Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-1, chapter-121

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
विशेषार्थी ततो भीष्मः पौत्राणां विनयेप्सया ।
इष्वस्त्रज्ञान्पर्यपृच्छदाचार्यान्वीर्यसंमतान् ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
viśeṣārthī tato bhīṣmaḥ pautrāṇāṁ vinayepsayā ,
iṣvastrajñānparyapṛcchadācāryānvīryasaṁmatān.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca viśeṣārthī tataḥ bhīṣmaḥ pautrāṇām vinaya
īpsayā iṣu astra jñān paryapṛcchat ācāryān vīryasaṃmatān
1. Vaiśampāyana said: Then, Bhishma, desiring exceptional skill for his grandsons and with the intention of their proper training, questioned the teachers who were renowned for their prowess in archery and weaponry.
नाल्पधीर्नामहाभागस्तथानानास्त्रकोविदः ।
नादेवसत्त्वो विनयेत्कुरूनस्त्रे महाबलान् ॥२॥
2. nālpadhīrnāmahābhāgastathānānāstrakovidaḥ ,
nādevasattvo vinayetkurūnastre mahābalān.
2. na alpadhīḥ na mahābhāgaḥ tathā na nānāstra-kovidaḥ
na adeva-sattvaḥ vinayet kurūn astre mahābalān
2. Neither a person of insignificant intellect, nor one of meager fortune, nor one unskilled in various weapons, nor one devoid of divine essence, could instruct the exceedingly mighty Kurus in the art of weaponry.
महर्षिस्तु भरद्वाजो हविर्धाने चरन्पुरा ।
ददर्शाप्सरसं साक्षाद्घृताचीमाप्लुतामृषिः ॥३॥
3. maharṣistu bharadvājo havirdhāne caranpurā ,
dadarśāpsarasaṁ sākṣādghṛtācīmāplutāmṛṣiḥ.
3. maharṣiḥ tu bharadvājaḥ havirdhāne caran purā
dadarśa apsarasam sākṣāt ghṛtācīm āplutām ṛṣiḥ
3. Indeed, the great sage (maharṣi) Bharadvaja, while moving about in the havirdhāna (the place where sacrificial offerings are kept) in ancient times, directly saw the Apsara Ghritachi, who was bathing.
तस्या वायुः समुद्धूतो वसनं व्यपकर्षत ।
ततोऽस्य रेतश्चस्कन्द तदृषिर्द्रोण आदधे ॥४॥
4. tasyā vāyuḥ samuddhūto vasanaṁ vyapakarṣata ,
tato'sya retaścaskanda tadṛṣirdroṇa ādadhe.
4. tasyāḥ vāyuḥ samuddhūtaḥ vasanam vyapakarṣata
tataḥ asya retaḥ caskanda tat ṛṣiḥ droṇe ādadhe
4. A violently stirred wind blew away her garment. Then, his (Bharadvaja's) semen dropped. That (semen), the sage placed into a pot (droṇa).
तस्मिन्समभवद्द्रोणः कलशे तस्य धीमतः ।
अध्यगीष्ट स वेदांश्च वेदाङ्गानि च सर्वशः ॥५॥
5. tasminsamabhavaddroṇaḥ kalaśe tasya dhīmataḥ ,
adhyagīṣṭa sa vedāṁśca vedāṅgāni ca sarvaśaḥ.
5. tasmin samabhavat droṇaḥ kalaśe tasya dhīmataḥ
adhyagīṣṭa sa vedān ca vedāṅgāni ca sarvaśaḥ
5. From that pot (kalaśa), Drona was born to that intelligent (dhīmat) sage. He (Drona) then completely mastered the Vedas and all the Vedangas.
अग्निवेश्यं महाभागं भरद्वाजः प्रतापवान् ।
प्रत्यपादयदाग्नेयमस्त्रं धर्मभृतां वरः ॥६॥
6. agniveśyaṁ mahābhāgaṁ bharadvājaḥ pratāpavān ,
pratyapādayadāgneyamastraṁ dharmabhṛtāṁ varaḥ.
