Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-6, chapter-2

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
ततः पूर्वापरे संध्ये समीक्ष्य भगवानृषिः ।
सर्ववेदविदां श्रेष्ठो व्यासः सत्यवतीसुतः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tataḥ pūrvāpare saṁdhye samīkṣya bhagavānṛṣiḥ ,
sarvavedavidāṁ śreṣṭho vyāsaḥ satyavatīsutaḥ.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ pūrvāpare sandhye samīkṣya
bhagavān ṛṣiḥ sarvavedavidām śreṣṭhaḥ vyāsaḥ satyavatīsutaḥ
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tataḥ sarvavedavidām śreṣṭhaḥ
satyavatīsutaḥ bhagavān ṛṣiḥ vyāsaḥ pūrvāpare sandhye samīkṣya
1. Vaiśampāyana said: Then, having observed the morning and evening junctures (sandhye), the revered (bhagavat) sage Vyāsa, the son of Satyavatī, who was the best among all those who know the Vedas...
भविष्यति रणे घोरे भरतानां पितामहः ।
प्रत्यक्षदर्शी भगवान्भूतभव्यभविष्यवित् ॥२॥
2. bhaviṣyati raṇe ghore bharatānāṁ pitāmahaḥ ,
pratyakṣadarśī bhagavānbhūtabhavyabhaviṣyavit.
2. bhaviṣyati raṇe ghore bharatānām pitāmahaḥ
pratyakṣadarśī bhagavān bhūtabhavyabhaviṣyavit
2. (saḥ) ghore raṇe bharatānām pitāmahaḥ bhaviṣyati.
bhagavān pratyakṣadarśī bhūtabhavyabhaviṣyavit (saḥ)
2. (He) will be the grandfather of the Bhāratas (descendants of Bharata) in the dreadful battle; he, the revered (bhagavat) eyewitness who knows the past, present, and future.
वैचित्रवीर्यं राजानं स रहस्यं ब्रवीदिदम् ।
शोचन्तमार्तं ध्यायन्तं पुत्राणामनयं तदा ॥३॥
3. vaicitravīryaṁ rājānaṁ sa rahasyaṁ bravīdidam ,
śocantamārtaṁ dhyāyantaṁ putrāṇāmanayaṁ tadā.
3. vaicitravīryaṃ rājānam sa rahasyam bravīti idam
śocantam ārtam dhyāyantam putrāṇām anayam tadā
3. tadā saḥ vaicitravīryam rājānam śocantam ārtam
putrāṇām anayam dhyāyantam idam rahasyam bravīti
3. Then, he (Vyāsa) secretly spoke this to King Dhṛtarāṣṭra (son of Vicitravīrya), who was grieving, distressed, and pondering the misfortune of his sons.
व्यास उवाच ।
राजन्परीतकालास्ते पुत्राश्चान्ये च भूमिपाः ।
ते हनिष्यन्ति संग्रामे समासाद्येतरेतरम् ॥४॥
4. vyāsa uvāca ,
rājanparītakālāste putrāścānye ca bhūmipāḥ ,
te haniṣyanti saṁgrāme samāsādyetaretaram.
4. vyāsa uvāca rājan parītakālāḥ te putrāḥ ca anye ca
bhūmipāḥ te haniṣyanti saṃgrāme samāsādya itaretaram
4. vyāsa uvāca rājan te putrāḥ ca anye ca bhūmipāḥ
parītakālāḥ te saṃgrāme itaretaram samāsādya haniṣyanti
4. Vyāsa said: "O King, your sons and the other kings are surrounded by time (kāla), and they will kill each other when they meet in battle."
तेषु कालपरीतेषु विनश्यत्सु च भारत ।
कालपर्यायमाज्ञाय मा स्म शोके मनः कृथाः ॥५॥
5. teṣu kālaparīteṣu vinaśyatsu ca bhārata ,
kālaparyāyamājñāya mā sma śoke manaḥ kṛthāḥ.
