Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-58

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
which language(s) would you like to see in the translations:
संजय उवाच ।
तयोः संवदतोरेव कृष्णदारुकयोस्तदा ।
सात्यगाद्रजनी राजन्नथ राजान्वबुध्यत ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tayoḥ saṁvadatoreva kṛṣṇadārukayostadā ,
sātyagādrajanī rājannatha rājānvabudhyata.
1. saṃjaya uvāca tayoḥ saṃvadatoḥ eva kṛṣṇa-dārukayoḥ
tadā saṃtyagāt rajani rājan atha rājā anvabudhyata
1. saṃjaya uvāca,
rājan,
tayoḥ kṛṣṇa-dārukayoḥ saṃvadatoḥ eva tadā rajanī saṃtyagāt,
atha rājā anvabudhyata.
1. Sanjaya said: O king, while Krishna and Daruka were conversing right then, the night departed, and the king awoke.
1. סַנְג׳ַיַה אמר. בעוד קְרְשְׁנַה ודָארוּקַה משוחחים כך, חלף הלילה, הו מלך. אז המלך (יוּדְהִישְׁתְהִירַה) התעורר.
पठन्ति पाणिस्वनिका मागधा मधुपर्किकाः ।
वैतालिकाश्च सूताश्च तुष्टुवुः पुरुषर्षभम् ॥२॥
2. paṭhanti pāṇisvanikā māgadhā madhuparkikāḥ ,
vaitālikāśca sūtāśca tuṣṭuvuḥ puruṣarṣabham.
2. paṭhanti pāṇisvanikāḥ māgadhāḥ madhuparkikāḥ
vaitālikāḥ ca sūtāḥ ca tuṣṭuvuḥ puruṣarṣabham
2. pāṇisvanikāḥ māgadhāḥ madhuparkikāḥ vaitālikāḥ
ca sūtāḥ ca puruṣarṣabham paṭhanti tuṣṭuvuḥ ca
2. Reciting and praising, the pāṇisvanika chanters, the māgadhas, the madhuparkikas, the vaitālikas, and the sūtas praised that great man among men.
2. המוחאים כפיים, בני מָאגַדְהַא, מזמרי ברכות הקבלה, המספרים והסוּטַה שרו את שבחו של גדול הגברים (המלך).
नर्तकाश्चाप्यनृत्यन्त जगुर्गीतानि गायकाः ।
कुरुवंशस्तवार्थानि मधुरं रक्तकण्ठिनः ॥३॥
3. nartakāścāpyanṛtyanta jagurgītāni gāyakāḥ ,
kuruvaṁśastavārthāni madhuraṁ raktakaṇṭhinaḥ.
3. nartakāḥ ca api anṛtyanta jaguḥ gītāni gāyakāḥ
kuru-vaṃśa-stava-arthāni madhuram rakta-kaṇṭhinaḥ
3. nartakāḥ ca api anṛtyanta,
rakta-kaṇṭhinaḥ gāyakāḥ kuru-vaṃśa-stava-arthāni gītāni madhuram jaguḥ
3. Dancers also danced, and sweet-voiced singers melodiously sang songs whose themes were the praises of the Kuru dynasty.
3. הרקדנים רקדו והזמרים שרו שירים לשבח שושלת קוּרוּ, במתיקות ובקולות ערבים.
मृदङ्गा झर्झरा भेर्यः पणवानकगोमुखाः ।
आडम्बराश्च शङ्खाश्च दुन्दुभ्यश्च महास्वनाः ॥४॥
4. mṛdaṅgā jharjharā bheryaḥ paṇavānakagomukhāḥ ,
āḍambarāśca śaṅkhāśca dundubhyaśca mahāsvanāḥ.
4. mṛdaṅgāḥ jharjharāḥ bheryaḥ paṇavānakagomukhāḥ
āḍambarāḥ ca śaṅkhāḥ ca dundubhyaḥ ca mahāsvanāḥ
4. mṛdaṅgāḥ jharjharāḥ bheryaḥ paṇavānakagomukhāḥ
āḍambarāḥ ca śaṅkhāḥ ca dundubhyaḥ ca mahāsvanāḥ ca
4. Mṛdaṅgas, jharjharas, bheris, paṇavas, anakas, gomukhas, āḍambaras, conch shells, and loud-sounding dundubhis resounded.
4. תופי מְרְדַנְגַה, מצלתיים, תופי קרב, פַּנַוַה, אָאנַקַה וגוֹמוּקְהַא, תופי אָאדַמְבַּרַה, קונכיות ותופי דוּנְדוּבְּהִי רמי הקול.
