Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-54

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
ततः स राजा रात्र्यन्ते प्रतिबुद्धो महामनाः ।
कृतपूर्वाह्णिकः प्रायात्सभार्यस्तद्वनं प्रति ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
tataḥ sa rājā rātryante pratibuddho mahāmanāḥ ,
kṛtapūrvāhṇikaḥ prāyātsabhāryastadvanaṁ prati.
1. bhīṣma uvāca | tataḥ sa rājā rātryante pratibuddhaḥ
mahāmanāḥ | kṛtapūrvāhṇikaḥ prāyāt sabhāryaḥ tat vanam prati
1. Bhishma said: Then that high-minded king, having awakened at the end of the night and performed his morning rites, set out with his wife towards that forest.
ततो ददर्श नृपतिः प्रासादं सर्वकाञ्चनम् ।
मणिस्तम्भसहस्राढ्यं गन्धर्वनगरोपमम् ।
तत्र दिव्यानभिप्रायान्ददर्श कुशिकस्तदा ॥२॥
2. tato dadarśa nṛpatiḥ prāsādaṁ sarvakāñcanam ,
maṇistambhasahasrāḍhyaṁ gandharvanagaropamam ,
tatra divyānabhiprāyāndadarśa kuśikastadā.
2. tataḥ dadarśa nṛpatiḥ prāsādam
sarvakāñcanam | maṇistambhasahasra āḍhyam
gandharvanagara upamam | tatra
divyān abhīprāyān dadarśa kuśikaḥ tadā
2. Then the king saw a palace entirely made of gold, rich with thousands of jeweled pillars, resembling a city of celestial beings (gandharvas). There, Kuśika then saw divine manifestations.
पर्वतान्रम्यसानूंश्च नलिनीश्च सपङ्कजाः ।
चित्रशालाश्च विविधास्तोरणानि च भारत ।
शाद्वलोपचितां भूमिं तथा काञ्चनकुट्टिमाम् ॥३॥
3. parvatānramyasānūṁśca nalinīśca sapaṅkajāḥ ,
citraśālāśca vividhāstoraṇāni ca bhārata ,
śādvalopacitāṁ bhūmiṁ tathā kāñcanakuṭṭimām.
3. parvatān ramyasānūn ca nalinīḥ ca
sapaṅkajāḥ | citraśālāḥ ca vividhāḥ
toraṇāni ca bhārata | śādvala
upacitām bhūmim tathā kāñcanakuṭṭimām
3. He saw mountains with charming peaks, lotus ponds adorned with lotuses, and various picture-galleries, and archways, O Bhārata; (he also saw) ground covered with lush green grass, and ground paved with gold.
सहकारान्प्रफुल्लांश्च केतकोद्दालकान्धवान् ।
अशोकान्मुचुकुन्दांश्च फुल्लांश्चैवातिमुक्तकान् ॥४॥
4. sahakārānpraphullāṁśca ketakoddālakāndhavān ,
aśokānmucukundāṁśca phullāṁścaivātimuktakān.
4. sahakārān praphullān ca ketakoddālakadhavān |
aśokān mucukundān ca phullān ca eva atimuktakan
4. (He saw) blooming mango trees, ketaka, uddālaka, and dhavaka trees, aśoka and mucukunda trees, and also flowering atimuktaka vines.
चम्पकांस्तिलकान्भव्यान्पनसान्वञ्जुलानपि ।
पुष्पितान्कर्णिकारांश्च तत्र तत्र ददर्श ह ॥५॥
5. campakāṁstilakānbhavyānpanasānvañjulānapi ,
puṣpitānkarṇikārāṁśca tatra tatra dadarśa ha.
5. campakān tilakān bhavyān panasān vañjulān api
puṣpitān karṇikārān ca tatra tatra dadarśa ha
5. saḥ tatra tatra bhavyān campakān tilakān panasān
vañjulān api ca puṣpitān karṇikārān dadarśa ha
5. He saw here and there beautiful champaka, tilaka, panasa, and vañjula trees, as well as flowering karṇikāra trees.
श्यामां वारणपुष्पीं च तथाष्टापदिकां लताम् ।
तत्र तत्र परिकॢप्ता ददर्श स महीपतिः ॥६॥
6. śyāmāṁ vāraṇapuṣpīṁ ca tathāṣṭāpadikāṁ latām ,
tatra tatra parikḷptā dadarśa sa mahīpatiḥ.
