Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-129

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
लोमश उवाच ।
अस्मिन्किल स्वयं राजन्निष्टवान्वै प्रजापतिः ।
सत्रमिष्टीकृतं नाम पुरा वर्षसहस्रिकम् ॥१॥
1. lomaśa uvāca ,
asminkila svayaṁ rājanniṣṭavānvai prajāpatiḥ ,
satramiṣṭīkṛtaṁ nāma purā varṣasahasrikam.
1. lomaśaḥ uvāca asmin kila svayam rājan iṣṭavān vai
prajāpatiḥ satram iṣṭīkṛtam nāma purā varṣasahasrikam
1. lomaśaḥ uvāca rājan kila asmin svayam prajāpatiḥ purā
varṣasahasrikam iṣṭīkṛtam nāma satram vai iṣṭavān
1. Lomasa said: "Indeed, O King, it was here, long ago, that Prajapati himself performed a thousand-year-long Vedic ritual (sattra) named Iṣṭīkṛta."
अम्बरीषश्च नाभाग इष्टवान्यमुनामनु ।
यज्ञैश्च तपसा चैव परां सिद्धिमवाप सः ॥२॥
2. ambarīṣaśca nābhāga iṣṭavānyamunāmanu ,
yajñaiśca tapasā caiva parāṁ siddhimavāpa saḥ.
2. ambarīṣaḥ ca nābhāgaḥ iṣṭavān yamunām anu
yajñaiḥ ca tapasā ca eva parām siddhim avāpa saḥ
2. And Ambarisha (ambarīṣaḥ), the son of Nabha (nābhāgaḥ), performed sacrifices along the Yamuna. Indeed, through Vedic rituals (yajña) and penance (tapas), he attained the supreme perfection (siddhi).
देशो नाहुषयज्ञानामयं पुण्यतमो नृप ।
यत्रेष्ट्वा दश पद्मानि सदस्येभ्यो निसृष्टवान् ॥३॥
3. deśo nāhuṣayajñānāmayaṁ puṇyatamo nṛpa ,
yatreṣṭvā daśa padmāni sadasyebhyo nisṛṣṭavān.
3. deśaḥ nāhuṣayajñānām ayam puṇyatamaḥ nṛpa yatra
iṣṭvā daśa padmāni sadasyebhyaḥ nisṛṣṭavān
3. nṛpa ayam deśaḥ nāhuṣayajñānām puṇyatamaḥ (asti)
yatra (saḥ) iṣṭvā daśa padmāni sadasyebhyaḥ nisṛṣṭavān
3. O King, this region, where Nahuṣa performed Vedic rituals (yajña), is the most sacred, for it was here that he, having performed a Vedic ritual (yajña), bestowed ten padmas (a very large number) upon the assembly members.
सार्वभौमस्य कौन्तेय ययातेरमितौजसः ।
स्पर्धमानस्य शक्रेण पश्येदं यज्ञवास्त्विह ॥४॥
4. sārvabhaumasya kaunteya yayāteramitaujasaḥ ,
spardhamānasya śakreṇa paśyedaṁ yajñavāstviha.
4. sārvabhaumasya kaunteya yayāteḥ amitojasaḥ
spardhamānasya śakreṇa paśya idam yajñavāstu iha
4. O son of Kuntī (Kaunteya), behold here this sacrificial ground of the universal emperor Yayāti, who possessed immense power and competed with Indra.
पश्य नानाविधाकारैरग्निभिर्निचितां महीम् ।
मज्जन्तीमिव चाक्रान्तां ययातेर्यज्ञकर्मभिः ॥५॥
5. paśya nānāvidhākārairagnibhirnicitāṁ mahīm ,
majjantīmiva cākrāntāṁ yayāteryajñakarmabhiḥ.
5. paśya nānāvidhākāraiḥ agnibhiḥ nicitām mahīm
majjantīm iva ca ākrāntām yayāteḥ yajñakarmabhiḥ
5. Behold the earth, covered with fires of various forms, appearing as if it is sinking and overwhelmed by Yayāti's sacrificial rites (karma).
एषा शम्येकपत्रा सा शरकं चैतदुत्तमम् ।
पश्य रामह्रदानेतान्पश्य नारायणाश्रमम् ॥६॥
6. eṣā śamyekapatrā sā śarakaṁ caitaduttamam ,
paśya rāmahradānetānpaśya nārāyaṇāśramam.