एवमेतानि सर्वाणि तथान्यान्यपि भारत ।
वादयन्ति स्म संहृष्टाः कुशलाः साधुशिक्षिताः ॥५॥
5. evametāni sarvāṇi tathānyānyapi bhārata ,
vādayanti sma saṁhṛṣṭāḥ kuśalāḥ sādhuśikṣitāḥ.
5. evam etāni sarvāṇi tathā anyāni api bhārata
vādayanti sma saṃhṛṣṭāḥ kuśalāḥ sādhuśikṣitāḥ
5. bhārata evam etāni sarvāṇi tathā anyāni api
saṃhṛṣṭāḥ kuśalāḥ sādhuśikṣitāḥ sma vādayanti
5. O Bhārata, these and other instruments were thus played by the joyful, skillful, and well-trained musicians.
5. את כל אלה, וגם כלים אחרים, הו בְּהָארַטַה, ניגנו בשמחה המוזיקאים המיומנים, שאומנו היטב.
स मेघसमनिर्घोषो महाञ्शब्दोऽस्पृशद्दिवम् ।
पार्थिवप्रवरं सुप्तं युधिष्ठिरमबोधयत् ॥६॥
6. sa meghasamanirghoṣo mahāñśabdo'spṛśaddivam ,
pārthivapravaraṁ suptaṁ yudhiṣṭhiramabodhayat.
6. saḥ meghasamanirghoṣaḥ mahān śabdaḥ aspṛśat divam
pārthivapravaram suptam yudhiṣṭhiram abodhayat
6. meghasamanirghoṣaḥ saḥ mahān śabdaḥ divam aspṛśat
suptam pārthivapravaram yudhiṣṭhiram abodhayat
6. That great sound, with a roar like that of a cloud, reached the sky and awakened Yudhiṣṭhira, the foremost among kings, who was asleep.
6. הקול הגדול ההוא, כרעם עננים, נגע בשמיים והעיר את יוּדְהִישְׁתְהִירַה, גדול המלכים, שישן.
प्रतिबुद्धः सुखं सुप्तो महार्हे शयनोत्तमे ।
उत्थायावश्यकार्यार्थं ययौ स्नानगृहं ततः ॥७॥
7. pratibuddhaḥ sukhaṁ supto mahārhe śayanottame ,
utthāyāvaśyakāryārthaṁ yayau snānagṛhaṁ tataḥ.
7. pratibuddhaḥ sukham suptaḥ mahārhe śayanottame
utthāya avaśyakāryārtham yayau snānagṛham tataḥ
7. mahārhe śayanottame sukham suptaḥ pratibuddhaḥ
utthāya tataḥ avaśyakāryārtham snānagṛham yayau
7. Having awakened after a sound sleep on an excellent, precious bed, he rose and then went to the bathroom for his essential duties.
7. הוא התעורר, אחרי שישן בנחת על מיטה מעולה ויקרה, קם לצורך הצרכים ההכרחיים, ואז הלך לחדר הרחצה.
ततः शुक्लाम्बराः स्नातास्तरुणाष्टोत्तरं शतम् ।
स्नापकाः काञ्चनैः कुम्भैः पूर्णैः समुपतस्थिरे ॥८॥
8. tataḥ śuklāmbarāḥ snātāstaruṇāṣṭottaraṁ śatam ,
snāpakāḥ kāñcanaiḥ kumbhaiḥ pūrṇaiḥ samupatasthire.
8. tataḥ śuklāmbarāḥ snātāḥ taruṇāṣṭottaram śatam
snāpakāḥ kāñcanaiḥ kumbhaiḥ pūrṇaiḥ samupatasthire
8. tataḥ śuklāmbarāḥ snātāḥ taruṇāṣṭottaram śatam
snāpakāḥ pūrṇaiḥ kāñcanaiḥ kumbhaiḥ samupatasthire
8. Then, one hundred and eight young bath attendants, wearing white garments and having performed their ablutions, approached with full golden pitchers.
8. אז מאה ושמונה מרחיצים צעירים, לבושי לבן ורחוצים, התייצבו לפניו עם כדי זהב מלאים (במים).
भद्रासने सूपविष्टः परिधायाम्बरं लघु ।
सस्नौ चन्दनसंयुक्तैः पानीयैरभिमन्त्रितैः ॥९॥
9. bhadrāsane sūpaviṣṭaḥ paridhāyāmbaraṁ laghu ,
sasnau candanasaṁyuktaiḥ pānīyairabhimantritaiḥ.
