Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-45

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
गतपूर्वाह्णभूयिष्ठे तस्मिन्नहनि दारुणे ।
वर्तमाने महारौद्रे महावीरवरक्षये ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
gatapūrvāhṇabhūyiṣṭhe tasminnahani dāruṇe ,
vartamāne mahāraudre mahāvīravarakṣaye.
1. saṃjayaḥ uvāca gatapūrvāhṇabhūyiṣṭhe tasmin ahani
dāruṇe vartamāne mahāraudre mahāvīravarakṣaye
1. saṃjayaḥ uvāca tasmin dāruṇe ahani gatapūrvāhṇabhūyiṣṭhe
vartamāne mahāraudre mahāvīravarakṣaye
1. Sanjaya said: On that dreadful day, when the greater part of the forenoon had passed, and the exceedingly fierce destruction of the greatest heroes was ongoing.
दुर्मुखः कृतवर्मा च कृपः शल्यो विविंशतिः ।
भीष्मं जुगुपुरासाद्य तव पुत्रेण चोदिताः ॥२॥
2. durmukhaḥ kṛtavarmā ca kṛpaḥ śalyo viviṁśatiḥ ,
bhīṣmaṁ jugupurāsādya tava putreṇa coditāḥ.
2. durmukhaḥ kṛtavarmā ca kṛpaḥ śalyaḥ viviṃśatiḥ
bhīṣmam jugupuḥ āsādya tava putreṇa coditāḥ
2. tava putreṇa coditāḥ durmukhaḥ kṛtavarmā ca
kṛpaḥ śalyaḥ viviṃśatiḥ bhīṣmam āsādya jugupuḥ
2. Durmukha, Kṛtavarman, Kṛpa, Śalya, and Viviṃśati, incited by your son, approached Bhīṣma and protected him.
एतैरतिरथैर्गुप्तः पञ्चभिर्भरतर्षभ ।
पाण्डवानामनीकानि विजगाहे महारथः ॥३॥
3. etairatirathairguptaḥ pañcabhirbharatarṣabha ,
pāṇḍavānāmanīkāni vijagāhe mahārathaḥ.
3. etaiḥ atirathaiḥ guptaḥ pañcabhiḥ bharatarṣabha
pāṇḍavānām anīkāni vijagāhe mahārathaḥ
3. bharatarṣabha etaiḥ pañcabhiḥ atirathaiḥ
guptaḥ mahārathaḥ pāṇḍavānām anīkāni vijagāhe
3. O best of Bharatas (bharatarṣabha), protected by these five great charioteers (atirathas), the great charioteer (Bhīṣma) plunged into the armies of the Pāṇḍavas.
चेदिकाशिकरूषेषु पाञ्चालेषु च भारत ।
भीष्मस्य बहुधा तालश्चरन्केतुरदृश्यत ॥४॥
4. cedikāśikarūṣeṣu pāñcāleṣu ca bhārata ,
bhīṣmasya bahudhā tālaścaranketuradṛśyata.
4. cedi-kāśi-karūṣeṣu pāñcāleṣu ca bhārata
bhīṣmasya bahudhā tālaḥ caran ketuḥ adṛśyata
4. bhārata ca cedi-kāśi-karūṣeṣu pāñcāleṣu
bhīṣmasya tālaḥ caran ketuḥ bahudhā adṛśyata
4. And, O Bhārata, Bhīṣma's banner, displaying the palm tree (tāla) emblem, was seen moving repeatedly through the regions of the Cedis, Kāśis, Karūṣas, and Pañcālas.
शिरांसि च तदा भीष्मो बाहूंश्चापि सहायुधान् ।
निचकर्त महावेगैर्भल्लैः संनतपर्वभिः ॥५॥
5. śirāṁsi ca tadā bhīṣmo bāhūṁścāpi sahāyudhān ,
nicakarta mahāvegairbhallaiḥ saṁnataparvabhiḥ.
5. śirāṃsi ca tadā bhīṣmaḥ bāhūn ca api saha-āyudhān
nicakartta mahāvegaiḥ bhallaiḥ saṃnataparvabhiḥ
5. tadā bhīṣmaḥ ca api saha-āyudhān śirāṃsi bāhūn ca
mahāvegaiḥ saṃnataparvabhiḥ bhallaiḥ nicakartta
5. Then, Bhīṣma, using immensely swift arrows (bhalla) with well-bent shafts, cut off heads and arms, along with their weapons.
नृत्यतो रथमार्गेषु भीष्मस्य भरतर्षभ ।
केचिदार्तस्वरं चक्रुर्नागा मर्मणि ताडिताः ॥६॥
6. nṛtyato rathamārgeṣu bhīṣmasya bharatarṣabha ,
kecidārtasvaraṁ cakrurnāgā marmaṇi tāḍitāḥ.
6. nṛtyataḥ rathamārgeṣu bhīṣmasya bharatarṣabha
kecit ārtasvaram cakruḥ nāgāḥ marmaṇi tāḍitāḥ
6. bharatarṣabha bhīṣmasya nṛtyataḥ rathamārgeṣu
kecit nāgāḥ marmaṇi tāḍitāḥ ārtasvaram cakruḥ
6. O best among the Bharatas (bharatarṣabha), as Bhishma danced (nṛtyataḥ) along the chariot paths, some elephants (nāgāḥ), struck in their vital spots, emitted cries of distress.
अभिमन्युः सुसंक्रुद्धः पिशङ्गैस्तुरगोत्तमैः ।
संयुक्तं रथमास्थाय प्रायाद्भीष्मरथं प्रति ॥७॥
7. abhimanyuḥ susaṁkruddhaḥ piśaṅgaisturagottamaiḥ ,
saṁyuktaṁ rathamāsthāya prāyādbhīṣmarathaṁ prati.
7. abhimanyuḥ susaṃkruddhaḥ piśaṅgaiḥ turagottamaiḥ
saṃyuktam ratham āsthāya prāyāt bhīṣmaratham prati
7. susaṃkruddhaḥ abhimanyuḥ piśaṅgaiḥ turagottamaiḥ
saṃyuktam ratham āsthāya bhīṣmaratham prati prāyāt
7. Greatly enraged (susaṃkruddhaḥ), Abhimanyu mounted his chariot, which was yoked with excellent tawny (piśaṅgaiḥ) horses, and advanced towards Bhishma's chariot.
जाम्बूनदविचित्रेण कर्णिकारेण केतुना ।
अभ्यवर्षत भीष्मं च तांश्चैव रथसत्तमान् ॥८॥
8. jāmbūnadavicitreṇa karṇikāreṇa ketunā ,
abhyavarṣata bhīṣmaṁ ca tāṁścaiva rathasattamān.
8. jāmbūnadavicitreṇa karṇikāreṇa ketunā
abhyavarṣata bhīṣmam ca tān ca eva rathasattamān
8. jāmbūnadavicitreṇa karṇikāreṇa ketunā bhīṣmam
ca tān ca eva rathasattamān abhyavarṣata
8. With his standard (ketunā), which was beautifully variegated (vicitreṇa) with Jambunada gold (jāmbūnada) and bore the emblem of a Karnikara tree (karṇikāreṇa), he showered (arrows/attacks upon) Bhishma and also upon those excellent chariot warriors (rathasattamān).
