Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-14, chapter-84

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
मागधेनार्चितो राजन्पाण्डवः श्वेतवाहनः ।
दक्षिणां दिशमास्थाय चारयामास तं हयम् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
māgadhenārcito rājanpāṇḍavaḥ śvetavāhanaḥ ,
dakṣiṇāṁ diśamāsthāya cārayāmāsa taṁ hayam.
1. vaiśampāyana uvāca | māgadhena arcitaḥ rājan pāṇḍavaḥ
śvetavāhanaḥ | dakṣiṇām diśam āsthāya cārayāmāsa tam hayam
1. Vaiśampāyana said: O King, the Pāṇḍava Arjuna, known for his white steeds, after being honored by the king of Magadha, took his position in the southern direction and caused that horse to wander.
ततः स पुनरावृत्य हयः कामचरो बली ।
आससाद पुरीं रम्यां चेदीनां शुक्तिसाह्वयाम् ॥२॥
2. tataḥ sa punarāvṛtya hayaḥ kāmacaro balī ,
āsasāda purīṁ ramyāṁ cedīnāṁ śuktisāhvayām.
2. tataḥ saḥ punar āvṛtya hayaḥ kāmacaraḥ balī
| āsasāda purīm ramyām cedīnām śuktisāhvayām
2. Then, that strong horse, moving at will, returned again and reached the beautiful city of the Cedis named Śuktisa.
शरभेणार्चितस्तत्र शिशुपालात्मजेन सः ।
युद्धपूर्वेण मानेन पूजया च महाबलः ॥३॥
3. śarabheṇārcitastatra śiśupālātmajena saḥ ,
yuddhapūrveṇa mānena pūjayā ca mahābalaḥ.
3. śarabheṇa arcitaḥ tatra śiśupālātmajena saḥ
| yuddhapurveṇa mānena pūjayā ca mahābalaḥ
3. There, that mighty Arjuna was honored by Śarabha, the son of Śiśupāla, with respect and offerings (pūjā) preceded by a battle.
तत्रार्चितो ययौ राजंस्तदा स तुरगोत्तमः ।
काशीनन्ध्रान्कोसलांश्च किरातानथ तङ्गणान् ॥४॥
4. tatrārcito yayau rājaṁstadā sa turagottamaḥ ,
kāśīnandhrānkosalāṁśca kirātānatha taṅgaṇān.
4. tatra arcitaḥ yayau rājan tadā saḥ turagottamaḥ
| kāśīn āndhrān kosalān ca kirātān atha taṅgaṇān
4. O King, after being honored there, that excellent horse then went to the Kāśis, the Āndhras, the Kosalas, the Kirātas, and then the Taṅgaṇas.
तत्र पूजां यथान्यायं प्रतिगृह्य स पाण्डवः ।
पुनरावृत्य कौन्तेयो दशार्णानगमत्तदा ॥५॥
5. tatra pūjāṁ yathānyāyaṁ pratigṛhya sa pāṇḍavaḥ ,
punarāvṛtya kaunteyo daśārṇānagamattadā.
5. tatra pūjām yathānyāyam pratigṛhya sa pāṇḍavaḥ
punarāvṛtya kaunteyaḥ daśārṇān agamat tadā
5. sa pāṇḍavaḥ kaunteyaḥ tatra yathānyāyam pūjām
pratigṛhya punarāvṛtya tadā daśārṇān agamat
5. Having accepted the honors there, as was proper, that son of Pāṇḍu (Pāṇḍava), the son of Kuntī, then returned and went to the Daśārṇa country.
तत्र चित्राङ्गदो नाम बलवान्वसुधाधिपः ।
तेन युद्धमभूत्तस्य विजयस्यातिभैरवम् ॥६॥
6. tatra citrāṅgado nāma balavānvasudhādhipaḥ ,
tena yuddhamabhūttasya vijayasyātibhairavam.
6. tatra citrāṅgadaḥ nāma balavān vasudhādhipaḥ
tena yuddham abhūt tasya vijayasya atibhairavam
6. tatra citrāṅgadaḥ nāma balavān vasudhādhipaḥ
tena tasya vijayasya atibhairavam yuddham abhūt
6. There, a powerful king named Citrāṅgada, a ruler of the earth, resided. A very dreadful battle took place between him and Arjuna (the victorious one).
तं चापि वशमानीय किरीटी पुरुषर्षभः ।
निषादराज्ञो विषयमेकलव्यस्य जग्मिवान् ॥७॥
7. taṁ cāpi vaśamānīya kirīṭī puruṣarṣabhaḥ ,
niṣādarājño viṣayamekalavyasya jagmivān.
7. tam ca api vaśam ānīya kirīṭī puruṣarṣabhaḥ
niṣādarājñaḥ viṣayam ekalavyasya jagmivān
7. kirīṭī puruṣarṣabhaḥ tam ca api vaśam ānīya
niṣādarājñaḥ ekalavyasya viṣayam jagmivān
7. And having brought him (Citrāṅgada) under his control, Arjuna (the crowned one), the best of men, then went to the territory of Ekalavya, the king of the Niṣādas.