9. bhadrāsane sūpaviṣṭaḥ paridhāya ambaraṃ laghu
sasnau candanasaṃyuktaiḥ pānīyaiḥ abhimantritaiḥ
9. bhadrāsane sūpaviṣṭaḥ,
laghu ambaraṃ paridhāya,
candanasaṃyuktaiḥ abhimantritaiḥ pānīyaiḥ sasnau.
9. Having sat comfortably on a splendid seat and put on a light garment, he bathed with waters that were mixed with sandalwood and consecrated with mantras.
9. הוא ישב היטב על מושב מכובד, לבש בגד קל והתרחץ במים שנאמרו עליהם מַנְטְרוֹת, מעורבים באבקת עץ הסנדל.
उत्सादितः कषायेण बलवद्भिः सुशिक्षितैः ।
आप्लुतः साधिवासेन जलेन च सुगन्धिना ॥१०॥
10. utsāditaḥ kaṣāyeṇa balavadbhiḥ suśikṣitaiḥ ,
āplutaḥ sādhivāsena jalena ca sugandhinā.
10. utsāditaḥ kaṣāyeṇa balavadbhiḥ suśikṣitaiḥ
āplutaḥ sādhivāsena jalena ca sugandhinā
10. balavadbhiḥ suśikṣitaiḥ kaṣāyeṇa utsāditaḥ,
ca sādhivāsena sugandhinā jalena āplutaḥ.
10. He was rubbed down with an astringent paste by strong, well-trained attendants, and thoroughly washed with fragrant water and perfumed ointment.
10. גופו שוף בתערובת עשבים בידי אנשים חזקים ומיומנים היטב, ואחר כך נשטף במים ריחניים ומבושמים.
हरिणा चन्दनेनाङ्गमनुलिप्य महाभुजः ।
स्रग्वी चाक्लिष्टवसनः प्राङ्मुखः प्राञ्जलिः स्थितः ॥११॥
11. hariṇā candanenāṅgamanulipya mahābhujaḥ ,
sragvī cākliṣṭavasanaḥ prāṅmukhaḥ prāñjaliḥ sthitaḥ.
11. hariṇā candanena aṅgam anulipya mahābhujaḥ sragvī
ca akliṣṭavasanaḥ prāṅmukhaḥ prāñjaliḥ sthitaḥ
11. mahābhujaḥ,
hariṇā candanena aṅgam anulipya,
sragvī ca akliṣṭavasanaḥ,
prāṅmukhaḥ prāñjaliḥ sthitaḥ.
11. The mighty-armed one, having smeared his body with yellowish sandalwood paste, and wearing a garland and unsoiled garments, stood facing east with folded hands.
11. לאחר שמשח את גופו במשחת סנדל צהבהבה, בעל הזרועות הגדולות, עטור זרים ולבוש בגדים נקיים, עמד פניו למזרח וידיו צמודות בהשתחוויה.
जजाप जप्यं कौन्तेयः सतां मार्गमनुष्ठितः ।
ततोऽग्निशरणं दीप्तं प्रविवेश विनीतवत् ॥१२॥
12. jajāpa japyaṁ kaunteyaḥ satāṁ mārgamanuṣṭhitaḥ ,
tato'gniśaraṇaṁ dīptaṁ praviveśa vinītavat.
12. jajāpa japyam kaunteyaḥ satām mārgam anuṣṭhitaḥ
tataḥ agniśaraṇam dīptam praviveśa vinītavat
12. kaunteyaḥ,
satām mārgam anuṣṭhitaḥ (san),
japyam jajāpa.
tataḥ dīptam agniśaraṇam vinītavat praviveśa.
12. Kaunteya, who always followed the path (dharma) of the virtuous, chanted the prescribed prayers. Then, he humbly entered the blazing fire-sanctuary.
12. בן קוּנְטִי, ההולך בדרך הטובים, מלמל מַנְטְרוֹת. אז נכנס בענווה אל חדר האש הלוהט.
समिद्धं स पवित्राभिरग्निमाहुतिभिस्तथा ।
मन्त्रपूताभिरर्चित्वा निश्चक्राम गृहात्ततः ॥१३॥
13. samiddhaṁ sa pavitrābhiragnimāhutibhistathā ,
mantrapūtābhirarcitvā niścakrāma gṛhāttataḥ.
13. समिद्धम् स पवित्राभिः अग्निम् आहुतिभिः तथा
मन्त्रपूताभिः अर्चित्वा निश्चक्राम गृहात् ततः
13. सः समिद्धम् अग्निम् पवित्राभिः तथा मन्त्रपूताभिः
आहुतिभिः अर्चित्वा ततः गृहात् निश्चक्राम
13. Then, he, having worshipped the kindled fire with pure and mantra-purified oblations, departed from the house.
13. הוא כיבד את האש הבוערת בענפי טהרה ובמנחות שנטהרו במַנְטְרוֹת, ואז יצא מהבית.