6. eṣā śamī ekapatrā sā śarakam ca etat uttamam
paśya rāmahradān etān paśya nārāyaṇāśramam
6. Behold that śamī tree with a single leaf, and this excellent śaraka (reeds/place). See these lakes associated with Rama (Ramahradas), and behold the hermitage (āśrama) of Nārāyaṇa.
एतदार्चीकपुत्रस्य योगैर्विचरतो महीम् ।
अपसर्पणं महीपाल रौप्यायाममितौजसः ॥७॥
7. etadārcīkaputrasya yogairvicarato mahīm ,
apasarpaṇaṁ mahīpāla raupyāyāmamitaujasaḥ.
7. etat ārcīkaputrasya yogaiḥ vicarataḥ mahīm
apasarpaṇam mahīpāla raupyāyām amitaujasaḥ
7. O King, this is the account of the disappearance (apasarpaṇam) into Raupyā of Ārcīka's son, who possessed immeasurable might and wandered the earth through his yogic practices (yoga).
अत्रानुवंशं पठतः शृणु मे कुरुनन्दन ।
उलूखलैराभरणैः पिशाची यदभाषत ॥८॥
8. atrānuvaṁśaṁ paṭhataḥ śṛṇu me kurunandana ,
ulūkhalairābharaṇaiḥ piśācī yadabhāṣata.
8. atra anuvaṃśam paṭhataḥ śṛṇu me kurunandana
ulūkhalaiḥ ābharaṇaiḥ piśācī yat abhāṣata
8. O delight of the Kurus (kurunandana), listen to me as I recite the traditional lore (anuvaṃśa) regarding what the female demon (piśācī) - who wore pestles (ulūkhala) as her ornaments - said here.
युगंधरे दधि प्राश्य उषित्वा चाच्युतस्थले ।
तद्वद्भूतिलये स्नात्वा सपुत्रा वस्तुमिच्छसि ॥९॥
9. yugaṁdhare dadhi prāśya uṣitvā cācyutasthale ,
tadvadbhūtilaye snātvā saputrā vastumicchasi.
9. yugaṃdhare dadhi prāśya uṣitvā ca acyutasthale
tadvat bhūtilaye snātvā saputrā vastum icchasi
9. Do you, accompanied by your sons, desire to dwell (there) after having eaten curds in Yugaṃdhara, having stayed in Acyutasthala, and similarly having bathed in Bhūtilaya?
एकरात्रमुषित्वेह द्वितीयं यदि वत्स्यसि ।
एतद्वै ते दिवा वृत्तं रात्रौ वृत्तमतोऽन्यथा ॥१०॥
10. ekarātramuṣitveha dvitīyaṁ yadi vatsyasi ,
etadvai te divā vṛttaṁ rātrau vṛttamato'nyathā.
10. ekarātram uṣitvā iha dvitīyam yadi vatsyasi etat
vai te divā vṛttam rātrau vṛttam ataḥ anyathā
10. If you stay here for one night and then stay a second, your situation (vṛttam) by day will indeed be thus, but by night, it will be entirely different.
अत्राद्याहो निवत्स्यामः क्षपां भरतसत्तम ।
द्वारमेतद्धि कौन्तेय कुरुक्षेत्रस्य भारत ॥११॥
11. atrādyāho nivatsyāmaḥ kṣapāṁ bharatasattama ,
dvārametaddhi kaunteya kurukṣetrasya bhārata.
11. atra adya aho nivatsyāmaḥ kṣapām bharatasattama
dvāram etat hi kaunteya kurukṣetrasya bhārata
11. O best among the Bhāratas, we shall indeed stay here for the night today. This, O son of Kunti, O descendant of Bharata, is certainly the gate to Kurukṣetra.
अत्रैव नाहुषो राजा राजन्क्रतुभिरिष्टवान् ।
ययातिर्बहुरत्नाढ्यैर्यत्रेन्द्रो मुदमभ्यगात् ॥१२॥
12. atraiva nāhuṣo rājā rājankratubhiriṣṭavān ,
yayātirbahuratnāḍhyairyatrendro mudamabhyagāt.