एकलव्यसुतश्चैनं युद्धेन जगृहे तदा ।
ततश्चक्रे निषादैः स संग्रामं रोमहर्षणम् ॥८॥
8. ekalavyasutaścainaṁ yuddhena jagṛhe tadā ,
tataścakre niṣādaiḥ sa saṁgrāmaṁ romaharṣaṇam.
8. ekalavyasutaḥ ca enam yuddhena jagṛhe tadā
tataḥ cakre niṣādaiḥ sa saṅgrāmam romaharṣaṇam
8. ca ekalavyasutaḥ tadā enam yuddhena jagṛhe.
tataḥ sa niṣādaiḥ romaharṣaṇam saṅgrāmam cakre.
8. And then, Ekalavya's son challenged him (Arjuna) to battle. Consequently, Arjuna fought a dreadful, hair-raising battle with the Niṣādas.
ततस्तमपि कौन्तेयः समरेष्वपराजितः ।
जिगाय समरे वीरो यज्ञविघ्नार्थमुद्यतम् ॥९॥
9. tatastamapi kaunteyaḥ samareṣvaparājitaḥ ,
jigāya samare vīro yajñavighnārthamudyatam.
9. tataḥ tam api kaunteyaḥ samareṣu aparājitaḥ
jigāya samare vīraḥ yajñavighnārtham udyatam
9. tataḥ samareṣu aparājitaḥ vīraḥ kaunteyaḥ
tam jigāya samare yajñavighnārtham udyatam
9. Then, the undefeated son of Kunti, the hero, conquered him in battle who was prepared to obstruct the Vedic ritual (yajña).
स तं जित्वा महाराज नैषादिं पाकशासनिः ।
अर्चितः प्रययौ भूयो दक्षिणं सलिलार्णवम् ॥१०॥
10. sa taṁ jitvā mahārāja naiṣādiṁ pākaśāsaniḥ ,
arcitaḥ prayayau bhūyo dakṣiṇaṁ salilārṇavam.
10. saḥ tam jitvā mahārāja naiṣādim pākaśāsaniḥ
arcitaḥ prayayau bhūyaḥ dakṣiṇam salilārṇavam
10. mahārāja,
saḥ pākaśāsaniḥ tam naiṣādim jitvā arcitaḥ bhūyaḥ dakṣiṇam salilārṇavam prayayau
10. O great king, having conquered that Niṣāda, the son of Indra (Arjuna), being honored, proceeded again to the southern ocean.
तत्रापि द्रविडैरन्ध्रै रौद्रैर्माहिषकैरपि ।
तथा कोल्लगिरेयैश्च युद्धमासीत्किरीटिनः ॥११॥
11. tatrāpi draviḍairandhrai raudrairmāhiṣakairapi ,
tathā kollagireyaiśca yuddhamāsītkirīṭinaḥ.
11. tatra api draviḍaiḥ āndhraiḥ raudraiḥ māhiṣakaiḥ
api tathā kollagireyaiḥ ca yuddham āsīt kirīṭinaḥ
11. tatra api kirīṭinaḥ draviḍaiḥ āndhraiḥ raudraiḥ
māhiṣakaiḥ api tathā kollagireyaiḥ ca yuddham āsīt
11. There also, a battle ensued for the crowned one (Arjuna) with the Draviḍas, the Āndhras, the fierce Māhiṣakas, and similarly with the Kollagirīyas.
तुरगस्य वशेनाथ सुराष्ट्रानभितो ययौ ।
गोकर्णमपि चासाद्य प्रभासमपि जग्मिवान् ॥१२॥
12. turagasya vaśenātha surāṣṭrānabhito yayau ,
gokarṇamapi cāsādya prabhāsamapi jagmivān.
12. turagasya vaśena atha surāṣṭrān abhitaḥ yayau
gokarṇam api ca āsādya prabhāsam api jagmivān
12. atha turagasya vaśena surāṣṭrān abhitaḥ yayau,
ca gokarṇam api āsādya prabhāsam api jagmivān
12. Then, following the horse, he went towards Surashtra. And having reached Gokarna, he also proceeded to Prabhasa.
ततो द्वारवतीं रम्यां वृष्णिवीराभिरक्षिताम् ।
आससाद हयः श्रीमान्कुरुराजस्य यज्ञियः ॥१३॥
13. tato dvāravatīṁ ramyāṁ vṛṣṇivīrābhirakṣitām ,
āsasāda hayaḥ śrīmānkururājasya yajñiyaḥ.
13. tataḥ dvāravatīm ramyām vṛṣṇivīrābhirakṣitām
āsasāda hayaḥ śrīmān kururājasya yajñiyaḥ
13. tataḥ śrīmān yajñiyaḥ kururājasya hayaḥ ramyām
vṛṣṇivīrābhirakṣitām dvāravatīm āsasāda
13. Then the magnificent horse of the Kuru king, intended for the great Vedic ritual (yajña), arrived at the beautiful city of Dvāravatī, which was well-protected by the valiant Vṛṣṇi heroes.