द्वितीयां पुरुषव्याघ्रः कक्ष्यां निष्क्रम्य पार्थिवः ।
तत्र वेदविदो विप्रानपश्यद्ब्राह्मणर्षभान् ॥१४॥
14. dvitīyāṁ puruṣavyāghraḥ kakṣyāṁ niṣkramya pārthivaḥ ,
tatra vedavido viprānapaśyadbrāhmaṇarṣabhān.
14. द्वितीयाम् पुरुषव्याघ्रः कक्ष्याम् निष्क्रम्य पार्थिवः
तत्र वेदविदः विप्रान् अपश्यत् ब्राह्मणर्षभान्
14. पुरुषव्याघ्रः पार्थिवः द्वितीयाम् कक्ष्याम् निष्क्रम्य
तत्र वेदविदः ब्राह्मणर्षभान् विप्रान् अपश्यत्
14. The king (pārthiva), that tiger among men (puruṣavyāghra), having exited the second chamber, saw there Brahmins (vipra), who were knowers of the Vedas and foremost among Brahmins.
14. אז המלך, הנמר בין גברים, יצא אל החצר השנייה וראה שם בְּרַהְמִינִים היודעים את הוֵדוֹת, מובחרי הבְּרַהְמִינִים.
दान्तान्वेदव्रतस्नातान्स्नातानवभृथेषु च ।
सहस्रानुचरान्सौरानष्टौ दशशतानि च ॥१५॥
15. dāntānvedavratasnātānsnātānavabhṛtheṣu ca ,
sahasrānucarānsaurānaṣṭau daśaśatāni ca.
15. दान्तान् वेदव्रतस्नातान् स्नातान् अवभृथेषु
च सहस्रानुचरान् सौरान् अष्टौ दशशतानि च
15. दान्तान् वेदव्रतस्नातान् अवभृथेषु स्नातान्
च सहस्रानुचरान् सौरान् अष्टौ दशशतानि च
15. They were self-controlled (dānta), purified by their Vedic vows (vedavratasnāta), and had performed the concluding purificatory baths (avabhṛtheṣu). Radiant like the sun (saura), they were attended by a thousand followers, and numbered eight and one thousand (1008) in total.
15. (הוא ראה שם) בְּרַהְמִינִים מאופקים, אשר שמרו את נדרי הוֵדַה ורחצו בטקסי הרחצה שבסוף הטקסים הוודיים, וכן שמונת אלפים עובדי שמש (סַאוּרַה) שלכל אחד מהם אלף מלווים,
अक्षतैः सुमनोभिश्च वाचयित्वा महाभुजः ।
तान्द्विजान्मधुसर्पिर्भ्यां फलैः श्रेष्ठैः सुमङ्गलैः ॥१६॥
16. akṣataiḥ sumanobhiśca vācayitvā mahābhujaḥ ,
tāndvijānmadhusarpirbhyāṁ phalaiḥ śreṣṭhaiḥ sumaṅgalaiḥ.
16. अक्षतैः सुमनोभिः च वाचयित्वा महाभुजः तान् द्विजान्
मधुसर्पिर्भ्याम् फलैः श्रेष्ठैः सुमङ्गलैः
16. महाभुजः अक्षतैः च सुमनोभिः तान् द्विजान् वाचयित्वा
मधुसर्पिर्भ्याम् श्रेष्ठैः सुमङ्गलैः फलैः
16. The mighty-armed one (mahābhuja), having caused those Brahmins (dvija) to recite blessings with unbroken grains of rice (akṣata) and flowers (sumanas), [honored them] with honey and ghee (madhusarpis), and with excellent, very auspicious fruits.
16. ובעל הזרועות האדירות ביקש מאותם בְּרַהְמִינִים לברך אותו באורז שלם ובפרחים, וכן בדבש ובחמאה מזוקקת ובפירות מובחרים ומבשרי מזל,
प्रादात्काञ्चनमेकैकं निष्कं विप्राय पाण्डवः ।
अलंकृतं चाश्वशतं वासांसीष्टाश्च दक्षिणाः ॥१७॥
17. prādātkāñcanamekaikaṁ niṣkaṁ viprāya pāṇḍavaḥ ,
alaṁkṛtaṁ cāśvaśataṁ vāsāṁsīṣṭāśca dakṣiṇāḥ.
