Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-12, chapter-135

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
अत्रैव चेदमव्यग्रः शृण्वाख्यानमनुत्तमम् ।
दीर्घसूत्रं समाश्रित्य कार्याकार्यविनिश्चये ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
atraiva cedamavyagraḥ śṛṇvākhyānamanuttamam ,
dīrghasūtraṁ samāśritya kāryākāryaviniścaye.
1. bhīṣmaḥ uvāca atra eva ca idam avyagraḥ śṛṇu ākhyānam
anuttamam dīrghasūtram samāśritya kārya-akārya-viniścaye
1. bhīṣmaḥ uvāca atra eva avyagraḥ ca idam anuttamam ākhyānam
dīrghasūtram samāśritya kārya-akārya-viniścaye śṛṇu
1. Bhīṣma said: Here, with an attentive mind, listen to this excellent narrative concerning Dīrghasūtra (the 'Long-Thinker'), which is about making decisions on what should and should not be done.
नातिगाधे जलस्थाये सुहृदः शकुलास्त्रयः ।
प्रभूतमत्स्ये कौन्तेय बभूवुः सहचारिणः ॥२॥
2. nātigādhe jalasthāye suhṛdaḥ śakulāstrayaḥ ,
prabhūtamatsye kaunteya babhūvuḥ sahacāriṇaḥ.
2. na ati-gādhe jala-sthāye suhṛdaḥ śakulāḥ trayaḥ
prabhūta-matsye kaunteya babhūvuḥ sahacāriṇaḥ
2. kaunteya na ati-gādhe jala-sthāye prabhūta-matsye
trayaḥ suhṛdaḥ śakulāḥ sahacāriṇaḥ babhūvuḥ
2. O son of Kuntī (Kaunteya), in a body of water that was not very deep, where there were abundant fish, there were three friendly fish who were companions.
अत्रैकः प्राप्तकालज्ञो दीर्घदर्शी तथापरः ।
दीर्घसूत्रश्च तत्रैकस्त्रयाणां जलचारिणाम् ॥३॥
3. atraikaḥ prāptakālajño dīrghadarśī tathāparaḥ ,
dīrghasūtraśca tatraikastrayāṇāṁ jalacāriṇām.
3. atra ekaḥ prāpta-kālajñaḥ dīrghadarśī tathā aparaḥ
dīrghasūtraḥ ca tatra ekaḥ trayāṇām jala-cāriṇām
3. atra trayāṇām jala-cāriṇām ekaḥ prāpta-kālajñaḥ
tathā aparaḥ dīrghadarśī ca tatra ekaḥ dīrghasūtraḥ
3. Among these three aquatic creatures, one was 'Timely' (Prāptakālajña), another was 'Farsighted' (Dīrghadarśī), and the third was 'Long-Thinker' (Dīrghasūtra).
कदाचित्तज्जलस्थायं मत्स्यबन्धाः समन्ततः ।
निःस्रावयामासुरथो निम्नेषु विविधैर्मुखैः ॥४॥
4. kadācittajjalasthāyaṁ matsyabandhāḥ samantataḥ ,
niḥsrāvayāmāsuratho nimneṣu vividhairmukhaiḥ.
4. kadācit tat jalasthāyam matsyabandhāḥ samantataḥ
niḥsrāvayām āsuḥ atha nimneṣu vividhaiḥ mukhaiḥ
4. kadācit matsyabandhāḥ samantataḥ tat jalasthāyam
atha vividhaiḥ mukhaiḥ nimneṣu niḥsrāvayām āsuḥ
4. Once, fishermen from all sides began to drain that standing water into various low-lying areas through different openings.
प्रक्षीयमाणं तं बुद्ध्वा जलस्थायं भयागमे ।
अब्रवीद्दीर्घदर्शी तु तावुभौ सुहृदौ तदा ॥५॥
5. prakṣīyamāṇaṁ taṁ buddhvā jalasthāyaṁ bhayāgame ,
abravīddīrghadarśī tu tāvubhau suhṛdau tadā.