5. teṣu kālaparīteṣu vinaśyatsu ca bhārata
kālaparyāyam ājñāya mā sma śoke manaḥ kṛthāḥ
5. bhārata teṣu kālaparīteṣu ca vinaśyatsu
kālaparyāyam ājñāya manaḥ śoke mā sma kṛthāḥ
5. O Bhārata (Dhṛtarāṣṭra), as they are destined by time (kāla) to perish, understand this turn of time (kāla) and do not set your mind to sorrow.
यदि त्विच्छसि संग्रामे द्रष्टुमेनं विशां पते ।
चक्षुर्ददानि ते हन्त युद्धमेतन्निशामय ॥६॥
6. yadi tvicchasi saṁgrāme draṣṭumenaṁ viśāṁ pate ,
cakṣurdadāni te hanta yuddhametanniśāmaya.
6. yadi tu icchasi saṃgrāme draṣṭum enam viśām pate
cakṣuḥ dadāni te hanta yuddham etat niśāmaya
6. viśām pate yadi tu enam saṃgrāme draṣṭum icchasi
te cakṣuḥ dadāni hanta etat yuddham niśāmaya
6. O lord of people, if you wish to see this (battle), I will give you the vision. Indeed, behold this battle!
धृतराष्ट्र उवाच ।
न रोचये ज्ञातिवधं द्रष्टुं ब्रह्मर्षिसत्तम ।
युद्धमेतत्त्वशेषेण शृणुयां तव तेजसा ॥७॥
7. dhṛtarāṣṭra uvāca ,
na rocaye jñātivadhaṁ draṣṭuṁ brahmarṣisattama ,
yuddhametattvaśeṣeṇa śṛṇuyāṁ tava tejasā.
7. dhṛtarāṣṭra uvāca na rocaye jñātivadham draṣṭum
brahmarṣisattama yuddham etat tu aśeṣeṇa śṛṇuyām tava tejasā
7. dhṛtarāṣṭra uvāca brahmarṣisattama jñātivadham draṣṭum
na rocaye tu etat yuddham aśeṣeṇa tava tejasā śṛṇuyām
7. Dhṛtarāṣṭra said: "O best of the brahmarṣis, I do not wish to see the slaughter of kinsmen. But I would hear of this entire battle through your divine power."
वैशंपायन उवाच ।
तस्मिन्ननिच्छति द्रष्टुं संग्रामं श्रोतुमिच्छति ।
वराणामीश्वरो दाता संजयाय वरं ददौ ॥८॥
8. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tasminnanicchati draṣṭuṁ saṁgrāmaṁ śrotumicchati ,
varāṇāmīśvaro dātā saṁjayāya varaṁ dadau.
8. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca | tasmin anicchati draṣṭuṃ saṅgrāmaṃ
śrotum icchati | varāṇām īśvaraḥ dātā saṃjayāya varaṃ dadau
8. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca tasmin saṅgrāmaṃ draṣṭuṃ anicchati śrotum
icchati (sati) varāṇām īśvaraḥ dātā saṃjayāya varaṃ dadau
8. Vaiśampāyana said: When (Dhṛtarāṣṭra) was unwilling to see the battle but desired to hear it, the lord and bestower of boons (Vyāsa) gave a boon to Saṃjaya.
व्यास उवाच ।
एष ते संजयो राजन्युद्धमेतद्वदिष्यति ।
एतस्य सर्वं संग्रामे नपरोक्षं भविष्यति ॥९॥
9. vyāsa uvāca ,
eṣa te saṁjayo rājanyuddhametadvadiṣyati ,
etasya sarvaṁ saṁgrāme naparokṣaṁ bhaviṣyati.
9. vyāsaḥ uvāca | eṣaḥ te saṃjayaḥ rājan yuddham etat
vadiṣyati | etasya sarvaṃ saṅgrāme na parokṣaṃ bhaviṣyati
9. vyāsaḥ uvāca rājan,
eṣaḥ saṃjayaḥ te etat yuddham vadiṣyati etasya saṅgrāme sarvaṃ na parokṣaṃ bhaviṣyati
9. Vyāsa said: "O King, this Saṃjaya will narrate this battle to you. Nothing in the battle will remain unperceived by him."