12. atra eva nāhuṣaḥ rājā rājan kratubhiḥ iṣṭavān
yayātiḥ bahuratnāḍhyaiḥ yatra indraḥ mudam abhyagāt
12. O King, it was right here that King Nahuṣa performed many rituals. And it was where (King) Yayāti performed rituals rich in numerous treasures that Indra attained great joy.
एतत्प्लक्षावतरणं यमुनातीर्थमुच्यते ।
एतद्वै नाकपृष्ठस्य द्वारमाहुर्मनीषिणः ॥१३॥
13. etatplakṣāvataraṇaṁ yamunātīrthamucyate ,
etadvai nākapṛṣṭhasya dvāramāhurmanīṣiṇaḥ.
13. etat plakṣa avataraṇam yamunātīrtham ucyate
etat vai nākapṛṣṭhasya dvāram āhuḥ manīṣiṇaḥ
13. This place is called Plakṣāvataraṇa, a sacred ford on the Yamunā. Indeed, the wise (manīṣiṇas) declare this to be the gateway to the heavenly realm (nākapṛṣṭha).
अत्र सारस्वतैर्यज्ञैरीजानाः परमर्षयः ।
यूपोलूखलिनस्तात गच्छन्त्यवभृथाप्लवम् ॥१४॥
14. atra sārasvatairyajñairījānāḥ paramarṣayaḥ ,
yūpolūkhalinastāta gacchantyavabhṛthāplavam.
14. atra sārasvataiḥ yajñaiḥ ījānāḥ paramarṣayaḥ
yūpolūkhālinaḥ tāta gacchanti avabhṛtha āplavam
14. Here, O dear one, the great sages (paramarṣayas) who performed sacrifices (yajñas) associated with the Sarasvatī (river) and were equipped with sacrificial posts (yūpas) and mortars (ulūkhala), attain the final purificatory bath (avabhṛthāplava).
अत्रैव भरतो राजा मेध्यमश्वमवासृजत् ।
असकृत्कृष्णसारङ्गं धर्मेणावाप्य मेदिनीम् ॥१५॥
15. atraiva bharato rājā medhyamaśvamavāsṛjat ,
asakṛtkṛṣṇasāraṅgaṁ dharmeṇāvāpya medinīm.
15. atra eva bharataḥ rājā medhyam aśvam avāsṛjat
asakṛt kṛṣṇasāraṅgam dharmeṇa avāpya medinīm
15. atra eva rājā bharataḥ dharmeṇa medinīm avāpya
asakṛt medhyam kṛṣṇasāraṅgam aśvam avāsṛjat
15. It was here that King Bharata, having justly acquired the earth by natural law (dharma), repeatedly released the black antelope-colored sacrificial horse.
अत्रैव पुरुषव्याघ्र मरुत्तः सत्रमुत्तमम् ।
आस्ते देवर्षिमुख्येन संवर्तेनाभिपालितः ॥१६॥
16. atraiva puruṣavyāghra maruttaḥ satramuttamam ,
āste devarṣimukhyena saṁvartenābhipālitaḥ.
16. atra eva puruṣavyāghra maruttaḥ sattram uttamam
āste devarṣimukhyena saṃvartena abhipālitaḥ
16. puruṣavyāghra,
atra eva maruttaḥ devarṣimukhyena saṃvartena abhipālitaḥ uttamam sattram āste
16. O tiger among men, here indeed, King Marutta, protected by Saṃvarta, the foremost among the divine sages, presides over an excellent Vedic ritual (yajña).
अत्रोपस्पृश्य राजेन्द्र सर्वाँल्लोकान्प्रपश्यति ।
पूयते दुष्कृताच्चैव समुपस्पृश्य भारत ॥१७॥
17. atropaspṛśya rājendra sarvāँllokānprapaśyati ,
pūyate duṣkṛtāccaiva samupaspṛśya bhārata.
17. atra upaspṛśya rājendra sarvān lokān prapaśyati
pūyate duṣkṛtāt ca eva samupaspṛśya bhārata
17. O chief of kings (rājendra), having bathed here (in these sacred waters), one perceives all worlds. And indeed, O descendant of Bharata (bhārata), by performing a complete ritual bath (samupaspṛśya) here, one is purified from evil deeds.