5. prakṣīyamāṇam tam buddhvā jalasthāyam bhayāgame
abravīt dīrghadarśī tu tau ubhau suhṛdau tadā
5. tadā dīrghadarśī tu bhayāgame tam jalasthāyam
prakṣīyamāṇam buddhvā tau ubhau suhṛdau abravīt
5. Upon realizing that the water was diminishing and danger was approaching, Dirghadarshi then spoke to his two friends.
इयमापत्समुत्पन्ना सर्वेषां सलिलौकसाम् ।
शीघ्रमन्यत्र गच्छामः पन्था यावन्न दुष्यति ॥६॥
6. iyamāpatsamutpannā sarveṣāṁ salilaukasām ,
śīghramanyatra gacchāmaḥ panthā yāvanna duṣyati.
6. iyam āpat samutpannā sarveṣām salilaukasām
śīghram anyatra gacchāmaḥ panthāḥ yāvat na duṣyati
6. iyam āpat sarveṣām salilaukasām samutpannā.
yāvat panthāḥ na duṣyati,
(tāvat) śīghram anyatra gacchāmaḥ.
6. This calamity has arisen for all creatures living in the water. Let us quickly go elsewhere, before the path becomes impassable.
अनागतमनर्थं हि सुनयैर्यः प्रबाधते ।
न स संशयमाप्नोति रोचतां वां व्रजामहे ॥७॥
7. anāgatamanarthaṁ hi sunayairyaḥ prabādhate ,
na sa saṁśayamāpnoti rocatāṁ vāṁ vrajāmahe.
7. anāgatam anartham hi sunayaiḥ yaḥ prabādhate
na saḥ saṃśayam āpnoti rocatām vām vrajāmahe
7. hi yaḥ anāgatam anartham sunayaiḥ prabādhate,
saḥ saṃśayam na āpnoti.
vām rocatām; (tena) vrajāmahe.
7. Indeed, whoever averts unforeseen calamity through wise measures does not encounter doubt or danger. May this be agreeable to you two; let us depart.
दीर्घसूत्रस्तु यस्तत्र सोऽब्रवीत्सम्यगुच्यते ।
न तु कार्या त्वरा यावदिति मे निश्चिता मतिः ॥८॥
8. dīrghasūtrastu yastatra so'bravītsamyagucyate ,
na tu kāryā tvarā yāvaditi me niścitā matiḥ.
8. dīrghasūtraḥ tu yaḥ tatra saḥ abravīt samyak ucyate
na tu kāryā tvarā yāvat iti me niścitā matiḥ
8. yaḥ tatra dīrghasūtraḥ tu saḥ abravīt samyak ucyate
tvarā yāvat na tu kāryā iti me matiḥ niścitā
8. But the procrastinator among them said, 'It is rightly stated: "No haste should be made just yet." This is my definite opinion.'
अथ संप्रतिपत्तिज्ञः प्राब्रवीद्दीर्घदर्शिनम् ।
प्राप्ते काले न मे किंचिन्न्यायतः परिहास्यते ॥९॥
9. atha saṁpratipattijñaḥ prābravīddīrghadarśinam ,
prāpte kāle na me kiṁcinnyāyataḥ parihāsyate.
9. atha saṃpratipattijñaḥ prābravīt dīrghadarśinam
prāpte kāle na me kiṃcit nyāyataḥ parihāsyate
9. atha saṃpratipattijñaḥ dīrghadarśinam prābravīt
prāpte kāle me kiṃcit nyāyataḥ na parihāsyate
9. Then, the one who understood the proper course of action said to the farsighted one: 'When the time is right, nothing of mine will be lost or neglected according to what is just.'
एवमुक्तो निराक्रामद्दीर्घदर्शी महामतिः ।
जगाम स्रोतसैकेन गम्भीरसलिलाशयम् ॥१०॥
10. evamukto nirākrāmaddīrghadarśī mahāmatiḥ ,
jagāma srotasaikena gambhīrasalilāśayam.