6. śyāmām vāraṇapuṣpīm ca tathā aṣṭāpadikām latām
tatra tatra parikḷptā dadarśa saḥ mahīpatiḥ
6. saḥ mahīpatiḥ tatra tatra parikḷptā śyāmām
vāraṇapuṣpīm ca tathā aṣṭāpadikām latām dadarśa
6. Here and there, that king (mahīpati) saw the dark (śyāmā) creepers, the vāraṇapuṣpī, and the aṣṭāpadikā vines, all arranged.
वृक्षान्पद्मोत्पलधरान्सर्वर्तुकुसुमांस्तथा ।
विमानच्छन्दकांश्चापि प्रासादान्पद्मसंनिभान् ॥७॥
7. vṛkṣānpadmotpaladharānsarvartukusumāṁstathā ,
vimānacchandakāṁścāpi prāsādānpadmasaṁnibhān.
7. vṛkṣān padmotpaladharān sarvartukusumān tathā
vimānacchandakān ca api prāsādān padmasaṃnibhān
7. saḥ dadarśa padmotpaladharān sarvartukusumān vṛkṣān
tathā vimānacchandakān ca api padmasaṃnibhān prāsādān
7. He also saw trees bearing lotuses and water lilies, with flowers for all seasons, as well as structures resembling aerial chariots (vimāna) and palaces like lotuses.
शीतलानि च तोयानि क्वचिदुष्णानि भारत ।
आसनानि विचित्राणि शयनप्रवराणि च ॥८॥
8. śītalāni ca toyāni kvaciduṣṇāni bhārata ,
āsanāni vicitrāṇi śayanapravarāṇi ca.
8. śītalāni ca toyāni kvacit uṣṇāni bhārata
āsanāni vicitrāṇi śayanapravarāṇi ca
8. bhārata saḥ dadarśa śītalāni toyāni ca kvacit
uṣṇāni ca vicitrāṇi āsanāni ca śayanapravarāṇi ca
8. O Bhārata, (he saw) cool waters, and in some places hot waters, as well as various seats and excellent beds.
पर्यङ्कान्सर्वसौवर्णान्परार्ध्यास्तरणास्तृतान् ।
भक्ष्यभोज्यमनन्तं च तत्र तत्रोपकल्पितम् ॥९॥
9. paryaṅkānsarvasauvarṇānparārdhyāstaraṇāstṛtān ,
bhakṣyabhojyamanantaṁ ca tatra tatropakalpitam.
9. paryaṅkān sarvasauvarṇān parārdhyāstaraṇāstṛtān
bhakṣyabhojyam anantam ca tatra tatra upakalpitam
9. sarvasauvarṇān parārdhyāstaraṇāstṛtān paryaṅkān
ca anantam bhakṣyabhojyam tatra tatra upakalpitam
9. Couches, all made of gold and covered with highly valuable spreads, along with endless varieties of food (both solid and soft), were arranged here and there.
वाणीवादाञ्छुकांश्चापि शारिकाभृङ्गराजकान् ।
कोकिलाञ्छतपत्रांश्च कोयष्टिमककुक्कुटान् ॥१०॥
10. vāṇīvādāñchukāṁścāpi śārikābhṛṅgarājakān ,
kokilāñchatapatrāṁśca koyaṣṭimakakukkuṭān.
10. vāṇīvādān śukān ca api śārikābhṛṅgarājakān
kokilān śatapatrān ca koyaṣṭimaka-kukkuṭān
10. vāṇīvādān śukān ca api śārikābhṛṅgarājakān
kokilān śatapatrān ca koyaṣṭimaka-kukkuṭān
10. Talking parrots, and also other parrots, mynah birds, king crows, cuckoos, woodpeckers, lapwings, and various kinds of jungle fowl.
मयूरान्कुक्कुटांश्चापि पुत्रकाञ्जीवजीवकान् ।
चकोरान्वानरान्हंसान्सारसांश्चक्रसाह्वयान् ॥११॥
11. mayūrānkukkuṭāṁścāpi putrakāñjīvajīvakān ,
cakorānvānarānhaṁsānsārasāṁścakrasāhvayān.