स तालकेतोस्तीक्ष्णेन केतुमाहत्य पत्रिणा ।
भीष्मेण युयुधे वीरस्तस्य चानुचरैः सह ॥९॥
9. sa tālaketostīkṣṇena ketumāhatya patriṇā ,
bhīṣmeṇa yuyudhe vīrastasya cānucaraiḥ saha.
9. saḥ tālaketoḥ tīkṣṇena ketum āhatya patriṇā
bhīṣmeṇa yuyudhe vīraḥ tasya ca anucaraiḥ saha
9. saḥ vīraḥ tīkṣṇena patriṇā tālaketoḥ ketum
āhatya bhīṣmeṇa ca tasya anucaraiḥ saha yuyudhe
9. The hero (vīraḥ) (Abhimanyu), having struck (āhatya) the banner (ketum) of Bhishma (tālaketoḥ), who bore a palm-tree emblem, with a sharp arrow (tīkṣṇena patriṇā), fought (yuyudhe) with him and also with his (tasya) followers (anucaraiḥ).
कृतवर्माणमेकेन शल्यं पञ्चभिरायसैः ।
विद्ध्वा नवभिरानर्छच्छिताग्रैः प्रपितामहम् ॥१०॥
10. kṛtavarmāṇamekena śalyaṁ pañcabhirāyasaiḥ ,
viddhvā navabhirānarchacchitāgraiḥ prapitāmaham.
10. kṛtavarmāṇam ekena śalyaṃ pañcabhiḥ āyasaiḥ
viddhvā navabhiḥ ānarćhat śitāgraiḥ prapitāmaham
10. ekena kṛtavarmāṇam pañcabhiḥ āyasaiḥ śalyaṃ
viddhvā navabhiḥ śitāgraiḥ prapitāmaham ānarćhat
10. Having pierced Kṛtavarman with one [arrow] and Śalya with five iron [arrows], he then pierced the great-grandfather (Bhīṣma) with nine sharp-pointed [arrows].
पूर्णायतविसृष्टेन सम्यक्प्रणिहितेन च ।
ध्वजमेकेन विव्याध जाम्बूनदविभूषितम् ॥११॥
11. pūrṇāyatavisṛṣṭena samyakpraṇihitena ca ,
dhvajamekena vivyādha jāmbūnadavibhūṣitam.
11. pūrṇāyatavisṛṣṭena samyakpraṇihitena ca
dhvajam ekena vivyādha jāmbūnadavibhūṣitam
11. ekena pūrṇāyatavisṛṣṭena ca samyakpraṇihitena
jāmbūnadavibhūṣitam dhvajam vivyādha
11. With a single arrow, fully drawn and perfectly aimed, he pierced the banner adorned with gold.
दुर्मुखस्य तु भल्लेन सर्वावरणभेदिना ।
जहार सारथेः कायाच्छिरः संनतपर्वणा ॥१२॥
12. durmukhasya tu bhallena sarvāvaraṇabhedinā ,
jahāra sāratheḥ kāyācchiraḥ saṁnataparvaṇā.
12. durmukhasya tu bhallena sarvāvaraṇabhedinā
jahāra sāratheḥ kāyāt śiraḥ saṃnataparvaṇā
12. tu sarvāvaraṇabhedinā saṃnataparvaṇā bhallena
durmukhasya sāratheḥ kāyāt śiraḥ jahāra
12. But with a broad-headed arrow, capable of piercing all armor and having depressed joints, he severed the head from the body of Durmukha's charioteer.
धनुश्चिच्छेद भल्लेन कार्तस्वरविभूषितम् ।
कृपस्य निशिताग्रेण तांश्च तीक्ष्णमुखैः शरैः ॥१३॥
13. dhanuściccheda bhallena kārtasvaravibhūṣitam ,
kṛpasya niśitāgreṇa tāṁśca tīkṣṇamukhaiḥ śaraiḥ.
13. dhanuḥ ciccheda bhallena kārtasvaravibhūṣitam
kṛpasya niśitāgreṇa tān ca tīkṣṇamukhaiḥ śaraiḥ
13. niśitāgreṇa bhallena kārtasvaravibhūṣitam kṛpasya
dhanuḥ ciccheda ca tān tīkṣṇamukhaiḥ śaraiḥ
13. He cut Kṛpa's bow, which was adorned with gold, with a sharp-pointed broad-headed arrow, and he [struck] them with sharp-pointed arrows.
जघान परमक्रुद्धो नृत्यन्निव महारथः ।
तस्य लाघवमुद्वीक्ष्य तुतुषुर्देवता अपि ॥१४॥
14. jaghāna paramakruddho nṛtyanniva mahārathaḥ ,
tasya lāghavamudvīkṣya tutuṣurdevatā api.
14. jaghāna paramakruddhaḥ nṛtyan iva mahārathaḥ
tasya lāghavam udvīkṣya tutuṣuḥ devatāḥ api
14. paramakruddhaḥ mahārathaḥ nṛtyan iva jaghāna
tasya lāghavam udvīkṣya devatāḥ api tutuṣuḥ
14. The great charioteer, extremely enraged, struck as if dancing. Even the gods were pleased upon witnessing his agility.
लब्धलक्ष्यतया कार्ष्णेः सर्वे भीष्ममुखा रथाः ।
सत्त्ववन्तममन्यन्त साक्षादिव धनंजयम् ॥१५॥
15. labdhalakṣyatayā kārṣṇeḥ sarve bhīṣmamukhā rathāḥ ,
sattvavantamamanyanta sākṣādiva dhanaṁjayam.
15. labdhalakṣyatayā kārṣṇeḥ sarve bhīṣmamukhāḥ rathāḥ
sattvavantam amanyanta sākṣāt iva dhanañjayam
15. kārṣṇeḥ labdhalakṣyatayā sarve bhīṣmamukhāḥ rathāḥ
sattvavantam sākṣāt dhanañjayam iva amanyanta
15. Due to the accurate aiming of Kṛṣṇa's son (Abhimanyu), all the great charioteers, led by Bhīṣma, regarded him as powerful and valiant, as if he were Arjuna (Dhanañjaya) himself.
तस्य लाघवमार्गस्थमलातसदृशप्रभम् ।
दिशः पर्यपतच्चापं गाण्डीवमिव घोषवत् ॥१६॥
16. tasya lāghavamārgasthamalātasadṛśaprabham ,
diśaḥ paryapataccāpaṁ gāṇḍīvamiva ghoṣavat.
16. tasya lāghavamārgastham alātasadṛśaprabham
diśaḥ paryapatat cāpam gāṇḍīvam iva ghoṣavat
16. tasya lāghavamārgastham alātasadṛśaprabham
ghoṣavat cāpam diśaḥ gāṇḍīvam iva paryapatat
16. His bow, swiftly moving and glowing like a whirling firebrand, traversed all directions, resounding like the Gāṇḍīva bow.