10. evam uktaḥ nirākrāmat dīrghadarśī mahāmatiḥ
jagāma srotasā ekena gambhīrasalilāśayam
10. evam uktaḥ dīrghadarśī mahāmatiḥ nirākrāmat
ekena srotasā gambhīrasalilāśayam jagāma
10. Thus addressed, the farsighted (dīrghadarśī) and greatly intelligent (mahāmati) one departed. He proceeded along a single current to a deep reservoir of water.
ततः प्रस्रुततोयं तं समीक्ष्य सलिलाशयम् ।
बबन्धुर्विविधैर्योगैर्मत्स्यान्मत्स्योपजीविनः ॥११॥
11. tataḥ prasrutatoyaṁ taṁ samīkṣya salilāśayam ,
babandhurvividhairyogairmatsyānmatsyopajīvinaḥ.
11. tataḥ prasrutatoyam tam samīkṣya salilāśayam
babandhuḥ vividhaiḥ yogaiḥ matsyān matsyopajīvinaḥ
11. tataḥ matsyopajīvinaḥ prasrutatoyam tam salilāśayam
samīkṣya vividhaiḥ yogaiḥ matsyān babandhuḥ
11. Then, having observed that reservoir with its water having flowed out, the fishermen (matsyopajīvinaḥ) caught the fish using various methods (yoga).
विलोड्यमाने तस्मिंस्तु स्रुततोये जलाशये ।
अगच्छद्ग्रहणं तत्र दीर्घसूत्रः सहापरैः ॥१२॥
12. viloḍyamāne tasmiṁstu srutatoye jalāśaye ,
agacchadgrahaṇaṁ tatra dīrghasūtraḥ sahāparaiḥ.
12. vilōḍyamāne tasmin tu srutatoye jalāśaye agacchat
grahaṇam tatra dīrghasūtraḥ saha aparaiḥ
12. tasmin srutatoye jalāśaye vilōḍyamāne tu tatra
dīrghasūtraḥ aparaiḥ saha grahaṇam agacchat
12. When that reservoir (jalāśaya), whose water was flowing out, was being agitated, Dīrghasūtra went there along with the others to be caught.
उद्दानं क्रियमाणं च मत्स्यानां वीक्ष्य रज्जुभिः ।
प्रविश्यान्तरमन्येषामग्रसत्प्रतिपत्तिमान् ॥१३॥
13. uddānaṁ kriyamāṇaṁ ca matsyānāṁ vīkṣya rajjubhiḥ ,
praviśyāntaramanyeṣāmagrasatpratipattimān.
13. uddānam kriyamāṇam ca matsyānām vīkṣya rajjubhiḥ
praviśya antaram anyeṣām agrasat pratipattimān
13. ca rajjubhiḥ matsyānām uddānam kriyamāṇam vīkṣya
pratipattimān anyeṣām antaram praviśya agrasat
13. And seeing the capture of fish being made by means of ropes, the quick-witted one (pratipattimān), having entered into the midst of the others, took the lead.
ग्रस्तमेव तदुद्दानं गृहीत्वास्त तथैव सः ।
सर्वानेव तु तांस्तत्र ते विदुर्ग्रथिता इति ॥१४॥
14. grastameva taduddānaṁ gṛhītvāsta tathaiva saḥ ,
sarvāneva tu tāṁstatra te vidurgrathitā iti.
14. grastam eva tad uddānam gṛhītvā āsta tathā eva
saḥ sarvān eva tu tān tatra te viduḥ grathitāḥ iti
14. saḥ grastam eva tad uddānam gṛhītvā tathā eva āsta
tu te tatra sarvān eva tān grathitāḥ iti viduḥ
14. He (Pratyutpannamati), upon finding himself in that very net (uddāna) which was already laden with a catch, remained exactly as he was (motionless). But there, they [the fishermen] considered all those [other fish] to be caught and tied up.
ततः प्रक्षाल्यमानेषु मत्स्येषु विमले जले ।
त्यक्त्वा रज्जुं विमुक्तोऽभूच्छीघ्रं संप्रतिपत्तिमान् ॥१५॥
15. tataḥ prakṣālyamāneṣu matsyeṣu vimale jale ,
tyaktvā rajjuṁ vimukto'bhūcchīghraṁ saṁpratipattimān.