11. mayūrān kukkuṭān ca api putrakān jīvajīvakān
cakorān vānarān haṃsān sārasān cakrasāhvayān
11. mayūrān kukkuṭān ca api putrakān jīvajīvakān
cakorān vānarān haṃsān sārasān cakrasāhvayān
11. Peacocks, and also fowls, young birds (putraka), pheasants (jīvajīvaka), chakor partridges, monkeys, swans, cranes, and ruddy geese (cakrasāhvaya).
समन्ततः प्रणदितान्ददर्श सुमनोहरान् ।
क्वचिदप्सरसां संघान्गन्धर्वाणां च पार्थिव ॥१२॥
12. samantataḥ praṇaditāndadarśa sumanoharān ,
kvacidapsarasāṁ saṁghāngandharvāṇāṁ ca pārthiva.
12. samantataḥ praṇaditān dadarśa sumanoharān kvacit
apsarasām saṅghān gandharvāṇām ca pārthiva
12. pārthiva samantataḥ praṇaditān sumanoharān
dadarśa kvacit apsarasām ca gandharvāṇām saṅghān
12. O King, he saw (these birds and animals) making charming sounds all around, and at times he also saw groups of celestial nymphs (apsaras) and celestial musicians (gandharvas).
कान्ताभिरपरांस्तत्र परिष्वक्तान्ददर्श ह ।
न ददर्श च तान्भूयो ददर्श च पुनर्नृपः ॥१३॥
13. kāntābhiraparāṁstatra pariṣvaktāndadarśa ha ,
na dadarśa ca tānbhūyo dadarśa ca punarnṛpaḥ.
13. kāntābhiḥ aparān tatra pariṣvaktān dadarśa ha |
na dadarśa ca tān bhūyaḥ dadarśa ca punaḥ nṛpaḥ
13. nṛpaḥ tatra kāntābhiḥ pariṣvaktān aparān dadarśa
ha bhūyaḥ ca tān na dadarśa punaḥ ca dadarśa
13. The king (nṛpa) indeed saw others there, embraced by beautiful women. But then he did not see them again, and again he saw them.
गीतध्वनिं सुमधुरं तथैवाध्ययनध्वनिम् ।
हंसान्सुमधुरांश्चापि तत्र शुश्राव पार्थिवः ॥१४॥
14. gītadhvaniṁ sumadhuraṁ tathaivādhyayanadhvanim ,
haṁsānsumadhurāṁścāpi tatra śuśrāva pārthivaḥ.
14. gītadhvanim sumadhuram tathā eva adhyayanadhvanim
| haṃsān sumadhurān ca api tatra śuśrāva pārthivaḥ
14. pārthivaḥ tatra sumadhuram gītadhvanim tathā eva adhyayanadhvanim ca api sumadhurān haṃsān śuśrāva.
14. There, the king (pārthiva) heard very sweet sounds of singing, and similarly, the sound of Vedic study, and also very sweet-voiced swans.
तं दृष्ट्वात्यद्भुतं राजा मनसाचिन्तयत्तदा ।
स्वप्नोऽयं चित्तविभ्रंश उताहो सत्यमेव तु ॥१५॥
15. taṁ dṛṣṭvātyadbhutaṁ rājā manasācintayattadā ,
svapno'yaṁ cittavibhraṁśa utāho satyameva tu.
15. tam dṛṣṭvā ati-adbhutam rājā manasā acintayat tadā
| svapnaḥ ayam cittavibhraṃśaḥ uta āho satyam eva tu
15. rājā tam ati-adbhutam dṛṣṭvā,
tadā manasā acintayat: "ayam svapnaḥ,
uta āho cittavibhraṃśaḥ,
eva tu satyam?"
15. Having seen that exceedingly wondrous sight, the king (rājā) then thought in his mind: "Is this a dream, or a delusion of the mind, or is it indeed true?"
अहो सह शरीरेण प्राप्तोऽस्मि परमां गतिम् ।
उत्तरान्वा कुरून्पुण्यानथ वाप्यमरावतीम् ॥१६॥
16. aho saha śarīreṇa prāpto'smi paramāṁ gatim ,
uttarānvā kurūnpuṇyānatha vāpyamarāvatīm.
16. aho saha śarīreṇa prāptaḥ asmi paramām gatim |
uttarān vā kurūn puṇyān atha vā api amarāvatīm
16. aho! aham śarīreṇa saha paramām gatim prāptaḥ asmi.
vā uttarān puṇyān kurūn,
atha vā api amarāvatīm?