17. prādāt kāñcanam ekam ekam niṣkam viprāya pāṇḍavaḥ
alaṅkṛtam ca aśvaśatam vāsāṃsi iṣṭāḥ ca dakṣiṇāḥ
17. pāṇḍavaḥ ekam ekam niṣkam kāñcanam viprāya prādāt
alaṅkṛtam aśvaśatam ca vāsāṃsi iṣṭāḥ dakṣiṇāḥ ca
17. The descendant of Pandu gave to each Brahmin a pure gold coin, along with one hundred adorned horses, garments, and desired sacrificial fees.
17. ונתן בן פָּאנְדוּ לכל בְּרַהְמִין נִישְׁקַה (מטבע) זהב אחד, וכן מאה סוסים מקושטים, בגדים ושכר טקס לפי רצונם.
तथा गाः कपिला दोग्ध्रीः सर्षभाः पाण्डुनन्दनः ।
हेमशृङ्गी रूप्यखुरा दत्त्वा चक्रे प्रदक्षिणम् ॥१८॥
18. tathā gāḥ kapilā dogdhrīḥ sarṣabhāḥ pāṇḍunandanaḥ ,
hemaśṛṅgī rūpyakhurā dattvā cakre pradakṣiṇam.
18. tathā gāḥ kapilāḥ dogdhrīḥ sa-ṛṣabhāḥ pāṇḍunandanaḥ
hema-śṛṅgī rūpya-khurā dattvā cakre pradakṣiṇam
18. pāṇḍunandanaḥ tathā dogdhrīḥ kapilāḥ sa-ṛṣabhāḥ
gāḥ hema-śṛṅgī rūpya-khurā dattvā pradakṣiṇam cakre
18. The descendant of Pandu also gave milk-giving, brown cows with their bulls, which had golden horns and silver hooves, and then walked around them clockwise in reverence.
18. כך נתן בן פָּאנְדוּ גם פרות חולבות בצבע חום-אדמדם יחד עם פרים, בעלות קרניים מוזהבות וטלפיים מצופים כסף, ואחר כך עשה סביבם סיבוב של כבוד.
स्वस्तिकान्वर्धमानांश्च नन्द्यावर्तांश्च काञ्चनान् ।
माल्यं च जलकुम्भांश्च ज्वलितं च हुताशनम् ॥१९॥
19. svastikānvardhamānāṁśca nandyāvartāṁśca kāñcanān ,
mālyaṁ ca jalakumbhāṁśca jvalitaṁ ca hutāśanam.
19. svastikān vardhamānāṃś ca nandyāvartāṃś ca kāñcanān
mālyaṃ ca jalakumbhāṃś ca jvalitaṃ ca hutāśanam
19. ca svastikān vardhamānān ca nandyāvartān ca kāñcanān
mālyaṃ ca jalakumbhān ca jvalitaṃ ca hutāśanam
19. (He saw) golden svastikas, vardhamānas, and nandyāvartas, as well as garlands, water pots, and a blazing fire.
19. הוא התבונן ונגע גם בסמלי מזל מזהב - סְוַסְטִיקַה, וַרְדְהַמָאנַה ונַנְדְיָאוַרְטַה - בזר פרחים, בכדי מים ובאש בוערת,
पूर्णान्यक्षतपात्राणि रुचकान्रोचनांस्तथा ।
स्वलंकृताः शुभाः कन्या दधिसर्पिर्मधूदकम् ॥२०॥
20. pūrṇānyakṣatapātrāṇi rucakānrocanāṁstathā ,
svalaṁkṛtāḥ śubhāḥ kanyā dadhisarpirmadhūdakam.
20. pūrṇāni akṣatapātrāṇi rucakān rocanām tathā
sualaṅkṛtāḥ śubhāḥ kanyā dadhi sarpis madhu udakam
20. pūrṇāni akṣatapātrāṇi rucakān rocanām tathā
sualaṅkṛtāḥ śubhāḥ kanyā dadhi sarpis madhu udakam
20. (He saw) full vessels of unbroken rice grains, golden ornaments, rocanā, as well as beautifully adorned and auspicious maidens, curd, ghee, honey, and water.
20. בכלים מלאים באורז שלם, בתכשיטי זהב (רוּצ׳ַקַה) ובצבע צהוב טקסי (רוֹצ׳ַנָה), בנערות יפות ומקושטות, וכן בחלב חמוץ, בחמאה מזוקקת, בדבש ובמים,
मङ्गल्यान्पक्षिणश्चैव यच्चान्यदपि पूजितम् ।
दृष्ट्वा स्पृष्ट्वा च कौन्तेयो बाह्यां कक्ष्यामगात्ततः ॥२१॥
21. maṅgalyānpakṣiṇaścaiva yaccānyadapi pūjitam ,
dṛṣṭvā spṛṣṭvā ca kaunteyo bāhyāṁ kakṣyāmagāttataḥ.