15. tataḥ prakṣālyamāṇeṣu matsyeṣu vimale jale tyaktvā
rajjum vimuktaḥ abhūt śīghram sampratipattimān
15. tataḥ vimale jale matsyeṣu prakṣālyamāṇeṣu
sampratipattimān rajjum tyaktvā śīghram vimuktaḥ abhūt
15. Then, while the fish were being washed in clear water, the quick-witted one (sampratipattimān), having abandoned the net (rajju), was swiftly liberated.
दीर्घसूत्रस्तु मन्दात्मा हीनबुद्धिरचेतनः ।
मरणं प्राप्तवान्मूढो यथैवोपहतेन्द्रियः ॥१६॥
16. dīrghasūtrastu mandātmā hīnabuddhiracetanaḥ ,
maraṇaṁ prāptavānmūḍho yathaivopahatendriyaḥ.
16. dīrghasūtraḥ tu mandātmā hīnabuddhiḥ acetanaḥ
maraṇam prāptavān mūḍhaḥ yathā eva upahatendriyaḥ
16. dīrghasūtraḥ mandātmā hīnabuddhiḥ acetanaḥ mūḍhaḥ
tu yathā upahatendriyaḥ eva maraṇam prāptavān
16. Indeed, a procrastinator, a dull-witted, weak-minded, senseless, and foolish person meets with death, just like one whose senses are impaired.
एवं प्राप्ततमं कालं यो मोहान्नावबुध्यते ।
स विनश्यति वै क्षिप्रं दीर्घसूत्रो यथा झषः ॥१७॥
17. evaṁ prāptatamaṁ kālaṁ yo mohānnāvabudhyate ,
sa vinaśyati vai kṣipraṁ dīrghasūtro yathā jhaṣaḥ.
17. evam prāptatamam kālam yaḥ mohāt na avabudhyate
saḥ vinaśyati vai kṣipram dīrghasūtraḥ yathā jhaṣaḥ
17. yaḥ mohāt evam prāptatamam kālam na avabudhyate
saḥ vai dīrghasūtraḥ jhaṣaḥ yathā kṣipram vinaśyati
17. Indeed, whoever, out of delusion, fails to recognize the most opportune time, he quickly perishes, just like a procrastinating fish (dīrghasūtra).
आदौ न कुरुते श्रेयः कुशलोऽस्मीति यः पुमान् ।
स संशयमवाप्नोति यथा संप्रतिपत्तिमान् ॥१८॥
18. ādau na kurute śreyaḥ kuśalo'smīti yaḥ pumān ,
sa saṁśayamavāpnoti yathā saṁpratipattimān.
18. ādau na kurute śreyaḥ kuśalaḥ asmi iti yaḥ pumān
saḥ saṃśayam avāpnoti yathā saṃpratipattimān
18. yaḥ pumān ādau "kuśalaḥ asmi" iti (matvā) śreyaḥ na
kurute saḥ saṃpratipattimān yathā saṃśayam avāpnoti
18. The person who, at the outset, does not perform what is beneficial, thinking "I am competent," he certainly falls into doubt (saṃśaya) or difficulty, just like an overconfident person.
अनागतविधानं तु यो नरः कुरुते क्षमम् ।
श्रेयः प्राप्नोति सोऽत्यर्थं दीर्घदर्शी यथा ह्यसौ ॥१९॥
19. anāgatavidhānaṁ tu yo naraḥ kurute kṣamam ,
śreyaḥ prāpnoti so'tyarthaṁ dīrghadarśī yathā hyasau.
19. anāgatavidhānam tu yaḥ naraḥ kurute kṣamam śreyaḥ
prāpnoti saḥ atyartham dīrghadarśī yathā hi asau
19. tu yaḥ naraḥ anāgatavidhānam kṣamam kurute saḥ
hi dīrghadarśī yathā atyartham śreyaḥ prāpnoti
19. But indeed, the person who makes appropriate provisions for what is yet to come, he attains great prosperity, just like that far-sighted and prudent individual.
कलाः काष्ठा मुहूर्ताश्च दिना नाड्यः क्षणा लवाः ।
पक्षा मासाश्च ऋतवस्तुल्याः संवत्सराणि च ॥२०॥
20. kalāḥ kāṣṭhā muhūrtāśca dinā nāḍyaḥ kṣaṇā lavāḥ ,
pakṣā māsāśca ṛtavastulyāḥ saṁvatsarāṇi ca.
20. kalāḥ kāṣṭhā muhūrtāḥ ca dinā nāḍyaḥ kṣaṇā lavāḥ
pakṣā māsāḥ ca ṛtavaḥ tulyāḥ saṃvatsarāṇi ca
20. kalāḥ kāṣṭhā muhūrtāḥ ca dinā nāḍyaḥ kṣaṇā lavāḥ
pakṣā māsāḥ ca ṛtavaḥ tulyāḥ saṃvatsarāṇi ca
20. Kalās, kāṣṭhās, muhūrtas, as well as days, nāḍīs, kṣaṇas, lavas, fortnights, months, and seasons, all constitute years.
पृथिवी देश इत्युक्तः कालः स च न दृश्यते ।
अभिप्रेतार्थसिद्ध्यर्थं न्यायतो यच्च तत्तथा ॥२१॥
21. pṛthivī deśa ityuktaḥ kālaḥ sa ca na dṛśyate ,
abhipretārthasiddhyarthaṁ nyāyato yacca tattathā.
21. pṛthivī deśaḥ iti uktaḥ kālaḥ saḥ ca na dṛśyate
abhipreta-artha-siddhy-artham nyāyataḥ yat ca tat tathā
21. pṛthivī deśaḥ iti uktaḥ saḥ kālaḥ ca na dṛśyate yat
ca abhipreta-artha-siddhy-artham nyāyataḥ tat tathā
21. The earth is referred to as 'place' (deśa), and time (kāla) is not seen. Whatever is done properly for the sake of achieving a desired purpose (artha), that (result) indeed comes to be in that way.
एतौ धर्मार्थशास्त्रेषु मोक्षशास्त्रेषु चर्षिभिः ।
प्रधानाविति निर्दिष्टौ कामेशाभिमतौ नृणाम् ॥२२॥
22. etau dharmārthaśāstreṣu mokṣaśāstreṣu carṣibhiḥ ,
pradhānāviti nirdiṣṭau kāmeśābhimatau nṛṇām.
22. etau dharma-artha-śāstreṣu mokṣa-śāstreṣu ca ṛṣibhiḥ
pradhānau iti nirddiṣṭau kāma-īśa-abhimatau nṛṇām
22. ṛṣibhiḥ etau dharma-artha-śāstreṣu ca mokṣa-śāstreṣu
pradhānau iti nirddiṣṭau nṛṇām kāma-īśa-abhimatau
22. These two (deśa and kāla) are designated by sages (ṛṣi) as principal in the scriptures concerning natural law (dharma) and worldly prosperity (artha), and also in the scriptures concerning liberation (mokṣa). They are, moreover, desired by the Lord of Love (Kāmeśa) for humans.
परीक्ष्यकारी युक्तस्तु सम्यक्समुपपादयेत् ।
देशकालावभिप्रेतौ ताभ्यां फलमवाप्नुयात् ॥२३॥
23. parīkṣyakārī yuktastu samyaksamupapādayet ,
deśakālāvabhipretau tābhyāṁ phalamavāpnuyāt.
23. parīkṣya-kārī yuktaḥ tu samyak samupapādayet
deśa-kālau abhipretau tābhyām phalam avāpnuyāt
23. tu parīkṣya-kārī yuktaḥ samyak abhipretau
deśa-kālau samupapādayet tābhyām phalam avāpnuyāt
23. However, one who acts after due examination and is diligent should properly utilize the opportune place and time. From these two, one will certainly obtain the fruit (phala).