चक्षुषा संजयो राजन्दिव्येनैष समन्वितः ।
कथयिष्यति ते युद्धं सर्वज्ञश्च भविष्यति ॥१०॥
10. cakṣuṣā saṁjayo rājandivyenaiṣa samanvitaḥ ,
kathayiṣyati te yuddhaṁ sarvajñaśca bhaviṣyati.
10. cakṣuṣā saṃjayaḥ rājan divyena eṣaḥ samanvitaḥ |
kathayiṣyati te yuddhaṃ sarvajñaḥ ca bhaviṣyati
10. rājan,
divyena cakṣuṣā samanvitaḥ eṣaḥ saṃjayaḥ te yuddhaṃ kathayiṣyati ca sarvajñaḥ bhaviṣyati
10. O King, this Saṃjaya, endowed with a divine eye, will narrate the battle to you, and he will become omniscient.
प्रकाशं वा रहस्यं वा रात्रौ वा यदि वा दिवा ।
मनसा चिन्तितमपि सर्वं वेत्स्यति संजयः ॥११॥
11. prakāśaṁ vā rahasyaṁ vā rātrau vā yadi vā divā ,
manasā cintitamapi sarvaṁ vetsyati saṁjayaḥ.
11. prakāśaṃ vā rahasyaṃ vā rātrau vā yadi vā divā
| manasā cintitam api sarvaṃ vetsyati saṃjayaḥ
11. saṃjayaḥ prakāśaṃ vā rahasyaṃ vā rātrau vā yadi vā divā,
manasā cintitam api sarvaṃ vetsyati
11. Saṃjaya will know everything, whether it is public or secret, whether it occurs at night or during the day, and even what is merely thought in the mind.
नैनं शस्त्राणि भेत्स्यन्ति नैनं बाधिष्यते श्रमः ।
गावल्गणिरयं जीवन्युद्धादस्माद्विमोक्ष्यते ॥१२॥
12. nainaṁ śastrāṇi bhetsyanti nainaṁ bādhiṣyate śramaḥ ,
gāvalgaṇirayaṁ jīvanyuddhādasmādvimokṣyate.
12. na enam śastrāṇi bhetsyanti na enam bādhiṣyate
śramaḥ gāvargṇiḥ ayam jīvan yuddhāt asmāt vimokṣyate
12. śastrāṇi enam na bhetsyanti śramaḥ enam na bādhiṣyate
ayam gāvargṇiḥ jīvan asmāt yuddhāt vimokṣyate
12. Weapons will not pierce him, nor will fatigue trouble him. This Gāvaḷgaṇi (Sanjaya), while still living, will be freed from this battle.
अहं च कीर्तिमेतेषां कुरूणां भरतर्षभ ।
पाण्डवानां च सर्वेषां प्रथयिष्यामि मा शुचः ॥१३॥
13. ahaṁ ca kīrtimeteṣāṁ kurūṇāṁ bharatarṣabha ,
pāṇḍavānāṁ ca sarveṣāṁ prathayiṣyāmi mā śucaḥ.
13. aham ca kīrtim eteṣām kurūṇām bharatarṣabha
pāṇḍavānām ca sarveṣām prathayiṣyāmi mā śucaḥ
13. bharatarṣabha aham ca eteṣām kurūṇām ca sarveṣām
pāṇḍavānām kīrtim prathayiṣyāmi mā śucaḥ
13. And I, O best of Bharatas, will spread the fame of all these Kurus and Pāṇḍavas. Do not grieve.
दिष्टमेतत्पुरा चैव नात्र शोचितुमर्हसि ।
न चैव शक्यं संयन्तुं यतो धर्मस्ततो जयः ॥१४॥
14. diṣṭametatpurā caiva nātra śocitumarhasi ,
na caiva śakyaṁ saṁyantuṁ yato dharmastato jayaḥ.
14. diṣṭam etat purā ca eva na atra śocitum arhasi na
ca eva śakyam saṃyantum yataḥ dharmaḥ tataḥ jayaḥ
14. etat purā ca eva diṣṭam atra śocitum na arhasi na
ca eva saṃyantum śakyam yataḥ dharmaḥ tataḥ jayaḥ
14. This was indeed predestined long ago, so you ought not to grieve about it. It cannot be controlled, for where there is natural law (dharma), there is victory.