6. agniveśyam mahābhāgam bharadvājaḥ pratāpavān
pratyapādayat āgneyam astram dharmabhṛtām varaḥ
6. Bharadvaja, the glorious (pratāpavān) one, who was the foremost (vara) among the upholders of dharma (natural law), imparted the Agneya weapon to the illustrious (mahābhāga) Agniveshya.
अग्निष्टुज्जातः स मुनिस्ततो भरतसत्तम ।
भारद्वाजं तदाग्नेयं महास्त्रं प्रत्यपादयत् ॥७॥
7. agniṣṭujjātaḥ sa munistato bharatasattama ,
bhāradvājaṁ tadāgneyaṁ mahāstraṁ pratyapādayat.
7. agniṣṭut-jātaḥ saḥ muniḥ tataḥ bharatasattama
bhāradvājaṃ tadāgneyaṃ mahā-astraṃ pratyapādayat
7. O best of Bharatas, that sage, born from the Agniṣṭut (yajña), then imparted to Bhāradvāja that great missile (astra), the Agneya.
भरद्वाजसखा चासीत्पृषतो नाम पार्थिवः ।
तस्यापि द्रुपदो नाम तदा समभवत्सुतः ॥८॥
8. bharadvājasakhā cāsītpṛṣato nāma pārthivaḥ ,
tasyāpi drupado nāma tadā samabhavatsutaḥ.
8. bhāradvāja-sakhā ca āsīt pṛṣataḥ nāma pārthivaḥ
tasya api drupadaḥ nāma tadā samabhavat sutaḥ
8. And there was a king named Pṛṣata, a friend of Bhāradvāja. His son, named Drupada, was also born at that time.
स नित्यमाश्रमं गत्वा द्रोणेन सह पार्षतः ।
चिक्रीडाध्ययनं चैव चकार क्षत्रियर्षभः ॥९॥
9. sa nityamāśramaṁ gatvā droṇena saha pārṣataḥ ,
cikrīḍādhyayanaṁ caiva cakāra kṣatriyarṣabhaḥ.
9. saḥ nityam āśramaṃ gatvā droṇena saha pārṣataḥ
cikrīḍa adhyayanaṃ ca eva cakāra kṣatriya-ṛṣabhaḥ
9. That Pārṣata (Drupada), the best of Kṣatriyas, always went to the hermitage (āśrama) and played and studied with Droṇa.
ततो व्यतीते पृषते स राजा द्रुपदोऽभवत् ।
पाञ्चालेषु महाबाहुरुत्तरेषु नरेश्वरः ॥१०॥
10. tato vyatīte pṛṣate sa rājā drupado'bhavat ,
pāñcāleṣu mahābāhuruttareṣu nareśvaraḥ.
10. tataḥ vyatīte pṛṣate saḥ rājā drupadaḥ abhavat
pāñcāleṣu mahābāhuḥ uttareṣu nara-īśvaraḥ
10. Then, after Pṛṣata had passed away, that mighty-armed Drupada became king, the lord of men in Northern Pañcāla.
भरद्वाजोऽपि भगवानारुरोह दिवं तदा ।
ततः पितृनियुक्तात्मा पुत्रलोभान्महायशाः ।
शारद्वतीं ततो द्रोणः कृपीं भार्यामविन्दत ॥११॥
11. bharadvājo'pi bhagavānāruroha divaṁ tadā ,
tataḥ pitṛniyuktātmā putralobhānmahāyaśāḥ ,
śāradvatīṁ tato droṇaḥ kṛpīṁ bhāryāmavindata.
11. bhāradvājaḥ api bhagavān ārurūha
divam tadā tataḥ pitṛ-niyukta-ātmā
putra-lobhāt mahāyaśāḥ śāradvatīṃ
tataḥ droṇaḥ kṛpīṃ bhāryām avindata
11. Then the revered (bhagavān) Bhāradvāja also ascended to heaven. After that, the highly renowned Droṇa, whose mind (ātman) was directed by his father, out of a desire for a son, took Kṛpī, the daughter of Śaradvat, as his wife.
अग्निहोत्रे च धर्मे च दमे च सततं रता ।
अलभद्गौतमी पुत्रमश्वत्थामानमेव च ॥१२॥
12. agnihotre ca dharme ca dame ca satataṁ ratā ,
alabhadgautamī putramaśvatthāmānameva ca.