21. maṅgalyān pakṣiṇaḥ ca eva yat ca anyat api pūjitam
dṛṣṭvā spṛṣṭvā ca kaunteyaḥ bāhyām kakṣyām agāt tataḥ
21. kaunteyaḥ maṅgalyān pakṣiṇaḥ ca eva yat ca anyat api
pūjitam dṛṣṭvā ca spṛṣṭvā tataḥ bāhyām kakṣyām agāt
21. Then, after seeing and touching auspicious birds and other revered things, Kaunteya (Arjuna) proceeded to the outer chamber.
21. בציפורי מזל ובכל דבר נכבד אחר. אחרי שראה ונגע (בכל אלה), יצא בן קוּנְטִי אל החדר החיצוני.
ततस्तस्य महाबाहोस्तिष्ठतः परिचारकाः ।
सौवर्णं सर्वतोभद्रं मुक्तावैडूर्यमण्डितम् ॥२२॥
22. tatastasya mahābāhostiṣṭhataḥ paricārakāḥ ,
sauvarṇaṁ sarvatobhadraṁ muktāvaiḍūryamaṇḍitam.
22. tataḥ tasya mahābāhoḥ tiṣṭhataḥ paricārakāḥ
sauvarṇam sarvatobhadram muktāvaiḍūryamaṇḍitam
22. tataḥ tiṣṭhataḥ mahābāhoḥ tasya paricārakāḥ
sauvarṇam sarvatobhadram muktāvaiḍūryamaṇḍitam
22. Then, for that mighty-armed one (Arjuna) who was standing, his attendants were ready with a golden Sarvatobhadra (throne), adorned with pearls and cat's eye gems.
22. אז, בעוד בעל הזרועות האדירות עומד, הביאו לו המשרתים כיסא מזהב, מובחר ומקושט בפנינים ובאבני חן,
परार्ध्यास्तरणास्तीर्णं सोत्तरच्छदमृद्धिमत् ।
विश्वकर्मकृतं दिव्यमुपजह्रुर्वरासनम् ॥२३॥
23. parārdhyāstaraṇāstīrṇaṁ sottaracchadamṛddhimat ,
viśvakarmakṛtaṁ divyamupajahrurvarāsanam.
23. parārghyāstaraṇāstīrṇam sottaracchadamṛddhimat
viśvakarmakṛtam divyam upajahruḥ varāsanam
23. parārghyāstaraṇāstīrṇam sottaracchadamṛddhimat
viśvakarmakṛtam divyam varāsanam upajahruḥ
23. They then brought forth this excellent throne (varāsana), divine and crafted by Viśvakarman, which was spread with most valuable coverings, complete with an upper covering, and splendid.
23. מכוסה בשטיחים יקרים ובציפוי עליון, עשיר ושמימי, מעשה ידיו של וִישְׁוַקַרְמַן.
तत्र तस्योपविष्टस्य भूषणानि महात्मनः ।
उपजह्रुर्महार्हाणि प्रेष्याः शुभ्राणि सर्वशः ॥२४॥
24. tatra tasyopaviṣṭasya bhūṣaṇāni mahātmanaḥ ,
upajahrurmahārhāṇi preṣyāḥ śubhrāṇi sarvaśaḥ.
24. tatra tasya upaviṣṭasya bhūṣaṇāni mahātmanaḥ
upajahruḥ mahārghāṇi preṣyāḥ śubhrāṇi sarvaśaḥ
24. tatra upaviṣṭasya mahātmanaḥ tasya preṣyāḥ
śubhrāṇi mahārghāṇi bhūṣaṇāni sarvaśaḥ upajahruḥ
24. Then, as that great-souled (Arjuna) was seated there, his servants brought forth shining, very valuable ornaments from all directions.
24. כשישב שם בעל הנפש הגדולה, הביאו לו המשרתים תכשיטים יקרי ערך ובוהקים מכל סוג.
युक्ताभरणवेषस्य कौन्तेयस्य महात्मनः ।
रूपमासीन्महाराज द्विषतां शोकवर्धनम् ॥२५॥
25. yuktābharaṇaveṣasya kaunteyasya mahātmanaḥ ,
rūpamāsīnmahārāja dviṣatāṁ śokavardhanam.
25. yuktābharaṇaveṣasya kaunteyasya mahātmanaḥ
rūpam āsīt mahārāja dviṣatām śokavardhanam
25. mahārāja yuktābharaṇaveṣasya mahātmanaḥ
kaunteyasya rūpam dviṣatām śokavardhanam āsīt
25. O great king, the appearance of the great-souled son of Kunti (Arjuna), adorned with fitting ornaments and attire, heightened the sorrow of his enemies.