वैशंपायन उवाच ।
तत्र सभ्रातृकः स्नात्वा स्तूयमानो महर्षिभिः ।
लोमशं पाण्डवश्रेष्ठ इदं वचनमब्रवीत् ॥१८॥
18. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tatra sabhrātṛkaḥ snātvā stūyamāno maharṣibhiḥ ,
lomaśaṁ pāṇḍavaśreṣṭha idaṁ vacanamabravīt.
18. vaiśaṃpāyana uvāca tatra sabhrātṛkaḥ snātvā stūyamānaḥ
maharṣibhiḥ lomaśam pāṇḍavaśreṣṭha idam vacanam abravīt
18. Vaiśampāyana said: "There, O best of the Pāṇḍavas (pāṇḍavaśreṣṭha), (Yudhiṣṭhira), along with his brothers, having bathed and being praised by the great sages, spoke this word to Lomaśa."
सर्वाँल्लोकान्प्रपश्यामि तपसा सत्यविक्रम ।
इहस्थः पाण्डवश्रेष्ठं पश्यामि श्वेतवाहनम् ॥१९॥
19. sarvāँllokānprapaśyāmi tapasā satyavikrama ,
ihasthaḥ pāṇḍavaśreṣṭhaṁ paśyāmi śvetavāhanam.
19. sarvān lokān prapaśyāmi tapasā satyavikrama |
ihasthaḥ pāṇḍavaśreṣṭham paśyāmi śvetavāhanam
19. O hero of truth (satyavikrama), through my asceticism (tapas) I see all worlds. Standing here, I see Arjuna (śvetavāhanam), the foremost of the Pāṇḍavas.
लोमश उवाच ।
एवमेतन्महाबाहो पश्यन्ति परमर्षयः ।
सरस्वतीमिमां पुण्यां पश्यैकशरणावृताम् ॥२०॥
20. lomaśa uvāca ,
evametanmahābāho paśyanti paramarṣayaḥ ,
sarasvatīmimāṁ puṇyāṁ paśyaikaśaraṇāvṛtām.
20. lomaśa uvāca | evam etat mahābāho paśyanti paramarṣayaḥ
| sarasvatīm imām puṇyām paśya ekaśaraṇāvṛtām
20. Lomaśa said: "O mighty-armed one (mahābāho), the great sages (paramarṣayaḥ) see it just so. Behold this holy Sarasvatī, enveloped in a unique sanctuary."
यत्र स्नात्वा नरश्रेष्ठ धूतपाप्मा भविष्यति ।
इह सारस्वतैर्यज्ञैरिष्टवन्तः सुरर्षयः ।
ऋषयश्चैव कौन्तेय तथा राजर्षयोऽपि च ॥२१॥
21. yatra snātvā naraśreṣṭha dhūtapāpmā bhaviṣyati ,
iha sārasvatairyajñairiṣṭavantaḥ surarṣayaḥ ,
ṛṣayaścaiva kaunteya tathā rājarṣayo'pi ca.
21. yatra snātvā naraśreṣṭha dhūtapāpmā
bhaviṣyati | iha sārasvataiḥ yajñaiḥ
iṣṭavantaḥ surarṣayaḥ | ṛṣayaḥ ca
eva kaunteya tathā rājarṣayaḥ api ca
21. O best of men (naraśreṣṭha), having bathed there, one will become free from sin (dhūtapāpmā). Here, divine sages (surarṣayaḥ) performed sacrifices (yajñaiḥ) in honor of Sarasvatī. And indeed, O son of Kuntī (kaunteya), the ordinary sages (ṛṣayaḥ) and the royal sages (rājarṣayaḥ) also (performed such sacrifices).
वेदी प्रजापतेरेषा समन्तात्पञ्चयोजना ।
कुरोर्वै यज्ञशीलस्य क्षेत्रमेतन्महात्मनः ॥२२॥
22. vedī prajāpatereṣā samantātpañcayojanā ,
kurorvai yajñaśīlasya kṣetrametanmahātmanaḥ.
22. vedī prajāpateḥ eṣā samantāt pañcayojanā |
kuroḥ vai yajñaśīlasya kṣetram etat mahātmanaḥ
22. This altar (vedī) of Prajāpati extends five yojanas all around. This indeed is the sacred field (kṣetram) of the great-souled (mahātmanaḥ) Kuru, who was devoted to Vedic ritual (yajña).