तमासाद्य महावेगैर्भीष्मो नवभिराशुगैः ।
विव्याध समरे तूर्णमार्जुनिं परवीरहा ॥१७॥
17. tamāsādya mahāvegairbhīṣmo navabhirāśugaiḥ ,
vivyādha samare tūrṇamārjuniṁ paravīrahā.
17. tam āsādya mahāvegaiḥ bhīṣmaḥ navabhiḥ āśugaiḥ
vivyādha samare tūrṇam ārjunim paravīrahā
17. paravīrahā bhīṣmaḥ tam āsaādya samare tūrṇam
navabhiḥ mahāvegaiḥ āśugaiḥ ārjunim vivyādha
17. Attacking him, Bhīṣma, the slayer of enemy warriors, swiftly pierced Arjuna's son (Ārjuni) with nine extremely forceful arrows in the battle.
ध्वजं चास्य त्रिभिर्भल्लैश्चिच्छेद परमौजसः ।
सारथिं च त्रिभिर्बाणैराजघान यतव्रतः ॥१८॥
18. dhvajaṁ cāsya tribhirbhallaiściccheda paramaujasaḥ ,
sārathiṁ ca tribhirbāṇairājaghāna yatavrataḥ.
18. dhvajam ca asya tribhiḥ bhallaiḥ ciccheda paramaujasaḥ
sārathim ca tribhiḥ bāṇaiḥ ājaghāna yatavrataḥ
18. paramaujasaḥ yatavrataḥ ca asya dhvajam tribhiḥ
bhallaiḥ ciccheda ca sārathim tribhiḥ bāṇaiḥ ājaghāna
18. The immensely powerful (warrior) cut off his (opponent's) flag with three lances. And the disciplined warrior then struck down the charioteer with three arrows.
तथैव कृतवर्मा च कृपः शल्यश्च मारिष ।
विद्ध्वा नाकम्पयत्कार्ष्णिं मैनाकमिव पर्वतम् ॥१९॥
19. tathaiva kṛtavarmā ca kṛpaḥ śalyaśca māriṣa ,
viddhvā nākampayatkārṣṇiṁ mainākamiva parvatam.
19. tathā eva kṛtavarmā ca kṛpaḥ śalyaḥ ca māriṣa
viddhvā na akampayat kārṣṇim mainākam iva parvatam
19. māriṣa tathā eva kṛtavarmā ca kṛpaḥ ca śalyaḥ
viddhvā kārṣṇim na akampayat parvatam mainākam iva
19. O respected one (māriṣa), similarly, Kṛtavarmā, Kṛpa, and Śalya, even after piercing Kārṣṇi (Abhimanyu), were unable to shake him, just as (one cannot shake) Mount Maināka.
स तैः परिवृतः शूरो धार्तराष्ट्रैर्महारथैः ।
ववर्ष शरवर्षाणि कार्ष्णिः पञ्चरथान्प्रति ॥२०॥
20. sa taiḥ parivṛtaḥ śūro dhārtarāṣṭrairmahārathaiḥ ,
vavarṣa śaravarṣāṇi kārṣṇiḥ pañcarathānprati.
20. saḥ taiḥ parivṛtaḥ śūraḥ dhārtarāṣṭraiḥ mahārathaiḥ
vavarṣa śaravarṣāṇi kārṣṇiḥ pañcarathān prati
20. saḥ śūraḥ kārṣṇiḥ taiḥ dhārtarāṣṭraiḥ mahārathaiḥ
parivṛtaḥ pañcarathān prati śaravarṣāṇi vavarṣa
20. Kārṣṇi (Abhimanyu), the heroic warrior, surrounded by those great charioteers of the Dhārtarāṣṭra side, showered torrents of arrows against the five chariot-warriors.
ततस्तेषां महास्त्राणि संवार्य शरवृष्टिभिः ।
ननाद बलवान्कार्ष्णिर्भीष्माय विसृजञ्शरान् ॥२१॥
21. tatasteṣāṁ mahāstrāṇi saṁvārya śaravṛṣṭibhiḥ ,
nanāda balavānkārṣṇirbhīṣmāya visṛjañśarān.
21. tataḥ teṣām mahāstrāṇi saṃvārya śaravṛṣṭibhiḥ
nanāda balavān kārṣṇiḥ bhīṣmāya visṛjan śarān
21. tataḥ balavān kārṣṇiḥ śaravṛṣṭibhiḥ teṣām
mahāstrāṇi saṃvārya bhīṣmāya śarān visṛjan nanāda
21. Then, the mighty Kārṣṇi (Abhimanyu), having repelled their formidable weapons with his own torrents of arrows, roared mightily while discharging arrows at Bhīṣma.
तत्रास्य सुमहद्राजन्बाह्वोर्बलमदृश्यत ।
यतमानस्य समरे भीष्ममर्दयतः शरैः ॥२२॥
22. tatrāsya sumahadrājanbāhvorbalamadṛśyata ,
yatamānasya samare bhīṣmamardayataḥ śaraiḥ.
22. tatra asya sumahat rājan bāhvoḥ balam adṛśyata
yatamānasya samare bhīṣmam ardayataḥ śaraiḥ
22. rājan tatra asya sumahat bāhvoḥ balam adṛśyata
yatamānasya samare bhīṣmam śaraiḥ ardayataḥ
22. O king, his exceedingly great arm-strength was seen there, as he strove in battle, striking Bhishma with arrows.
पराक्रान्तस्य तस्यैव भीष्मोऽपि प्राहिणोच्छरान् ।
स तांश्चिच्छेद समरे भीष्मचापच्युताञ्शरान् ॥२३॥
23. parākrāntasya tasyaiva bhīṣmo'pi prāhiṇoccharān ,
sa tāṁściccheda samare bhīṣmacāpacyutāñśarān.
23. parākrāntasya tasya eva bhīṣmaḥ api prāhiṇot śarān
sa tān ciccheda samare bhīṣmacāpacyutān śarān
23. tasya eva parākrāntasya bhīṣmaḥ api śarān prāhiṇot
sa samare bhīṣmacāpacyutān tān śarān ciccheda
23. Even as he (Abhimanyu) displayed his prowess, Bhishma too discharged arrows. He (Abhimanyu), in battle, cut down those arrows that had been shot from Bhishma's bow.
ततो ध्वजममोघेषुर्भीष्मस्य नवभिः शरैः ।
चिच्छेद समरे वीरस्तत उच्चुक्रुशुर्जनाः ॥२४॥
24. tato dhvajamamogheṣurbhīṣmasya navabhiḥ śaraiḥ ,
ciccheda samare vīrastata uccukruśurjanāḥ.