25. הו מלך גדול, כשבן קוּנְטִי בעל הנפש הגדולה היה לבוש ומקושט כראוי, מראהו הגדיל את צערם של שונאיו.
पाण्डरैश्चन्द्ररश्म्याभैर्हेमदण्डैश्च चामरैः ।
दोधूयमानः शुशुभे विद्युद्भिरिव तोयदः ॥२६॥
26. pāṇḍaraiścandraraśmyābhairhemadaṇḍaiśca cāmaraiḥ ,
dodhūyamānaḥ śuśubhe vidyudbhiriva toyadaḥ.
26. pāṇḍaraiḥ candraraśmyābhāiḥ hemadaṇḍaiḥ ca cāmaraiḥ
dodhūyamānaḥ śuśubhe vidyudbhiḥ iva toyadaḥ
26. pāṇḍaraiḥ candraraśmyābhāiḥ hemadaṇṇḍaiḥ ca cāmaraiḥ
dodhūyamānaḥ toyadaḥ vidyudbhiḥ iva śuśubhe
26. Being fanned by white yak-tail whisks, which were like moonbeams and had golden staffs, he shone splendidly, like a cloud illuminated by lightning.
26. כשהמניפים מנופפים סביבו במניפות לבנות כקרני הירח בעלות ידיות זהב, זהר כענן גשם המוקף ברקים.
संस्तूयमानः सूतैश्च वन्द्यमानश्च बन्दिभिः ।
उपगीयमानो गन्धर्वैरास्ते स्म कुरुनन्दनः ॥२७॥
27. saṁstūyamānaḥ sūtaiśca vandyamānaśca bandibhiḥ ,
upagīyamāno gandharvairāste sma kurunandanaḥ.
27. saṃstūyamānaḥ sūtaiḥ ca vandyamānaḥ ca bandibhiḥ
upagīyamānaḥ gandharvaiḥ āste sma kurunandanaḥ
27. kurunandanaḥ sūtaiḥ ca saṃstūyamānaḥ bandibhiḥ
ca vandyamānaḥ gandharvaiḥ upagīyamānaḥ āste sma
27. The delight of the Kurus (Arjuna) was seated, being praised by the charioteers, revered by the bards, and serenaded by the Gandharvas.
27. בעוד מספרי הסיפורים (סוּטַה) מהללים אותו, משוררי החצר משבחים אותו והגַנְדְהַרְוַה שרים לו, ישב בן הקוּרוּ.
ततो मुहूर्तादासीत्तु बन्दिनां निस्वनो महान् ।
नेमिघोषश्च रथिनां खुरघोषश्च वाजिनाम् ॥२८॥
28. tato muhūrtādāsīttu bandināṁ nisvano mahān ,
nemighoṣaśca rathināṁ khuraghoṣaśca vājinām.
28. tataḥ muhūrtāt āsīt tu bandinām nisvanaḥ mahān
nemighoṣaḥ ca rathinām khuraghoṣaḥ ca vājinām
28. tataḥ muhūrtāt tu bandinām mahān nisvanaḥ rathinām
nemighoṣaḥ ca vājinām khuraghoṣaḥ ca āsīt
28. Then, after a moment, there arose a great clamor from the bards, and the rumble of chariot wheels from the chariot-riders, and the pounding of hooves from the horses.
28. כעבור רגע נשמע קול גדול של משוררי החצר, וקול גלגלי המרכבות של הלוחמים וקול פרסות הסוסים,
ह्रादेन गजघण्टानां शङ्खानां निनदेन च ।
नराणां पदशब्दैश्च कम्पतीव स्म मेदिनी ॥२९॥
29. hrādena gajaghaṇṭānāṁ śaṅkhānāṁ ninadena ca ,
narāṇāṁ padaśabdaiśca kampatīva sma medinī.
29. hrādena gajaghaṇṭānām śaṅkhānām ninadena ca
narāṇām padaśabdaiḥ ca kampati iva sma medinī
29. medinī gajaghaṇṭānām hrādena śaṅkhānām ninadena
ca narāṇām padaśabdaiḥ ca kampati iva sma
29. The earth indeed seemed to tremble from the roar of the elephant bells, the sound of the conch shells, and the noise of men's footsteps.
29. ברעם פעמוני הפילים, בקול החלזונות ובקול צעדי האנשים, עד שנדמה היה שהאדמה רועדת.
