Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-58

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
अथ दुर्योधनः कर्णो दुःशासनविविंशती ।
द्रोणश्च सह पुत्रेण कृपश्चातिरथो रणे ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
atha duryodhanaḥ karṇo duḥśāsanaviviṁśatī ,
droṇaśca saha putreṇa kṛpaścātiratho raṇe.
1. vaiśaṃpāyanaḥ uvāca atha duryodhanaḥ karṇaḥ duḥśāsana-viviṃśatī
droṇaḥ ca saha putreṇa kṛpaḥ ca atirathaḥ raṇe
1. Vaiśampāyana said: Then, Duryodhana, Karṇa, Duḥśāsana, Viviṃśati, Droṇa with his son, and Kṛpa, the great warrior, in the battle -
पुनरीयुः सुसंरब्धा धनंजयजिघांसया ।
विस्फारयन्तश्चापानि बलवन्ति दृढानि च ॥२॥
2. punarīyuḥ susaṁrabdhā dhanaṁjayajighāṁsayā ,
visphārayantaścāpāni balavanti dṛḍhāni ca.
2. punar īyuḥ susaṃrabdhāḥ dhanaṃjaya-jighāṃsayā
visphārayantaḥ ca āpāni balavanti dṛḍhāni ca
2. Highly enraged, they again advanced with the intent to kill Dhanañjaya (Arjuna), drawing their strong and sturdy bows.
तान्प्रकीर्णपताकेन रथेनादित्यवर्चसा ।
प्रत्युद्ययौ महाराज समस्तान्वानरध्वजः ॥३॥
3. tānprakīrṇapatākena rathenādityavarcasā ,
pratyudyayau mahārāja samastānvānaradhvajaḥ.
3. tān prakīrṇa-patākena rathena āditya-varcasā
pratyudyayau mahārāja samastān vānara-dhvajaḥ
3. O great king, the one with the monkey banner (Arjuna) advanced to meet all of them with his chariot, which bore a fluttering banner and shone with sun-like splendor.
ततः कृपश्च कर्णश्च द्रोणश्च रथिनां वरः ।
तं महास्त्रैर्महावीर्यं परिवार्य धनंजयम् ॥४॥
4. tataḥ kṛpaśca karṇaśca droṇaśca rathināṁ varaḥ ,
taṁ mahāstrairmahāvīryaṁ parivārya dhanaṁjayam.
4. tataḥ kṛpaḥ ca karṇaḥ ca droṇaḥ ca rathinām varaḥ
tam mahā-astraiḥ mahā-vīryam parivārya dhanañjayam
4. Then Kṛpa, Karṇa, and Droṇa, the best among charioteers, having surrounded that mighty Dhanañjaya (Arjuna) with great weapons,
शरौघान्सम्यगस्यन्तो जीमूता इव वार्षिकाः ।
ववर्षुः शरवर्षाणि प्रपतन्तं किरीटिनम् ॥५॥
5. śaraughānsamyagasyanto jīmūtā iva vārṣikāḥ ,
vavarṣuḥ śaravarṣāṇi prapatantaṁ kirīṭinam.
5. śara-oghān samyak asyantaḥ jīmūtāḥ iva vārṣikāḥ
vavarṣuḥ śara-varṣāṇi prapatantam kirīṭinam
5. like rainy clouds, they showered torrents of arrows, properly unleashing continuous streams of shafts upon the advancing Kiriṭin (Arjuna).
इषुभिर्बहुभिस्तूर्णं समरे लोमवाहिभिः ।
अदूरात्पर्यवस्थाय पूरयामासुरादृताः ॥६॥
6. iṣubhirbahubhistūrṇaṁ samare lomavāhibhiḥ ,
adūrātparyavasthāya pūrayāmāsurādṛtāḥ.
6. iṣubhiḥ bahubhiḥ tūrṇam samare loma-vāhibhiḥ
adūrāt paryavasthāya pūrayām āsuḥ ādṛtāḥ
6. From a short distance, having diligently taken up positions around him in battle, they quickly covered him with many piercing arrows.
तथावकीर्णस्य हि तैर्दिव्यैरस्त्रैः समन्ततः ।
न तस्य द्व्यङ्गुलमपि विवृतं समदृश्यत ॥७॥
7. tathāvakīrṇasya hi tairdivyairastraiḥ samantataḥ ,
na tasya dvyaṅgulamapi vivṛtaṁ samadṛśyata.
7. tathā avakīrṇasya hi taiḥ divyaiḥ astraiḥ samantataḥ
na tasya dvi-aṅgulam api vivṛtam samadṛśyata
7. Indeed, of him who was thus covered from all sides by those divine weapons, not even two fingers' breadth of his body was seen exposed.
ततः प्रहस्य बीभत्सुर्दिव्यमैन्द्रं महारथः ।
अस्त्रमादित्यसंकाशं गाण्डीवे समयोजयत् ॥८॥
8. tataḥ prahasya bībhatsurdivyamaindraṁ mahārathaḥ ,
astramādityasaṁkāśaṁ gāṇḍīve samayojayat.
8. tataḥ prahasya bībhatsuḥ divyam aindram mahārathaḥ
astram ādityasaṃkāśam gāṇḍīve samayojayat
8. Then, the great warrior (mahārathaḥ) Bhībhatsu, smiling (prahasya), affixed the divine (divyam) weapon (astra) of Indra (aindram), which shone like the sun (ādityasaṃkāśam), to his Gaṇḍīva bow.
स रश्मिभिरिवादित्यः प्रतपन्समरे बली ।
किरीटमाली कौन्तेयः सर्वान्प्राच्छादयत्कुरून् ॥९॥
9. sa raśmibhirivādityaḥ pratapansamare balī ,
kirīṭamālī kaunteyaḥ sarvānprācchādayatkurūn.
9. saḥ raśmibhiḥ iva ādityaḥ pratapan samare balī
kirīṭamālī kaunteyaḥ sarvān prācchādayat kurūn
9. Like the sun (ādityaḥ) with its rays (raśmibhiḥ), that powerful (balī) Kaunteya, adorned with a diadem and a garland (kirīṭamālī), shone brilliantly (pratapan) in battle (samare) and completely overwhelmed all the Kurus.
यथा बलाहके विद्युत्पावको वा शिलोच्चये ।
तथा गाण्डीवमभवदिन्द्रायुधमिवाततम् ॥१०॥
10. yathā balāhake vidyutpāvako vā śiloccaye ,
tathā gāṇḍīvamabhavadindrāyudhamivātatam.
10. yathā balāhake vidyut pāvakaḥ vā śiloccaye
tathā gāṇḍīvam abhavat indrāyudham iva ātatam
10. Just as lightning (vidyut) appears in a cloud (balāhake), or fire (pāvakaḥ) blazes on a mountain peak (śiloccaye), so too did Gaṇḍīva become vast (ātatam) and resemble Indra's bow (indrāyudham), the rainbow.
यथा वर्षति पर्जन्ये विद्युद्विभ्राजते दिवि ।
तथा दश दिशः सर्वाः पतद्गाण्डीवमावृणोत् ॥११॥
11. yathā varṣati parjanye vidyudvibhrājate divi ,
tathā daśa diśaḥ sarvāḥ patadgāṇḍīvamāvṛṇot.
11. yathā varṣati parjanye vidyut vibhrājate divi
tathā daśa diśaḥ sarvāḥ patatgāṇḍīvam āvṛṇot
11. Just as lightning (vidyut) flashes in the sky (divi) when the rain-cloud (parjanye) rains (varṣati), so too did the flying Gaṇḍīva (patatgāṇḍīvam) cover all ten directions (diśaḥ).
त्रस्ताश्च रथिनः सर्वे बभूवुस्तत्र सर्वशः ।
सर्वे शान्तिपरा भूत्वा स्वचित्तानि न लेभिरे ।
संग्रामविमुखाः सर्वे योधास्ते हतचेतसः ॥१२॥
12. trastāśca rathinaḥ sarve babhūvustatra sarvaśaḥ ,
sarve śāntiparā bhūtvā svacittāni na lebhire ,
saṁgrāmavimukhāḥ sarve yodhāste hatacetasaḥ.
12. trastāḥ ca rathinaḥ sarve babhūvuḥ
tatra sarvaśaḥ sarve śāntiparāḥ bhūtvā
svacittāni na lebhire saṅgrāmavimukhāḥ
sarve yodhāḥ te hatacetasaḥ
12. All the charioteers there became utterly terrified. Everyone, yearning for peace, could not regain their composure. All those warriors, having turned away from battle, were utterly disheartened.
एवं सर्वाणि सैन्यानि भग्नानि भरतर्षभ ।
प्राद्रवन्त दिशः सर्वा निराशानि स्वजीविते ॥१३॥
13. evaṁ sarvāṇi sainyāni bhagnāni bharatarṣabha ,
prādravanta diśaḥ sarvā nirāśāni svajīvite.
13. evam sarvāṇi sainyāni bhagnāni bharatarṣabha
prādravanta diśaḥ sarvā nirāśāni svajīvite
13. In this way, O best of Bharatas, all the armies were completely routed. They fled in every direction, having lost all hope for their own lives.