12. agnihotre ca dharme ca dame ca satatam ratā
alabhāt gautamī putram aśvatthāmānam eva ca
12. Gautami, who was always devoted to the fire sacrifice (agnihotra), righteousness (dharma), and self-control, indeed bore a son, Ashvatthama.
स जातमात्रो व्यनदद्यथैवोच्चैःश्रवा हयः ।
तच्छ्रुत्वान्तर्हितं भूतमन्तरिक्षस्थमब्रवीत् ॥१३॥
13. sa jātamātro vyanadadyathaivoccaiḥśravā hayaḥ ,
tacchrutvāntarhitaṁ bhūtamantarikṣasthamabravīt.
13. saḥ jātamātraḥ vyanadat yathā eva uccaiḥśravāḥ hayaḥ
tat śrutvā antarhitam bhūtam antarikṣastham abravīt
13. As soon as he was born, he roared just like Uccaiḥśravas, the celestial horse. Hearing that, an invisible being in the sky spoke.
अश्वस्येवास्य यत्स्थाम नदतः प्रदिशो गतम् ।
अश्वत्थामैव बालोऽयं तस्मान्नाम्ना भविष्यति ॥१४॥
14. aśvasyevāsya yatsthāma nadataḥ pradiśo gatam ,
aśvatthāmaiva bālo'yaṁ tasmānnāmnā bhaviṣyati.
14. aśvasya iva asya yat sthāma nadataḥ pradiśaḥ gatam
aśvatthāmā eva bālaḥ ayam tasmāt nāmnā bhaviṣyati
14. Because this boy's roaring strength has spread in all directions just like that of a horse, he shall indeed be named Ashvatthama.
सुतेन तेन सुप्रीतो भारद्वाजस्ततोऽभवत् ।
तत्रैव च वसन्धीमान्धनुर्वेदपरोऽभवत् ॥१५॥
15. sutena tena suprīto bhāradvājastato'bhavat ,
tatraiva ca vasandhīmāndhanurvedaparo'bhavat.
15. sutena tena suprītaḥ bhāradvājaḥ tataḥ abhavat
tatra eva ca vasan dhīmān dhanurvedaparaḥ abhavat
15. Bharadvaja (Droṇa) was then greatly pleased by that son. And, remaining there, the intelligent (Droṇa) became devoted to the science of archery.
स शुश्राव महात्मानं जामदग्न्यं परंतपम् ।
ब्राह्मणेभ्यस्तदा राजन्दित्सन्तं वसु सर्वशः ॥१६॥
16. sa śuśrāva mahātmānaṁ jāmadagnyaṁ paraṁtapam ,
brāhmaṇebhyastadā rājanditsantaṁ vasu sarvaśaḥ.
16. saḥ śuśrāva mahātmānam jāmadagnyam paraṃtapam
brāhmaṇebhyaḥ tadā rājan ditsantam vasu sarvaśaḥ
16. O King, he (Droṇa) then heard of the great-souled Jamadagnya (Parashurama), the tormentor of foes, who was then desirous of giving away all his wealth to the Brahmins.
वनं तु प्रस्थितं रामं भारद्वाजस्तदाब्रवीत् ।
आगतं वित्तकामं मां विद्धि द्रोणं द्विजर्षभम् ॥१७॥
17. vanaṁ tu prasthitaṁ rāmaṁ bhāradvājastadābravīt ,
āgataṁ vittakāmaṁ māṁ viddhi droṇaṁ dvijarṣabham.
17. vanaṃ tu prasthitam rāmam bhāradvājaḥ tadā abravīt
āgatam vittakāmam mām viddhi droṇam dvijarṣabham
17. When Rama was heading to the forest, Bharadvaja then spoke: "Know me, who has arrived desiring wealth, as Drona, the foremost among brahmins (dvijarṣabha)."
राम उवाच ।
हिरण्यं मम यच्चान्यद्वसु किंचन विद्यते ।
ब्राह्मणेभ्यो मया दत्तं सर्वमेव तपोधन ॥१८॥
18. rāma uvāca ,
hiraṇyaṁ mama yaccānyadvasu kiṁcana vidyate ,
brāhmaṇebhyo mayā dattaṁ sarvameva tapodhana.
18. rāmaḥ uvāca hiraṇyaṃ mama yat ca anyat vasu kiñcana
vidyate brāhmaṇebhyaḥ mayā dattam sarvam eva tapodhana
18. Rama said: "Whatever gold and any other wealth that belongs to me, all of it has been given by me to the brahmins, O ascetic (tapodhana)."
तथैवेयं धरा देवी सागरान्ता सपत्तना ।
कश्यपाय मया दत्ता कृत्स्ना नगरमालिनी ॥१९॥
19. tathaiveyaṁ dharā devī sāgarāntā sapattanā ,
kaśyapāya mayā dattā kṛtsnā nagaramālinī.
19. tathā eva iyam dharā devī sāgarāntā sapattanā
kaśyapāya mayā dattā kṛtsnā nagaramālinī
19. Likewise, this goddess Earth (dharā devī), which extends to the oceans and possesses cities, the entire land, garlanded with cities, has been given by me to Kashyapa.
शरीरमात्रमेवाद्य मयेदमवशेषितम् ।
अस्त्राणि च महार्हाणि शस्त्राणि विविधानि च ।
वृणीष्व किं प्रयच्छामि तुभ्यं द्रोण वदाशु तत् ॥२०॥
20. śarīramātramevādya mayedamavaśeṣitam ,
astrāṇi ca mahārhāṇi śastrāṇi vividhāni ca ,
vṛṇīṣva kiṁ prayacchāmi tubhyaṁ droṇa vadāśu tat.
20. śarīramātram eva adya mayā idam
avaśeṣitam astrāṇi ca mahārhāṇi śastrāṇi
vividhāni ca vṛṇīṣva kim
prayacchāmi tubhyam droṇa vada āśu tat
20. Only this body (śarīra) is left to me today. And precious missile-weapons (astra) and various other weapons (śastra). Choose, Drona; what shall I give to you? Speak that quickly!
द्रोण उवाच ।
अस्त्राणि मे समग्राणि ससंहाराणि भार्गव ।
सप्रयोगरहस्यानि दातुमर्हस्यशेषतः ॥२१॥
21. droṇa uvāca ,
astrāṇi me samagrāṇi sasaṁhārāṇi bhārgava ,
saprayogarahasyāni dātumarhasyaśeṣataḥ.
21. droṇaḥ uvāca astrāṇi me samagrāṇi sasaṃhārāṇi
bhārgava saprayogarahasyāni dātum arhasi aśeṣataḥ
21. Drona said: "O Bhargava, you ought to give me all the missile-weapons (astra), complete with their methods of withdrawal (saṃhāra) and the secrets of their deployment (prayogarahasya), completely (aśeṣataḥ)."
वैशंपायन उवाच ।
तथेत्युक्त्वा ततस्तस्मै प्रादादस्त्राणि भार्गवः ।
सरहस्यव्रतं चैव धनुर्वेदमशेषतः ॥२२॥
22. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tathetyuktvā tatastasmai prādādastrāṇi bhārgavaḥ ,
sarahasyavrataṁ caiva dhanurvedamaśeṣataḥ.
22. vaiśampāyanaḥ uvāca | tathā iti
uktvā tataḥ tasmai prādāt
astrāṇi bhārgavaḥ | sa-rahasya-vratam
ca eva dhanurvedam aśeṣataḥ
22. Vaiśampāyana said: "Having agreed, Bhārgava (Paraśurāma) then imparted to him (Droṇa) the complete science of archery (Dhanurveda), along with its secret vows and weapons."
प्रतिगृह्य तु तत्सर्वं कृतास्त्रो द्विजसत्तमः ।
प्रियं सखायं सुप्रीतो जगाम द्रुपदं प्रति ॥२३॥
23. pratigṛhya tu tatsarvaṁ kṛtāstro dvijasattamaḥ ,
priyaṁ sakhāyaṁ suprīto jagāma drupadaṁ prati.
23. pratigṛhya tu tat sarvam kṛta-astraḥ dvija-sattamaḥ
| priyam sakhāyam su-prītaḥ jagāma drupadam prati
23. But having received all of that, the foremost of brahmins, now skilled in weapons, was greatly pleased and went to his dear friend Drupada.