24. tataḥ dhvajam amogheṣuḥ bhīṣmasya navabhiḥ śaraiḥ
ciccheda samare vīraḥ tataḥ uccukruśuḥ janāḥ
24. tataḥ vīraḥ amogheṣuḥ samare bhīṣmasya dhvajam
navabhiḥ śaraiḥ ciccheda tataḥ janāḥ uccukruśuḥ
24. Then, the hero, whose arrows were unerring, severed Bhishma's banner in battle with nine arrows. Subsequently, people cried out.
स राजतो महास्कन्धस्तालो हेमविभूषितः ।
सौभद्रविशिखैश्छिन्नः पपात भुवि भारत ॥२५॥
25. sa rājato mahāskandhastālo hemavibhūṣitaḥ ,
saubhadraviśikhaiśchinnaḥ papāta bhuvi bhārata.
25. sa rājataḥ mahāskandhaḥ tālaḥ hemavibhūṣitaḥ
saubhadravisikhaiḥ chinnaḥ papāta bhuvi bhārata
25. bhārata saḥ rājataḥ mahāskandhaḥ hemavibhūṣitaḥ
tālaḥ saubhadravisikhaiḥ chinnaḥ bhuvi papāta
25. O descendant of Bharata, that great-trunked, silver-plated palm standard, adorned with gold, severed by the arrows of Subhadra's son (Abhimanyu), fell to the ground.
ध्वजं सौभद्रविशिखैः पतितं भरतर्षभ ।
दृष्ट्वा भीमोऽनदद्धृष्टः सौभद्रमभिहर्षयन् ॥२६॥
26. dhvajaṁ saubhadraviśikhaiḥ patitaṁ bharatarṣabha ,
dṛṣṭvā bhīmo'nadaddhṛṣṭaḥ saubhadramabhiharṣayan.
26. dhvajaṃ saubhadraviśikhaiḥ patitaṃ bharatarṣabha
dṛṣṭvā bhīmaḥ anadat hṛṣṭaḥ saubhadram abhiharṣayan
26. bharatarṣabha saubhadraviśikhaiḥ patitaṃ dhvajaṃ
dṛṣṭvā hṛṣṭaḥ bhīmaḥ saubhadram abhiharṣayan anadat
26. O best of the Bharatas, when Bhima saw the flag brought down by Abhimanyu's arrows, he roared with delight, encouraging Abhimanyu.
अथ भीष्मो महास्त्राणि दिव्यानि च बहूनि च ।
प्रादुश्चक्रे महारौद्रः क्षणे तस्मिन्महाबलः ॥२७॥
27. atha bhīṣmo mahāstrāṇi divyāni ca bahūni ca ,
prāduścakre mahāraudraḥ kṣaṇe tasminmahābalaḥ.
27. atha bhīṣmaḥ mahāstrāṇi divyāni ca bahūni ca
prāduḥ cakre mahāraudraḥ kṣaṇe tasmin mahābalaḥ
27. atha mahāraudraḥ mahābalaḥ bhīṣmaḥ tasmin kṣaṇe
divyāni ca bahūni ca mahāstrāṇi prāduḥ cakre
27. Then, the greatly formidable (mahāraudra) and mighty (mahābala) Bhishma manifested many great and divine weapons in that very moment.
ततः शतसहस्रेण सौभद्रं प्रपितामहः ।
अवाकिरदमेयात्मा शराणां नतपर्वणाम् ॥२८॥
28. tataḥ śatasahasreṇa saubhadraṁ prapitāmahaḥ ,
avākiradameyātmā śarāṇāṁ nataparvaṇām.
28. tataḥ śatasahasreṇa saubhadram prapitāmahaḥ
avākirat ameyātmā śarāṇām nataparvaṇām
28. tataḥ ameyātmā prapitāmahaḥ nataparvaṇām
śarāṇām śatasahasreṇa saubhadram avākirat
28. Then, the great-grandfather (prapitāmaha) Bhishma, of immeasurable spirit (ameyātmā), overwhelmed Abhimanyu with a hundred thousand arrows with depressed joints (nataparvaṇām).
ततो दश महेष्वासाः पाण्डवानां महारथाः ।
रक्षार्थमभ्यधावन्त सौभद्रं त्वरिता रथैः ॥२९॥
29. tato daśa maheṣvāsāḥ pāṇḍavānāṁ mahārathāḥ ,
rakṣārthamabhyadhāvanta saubhadraṁ tvaritā rathaiḥ.
29. tataḥ daśa maheṣvāsāḥ pāṇḍavānām mahārathāḥ
rakṣārtham abhyadhāvanta saubhadram tvaritāḥ rathaiḥ
29. tataḥ pāṇḍavānām daśa maheṣvāsāḥ mahārathāḥ tvaritāḥ
rathaiḥ rakṣārtham saubhadram abhyadhāvanta
29. Then, ten great archers (maheṣvāsāḥ) and great charioteers (mahārathāḥ) of the Pandavas swiftly rushed towards Abhimanyu with their chariots for his protection.
विराटः सह पुत्रेण धृष्टद्युम्नश्च पार्षतः ।
भीमश्च केकयाश्चैव सात्यकिश्च विशां पते ॥३०॥
30. virāṭaḥ saha putreṇa dhṛṣṭadyumnaśca pārṣataḥ ,
bhīmaśca kekayāścaiva sātyakiśca viśāṁ pate.
30. virāṭaḥ saha putreṇa dhṛṣṭadyumnaḥ ca pārṣataḥ
bhīmaḥ ca kekayāḥ ca eva sātyakiḥ ca viśām pate
30. viśām pate virāṭaḥ putreṇa saha dhṛṣṭadyumnaḥ
pārṣataḥ ca bhīmaḥ ca kekayāḥ ca eva sātyakiḥ ca
30. O lord of men, Virata along with his son, Dhṛṣṭadyumna, the Pāñcāla prince, Bhima, the Kekaya princes, and Satyaki (were present).
जवेनापततां तेषां भीष्मः शांतनवो रणे ।
पाञ्चाल्यं त्रिभिरानर्छत्सात्यकिं निशितैः शरैः ॥३१॥
31. javenāpatatāṁ teṣāṁ bhīṣmaḥ śāṁtanavo raṇe ,
pāñcālyaṁ tribhirānarchatsātyakiṁ niśitaiḥ śaraiḥ.
31. javena āpatatām teṣām bhīṣmaḥ śāntanavaḥ raṇe
pāñcālyaṃ tribhiḥ ānarćat sātyakiṃ niśitaiḥ śaraiḥ
31. raṇe teṣām javena āpatatām śāntanavaḥ bhīṣmaḥ
pāñcālyaṃ sātyakiṃ niśitaiḥ tribhiḥ śaraiḥ ānarćat
31. In battle, among those swiftly rushing forward, Bhishma, the son of Shantanu, struck Pāñcālya (Dhṛṣṭadyumna) and Satyaki with three sharp arrows.
पूर्णायतविसृष्टेन क्षुरेण निशितेन च ।
ध्वजमेकेन चिच्छेद भीमसेनस्य पत्रिणा ॥३२॥
32. pūrṇāyatavisṛṣṭena kṣureṇa niśitena ca ,
dhvajamekena ciccheda bhīmasenasya patriṇā.