ततः शुद्धान्तमासाद्य जानुभ्यां भूतले स्थितः ।
शिरसा वन्दनीयं तमभिवन्द्य जगत्पतिम् ॥३०॥
30. tataḥ śuddhāntamāsādya jānubhyāṁ bhūtale sthitaḥ ,
śirasā vandanīyaṁ tamabhivandya jagatpatim.
30. tataḥ śuddhāntam āsādya jānubhyām bhūtale sthitaḥ
śirasā vandanīyam tam abhivandya jagatpatim
30. tataḥ śuddhāntam āsādya jānubhyām bhūtale sthitaḥ
śirasā abhivandya tam vandanīyam jagatpatim
30. Then, having reached the inner chambers, he knelt on the ground and, bowing his head, saluted that venerable Lord of the world.
30. אחר כך הגיע (השומר) אל החדר הפנימי, כרע על ברכיו על הקרקע, השתחווה בראשו לאדון העולם הראוי להשתחוויה,
कुण्डली बद्धनिस्त्रिंशः संनद्धकवचो युवा ।
अभिप्रणम्य शिरसा द्वाःस्थो धर्मात्मजाय वै ।
न्यवेदयद्धृषीकेशमुपयातं महात्मने ॥३१॥
31. kuṇḍalī baddhanistriṁśaḥ saṁnaddhakavaco yuvā ,
abhipraṇamya śirasā dvāḥstho dharmātmajāya vai ,
nyavedayaddhṛṣīkeśamupayātaṁ mahātmane.
31. kuṇḍalī baddhanistriṃśaḥ saṃnaddhakavacaḥ
yuvā abhipraṇamya śirasā
dvāḥsthaḥ dharmātmajāya vai
nyavedayat hṛṣīkeśam upayātam mahātmane
31. dvāḥsthaḥ yuvā kuṇḍalī baddhanistriṃśaḥ
saṃnaddhakavacaḥ śirasā
dharmātmajāya vai abhipraṇamya
mahātmane upayātam hṛṣīkeśam nyavedayat
31. A doorkeeper, a youth with earrings, a fastened sword, and girt armor, indeed bowed his head reverently to the son of Dharma (Yudhishthira) and announced that Hrishikesha (Krishna) had arrived for the great-souled one.
31. צעיר ועונד עגילים, חרבו קשורה עליו ושריונו חגור, והוא עומד בשער. הוא השתחווה בראשו לבן הדהַרְמַה והודיע למלך בעל הנפש הגדולה שהֲרִשִׁיקֵשַׁה הגיע.
सोऽब्रवीत्पुरुषव्याघ्रः स्वागतेनैव माधवम् ।
अर्घ्यं चैवासनं चास्मै दीयतां परमार्चितम् ॥३२॥
32. so'bravītpuruṣavyāghraḥ svāgatenaiva mādhavam ,
arghyaṁ caivāsanaṁ cāsmai dīyatāṁ paramārcitam.
32. saḥ abravīt puruṣavyāghraḥ svāgatena eva mādhavam
arghyam ca eva āsanam ca asmai dīyatām paramārcitam
32. puruṣavyāghraḥ saḥ svāgatena eva mādhavam abravīt
asmai paramārcitam arghyam ca eva āsanam ca dīyatām
32. That tiger among men addressed Madhava (Krishna) with a welcome (svāgatena eva) saying: 'Let a highly honored offering (arghya) and a seat (āsanam), indeed, be given to him.'
32. אותו אדם אדיר כנמר אמר לקבל את מָאדְהַוַה בברכה, ושיובאו לו מי כבוד וכיסא בכבוד רב.
ततः प्रवेश्य वार्ष्णेयमुपवेश्य वरासने ।
सत्कृत्य सत्कृतस्तेन पर्यपृच्छद्युधिष्ठिरः ॥३३॥
33. tataḥ praveśya vārṣṇeyamupaveśya varāsane ,
satkṛtya satkṛtastena paryapṛcchadyudhiṣṭhiraḥ.
33. tataḥ praveśya vārṣṇeyam upaveśya varāsane
satkṛtya satkṛtaḥ tena paryapṛcchat yudhiṣṭhiraḥ
33. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ vārṣṇeyam praveśya varāsane
upaveśya satkṛtya tena satkṛtaḥ paryapṛcchat
33. Then, Yudhishthira brought Vārṣṇeya (Krishna) in, seated him on an excellent seat, and honored him. After being honored in return by Krishna, Yudhishthira then questioned him.
33. אחר כך הכניס את בן וָארְשְׁנֵיַה, הושיב אותו על כיסא מובחר, כיבד אותו וקיבל ממנו כבוד בחזרה, ושאל יוּדְהִישְׁתְהִירַה: