
55. vipannasasyeva mahī rudhireṇa samukṣitā ,
bhāratī bharataśreṣṭha senā kṛpaṇadarśanā.
bhāratī bharataśreṣṭha senā kṛpaṇadarśanā.
55.
vipannasasyā iva mahī rudhireṇa samukṣitā
bhāratī bharataśreṣṭha senā kṛpaṇadarśanā
bhāratī bharataśreṣṭha senā kṛpaṇadarśanā
55.
bharataśreṣṭha rudhireṇa samukṣitā bhāratī
senā vipannasasyā mahī iva kṛpaṇadarśanā
senā vipannasasyā mahī iva kṛpaṇadarśanā
55.
O best among Bharatas, the army of the Bharatas, drenched with blood, presents a pitiable sight, like a land with ruined crops.
निवृत्तं पश्य कौन्तेय भीमसेनं युधां पतिम् ।
आशीविषमिव क्रुद्धं तस्माद्द्रवति वाहिनी ॥५६॥
आशीविषमिव क्रुद्धं तस्माद्द्रवति वाहिनी ॥५६॥
56. nivṛttaṁ paśya kaunteya bhīmasenaṁ yudhāṁ patim ,
āśīviṣamiva kruddhaṁ tasmāddravati vāhinī.
āśīviṣamiva kruddhaṁ tasmāddravati vāhinī.
56.
nivṛttam paśya kaunteya bhīmasenam yudhām patim
āśīviṣam iva kruddham tasmāt dravati vāhinī
āśīviṣam iva kruddham tasmāt dravati vāhinī
56.
kaunteya nivṛttam yudhām patim āśīviṣam iva
kruddham bhīmasenam paśya tasmāt vāhinī dravati
kruddham bhīmasenam paśya tasmāt vāhinī dravati
56.
O Kaunteya, behold Bhīmasena, the lord of battles, having turned back and enraged like a venomous snake. Because of him, the army is fleeing.
पीतरक्तासितसितास्ताराचन्द्रार्कमण्डिताः ।
पताका विप्रकीर्यन्ते छत्राण्येतानि चार्जुन ॥५७॥
पताका विप्रकीर्यन्ते छत्राण्येतानि चार्जुन ॥५७॥
57. pītaraktāsitasitāstārācandrārkamaṇḍitāḥ ,
patākā viprakīryante chatrāṇyetāni cārjuna.
patākā viprakīryante chatrāṇyetāni cārjuna.
57.
pītaraktāsitasitāḥ tārācandrārkamaṇḍitāḥ
patākāḥ viprakīryante chatrāṇi etāni ca arjuna
patākāḥ viprakīryante chatrāṇi etāni ca arjuna
57.
arjuna pītaraktāsitasitāḥ tārācandrārkamaṇḍitāḥ
patākāḥ viprakīryante etāni chatrāṇi ca
patākāḥ viprakīryante etāni chatrāṇi ca
57.
O Arjuna, banners of yellow, red, black, and white, adorned with stars, the moon, and the sun, are being scattered, and these umbrellas too.
सौवर्णा राजताश्चैव तैजसाश्च पृथग्विधाः ।
केतवो विनिपात्यन्ते हस्त्यश्वं विप्रकीर्यते ॥५८॥
केतवो विनिपात्यन्ते हस्त्यश्वं विप्रकीर्यते ॥५८॥
58. sauvarṇā rājatāścaiva taijasāśca pṛthagvidhāḥ ,
ketavo vinipātyante hastyaśvaṁ viprakīryate.
ketavo vinipātyante hastyaśvaṁ viprakīryate.
58.
sauvarṇāḥ rājatāḥ ca eva taijasāḥ ca pṛthagvidhāḥ
ketavaḥ vinipātyante hastyaśvam viprakīryate
ketavaḥ vinipātyante hastyaśvam viprakīryate
58.
sauvarṇāḥ rājatāḥ ca eva taijasāḥ ca pṛthagvidhāḥ
ketavaḥ vinipātyante hastyaśvam viprakīryate
ketavaḥ vinipātyante hastyaśvam viprakīryate
58.
Golden, silver, and other metallic standards of various kinds are being thrown down, and the elephants and horses are being scattered.
रथेभ्यः प्रपतन्त्येते रथिनो विगतासवः ।
नानावर्णैर्हता बाणैः पाञ्चालैरपलायिभिः ॥५९॥
नानावर्णैर्हता बाणैः पाञ्चालैरपलायिभिः ॥५९॥
59. rathebhyaḥ prapatantyete rathino vigatāsavaḥ ,
nānāvarṇairhatā bāṇaiḥ pāñcālairapalāyibhiḥ.
nānāvarṇairhatā bāṇaiḥ pāñcālairapalāyibhiḥ.
59.
rathebhyāḥ prapatanti ete rathinaḥ vigatāsavaḥ
nānāvarṇaiḥ hatāḥ bāṇaiḥ pāñcālaiḥ apalāyibhiḥ
nānāvarṇaiḥ hatāḥ bāṇaiḥ pāñcālaiḥ apalāyibhiḥ
59.
ete vigatāsavaḥ rathinaḥ rathebhyāḥ prapatanti
pāñcālaiḥ apalāyibhiḥ nānāvarṇaiḥ bāṇaiḥ hatāḥ
pāñcālaiḥ apalāyibhiḥ nānāvarṇaiḥ bāṇaiḥ hatāḥ
59.
These lifeless charioteers fall from their chariots, struck by multi-colored arrows from the unwavering Pāñcālas.
निर्मनुष्यान्गजानश्वान्रथांश्चैव धनंजय ।
समाद्रवन्ति पाञ्चाला धार्तराष्ट्रांस्तरस्विनः ॥६०॥
समाद्रवन्ति पाञ्चाला धार्तराष्ट्रांस्तरस्विनः ॥६०॥
60. nirmanuṣyāngajānaśvānrathāṁścaiva dhanaṁjaya ,
samādravanti pāñcālā dhārtarāṣṭrāṁstarasvinaḥ.
samādravanti pāñcālā dhārtarāṣṭrāṁstarasvinaḥ.
60.
nirmanuṣyān gajān aśvān rathān ca eva dhanaṃjaya
samādravanti pāñcālāḥ dhārtarāṣṭrān tarasvinaḥ
samādravanti pāñcālāḥ dhārtarāṣṭrān tarasvinaḥ
60.
dhanaṃjaya,
tarasvinaḥ pāñcālāḥ nirmanuṣyān gajān aśvān rathān ca eva dhārtarāṣṭrān samādravanti
tarasvinaḥ pāñcālāḥ nirmanuṣyān gajān aśvān rathān ca eva dhārtarāṣṭrān samādravanti
60.
O Dhanaṃjaya, the mighty Panchalas are charging towards the Dhārtarāṣṭras, attacking their unmanned elephants, horses, and chariots.
मृद्नन्ति च नरव्याघ्रा भीमसेनव्यपाश्रयात् ।
बलं परेषां दुर्धर्षं त्यक्त्वा प्राणानरिंदम ॥६१॥
बलं परेषां दुर्धर्षं त्यक्त्वा प्राणानरिंदम ॥६१॥
61. mṛdnanti ca naravyāghrā bhīmasenavyapāśrayāt ,
balaṁ pareṣāṁ durdharṣaṁ tyaktvā prāṇānariṁdama.
balaṁ pareṣāṁ durdharṣaṁ tyaktvā prāṇānariṁdama.
61.
mṛdnanti ca naravyāghrāḥ bhīmasenavyapāśrayāt
balam pareṣām durdharṣam tyaktvā prāṇān ariṃdama
balam pareṣām durdharṣam tyaktvā prāṇān ariṃdama
61.
ariṃdama,
naravyāghrāḥ bhīmasenavyapāśrayāt ca prāṇān tyaktvā pareṣām durdharṣam balam mṛdnanti
naravyāghrāḥ bhīmasenavyapāśrayāt ca prāṇān tyaktvā pareṣām durdharṣam balam mṛdnanti
61.
O Subduer of Enemies (ariṃdama), these excellent warriors (naravyāghrāḥ), relying on Bhīmasena's support, are crushing the formidable army of their enemies, having given up their own lives.
एते नदन्ति पाञ्चाला धमन्त्यपि च वारिजान् ।
अभिद्रवन्ति च रणे निघ्नन्तः सायकैः परान् ॥६२॥
अभिद्रवन्ति च रणे निघ्नन्तः सायकैः परान् ॥६२॥
62. ete nadanti pāñcālā dhamantyapi ca vārijān ,
abhidravanti ca raṇe nighnantaḥ sāyakaiḥ parān.
abhidravanti ca raṇe nighnantaḥ sāyakaiḥ parān.
62.
ete nadanti pāñcālāḥ dhamanti api ca vārijān
abhidravanti ca raṇe nighnantaḥ sāyakaiḥ parān
abhidravanti ca raṇe nighnantaḥ sāyakaiḥ parān
62.
ete pāñcālāḥ nadanti,
api ca vārijān dhamanti.
ca raṇe sāyakaiḥ parān nighnantaḥ abhidravanti
api ca vārijān dhamanti.
ca raṇe sāyakaiḥ parān nighnantaḥ abhidravanti
62.
These Panchalas are roaring and also blowing their conches. And in battle, striking down their enemies with arrows, they are charging forward.
पश्य स्वर्गस्य माहात्म्यं पाञ्चाला हि परंतप ।
धार्तराष्ट्रान्विनिघ्नन्ति क्रुद्धाः सिंहा इव द्विपान् ॥६३॥
धार्तराष्ट्रान्विनिघ्नन्ति क्रुद्धाः सिंहा इव द्विपान् ॥६३॥
63. paśya svargasya māhātmyaṁ pāñcālā hi paraṁtapa ,
dhārtarāṣṭrānvinighnanti kruddhāḥ siṁhā iva dvipān.
dhārtarāṣṭrānvinighnanti kruddhāḥ siṁhā iva dvipān.
63.
paśya svargasya māhātmyam pāñcālāḥ hi paraṃtapa
dhārtarāṣṭrān vinighnanti kruddhāḥ siṃhāḥ iva dvipān
dhārtarāṣṭrān vinighnanti kruddhāḥ siṃhāḥ iva dvipān
63.
paraṃtapa,
svargasya māhātmyam paśya.
hi pāñcālāḥ kruddhāḥ siṃhāḥ iva dvipān dhārtarāṣṭrān vinighnanti
svargasya māhātmyam paśya.
hi pāñcālāḥ kruddhāḥ siṃhāḥ iva dvipān dhārtarāṣṭrān vinighnanti
63.
O Scorcher of Foes (paraṃtapa), behold the glory of heaven! Indeed, the Panchalas are slaying the Dhārtarāṣṭras, just like enraged lions slay elephants.
सर्वतश्चाभिपन्नैषा धार्तराष्ट्री महाचमूः ।
पाञ्चालैर्मानसादेत्य हंसैर्गङ्गेव वेगितैः ॥६४॥
पाञ्चालैर्मानसादेत्य हंसैर्गङ्गेव वेगितैः ॥६४॥
64. sarvataścābhipannaiṣā dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ ,
pāñcālairmānasādetya haṁsairgaṅgeva vegitaiḥ.
pāñcālairmānasādetya haṁsairgaṅgeva vegitaiḥ.
64.
sarvataḥ ca abhipannā eṣā dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ
pāñcālaiḥ mānasāt etya haṃsaiḥ gaṅgā iva vegitaiḥ
pāñcālaiḥ mānasāt etya haṃsaiḥ gaṅgā iva vegitaiḥ
64.
eṣā dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ sarvataḥ ca pāñcālaiḥ abhipannā,
mānasāt etya vegitaiḥ haṃsaiḥ gaṅgā iva.
mānasāt etya vegitaiḥ haṃsaiḥ gaṅgā iva.
64.
This great army of the Dhṛtarāṣṭras is being attacked from all sides by the Pañcālas, much like the Gaṅgā river is descended upon by swift swans arriving from Lake Manasa.
सुभृशं च पराक्रान्ताः पाञ्चालानां निवारणे ।
कृपकर्णादयो वीरा ऋषभाणामिवर्षभाः ॥६५॥
कृपकर्णादयो वीरा ऋषभाणामिवर्षभाः ॥६५॥
65. subhṛśaṁ ca parākrāntāḥ pāñcālānāṁ nivāraṇe ,
kṛpakarṇādayo vīrā ṛṣabhāṇāmivarṣabhāḥ.
kṛpakarṇādayo vīrā ṛṣabhāṇāmivarṣabhāḥ.
65.
subhṛśam ca parākrāntāḥ pāñcālānām nivāraṇe
kṛpakarṇa ādayaḥ vīrāḥ ṛṣabhāṇām iva ṛṣabhāḥ
kṛpakarṇa ādayaḥ vīrāḥ ṛṣabhāṇām iva ṛṣabhāḥ
65.
कृपकर्ण आद्यः वीराः पाञ्चालानाम् निवारणे सुभृशम् च पराक्रान्ताः,
ऋषभाणाम् इव ऋषभाः.
ऋषभाणाम् इव ऋषभाः.
65.
And the heroes like Kṛpa and Karṇa are exceedingly valiant in resisting the Pañcālas, appearing like bulls among other bulls (i.e., supreme among heroes).
सुनिमग्नांश्च भीमास्त्रैर्धार्तराष्ट्रान्महारथान् ।
धृष्टद्युम्नमुखा वीरा घ्नन्ति शत्रून्सहस्रशः ।
विषण्णभूयिष्ठरथा धार्तराष्ट्री महाचमूः ॥६६॥
धृष्टद्युम्नमुखा वीरा घ्नन्ति शत्रून्सहस्रशः ।
विषण्णभूयिष्ठरथा धार्तराष्ट्री महाचमूः ॥६६॥
66. sunimagnāṁśca bhīmāstrairdhārtarāṣṭrānmahārathān ,
dhṛṣṭadyumnamukhā vīrā ghnanti śatrūnsahasraśaḥ ,
viṣaṇṇabhūyiṣṭharathā dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ.
dhṛṣṭadyumnamukhā vīrā ghnanti śatrūnsahasraśaḥ ,
viṣaṇṇabhūyiṣṭharathā dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ.
66.
sunimagnān ca bhīmāstraiḥ dhārtarāṣṭrān
mahārathān dhṛṣṭadyumnamukhāḥ
vīrāḥ ghnanti śatrūn sahasraśaḥ
viṣaṇṇabhūyiṣṭharathā dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ
mahārathān dhṛṣṭadyumnamukhāḥ
vīrāḥ ghnanti śatrūn sahasraśaḥ
viṣaṇṇabhūyiṣṭharathā dhārtarāṣṭrī mahācamūḥ
66.
च धृष्टद्युम्नमुखाः वीराः,
भीमास्त्रैः सुनिमग्नान् धार्तराष्ट्रान् महारथान् शत्रून् सहस्रशः घ्नन्ति धार्तराष्ट्री महाचमूः विषण्ṇabhūyiṣṭharathā (asti).
भीमास्त्रैः सुनिमग्नान् धार्तराष्ट्रान् महारथान् शत्रून् सहस्रशः घ्नन्ति धार्तराष्ट्री महाचमूः विषण्ṇabhūyiṣṭharathā (asti).
66.
And the heroes led by Dhṛṣṭadyumna are slaying thousands of the enemy great charioteers of the Dhṛtarāṣṭras, who are deeply overwhelmed by terrible weapons. The great Dhṛtarāṣṭra army has most of its chariots in a state of distress.
पश्य भीमेन नाराचैश्छिन्ना नागाः पतन्त्यमी ।
वज्रिवज्राहतानीव शिखराणि महीभृताम् ॥६७॥
वज्रिवज्राहतानीव शिखराणि महीभृताम् ॥६७॥
67. paśya bhīmena nārācaiśchinnā nāgāḥ patantyamī ,
vajrivajrāhatānīva śikharāṇi mahībhṛtām.
vajrivajrāhatānīva śikharāṇi mahībhṛtām.
67.
paśya bhīmena nārācaiḥ chinnāḥ nāgāḥ patanti
amī vajrivajrāhatāni iva śikharāṇi mahībhṛtām
amī vajrivajrāhatāni iva śikharāṇi mahībhṛtām
67.
पश्य! अमी नागाः भीमेन नाराचैः छिन्नाः पतन्ति,
वज्रिवज्राहतानि शिखराणि इव महीभृताम्.
वज्रिवज्राहतानि शिखराणि इव महीभृताम्.
67.
Behold! These elephants, struck and severed by Bhīma's iron arrows, are falling, just like mountain peaks struck by Indra's thunderbolt.
भीमसेनस्य निर्विद्धा बाणैः संनतपर्वभिः ।
स्वान्यनीकानि मृद्नन्तो द्रवन्त्येते महागजाः ॥६८॥
स्वान्यनीकानि मृद्नन्तो द्रवन्त्येते महागजाः ॥६८॥
68. bhīmasenasya nirviddhā bāṇaiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
svānyanīkāni mṛdnanto dravantyete mahāgajāḥ.
svānyanīkāni mṛdnanto dravantyete mahāgajāḥ.
68.
bhīmasenasya nirviddhā bāṇaiḥ saṃnataparvabhiḥ
svāni anīkāni mṛdnantaḥ dravanti ete mahāgajāḥ
svāni anīkāni mṛdnantaḥ dravanti ete mahāgajāḥ
68.
ete mahāgajāḥ bhīmasenasya saṃnataparvabhiḥ
bāṇaiḥ nirviddhā svāni anīkāni mṛdnantaḥ dravanti
bāṇaiḥ nirviddhā svāni anīkāni mṛdnantaḥ dravanti
68.
These great elephants, pierced by Bhimasena's well-aimed arrows, are crushing their own troops as they flee.
नाभिजानासि भीमस्य सिंहनादं दुरुत्सहम् ।
नदतोऽर्जुन संग्रामे वीरस्य जितकाशिनः ॥६९॥
नदतोऽर्जुन संग्रामे वीरस्य जितकाशिनः ॥६९॥
69. nābhijānāsi bhīmasya siṁhanādaṁ durutsaham ,
nadato'rjuna saṁgrāme vīrasya jitakāśinaḥ.
nadato'rjuna saṁgrāme vīrasya jitakāśinaḥ.
69.
na abhijānāsi bhīmasya siṃhanādam durutsaham
nadataḥ arjuna saṃgrāme vīrasya jitakāśinaḥ
nadataḥ arjuna saṃgrāme vīrasya jitakāśinaḥ
69.
arjuna! saṃgrāme nadataḥ jitakāśinaḥ vīrasya
bhīmasya durutsaham siṃhanādam na abhijānāsi
bhīmasya durutsaham siṃhanādam na abhijānāsi
69.
O Arjuna, do you not recognize the unbearable lion's roar of the heroic Bhima, who shines forth victoriously, as he roars in battle?
एष नैषादिरभ्येति द्विपमुख्येन पाण्डवम् ।
जिघांसुस्तोमरैः क्रुद्धो दण्डपाणिरिवान्तकः ॥७०॥
जिघांसुस्तोमरैः क्रुद्धो दण्डपाणिरिवान्तकः ॥७०॥
70. eṣa naiṣādirabhyeti dvipamukhyena pāṇḍavam ,
jighāṁsustomaraiḥ kruddho daṇḍapāṇirivāntakaḥ.
jighāṁsustomaraiḥ kruddho daṇḍapāṇirivāntakaḥ.
70.
eṣaḥ naiṣādiḥ abhyeti dvipamukhyena pāṇḍavam
jighāṃsuḥ tomaraiḥ kruddhaḥ daṇḍapāṇiḥ iva antakaḥ
jighāṃsuḥ tomaraiḥ kruddhaḥ daṇḍapāṇiḥ iva antakaḥ
70.
kruddhaḥ jighāṃsuḥ daṇḍapāṇiḥ antakaḥ iva eṣaḥ
naiṣādiḥ dvipamukhyena pāṇḍavam tomaraiḥ abhyeti
naiṣādiḥ dvipamukhyena pāṇḍavam tomaraiḥ abhyeti
70.
This Nishada warrior, enraged and eager to kill with his javelins, approaches the Pandava (Arjuna) on his chief elephant, like Death holding his staff.
सतोमरावस्य भुजौ छिन्नौ भीमेन गर्जतः ।
तीक्ष्णैरग्निशिखाप्रख्यैर्नाराचैर्दशभिर्हतः ॥७१॥
तीक्ष्णैरग्निशिखाप्रख्यैर्नाराचैर्दशभिर्हतः ॥७१॥
71. satomarāvasya bhujau chinnau bhīmena garjataḥ ,
tīkṣṇairagniśikhāprakhyairnārācairdaśabhirhataḥ.
tīkṣṇairagniśikhāprakhyairnārācairdaśabhirhataḥ.
71.
satomarau asya bhujau chinnau bhīmena garjataḥ
tīkṣṇaiḥ agniśikhāprakhyaiḥ nārācaiḥ daśabhiḥ hataḥ
tīkṣṇaiḥ agniśikhāprakhyaiḥ nārācaiḥ daśabhiḥ hataḥ
71.
bhīmena garjataḥ asya satomarau bhujau chinnau.
(saḥ) tīkṣṇaiḥ agniśikhāprakhyaiḥ daśabhiḥ nārācaiḥ hataḥ
(saḥ) tīkṣṇaiḥ agniśikhāprakhyaiḥ daśabhiḥ nārācaiḥ hataḥ
71.
His two arms, along with their javelins, were severed by Bhima while he (the Nishada) was roaring. He was then struck down by ten sharp iron arrows, resembling flames of fire.
हत्वैनं पुनरायाति नागानन्यान्प्रहारिणः ।
पश्य नीलाम्बुदनिभान्महामात्रैरधिष्ठितान् ।
शक्तितोमरसंकाशैर्विनिघ्नन्तं वृकोदरम् ॥७२॥
पश्य नीलाम्बुदनिभान्महामात्रैरधिष्ठितान् ।
शक्तितोमरसंकाशैर्विनिघ्नन्तं वृकोदरम् ॥७२॥
72. hatvainaṁ punarāyāti nāgānanyānprahāriṇaḥ ,
paśya nīlāmbudanibhānmahāmātrairadhiṣṭhitān ,
śaktitomarasaṁkāśairvinighnantaṁ vṛkodaram.
paśya nīlāmbudanibhānmahāmātrairadhiṣṭhitān ,
śaktitomarasaṁkāśairvinighnantaṁ vṛkodaram.
72.
hatvā enam punaḥ āyāti nāgān anyān
prahāriṇaḥ paśya nīlāmbudanibhān
mahāmātraiḥ adhiṣṭhitān
śaktitomarasankāśaiḥ vinighnantaṃ vṛkodaram
prahāriṇaḥ paśya nīlāmbudanibhān
mahāmātraiḥ adhiṣṭhitān
śaktitomarasankāśaiḥ vinighnantaṃ vṛkodaram
72.
hatvā enam punaḥ āyāti paśya
vṛkodaram śaktitomarasankāśaiḥ
nīlāmbudanibhān mahāmātraiḥ adhiṣṭhitān
anyān prahāriṇaḥ nāgān vinighnantaṃ
vṛkodaram śaktitomarasankāśaiḥ
nīlāmbudanibhān mahāmātraiḥ adhiṣṭhitān
anyān prahāriṇaḥ nāgān vinighnantaṃ
72.
Having slain one (elephant), it returns again. Behold Vṛkodara (Bhīma), striking down other attacking elephants, which resemble dark blue clouds and are commanded by great mahouts, with (blows like) spears and javelins.
सप्त सप्त च नागांस्तान्वैजयन्तीश्च सध्वजाः ।
निहत्य निशितैर्बाणैश्छिन्नाः पार्थाग्रजेन ते ।
दशभिर्दशभिश्चैको नाराचैर्निहतो गजः ॥७३॥
निहत्य निशितैर्बाणैश्छिन्नाः पार्थाग्रजेन ते ।
दशभिर्दशभिश्चैको नाराचैर्निहतो गजः ॥७३॥
73. sapta sapta ca nāgāṁstānvaijayantīśca sadhvajāḥ ,
nihatya niśitairbāṇaiśchinnāḥ pārthāgrajena te ,
daśabhirdaśabhiścaiko nārācairnihato gajaḥ.
nihatya niśitairbāṇaiśchinnāḥ pārthāgrajena te ,
daśabhirdaśabhiścaiko nārācairnihato gajaḥ.
73.
sapta sapta ca nāgān tān vaijayantīḥ
ca sadhvajāḥ nihatya niśitaiḥ bāṇaiḥ
chinnāḥ pārthāgrajena te daśabhiḥ
daśabhiḥ ca ekaḥ nārācaiḥ nihataḥ gajaḥ
ca sadhvajāḥ nihatya niśitaiḥ bāṇaiḥ
chinnāḥ pārthāgrajena te daśabhiḥ
daśabhiḥ ca ekaḥ nārācaiḥ nihataḥ gajaḥ
73.
pārthāgrajena niśitaiḥ bāṇaiḥ tān sapta sapta ca nāgān sadhvajāḥ ca vaijayantīḥ nihatya,
te chinnāḥ ca ekaḥ gajaḥ daśabhiḥ daśabhiḥ nārācaiḥ nihataḥ
te chinnāḥ ca ekaḥ gajaḥ daśabhiḥ daśabhiḥ nārācaiḥ nihataḥ
73.
Having destroyed with sharp arrows those fourteen elephants along with their banner-flags, they were torn apart by Pārtha's elder brother (Bhīma). Furthermore, one elephant was slain with twenty-one iron arrows.
न चासौ धार्तराष्ट्राणां श्रूयते निनदस्तथा ।
पुरंदरसमे क्रुद्धे निवृत्ते भरतर्षभे ॥७४॥
पुरंदरसमे क्रुद्धे निवृत्ते भरतर्षभे ॥७४॥
74. na cāsau dhārtarāṣṭrāṇāṁ śrūyate ninadastathā ,
puraṁdarasame kruddhe nivṛtte bharatarṣabhe.
puraṁdarasame kruddhe nivṛtte bharatarṣabhe.
74.
na ca asau dhārtarāṣṭrāṇāṃ śrūyate ninadaḥ tathā
purandarasame kruddhe nivṛtte bharatarṣabhe
purandarasame kruddhe nivṛtte bharatarṣabhe
74.
ca asau dhārtarāṣṭrāṇāṃ ninadaḥ tathā na śrūyate
purandarasame kruddhe bharatarṣabhe nivṛtte
purandarasame kruddhe bharatarṣabhe nivṛtte
74.
And that roar of the sons of Dhṛtarāṣṭra is no longer heard in the same way, (for it is) when the bull among Bhāratas (Bhīma), angered and equal to Indra, has turned back (the enemy).
अक्षौहिण्यस्तथा तिस्रो धार्तराष्ट्रस्य संहताः ।
क्रुद्धेन नरसिंहेन भीमसेनेन वारिताः ॥७५॥
क्रुद्धेन नरसिंहेन भीमसेनेन वारिताः ॥७५॥
75. akṣauhiṇyastathā tisro dhārtarāṣṭrasya saṁhatāḥ ,
kruddhena narasiṁhena bhīmasenena vāritāḥ.
kruddhena narasiṁhena bhīmasenena vāritāḥ.
75.
akṣauhiṇyaḥ tathā tisraḥ dhārtarāṣṭrasya saṃhatāḥ
kruddhena narasiṃhena bhīmasenena vāritāḥ
kruddhena narasiṃhena bhīmasenena vāritāḥ
75.
tathā tisraḥ saṃhatāḥ dhārtarāṣṭrasya akṣauhiṇyaḥ
kruddhena narasiṃhena bhīmasenena vāritāḥ
kruddhena narasiṃhena bhīmasenena vāritāḥ
75.
And thus, three assembled divisions (akṣauhiṇīs) of Dhṛtarāṣṭra's army were repelled by the enraged Bhīmasena, the lion among men.
संजय उवाच ।
भीमसेनेन तत्कर्म कृतं दृष्ट्वा सुदुष्करम् ।
अर्जुनो व्यधमच्छिष्टानहितान्निशितैः शरैः ॥७६॥
भीमसेनेन तत्कर्म कृतं दृष्ट्वा सुदुष्करम् ।
अर्जुनो व्यधमच्छिष्टानहितान्निशितैः शरैः ॥७६॥
76. saṁjaya uvāca ,
bhīmasenena tatkarma kṛtaṁ dṛṣṭvā suduṣkaram ,
arjuno vyadhamacchiṣṭānahitānniśitaiḥ śaraiḥ.
bhīmasenena tatkarma kṛtaṁ dṛṣṭvā suduṣkaram ,
arjuno vyadhamacchiṣṭānahitānniśitaiḥ śaraiḥ.
76.
sañjaya uvāca | bhīmasenena tat karma kṛtam dṛṣṭvā
sudūṣkaram | arjunaḥ vyadhamat śiṣṭān ahitān niśitaiḥ śaraiḥ
sudūṣkaram | arjunaḥ vyadhamat śiṣṭān ahitān niśitaiḥ śaraiḥ
76.
sañjaya uvāca bhīmasenena kṛtam tat sudūṣkaram karma
dṛṣṭvā arjunaḥ śiṣṭān ahitān niśitaiḥ śaraiḥ vyadhamat
dṛṣṭvā arjunaḥ śiṣṭān ahitān niśitaiḥ śaraiḥ vyadhamat
76.
Sañjaya said: Having witnessed that extremely difficult deed accomplished by Bhīmasena, Arjuna dispersed the remaining enemies with sharp arrows.
ते वध्यमानाः समरे संशप्तकगणाः प्रभो ।
शक्रस्यातिथितां गत्वा विशोका ह्यभवन्मुदा ॥७७॥
शक्रस्यातिथितां गत्वा विशोका ह्यभवन्मुदा ॥७७॥
77. te vadhyamānāḥ samare saṁśaptakagaṇāḥ prabho ,
śakrasyātithitāṁ gatvā viśokā hyabhavanmudā.
śakrasyātithitāṁ gatvā viśokā hyabhavanmudā.
77.
te vadhyamānāḥ samare saṃśaptakagaṇāḥ prabho |
śakrasya atithitām gatvā viśokāḥ hi abhavan mudā
śakrasya atithitām gatvā viśokāḥ hi abhavan mudā
77.
prabho te samare vadhyamānāḥ saṃśaptakagaṇāḥ
śakrasya atithitām gatvā hi mudā viśokāḥ abhavan
śakrasya atithitām gatvā hi mudā viśokāḥ abhavan
77.
O lord, those groups of Saṃśaptakas, being slain in battle, indeed became joyful (viśokāḥ), having attained the hospitality of Indra.
पार्थश्च पुरुषव्याघ्रः शरैः संनतपर्वभिः ।
जघान धार्तराष्ट्रस्य चतुर्विधबलां चमूम् ॥७८॥
जघान धार्तराष्ट्रस्य चतुर्विधबलां चमूम् ॥७८॥
78. pārthaśca puruṣavyāghraḥ śaraiḥ saṁnataparvabhiḥ ,
jaghāna dhārtarāṣṭrasya caturvidhabalāṁ camūm.
jaghāna dhārtarāṣṭrasya caturvidhabalāṁ camūm.
78.
pārthaḥ ca puruṣavyāghraḥ śaraiḥ saṃnataparvabhiḥ
| jaghāna dhārtarāṣṭrasya caturvidhabalām camūm
| jaghāna dhārtarāṣṭrasya caturvidhabalām camūm
78.
ca puruṣavyāghraḥ pārthaḥ saṃnataparvabhiḥ śaraiḥ
dhārtarāṣṭrasya caturvidhabalām camūm jaghāna
dhārtarāṣṭrasya caturvidhabalām camūm jaghāna
78.
And Pārtha, the tiger among men (puruṣavyāghra), struck down the army of Dhṛtarāṣṭra's sons, which comprised four kinds of forces, with arrows that had well-formed joints.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43 (current chapter)
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47