तमुन्मथ्य हयश्रेष्ठं यादवानां कुमारकाः ।
प्रययुस्तांस्तदा राजन्नुग्रसेनो न्यवारयत् ॥१४॥
14. tamunmathya hayaśreṣṭhaṁ yādavānāṁ kumārakāḥ ,
prayayustāṁstadā rājannugraseno nyavārayat.
14. tam unmathya hayaśreṣṭham yādavānām kumārakāḥ
prayayuḥ tān tadā rājan ugrasenaḥ nyavārayat
14. rājan tadā yādavānām kumārakāḥ tam hayaśreṣṭham
unmathya tān prayayuḥ ugrasenaḥ nyavārayat
14. O king, having seized that excellent horse, the young Yadava princes were about to rush forth (to fight), but then Ugrasena restrained them.
ततः पुर्या विनिष्क्रम्य वृष्ण्यन्धकपतिस्तदा ।
सहितो वसुदेवेन मातुलेन किरीटिनः ॥१५॥
15. tataḥ puryā viniṣkramya vṛṣṇyandhakapatistadā ,
sahito vasudevena mātulena kirīṭinaḥ.
15. tataḥ puryāḥ viniṣkramya vṛṣṇyandhakapatiḥ
tadā sahitaḥ vasudevena mātulena kirīṭinaḥ
15. tataḥ tadā vṛṣṇyandhakapatiḥ kirīṭinaḥ
mātulena vasudevena sahitaḥ puryāḥ viniṣkramya
15. Then, having emerged from the city, the lord of the Vṛṣṇis and Andhakas (Ugrasena) at that time, accompanied by Vasudeva, who was the maternal uncle of Arjuna (Kirīṭin).
तौ समेत्य कुरुश्रेष्ठं विधिवत्प्रीतिपूर्वकम् ।
परया भरतश्रेष्ठं पूजया समवस्थितौ ।
ततस्ताभ्यामनुज्ञातो ययौ येन हयो गतः ॥१६॥
16. tau sametya kuruśreṣṭhaṁ vidhivatprītipūrvakam ,
parayā bharataśreṣṭhaṁ pūjayā samavasthitau ,
tatastābhyāmanujñāto yayau yena hayo gataḥ.
16. tau sametya kuruśreṣṭham vidhivat
prītipūrvakam parayā bharataśreṣṭham
pūjayā samavasthitau tataḥ tābhyām
anujñātaḥ yayau yena hayaḥ gataḥ
16. tau kuruśreṣṭham bharataśreṣṭham
vidhivat prītipūrvakam parayā pūjayā
sametya samavasthitau tataḥ tābhyām
anujñātaḥ yena hayaḥ gataḥ yayau
16. Having formally and affectionately met that best among the Kurus (Arjuna) and honored him, O best among the Bharatas, with supreme reverence, the two (Ugrasena and Vasudeva) then remained there. Subsequently, having been permitted by them, he (Arjuna) departed to follow the horse.
ततः स पश्चिमं देशं समुद्रस्य तदा हयः ।
क्रमेण व्यचरत्स्फीतं ततः पञ्चनदं ययौ ॥१७॥
17. tataḥ sa paścimaṁ deśaṁ samudrasya tadā hayaḥ ,
krameṇa vyacaratsphītaṁ tataḥ pañcanadaṁ yayau.
17. tataḥ saḥ paścimam deśam samudrasya tadā hayaḥ
krameṇa vyacarat sphītam tataḥ pañcanadam yayau
17. Then, the horse gradually traversed the prosperous western region by the ocean. From there, it proceeded to the land of Pañcanada.
तस्मादपि स कौरव्य गान्धारविषयं हयः ।
विचचार यथाकामं कौन्तेयानुगतस्तदा ॥१८॥
18. tasmādapi sa kauravya gāndhāraviṣayaṁ hayaḥ ,
vicacāra yathākāmaṁ kaunteyānugatastadā.
18. tasmāt api saḥ kauravya gāndhāraviṣayam hayaḥ
vicacāra yathākāmam kaunteyānugataḥ tadā
18. O descendant of Kuru (kauravya), from there the horse roamed the region of Gandhāra (Gāndhāra) as it pleased, followed by the son of Kunti (Kaunteya) at that time.
तत्र गान्धारराजेन युद्धमासीन्महात्मनः ।
घोरं शकुनिपुत्रेण पूर्ववैरानुसारिणा ॥१९॥
19. tatra gāndhārarājena yuddhamāsīnmahātmanaḥ ,
ghoraṁ śakuniputreṇa pūrvavairānusāriṇā.
19. tatra gāndhārarājena yuddham āsīt mahātmanaḥ
ghoram śakuniputreṇa pūrvavairānusāriṇā
19. There, a fierce battle ensued for the great-souled (mahātman) Arjuna with the king of Gandhāra, Śakuni's son, who was driven by past enmity.