16. "Oh! I have attained the supreme state (gatim) with this very body! Is it the sacred Northern Kurus, or indeed Amaravati?"
किं त्विदं महदाश्चर्यं संपश्यामीत्यचिन्तयत् ।
एवं संचिन्तयन्नेव ददर्श मुनिपुंगवम् ॥१७॥
17. kiṁ tvidaṁ mahadāścaryaṁ saṁpaśyāmītyacintayat ,
evaṁ saṁcintayanneva dadarśa munipuṁgavam.
17. kim tu idam mahat āścaryam saṃpaśyāmi iti acintayat
| evam saṃcintayan eva dadarśa munipuṃgavam
17. "What great wonder is this that I am beholding?" he wondered. As he was thus contemplating, he indeed saw the foremost among sages.
तस्मिन्विमाने सौवर्णे मणिस्तम्भसमाकुले ।
महार्हे शयने दिव्ये शयानं भृगुनन्दनम् ॥१८॥
18. tasminvimāne sauvarṇe maṇistambhasamākule ,
mahārhe śayane divye śayānaṁ bhṛgunandanam.
18. tasmin vimāne sauvarṇe maṇistambhasamākule
| mahārhe śayane divye śayānam bhṛgunandanam
18. He (the king) saw the son of Bhṛgu (Bhṛgunandana) lying on a most precious, divine couch, within that golden celestial chariot (vimāna) adorned with jeweled pillars.
तमभ्ययात्प्रहर्षेण नरेन्द्रः सह भार्यया ।
अन्तर्हितस्ततो भूयश्च्यवनः शयनं च तत् ॥१९॥
19. tamabhyayātpraharṣeṇa narendraḥ saha bhāryayā ,
antarhitastato bhūyaścyavanaḥ śayanaṁ ca tat.
19. tam abhyayāt praharṣeṇa narendraḥ saha bhāryayā
| antarhitaḥ tataḥ bhūyaḥ cyavanaḥ śayanam ca tat
19. The king, with great joy, approached him along with his wife. Then, both Chyavana and that couch (śayana) disappeared again.
ततोऽन्यस्मिन्वनोद्देशे पुनरेव ददर्श तम् ।
कौश्यां बृस्यां समासीनं जपमानं महाव्रतम् ।
एवं योगबलाद्विप्रो मोहयामास पार्थिवम् ॥२०॥
20. tato'nyasminvanoddeśe punareva dadarśa tam ,
kauśyāṁ bṛsyāṁ samāsīnaṁ japamānaṁ mahāvratam ,
evaṁ yogabalādvipro mohayāmāsa pārthivam.
20. tataḥ anyasmin vanoddeśe punaḥ eva
dadarśa tam | kauśyām bṛsyām
samāsīnam japamānam mahāvratam | evam
yogabalāt vipraḥ mohayāmāsa pārthivam
20. Then, in another part of the forest, he saw him again: seated on a cushion made of kusha grass, chanting (mantras), a great ascetic observing strict vows. Thus, the Brahmin (vipra), by the power of his spiritual discipline (yogabala), deluded the king (pārthiva).
क्षणेन तद्वनं चैव ते चैवाप्सरसां गणाः ।
गन्धर्वाः पादपाश्चैव सर्वमन्तरधीयत ॥२१॥
21. kṣaṇena tadvanaṁ caiva te caivāpsarasāṁ gaṇāḥ ,
gandharvāḥ pādapāścaiva sarvamantaradhīyata.
21. kṣaṇena tat vanam ca eva te ca eva apsarasām gaṇāḥ
gandharvāḥ pādapāḥ ca eva sarvam antaradhīyata
21. In an instant, that entire forest, along with the groups of apsaras (celestial nymphs) and gandharvas (celestial musicians), and the trees, all of it completely vanished.
निःशब्दमभवच्चापि गङ्गाकूलं पुनर्नृप ।
कुशवल्मीकभूयिष्ठं बभूव च यथा पुरा ॥२२॥
22. niḥśabdamabhavaccāpi gaṅgākūlaṁ punarnṛpa ,
kuśavalmīkabhūyiṣṭhaṁ babhūva ca yathā purā.
22. niḥśabdam abhavat ca api gaṅgākūlam punaḥ nṛpa
kuśavalmīkabhūyiṣṭham babhūva ca yathā purā
22. And again, O king, the bank of the Ganga became silent, predominantly covered with kusha grass and anthills, just as it was before.
ततः स राजा कुशिकः सभार्यस्तेन कर्मणा ।
विस्मयं परमं प्राप्तस्तद्दृष्ट्वा महदद्भुतम् ॥२३॥
23. tataḥ sa rājā kuśikaḥ sabhāryastena karmaṇā ,
vismayaṁ paramaṁ prāptastaddṛṣṭvā mahadadbhutam.
23. tataḥ saḥ rājā kuśikaḥ sabhāryaḥ tena karmaṇā
vismayam paramam prāptaḥ tat dṛṣṭvā mahat adbhutam
23. Then, King Kuśika, accompanied by his wife, seeing that great marvel, experienced supreme astonishment (vismaya) due to that action (karma).
ततः प्रोवाच कुशिको भार्यां हर्षसमन्वितः ।
पश्य भद्रे यथा भावाश्चित्रा दृष्टाः सुदुर्लभाः ॥२४॥
24. tataḥ provāca kuśiko bhāryāṁ harṣasamanvitaḥ ,
paśya bhadre yathā bhāvāścitrā dṛṣṭāḥ sudurlabhāḥ.
24. tataḥ provāca kuśikaḥ bhāryām harṣasamanvitaḥ
paśya bhadre yathā bhāvāḥ citrāḥ dṛṣṭāḥ sudurlabhāḥ
24. Then Kuśika, filled with joy, spoke to his wife: 'Behold, O dear one, how wonderful and extremely rare phenomena have been witnessed!'
प्रसादाद्भृगुमुख्यस्य किमन्यत्र तपोबलात् ।
तपसा तदवाप्यं हि यन्न शक्यं मनोरथैः ॥२५॥
25. prasādādbhṛgumukhyasya kimanyatra tapobalāt ,
tapasā tadavāpyaṁ hi yanna śakyaṁ manorathaiḥ.
25. prasādāt bhṛgumukhyasya kim anyatra tapobalāt
tapasā tat avāpyam hi yat na śakyam manorathaiḥ
25. By the grace of the chief of the Bhṛgus (Cyavana), what else [can be achieved] by the power of asceticism (tapas)? Indeed, that which is not possible through mere desires is attainable by asceticism (tapas).
त्रैलोक्यराज्यादपि हि तप एव विशिष्यते ।
तपसा हि सुतप्तेन क्रीडत्येष तपोधनः ॥२६॥
26. trailokyarājyādapi hi tapa eva viśiṣyate ,
tapasā hi sutaptena krīḍatyeṣa tapodhanaḥ.
26. trailokyārājyāt api hi tapas eva viśiṣyate
tapasā hi sutaptena krīḍati eṣaḥ tapodhanaḥ
26. Indeed, asceticism (tapas) alone surpasses even the dominion over the three worlds. For, this ascetic (tapodhana), whose wealth is (tapas), delights through intensely performed (tapas).
अहो प्रभावो ब्रह्मर्षेश्च्यवनस्य महात्मनः ।
इच्छन्नेष तपोवीर्यादन्याँल्लोकान्सृजेदपि ॥२७॥
27. aho prabhāvo brahmarṣeścyavanasya mahātmanaḥ ,
icchanneṣa tapovīryādanyāँllokānsṛjedapi.
27. aho prabhāvaḥ brahmarṣeḥ cyavanasya mahātmanaḥ
icchan eṣaḥ tapovīryāt anyān lokān sṛjet api
27. Oh, the power of the Brahmin sage (brahmarṣi) Cyavana, the great-souled one! He, desiring, could even create other worlds through the potency of his asceticism (tapas).
ब्राह्मणा एव जायेरन्पुण्यवाग्बुद्धिकर्मणः ।
उत्सहेदिह कर्तुं हि कोऽन्यो वै च्यवनादृते ॥२८॥
28. brāhmaṇā eva jāyeranpuṇyavāgbuddhikarmaṇaḥ ,
utsahediha kartuṁ hi ko'nyo vai cyavanādṛte.
28. brāhmaṇāḥ eva jāyeran puṇyavāgbuddhikarmaṇaḥ
utsahet iha kartum hi kaḥ anyaḥ vai cyavanāt ṛte
28. From one whose speech, intellect, and actions (karma) are meritorious, Brahmins alone could be born. Indeed, who else here would dare to accomplish [such a thing], apart from Cyavana?
ब्राह्मण्यं दुर्लभं लोके राज्यं हि सुलभं नरैः ।
ब्राह्मण्यस्य प्रभावाद्धि रथे युक्तौ स्वधुर्यवत् ॥२९॥
29. brāhmaṇyaṁ durlabhaṁ loke rājyaṁ hi sulabhaṁ naraiḥ ,
brāhmaṇyasya prabhāvāddhi rathe yuktau svadhuryavat.
29. brāhmaṇyam durlabham loke rājyam hi sulabham naraiḥ
brāhmaṇyasya prabhāvāt hi rathe yuktau svadhuryavat
29. The state of being a brahmin (brāhmaṇyam) is rare in this world; kingship, however, is easily attained by men. Indeed, it is due to the power of brahminhood (brāhmaṇyam) that they were yoked to the chariot like their own draft animals.
इत्येवं चिन्तयानः स विदितश्च्यवनस्य वै ।
संप्रेक्ष्योवाच स नृपं क्षिप्रमागम्यतामिति ॥३०॥
30. ityevaṁ cintayānaḥ sa viditaścyavanasya vai ,
saṁprekṣyovāca sa nṛpaṁ kṣipramāgamyatāmiti.
30. iti evam cintayānaḥ saḥ viditaḥ cyavanasya vai
samprekṣya uvāca saḥ nṛpam kṣipram āgamyatām iti
30. While he (the king) was thus reflecting, and was indeed known to (the sage) Chyavana, the sage, having observed (the king), addressed him, saying, 'Come quickly!'
इत्युक्तः सहभार्यस्तमभ्यगच्छन्महामुनिम् ।
शिरसा वन्दनीयं तमवन्दत स पार्थिवः ॥३१॥
31. ityuktaḥ sahabhāryastamabhyagacchanmahāmunim ,
śirasā vandanīyaṁ tamavandata sa pārthivaḥ.
31. iti uktaḥ sahabhāryaḥ tam abhyagacchat mahāmunim
śirasā vandanīyam tam avandata saḥ pārthivaḥ
31. Thus addressed, that king, accompanied by his wife, approached that great sage. He bowed his head to that venerable (muni).
तस्याशिषः प्रयुज्याथ स मुनिस्तं नराधिपम् ।
निषीदेत्यब्रवीद्धीमान्सान्त्वयन्पुरुषर्षभ ॥३२॥
32. tasyāśiṣaḥ prayujyātha sa munistaṁ narādhipam ,
niṣīdetyabravīddhīmānsāntvayanpuruṣarṣabha.
32. tasya āśiṣaḥ prayujya atha saḥ muniḥ tam narādhipam
niṣīda iti abravīt dhīmān sāntvayan puruṣarṣabha
32. Then that wise (muni), having bestowed blessings upon that king, addressed him, saying, 'O best among men, sit down,' thus comforting him.
ततः प्रकृतिमापन्नो भार्गवो नृपते नृपम् ।
उवाच श्लक्ष्णया वाचा तर्पयन्निव भारत ॥३३॥
33. tataḥ prakṛtimāpanno bhārgavo nṛpate nṛpam ,
uvāca ślakṣṇayā vācā tarpayanniva bhārata.
33. tataḥ prakṛtim āpannaḥ bhārgavaḥ nṛpate nṛpam
uvāca ślakṣṇayā vācā tarpayan iva bhārata
33. tataḥ bhārgavaḥ prakṛtim āpannaḥ nṛpate nṛpam
ślakṣṇayā vācā tarpayan iva bhārata uvāca
33. Then, Bhargava, having returned to his natural state, addressed the king with gentle words, as if gratifying him, O Bhārata.
राजन्सम्यग्जितानीह पञ्च पञ्चसु यत्त्वया ।
मनःषष्ठानीन्द्रियाणि कृच्छ्रान्मुक्तोऽसि तेन वै ॥३४॥
34. rājansamyagjitānīha pañca pañcasu yattvayā ,
manaḥṣaṣṭhānīndriyāṇi kṛcchrānmukto'si tena vai.
34. rājan samyak jitāni iha pañca pañcasu yat tvayā
manaḥṣaṣṭhāni indriyāṇi kṛcchrāt muktaḥ asi tena vai
34. rājan yat tvayā iha manaḥṣaṣṭhāni pañcasu pañca indriyāṇi samyak jitāni,
tena vai kṛcchrāt muktaḥ asi
34. O King, because you have completely overcome here the five sense objects related to the five senses, and the senses themselves with the mind as the sixth, you are indeed freed from hardship.