वैशंपायन उवाच ।
एवमुक्त्वा स भगवान्कुरूणां प्रपितामहः ।
पुनरेव महाबाहुं धृतराष्ट्रमुवाच ह ॥१५॥
15. vaiśaṁpāyana uvāca ,
evamuktvā sa bhagavānkurūṇāṁ prapitāmahaḥ ,
punareva mahābāhuṁ dhṛtarāṣṭramuvāca ha.
15. vaiśaṃpāyana uvāca evam uktvā sa bhagavān kurūṇām
prapitāmahaḥ punaḥ eva mahābāhum dhṛtarāṣṭram uvāca ha
15. vaiśaṃpāyana uvāca: sa bhagavān kurūṇām prapitāmahaḥ
evam uktvā punaḥ eva mahābāhum dhṛtarāṣṭram uvāca ha
15. Vaiśampaayana said: Having spoken thus, that revered great-grandfather of the Kurus (Bhīṣma) again addressed the mighty-armed Dhṛtarāṣṭra.
इह युद्धे महाराज भविष्यति महान्क्षयः ।
यथेमानि निमित्तानि भयायाद्योपलक्षये ॥१६॥
16. iha yuddhe mahārāja bhaviṣyati mahānkṣayaḥ ,
yathemāni nimittāni bhayāyādyopalakṣaye.
16. iha yuddhe mahārāja bhaviṣyati mahān kṣayaḥ
yathā imāni nimittāni bhayāya adya upalakṣaye
16. mahārāja iha yuddhe mahān kṣayaḥ bhaviṣyati
yathā adya imāni nimittāni bhayāya upalakṣaye
16. O great king, a great destruction will occur in this battle, for I perceive these omens today indicating great fear.
श्येना गृध्राश्च काकाश्च कङ्काश्च सहिता बलैः ।
संपतन्ति वनान्तेषु समवायांश्च कुर्वते ॥१७॥
17. śyenā gṛdhrāśca kākāśca kaṅkāśca sahitā balaiḥ ,
saṁpatanti vanānteṣu samavāyāṁśca kurvate.
17. śyenāḥ gṛdhrāḥ ca kākāḥ ca kaṅkāḥ ca sahitāḥ
balaiḥ saṃpatanti vanānteṣu samavāyān ca kurvate
17. śyenāḥ gṛdhrāḥ ca kākāḥ ca kaṅkāḥ ca balaiḥ
sahitāḥ vanānteṣu saṃpatanti ca samavāyān kurvate
17. Hawks, vultures, crows, and cranes, accompanied by their groups, are flying down to the forest edges and forming large gatherings.
अत्युग्रं च प्रपश्यन्ति युद्धमानन्दिनो द्विजाः ।
क्रव्यादा भक्षयिष्यन्ति मांसानि गजवाजिनाम् ॥१८॥
18. atyugraṁ ca prapaśyanti yuddhamānandino dvijāḥ ,
kravyādā bhakṣayiṣyanti māṁsāni gajavājinām.
18. atyugram ca prapaśyanti yuddham ānandinaḥ dvijāḥ
kravyādāḥ bhakṣayiṣyanti māṃsāni gajavājinām
18. ca ānandinaḥ dvijāḥ kravyādāḥ atyugram yuddham
prapaśyanti gajavājinām māṃsāni bhakṣayiṣyanti
18. And the joyful birds (dvijāḥ) perceive an extremely fierce battle, as the carnivores will devour the flesh of elephants and horses.
खटाखटेति वाशन्तो भैरवं भयवेदिनः ।
कह्वाः प्रयान्ति मध्येन दक्षिणामभितो दिशम् ॥१९॥
19. khaṭākhaṭeti vāśanto bhairavaṁ bhayavedinaḥ ,
kahvāḥ prayānti madhyena dakṣiṇāmabhito diśam.
19. khaṭākhaṭa iti vāśantaḥ bhairavam bhayavedinaḥ
kahvāḥ prayānti madhyena dakṣiṇām abhitaḥ diśam
19. bhayavedinaḥ kahvāḥ khaṭākhaṭa iti bhairavam
vāśantaḥ madhyena dakṣiṇām abhitaḥ diśam prayānti
19. Screeching a terrifying "khaṭākhaṭ" sound, the Kahvas, signaling fear, fly through the midst towards the southern direction.
उभे पूर्वापरे संध्ये नित्यं पश्यामि भारत ।
उदयास्तमने सूर्यं कबन्धैः परिवारितम् ॥२०॥
20. ubhe pūrvāpare saṁdhye nityaṁ paśyāmi bhārata ,
udayāstamane sūryaṁ kabandhaiḥ parivāritam.
20. ubhe pūrvāpare sandhye nityaṃ paśyāmi bhārata
udayāstamane sūryaṃ kabandhaiḥ parivāritam
20. bhārata nityaṃ ubhe pūrvāpare sandhye udayāstamane
kabandhaiḥ parivāritam sūryaṃ paśyāmi
20. O Bhārata, I constantly observe both the morning and evening twilights, and the sun at its rising and setting, surrounded by headless bodies (kabandha).
श्वेतलोहितपर्यन्ताः कृष्णग्रीवाः सविद्युतः ।
त्रिवर्णाः परिघाः संधौ भानुमावारयन्त्युत ॥२१॥
21. śvetalohitaparyantāḥ kṛṣṇagrīvāḥ savidyutaḥ ,
trivarṇāḥ parighāḥ saṁdhau bhānumāvārayantyuta.
21. śvetalohitaparyantāḥ kṛṣṇagrīvāḥ savidyutaḥ
trivarṇāḥ parighāḥ sandhau bhānum āvārayanti uta
21. uta sandhau śvetalohitaparyantāḥ kṛṣṇagrīvāḥ
savidyutaḥ trivarṇāḥ parighāḥ bhānum āvārayanti
21. Moreover, at twilight, the three-colored halos, having white and red edges, with dark centers, and accompanied by lightning, obstruct the sun.
ज्वलितार्केन्दुनक्षत्रं निर्विशेषदिनक्षपम् ।
अहोरात्रं मया दृष्टं तत्क्षयाय भविष्यति ॥२२॥
22. jvalitārkendunakṣatraṁ nirviśeṣadinakṣapam ,
ahorātraṁ mayā dṛṣṭaṁ tatkṣayāya bhaviṣyati.
22. jvalitārkendunakṣatraṃ nirviśeṣadinakṣapam
ahorātraṃ mayā dṛṣṭaṃ tat kṣayāya bhaviṣyati
22. mayā jvalitārkendunakṣatraṃ nirviśeṣadinakṣapam
ahorātraṃ dṛṣṭaṃ tat kṣayāya bhaviṣyati
22. I have witnessed a day and night (ahorātraṃ) where the sun, moon, and stars were intensely blazing, and day and night were indistinguishable. This will lead to ruin.
अलक्ष्यः प्रभया हीनः पौर्णमासीं च कार्त्तिकीम् ।
चन्द्रोऽभूदग्निवर्णश्च समवर्णे नभस्तले ॥२३॥
23. alakṣyaḥ prabhayā hīnaḥ paurṇamāsīṁ ca kārttikīm ,
candro'bhūdagnivarṇaśca samavarṇe nabhastale.
23. alakṣyaḥ prabhayā hīnaḥ paurṇamāsīm ca kārttikīm
candraḥ abhūt agnivarnaḥ ca samavarṇe nabhastale
23. paurṇamāsīm ca kārttikīm candraḥ prabhayā hīnaḥ
alakṣyaḥ abhūt agnivarnaḥ ca samavarṇe nabhastale
23. On the Kārttika full moon, the moon was indiscernible, devoid of its brilliance. And (it became) fire-colored, with the sky appearing uniformly colored.
स्वप्स्यन्ति निहता वीरा भूमिमावृत्य पार्थिवाः ।
राजानो राजपुत्राश्च शूराः परिघबाहवः ॥२४॥
24. svapsyanti nihatā vīrā bhūmimāvṛtya pārthivāḥ ,
rājāno rājaputrāśca śūrāḥ parighabāhavaḥ.
24. svapsyanti nihatāḥ vīrāḥ bhūmim āvṛtya pārthivāḥ
rājānaḥ rājaputrāḥ ca śūrāḥ parighabāhavaḥ
24. pārthivāḥ rājānaḥ rājaputrāḥ ca vīrāḥ śūrāḥ
parighabāhavaḥ nihatāḥ bhūmim āvṛtya svapsyanti
24. The brave kings and princes, mighty warriors whose arms are like maces, will lie slain, covering the earth.
अन्तरिक्षे वराहस्य वृषदंशस्य चोभयोः ।
प्रणादं युध्यतो रात्रौ रौद्रं नित्यं प्रलक्षये ॥२५॥
25. antarikṣe varāhasya vṛṣadaṁśasya cobhayoḥ ,
praṇādaṁ yudhyato rātrau raudraṁ nityaṁ pralakṣaye.
25. antarikṣe varāhasya vṛṣadaṃśasya ca ubhayoḥ
praṇādam yudhyatoḥ rātrau raudram nityam pralakṣaye
25. nityam rātrau antarikṣe yudhyatoḥ ubhayoḥ varāhasya
ca vṛṣadaṃśasya raudram praṇādam pralakṣaye
25. I constantly perceive the terrible roar of both the boar and the cat fighting in the sky at night.
देवताप्रतिमाश्चापि कम्पन्ति च हसन्ति च ।
वमन्ति रुधिरं चास्यैः स्विद्यन्ति प्रपतन्ति च ॥२६॥
26. devatāpratimāścāpi kampanti ca hasanti ca ,
vamanti rudhiraṁ cāsyaiḥ svidyanti prapatanti ca.
26. devatāpratimāḥ ca api kampanti ca hasanti ca
vamanti rudhiram ca āsyaiḥ svidyanti prapatanti ca
26. devatāpratimāḥ api kampanti ca hasanti ca āsyaiḥ
ca rudhiram vamanti ca svidyanti ca prapatanti
26. Even the idols of deities tremble, laugh, and vomit blood from their mouths; they also sweat and fall down.
अनाहता दुन्दुभयः प्रणदन्ति विशां पते ।
अयुक्ताश्च प्रवर्तन्ते क्षत्रियाणां महारथाः ॥२७॥
27. anāhatā dundubhayaḥ praṇadanti viśāṁ pate ,
ayuktāśca pravartante kṣatriyāṇāṁ mahārathāḥ.
27. anāhatāḥ dundubhayaḥ praṇadanti viśām pate
ayuktāḥ ca pravartante kṣatriyāṇām mahārathāḥ
27. viśām pate anāhatāḥ dundubhayaḥ praṇadanti ca
kṣatriyāṇām ayuktāḥ mahārathāḥ pravartante
27. O Lord of the people, war-drums resound without being struck, and the great chariots of the kṣatriyas move forward by themselves, unyoked.
कोकिलाः शतपत्राश्च चाषा भासाः शुकास्तथा ।
सारसाश्च मयूराश्च वाचो मुञ्चन्ति दारुणाः ॥२८॥
28. kokilāḥ śatapatrāśca cāṣā bhāsāḥ śukāstathā ,
sārasāśca mayūrāśca vāco muñcanti dāruṇāḥ.
28. kokilāḥ śatapatrāḥ ca cāṣāḥ bhāsāḥ śukāḥ tathā
sārasāḥ ca mayūrāḥ ca vācaḥ muñcanti dāruṇāḥ
28. kokilāḥ śatapatrāḥ cāṣāḥ bhāsāḥ śukāḥ sārasāḥ
mayūrāḥ ca ca ca tathā dāruṇāḥ vācaḥ muñcanti
28. Cuckoos, woodpeckers, rollers, lammergeiers, parrots, cranes, and peacocks are all uttering dreadful cries.
गृहीतशस्त्राभरणा वर्मिणो वाजिपृष्ठगाः ।
अरुणोदयेषु दृश्यन्ते शतशः शलभव्रजाः ॥२९॥
29. gṛhītaśastrābharaṇā varmiṇo vājipṛṣṭhagāḥ ,
aruṇodayeṣu dṛśyante śataśaḥ śalabhavrajāḥ.
29. gṛhītaśastrābharaṇāḥ varmiṇaḥ vājipṛṣṭhagāḥ
aruṇodayeṣu dṛśyante śataśaḥ śalabhavrajāḥ
29. aruṇodayeṣu gṛhītaśastrābharaṇāḥ varmiṇaḥ
vājipṛṣṭhagāḥ śalabhavrajāḥ śataśaḥ dṛśyante
29. Hundreds of warrior hosts, like swarms of locusts, are seen at dawns, bearing weapons and ornaments, clad in armor, and mounted on horses.
उभे संध्ये प्रकाशेते दिशां दाहसमन्विते ।
आसीद्रुधिरवर्षं च अस्थिवर्षं च भारत ॥३०॥
30. ubhe saṁdhye prakāśete diśāṁ dāhasamanvite ,
āsīdrudhiravarṣaṁ ca asthivarṣaṁ ca bhārata.
30. ubhe sandhye prakāśete diśām dāhasamanvite
āsīt rudhiravarṣaṃ ca asthivarṣaṃ ca bhārata
30. ubhe sandhye diśām dāhasamanvite prakāśete.
ca rudhiravarṣaṃ ca asthivarṣaṃ āsīt,
bhārata.
30. Both twilight periods appeared, accompanied by a conflagration in the directions. And there was a shower of blood and a shower of bones, O Bhārata.
या चैषा विश्रुता राजंस्त्रैलोक्ये साधुसंमता ।
अरुन्धती तयाप्येष वसिष्ठः पृष्ठतः कृतः ॥३१॥
31. yā caiṣā viśrutā rājaṁstrailokye sādhusaṁmatā ,
arundhatī tayāpyeṣa vasiṣṭhaḥ pṛṣṭhataḥ kṛtaḥ.
31. yā ca eṣā viśrutā rājan trailokye sādhusaṃmatā
arundhatī tayā api eṣaḥ vasiṣṭhaḥ pṛṣṭhataḥ kṛtaḥ
31. rājan,
yā ca eṣā trailokye viśrutā sādhusaṃmatā arundhatī,
tayā api eṣaḥ vasiṣṭhaḥ pṛṣṭhataḥ kṛtaḥ.
31. O king, Arundhatī, who is renowned and esteemed by the righteous throughout the three worlds, has even left Vasiṣṭha behind.
रोहिणीं पीडयन्नेष स्थितो राजञ्शनैश्चरः ।
व्यावृत्तं लक्ष्म सोमस्य भविष्यति महद्भयम् ॥३२॥
32. rohiṇīṁ pīḍayanneṣa sthito rājañśanaiścaraḥ ,
vyāvṛttaṁ lakṣma somasya bhaviṣyati mahadbhayam.
32. rohiṇīm pīḍayan eṣaḥ sthitaḥ rājan śanaiścaraḥ
vyāvṛttam lakṣma somasya bhaviṣyati mahat bhayam
32. rājan eṣaḥ śanaiścaraḥ rohiṇīm pīḍayan sthitaḥ
somasya vyāvṛttam lakṣma mahat bhayam bhaviṣyati
32. O King, this planet Saturn (śanaiścara) is situated in a position that afflicts Rohiṇī. The Moon's (soma's) altered appearance will portend a great danger.
अनभ्रे च महाघोरं स्तनितं श्रूयतेऽनिशम् ।
वाहनानां च रुदतां प्रपतन्त्यश्रुबिन्दवः ॥३३॥
33. anabhre ca mahāghoraṁ stanitaṁ śrūyate'niśam ,
vāhanānāṁ ca rudatāṁ prapatantyaśrubindavaḥ.
33. anabhre ca mahāghoram stanitam śrūyate aniśam
vāhanānām ca rudatām prapatanti aśrubindavaḥ
33. ca anabhre mahāghoram stanitam aniśam śrūyate
ca rudatām vāhanānām aśrubindavaḥ prapatanti
33. And without clouds, a mighty and dreadful thunder (stanita) is constantly heard. Also, tears (aśrubindavaḥ) fall from the weeping conveyances (vāhanas).