32. pūrṇāyatavisṛṣṭena kṣureṇa niśitena ca
dhvajaṃ ekena ciccheda bhīmasenasya patriṇā
32. ekena pūrṇāyatavisṛṣṭena niśitena ca kṣureṇa
patriṇā bhīmasenasya dhvajaṃ ciccheda
32. With one fully drawn and discharged, sharp, razor-like and feathered arrow, he cut off Bhimasena's banner.
जाम्बूनदमयः केतुः केसरी नरसत्तम ।
पपात भीमसेनस्य भीष्मेण मथितो रथात् ॥३३॥
33. jāmbūnadamayaḥ ketuḥ kesarī narasattama ,
papāta bhīmasenasya bhīṣmeṇa mathito rathāt.
33. jāmbūnadamayaḥ ketuḥ kesarī narasattama
papāta bhīmasenasya bhīṣmeṇa mathitaḥ rathāt
33. narasattama bhīmasenasya jāmbūnadamayaḥ
kesarī ketuḥ bhīṣmeṇa mathitaḥ rathāt papāta
33. O best of men, Bhimasena's golden banner, emblazoned with a lion, was struck down by Bhishma and fell from his chariot.
भीमसेनस्त्रिभिर्विद्ध्वा भीष्मं शांतनवं रणे ।
कृपमेकेन विव्याध कृतवर्माणमष्टभिः ॥३४॥
34. bhīmasenastribhirviddhvā bhīṣmaṁ śāṁtanavaṁ raṇe ,
kṛpamekena vivyādha kṛtavarmāṇamaṣṭabhiḥ.
34. bhīmasenaḥ tribhiḥ viddhvā bhīṣmam śāntanavam
raṇe kṛpam ekena vivyādha kṛtavarmāṇam aṣṭabhiḥ
34. raṇe bhīmasenaḥ śāntanavam bhīṣmam tribhiḥ
viddhvā kṛpam ekena kṛtavarmāṇam aṣṭabhiḥ vivyādha
34. In battle, Bhimasena, having pierced Bhishma (the son of Shantanu) with three arrows, then wounded Kripa with one, and Kritavarma with eight.
प्रगृहीताग्रहस्तेन वैराटिरपि दन्तिना ।
अभ्यद्रवत राजानं मद्राधिपतिमुत्तरः ॥३५॥
35. pragṛhītāgrahastena vairāṭirapi dantinā ,
abhyadravata rājānaṁ madrādhipatimuttaraḥ.
35. pragṛhītāgrahastena vairāṭiḥ api dantinā
abhyadravata rājānam madrādhipatim uttaraḥ
35. vairāṭiḥ uttaraḥ api pragṛhītāgrahastena
dantinā rājānam madrādhipatim abhyadravata
35. Uttara, the son of Virata, mounted on an elephant whose fore-trunk was firmly grasped (for control), also rushed towards King Shalya, the lord of Madras.
तस्य वारणराजस्य जवेनापततो रथी ।
शल्यो निवारयामास वेगमप्रतिमं रणे ॥३६॥
36. tasya vāraṇarājasya javenāpatato rathī ,
śalyo nivārayāmāsa vegamapratimaṁ raṇe.
36. tasya vāraṇarājasya javena āpatataḥ rathī
śalyaḥ nivārayāmāsa vegam apratimam raṇe
36. raṇe rathī śalyaḥ tasya javena āpatataḥ
vāraṇarājasya apratimam vegam nivārayāmāsa
36. The charioteer Shalya, in battle, repelled the irresistible charge of that king of elephants which was rushing forth with great speed.
तस्य क्रुद्धः स नागेन्द्रो बृहतः साधुवाहिनः ।
पदा युगमधिष्ठाय जघान चतुरो हयान् ॥३७॥
37. tasya kruddhaḥ sa nāgendro bṛhataḥ sādhuvāhinaḥ ,
padā yugamadhiṣṭhāya jaghāna caturo hayān.
37. tasya kruddhaḥ saḥ nāgendraḥ bṛhataḥ sādhuvāhinaḥ
padā yugam adhiṣṭhāya jaghāna caturaḥ hayān
37. saḥ kruddhaḥ nāgendraḥ tasya bṛhataḥ sādhuvāhinaḥ
yugam padā adhiṣṭhāya caturaḥ hayān jaghāna
37. That enraged king of elephants, having trampled upon the yoke, then killed with its foot the four horses of that great and skillful charioteer.
स हताश्वे रथे तिष्ठन्मद्राधिपतिरायसीम् ।
उत्तरान्तकरीं शक्तिं चिक्षेप भुजगोपमाम् ॥३८॥
38. sa hatāśve rathe tiṣṭhanmadrādhipatirāyasīm ,
uttarāntakarīṁ śaktiṁ cikṣepa bhujagopamām.
38. sa hatāśve rathe tiṣṭhan madrādhipatiḥ āyasīm
uttarāntakarīm śaktim cikṣepa bhujagopamām
38. sa madrādhipatiḥ hatāśve rathe tiṣṭhan āyasīm
uttarāntakarīm bhujagopamām śaktim cikṣepa
38. Standing in his chariot, after its horses had been killed, the lord of Madras (Śalya) hurled an iron spear (śakti) that resembled a serpent and was capable of decisively defeating an opponent.
तया भिन्नतनुत्राणः प्रविश्य विपुलं तमः ।
स पपात गजस्कन्धात्प्रमुक्ताङ्कुशतोमरः ॥३९॥
39. tayā bhinnatanutrāṇaḥ praviśya vipulaṁ tamaḥ ,
sa papāta gajaskandhātpramuktāṅkuśatomaraḥ.
39. tayā bhinnatanutrāṇaḥ praviśya vipulam tamaḥ
sa papāta gajaskandhāt pramuktāṅkuśatomaraḥ
39. tayā bhinnatanutrāṇaḥ sa pramuktāṅkuśatomaraḥ
vipulam tamaḥ praviśya gajaskandhāt papāta
39. With his armor shattered by that (śakti), he fell from the elephant's back, having entered a vast darkness and having dropped his elephant goad and spear.
समादाय च शल्योऽसिमवप्लुत्य रथोत्तमात् ।
वारणेन्द्रस्य विक्रम्य चिच्छेदाथ महाकरम् ॥४०॥
40. samādāya ca śalyo'simavaplutya rathottamāt ,
vāraṇendrasya vikramya cicchedātha mahākaram.
40. samādāya ca śalyaḥ asim avaplutya rathottamāt
vāraṇendrasya vikramya ciccheda atha mahākaram
40. ca atha śalyaḥ asim samādāya rathottamāt avaplutya
vāraṇendrasya vikramya mahākaram ciccheda
40. And then, Śalya, seizing a sword and leaping down from his excellent chariot, attacked the best of elephants and cut off its great trunk.
भिन्नमर्मा शरव्रातैश्छिन्नहस्तः स वारणः ।
भीममार्तस्वरं कृत्वा पपात च ममार च ॥४१॥
41. bhinnamarmā śaravrātaiśchinnahastaḥ sa vāraṇaḥ ,
bhīmamārtasvaraṁ kṛtvā papāta ca mamāra ca.
41. bhinnamarmā śaravrātaiḥ chinnahastaḥ sa vāraṇaḥ
bhīmam ārtasvaram kṛtvā papāta ca mamāra ca
41. sa vāraṇaḥ śaravrātaiḥ bhinnamarmā chinnahastaḥ
bhīmam ārtasvaram kṛtvā papāta ca mamāra ca
41. That elephant, its vital parts pierced by showers of arrows and its trunk cut off, uttered a terrible cry of distress, then fell and died.
एतदीदृशकं कृत्वा मद्रराजो महारथः ।
आरुरोह रथं तूर्णं भास्वरं कृतवर्मणः ॥४२॥
42. etadīdṛśakaṁ kṛtvā madrarājo mahārathaḥ ,
āruroha rathaṁ tūrṇaṁ bhāsvaraṁ kṛtavarmaṇaḥ.
42. etat īdṛśakam kṛtvā madrarājaḥ mahārathaḥ
āruruha ratham tūrṇam bhāsvaram kṛtavarmaṇaḥ
42. madrājaḥ mahārathaḥ etat īdṛśakam kṛtvā
tūrṇam kṛtavarmaṇaḥ bhāsvaram ratham āruruha
42. Having done this, the great charioteer, the King of Madra (Śalya), quickly mounted Kṛtavarman's splendid chariot.
उत्तरं निहतं दृष्ट्वा वैराटिर्भ्रातरं शुभम् ।
कृतवर्मणा च सहितं दृष्ट्वा शल्यमवस्थितम् ।
शङ्खः क्रोधात्प्रजज्वाल हविषा हव्यवाडिव ॥४३॥
43. uttaraṁ nihataṁ dṛṣṭvā vairāṭirbhrātaraṁ śubham ,
kṛtavarmaṇā ca sahitaṁ dṛṣṭvā śalyamavasthitam ,
śaṅkhaḥ krodhātprajajvāla haviṣā havyavāḍiva.
43. uttaram nihatam dṛṣṭvā vairāṭiḥ
bhrātaram śubham kṛtavarmaṇā ca sahitam
dṛṣṭvā śalyam avasthitam śaṅkhaḥ
krodhāt prajajvāla haviṣā havyavāṭ iva
43. vairāṭiḥ śubham bhrātaram uttaram
nihatam dṛṣṭvā kṛtavarmaṇā sahitam
avasthitam śalyam ca dṛṣṭvā śaṅkhaḥ
krodhāt haviṣā havyavāṭ iva prajajvāla
43. Seeing his auspicious brother Uttara killed, and seeing Śalya standing there accompanied by Kṛtavarman, Śaṅkha blazed forth with anger, like a sacrificial fire fueled by ghee.
स विस्फार्य महच्चापं कार्तस्वरविभूषितम् ।
अभ्यधावज्जिघांसन्वै शल्यं मद्राधिपं बली ॥४४॥
44. sa visphārya mahaccāpaṁ kārtasvaravibhūṣitam ,
abhyadhāvajjighāṁsanvai śalyaṁ madrādhipaṁ balī.
44. sa visphārya mahat cāpam kārtasvaravibhūṣitam
abhyadhāvat jighāṃsan vai śalyam madradhipam balī
44. saḥ balī kārtasvaravibhūṣitam mahat cāpam visphārya
jighāṃsan vai madradhipam śalyam abhyadhāvat
44. That powerful Śaṅkha, having drawn his great bow adorned with gold, rushed towards Śalya, the King of Madra, indeed desiring to kill him.
महता रथवंशेन समन्तात्परिवारितः ।
सृजन्बाणमयं वर्षं प्रायाच्छल्यरथं प्रति ॥४५॥
45. mahatā rathavaṁśena samantātparivāritaḥ ,
sṛjanbāṇamayaṁ varṣaṁ prāyācchalyarathaṁ prati.
45. mahatā rathavaṃśena samantāt parivāritaḥ sṛjan
bāṇamayam varṣam prāyāt śalyaratham prati
45. saḥ mahatā rathavaṃśena samantāt parivāritaḥ
bāṇamayam varṣam sṛjan śalyaratham prati prāyāt
45. Surrounded on all sides by a great host of chariots, showering a rain of arrows, he (Śaṅkha) proceeded towards Śalya's chariot.
तमापतन्तं संप्रेक्ष्य मत्तवारणविक्रमम् ।
तावकानां रथाः सप्त समन्तात्पर्यवारयन् ।
मद्रराजं परीप्सन्तो मृत्योर्दंष्ट्रान्तरं गतम् ॥४६॥
46. tamāpatantaṁ saṁprekṣya mattavāraṇavikramam ,
tāvakānāṁ rathāḥ sapta samantātparyavārayan ,
madrarājaṁ parīpsanto mṛtyordaṁṣṭrāntaraṁ gatam.
46. tam āpatantam samprekṣya
mattavāraṇavikramam tāvakānām rathāḥ sapta
samantāt paryavārayan madrarājam
parīpsantaḥ mṛtyoḥ daṃṣṭrāntaram gatam
46. samprekṣya mattavāraṇavikramam
mṛtyoḥ daṃṣṭrāntaram gatam tam
madrarājam parīpsantaḥ tāvakānām
sapta rathāḥ samantāt paryavārayan
46. Upon seeing him approaching, with the valor of a rutting elephant, seven chariots of your (Kaurava) forces surrounded him from all sides. They sought to protect the King of Madras, who had entered the very jaws of death.
ततो भीष्मो महाबाहुर्विनद्य जलदो यथा ।
तालमात्रं धनुर्गृह्य शङ्खमभ्यद्रवद्रणे ॥४७॥
47. tato bhīṣmo mahābāhurvinadya jalado yathā ,
tālamātraṁ dhanurgṛhya śaṅkhamabhyadravadraṇe.
47. tataḥ bhīṣmaḥ mahābāhuḥ vinadya jaladaḥ yathā
tālamātram dhanuḥ gṛhya śaṅkham abhyadravat raṇe
47. tataḥ mahābāhuḥ bhīṣmaḥ jaladaḥ yathā vinadya
tālamātram dhanuḥ gṛhya raṇe śaṅkham abhyadravat
47. Then, the mighty-armed Bhishma, roaring like a cloud, took up a bow as large as a tāla tree and attacked Śaṅkha in battle.
तमुद्यतमुदीक्ष्याथ महेष्वासं महाबलम् ।
संत्रस्ता पाण्डवी सेना वातवेगहतेव नौः ॥४८॥
48. tamudyatamudīkṣyātha maheṣvāsaṁ mahābalam ,
saṁtrastā pāṇḍavī senā vātavegahateva nauḥ.