सम्यगाराधितः पुत्र त्वयाहं वदतां वर ।
न हि ते वृजिनं किंचित्सुसूक्ष्ममपि विद्यते ॥३५॥
35. samyagārādhitaḥ putra tvayāhaṁ vadatāṁ vara ,
na hi te vṛjinaṁ kiṁcitsusūkṣmamapi vidyate.
35. samyak ārādhitaḥ putra tvayā aham vadatām vara
na hi te vṛjinam kiñcit susūkṣmam api vidyate
35. putra vadatām vara tvayā aham samyak ārādhitaḥ
hi te kiñcit susūkṣmam api vṛjinam na vidyate
35. My son, O best among speakers, I have been perfectly propitiated by you. Indeed, not even a very subtle fault exists in you.
अनुजानीहि मां राजन्गमिष्यामि यथागतम् ।
प्रीतोऽस्मि तव राजेन्द्र वरश्च प्रतिगृह्यताम् ॥३६॥
36. anujānīhi māṁ rājangamiṣyāmi yathāgatam ,
prīto'smi tava rājendra varaśca pratigṛhyatām.
36. anujānīhi mām rājan gamiṣyāmi yathāgatam prītaḥ
asmi tava rājendra varaḥ ca pratigṛhyatām
36. rājan rājendra mām anujānīhi,
yathāgatam gamiṣyāmi tava prītaḥ asmi,
ca varaḥ pratigṛhyatām
36. O King, permit me; I shall depart as I came. I am pleased with you, O chief of kings, and let a boon also be accepted.
कुशिक उवाच ।
अग्निमध्यगतेनेदं भगवन्संनिधौ मया ।
वर्तितं भृगुशार्दूल यन्न दग्धोऽस्मि तद्बहु ॥३७॥
37. kuśika uvāca ,
agnimadhyagatenedaṁ bhagavansaṁnidhau mayā ,
vartitaṁ bhṛguśārdūla yanna dagdho'smi tadbahu.
37. kuśika uvāca agnimadhyagatena idam bhagavan saṃnidhau
mayā vartitam bhṛguśārdūla yat na dagdhaḥ asmi tat bahu
37. Kuśika said: O venerable one, O tiger among the Bhṛgus, the fact that I, having entered the midst of the fire, conducted this action in your presence and was not burned, is truly a great matter.
एष एव वरो मुख्यः प्राप्तो मे भृगुनन्दन ।
यत्प्रीतोऽसि समाचारात्कुलं पूतं ममानघ ॥३८॥
38. eṣa eva varo mukhyaḥ prāpto me bhṛgunandana ,
yatprīto'si samācārātkulaṁ pūtaṁ mamānagha.
38. eṣa eva varaḥ mukhyaḥ prāptaḥ me bhṛgunandana
yat prītaḥ asi samācārāt kulam pūtam mama anagha
38. O son of Bhṛgu, O sinless one, this indeed is the principal boon I have received: that you are pleased by my good conduct, and thereby my lineage is purified.
एष मेऽनुग्रहो विप्र जीविते च प्रयोजनम् ।
एतद्राज्यफलं चैव तपश्चैतत्परं मम ॥३९॥
39. eṣa me'nugraho vipra jīvite ca prayojanam ,
etadrājyaphalaṁ caiva tapaścaitatparaṁ mama.
39. eṣa me anugrahaḥ vipra jīvite ca prayojanam etat
rājyaphalam ca eva tapaḥ ca etat param mama
39. O Brahmin, this is my blessing and the very purpose of my life. This is also the fruit of my sovereignty, and this is my supreme asceticism (tapas).
यदि तु प्रीतिमान्विप्र मयि त्वं भृगुनन्दन ।
अस्ति मे संशयः कश्चित्तन्मे व्याख्यातुमर्हसि ॥४०॥
40. yadi tu prītimānvipra mayi tvaṁ bhṛgunandana ,
asti me saṁśayaḥ kaścittanme vyākhyātumarhasi.
40. yadi tu prītimān vipra mayi tvam bhṛgunandana
asti me saṃśayaḥ kaścit tat me vyākhyātum arhasi
40. However, if you are indeed pleased with me, O Brahmin, O son of Bhṛgu, then I have a certain doubt, and you should explain that to me.