48. tam udyatam udīkṣya atha maheṣvāsam mahābalam
saṃtrastā pāṇḍavī senā vātavegahatā iva nauḥ
48. atha udīkṣya udyatam tam maheṣvāsam mahābalam,
pāṇḍavī senā vātavegahatā nauḥ iva saṃtrastā
48. Then, upon seeing him (Bhishma) ready, that great archer (maheṣvāsa) of immense strength, the Pāṇḍava army was terrified, like a boat struck by the force of the wind.
तत्रार्जुनः संत्वरितः शङ्खस्यासीत्पुरःसरः ।
भीष्माद्रक्ष्योऽयमद्येति ततो युद्धमवर्तत ॥४९॥
49. tatrārjunaḥ saṁtvaritaḥ śaṅkhasyāsītpuraḥsaraḥ ,
bhīṣmādrakṣyo'yamadyeti tato yuddhamavartata.
49. tatra arjunaḥ saṃtvaritaḥ śaṅkhasya āsīt puraḥsaraḥ
bhīṣmāt rakṣyaḥ ayam adya iti tataḥ yuddham avartata
49. tatra saṃtvaritaḥ arjunaḥ śaṅkhasya puraḥsaraḥ āsīt,
"ayam adya bhīṣmāt rakṣyaḥ" iti.
tataḥ yuddham avartata
49. There, Arjuna, rushing quickly, went forth as Shankha's protector (purassra), thinking, "He must be protected from Bhishma today!" Following this, the battle commenced.
हाहाकारो महानासीद्योधानां युधि युध्यताम् ।
तेजस्तेजसि संपृक्तमित्येवं विस्मयं ययुः ॥५०॥
50. hāhākāro mahānāsīdyodhānāṁ yudhi yudhyatām ,
tejastejasi saṁpṛktamityevaṁ vismayaṁ yayuḥ.
50. hāhā-kāraḥ mahān āsīt yodhānām yudhi yudhyatām
tejaḥ tejasi saṃpṛktam iti evam vismayam yayuḥ
50. yudhi yudhyatām yodhānām mahān hāhā-kāraḥ āsīt
tejaḥ tejasi saṃpṛktam iti evam vismayam yayuḥ
50. A great clamor arose from the warriors fighting in battle. They were struck with astonishment, exclaiming, "Power has merged with power!"
अथ शल्यो गदापाणिरवतीर्य महारथात् ।
शङ्खस्य चतुरो वाहानहनद्भरतर्षभ ॥५१॥
51. atha śalyo gadāpāṇiravatīrya mahārathāt ,
śaṅkhasya caturo vāhānahanadbharatarṣabha.
51. atha śalyaḥ gadā-pāṇiḥ avatīrya mahā-rathāt
śaṅkhasya caturaḥ vāhān ahanat bharatarṣabha
51. atha bharatarṣabha śalyaḥ gadā-pāṇiḥ mahā-rathāt
avatīrya śaṅkhasya caturaḥ vāhān ahanat
51. Then, Shalya, holding a mace, descended from the great chariot and struck down Shankha's four horses, O best of the Bharatas.
स हताश्वाद्रथात्तूर्णं खड्गमादाय विद्रुतः ।
बीभत्सोः स्यन्दनं प्राप्य ततः शान्तिमविन्दत ॥५२॥
52. sa hatāśvādrathāttūrṇaṁ khaḍgamādāya vidrutaḥ ,
bībhatsoḥ syandanaṁ prāpya tataḥ śāntimavindata.
52. saḥ hata-aśvāt rathāt tūrṇam khaḍgam ādāya vidrutaḥ
bībhatsoḥ syandanam prāpya tataḥ śāntim avindata
52. saḥ hata-aśvāt rathāt tūrṇam khaḍgam ādāya vidrutaḥ
bībhatsoḥ syandanam prāpya tataḥ śāntim avindata
52. He (Shankha), having swiftly taken a sword from his chariot whose horses were killed, fled. Reaching Bibhatsu's (Arjuna's) chariot, he then found safety.
ततो भीष्मरथात्तूर्णमुत्पतन्ति पतत्रिणः ।
यैरन्तरिक्षं भूमिश्च सर्वतः समवस्तृतम् ॥५३॥
53. tato bhīṣmarathāttūrṇamutpatanti patatriṇaḥ ,
yairantarikṣaṁ bhūmiśca sarvataḥ samavastṛtam.
53. tataḥ bhīṣma-rathāt tūrṇam utpatanti patatriṇaḥ
yaiḥ antarikṣam bhūmiḥ ca sarvataḥ samavastṛtam
53. tataḥ bhīṣma-rathāt tūrṇam patatriṇaḥ utpatanti
yaiḥ antarikṣam ca bhūmiḥ sarvataḥ samavastṛtam
53. Then, winged creatures swiftly fly up from Bhishma's chariot, by which the sky and the earth were entirely covered on all sides.
पाञ्चालानथ मत्स्यांश्च केकयांश्च प्रभद्रकान् ।
भीष्मः प्रहरतां श्रेष्ठः पातयामास मार्गणैः ॥५४॥
54. pāñcālānatha matsyāṁśca kekayāṁśca prabhadrakān ,
bhīṣmaḥ praharatāṁ śreṣṭhaḥ pātayāmāsa mārgaṇaiḥ.
54. Pāñcālān atha matsyān ca kekayān ca prabhadrkān
bhīṣmaḥ praharatām śreṣṭhaḥ pātayāmāsa mārgaṇaiḥ
54. bhīṣmaḥ praharatām śreṣṭhaḥ Pāñcālān atha matsyān
ca kekayān ca prabhadrkān mārgaṇaiḥ pātayāmāsa
54. Bhishma, the foremost among warriors, then struck down the Pāñcālas, Matsyas, Kekayas, and Prabhadrkas with his arrows.
उत्सृज्य समरे तूर्णं पाण्डवं सव्यसाचिनम् ।
अभ्यद्रवत पाञ्चाल्यं द्रुपदं सेनया वृतम् ।
प्रियं संबन्धिनं राजञ्शरानवकिरन्बहून् ॥५५॥
55. utsṛjya samare tūrṇaṁ pāṇḍavaṁ savyasācinam ,
abhyadravata pāñcālyaṁ drupadaṁ senayā vṛtam ,
priyaṁ saṁbandhinaṁ rājañśarānavakiranbahūn.
55. utsṛjya samare tūrṇaṃ Pāṇḍavaṃ
savyasācinam abhi adravata Pāñcālyam
Drupadaṃ senayā vṛtam priyam
saṃbandhinam rājan śarān avakiran bahūn
55. rājan samare tūrṇaṃ savyasācinam Pāṇḍavaṃ utsṛjya,
senayā vṛtam priyam saṃbandhinam Pāñcālyam Drupadaṃ bahūn śarān avakiran abhyadravata
55. O King, having quickly left Arjuna (Pāṇḍava), the left-handed archer (savyasācin), in battle, (Bhishma) rushed towards Drupada, the king of Pāñcāla, who was surrounded by his army and was a dear kinsman, showering him with many arrows.
अग्निनेव प्रदग्धानि वनानि शिशिरात्यये ।
शरदग्धान्यदृश्यन्त सैन्यानि द्रुपदस्य ह ।
अतिष्ठत रणे भीष्मो विधूम इव पावकः ॥५६॥
56. agnineva pradagdhāni vanāni śiśirātyaye ,
śaradagdhānyadṛśyanta sainyāni drupadasya ha ,
atiṣṭhata raṇe bhīṣmo vidhūma iva pāvakaḥ.
56. agninā iva pradagdhāni vanāni
śiśirātyaye śaradagdhāni adṛśyanta
sainyāni Drupadasya ha atiṣṭhata
raṇe bhīṣmaḥ vidhūmaḥ iva pāvakaḥ
56. ha Drupadasya sainyāni śiśirātyaye agninā pradagdhāni vanāni iva,
śaradagdhāni (iva) adṛśyanta raṇe bhīṣmaḥ vidhūmaḥ pāvakaḥ iva atiṣṭhata
56. Indeed, Drupada's armies appeared as if burnt by fire at the end of winter, or consumed by autumnal fires. Bhishma stood in battle like a smokeless flame.
मध्यंदिने यथादित्यं तपन्तमिव तेजसा ।
न शेकुः पाण्डवेयस्य योधा भीष्मं निरीक्षितुम् ॥५७॥
57. madhyaṁdine yathādityaṁ tapantamiva tejasā ,
na śekuḥ pāṇḍaveyasya yodhā bhīṣmaṁ nirīkṣitum.
57. madhyaṃdine yathā ādityam tapantam iva tejasā
na śekuḥ Pāṇḍaveyasya yodhā bhīṣmam nirīkṣitum
57. tejasā tapantam madhyaṃdine ādityam iva,
Pāṇḍaveyasya yodhāḥ bhīṣmam निरीक्षितुम् na śekuḥ
57. Just as one cannot gaze at the midday sun blazing with its brilliance, so too, the warriors of Arjuna (Pāṇḍaveya) were unable to look at Bhishma.
वीक्षां चक्रुः समन्तात्ते पाण्डवा भयपीडिताः ।
त्रातारं नाध्यगच्छन्त गावः शीतार्दिता इव ॥५८॥
58. vīkṣāṁ cakruḥ samantātte pāṇḍavā bhayapīḍitāḥ ,
trātāraṁ nādhyagacchanta gāvaḥ śītārditā iva.
58. vīkṣāṃ cakruḥ samantāt te pāṇḍavāḥ bhayapīḍitāḥ
trātāram na adhyagacchanta gāvaḥ śītārditāḥ iva
58. pāṇḍavāḥ bhayapīḍitāḥ te samantāt vīkṣāṃ cakruḥ
trātāram na adhyagacchanta śītārditāḥ gāvaḥ iva
58. The Pāṇḍavas, tormented by fear, looked all around but could find no protector, just like cows distressed by the cold.
हतविप्रद्रुते सैन्ये निरुत्साहे विमर्दिते ।
हाहाकारो महानासीत्पाण्डुसैन्येषु भारत ॥५९॥
59. hatavipradrute sainye nirutsāhe vimardite ,
hāhākāro mahānāsītpāṇḍusainyeṣu bhārata.
59. hatavipradrute sainye nirutsāhe vimardite
hāhākāraḥ mahān āsīt pāṇḍusainyeṣu bhārata
59. bhārata hatavipradrute nirutsāhe vimardite
sainye pāṇḍusainyeṣu mahān hāhākāraḥ āsīt
59. O Bhārata, a great cry of lamentation arose among the Pāṇḍava forces when their army was struck down and routed, dispirited and crushed.
ततो भीष्मः शांतनवो नित्यं मण्डलकार्मुकः ।
मुमोच बाणान्दीप्ताग्रानहीनाशीविषानिव ॥६०॥
60. tato bhīṣmaḥ śāṁtanavo nityaṁ maṇḍalakārmukaḥ ,
mumoca bāṇāndīptāgrānahīnāśīviṣāniva.
60. tataḥ bhīṣmaḥ śāntanavaḥ nityam maṇḍalakārmukaḥ
mumoca bāṇān dīptāgrān ahīn āśīviṣān iva
60. tataḥ śāntanavaḥ bhīṣmaḥ nityam maṇḍalakārmukaḥ
dīptāgrān bāṇān āśīviṣān ahīn iva mumoca
60. Then Bhishma, the son of Śāntanu, who always held his bow drawn in a full circle, released arrows with blazing tips, like venomous serpents.
शरैरेकायनीकुर्वन्दिशः सर्वा यतव्रतः ।
जघान पाण्डवरथानादिश्यादिश्य भारत ॥६१॥
61. śarairekāyanīkurvandiśaḥ sarvā yatavrataḥ ,
jaghāna pāṇḍavarathānādiśyādiśya bhārata.
61. śaraiḥ ekāyanīkurvan diśaḥ sarvāḥ yatavrataḥ
jaghāna pāṇḍavarathān ādiśya ādiśya bhārata
61. bhārata yatavrataḥ śaraiḥ sarvāḥ diśaḥ
ekāyanīkurvan ādiśya ādiśya pāṇḍavarathān jaghāna
61. O Bhārata, he, firm in his resolve, shot arrows filling all directions and, repeatedly aiming, destroyed the Pāṇḍava chariots.
ततः सैन्येषु भग्नेषु मथितेषु च सर्वशः ।
प्राप्ते चास्तं दिनकरे न प्राज्ञायत किंचन ॥६२॥
62. tataḥ sainyeṣu bhagneṣu mathiteṣu ca sarvaśaḥ ,
prāpte cāstaṁ dinakare na prājñāyata kiṁcana.
62. tataḥ sainyeṣu bhagneṣu mathiteṣu ca sarvaśaḥ
prāpte ca astaṃ dinakare na prājñāyata kiñcana
62. tataḥ sainyeṣu bhagneṣu ca sarvaśaḥ mathiteṣu
ca dinakare astaṃ prāpte kiñcana na prājñāyata
62. Then, when the armies were utterly defeated and completely crushed, and the sun had set, nothing at all could be discerned.
भीष्मं च समुदीर्यन्तं दृष्ट्वा पार्था महाहवे ।
अवहारमकुर्वन्त सैन्यानां भरतर्षभ ॥६३॥
63. bhīṣmaṁ ca samudīryantaṁ dṛṣṭvā pārthā mahāhave ,
avahāramakurvanta sainyānāṁ bharatarṣabha.
63. bhīṣmaṃ ca samudīryantaṃ dṛṣṭvā pārthāḥ mahāhave
avahāraṃ akurvanta sainyānāṃ bharatarṣabha
63. bharatarṣabha pārthāḥ mahāhave bhīṣmaṃ ca
samudīryantaṃ dṛṣṭvā sainyānāṃ avahāraṃ akurvanta
63. O best of Bharatas, seeing Bhishma vigorously exerting himself in the great battle, the sons of Pritha (Pāṇḍavas) ordered the armies to retreat.